Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsarbeten in. in. vid flottans varv

1927-03-18 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:239, Angående vissa byggnadsarbeten in. in. vid flottans varv

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239

1

Nr 239.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

byggnadsarbeten in. in. vid flottans varv; given Stockholms

slott den 18 mars 1927.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvars

ärenden för denna dag vill Kung], Maj:t härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kr onprinsen-Reg enten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Rosén, anför härefter:

Sedan jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1925 särskilda

sakkunniga tillkallats för att inom försvarsdepartementet verkställa utredning

och avgiva förslag till den förenkling av organisation och förvaltning a flottans

stationer och varv i Karlskrona och Stockholm samt å örlogsdepån i

Göteborg, som vore erforderlig på grund av den under år 1925 beslutade

omorganisationen av försvarsväsendet eller som i övrigt kunde vidtagas utan

att organisationens och förvaltningens effektivitet därav bleve lidande, hava

dessa sakkunniga, som antagit benämningen »Flottans organisationssakkunniga»,

avgivit betänkande och förslag dels den 21 juni 1926 rörande organisaBihang

till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 205 käft. (Nr 239.) 027 27 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

sakkunniga.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

tionen av flottans varv (Del I), dels den 18 september samma år rörande

organisationen av flottans stationer utom varven (Del II), dels ock den 30

november samma år rörande vissa lokala frågor, som stode i samband med

den beslutade eller föreslagna organisationens genomförande (Del III).

Över dessa betänkanden och förslag hava vederbörande myndigheter hörts;

dock hava yttranden ännu ej inkommit rörande de i samband med organisationen

och förvaltningen å flottans stationer utom varven stående lokalfrågorna.

Vid den granskning, jag ägnat det föreliggande utredningsmaterialet, kar

jag funnit åvägabringandet av en förenklad organisation och förvaltning vid

varven förutsätta vissa byggnads- m. fl. arbeten av den omfattning, att

kostnaderna härför icke kunna bestridas från de ordinarie underhållsmedlen.

På grund härav och då det givetvis ur kostnadssynpunkt är av allra största

vikt att snarast möjligt kunna genomföra en dylik förenkling, anser jag mig

nu böra underställa Kungl. Maj:t de sakkunnigas förslag, i vad de angå

eller sammanhänga med frågan om nämnda byggnads- m. fl. arbeten. Till

förslagen i övrigt anhåller jag få återkomma framdeles. För sammanhangets

skull torde emellertid den redogörelse, jag nu går att lämna för de sakkunnigas

förslag i angivna del, böra omfatta huvuddragen av den av de

sakkunniga ifrågasatta organisationen av varvsdepartementen och deras

verksamhet.

Med avseende å varvsdepartementens verksamhet föreslå de sakkunniga beträffande

departementen i allmänhet, sålunda vid båda varven, bland annat,

att bokföringen vid departementens arbetsgrupper skall centraliseras till

departementskontoren. Den nu till arbetsgrupperna förlagda bokföringen

består i fortlöpande, ingående anteckningar å kort rörande den upparbetade

avlöningen och materialkostnaden, som skola påföras de utförda arbetena

(kontobokföring). Vid månadens slut inlämna de olika arbetsgrupperna med

ledning av förenämnda anteckningar uppgifter rörande titelbelastningen till

departementets bokföringsavdelning, varest de inkomna uppgifterna sammanföras

till en titelredogörelse, vilken i sin tur inlämnas till det centrala bokföringsorganet,

varvskontoret. Genom att till departementskontoren centralisera

kontobokföringen skulle, med samtidig omläggning av förrådsverksamheten

vid departementen, en instans i bokföringsarbetet kunna bortelimineras

och en del relativt högt avlönad bokföringspersonal därigenom frigöras.

