Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och staden Ystad

19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:245, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och staden Ystad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

1

Nr 245.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan och

staden Ystad; given Stockholms slott den 1 april

1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosen.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 1 april 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Bibbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Eosén,

Hamrin, Almkvist.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Eosén följande.

De förpliktelser, som staden Ystad iklätt sig i anledning av Skånska

dragonregementets förläggning till staden, finnas angivna i tvenne mellan

arméförvaltningens fortifikationsdepartement å Kungl. Maj:ts och kronans

vägnar samt staden träffade avtal, nämligen dels ett av den 4 november och

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 211 höft. (Nr 245.) 765 27 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

den 11 december 1895, avslutat i samband med regementets förläggande till

staden, dels ock ett av den 2 och den 10 juni 1903 angående upplåtelse av

mark för utvidgning av regementets kasernområde och övningsfält m. m.

Därjämte hava upprättats dels år 1904 ett tilläggskontrakt till 1895 års kontrakt,

berörande vården av epidemiskt sjuka från regementet, dels ock ar

1911 ett kontrakt om upplåtelse till kronan av mark utan äganderätt för utvidgning

av regementets skjutbana. Förstnämnda tvenne avtal torde få fogas

såsom bilagor (Bil. B och C) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Med anledning av försvarsrevisionens förslag, att Skånska husar- och

dragonregementena skulle sammanslås till ett truppförband samt att detta

skulle förläggas till Hälsingborg, yrkade stadsfullmäktige i Ystad i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 20 september 1923, att staden måtte beredas ersättning

för den ekonomiska förlust, som staden, därest detta förslag genomfördes,

kunde komma att lida. Sedan arméförvaltningens fortifikations- och civila

departement i anledning av berörda framställning anmodats att verkställa

utredning angående de skyldigheter, som i det uti framställningen omförmälda

avseende kunde åligga kronan gentemot städerna Hälsingborg och

Ystad, avgåvo departementen den 28 december 1923 utlåtande i ämnet.

Sedermera har den s. k. kasernkommittén — efter förda förhandlingar

med staden Ystad i fråga om den ersättning, som borde tillkomma staden

i anledning av den förändring beträffande truppförläggning till staden, som

bleve en följd av 1925 års härordningsbeslut — med skrivelse den 5 mars

1927 till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat en den 11 och den 15 februari

1927 dagtecknad preliminär överenskommelse i förevarande hänseende, vilken

torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta

ärende. Såsom framgår av överenskommelsen, har densamma, under förbehåll

av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, träffats under den

förutsättningen, att definitivt beslut komme att bliva fattat om Södra skånska

infanteriregementets förläggning till staden. Sådant beslut har av Kungl.

Maj:t fattats den 11 februari 1927.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för kasernkommitténs förslag

till överenskommelse med staden Ystad samt myndigheternas däröver avgivna

yttranden, tillåter jag mig att i korthet beröra dels den av stadsfullmäktige

i Ystad anförda motiveringen för yrkandet i nyssnämnda skrivelse

den 20 september 1923, dels ock den av fortifikations- och civila departementen

i omförmälda utlåtande den 28 december 1923 lämnade utredningen,

såvitt angår staden Ystad.

Städs- I sin skrivelse den 20 september 1923 anförde stadsfullmäktige i Ystad,

fU“ade8 bland annat’ Oljande.

skrivelse den Under senare hälften av 1700-talet hade till Ystad förlagts en del av

20 september jyjörners. numera Kronprinsens husarer. Dessa hade sedan fått lämna rum

i923. p-r gkolöxna vid Skånska dragonregementet, som allt sedan sin uppsättning

till försvar av det då nyss erövrade Skåne varit indelat på gårdar å den

staden omgivande landsbygden. När försvarsväsendet genom 1892 års härordning

givits en mera tidsenlig form och de gamla på boställena levande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

ryttarna ersatts av dels värvade volontärer, dels värnpliktiga, för vilka ökat

kasernutrymme måste beredas, både det varit helt naturligt, att blickarna

riktades på Ystad som en lämplig förläggningsplats för det sålunda omorganiserade

dragonregementet. För att så långt möjligt nedbringa kostnaderna

för den nya organisationens genomförande både nu inletts det auktionsväsende

mellan städerna om de nyorganiserade truppförbanden, vilket för

många av dessa städer skulle leda till överansträngning och bittra missräkningar.

Man hade emellertid tröstat sig därmed, att om kostnaderna vore

stora, så vore man dock nu viss att för framtiden få draga fördel av det

andliga och materiella tillskott i stadens liv, som det förlagda truppförbandet

skänkte, samtidigt som man hade utsikt att i sin närhet få behålla sina

söner under deras utbildning för fosterlandets försvar. Sålunda hade staden

Ystad med kronan avslutat kontrakten av åren 1895 och 1903. Det sammanräknade

beloppet av stadens utgifter och värdet av till kronan avträdd mark

för Skånska dragonregementets förläggande till staden hade uppgått till

671,790 kronor. Till gäldande av den kontanta delen av detta belopp hade

staden upplagt ett obligationslån, som ännu icke vore slutamorterat. När

staden åtagit sig sådana bördor, hade den naturligen icke kunnat tänka sig,

att 20 år efter tillkomsten av 1903 års kontrakt förslag skulle framkomma,

varigenom den mellan kronan och staden träffade överenskommelsen skulle

av kronan ryggas. Det syntes stadsfullmäktige, att den överenskommelse,

som staten träffat med Ystad, dock icke vore i någon mån mindre bindande

för staten än den, som träffats med Hälsingborg. Båda de med dessa städer

träffade överenskommelserna hade ingåtts under förutsättning av vederbörande

etablissemangs förläggande till staden. De prestationer, vardera staden

skulle fullgöra, hade blivit ungefär desamma endast med den skillnad, som

betingades dels därav, att på grund av 1895 års kontrakt hela Skånska

dragonregementet, organiserat enligt 1892 års härordning, redan varit förlagt

till Ystad, och dels därav, att staden Hälsingborg fått i utbyte mot den nya

kaserntomten övertaga Skånska husarregementets mycket värdefulla centralt

i staden belägna gamla etablissemang. Staden Ystad hade sålunda för att

få regementet förlagt till staden redan åren 1895—1897 betalt det i 1895 års

kontrakt stipulerade beloppet till bidrag för kasernetablissemangets byggande,

300/100 kronor.

