Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk reglering av lönen för biskopen i Lunds stift

20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:24, Angående provisorisk reglering av lönen för biskopen i Lunds stift

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

1

Nr 24.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående provisorisk reglering

av lönen för biskopen i Lunds stift; given Stockholms

slott den 4 januari 1927.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden

för den 7 oktober 1926 och den 4 januari 1927 samt närslutna

transumt av kyrkomötets skrivelse den 2 november 1926, nr 26, vill

Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att för dess del lämna det medgivande,

som omförmäles i föredragande departementschefens hemställan

GUSTAF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

oktober 1926.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:

I skrivelse den 22 april 1925, nr 122, har riksdagen anhållit, att Kungl.

Maj:t täcktes snarast möjligt vidtaga åtgärder för eu reglering av biskopslönen

i Lunds stift till en närmare överensstämmelse med vad tidsförhållandena

kräva.

Innan jag närmare ingår på riksdagens ifrågavarande skrivelse, har jag

emellertid ansett nödigt att lämna en redogörelse för de principer, efter

vilka biskoparnas avlöning för närvarande är reglerad, ävensom för en del

förhållanden, som i detta hänseende torde böra beaktas.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 21 häft. (Nr 24.)

Ang. reglering

av lönen

för biskopen

i Lunds stift.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.is proposition Nr 24.

I skrivelse den 18 mars 1857, nr 42, hemställde rikets ständer, att undersökning

måtte anställas angående de med biskopsämbetena i riket förenade

löneinkomster samt en reglering vidtagas, åsyftande bland annat att bereda

en jämnare fördelning av dessa inkomster.

Sedan vederbörlig utredning företagits, underställdes genom proposition

den 16 december 1859 (nr 63) ständernas prövning vissa grunder för en

sådan reglering. Därvid föreslogs det lönebelopp, som vid regleringen borde

varje biskop tilldelas och som för biskopen i Lunds stift ansågs böra bestämmas

till, jämte fri bostad, 15,000 riksdaler riksmynt. Vidare hemställdes,

bland annat, att, om efter skedd utredning biskopslön befunnes överstiga

det bestämda beloppet med så stort värde, som svarade mot avkastningen

av ett eller flera med tjänsten förenade prebeiulepastorat, samma

pastorat borde därifrån skiljas, dock så att vid varje biskopsstol ett prebendepastorat

bleve såsom sådant bibehållet; att, om biskopslön skulle överskjuta

det för densamma bestämda värde med större belopp än som motsvarade

inkomsten av därifrån skilda prebendepastorat, Kungl. Maj:t skulle

äga att bestämma, vilka inkomster ytterligare borde från lönen skiljas; samt

att de inkomster, vilka icke vid biskopsstolen bibehöllos, skulle ingå till

statskontoret för att under titel »biskopslöneregleringsfonden» redovisas och

till jämnande av annan biskopslön användas.

I skrivelse den 29 oktober 1860, nr 206, meddelade rikets ständer, att de

till alla delar gillat och antagit vad Kungl. Maj:t i ovannämnda hänseenden

föreslagit. Ständerna trodde sig emellertid böra bos Kungl. Maj:t anmäla,

hurusom i avseende på den ifrågakommande regleringen av biskoparnas avlöning

prästeståndet för sin del ansett att, utom vad propositionen mnehölle,

borde meddelas följande bestämmelser:

a) vid utredningen av biskopslönerna skola kronotionde, boställsavkastning,

arrenden av övriga hemman, lägenheter eller jordar, indelta räntor m. m.

beräknas efter de näst föregående 20 årens medelmarkegång, och komma

de löneförmåner, som efter skedd reglering i biskopslönerna ingå, fortfarande

såsom hittills att av biskoparna omedelbart uppbäras;

b) avkastning av boställen, hemman, lägenheter eller jordar, som for all

framtid blivit biskop i visst stift uttryckligen tillförsäkrad, må ej till annan

biskops avlönande användas; och .

c) sedan biskopslönerna efter skedd utredning och reglering blivit bestämda,

må ändring däruti ej ske utan prästeståndets medgivande.

Sedan kammarkollegiet och statskontoret genom beslut den 15 juni 1861

anbefallts inkomma med utlåtande och förslag i avseende på de åtgärder,

vilka för verkställande av Kungl. Maj:ts och rikets ständers beslut vore att

i detta ärende vidtaga, varvid även lämpligheten av de utav prästeståndet

för dess del förordade bestämmelser särskilt borde komma under prövning,

inkommo ämbetsverken den 10 juni 1863 med det sålunda infordrade utlåtandet.

Av nämnda utlåtande framgår, bland annat, att från fem biskopar

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

skulle kunna till biskopslöneregleringsfonden indragas sammanlagt 24,916

riksdaler 41 öre, däribland från biskopen i Lund 17,932 riksdaler 79 öre,

under det att till sju biskopar skulle såsom lönefyllnad behöva utbetalas

sammanlagt 8,284 riksdaler 75 öre, vadan ett överskott på 16,631 riksdaler

66 öre skulle uppkomma för fonden.

Då prästeståndets ovan under b) omförmälda framställning ej kunde förenas

med de för löneregleringen i övrigt fastställda grunder, avstyrktes bifall

till densamma.

Däremot tillstyrktes prästeståndets under a) gjorda hemställan, då ett 20- årigt medelmarkegångspris syntes angiva säkrare värden än ett 10-årigt, som

förut föreslagits.

I avseende på punkten c) anförde ämbetsverken, att något sådant stadgande

icke torde kunna inflyta i den handling, varigenom Kungl. Maj:t förordnade

om verkställighet av sitt och rikets ständers beslut i ämnet, enär

lika litet i detta som i andra fall någon av de ämbetsmyndigheter, som

finge sig samma beslut tillkännagivet och verkställigheten därav anförtrodd,

kunde tillerkännas befogenhet än mindre plikt att efterforska, om det ena

eller andra ståndet däri deltagit, utan det tillhörde riksstånden själva att

häri söka göra sin mening gällande, innan en gemensam skrivelse till Kungl.

Maj:t avlätes.

Genom cirkulär den 26 februari 1864 uppdrogs därefter åt de nämnder,

vilka enligt förordningen den 11 juli 1862 fått sig anförtrodd den allmänna

regleringen av prästerskapets löner, att jämväl verkställa utredning av alla

med biskopsämbetena förenade inkomster samt att, därest dessa inkomster

befunnes överstiga de av Kungl. Maj:t bestämda belopp, föreslå frånskiljandet

under ovannämnda villkor av ett eller flera prebendepastorat.

lill åtlydnad härav upplyste löneregleringsnämnden inom Malmöhus län,

att bland löneinkomsterna vid biskopsstolen i Lund förekomme årligt arrende

av det biskopen anslagna boställe Helgona gård och gods, uppgående till

18,449 riksdaler 17 öre. Vidare föreslog nämnden, att Lomma församling skulle

såsom prebendepastorat vid biskopsstolen bibehållas, men däremot Fjälie och

Flädie pastorat därifrån skiljas.