I fråga om de särskilda departementens organisation föreslå de sakkunniga

beträffande Karlskrona varv, bortsett från dels åtskilliga förenklingar i

avseende å departementens inre organisation, såsom sammanslagning av

arbetsgrupper, minskning av den arbetsledande personalen m. m., och dels

omläggning av förrådsverksamheten, ingen annan förändring av nu bestående

organisation, än att, såsom ock förutsatts i 1925 års försvarsproposition,

torped- och mindepartementen skola sammanföras till ett departement med

benämning torped- och mindepartementet. De sakkunnigas förslag innebär

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

sålunda, bland annat, att ekipagedepartementet, vilket i förenämnda proposition

föreslagits skola reduceras till ett ekipagekontor med direkt anslutning

till varvseliefen, skulle komma att bibehållas såsom ett särskilt departement,

dock med vissa förenklingar i avseende å sättet för ärendenas handläggning,

åsyftande att ernå de fördelar, som ansetts följa av den ifrågasatta direkta

anslutningen till varvseliefen av ekipagedepartementet såsom ett ekipagekontor.

I likhet med vad som förutsatts i 1925 års försvarsproposition, innebär de

sakkunnigas förslag i avseende å Stockholms varv avsevärda förändringar

i nu bestående organisation, åsyftande att ernå största möjliga förenklingar

och besparingar i varvshushållningen. De sakkunniga förklara sig hava vid

sina undersökningar rörande den lämpligaste organisationen letts av den

grundtanken, att organisationen måste besitta förutom erforderlig fasthet

även stor tänjbarhet, på det att densamma kunde vid mobilisering snabbt

och utan slitningar svälla ut och medgiva en avsevärt större verksamhet än

under normala och fredliga förhållanden, en betingelse, som vore av särskild

vikt med hänsyn till att vid krig Stockholms skärgård torde bliva flottans

viktigaste baseringsområde och Stockholms station och varv i följd därav

erhölle den största betydelse för upprätthållandet av de rustade sjöstyrkornas

krigsberedskap. Av vikt för åstadkommandet av en dylik tänjbarhet i

organisationen vore, att redan i fredstid funnes teknisk sakkunskap representerande

organ, å vilka, när verksamhetens omfattning nått eu viss gräns,

befogenheter och ansvar kunde överflyttas från varvseliefen, samt att varje

vapengren förestodes av en officer, som i tekniskt hänseende kunde inför

varvschefen ansvara för respektive vapens krigsberedskap. De sakkunniga

hade sålunda sökt att med bibehållande av nuvarande beprövade och såsom

ändamålsenliga befunna organisationsformer ernå en sådan centralisering

av varvsdriften och varvshushållningen under fredstid, att organisationen

vid behov kunde svälla ut och erhålla eu efter förhållandena anpassad decentralisering.

Vid verkställd utredning angående lämpligheten av ifrågasatta olika organisationsförslag

hade framgått, att med iakttagande av kravet på tänjbarhet

i organisationen de största besparingarna sannolikt vore att vinna genom

att med bibehållande av den nuvarande departementsindelningen centralisera

den mekaniska verkstadsdriften till en för hela varvet gemensam verkstad,

att överflytta all bokföring till varvskontoret — där departementens

bokföring nu sammanföres —- samt att direkt till varvschefen ansluta samtliga

departementschefer såsom föredragande avdelningschefer. På i huvudsak

dessa grunder vore det förslag byggt, som vid 1925 års riksdag framförts

i motionen nr 359 i andra kammaren och med anledning av vilket

första särskilda utskottet uttalat, att, om under genomförandet av den nya

organisationen tillfällen till ytterligare förenklingar skulle yppa sig, all möjlig

uppmärksamhet borde ägnas denna fråga.

En nödvändig förutsättning för ändamålsenligheten av en organisationsändring

av ovan angiven innebörd vore emellertid, att varvets belägenhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

vore sådan, att en fullständig koncentration av driften lämpligen läte sig

genomföra. Detta vore dock icke fallet, enär varvsområdet skildes i två

huvuddelar av ett mycket trafikerat farvatten, vilka delar saknade annan ordinarie

förbindelse med varandra än medelst en färja, vartill komme, att

verksamheten på grund av dess natur att behöva omspinna ett flertal olika

verksamhetsområden erfordrade en lokal fördelning. En centralisation av

verkstadsdriften skulle därför, oavsett härav betingade lokala förändringar,

nödvändiggöra en mångfald transporter, vilka säkerligen skulle borteliminera

den genom en fullständig centralisation uppstående kostnadsminskningen

samt dessutom vålla tidsutdräkt.