Att för andra än militära ändamål finna användning för Skånska dragonregementets

vidlyftiga etablissemang i Ystad syntes knappast tänkbart.

Staden hade, sedan den drabbats av hårda ekonomiska slag efter krigsåren,

redan visat eu viss tendens till tillbakagång, och att denna tendens lomme

att bliva utpräglad, om militärförläggningen upphörde, därom funnes i Ystad

intet tvivel. Att Ystad för något stadens eget ändamål skulle kunna tillgodogöra

sig dragonetablissemanget, vore därför otänkbar! Ystadsjärnvägarna

(Ystad—Eslövs, Malmö—Ystads, Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs och Ystad—

Brösarps järnvägar), vilkas aktiekapital till största delen inköpts av staden

eller i denna bosatta enskilda personer, skulle genom en förflyttning av

dragonregementet förlora endast i direkta trafikinkomster 74,000 kronor om

året; dessutom skulle samma järnvägar gå miste om avsevärda fraktbelopp

till följd av affärsmännens minskade omsättning samt bortfallande godstransporter

till och från officers- och underofficersfamiljerna. Stadens för

inköp av dess egna aktier upplånade medel uppginge till 1.730,000 kronor.

Dessutom hade staden nödgats ikläda sig borgen för lån åt järnvägarna till

belopp av 2,180,000 kronor, och beräknades staden under år 1923 få till

betalning av annuiteter å samma lån utgiva 86,107 kronor. En förlust i

trafikinkomster för järnvägarna skulle sålunda på flerfaldigt sätt förminska

såväl stadens skatteinkomster som avkastningen av dess upplånta kapital.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Arméförvaltningens

fortifikationsoch

ciyila

departements

utlåtande

den 28 december

1923.

4 Kung!. Maj:ts proposition nr 24ö.

Till dessa förluster för staden komme den minskade inkomsten av dess

affärsdrivande verk. Den sammanlagda minskningen i denna för gas-, vattenocli

elektricitetsverket skulle uppgå endast för direkt leverans till kasernetablissemanget

till 17,936 kronor. Men dessutom bortfölle förbrukningen i

de 351 rum, som förhyrdes i staden av militär personal tillhörande regementet.

Staden hade vidare underkastat sig stora utgifter för att ordna sitt

skolväsende på ett sätt, som motsvarade på en gång behovet och den ökade

inkomst, avgifterna från regementets personal medfört. Dessa avgifter skulle

vid regementets förflyttning bortfalla. Alla dessa omständigheter måste samverka

till att öka det redan svåra skattetrycket, vilket vore 9 kronor 50 öre

per bevillningskrona för år 1923.

Stadsfullmäktige insåge väl, att, om indragningar på det militära området

av statsmakterna ansåges kunna vidtagas, något undantag icke kunde ske med

hänsyn till ett visst samhälles intresse. Men stadsfullmäktige hölle före att,

där, såsom förhållandet vore med Ystad, själva dess bestånd hotades, det

borde tillkomma statsmakterna att dels vid bestämmande av förläggningsplats

för olika truppförband tillse, att detta samhälle tillgodosåges i så stor

utsträckning, som nödiga militära krav medgåve, dels ock föranstalta därom,

att, om i det helas intresse den militära förläggningen i Ystad skulle upphöra,

staden också härför erhölle fullgod ersättning.

I sitt förut omförmälda utlåtande av den 28 december 1923 anförde arméförvaltningens

fortifikations- och civila departement, bland annat, följande.

Enligt det år 1895 med staden Ystad upprättade kontraktet hade de förbindelser,

staden iklätt sig, till en början gjorts beroende därav, att Skånska

dragonregementets skolor, sådana dessa enligt 1892 års härordning vore avsedda,

jämte regementets expedition förlädes till staden, och sedermera

fullständigats, sedan Kung!. Maj:t — efter förda underhandlingar med staden

och enligt från denna inkommet samt av Ivungl. Maj:t godkänt anbud —

förordnat, att hela Skånska dragonregementet skulle förläggas till staden.

Upplåtelsehandlingen av år 1903 hänförde sig till Kung! Maj ds brev den

13 mars samma år, angående stadsfullmäktiges i Ystad anbud i fråga om

upplåtelse av mark m. m. för Skånska dragonregementet. Detta anbud hade

staden avgivit på anfordran från kronans sida genom Kung!. Maj:ts befallningskavande

i Malmöhus län, som infordrat stadsfullmäktiges yttrande i

fråga om de förbindelser, staden vore villig ikläda sig under förutsättningav

förläggning därstädes av Skånska dragonregementets etablissemang, omfattande

ej allenast det dåvarande etablissemanget med utvidgning för inrymmande

av fem skvadroner utan jämväl ett kasernetablissemang avsett för

nämnda regementes övriga fem skvadroner. Efter anbudets godkännande av

Kungl. Maj:t hade stadsfullmäktige den 2 juni 1903 i enlighet därmed utfärdat

nämnda upplåtelsehandling, som av arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

enligt bemyndigande godkänts den 10 sistnämnda månad. Innebörden

av 1895 års kontrakt och upplåtelsehandlingen av år 1903 vore sålunda, att

staden iklätt sig däri omförmälda förbindelser mot förbindelse från kronans

sida att hava Skånska dragonregementet om tio skvadroner förlagt till staden.

Om regementet indroges, utan att ett lika omfattande regemente bleve till

staden förlagt, torde kronan få anses hava brustit i fullgörande av sina

kontraktsenliga förpliktelser, med påföljd att staden bleve berättigad till

skadestånd. Enligt departementens mening borde det skadestånd, vartill

staden kunde bliva berättigad, utgöra i penningar antingen det nuvarande

eller det vid upplåtelsen gällande värdet av den fasta egendom, som staden

till kronan upplåtit, i det skick, densamma vid upplåtelsen befunnits, med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

tillägg av det belopp, 300,000 kronor, staden ntbetalt såsom bidrag till

kasernetablissemangets uppförande, samt vad staden utgivit för ledningar,

arbetslöner och expropriationskostnader m. m. för fullgörandet av sina ingångna

förbindelser. Skadeståndet kunde givetvis även efter överenskommelse

med staden bestämmas efter andra grunder. Sålunda kunde tilläventyrs

staden vara villig att återtaga vissa delar av den mark, som kronan erhållit.