Domkapitlet i Lund anförde med anledning härav bland annat, att avkastningen

av Helgona gård och gods, som genom resolution den 18 april 1689

blivit biskopen i Lund för all framtid tillförsäkrad, följaktligen icke torde,

mot prästeståndets ovan åberopade bestridande, kunna, i strid med 4 § i

prästeståndets privilegier, biskopsstolen helt och hållet eller till någon del

avhändas.

Kammarkollegiet erinrade i utlåtande den 17 april 1869 om, att prästeståndets

omförmälda åsikt icke utan rubbning av de grunder för ifrågavarande

lönereglering, som blivit av Kungl. Maj:t och rikets ständer fastställda,

läte tillämpa sig för biskopen i Lunds stift. Kollegiet föreslog, att

vid tjänsten måtte, förutom nettobehållningen av Lomma pastorat samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

kyrkotionde, studieskatt och cathedraticum till uppgivna belopp, bibehållas

endast så mycket av arrendet för Helgona gård och gods, att det bestämda

lönebeloppet, 15,000 riksdaler, därigenom bleve fyllt, varemot återstoden av

arrendet borde jämte vissa andra biskopen tillagda löneförmåner ingå till

biskopslöneregleringsfonden.

Genom beslut den 29 april 1B69 fastställdes provisorisk lönereglering för

biskopen i Lunds stift. Därvid anfördes bland annat följande.

Enär Helgona gård och gods måste anses vara biskopen i Lunds stift anslagna

under sådana villkor, att, därest ovanberörda av prästeståndet antagna

och av rikets ständer anmälda bestämmelse skulle tillämpas, biskopens löneinkomster

komme att vida överstiga det belopp, vartill rikets ständer eljest

och jämväl prästeståndet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag ansett samma

löneinkomster böra fastställas, och förty vid dessa sinsemellan stridiga bestämmelser

det måste anses vara tvekan underkastat, huruvida en del av

omförmälda egendomars avkastning kunde till biskopslöneregleringsfonden

indragas och således användas för uppbringande av andra biskopars löner

till de för dem stadgade belopp eller för prebendepastorats avskiljande från

biskopsämbeten, hade Kungl. Maj:t funnit grunder för då ifrågavarande

reglering för det dåvarande icke kunna i vidsträcktare mån tillämpas, än

att — jämte förklarande att till biskopslöneregleringsfonden skulle indragas

den biskopen i Lunds stift anslagna kronotionde jämte forlön därå, ersättnin<r

för mistad kronotionde från Bjäre härad och ränta motsvarande den

forna altarhavran och halmstädjan, ävensom att Fjälie och Flädie församlingars

egenskap av biskopsprebende skulle upphöra — biskopen komme att

såväl vid Lomma församlings pastorat såsom prebende, varav nettobehåliningen

ansetts uppgå till 2,698 riksdaler 39 öre, samt inkomsten av kyrkotionden

från Luggude fögderi 21 kubikfot råg, studieskatten 321 riksdaler

75 öre och cathedraticum 176 riksdaler 25 öre som ock vid avkomsten av

Helgona gård och gods bibehållas tills vidare och intill dess annorlunda

kunde varda förordnat.

Då'' Kungl. Maj:t och rikets ständer följaktligen beslutit, att lönen för

biskopen i Lund framdeles skulle utgå med 15,000 riksdaler, men Kungl.

Maj:t tillika, i betraktande av prästeståndets omförmälda framställning, ansett

detta beslut för det dåvarande icke kunna mot 4 § av prästeståndets

privilegier bringas till verkställighet, begärde Kungl. Maj:t, i överensstämmelse

med 114 § regeringsformen, i skrivelse till kyrkomötet den 26 augusti

1873, nr 5, kyrkomötets samtycke därtill, att prästeståndets i rikets ständers

skrivelse den 29 oktober 1860 omförmälda beslut förklarades icke innefatta

hinder för Kungl. Maj:t att använda avkastningen av Helgona gård. och

gods i överensstämmelse med de av Kungl. Maj:t föreslagna och av rikets

ständer genom samma skrivelse godkända grunder för reglering av biskoparnas

löner.

I skrivelse den 29 september 1873, nr 5, anförde kyrkomötet bland annat

följande.

Kyrkomötet hade ägnat ärendet en omsorgsfull prövning, och, om kyrkomötet

även å ena sidan erkände vikten därav att, på samma gång biskops
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

jKungi. Maj:ts proposition Nr 24.

lönen i Lunds stift nedsattes till det genom Kungl. Maj:ts och rikets ständers

beslut fastställda belopp, tillgång måste kunna vinnas till nödig lönefyllnad

. åt biskoparna i vissa andra stift, ansåge sig dock kyrkomötet å

andra sidan icke böra fatta ett beslut, varigenom verkan av det utav prästeståndet

vid beslutet angående regleringen av biskoparnas löner fastade villkor

tillintetgjordes i vidsträcktare mån än som för vinnande av ovan angivna

ändamål vore behövligt.

Kyrkomötet slutade med att tillkännagiva, att det på grund av det anförda

endast i så måtto bifallit Kungl. Maj:ts framställning, att kyrkomötet

lämnat sitt samtycke därtill, att prästeståndets omförmälda beslut förklarades

icke innefatta hinder för en sådan reglering av biskopslönen i Lunds stift,

att vid densamma bibehölles endast så stor del av Ilelgona gård och gods,

som erfordrades för att avkomsten därav, jämte de tillgångar Kungl. Maj:t

för övrigt enligt de för reglering av biskoparnas löner godkända grunder

bestämde, uppginge till det för biskopslönen i Lunds stift fastställda belopp

15,000 riksdaler.

Sedan proposition den 5 december 1873, nr 16, framlagts för riksdagen i

enlighet med vad kyrkomötet sålunda medgivit, anmälde riksdagen i skrivelse

den 7 maj 1874, nr 45, att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

Genom beslut den 22 december 1876 fastställdes slutligen lönereglering för

biskopen i Lunds stift. Därvid förordnades, att biskopen i Lunds stift fortfarande

skulle åtnjuta kyrkoherdelönen i Lomma prebendepastorat samt inkomsten

av kyrkotionde från Väsby kyrka i Luggude fögderi, studieskatt

och cathedraticum, ävensom uppbära årliga avkomsten av följande hemman

och lägenheter, tillhörande Helgona gård och gods, nämligen: Helgona-eller

Biskopsvångarna och det i sambruk därmed varande hemmanet nr 1 Östra

Torn, hemmanen nr 2, 4—13, 15—18 Östra Torn samt de så kallade Trädgårdstorpen;

att till biskopslöneregleringsfonden skulle indragas avkomsten

av den så kallade Biskopsladugårdsmarken samt hemmanen nr 3 och 14

Östra dorn och nr 7, 8, 11, 13 och 15 Stora Råby; att samtliga ovannämnda

fastigheter skulle vara i författningsenlig ordning utarrenderade med undantag

av Helgona- eller Biskopsvångarna, vilka finge, då gällande arrendeavtal

upphört, av biskopen själv brukas; samt att nämnda lönereglering

skulle tillämpas från och med den 1 maj 1877.

