Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o och 14:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

1927-03-22 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:237, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o och 14:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

1

Nr 237.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o och 14:o)

i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

given Stockholms slott den 22 mars 1927.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o),

11 :o) och 14:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF

Johan C. W. Thyrén.

Bihang till riksdagens protokoll 1927.

1 saml.

203 höft. (Nr 237.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § 4:o), S:o), 9:o), ll:o) och 14:o) i lagen den 26

maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Med upphävande av lagen den 18 juni 1926 (nr 339) om ändrad lydelse av

2 § 11 :o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt förordnas

härigenom, att 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o) och 14 :o) i sistnämnda lag — av vilka

lagrum 4:o) senast ändrats genom lag den 6 juni 1925 (nr 180), 8:o) genom

lag den 20 juni 1924 (nr 259), 9:o) genom lag den 4 juni 1926 (nr 198)

och 14:o) genom lag den 22 juni 1923 (nr 480) — skola, sistnämnda fyra lagrum

i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

2 §.

4:o) mål om avlöningsförmåner---— överenskommelser;

mål om ersättning---—- — kläder;

mål om annan ersättning----riksförsäkringsanstalten;

mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som statskontoret, tillsynsmyndigheten

över registrerade understödsföreningar eller Konungens befallningshavande

enligt gällande författningar må bevilja eller skall på rekvisition

utbetala;

8:o) mål om rust- och rotehållare — — —— —— roteringsverket ;

mål om hemmans----skyldigheter;

mål om anläggning, indragning eller förändring av allmänna vägar och ödebygdsvägar,

av broar och färjor därå, om deras underhåll sommar- och vintertiden,

om vägdelning, om rätt att hava stängsel, byggnad, upplag, skyltar och

dylikt utmed väg eller att därå hava grind, om tid för grinds öppenhållande, om

bredden av hjulringar å arbetsåkdon på landet;

mål-----skjutsväsendet;

mål om allmän flottled--—--begagnande;

mål om strömrensningar —----bidraga;

mål om ordningen-----tångtäkt.

9:o) Mål om tillvaro-----inrättning;

mål om rätt för den, som annorledes än genom upplåtelse åtkommit besittningsrätt

för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under åbo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

3

rätt av viss jord, att varda antagen till åbo, om rätt för åbo att enligt samma

lag inlösa fastighet;

mål om anläggning---—---nybyggen;

mål, huruvida jord------erläggas;

mål om villkor----—- — upplåtas;

mål om-----arrende;

11 :o) mål om avgäld från avsöndrad fastighet, om fördelning av mantal eller

utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;

mål om tomtmätning;

mål om avstyckning enligt 5 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad;

mål om avstyckning inom samhälle eller område, varom förmäles i 19 kap.

10 § andra stycket i lagen om delning av jord å landet;

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den må förvärvas av bolag

eller förening;

mål om undantag från tillämpningen av de om vissa jordbruksarrenden enligt

lag gällande särskilda bestämmelser;

mål om rätt att för visst ändamål taga i anspråk brukningsdel, med avseende

vara lagen angående uppsikt å vissa jordbruk äger tillämpning, eller att bortföra

eller lämna utan underhåll byggnad å sådan brukningsdel;

mål om naturminnesmärkens fredande;

14 :o) mål om-----— utmålsläggning;

mål om meddelande-------modeller;

mål om anteckning------näringsyrke;

mål om registrering------skeppsmätning;

mål om anteckning-----automobil;

mål om registrering —-----registrering;

mål om vägrat tillstånd ----—- — pensionat;

mål om beslut av tillsynsmyndigheten över registrerade understödsföreningar

i andra fall än förut i denna paragraf angivits.

Denna lag träder i kraft: 11 :o) första till och med femte samt åttonde punkterna

den dag då lagen om delning av jord å landet träder i kraft, 11 :o) sjätte

punkten den 1 augusti 1927 och lagen i övrigt den 1 januari 1928.