Bokföringens överflyttande till varvskontoret förutsatte, att primäruppgifterna,

vilkas insamlande alltid maste komma att försiggå vid respektive

arbetsgrupper, utan olägenhet och tidsutdräkt kunde direkt överlämnas till

nämnda kontor. På grund av arbetsgruppernas splittrade läge inom varvsområdet

syntes vinsten av en för hela varvet centraliserad bokföring bliva

avsevärt mindre, än om arbetsgrupperna läge i varvskontorets omedelbara

närhet. De många budskickningar och förfrågningar, som med nuvarande

lokala förhållanden skulle uppkomma, komme sannolikt att medföra omgång

och osäkerhet i bokföringen.

En anslutning av departementscheferna till varvschefen för införande av

föredragningsordning, åsyftande att förenkla expeditionsföringen, betingade,

att departementscheferna erhölle expeditionslokaler eller kontor inom samma

byggnad som varvschefen eller åtminstone i omedelbar närhet av densamma.

Detta läte sig emellertid för närvarande icke ordna utan avsevärda utvidgningar

och nybyggnader. Kostnaderna härför skulle med säkerhet komma

att uppgå till sa avsevärda belopp, att de icke uppvägdes av den minskning

i avlöningskostnaderna för administrationspersonalen, som en dylik anslutning

skulle medföra.

Därtill komme, att en anslutning av departementscheferna till varvschefen

i en del fall även skulle medföra vissa betänkliga olägenheter. Genom att

departementschefernas expeditionslokaler flyttades långt ifrån den plats, där

departementens huvudsakliga praktiska verksamhet ägde rum, finge dessa

chefer icke samma möjlighet som för närvarande att effektivt övervaka och

leda denna verksamhet, vilket dock finge anses vara en av deras allra förnämsta

uppgifter. Härjämte skulle omgång uppstå i kommunikationen

mellan departementscheferna eller deras expeditioner å ena sidan och departementens

olika verksamhetsgrenar å den andra.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden hade de sakkunniga ansett, att

en centralisering av varvsdriften i den utsträckning, som enligt förut angivna

alternativ ifrågasatts, icke lämpligen kunde genomföras. För att dock åstadkomma

av ekonomiska hänsyn erforderliga förenklingar och besparingar,

hade det sålunda varit nödvändigt att söka andra utvägar, ledande till

nämnda mål.

De sakkunniga hade sålunda undersökt, huruvida och i vad mån genom

ett sammanförande av vissa departement åsyftat ändamål skulle ernås, samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

därefter sökt att i överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i det

föregående, förenkla administrationen av de återstående departementen. Härvid

liade de sakkunniga utgått ifrån, att de anstalter å Stockholms varv,

vilka för närvarande vore tagna i anspråk för flygvapnets räkning, skulle

upphöra eller förflyttas i och med den nya organisationens genomförande.

Intill dess dylik förflyttning ägt rum, kunde givetvis den nya organisationen

icke fullständigt genomföras.

De departement, beträffande vilkas verkstadsdrift eu centralisation kunde

ifrågakomma, vore artilleri-, min- och torpeddepartementen (vapendepartementen).

Till en början hade utredning verkställts angående de förenklingar

och besparingar, som skulle uppstå genom att, såsom förutsatts i 1925 års

försvarsproposition, sammanföra min- och torpeddepartementen till ett departement.

En dylik sammanslagning skulle medföra en beräknad minskning

i antalet administrationspersonal med avlöning från till varvets förfogande

ställda anslag av omkring 28 personer och en häremot svarande årlig

kostnadsminskning av omkring 105,000 kronor.

En sådan organisation medförde emellertid den olägenheten, att den tekniska

sakkunskapen för antingen torped- eller minvapnet, beroende på huruvida

chefen vore specialutbildad inom min- eller torpedvapnet, icke kunde

beräknas bliva lika väl representerad eller med samma auktoritet göra sig

gällande som med nuvarande organisation. Därtill komme, att sammanförandet

avsåge de två största av vapendepartementen, under det att däremot

det minsta, artilleridepartementet, förutsattes bliva oförändrat, trots

att verkstadsdriften därstädes ställde sig relativt dyrbar. Sistnämnda förhållande

vore beroende därpå, att administrationspersonalen icke lämpligen

kunde nedbringas i samma proportion som omfattningen av verksamheten

minskades.