I den sålunda fastställda löneregleringen hava därefter följande förändringar

ägt rum.

På grund av förordningen den 14 oktober 1898, nr 91, utgår till biskopen

i Lund ersättning ur biskopslöneregleringsfonden för indragen kyrkotionde

och studieskatt med 369 kronor 26 öre.

Sedan Kungl. Maj:t genom resolution den 7 november 1917 i samband

med fastställande av lönereglering för prästerskapet i Lomma församlings

pastorat att gälla från och med den 1 maj 1919 till och med den 30 april

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

1939, bland annat förordnat, att pastoratet skulle med utgången av april

1919 upphöra att vara prebende åt biskopen i Lunds stift, med rätt för

biskopen att enligt den i kungörelsen den 28 april 1882 angivna grund åtnjuta

ersättning med belopp, som Kungl. Maj:t ville framdeles bestämma,

medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 1 mars 1918, att till biskopen i

Lunds stift finge för tiden från och med den 1 maj 1919 i ersättning för

avkomsten av Lomma församlings prebendepastorat från biskopslöneregleringsfonden

utgå ett belopp av 2,212 kronor 68 öre för år räknat,

I skrivelse den 28 mars 1913, nr 39, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t

täcktes låta verkställa utredning rörande ändrade grunder för biskoparnas

avlöning samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

I sin nu ifrågavarande skrivelse av den 22 april 1925 anförde riksdagen

bland annat följande.

1913 års riksdag hade hemställt om utredning rörande ändrade grunder

för biskoparnas avlöning. Enligt vad riksdagen hade sig bekant, hade en

utredning i angivna hänseende blivit verkställd, men hade densamma ännu

icke lett till någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. Riksdagen hölle för

önskvärt, att det ifrågavarande ämnet snart måtte bliva föremål för prövning

och beslut av Kungl. Maj:t, vare sig nu en dylik prövning borde

grundas på den redan föreliggande utredningen eller Kungl. Maj:t funne

skäligt låta verkställa en ny utredning i frågan.

Vad beträffade det motionsvis väckta förslaget om reglering av biskopslönen

i Lunds stift, ansåge sig riksdagen böra hos Kungl. Maj:t anhålla om

åtgärders vidtagande för en reglering av sagda lön till närmare överensstämmelse

med vad tidsförhållandena krävde. Riksdagen förutsatte vidare

såsom självfallet, att Kungl. Maj:t i fullmakten för blivande innehavare

föreskreve skyldighet att vara underkastad den förändring i lönevillkor, som

kunde bliva en följd av ny lönereglerings genomförande.

Riksdagen slutade, som tidigare anförts, med att anhålla, att Kungl. Maj:t

täcktes snarast möjligt vidtaga åtgärder för en reglering av biskopslönen

i Lunds stift till en närmare överensstämmelse med vad tidsförhållandena

krävde.

Sedan kammarkollegiet genom beslut den 3 juli 1925 anbefallts att efter

vederbörandes hörande avgiva utlåtande i ämnet, lät kammarkollegiet till

en början en sin tjänsteman upprätta en promemoria i ämnet.

I nämnda promemoria, som är dagtecknad den 8 april 1926, erinras till

en början om de genom tidigare omförmälda nådiga brev den 15 juni 1861

bestämda grunderna för reglering av biskoparnas avlöning.

Härefter anföres i promemorian huvudsakligen följande.

Till hemman och lägenheter, som disponerades av biskopen, funnes antingen

ingen skog eller icke mer skog än som åtginge till husbehov.

Avkomsten av löningshemmanen hade, enligt en på Kungl. Majrts uppdrag

verkställd utredning rörande ändrade grunder för biskoparnas avlöning,

för åren 1911—1913 uppgått till i medeltal 31,727 kronor 16 öre och

lönen i sin helhet till i medeltal 37,136 kronor 4 öre.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

I avseende å den reglering av biskopslönen, som vore ifrågasatt, framställde

sig till en början den frågan, huruvida det nuvarande lönesystemet,

enligt vilket biskopens lön huvudsakligen utginge i avkomst av löningshemnan,

borde bibehållas, eller om den bör utgå i penningar.

Då vid utarrenderingen av löningshemmanen arrendebeloppet fastställts att

åtgå i persedlar, att lösas med penningar enligt markegångspris, samt markegångspriset

i stort sett följde förändringarna i penningens värde, hade biskopslönen

kommit att nominellt höjas i mån av penningvärdets fall. Huruvida

och i vilken grad denna höjning varit större än som betingats av penningvärdets

fall torde vara utan betydelse för den nu föreliggande frågan.

Emellertid vore det tydligt, att bibehållandet av ett lönesystem, som i likhet

med det nuvarande hade förmågan att i viss mån automatiskt reglera

sig, innebure en förmån. I vilket fall som helst torde det ej vara lämpligt

att beträffande biskopslönen i Lunds stift för närvarande vidtaga någon

ändring i själva lönesystemet. Denna fråga borde nämligen upptagas i

sammanhang med behandlingen av frågan om allmän reglering av biskoparnas

löner.

Regleringen torde därför böra avse att med anlitande av de nuvarande

avlöningstillgångarna bereda biskopen en efter nuvarande förhållanden skälig

lön.

Det läge i öppen dag, att lönens belopp vid den ifrågasatta regleringen

måste sättas väsentligt högre än de för mer än 65 år sedan fastställda

15,000 kronor.

Att grunda ett löneregleringsförslag efter den allmänna prisnivåns förskjutning

från tiden omkring år 1860 till tiden omkring år 1926 torde

knappast vara lämpligt, utan det syntes riktigare att låta det nya beloppet

framgå ur en sammanställning med lönerna för statens befattningshavare i

en ställning så vitt möjligt jämförlig med den som biskoparna intaga. Motionären

hade hänvisat på landshövdingarna. Det syntes vara ett visst fog

för att låta landshövdingelönerna vara vägledande vid bestämmandet av

biskopslönerna.

Landshövdingen i Malmö hade, utom fri bostad, 23,500 kronor i avlöning.

Biskopslönen föresloges till 28,000 kronor. Representationsskyldigheten i det

stora stiftet vore snarare tyngre än den som tillkommer landshövdingen.

Ställningen som prokansler bidroge till att öka densamma. Biskopen finge

själv vidkännas dryga resekostnader på grund av visitationer, kyrkobesök

o. s. v. Landshövdingen åtnjöte vid ämbetsresor resekostnads- och traktamentsersättning.

Biskopslönen inflöte först långt fram på tjänståret, varigenom

dess värde åtskilligt förminskades. Enligt gammal hävd plägade biskoparna

inträda i sitt ämbetes utövning i och med installationen. Biskopslöneu

blev dock oftast icke ledig förr än lång tid, stundom närmare 2 år,

senare, beroende på tjänst- och nådår för företrädarens stärbhusdelägare.