Om endast en del av regementet indroges, borde skadeståndet därefter jämkas.

Om ett annat kavalleriregemente i stället för det nuvarande dragonregementet

förlädes till Tstad, erhölle staden för sina förpliktelser ett vederlag, med

vilket staden borde åtnöjas, därest det nya regementet finge samma omfattning

som det nuvarande; men bleve omfattningen mindre, syntes staden vara

berättigad till ersättning för vad som bruste.

Kasernkommittén har i sin förenämnda skrivelse den 5 mars 1927 anfört

i huvudsak följande.

I Ystad vore för närvarande förlagt ett truppförband, Skånska dragonregementet,

organiserat å tio skvadroner. Enligt 1925 års riksdags beslut

i försvarsfrågan skulle detta regemente sammanslås med Skånska husarregementet

till ett kavalleriregemente, förlagt i Hälsingborg. A andra sidan

skulle enligt samma beslut Södra skånska infanteriregementet, som nu vore

förlagt i Lund, förflyttas till Ystad, där detsamma skulle övertaga dragonregementets

kasernetablissemang. För infanteriregementet skulle emellertid

llevingehed bibehållas såsom övningsplats, för att dit skulle kunna förläggas

åtminstone repetitionsövningarna. Södra skånska infanteriregementet skulle

erhålla så kallad begränsad organisation, d. v. s. utbildningen under sommarrekrytskolan

skulle ordnas på 5 kompanier. Betydelsen för staden av förenämnda

beslut syntes i viss mån framgå av nedanstående tablå:

Här-

Äntå

1

Ars-

Utbild- nings- tid för

värn- plik- tiga

i

Truppförband

ord-

ning

av

år

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

militär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

gent

värn-

plik-

tiga

(1892

42

40

584

30

7

—

703

582,000

150

90

dragon-

regementet.

Södra

■! 1901

11914

54

52

31

31

584

527

12

25

8

7

—

689

642

762.000

968.000

300

320

365

f 365

\‘225

skånska

infanteri-

regementet.

>1925

36

25

118

21

4

4

208

547,000

650

140

'') Under det s. k. provisoriet från och. med 1920 års klass.

Södra skånska infanteriregementet företedde alltså, jämfört med Skånska

dragonregementet enligt 1892 års härordning, en minskning av 6 officerare

och 15 underofficerare samt, jämfört med sistnämnda regemente enligt 1901

års härordning, en minskning av 18 officerare och 6 underofficerare. I förhållande

till dragonregementets musikpersonal enligt 1892 och 1901 års härordningar

hade infanteriregementets musikpersonal minskats respektive ökats

med 9 man. Jämförelsen mellan de enligt 1892 och 1925 års härordningar

utgående avlöningsförmånerna, beräknade i enlighet med de av kasernkommittén

tillämpade grunderna, utvisade en minskning av cirka 35,000 kronor.

Kasern
kommitténs
framställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Jämfört med 1901 års härordning kunde avlöningsförmånerna för Södra

skånska infanteriregementet jämlikt 1925 års härordning vid tillämpning av

samma grunder beräknas komma att förete eu minskning å omkring 215,000

kronor.

I fråga om staden Ystads uppoffringar för det till staden förlagda dragonregementet

hänvisade kommittén till de inledningsvis omförmälda avtalen av

år 1895 och år 1903 (se Bil. B och C). Yad anginge de likaledes inledningsvis

omnämnda kontrakten av år 1904 och år 1911, vore dessa ur ekonomisk

synpunkt utan större betydelse, vadan de i detta sammanhang kunde lämnas

åsido.

I ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande hade staden uj)pskattat

sina prestationer enligt 1895 års kontrakt och 1903 års avtal på följande

sätt:

A. 1895 års kontrakt.

1) Yärdet av byggnadsplats för kasernetablissemanget

''Om 50,600 kvm. ä 2 kr................................................... kronor 101,200: —

2) Yärdet av mark till två vägar om 18 meters bredd,

upptagande en areal av 12,420 kvm. ä 2 kr................ » 24,840: —

3) Kontant bidrag till etablissemanget............................. » 300,000: —

4) Kostnader för gas-, vatten- och avloppsledningar......... » 11,680: —

Summa kronor 437,720: —

B. 1903 års avtal.

5) Yärdet av 81,097 kvm. mark, som upplåtits för utvidgning

av kasernområdet ä 2 kr.............................. kronor 162,194: —

6) För inlösen av mark i Stora Köpinge socken (del av

det s. k. Kybrofältet) ..................................................... » 71,876: —

Summa kronor 234,070: —

Summa summarum » 671,790: —

Vidkommande stadens vederlag för de prestationer, staden lämnat kronan

för dragonregementets förläggande till staden, borde nämnas, att staden i

främsta rummet kommit i åtnjutande av skatteintäkter från regementets

befattningshavare under en tidrymd av mer än 30 år. Vid dragonregementet

hade den fast anställda personalen uppgått enligt 1892 års härordning till

omkring 700 man, enligt 1901 års härordning till omkring 690 man och enligt

1914 års härordning till omkring 640 man, därav i samtliga fall antalet

officerare och underofficerare utgjort något över 80. Avlöningsförmånerna

i en stat enligt 1892 års härordning — utan det tillägg av 100 procent, varmed

höjning i tablån här ovan skett — uppginge till i runt tal 291,000

kronor. Avlöningsförmånerna i en stat enligt 1901 års härordning — utan

det tillägg av 75 procent, varmed höjning k tablån skett — uppginge till i

runt tal 435,000 kronor och avlöningsförmånerna i de senare årens stater

enligt 1914 års härordning till 968,000 kronor, inberäknat dyrtidstillägg.

Under tiden 1910—1926 hade kommunalskatten i staden per bevillningskrona

varit lägst 6 kronor 25 öre, år 1912, samt högst 9 kronor 85 öre, år

1919.

Folkmängden i Ystad hade vid slutet av år 1926 utgjort 11,645 personer.