Där i mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt eller stadgad

åborätt eller om tillstånd till ägostyckning talan jämlikt äldre lag fullföljes

hos Konungen i statsdepartement, skall utan hinder av nya lagens ikraftträdande

det tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

Där i mål, som angår sjukkassa, å vilken lagen den 4 juli 1910 (nr 77 s. 1)

om sjukkassor äger tillämpning, talan mot beslut av den i nämnda lag omförmälda

tillsynsmyndigheten fullföljes hos Konungen, skall det jämväl efter den

1 januari 1928 tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Utdrag av protokollet över justitiedepartement särenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 4 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, [: ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikations- och

jordbruksdepartementen anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Thyrén:

»Vissa mål rörande tillämpningen av en vid föregående års riksdag antagen

lag ävensom av några lagar, som genom propositioner förelagts eller komma

att föreläggas innevarande års riksdag, hava synts böra tillhöra regeringsrättens

upptagande och avgörande. Med anledning härav har jag låtit inom justitiedepartementet

upprätta förslag till lag om ändrad lydelse av vissa moment

i 2 § i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Jag anhåller nu att få anmäla

detta lagförslag.

Enligt lagen den 4 juni 1926 (nr 189) om upplåtelse under åborätt av viss

jord må klagan ej föras över beslut, varigenom länsstyrelse vid upplåtelse av

åborätt vägrat antaga sökande till åbo. Anser åter någon sin rätt vara förnärmad

genom beslut, som i annat fall jämlikt lagen meddelats av länsstyrelsen

och mot vilket klagan icke bör föras på sätt i utsökningslagen föreskrives, äger

han däröver hos Kungl. Maj:t i vederbörande statsdepartement anföra besvär i

den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad. I anslutning härtill

infördes i 2 § 9:o) regeringsrättslagen föreskrift därom, att besvär i mål om

rätt för den, som annorledes än genom upplåtelse åtkommit besittningsrätt för

obegränsad tid (åborätt) enligt åborättslagen, att varda antagen till åbo skola

tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande. Emellertid har i åborättslagen

i enlighet med riksdagens beslut införts ett stadgande, vartill motsvarighet

saknades i propositionen, av den innebörd, att åbo, som fullgjort honom

åliggande skyldigheter, skall äga efter utgången av första avgäldstiden inlösa

fastigheten, där ej vid åborättens upplåtande gjorts annat förbehåll, samt att

abo, som vill inlösa fastigheten, skall därom göra ansökan hos länsstyrelsen.

Detta nya stadgande har upptagits i lagens 33 §. I utlåtande över det av riksdagen

antagna förslaget, så vitt det skilde sig från propositionen, erinrade lagrådet,

att då besvär över länsstyrelses beslut i fråga, som avsåges i 33 §, syntes på

grund av sakens beskaffenhet böra tillhöra regeringsrättens upptagande och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

5

avgörande, härav påkallat tillägg borde göras till lagen om regeringsrätten. I

det nu upprättade lagförslaget har detta tillägg upptagits i nionde momentet.

Vid framläggande av de förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen

den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom och till lag

angående uppsikt å vissa jordbruk, vilka nyligen genom propositioner nr 182

och 191 förelagts riksdagen till antagande, förutsatte jag, att besvär över

Konungens befallningshavandes beslut i ärenden, som avses i 53 § i den förra

lagen och 14 § i den senare lagen, skulle tillhöra regeringsrättens prövning,

ehuru förslag därom fick anstå för att behandlas i samband med Övriga ändringar

i lagen om regeringsrätten. I det lagförslag, jag nu framlägger, hava

bestämmelser härom intagits i lagen och fått plats i elfte momentet. Dessutom

har stadgandet i samma moment angående mål om undantag från tillämpningen

av de med avseende å arrende av viss jord a landet inom Norrland och

Dalarne gällande särskilda bestämmelser underkastats en redaktionell jämkning

i anledning därav, att i propositionen nr 182 till årets riksdag föreslagits,

att den nuvarande s. k. norrländska arrendelagen skall erhålla rubriken lag

om arrende av viss jord å landet inom Norrland, Dalarne och Värmland >

På föredragning av chefen för socialdepartementet har Kungl. Maj :t till

riksdagen avlåtit propositioner dels nr 113 med förslag till lag om ändring i

vissa delar av lagen den 29 juni 1912 (nr 184) om understödsföreningar dels

ock nr 114 med förslag till förordning om erkända sjukkassor m. m. Förslagen

innebära, att nu gällande lag den 4 juli 1910 (nr 77 s. 1) om sjukkassor

skall upphöra att gälla samt att de genom nämnda lag reglerade föreningarna

för sjukhjälp skola registreras enligt lagen om understödsföreningar.