Stundom frånträdde biskopen förut innehavd befattning innan han tillträdde

biskopslönen och får sålunda någon tid tjäna lönlös. I och med ämbetets

övertagande hade dessutom biskopen att bära samtliga därmed förenade

kostnader.

Kostnader för möblering av ämbetsbostaden vore betungande. Landshövdingen

finge i detta hänseende antingen möblering in natura eller kontant

bidrag till möblering av högst fyra till representation avsedda rum. Underhållet

av möbleringen, som genom statens försorg anskaffats, bekostades av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 24.

statsverket. Möbleringsbidraget vore uppskattat till 12,000 kronor för en

nytillträdande landshövding, som icke finge möblering in natura.

Biskopen hade att själv bekosta uppvärmningen av bostaden ävensom

bränsle för hushållsändamål; landshövdingens motsvarande kostnader bestredeso

till ®/4 av statsverket.

Å landshövdingens lön utgår dyrtidstillägg, vilken förmån biskop icke åtnjöte.

Härefter föreslogos följande grunder för en reglering av biskopens i Lunds

stift lön.

1. Biskopens i Lunds stift lön beräknas utgöra 28,000 kronor jämte fri

bostad i nuvarande biskopshuset.

2. Efter föregången utredning om det arrende, som är betingat eller slutligen

må kunna betingas för ett vart av de biskopen på lön anslagna hemman,

lägenheter och jordar, äger Konungen, för det fall att inkomsternas

sammanlagda belopp överskjuter det i första punkten angivna värdet, bestämma

vilka inkomster skola därifrån avskiljas.

Sålunda frånskilda inkomster ingå till biskopslöneregleringsfonden.

3. De biskopen på lön anslagna hemman, lägenheter och jordar skola

utarrenderas i överensstämmelse med kungl. breven den 12 november 1858

och den 11 juli 1862.

I promemorian ifrågasattes slutligen, om ej det s. k. cathedraticum borde

upphöra att utgöras. Detta utginge på grund av 1795 års prästmötes beslut

med 75 öre för varje kyrkoherde i stiftet.

Över ovanberörda promemoria avgåvos utlåtanden av vederbörande länsstyrelser,

domkapitlet i Lund och biskopen därstädes E. M. Rodhe.

Länsstyrelsen i Kristianstad biträdde i sitt den 26 april 1926 avgivna

utlåtande det i promemorian framställda förslaget till grunder för löneregleringen.

I utlåtande den 30 april 1926 anförde länsstyrelsen i Karlslcrona bland

annat:

Starka skäl syntes tala för att om den år 1916 verkställda utredningen

beträffande biskoparnas avlöning icke ansåges kunna utan vidare läggas till

grund för ytterligare åtgärder i ämnet, samma utredning ofördröjligen bleve

föremål för erforderlig omarbetning samt förslag därefter skyndsamt framlades

om allmän lönereglering för samtliga biskopar. Bleve så fallet, torde

med fog kunna ifrågasättas, att i avbidan på genomförandet av dylik allmän

lönereglering biskopslönen i Lunds stift finge tillsvidare utgå enligt nu

gällande bestämmelser.

Om icke denna allmänna lönereglering skulle avvaktas, syntes det föreslagna

lönebeloppet av 28,000 kronor val avvägt. Lönen borde i avbidan

på en allmän lönereglering, då en mera allsidig utredning av olika rättsförhållanden

och jämförande beräkningar torde föreligga, böra såsom hittills

utgå huvudsakligen medelst avkomsten från vissa löningshemman.

Länsstyrelsen i Malmö anförde i utlåtande den 4 maj 1926 bland annat:

Avkomsten av avlöningshemmanen — expropriationsmedel o. d. inbegripet

— hade under åren 1923—1925 uppgått till respektive 58,726: 30, 50,554: —

och 60,213: 98 kronor. Givetvis måste en sådan lön anses för hög och så
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 24.

ledes en reglering härav väl motiverad. Emellertid funne länsstyrelsen en

dylik åtgärd böra vidtagas först i samband med den reglering, som vore

ställd i utsikt beträffande samtliga biskopslöner. En biskopslön borde nämligen

icke fastställas utan jämförande prövning av de löner, som efter verkställd

utredning av samtliga på frågan inverkande omständigheter kunde

finnas skäliga för övriga biskopar. Riksdagen hade också uttalat önskvärdheten

av att frågan om ändrade grunder för reglering av samtliga biskoparnas

löner snart måtte bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Länsstyrelsen funne sig icke böra ingå på bedömande av det föreliggande

förslaget. I varje fall vore det olämpligt att jämföra med lönen för landshövdingen

i Malmö, då denna måste anses allt för snävt tilltagen. Länsstyrelsen

slutade med att hemställa, att riksdagens skrivelse ej måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Domkapitlet i Lund anförde den 5 maj 1926 bland annat:

I de fastställda löneregleringarna hade någon ändring ej skett. Enär

biskopslönen i Lunds stift redan blivit reglerad enligt gällande grunder

funne domkapitlet ny reglering av denna lön näppeligen kunna ske utan

att nya sådana grunder först bleve i vederbörlig ordning fastställda. Lönen

för en biskop syntes icke böra bestämmas fristående utan böra, efter verkställd

utredning, regleras enligt i behörig ordning fastställda grunder, därvid

lönebeloppen vägdes mot varandra med hänsyn till samtliga därpå inverkande

omständigheter. Enligt domkapitlets mening läte det sig icke göra

att föregripa prövningen av biskoparnas löneregleringsfråga genom en separat

åtgärd sådan som den nu ifrågasatta. Vid sådant förhållande funne sig

domkapitlet icke heller böra ingå i bedömande av det inom kammarkollegiet

uppgjorda förslaget. Domkapitlet slutade med att hemställa, att skrivelsen

ej måtte föranleda annan åtgärd än att tagas i betraktande i den

mån, som kunde befinnas skäligt vid fastställande av ändrade grunder för

reglering av samtliga biskopars avlöning.

I utlåtande den 5 maj 1926 anförde därefter biskopen i Lunds stift E.

M. Rodlie till en början, att lika litet som han hade rättighet att vägra

underkasta sig lönereglering, lika litet hade han lust att motsätta sig en

dylik. En reglering av löneförhållandena hade fog för sig.

Biskop Rodhe har vidare yttrat sig om den föreslagna lönens storlek och

därvid framhållit vissa förhållanden, som syntes tala för en förhöjning. Sålunda

hade under de senaste åren inköpts i medeltal för 2,730 kronor

bränsle. Utgifterna för möblering av tjänstebostaden och för resor kunde

beräknas till ganska avsevärda belopp. Fastighetsskatten, som biskopen betalade,

uppginge till 849: 08 kronor, vartill komme gaturenhållning o. s. v.

Det vore orimligt att icke ordna pensionsfrågan i samband med en lönereglering.

Vore regleringen avsedd att bliva provisorisk, skulle om några

år ett nytt förslag komma att framläggas. Vore det däremot meningen,

att denna lönereglering skulle bliva förebildlig för de övriga, vore utredningen

bristfällig, då den endast gällde Lunds stift. Vore löneregleringen

ej avsedd att vara provisorisk och ej prejudicerande, skulle uppstå det underliga

förhållandet, att löner till samma sorts befattningshavare skulle regleras

en och en.