Den inkomst, varå utskylder år 1926 utdebiterats, hade uppgått till 11,630,000

kronor och det samma år utdebiterade beloppet till 988,538 kronor. Kommunalskatten

i staden hade de senaste två åren varit 8 kronor 50 öre per

bevillningskrona.

Vid de förhandlingar, som kommittén inlett med staden i anledning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. <

förändringarna i försvarsorganisationen, hade förutsatts, att Södra skånska

infanteriregementet i enlighet med den av 1925 års riksdag uttalade mening

skulle förläggas till Ystad i det av Skånska dragonregementet för närvarande

disponerade kasernetablissemanget. Sedan muntliga förhandlingar med

representanter för staden ägt rum vid ett av kommittén avlagt besök i Ystad,

hade staden i eu till kommittén översänd skrivelse av den 2 oktober 1926

närmare preciserat sina anspråk å ersättning i följd av den ifrågasätta ändrade

militärförläggningen. I samband härmed hade staden gjort vissa erbjudanden

för att tillgodose de krav å förbättrade utbildningsmöjligheter.

, Som från militärt håll framställts, under förutsättning att infanteriregementet

förlädes till Ystad.

I berörda skrivelse hade stadens delegerade anfört bland annat: Enligt

1925 års riksdags beslut skulle ett till fem kompanier reducerat infanteriregemente

förläggas till staden i stället för Skanska dragonregementet. Da

infanteriregementet vore av betydligt mindre omfattning än dragonregementet

och därjämte enligt riksdagens beslut åtminstone under repetitionsövningarna

komma att vara förlagt till Eevingehed, måste staden sålunda tiga rätt till

ersättning av kronan för sina förluster genom den ändrade militärförläggningen.

Enär en del av dessa förluster vore synnerligen svåra att exakt angiva,

hade desamma icke lagts till grund vid beräknandet av den ersättning,

som staden ansåge sig kunna påräkna. Staden hade i stället grundat sina

krav huvudsakligen på jämförelser mellan stadens utgifter för dragonregementets

förläggning och de ekonomiska uppoffringarna hos de städer, till

vilka infanteriregementen för närvarande vore förlagda. Staden både därvid

funnit, att dessa sistnämnda städer såsom regel icke lämnat något kontant

bidrag till därvarande kaserners uppförande. Staden förmenade sig sålunda

äga rätt att i första hand återfå det kontanta bidrag å 300,000 kronor, som

staden lämnat till dragonetablissemangets uppförande. Om ett infanteriregemente

från början förlagts till Ystad, både kasernområdet endast behövt

vara ungefär hälften så stort som nu. På grund av de befintliga kasernbyggnadernas

läge torde emellertid med all säkerhet hela kasernområdet

fortfarande behöva tagas i anspråk för militärförläggning och någon del

därav nu icke kunna återlämnas till staden. Staden ansåge sig darfor berättigad

att utöver förenämnda belopp, 300,000 kronor, erhålla kontant ersättning,

motsvarande halva kasernområdets värde, eller 131.697 kronor.

Detta värde hade staden beräknat efter 2 kronor per kvadratmeter. Da området

överlåtits till kronan, hade nämligen å detsamma funnits växande skog,

som, om den fått kvarstå, nu skulle ökat markvärdet högst betydligt. Dessutom

läge kasernområdet omedelbart invid ett villaområde, varest tomterna

redan till stor del vore försålda och byggnadsverksamheten under de senare

åren varit livlig. Dessa tomter försålde staden till ett pris av 2 kronor 50

öre per kvadratmeter, eller samma pris som för egnahemstomterna inne i

staden. Det värde, som av staden åsatts ifrågavarande mark, torde således

ingalunda kunna anses för högt beräknat. Den av staden fordrade ersättningen

uppginge alltså till sammanlagt 431,697 kronor. Då de städer, där

infanteriregementen funnes, för dessa regementens förläggande i de flesta

fall utgivit mindre än 250,000 kronor, skulle således Ystad, även om staden

återfinge ovannämnda belopp, 431,697 kronor, för det blivande infanteriregementets

ditförläggande hava gjort minst lika störa uppoffringar som de

flesta andra städer med infanteriförläggning. För att i möjligaste mån minska

den kontanta ersättning, som staden sålunda begärde, vore staden emellertid

villig att i stället för en del av nämnda ersättning övertaga den kronan EUhöriga

f. d. hospitalslägenlieten åker utom stadens norra vall». Området

vore taxeringsvärderat till 16,000 kronor och arrenderades nu av staden mot

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

eu årlig avgift av 775 kronor. Dessutom skulle staden likaledes i avräkning

å markersättningsbeloppet, 131,697 kronor, kunna återförvärva för infanteriregementets

övningar möjligen icke behövliga delar av exercisfältet vid Nybro.

Vid bedömandet av stadens ersättningsanspråk förtjänade särskilt beaktas

dels den stora skillnaden mellan antalet stamanställt manskap och hästar

vid dragonregementet och vid det blivande infanteriregementet, och dels att

upplåtandet av nuvarande lilla exercisfältet vid Revhusen för vapenövningar

försvårat hamnens utveckling samt förorsakat staden väsentligt ökade kostnader

för hamnens utbyggande. I alla förslag till hamnutvidgning, som uppgjorts,

sedan exercisfältet upplåtits till kronan, hade framhållits, att den ,

enda fullt naturliga utvecklingen av stadens hamn hade varit åt öster, varigenom

upplags- och industritomter i stor utsträckning och för ringa kostnad

kunnat erhållas å lilla exercisfältet. Då upplåtelsen av detta fält för dragonregementets

övningar hindrat hamnens naturliga utveckling, hade staden

nödgats omlägga hela sin hamnbyggnadsplan och på annat håll anskaffa erforderliga

upplagsplatser invid hamnen. Sålunda hade staden nyligen fullbordat

första delen av den nya liamnbyggnadsplatsen genom att utvidga västra

hamnarmen. Härigenom hade visserligen erhållits 35,921 kvadratmeter upplagsplatser

vid kaj. Men då kostnaden härför utgjort 749,419 kronor, eller

20 kronor 86 öre per kvadratmeter, insåges lätt, att'' staden för denna kostnad

skulle erhållit välbelägna upplags- och industritomter med flera gånger större

ytinnehåll, om exercisfältet med sin areal om cirka 300,000 kvadratmeter

icke varit upplåtet för annat ändamål utan kunnat användas för hamnens

behov. Då ändringen i fråga om hamnens utvidgning självfallet även fått

bestämma stadens jordpolitik i ifrågavarande trakt, skulle återfåendet av

dispositionsrätten till lilla exercisfältet nu sakna betydelse för staden. Staden

både nämligen i omedelbar närhet av detta fält försålt flera områden

för fabriksanläggningar, däribland de ganska betydande järn vägs verkstäderna,

vilka alltså nu läge hindrande i vägen för en hamnutvidgning åt detta håll.