De sakkunniga hade vidare såsom ett annat alternativt förslag tagit under

övervägande att sammanföra såväl artilleri- som min- och torpeddepartementen

till ett departement under en särskild chef med detalj officerare såsom

tekniskt sakkunniga för envar av de tre vapengrenarna, en radioofficer

för radioväsendet samt eu specialingenjör såsom ledare av den till departementet

hörande gemensamma vapenverkstaden. Enligt verkställd utredning

skulle administrationspersonalen enligt detta alternativ kunna minskas med

omkring 36 personer och besparingarna i avlöningskostnader komma att uppgå

till omkring 143,000 kronor.

Ur organisatorisk synpunkt medförde visserligen detta förslag en förenkling

så till vida, som antalet departementschefer minskades från tre till eu,

men i själva verket innebure detta snarare motsatsen till förenkling, enär

därigenom infördes en instans mellan varvscliefen och de tekniskt sakkunniga

representanterna för de olika vapenslagen. Detta syntes otvivelaktigt

medföra omgång i ärendenas handläggning och i viss mån verka tyngande

på verksamheten. Vid mobilisering skulle icke heller en sådan organisation

besitta tillräckliga anpassningsmöjligheter och fylla kraven på ökad arbetsprestation

eller i övrigt visa sig lika effektiv som en organisation, där varje

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

särskild vapengren representerades och stode under självständig ledning av

en inför varvsckefen direkt ansvarig sakkunnig målsman.

Slutligen bleve enligt detta alternativ organisationen väsentligen olika å

flottans båda varv, vilket måste betecknas såsom synnerligen olämpligt, varjämte

densamma icke överensstämde med de riktlinjer för organisationen i allmänhet,

vilka angivits i uttalandet å sid. 234 i 1925 års försvarsproposition.

Då de sakkunniga sålunda funnit, att icke heller detta alternativ utgjorde

en tillfredsställande lösning av ifrågavarande spörsmål, hade de undersökt,

huruvida förslaget skulle kunna modifieras så, att med tillvaratagande av

dess besparingsmöjligheter de ovanberörda organisatoriska olägenheterna

bleve undanröjda.

Såsom de sakkunniga förut antytt, uppstode besparingar huvudsakligen

därigenom, att verkstadsdriften samt kontors- och bokföringsgöromålen för

flera departement koncentrerades till ett organ. Genom att sammanföra den

mekaniska verkstadsdriften för de trenne departementen till en gemensam

verkstad och förlägga denna till det departement, som hade den största

verkstadsrörelsen, nämligen mindepartementet, kunde i stort sett även bokföringsarbetet

utan olägenhet koncentreras till ett för samtliga dessa departement

gemensamt kontor. Anslötes vidare de trenne departementen

lokalt till varandra så nära, som förhållandena medgåve, och departementscheferna

erhölle expeditionslokaler i samma byggnad, kunde säkerligen ett

mycket nära sammarbete dem emellan ernås till fördel för verksamheten.

De departement, som icke hade egen verkstad, skulle vid behov påkalla utförandet

av erforderliga arbeten från ovannämnda, under chefens för mindepartementet

ledning stående verkstad.

Den för de trenne departementen gemensamma bokförings- och redovisningsavdelningen

borde däremot ställas under den till befälsställningen främste

departementschefen.

Genom denna organisationsändring bibehölle sålunda de tekniskt sakkunniga

representanterna för de olika vapenslagen sin ställning och sitt

ansvar i förhållande till varvschefen, samtidigt som en koncentration av

verkstadsdriften och bokföringsarbetet ernåddes med därav uppkommande

förenklingar i administrationen samt kostnadsbesparingar.

Erforderligt utrymme för expeditioner och kontor för de trenne departementen

kunde utan svårighet beredas i mindepartementets byggnad.

Enligt verkställd utredning beräknades de enligt förevarande alternativ

uppstående besparingarna komma att uppgå till ungefär samma belopp,

som skulle ernås enligt alternativet med ett vapendepartement.