Biskop Rodhe erinrar slutligen, att medelmarkegångspriset är starkt i

sjunkande, varigenom en avsevärd nedsättning av lönen komme att auto
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

matiskt äga ruin. Ärendet krävde enligt biskopens förmenande ytterligare

allsidig utredning.

Kammarkollegiet har i sitt den 18 maj 1926 avgivna utlåtande anfört

bland annat följande:

Genom markegångspriset hade biskopslönens realvärde i större eller mindre

utsträckning bibehållits. Emellertid hade den, särskilt under krisåren,

kommit att uppgå till summor, som måste betecknas som för höga.

Huruvida och i vilken mån biskopslönen knnde komma att framdeles

ytterligare ökas eller ock minskas, undandroge sig bedömande. Växlingarna

i den i lönen ingående huvudsakligaste posten, avkomst av löningsjord,

vore nämligen beroende dels av växlingarna i det årliga markegångspriset,

enligt vilket pris de i arrendekontraktet angivna persedlarna skulle lösas,

och dels på huruvida vid löningsjordens förnyade utarrendering kunde vara

att motse höjning eller sänkning i de spannmålskvantiteter, vari arrendeavgiften

bestämdes, och detta senare vore beroende bland annat på huruvida

de nuvarande arrendekontrakten vore avslutade under hög- eller lågkonjunktur.

I vilket fall som helst framstode det som av omständigheterna påkallat

att företaga en omreglering av Lunds biskopslön.

Kollegiet delade den av biskopen, domkapitlet och två länsstyrelser uttalade

meningen att en fristående reglering icke borde äga rum av enstaka

biskopslöner med mindre fastställelse skett av de allmänna grunder, efter

vilka regleringen borde äga rum.

Såsom i ärendet erinrats förelåge en på Kungl. Maj:ts uppdrag av kanslirådet

H. Tigerschiöld verkställd utredning i ämnet. Med hänsyn till att

denna utredning, som vore avgiven den 31 juli 1916, byggde på insamlade

uppgifter avseende tiden före kristidens inträde, och jämväl i övrigt vore

grundad på förhållanden, som med hänsyn till de sedermera inträffade förändringarna

i avseende å prisnivån m. in. måste underkastas en omvärdering,

torde den icke utan revidering kunna användas som underlag vid fastställande

av de nya grunderna för biskoparnas lönereglering.

Kollegiet hemställde alltså, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för

fastställande, efter den ytterligare utredning, som kunde finnas nödig, av

grunder för genomförande av ny reglering av biskoparnas löner samt i avvaktan

på dessa grunders fastställande låta anstå med prövningen av frågan

om ny lönereglering för biskopen i Lunds stift.

Med anledning av innehållet i riksdagens förevarande skrivelse hade

emellertid kollegiet ansett sig böra sätta vederbörande i tillfälle att yttra sig

över ett positivt förslag till lönereglering för biskopen i Lunds stift för

det fall Kungl. Maj:t till äventyrs skulle anse sig böra skrida till en omreglering

av sagda biskops lön redan nu.

Det inom kollegiet upprättade förslaget hade ej underkastats någon granskning

av dem, som vore därav närmast berörda, nämligen biskopen och domkapitlet,

ej heller av länsstyrelsen i Malmö. Möjligen kunde sistnämnda

myndighets uttalande förstås så, att det föreslagna lönebeloppet vore för

knappt.

Kollegiet — som ansåge sig böra framhålla det vanskliga i att bedöma

fristående för sig lönefrågan för allenast en av de tolv biskoparna både

på grund av vad i förevarande ärende förekommit icke funnit anledning

att göra någon erinran mot det i promemorian framlagda förslaget. Ivolle
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

giet ansågc sålunda att någon omläggning av lönesystemet icke borde med

anledning av den nu ifrågasatta enstaka löneregleringen vidtagas, och att

regleringen alltså borde avse att, med anlitande av de nuvarande avlöningstillgångarna,

bereda biskopen en efter nuvarande förhållanden skälig lön.

Denna lön måste självfallet sättas väsentligt högre än det belopp, 15,000

kronor, som för mer än 65 år sedan ansågs lämpat efter dåvarande förhållanden.

I promemorian hade lönen föreslagits till 28,000 kronor eller

ett belopp, som på anförda skäl ansetts böra något överstiga den för landshövdingen

i Malmöhus län bestämda. Visserligen syntes de av biskopen

framhållna, synpunkterna beträffande de med hans''ämbete förenade betydande

utgifterna vara av beskaffenhet att kunna föranleda någon höjning

av lönen, men kollegiet funne dock ej tillräckliga skäl föreligga att frångå

förslaget i denna del. Kollegiet ansåge sig emellertid icke böra underlåta

att framhålla, att frågan här rörde sig om att beskära biskopens inkomst

av löningsjord, som av ålder varit anslagen åt och förenad med Lunds stifts

biskopsstol, samt att på grund härav en viss varsamhet vid lönebeloppets

begränsning syntes vara påkallad.

Förslaget innehölle icke något angivande av huru och av vem utredningen

rörande löningshemmanens arrendevärde skulle verkställas. Kollegiet

ville härvid fästa uppmärksamheten på att bestämmandet av löningsjordens

arrendevärde ej torde kunna grundas enbart på de nu kontraherade arrendeavgifternas

värde. En sådan beräkning skulle här kunna bliva missvisande

till följd av de abnorma förhållanden, som varit rådande under senaste decenniet

och med olika styrka under olika delar därav. Riktigare vore måhända

att räkna med medeltalet för avkomsten av jorden under exempelvis

de tre åren närmast före kristidens inträde och de tre senast förflutna åren.

Emellertid torde några regler för arrendevärdets beräkning knappt kunna

på förhand uppställas, utan det syntes böra överlämnas till domkapitlet och

vederbörande länsstyrelse, på vilka utredningen i fråga torde böra ankomma,

att efter eget omdöme ombesörja densamma.

Utan vidare torde det vara klart, att om ny lönereglering ansåges böra

redan nu vidtagas för biskopen i Lund, densamma icke borde erhålla provisorisk

karaktär.

Någon betänklighet mot att i sammanhang med ny lönereglerings fastställande

för biskopen meddela föreskrift om upphörandet av ovan omförmälda

från stiftets kyrkoherdar utgående avgift (cathedraticum) torde ej

finnas.

Under förutsättning alltså att Kungl. Maj:t funne sig böra, oberoende av

frågan om fastställande av nya allmänna grunder för en lönereglering för

rikets biskopar, vidtaga åtgärder för reglering av lönen för biskopen i Lunds

stift, hemställde kollegiet, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen och

k}''rkomötet godkänna de i förberörda promemoria föreslagna grunderna för

reglering av nämnda biskopslön ävensom i sammanhang med fastställande,

i enlighet med sagda grunder, av ny lönereglering för biskopen i Lunds

stift förordna, att omförmälda, av kyrkoherdarna i Lunds stift under benämning

cathedraticum utgående bidrag till avlöning av stiftets biskop

skall upphöra.