\ idare hade staden i omförmälda skrivelse förklarat, att staden, för den

händelse Södra skanska infanteriregementet förlädes till Ystad, vore villig;

dels medgiva,

a) att regementet finge använda skogskanten vid lilla exercisfältet såsom

utgångsläge för stridsövningar;

b) att skjutbanan vid nämnda fält finge utvidgas till önskad bredd, så att

18 tavlor kunde anordnas därstädes; samt

c) att regementet för vissa övningar finge använda en del av Norra Sandskogen

på _ båda sidor om den nuvarande ridvägen mot Nybrofältet, vilken

väg å eu bilagd ekonomisk karta vore utmärkt med röd färg;

dels ock att iordningställa nämnda ridväg såsom marschväg för infanteriregementet.

Vid de fortsatta förhandlingarna med staden hade kommittén utgått därifrån,

att staden borde erhålla gottgörelse för de prestationer, staden verkställt

pa grund av 1903 ars avtal med kronan. I följd härav hade förslag

framlagts om att staden dels skulle erhålla ersättning för det markområde

om 81,097 kvadratmeter, som staden ar 1903 upplåtit för utvidgning av dragonregementets

kasernområde, dels ock gottgörelse för det belopp, staden hade

utlagt för inlösen av mark i Störa Köpinge socken, utgörande del av det

s. k. stora exercisfältet vid Nybro.

Som kommittén icke ansett sig kunna godtaga det av staden uppgivna värdet

av 2 kronor per kvadratmeter för den i kasernområdet ingående marken,

hade slutligen överenskommelse träffats om, att denna mark borde uppskattas

till ett värde av 1 krona 50 öre per kvadratmeter. Mot det belopp

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts proposition nr 245. 9

å 71,876 kronor, som av staden erlagts för inköp av mark vid Xybrofältet,

hade kommittén ansett sig icke hava anledning framställa någon erinran.

Den kontanta ersättning, som staden enligt nu angivna beräkningsgrunder

skulle erhålla av kronan, uppginge till sammanlagt (81,097 X 1:50 + 71,876=)

193,521 kronor 50 öre.

Då staden utöver sålunda angiven ersättning skäligen syntes böra tillerkännas

viss gottgörelse på den grund, att de till Skånska dragonregementets

personal utgående avlöningsbeloppen enligt 1892 års härordning överstege

det belopp, som kunde beräknas komma att utgå till personalen vid

Södra skånska infanteriregementet enligt 1925 års härordning, med i runt

tal 35,000 kronor, hade kommittén funnit sig böra ifrågasätta, att såsom

ytterligare ersättning till staden skulle överlåtas den kronan tillhöriga förra

hospitalslägenheten »åker utom stadens norra vall», utgörande stadsägan nr

605, å Ystads område.

För att kunna bedöma lämpligheten av en överlåtelse till staden av denna

fastighet hade kommittén hos domänstyrelsen anhållit om utredning i ärendet.

Sedan styrelsen med anledning härav infordrat yttranden av domänintendenten

och länsstyrelsen i Malmöhus län såsom lokala myndigheter för

förvaltningen av kronans jordbruksdomäner i länet, hade styrelsen med skrivelse

den 6 november 1926 inkommit till kommittén med dessa yttranden

jämte eget utlåtande i ärendet.

Av dessa handlingar framginge bland annat följande: Förra hospitalslägenheten

»åker utom stadens norra vall» eller stadsägan nr 605 å Ystads

stads område utgjordes av 2.2394 hektar obebyggd tomtmark, väl belägen

mellan delvis bebyggda kvarter och med utlagda, stensatta gator i omedelbar

närhet. Sedan år 1915 hade lägenheten varit utarrenderad till Ystads

stad, som använde området till koloniträdgårdar. Det nu gällande arrendekontraktet,

dagtecknat den 17 november 1924, utginge först den 14 mars

1936. Den årliga arrendeavgiften uppginge till 775 kronor, och fastighetens

taxeringsvärde vore 16,000 kronor. Lägenheten inginge helt och hållet i

det område, varå stadsplan blivit fastställd den 6 augiisti 1909. Vid åren

1914, 1918 och 1923 företagna saluvärderingar av fastigheten, verkställda

av uppskattningsnämnder med skiftande personsammansättning, hade densamma

värderats till 2 kronor per kvadratmeter eller tillhopa 44,788 kronor.

Detta pris hade av staden Yrstad, som önskat förvärva området, ansetts vara

för högt.*)

På närmare anförda skäl hade domänintendenten funnit sig böra tillstyrka,

att domänverket måtte förklara sig villigt avstå från ifrågavarande

fastighet mot en ersättningssumma icke understigande 35,000 kronor.

Länsstyrelsen i Malmöhus län hade förklarat sig icke hava något att

erinra mot fastighetens överlåtande till staden, därest billighetsskäl talade

därför, vilket dock undandroge sig länsstyrelsens bedömande.

Domänstyrelsen hade i sitt utlåtande anfört bland annat: I likhet med

domänintendenten hade det förefallit styrelsen, att ett saluvärde å lägenheten

av 35,000 kronor kunde vara skäligt. Huruvida ett avstående av egendomen

i fråga kunde anses innebära en uppoffring för statsverket av motsvarande

belopp kunde emellertid sättas i fråga vid det förhållandet, att den årliga

arrendeavkastningen av egendomen för närvarande endast utgjorde 775

kronor, från vilken rätteligen borde dragas kostnaderna för statens förvalt
-

*) Enligt vid förhandlingarna lämnad uppgift hade vid auktion, som för några år sedan

ägt rum för försäljning av ifrågavarande fastighet, icke avgivits bud av annan spekulant

än Ystads stad, som därvid förklarat sig villig erlägga en köpeskilling, beräknad efter

cirka 1 krona per kvadratmeter, d. v. s. 22,000 å 23,000 kronor för hela fastigheten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Myndigheternas

yttranden

över kasernkommitténs

förslag.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

ning av egendomen genom domänstyrelsen och de lokala myndigheterna.