Efter verkställd omprövning av de olika alternativen hade de sakkunniga

sålunda kommit till den uppfattningen, att det sistnämnda alternativet vore

det med hänsyn till lokala förhållanden, kostnader m. m. mest ändamålsenliga.

De förordade fördenskull genomförandet av nämnda förslag, enligt

vilket artilleri-, min- och torpeddepartementen bibehölles, vart och ett under

ledning av en särskild under varvschefen i detta hänseende direkt lydande

departementschef men med gemensam till mindepartementet förlagd meka
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239. 7

nisk verkstad och med till samma departement lokalt förlagt gemensamt

kontor för bokföring och redovisning, vilka gemensamma organ ställdes

under ledning, verkstaden av chefen för mindepartementet och bokföringskontoret

av den till tjänsteställning främste departementschefen.

Genomförandet av förslaget i fråga skulle betinga bland annat följande

omläggningar i avseende å driften vid de trenne departementen, nämligen

dels nedläggande av den å Galärvarvet belägna artilleriverkstaden, vars maskiner,

i den mån de icke behövde överflyttas till den gemensamma vapenverkstaden,

skulle kvarstå såsom mobiliseringsreserv, dels överflyttande till

torpeddepartementets å Skeppsholmssidan belägna verkstadsbyggnad av en

del av verksamheten vid det s. k. kanonskjulet, beläget å Galärvarvet, dels

överflyttande till Fjäderholmarna och Björnholmen av verksamheten vid

arbetsavdelningen AL (ammunitionslaboratorium) och överflyttning till Bergholmen

och Björnholmen av verksamheten vid arbetsavdelningen ML (sprängämnesförråden),

å vilka förenämnda holmar erforderlig arbetsstyrka skulle

permanent förläggas och samtidigt utöva vakthållningen därstädes, dels nedläggande

av torpeddepartementets mekaniska verkstad, vars maskiner, i den

mån de icke erfordrades i den gemensamma vapenverkstaden, förutsattes

skola överflyttas till flygvapnets nyupprättade verkstad i Västerås, dels och

förflyttning av det s. k. radioprovrummet, nu beläget i en särskild mindre

byggnad, till torpeddepartementets verkstadsbyggnad, varigenom radioprovrummet

skulle kunna förbindas med den därstädes belägna radioverkstaden

och ställas under samma arbetsledning som denna. Slutligen skulle till

mindepartementets ritkontor överflyttas den del av artilleri- och torpeddepartementens

ritarpersonal, som erfordrades i den nya organisationen, och

nämnda ritkontor bliva en särskild arbetsavdelning.

Beträffande byggnadsdepartementet, som i 1925 års försvarsproposition

förutsatts kunna givas minskad omfattning med omedelbar anknytning till

varvschefen såsom ett byggnadskontor, föresloge de sakkunniga genomförandet

av en organisation med en till omkring 30 man minskad arbetarstam för

utförande av de löpande arbetena och förutsattes, att större arbeten skulle

utföras på entreprenad. Med avseende å departementets organisatoriska

ställning föresloges, att byggnadsdepartementet skulle, ehuru minskat, bibehållas

såsom ett departement. De sakkunniga förutsatte dock, att organisationsbestämmelserna

skulle bliva sådana, att direkt föredragning inför varvschefen

av ärendena och gemensam expeditionsföring med varvschefens expedition

kunde anordnas.

Liksom beträffande Karlskrona varv ansåge de sakkunniga, att ekipagedepartementet

borde bibehållas såsom departement, men förutsatte även

härvidlag, att åtgärder skulle vidtagas, som möjliggjorde samma förenkling

av expeditionsföringen, som ansetts skola följa av departementets direkta anslutning

till varvschefen såsom ett ekipagekontor. En lokal anslutning vore

för närvarande icke möjlig att genomföra utan betydande byggnadskostnader.

Beträffande slutligen ingenjördepartementet funne de sakkunniga icke

anledning att, bortsett från de förenklingar i avseende å bokföring m. m.,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

för vilka förut redogjorts, föreslå någon annan förändring än förenklingar i

den inre organisationen, såsom sammanslagning av arbetsgrupper, minskning

av den administrativa personalen m. in.