Slutligen har statskontoret den 2 oktober 1926 yttrat sig i frågan och

därvid anfört följande.

■ Aven enligt statskontorets åsikt skulle det ur flera synpunkter hava varit

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

lämpligast, att frågan om lönereglering för biskopen i Lunds stift prövats

i samband med en allmän lönereglering för biskoparna. Men då avgörandet

i denna större fråga väl icke torde allt för snart kunna förväntas, syntes

det statskontoret befogat att genom en separat lönereglering i enlighet

med riksdagens uttalade önskan redan nu bringa löneförmånerna vid biskopsstolen

i Lund till närmare överensstämmelse med vad som eljest ansåges

skäligt för innehavare av högre ämbeten i statens eller kyrkans tjänst.

Detta uteslöte icke, att lönefrågan upptoges till förnyad prövning vid en

allmän utredning rörande nya grunder för biskoparnas avlöning, även om

de ändrade bestämmelser, som därvid eventuellt komme att fastställas, icke

torde böra vinna tillämpning å nuvarande innehavaren av befattningen mot

hans bestridande. Då den lönereglering, varom nu vore fråga, sålunda

skulle, om än formellt definitiv, likväl i realiteten bliva provisorisk, torde

någon ändring i själva lönesystemet icke lämpligen böra vidtagas. Mot det

inom kammarkollegiet utarbetade förslaget till nya grunder för reglering av

ifrågavarande biskopslön hade statskontoret icke funnit anledning till erinran.

Rörande arrendevärderiugarna kunde statskontoret dock icke biträda kammarkollegiets

uttalande, att det skulle ankomma på domkapitlet och vederbörande

länsstyrelse att efter eget omdöme ombesörja desamma, utan torde

enligt statskontorets åsikt regler härför böra fastställas av Kungl. Maj:t.

Värderingen torde självfallet även böra omfatta de lägenheter eller jordar,

som för närvarande finge av biskopen själv brukas.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har frågan

om ny lönereglering för biskoparna länge varit aktuell.

Vid behandlingen av nu förevarande ärende angående omreglering av biskopslönen

i Lunds stift hava så gott som alla de vederbörande, vilka yttrat sig i

saken, understrukit dess samband med frågan om en allmän reglering av

biskoparnas löner. Från åtskilliga håll har till och med bestämt avstyrkts att man

nu skulle verkställa en isolerad lönereglering för en biskop. De för en sådan

ståndpunkt anförda skälen, vilka av mig i det föregående återgivits, hava även

onekligen ett visst fog för sig. Särskilt gäller detta de uttalade farhågorna för

att en nu fastställd lönereglering för en biskop skulle kunna verka prejudicerande,

när lönereglering komme att verkställas för de övriga biskoparna.

Man skulle då hava fastlåst grunderua för såväl beräkningen av avlöningsbeloppens

storlek som sättet för deras utgörande utan att detta föregåtts av

nödvändiga undersökningar rörande de olika stiftens säregna förhållanden

eller möjligheten för de befintliga avlöningstillgångarna att bära kostnaderna

för en lönereglering efter sålunda bestämda principer.

När jag trots dessa betänkligheter ansett mig böra redan nu inför Kungl.

Maj:t framlägga frågan om en reglering av Lundabiskopens lön, beror detta

främst därpå, att frågan om en allmän lönereglering för biskoparna — såsom

jag tidigare framhållit vid min anmälan inför Kungl. Maj:t av frågan om

beredande av emeritilöner åt biskopar — synes vara av jämförelsevis svårlöst

beskaffenhet, och att den i ärendet verkställda utredningen numera är i vissa

avseenden föråldrad. Fastän det är min avsikt att inom en nära framtid

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

upptaga denna fråga till förnyad omprövning, torde det därför komma att

dröja någon tid, innan framställning till riksdag och kyrkomöte kan göras

om ny definitiv lönereglering för biskoparna.

Enligt mitt förmenande är den i riksdagens skrivelse av år 1925 uttalade

åsikten, att löneförmånerna vid biskopsstolen i Lunds stift böra regleras

till en närmare överensstämmelse med vad tidsförhållandena kräva, så väl

grundad — behovet av en reglering av lönen har icke förnekats av någon

av de i ärendet hörda myndigheterna — att jag icke ansett det vara försvarligt

att låta med nämnda lönereglering anstå under den tid, som, enligt

vad jag nyss anfört, måste förflyta, innan den allmänna löneregleringen

kan bliva genomförd.

De anförda betänkligheterna hava emellertid gjort det omöjligt för mig att

ansluta mig till den av kammarkollegiet uttalade meningen, att den ifrågasatta

löneregleringen för Lundabislcopen bör göras definitiv. Jag vill i stället

uttryckligen betona, att den lönereglering, som jag nu går att föreslå, måste

betraktas uteslutande som ett provisorium och att de i densamma meddelade

föreskrifterna icke på något sätt få betraktas som prejudicerande för en

kommande definitiv lönereglering.

Med hänsyn till denna löneregleringens provisoriska karaktär har jag ansett

det vara riktigast att anknyta till tankegången i 1859 års proposition

och således dels fastställa det belopp i penningar, vartill biskopslönen i

Lund, med hänsyn tagen till nu rådande förhållanden, bör uppgå, dels

uppskatta det sannolika framtida årliga medelvärdet av avkastningen från

var och en biskopsstolen för närvarande anslagen avlöningstillgång, dels ock

slutligen från biskopslönen avskilja och till biskopslöneregleringsfonden överföra

sagda avkastning i den mån den icke beräknas vara erforderlig för

uppbringande av biskopslönen till fastställt belopp.

Innan jag går närmare in på de grunder, enligt vilka den sålunda föreslagna

löneregleringen bör utformas, har jag först att undersöka möjligheten

av att nu genomföra en dylik lönereglering.

Därvid vill jag då till en början erinra, att den nuvarande innehavaren

av ämbetet är på grund av sin den 17 april 1925 dagtecknade fullmakt å

ena sidan berättigad att åtnjuta de löneinkomster, rättigheter och förmåner,

som enligt lag och författningar åtfölja ämbetet, men å andra sidan förpliktad

att underkasta sig, jämte annat, den förändring i lönevillkor, som

framdeles kan bliva i vederbörlig ordning bestämd. Löneregleringen ifråga

kan således genomföras oberoende av den nuvarande biskopens medgivande.

Med hänsyn därtill att löneregleringen innebär ändring av avlöningsbestämmelser,

som åtnjuta skydd genom bestämmelserna i prästerskapets

privilegier, lärer däremot vara nödigt inhämta -— förutom riksdagens —

jämväl kyrkomötets medgivande i saken. Jag vill i detta sammanhang erinra

om det förbehåll, som enligt den lämnade redogörelsen gjordes av prästeståndet

vid dess biträdande av ständernas beslut den 29 oktober 1860 an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition Nr 24.

gående grunder för en reglering av biskoparnas avlöning, enligt vilket förbehåll

ändring ej utan prästeståndets medgivande finge ske i biskopslönema,

sedan dessa efter skedd utredning och reglering blivit bestämda.