Ur domänstyrelsens synpunkt innebure statens avstående av egendomen, att

domänstyrelsens årliga vinst minskades med ett belopp, som maximalt motsvarade

arrendeavkastningen, men samtidigt att värdet av det kapital,

domänstyrelsen hade att förvalta, nedginge med ett belopp av 16,000 kronor,

varför åtgärden icke i högre grad inverkade på avkastningsprocenten av

domänfonden. Frågan om huruvida staten borde avstå från egendomen

borde därför enligt domänstyrelsens åsikt helt ses ur synpunkten av vad

staten kunde finna skäligt att offra som kompensation i förevarande avseende.

Någon ersättningssumma för domänfonden hade domänstyrelsen ansett

sig icke hava anledning begära.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då staden skäligen syntes böra

tillerkännas viss kompensation utöver tidigare angivna kontanta belopp,

hade kommittén framlagt förslag om att ifrågavarande lägenhet skulle utan

vederlag med äganderätt överlåtas till staden.

Den gottgörelse, som kommittén sålunda funnit böra tillkomma staden,

hade närmare angivits i den av stadsfullmäktige i Ystad sedermera godkända

överenskommelsen (se Bil. A).

Enligt § 1 i denna överenskommelse skulle det kontanta belopp, som

kronan skulle utgiva till staden, eller 193,521 kronor 50 öre, gäldas under

loppet av år 1928, å tid kronan funne lämpligt bestämma. Som Skånska

dragonregementet kunde beräknas bliva indraget från och med ingången av

år 1928, hade staden tillerkänts rätt att uppbära ränta å nämnda kapitalbelopp,

beräknad efter fem procent, från den 1 januari 1928 eller, om

Kung!. Maj:t beslutade, att dragonregementets indragning skulle verkställas

vid eu senare tidpunkt under år 1928, från den dag regementet indroges,

allt till dess betalning skedde.

§§ 2—4 i överenskommelsen innekölle bestämmelser om överlåtelse till

staden av stadsägan nr 605. Fastigheten skulle med äganderätt tillfalla

staden från och med den 1 juli 1928. För tiden 14 mars—30 juni 1928

hade det emellertid ansetts, att staden skäligen icke borde erlägga någon

arrendeavgift. Staden hade åtagit sig bestrida alla lagfartskostnader.

De av staden i skrivelsen den 2 oktober 1926 till kommittén gjorda utfästelser

för beredande av förbättrade utbildningsmöjligheter för Södra

skånska infanteriregementet i händelse av regementets förläggande till Ystad

hade intagits i § 5 av överenskommelsen. Någon skyldighet att iordningställa

den nuvarande ridvägen mot Nybrofältet såsom marschväg för infanteriregementet

hade dock icke ansetts böra åläggas staden. Det arbete, som

kunde bliva erforderligt för dylikt ändamål, syntes lämpligen böra utföras

genom kronans försorg. Särskilt avtal till närmare fastställande av stadens

förpliktelser i de i § 5 omförmälda hänseenden syntes böra upprättas

mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement, å kronans vägnar, samt

staden.

Slutligen hade i § 6 av överenskommelsen intagits en förklaring därom,

att staden icke hade något att erinra däremot, att Bevingehed bibehölles

såsom övningsplats för infanteriregementet för att dit skulle kunna förläggas

åtminstone repetitionsövningarna, dock att förläggningen till nämnda plats

skulle begränsas till vad utbildningsförhållandena oundgängligen betingade.

Över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse hava

yttranden avgivits av chefen för första arméfördelningen samt av arméförvaltningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Chefen för första arméfördelningen har förklarat sig dela den uppfattning,

som av chefen för Södra skånska infanteriregementet på ett tidigare stadium

av förhandlingarna med staden uttalats, att den del av Norra Sandskogen,

som skulle få användas för övningar, syntes böra givas den utsträckning,

som framginge av en utav regementschefen ingiven karta, varå den av honom

åsyftade delen av Norra Sandskogen utmärkts med blå färg, samt att ifrågavarande

område borde få av regementet utan varje inskränkning disponeras

för övningsändamål. Arméfördelningschefen har vidare anfört, att han beträffande

frågan om ridvägens mot Nybrofältet iordningställande såsom

marschväg biträdde kasernkommitténs åsikt, att kronan borde vidkännas

kostnaderna härför, samt att han funne villkoren i övrigt för en uppgörelse

med staden rimliga.

Arméförvaltningen har anslutit sig till det framställda kravet på medgivande

för Södra skånska infanteriregementet att utan inskränkning för övningsändamål

disponera det ifrågavarande området av Norra Sandskogen,

ävensom förklarat sig i övrigt icke hava något att erinra mot det föreliggande

förslaget till överenskommelse mellan kronan och staden. Därest

överenskommelse komme till stånd, syntes det ämbetsverket, att anslag borde

av riksdagen äskas för bestridande av därmed förenade kostnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har staden Ystad underkastat

sig betydande uppoffringar för det till staden förlagda Skånska dragonregementet.

Då nämnda regemente jämlikt 1925 års liärordningsbeslut

kommer att inom kort uppgå i det blivande Skånska kavalleriregementet med

förläggning i Hälsingborg, skall visserligen Ystad i stället bliva förläggningsort

för Södra skånska infanteriregementet, men, enligt vad i det föregående

påvisats, beredes staden härigenom icke i ekonomiskt avseende fullt vederlag

för förlusten av kavalleritruppförbandet. I betraktande härav och med hänsyn

till innebörden av förenämnda, åren 1895 och 1903 mellan kronan och

staden ingångna kontrakt, torde det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att staden i viss omfattning erhåller kompensation för de av

densamma fullgjorda prestationerna.