Förslagen förutsätta vidare, att bland föreningar, som registrerats enligt

sistnämnda lag, skola, i enlighet med föreskrifter i förordningen, uttagas sådana,

vilka anses lämpliga såsom bärare av en social sjukförsäkring. De sålunda

uttagna föreningarna skola erhålla rätt till statsbidrag ävensom till

att i sin firma använda ordet ''sjukkassa''. Genom denna lagstiftning skulle

''sjukkassa’ upphöra att vara ett särskilt privaträttsligt begrepp; de nya sjukkassorna

bliva allenast en underavdelning av den i sådant hänseende enhetliga

gruppen ''understödsföreningar’.

Den sålunda föreslagna omorganisationen av det statsunderstödda sjukkasseväsendet

torde påkalla en ändring i lagen om regeringsrätten. Enligt

gällande sjukkasselag (80 §) handhaves registrering och tillsyn å sjukkassor

av en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet, om vilkens organisation och

verksamhet Kungl. Maj:t förordnar (95 §). Enahanda bestämmelser gälla

för understödsföreningar (69 och 84 §§ understödsföreningslagen). Tillsynsmyndighet

för båda slagen av föreningar är f. n. socialstyrelsen (kungörelser

den 31 dec. 1921, nr 769, och den 8 nov. 1912, nr 304). Tillsynsmyndigheten

har enligt båda lagarna, utom att handlägga registreringsfrågor, huvudsakligen

att tillse, att kassor och föreningar efterleva lag och stadgar —- beträffande

sjukkassor även att verksamheten utövas på ett ändamålsenligt sätt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Brister något härutinnan, kan rättelse påkallas och, därest sådan ej sker,

åtgärder vidtagas för att få kassan eller föreningen att träda i likvidation.

Tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet har även att handlägga statsbidragsfrågor

(kungörelse den 31 dec. 1921, nr 845). Enligt båda lagarna

få besvär över tillsynsmyndighetens beslut föras hos Kungl. Maj:t.

Enligt 2 § 4:o) i regeringsrättslagen höra till regeringsrättens upptagande

besvär i mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som tillsynsmyndigheten

över sjukkasseväsendet enligt gällande författningar må bevilja eller

skall på rekvisition utbetala, samt enligt 14 :o) besvär i mål om anteckning

i föreningsregister alltså även i sjukkasse- och understödsföreningsregister

samt i mål om beslut av tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet i andra

fä-H däremot ej i mal angående beslut av tillsynsmyndigheten för understödsföreningar.

De nämnda särskilda bestämmelserna rörande beslut av tillsynsmyndigheten

för sjukkasseväsendet infördes i regeringsrättslagen genom

lag den 4 juli 1913. I motiven till denna lag (prop. nr 287 vid 1913 års riksdag

sid. 9) anfördes, att vissa av de beslut, som därigenom underställdes regeringsrättens

prövning, ej kunde bedömas enbart från rättslig synpunkt, utan

att även frågan om deras ändamålsenlighet måste prövas. Emellertid hade det

ur enkelhetens och överskådlighetens synpunkt ansetts riktigast, att besvär

lörande alla slags beslut av tillsynsmyndigheten överlämnades till regeringsrätten.

Därest den föreslagna nya lagstiftningen rörande sjukkasseväsendet kommer

till stånd och sjukkassorna sålunda skola registreras enligt understödsföreningslagen,

bliva de underkastade den i nämnda lag angivna tillsynsmyndigheten

i fråga om registrering samt kontroll över att lagen och stadgarna efterlevas.

Förslaget till förordning om erkända sjukkassor innehåller visserligen

bestämmelser om en särskild, ytterligare kontroll över de statsunderstödda

sjukkassorna. Då det emellertid uppenbarligen är lämpligt, att denna extra

kontroll liksom ock handläggningen av statsbidragsspörsmål —- utövas av

samma myndighet, som har den allmänna kontrollen om hand, stadgar förslaget,

att förstnämnda kontroll skall utövas av den i lagen om understödsföreningar

föreskrivna tillsynsmyndigheten. Någon särskild tillsynsmyndighet

över sjukkasseväsendet kommer alltså icke att finnas. Enär gällande regler

om handläggning av besvär i ifrågavarande mål synas böra upprätthållas,

torde följaktligen uttrycket ''tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet’ i

angivna moment i regeringsrättslagen lämpligen böra utbytas mot ''tillsynsmyndigheten

över registrerade understödsföreningar''. Detta kommer visserligen

att medföra en viss mindre utvidgning av regeringsrättens åligganden,

i det att även kontrollen över andra understödsföreningar än sjukkassor kommer

att bliva underkastad dess prövning. Då denna kontroll, som ju allenast

avser föreningarnas efterlevande av lag och stadgar, snarare kan utövas från

rättslig synpunkt än den hittillsvarande kontrollen över sjukkassor, vilken

som nyss nämnts avser jämväl att verksamheten utövas på ett ändamålsenligt

sätt, torde detta ej böra möta betänklighet.