Härefter anhåller jag att få övergå till en närmare redogörelse för de

grunder, som enligt min uppfattning böra följas vid fastställandet av den

provisoriska löneregleringen.

Yad då först beträffar de avlöningstillgångar, som böra anlitas för lönens

bestridande anser jag, såsom redan förut antytts, att man bör i den mån

så erfordras — taga i anspråk avkastningen av den fasta egendom, som

för närvarande är anslagen biskopsstolen.

Utom denna avkastning ingå emellertid i biskopens avlöning jämväl medel,

vilka hava helt annat ursprung. Vidkommande en av dessa avlöningsposter,

det s. k. cathedraticum, har kammarkollegiet föreslagit, att

ifrågavarande avgift skulle vid den nya löneregleringens ikraftträdande upphöra

att utgå. Häremot har jag intet att erinra. Jag har emellertid ansett

mig böra gå ännu ett steg vidare på den sålunda inslagna vägen och föreslå

att även vissa andra löneförmåner, vilka icke härflyta från den fasta

egendomen, skola frångå biskopsstolen. Detta gäller den biskopen för närvarande

från biskopslöneregleringsfonden tillkommande ersättningen för

kyrkotionde och studieskatt samt för mistad avkom st från Lomma förutvarande

prebendepastorat.

Vad angår det belopp, vartill lönen bör fastställas, kunna givetvis olika

meningar göra sig gällande. En särskild svårighet orsakas av det förhållandet,

att det nu gäller att bestämma en enstaka biskopslön utan möjlighet att verkställa

en önskvärd avvägning gent emot avlöningsförmånerna för andra

biskopar. Det har emellertid förefallit mig som om det av kammarkollegiet

föreslagna beloppet 28,000 kronor skulle kunna godtagas.

Då det gäller att uppskatta den sannolika framtida avkastningen av varje

särskild avlöningstillgång uppkomma självfallet stora svårigheter och beräkningen

kan naturligen ej bliva annat än mycket approximativ. Det ligger

därför i sakens natur att densamma måste göras med all nödig försiktighet.

På Kungl. Maj:t torde böra ankomma att meddela närmare bestämmelser

angående sättet för dess verkställande och angående den värdering, som

torde böra utgöra utgångspunkt för beräkningen.

Med ledning av den sålunda gjorda beräkningen angående avkastningen

bör Kungl. Maj:t därefter bestämma, vilka avlöningstillgångar, som skola

avskiljas från biskopslönen.

Den föreslagna nya löneregleringen torde böra tillämpas snarast möjligt

och är det min förhoppning att den ytterligare utredning som härför erfordras

skall kunna verkställas i så god tid, att regleringen kan träda i kraft

den 1 maj 1927.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

De närmare bestämmelser, som kunna visa sig vara av behovet påkallade

för fastställandet av här förevarande lönereglering, torde det böra ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda.

Som jag förut nämnt, är enligt min uppfattning denna fråga av beskaffenhet

att böra hänskjutas till såväl riksdagens som kyrkomötets prövning.

Med hänsyn tagen till det förhållandet, att allmänt kyrkomöte för närvarande

är samlat, torde vara ändamålsenligt att ärendet först underställes

kyrkomötet.

I anslutning till vad jag nu anfört får jag hemställa, att Eders Kungl.

Makt täcktes föreslå kyrkomötet

att för sin del medgiva, att lönen för biskopen i Lunds

stift må från och med den tid, som Kungl. Maj:t bestämmer,

dock tidigast från och med den 1 maj 1927 tillsvidare,

intill dess grunder för en ny definitiv lönereglering för samtliga

rikets biskopar blivit fastställda och trätt i tillämpning,

regleras enligt följande grunder:

1. Biskopen i Lunds stift bekommer såsom lön — förutom

fri bostad i nuvarande biskopshuset samt dispositionsrätt

över den till biskopshuset hörande trädgården — avkastningen

av till biskopsstolen för närvarande anslagna

hemman, lägenheter och jordar till ett beräknat belopp av

28,000 kronor.

2. Sedan beräkning verkställts av den framtida behållna

årliga medelavkastningen från varje hemman, lägenhet och

jord bestämmer Konungen de fastigheter, vilkas avkastning

för lönens nedbringande till ovan angivna belopp skall från

biskopslönen avskiljas.

Sålunda frånskilda inkomster skola ingå till biskopslöneregleringsfonden.

3. De biskopen på lön anslagna hemman, lägenheter och

jordar skola i författningsenlig ordning utarrenderas.

4. Biskopen nu tillkommande ersättning för kyrkotionde

och studieskatt samt för avkomst av Lomma församlings

prebendepastorat skall besparas biskopslöneregleringsfonden.

5. Det till biskopen nu utgående s. k. cathedraticum skall

upphöra.

6. De närmare föreskrifter, som erfordras för fastställandet

av denna lönereglering, utfärdas av Konungen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts proposition Nr 24.

förordnar, att skrivelse i ämnet av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till kyrkomötet.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Bilaga.

Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 17, till kyrkomötet angående provisorisk

reglering av lönen för biskopen i Lunds stift; given

Stockholms slott den 7 oktober 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 7 oktober 1926, inhämta

kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del lämnar det medgi

vande, som omförmäles i föredragande departementschefens hemställan.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas kyrkomötet.

Under Hans Majestäts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Transumt.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 26, angående provisorisk reglering

av lönen för biskopen i Lunds stift.

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 18.)

TILL KONUNGEN.

Ehuru många betänkligheter såväl av rättslig som av praktisk natur otvivelaktigt

förefinnas mot att, innan lönereglering för samtliga biskopar i ett

sammanhang vidtages, provisoriskt reglera löneförhållandena för allenast en

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

biskopsstol, anser sig kyrkomötet dock under föreliggande förhållanden icke

böra motsätta sig den föreslagna provisoriska löneregleringen för biskopen

i Lund, Kyrkomötet godtager i allt huvudsakligt de föreslagna regleringsvilllcoren,

därvid kyrkomötet emellertid vågar hysa den förvissningen, att

Eders Kungl, Maj:t skall finna angeläget tillse, det vid värderingen av de

fastigheter, från vilkas avkastning den provisoriska lönen skall utgå, iakttages

nödig varsamhet, så att biskopen må vara, såvitt möjligt, försäkrad

om att lönebeloppet icke kommer att nedgå under det beräknade.

Eör att icke föregripa resultatet av en framtida utredning rörande den

rättsliga naturen av de fastigheter, vilkas avkastning under provisoriitiden

kommer att frångå biskopen, synes det kyrkomötet riktigast, att de från

nämnda fastigheter inflytande beloppen icke tillföras biskopslöneregleringsfondcn

utan under tiden för de provisoriska anordningarna bokföras som en

särskild fond. För att t\rdligare utmärka, att det nu föreslagna provisoriet

avser hela tiden, intill dess reglering sker för samtliga biskopsstolar, så att

icke biskopen i Lund skulle kunna, mot vad avsikten är, möjligen anses

skyldig att före nämnda tidpunkt underkasta sig en eventuell ny separat

lönereglering, har en ringa omredigering föreslagits i bestämmelsernas inledande

stadgande.