Enligt det av kasernkommittén uppgjorda förslaget till överenskommelse

skall kronan till staden under loppet av år 1928 å tid, som kronan finner

lämpligt bestämma, utgiva ett kontant belopp av 193,521 kronor 50 öre jämte

därå på visst angivet sätt beräknad ränta. Yad sålunda föreslagits anser jag

mig böra tillstyrka. För ersättningsbeloppets gäldande erforderliga medel

torde böra av riksdagen äskas. Härmed synes emellertid kunna anstå till

nästkommande år.

Kasernkommitténs förslag innebär vidare, att kronan skall å staden utan

vederlag med äganderätt överlåta förra hospitalslägenheten »åker utom stadens

norra vall», i areal innehållande 22,394 kvadratmeter. Domänstyrelsen,

under vars förvaltning ifrågavarande område hörer, har förklarat sig icke

hava något att häremot erinra. Jämväl i denna del finner jag mig, efter

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr ''245.

att i ämnet hava samrått med chefen för jordbruksdepartementet, böra tillstyrka

det framlagda förslaget. I samband med överlåtelsen av området

torde statens domäners fond böra nedskrivas med ett mot fastighetens taxeringsvärde

svarande belopp.

I förslaget till överenskommelse har intagits en utfästelse från stadens

sida att bland annat medgiva, att Södra skånska infanteriregementet för

vissa övningar skall få använda en del av Norra Sandskogen på båda sidor

om den nuvarande ridvägen mot Nybrofältet. Med anledning av de militära

myndigheternas erinringar mot formuleringen av ifrågavarande bestämmelse

i överenskommelsen hava stadens förhandlingsdelegerade i skrivelse

till chefen för försvarsdepartementet den 26 mars 1927 närmare angivit omfattningen

av stadens berörda erbjudande. Förhandlingsdelegerade hava

därvid anfört, att staden icke hade något emot att för övningsändamål

upplåta det område om cirka 80 hektar, som å regementschefens karta

betecknats med blå färg, samt att, därest det skulle visa sig ur utbildningssynpunkt

behövligt att erhålla ytterligare skogsterräng, i stadens erbjudande

även innefattades ett område om cirka 50 hektar, som å en bland

handlingarna i ärendet förefintlig ekonomisk karta utmärkts med gul streckning.

Beträffande arten av de övningar, som må bedrivas å området i fråga,

hava förhandlingsdelegerade upplyst, att med det i överenskommelsen begagnade

uttrycket ovissa övningar» avsetts den användning av området, som

chefen för Södra skånska infanteriregementet i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 26 juli 1926 rörande förläggnings- och utbildningsförhållandena i Ystad

angivit, (eller för viss stridsutbildning, patrull övningar och förposttjänst i skog).

Delegerade hade härvid förutsatt, att sådan användning av området ej ifrågakomme,

som vore av beskaffenhet att äventyra skogens återväxt eller eljest

i avsevärd mån skada skogsområdet. Då enligt § 5 i överenskommelsen

särskilt avtal till närmare fastställande av stadens förpliktelser i angivna

hänseende skulle upprättas mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement

och staden, syntes det delegerade, att detaljbestämmelser i denna

punkt nu ej vore erforderliga. Med hänsyn till vad sålunda förekommit

har jag funnit mig sakna anledning att i förevarande avseende påyrka någon

ändring i det föreliggande förslaget till överenskommelse.

Icke heller i övrigt föranleder förslaget någon erinran från min sida.

På grund av det anförda och under framhållande av att ärendet torde

jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna utan hinder därav, att den för

propositioners avlämnande i allmänhet stadgade tiden gått till ända, föreläggas

årets riksdag, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels godkänna förut omförmälda den 11 och den 15 februari 1927 mellan

Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Ystads

stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A),

dels och medgiva, att statens domäners fond må, i samband med överlåtelse

å staden av den i § 2 av överenskommelsen omförmälda fastigheten,

nedskrivas med ett mot dennas taxeringsvärde svarande belopp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. 13

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

v

Bil. A.

Med anledning av 1925 ars riksdags beslut att Skånska dragonregementet

skall indragas samt att Södra skånska infanteriregementet i stället skall förläggas

till Ystad i dragonregementets kasernetablissement träffas härmed

under förutsättning att definitivt beslut kommer att bliva fattat om infanteriregementets

förläggning till staden, mellan Kungl. Maj:t och kronan genom

kasernkommittén, under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande,

å ena sidan, samt Ystads stad, a andra sidan, följande överenskommelse

:

§ 1.

Kronan förhinder sig att under loppet av år 1928, å tid kronan finner

lämpligt bestämma, till staden utgiva ett kontant belopp av ettbundranittiotretusenfemhundratjuguen

(193,521) kronor 50 öre. Staden skall vara berättigad

att å detta belopp uppbära ränta, beräknad efter fem procent, från och med

den 1 januari 1928 eller, om Kungl. Maj:t beslutar, att dragonregementets

indragning skall verkställas vid en senare tidpunkt, från den dag detta regemente

indrages, till dess betalning sker.

§ 2.

i- ■^■r®nan överlåter utan vederlag med äganderätt till staden förra hospitalslagenheten

»åker utom stadens norra vall», utgörande stadsägan nr 605 å

Ystads stads område, i areal innehållande 22,394 kvadratmeter.

§3.

Som den i § 2 omformalda fastigheten enligt ett den 17 november och

den 20 november 1924 upprättat arrendekontrakt av länsstyrelsen i Malmöhus

län upplåtits till Ystads stad på arrende för en tid av tio år räknat

från den 14 mars 1926 till den 14 mars 1936, skall detta arrendekontrakt

från den 1 juli 1928 anses vara förfallet och staden från sistnämnda dag

med aganderatt besitta fastigheten. För tiden 14 mars—30 juni 1928 skall

staden icke vara skyldig utgiva någon arrendeavgift för denna fastighet.

§ 4.

Särskild avhandling skall upprättas mellan kronan och staden angående

överlåtande till staden av den i § 2 angivna fastighet. Staden bestrider

ensam alla lagtartskostnader.

§ 5.