I sistnämnda förenklingar inginge bland annat att koncentrera de vid departementet

belägna verktygs- och materialförråden till ett färre antal, än som

för närvarande funnes. Denna koncentration skulle ernås därigenom, att det

i smedjan belägna, numera för sitt ursprungliga ändamål obehövliga ångpannerummet

utrymdes och inreddes till verktygsförråd. Detta skulle i

sådant fall kunna ersätta såväl det förråd, som läge omedelbart utanför

verkstadsbyggnaden, som ock det intill materialförrådet belägna verktygsförrådet,

varigenom tvenne verktygsarbetare kunde indragas.

Genom att det sistnämnda verktygsförrådets lokal upplätes till materialförrådet,

skulle vidare i materialförrådet kunna inrymmas dels det vid dockan

och flygverkstaden belägna förrådet av nitnaglar och dels det vid kopparslagarverkstaden

belägna förrådet av järn, varigenom tvenne förrådsarbetare

bleve obehövliga.

Yad härefter angår de med ovanberörda organisationsförändringar sammanhängande

lokalfrågorna, hava de sakkunniga anfört följande.

Vid flottans varv i Karlskrona betingade genomförandet av de sakkunnigas

förslag rörande centralisering av bokföringen, såvitt förslaget avsåge

byggnads- och ingenjördepartementen, en förflyttning av byggnadsdepartementet

från dess nuvarande lokal i ingenjördepartementets byggnad

till annan lokal, stor nog att inrymma såväl departementets som arbetsgruppens

kontor jämte det till departementet hörande ritkontoret.

För ordnandet av förevararande lokalfråga hade varvschefen i Karlskrona

framlagt tvenne alternativa förslag, avseende, det ena en förflyttning av

byggnadsdepartementets kontor till den byggnad, i vilken beklädnadsverkstaden

och stationsintendentens expedition tidigare varit inrymda och som nu

till en del disponerades såsom varvets laboratorium, och det andra en förflyttning

till den byggnad — en äldre envåningsbyggnad av trä — varest

arbetsgruppens kontor för närvarande vore beläget, sedan den senare byggnaden

tillbyggts för att lämna erforderligt lokalutrymme även för departementskontoret.

Det förstnämnda förslaget slutade enligt av varschefen avgiven kostnadsuppgift

å en summa av 38,000 kronor och det sistnämnda å en summa av

27,300 kronor.

Med hänsyn till att det sistnämnda alternativet, som ock av varvschefen

förordats, betingade avsevärt lägre kostnad och då enligt detsamma byggnadsdepartementets

kontor skulle bliva förlagt i omedelbar närhet av vissa

till departementet hörande verkstadsanordningar, hade de sakkunniga ansett

sig böra i likhet med varvschefen förorda nämnda alternativ.

Då det icke kunde förutsättas att för en så betydande utgift taga i anspråk

de ordinarie underhållsmedlen, utan anvisandet av särskilda medel

vore erforderligt, hemställde de sakkunniga, att förslag till 1927 års riksdag

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts proposition nr 239.

måtte framläggas om beviljande för budgetåret 1927—1928 av ett anslag å

27,300 kronor till anordnande av nya kontorslokaler för byggnadsdepartementet

vid flottans varv i Karlskrona.

I avseende å Stockholms varv betingade genomförandet av de sakkunnigas

förslag åtskilliga jämförelsevis betydande förändringar i lokalt hänseende,

huvudsakligen föranledda av förslaget att lokalt sammanföra de

trenne vapendepartementen. Ifrågavarande förändringar hade beräknats

draga följande kostnader.