Enligt förslaget till lag om ändring i understödsföreningslagen kunna sjuk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

7

kassor under en övergångstid av fyra år eller till den 1 januari 1932 fortfarande

vara underkastade sjukkasselagens bestämmelser och följaktligen kontroll

av den däri angivna tillsynsmyndigheten. Även efter nämnda dag torde

denna myndighet få pröva vissa frågor rörande avveckling av de hittills bestående

förhållandena. En motsvarande övergångsbestämmelse till den nu av mig

föreslagna lagändringen blir alltså erforderlig.

Kungl. Maj :t har denna dag, efter föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet,

förordnat, att lagrådets utlåtande skall inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 23 oktober 1891

(nr 68) angående väghållningsbesvärets utgörande på landet. Enligt 67 §

2 mom. i nämnda lag må i närheten av väg ej förekomma stängsel, som förorsakar

snösamling på vägen, dock att stängsel, som tillkommit före lagens

ikraftträdande eller som allenast på grund av vägs omläggning eller annan

därmed jämförlig omständighet skulle komma att falla under nämnda förbud,

må bibehållas, där ej vid vägsyn föreskrives skyldighet för vederbörande jordägare

att utbyta stängslet mot sådant stängsel, som ej föranleder snösamling.

1 samma lagrum stadgas tillika, att, där dylikt utbyte föreskrives, jordägaren

äger ur vägkassan njuta skälig ersättning för skadan med belopp, som av synemännen

bestämmes. I 80 § föreskrives, att, där den, som erhållit föreläggande

enligt 67 § 2 mom., ej åtnöjes därmed eller där vägstyrelse är missnöjd med

dylikt föreläggande, varigenom ersättningsskyldighet ålagts vägkassan, klagan

över beslutet må föras hos Konungens befallningshavande. Över Konungens

befallningshavandes beslut må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål

i allmänhet är stadgad. Då regeringsrätten redan nu skall pröva vissa

slag av vägmål, vilka röra tillämpning av föreskrifter i ändamål att underlätta

vägs underhåll, torde jämväl nu omförmälda mål böra hänvisas till fullföljd

hos regeringsrätten. Bestämmelse härom har införts under åttonde momentet

i 2 §.»

Föredraganden uppläser härefter förenämnda förslag till lag om ändrad lydelse

av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o) och 14:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38

s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det

ändamål, som i § 87 regeringsformen omförmäles, inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), ll:o) och 14:o) i lagen den 26

maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o) och 14:o) i lagen den

26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skola — 4:o) i dess lydelse enligt

lagen den 6 juni 1925 (nr 180), 8:o) i dess lydelse enligt lagen den 20 juni

1924 (nr 259), 9:o) i dess lydelse enligt lagen den 4 juni 1926 (nr 198) och

14 :o) i dess lydelse enligt lagen den 22 juni 1920 (nr 480) samt i nedan angivna

delar — erhålla följande ändrade lydelse:

2 §•

4ro) mål om avlöningsförmåner-----överenskommelser;

mål om ersättning--r — — — kläder;

mål om annan ersättning -—- — —--riksförsäkringsanstalten;

mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som statskontoret, tillsynsmyndigheten

över registrerade understödsföreningar eller Konungens befallningshavande

enligt gällande författningar må bevilja eller skall på rekvisition

utbetala;

8:o) mål om rust- och rotehållares ------roteringsverket;

mål om hemmans-----skyldigheter;

mål om anläggning, indragning eller förändring av allmänna vägar och ödebygdsvägar,

av broar och färjor därå, om deras underhåll sommar- och vintertiden,

om vägdelning, om rätt att hava stängsel, byggnad, upplag, skyltar och

dylikt utmed väg eller att därå hava grind, om tid för grinds öppenhållande,

om bredden av hjulringar å arbetsåkdon på landet;

mål — -----skjutsväsendet;

mål om allmän flottled-----begagnande;

mål om strömrensningar------bidraga;

mål om ordningen-----tångtäkt.