På grund härav får kyrkomötet i underdånighet anmäla, att kyrkomötet

för sin del medgivit, att lönen för biskopen i Lunds stift må från och med

den tid, som Eders Kungl. Maj:t bestämmer, dock tidigast från och med

den 1 maj 1927, intill dess grunder för en ny definitiv lönereglering för

samtliga rikets biskopar blivit fastställda och trätt i tillämpning, såsom ett

för nämnda tid gällande provisorium regleras enligt följande grunder:

1. Biskopen i Lunds stift bekommer såsom lön — förutom fri bostad i

nuvarande biskopshuset samt dispositionsrätt över den till biskopshuset hörande

trädgården - - avkastningen av till biskopsstolen för närvarande anslagna

hemman, lägenheter och jordar till ett beräknat belopp av 28,000

kronor.

2. Sedan beräkning verkställts av den framtida behållna årliga medelavkastningen

från varje hemman, lägenhet och jord, bestämmer Konungen

de fastigheter, vilkas avkastning för lönens nedbringande till ovan angivna

belopp skall från biskopslönen avskiljas.

Sålunda frånskilda inkomster skola ingå till en särskild, under statskontorets

förvaltning ställd fond.

3. De biskopen på lön anslagna hemman, lägenheter och jordar skola i

författningsenlig ordning utarrenderas.

4. Biskopen nu tillkommande ersättning för kyrkotionde och studieskatt

samt för avkomst av Lomma församlings prebendepastorat skall besparas

biskopslöneregleringsfonden.

5. Det till biskopen nu utgående s. k. cathedraticum skall upphöra.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21 käft. (Nr 24.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Ang. reglering

av lönen

för biskopen

i Lunds stift.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

6. De närmare föreskrifter, som erfordras för fastställandet av denna

lönereglering, utfärdas av Konungen.

Stockholm den 2 november 1926.

Underdånigst.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Honungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1927.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrxn, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist, anför härefter.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 12 november 1926 av kyrkomötets

skrivelse nr 26 angående provisorisk reglering av lönen för biskopen i Lunds

stift beslöt Kungl. Maj:t anbefalla länsstyrelsen i Malmö att verkställa och

senast den 15 januari 1927 till Kungl. Maj:t inkomma med

dels utredning rörande den årliga behallna avkastning, som Demälde biskop

under de senast förflutna 20 åren uppburit från en var av de biskopsstolen

anslagna fastigheterna (hemman, lägenheter och jordar),

dels ock beräkning — verkställd med nödig försiktighet — angående den

behållna årliga medelavkastningen under tioårsperioden den 14 mars 1927

—den 14 mars 1937 från var och en av berörda fastigheter.

Tillika beslöt Kungl. Maj:t anbefalla länsstyrelsen att i samband med

nyssnämnda beräkning och med ledning av densamma avgiva förslag beträffande

de av ifrågavarande fastigheter, vilkas avkastning för lönens nedbringande

till 28,000 kronor lämpligen borde från biskopslönen avskiljas.

Kungl. Maj:ts förslag till provisorisk lönereglering för biskopen i Lund har

hittills endast varit föremål för kyrkomötets prövning, men förförslagets genomförande

erfordras, enligt vad förut framhållits, samtycke jämväl av riksdagen.

Innan jag ingår på frågan om ärendets hänskjutande till riksdagen, vill jag

emellertid något beröra den av kyrkomötet i Kungl. Maj:ts förslag vidtagna

ändringen, att den avkastning av biskopen anslagna fastigheter, som för lönens

nedbringande till 28,000 kronor bör från lönen avskiljas, skall, för att

icke föregripa resultatet av eu framtida utredning rörande fastigheternas rätts
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds proposition Nr 24.

liga natur, ingå till en särskild, under statskontorets förvaltning ställd fond

i stället för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, till biskopslöneregleringsfonden.

Ändamålsenligheten av ett dylikt förfaringssätt synes mig nämligen kunna

starkt ifrågasättas. Jag vill -dock ej direkt motsätta mig att den av kyrkomötet

föreslagna anordningen provisoriskt accepteras, enär frågan om dispositionen

av den biskopslönen i Lund frånskilda fastighetsavkastningen givetvis

kommer att bliva föremål för förnyad prövning vid blivande reglering av

lönerna för samtliga biskopar. Vad angår sistnämnda fråga har jag för avsikt

att inom den närmaste framtiden upptaga densamma och därvid hemställa

om anordnande av en utredning i saken. I övrigt har kyrkomötet

endast föreslagit en ändring, som avser ett förtydligande av Kungl. Maj:ts

förslag.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag till provisorisk reglering av lönen för

biskopen i Lunds stift med däri av kyrkomötet vidtagna ändringar torde

därför nu böra underställas riksdagen. Jag hemställer alltså att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för dess del medgiva, att lönen för biskopen i Lunds

stift må från och med den tid, som Kungl. Maj:t bestämmer,

dock tidigast från och med den 1 maj 1927, intill dess

grunder för en ny definitiv lönereglering för samtliga rikets

biskopar blivit fastställda och trätt i tillämpning, såsom ett

för nämnda tid gällande provisorium regleras enligt följande

grunder:

1. Biskopen i Lunds stift bekommer såsom lön — förutom

fri bostad i nuvarande biskopshuset samt dispositionsrätt

över den till biskopshuset hörande trädgården — avkastningen

av till biskopsstolen för närvarande anslagna

hemman, lägenheter och jordar till ett beräknat belopp av

28,000 kronor.

2. Sedan beräkning verkställts av den framtida behållna

årliga medelavkastningen från varje hemman, lägenhet och

jord, bestämmer Konungen de fastigheter, vilkas avkastning

för lönens nedbringande till ovan angivna belopp skall från

biskopslönen avskiljas.

Sålunda frånskilda inkomster skola ingå till en särskild,

under statskontorets förvaltning ställd fond.

3. De biskopen på lön anslagna hemman, lägenheter och

jordar skola i författningsenlig ordning utarrenderas.

4. Biskopen nu tillkommande ersättning för kyrkotionde

och studieskatt samt för avkomst av Lomma församlings

prebendepastorat skall besparas biskopslöneregleringsfonden.

5. Det till biskopen nu utgående s. k. cathedraticum skall

upphöra.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24.

6. De närmare föreskrifter, som erfordras för fastställandet

av denna lönereglering, utfärdas av Konungen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majestät Konungen lämna bifall samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Stockholm 1927, Ivar Hceggströms Boktryckeri A. B.

264067

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisorisk reglering av lönen för biskopen i Lunds stift. s. 8 i texten
  2. SU 1927:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisorisk reglering av lönen för biskopen i Lunds stift. s. 5 i texten