1. Flyttning av varvsboden m. m..................................... kronor 1,350: —

2. Ändringar av mindepartementets byggnad..................... » 5,300: —

3. Utvidgning av mindepartementets verkstad.................. » 30,500: —

4. Flyttning av radioprovrummet ...................................... » 10,500: —

5. » » arbetsmaskiner från artilleridepartementet

* till mindepartementets verkstad......... » 1,500: —

6. » » arbetsmaskiner från artilleridepartementet

till Fjäderholmarna............................ » 6,800: —

7. » » arbetsmaskiner från torpeddepartementet

till mindepartementets verkstad......... » 8,000: —

8. » » verktygsrum vid ingenjördepartementet

m. m....................................................... » 27.500: —

9. Uppförande av laddlius å Fjäderholmarna m. m....... » 29,200: —

Summa kronor 120,650: —•

Uppförandet av nytt laddhus å Fjäderholmarna vore direkt betingat av

den föreslagna överflyttningen av arbetsavdelningen AL (ammunitionslaboratorium)

till nämnda holmar.

Yad övriga poster anginge, hade de sakkunniga förut redogjort för de

förändringar, varpå dessa poster grundade sig.

För bestridandet av nu upptagna kostnader kunde givetvis icke de ordinarie

underhållsmedlen lämna tillgång, utan erfordrades härför särskilda

medel. Enligt de sakkunnigas mening syntes dock medelsfrågan kunna lösas,

utan att nya anslag behövde äskas. Med hänsyn till förevarande arbetens

natur syntes nämligen, under förutsättning av riksdagens medgivande, medel

kunna för ändamålet disponeras från Stockholms varvs byggnadsfond.

De för Stockholms varv föreslagna arbetena borde komma till utförande

under år 1927 och helst påbörjas redan under innevarande budgetår.

I avseende å förslaget att centralisera den till departementens arbetsgrupper

nu förlagda bokföringen har från myndigheternas sida ingen erinran

framställts. Även i övrigt hava de föreslagna organisationsförändringarna i

allmänhet tillstyrkts. Varvscheferna hava dock ansett, att minskningen av

den arbetsledande personalen drivits väl långt.

Beträffande sammanförandet av de trenne vapendepartementen vid Stockholms

station har varvschefen vid nämnda station anfört, att han visserBihang

till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 205 käft. (Nr 239.) 627 27 2

Myndig
heternas
yttranden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

ligen funnit, att de sakkunnigas förslag innebure fördelar framför den i 1925

års försvarsproposition skisserade organisationen, men att han icke ansett sig

böra underlåta att framhålla, att den föreslagna organisationen innebure vissa

möjligheter till slitningar mellan de olika intressen, som representerades av

de trenne departementscheferna i fråga om disponerandet av de gemensamma

organens, verkstaden och kontoret, resurser. På grund därav och av i övrigt

anförda skäl funne sig varvschefen endast med tvekan kunna tillstyrka genomförandet

av den föreslagna organisationen.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben anse de framlagda förslagen

på ett lyckligt sätt lösa den onekligen ganska svåra organisationsfrågan

å Stockholms varv och framhålla, att beträffande artilleri-, min- och

torpeddepartementen koncentreringen av verkstadsdrifteu drivits längre, än

som förutsatts i 1925 års försvarsproposition, under det att likväl inseendet

över de inventarier och den materiel m. m., som för närvarande ålåge envar

av cheferna för nämnda departement, fortfarande skulle tillkomma under

varvschefen omedelbart ställda och inför honom ansvariga officerare, vilka

borde vara speciellt utbildade envar för sin vapengren.

Mot de av de sakkunniga föreslagna byggnadsarbetena å flottans varv har

varvschefen i Karlskrona icke haft något att erinra.

De föreslagna lokala förändringarna å Stockholms varv hava av varvschefen

vid stationen tillstyrkts.

Marinförvaltningen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag såväl beträffande

de särskilda arbetena som i fråga om anskaffningen av därför erforderliga

medel samt hemställt om avlåtande av framställning i ämnet till 1927 års

riksdag.

Såsom jag inledningsvis anfört, torde ställning nu icke böra tagas till de

av de sakkunniga föreslagna organisationsändringarna i vidare mån, än desamma

förutsätta anvisandet av särskilda medel för utförande av byggnadsm.

fl. arbeten. Dessa organisationsändringar avse huvudsakligen dels centralisering

av bokföringen vid varvsdepartementen, dels centralisation av verkstadsdriften

m. m. vid artilleri-, min- och torpeddepartementen i Stockholm

samt vissa andra härmed sammanhängande åtgärder, dels oc/c viss koncentration

av förråden vid ingenjördepartementet i Stockholm.