9:o) mål om tillvaro-----inrättning;

mål enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord om rätt för den,

som annorledes än genom upplåtelse åtkommit besittningsrätt för obegränsad

tid (åborätt), att varda antagen till åbo och om rätt för åbo att inlösa fastighet;

mål om anläggning-----nybyggen;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SS7.

9

mål, huruvida jord

mål om villkor — ■

mål om----

----— erläggas;

--— upplåtas;

arrende ;

11 :o) mål om avgäld från avsöndrad lägenhet, om fördelning av mantal eller

utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;

mål om tomtmätning;

mål om avstyckning enligt 5 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad:

mål om avstyckning inom samhälle eller område, varom förmäles i 19 kap.

10 § andra stycket i lagen om delning av jord å landet;

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den ma förvärvas av bolag

eller förening;

mål om undantag från tillämpningen av de om jordbruksarrenden under bolag

och med dem likställda jordägare, om jordbruksarrenden under fideikommiss

eller om vissa andra jordbruksarrenden eller med avseende å arrende av viss jord

å landet inom Norrland, Dalarne och Värmland gällande särskilda bestämmelser;

mål om rätt att för visst ändamål taga i anspråk brukningsdel. med avseende

varå lagen angående uppsikt å vissa jordbruk äger tillämpning, eller att

bortföra eller lämna utan underhåll byggnad å sådan brukningsdel;

mål om naturminnesmärkens fredande;

14 :o) mål om-----utmålsläggning;

mål om meddelande-----modeller ;

mål om anteckning-----näringsyrke;

mål om registrering -----skeppsmätning;

mål om anteckning-----automobil;

mål om registrering---:--registrering;

mål om vägrat tillstånd ------pensionat;

mål om beslut av tillsynsmyndigheten över registrerade understödsföreningar

i andra fall än förut i denna paragraf angivits.

Denna lag träder i kraft: 11 :o) första till och med femte samt åttonde punkterna

den dag då lagen om delning av jord å landet träder i kraft, 11 :o) sjätte

punkten den 1 augusti 1927 och lagen i övrigt den 1 januari 1928.

Där i mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt eller stadgad

åborätt eller om tillstånd till ägostyckning talan jämlikt äldre lag fullföljes

hos Konungen i statsdepartement, skall utan hinder av nya lagens ikraftträdande

det tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

Där i mål, som angår sjukkassa, å vilken lagen den 4 juli 1910 (nr 77 s. 1)

om sjukkassor äger tillämpning, talan mot beslut av den i nämnda lag omförmälda

tillsynsmyndigheten fullföljes hos Konungen, skall det jämväl efter den

1 januari 1928 tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

Bihang till riksdagens protokoll 19S7. 1 saml. SOS höft. (Nr SS7.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 21 mars

1927.

Närvarande:

justitierådet von Seth,

justitierådet Wedberg,

regeringsrådet Planting-Gyllenbåga,

justitierådet Alexanderson.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kung], Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

den 4 mars 1927, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11:o) och U:o)

i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Gi. SiljeStröm.

Lagrådet fann förslaget ej föranleda annan erinran, än att lagen den 18 juni

1926 om ändrad lydelse av 2 § 11 :o), vilken lag ännu ej trätt i kraft och vars

innehåll ingår i förslagets text till nämnda moment, syntes böra formligen

upphävas genom den nya lagen.

Ur protokollet :

Oskär Adelsohn.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 237.

11

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 22 mars 1927.

Närvar ande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Ltberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikations- och

jordbruksdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Thyrén, lagrådets den 21 mars 1927 avgivna utlåtande över det den 4 i samma

månad till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o),

8:o), 9:o), ll:o) och 14:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl.

Maj:,ts regeringsrätt.

Efter redogörelse för utlåtandet anför föredraganden, att i förslaget vidtagits

den jämkning, varom lagrådet hemställt, ävensom vissa andra ändringar av

redaktionell natur.

Föredraganden uppläser härefter det omarbetade förslaget samt hemställer,

att detsamma måtte genom proposition förläggas innevarande års riksdag till

antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse ,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:0), 9:o), 11 :o) och 14;o) i lagen den 26 s. 2 i texten
  2. 2LU 1927:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § ho), 8:o), 9:o), 11 :o) och 14:o) i lagen den 26 maj 1909 om Ku s. 1 i texten