Yad först vidkommer centraliseringen av bokföringen, nödvändiggör densamma,

såsom av det föregående framgår, förflyttning av byggnadsdepartementets

i Karlskrona departementskontor jämte ritkontoret från ingenjördepartementets

byggnad. Enligt vad de sakkunniga underhand meddelat,

kan den årliga besparing i avlöningskostnader, som skulle ernås genom

bokföringens centralisering, vid nämnda båda departement beräknas till

omkring 39,000 kronor. Även om besparingen, såsom varvschefen i Karlskrona

synes anse, skulle stanna vid ett något lägre belopp, torde den beräknade

engångsutgiften för den för ändamålet föreslagna tillbyggnaden av

den till byggnadsdepartementet hörande arbetsgruppens kontorsbyggnad vara

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 239.

väl motiverad och snarast möjligt böra komma till utförande. Det för ifrågavarande

tillbyggnad erforderliga beloppet, 27,300 kronor, torde, enligt vad

jag av chefen för finansdepartementet inhämtat, kunna inrymmas i budgeten.

Beträffande artilleri-, min- och torpeddepartementen i Stockholm torde

obestridligen stora ekonomiska fördelar vara att vinna genom att på ifrågasatt

sätt sammanföra nämnda departement till eu gemensam byggnad med

gemensam mekanisk verkstad och gemensamt kontor för bokföring och redovisning

m. m. samt gemensamt ritkontor, ävensom genom de anordningar,

som föreslagits beträffande verksamheten i övrigt vid dessa departement.

De därav uppkommande årliga besparingarna i avlöning till personal, avlönad

från till varvets förfogande ställda anslag, hava nämligen av de sakkunniga

beräknats uppgå till omkring 143,000 kronor och uppväga sålunda

mer än väl engångskostnaden för de föreslagna arbetena, som beräknats

till sammanlagt 91,800 kronor. Jag anser sålunda, att dessa arbeten snarast

böra komma till utförande.

Framhållas må i detta sammanhang, att de sålunda av mig förordade åtgärderna

i och för en koncentrering av nämnda tre departements verksamhet

synas böra komma till utförande, vare sig departementen, såsom de

sakkunniga föreslagit, ställas under var sin chef eller de förenas under eu

gemensam chef, till vilken fråga jag för närvarande ej är beredd taga ställning.

Yad angår de av de sakkunniga föreslagna förändringarna vid ingenjördepartementet

i Stockholm, hava dessa beräknats draga eu kostnad av 27,500

kronor. Då emellertid genom vidtagandet av nämnda förändringar skulle

ernås en årlig kostnadsbesparing, beräknad till omkring 11,000 kronor, lärer

någon tvekan icke böra råda rörande de föreslagna åtgärdernas lämplighet

ur ekonomisk synpunkt, och får jag sålunda förorda, att desamma snarast

möjligt komma till stånd.

Den återstående i kostnadsberäkningen rörande förändringarna å Stockholms

varv under rubriken »Flyttning av varvsboden m. m; upptagna

posten, 1,350 kronor, hänför sig till vissa förenklingar, som de sakkunniga

föreslagit i avseende å verksamheten vid ekipagedepartementet samt förråden.

Då även dessa arbeten avse att ernå kostnadsbesparingar, har jag

icke heller i denna punkt något att mot förslaget erinra.

Med hänsyn till beskaffenheten av de sålunda förordade arbetena vid

Stockholms varv synes, såsom de sakkunniga föreslagit, den för desamma

beräknade kostnaden, sammanlagt 120,650 kronor, böra bestridas från Stockholms

varvs byggnadsfond.

På grund av vad jag nu anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

dels att för anordnande av nya kontorslokaler för byggnadsdepartementet

vid flottans varv i Karlskrona för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 27,300 kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 239.

dels och medgiva, att från Stockholms varvs byggnadsfond må för byggnads-

och förändringsarbeten vid flottans varv i Stockholm tagas i anspråk

ett belopp av 120,650 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kung], Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:149 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa byggnadsarbeten in. in. vid flottans varv. a1 i texten
  2. SU 1927:71 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. in. vid flottans varv. a1 i texten