I enlighet med utfästelser i skrivelse till kasernkommittén av den 2 oktober

1926 förbinder sig staden medgiva,

1) att sedan Södra skånska infanteriregementet blivit förlagt till Ystad

regementet skall få använda skogskanten vid s. k. lilla exercisfältet såsom

utgångsläge vid stridsövningar;

2) att skjutbanan vid nämnda fält skall få utvidgas till den bredd, att 18

tavlor kunna anordnas därstädes; samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 24$.

3) att infanteriregementet för vissa övningar skall få använda en del av

Norra Sandskogen på båda sidor om den nuvarande ndvagen mot Nybrofältet

(vägen är å bilagda ekonomiska karta utmärkt med röd färg),

allt utan särskilt vederlag.

Särskilt avtal till närmare fastställande av stadens förpliktelser i nu angivna

hänseenden skall upprättas mellan arméförvaltningens fortifakationsdepartement,

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena sidan, samt staden,

å andra sidan.

Staden förklarar sig icke hava något att erinra däremot, att Kevingehed

bibehålies såsom övningsplats för Södra skånska infanteriregementet för att

dit må kunna förläggas åtminstone repetitionsövnmgarna, dock att förläggningen

till denna plats skall begränsas till vad utbildningsforhållandena

oundgängligen betinga.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.

Maj it och kronan erhållit det ena samt Ystads stad det andra exemplaret.

Stockholm den 15 februari 1927.

§6.

Kör kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Nils Berlin.

Ystad den 11 februari 1927.

För Ystads stads förhandlingsdelegerade:

J. Andrén.

Tancred Körling.

Emil A. Borg.

P. Hassel.

Bror Petrén.

Anders Jönsson.

Johan Benberg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Bil. B.

I enlighet med de utfästelser, stadsfullmäktige i Ystad uti särskilda underdåniga

skrivelser den 7 november 1892, den 14 och den 23 december 1893,

den 10 mars och 4 oktober 1894 samt den 12 mars innevarande år funnit

sig föranlåtna att gorå under den förutsättning, att kungl. Skånska dragonregementets

skolor, sådana dessa enligt nya härordningen voro avsedda att

bliva, jämte nämnda regementes chefsexpedition förlädes till Ystad, och

sedan Kung! Maj:t dels genom nådiga brev den 18 maj 1894 och 29 januari

1895 förordnat, att hela Skånska dragonregementet skulle förläggas till Ystad

och ett nytt kasernetablissement för nämnda regementes skolor så fort ske

kunde, därstädes uppföras, dels genom nådigt brev den 26 sistlidne april

godkänt den av stadsfullmäktige uti ovanberörda underdåniga skrivelse den

12 sistlidne mars till byggnadstomt för ett nytt kasernetablissement för

nämnda regemente erbjudna platsen, så förbinda undertecknade, som därtill

av stadsfullmäktige bemyndigats,.härmed staden Ystad till följande:

1) att genast efter denna förbindelses underskrivande gravationsfritt och

kostnadsfritt till Kungl. Maj:t och kronan med full äganderätt överlämna

dels det enligt Kungl. Maj:ts nådiga brev den 26 sistlidne april till byggnadsplats

för ett nytt kasernetablissement för kungl. Skånska dragonregementet

bestämda område, som är beläget öster om staden uti Sandgataus

förlängning och bildar eu rektangel om 230 m:s längd och 180 m:s bredd,

vilken, delas mitt itu genom förlängningen av Sandgatans mittellinje, samt

har sin längdriktning i. öster och väster och västra gränsen vinkelrät mot

nämnda gatulinje på 245.5 m:s avstånd från mitten av det avloppsdike, som

öster om stiftelsen Fridhem begränsar stadens planlagda område;

dels ett annat till framtida utvidgning av samma kasernetablissement avsett

område om 230 m:s längd och 40 m:s bredd, beläget utmed det förutnämnda

områdets norra sida;

2) aft medgiva Kungl. Maj:t och kronan rätt att anlägga och för all framtid

avgiftsfritt begagna 2:ne nya vägar, vardera om 18 m. bredd, den ena

från etablissementet till Sandgatan och i rät linje med denna, den andra

från .kaserntomtens västra sida i linje med dess västra gräns rätt ut till

exercisfältet;

3) mot^samma årliga arrende, 375 kronor, som hittills blivit av kronan

erlagt, till Kungl. Maj:ts och kronans nyttjande på så lång tid, detsamma

for exercis eller vapenövningar behövs, .upplåta det nuvarande exercisfältet

mellan Ystads Eslövs järnvägens linje i norr, Sandskogens nuvarande gräns

i öster, avloppskanalen i väster och i söder dels fiskläget lie vhusens område

dels Östersjön;

4) att såsom bidrag till det nya dragonetablissementet, vilket enligt Kungl.

Maj:ts ovan aberopade nådiga brev skall å förutnämnda område uppföras,

till Kungl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp av trehundratusen (300,000)

kronor, vilka på rekvisition av kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

av stadens drätselkammare till nämnda departement utbetalas på

det sätt, att fyra månader efter det drätselkammaren erhållit underrättelse,

att arbetet a etablissementet påbörjats, erlägges 100,000 kronor och därefter

under senare hälften av år 1896 fyra månader efter skedd rekvisition likaledes.

100,000 kronor samt att återstoden 100,000 kronor erlägges, då det nya

etablissementet tages i bruk, därom departementet har att fyra månader

förut meddela drätselkammaren underrättelse;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung}. Maj:ts proposition nr 245.

5) att underhålla den öster om stiftelsen Fridhem och längs exercisfältets

västra gräns framgående avloppskanalen, så länge sådant är nödigt och icke

genom kloakledning eller annorledes annat avlopp beredes;

6) att kostnadsfritt för Kungl. Maj:t och kronan, när sådant av kronan

påfordras, med rörledningar av tillräcklig vidd till östra gränsen för nuvarande

stadsplanen eller till det ovan omförmälda avloppsdiket framdraga

stadens gas-, vatten- och avloppsledningar på det sätt, att gasledningen framdrages

uti Bandgatan med minst 10 cm. rörledningar, att avloppsledningarna

framdragas jämväl uti Bandgatan med minst 37 cm. rör samt att vattenledningen

framdrages uti rör om minst 10 cm. vidd, dock att vattenledningens

framdragande icke kan av kronan påfordras, förrän vattenledning blivit i

stadens östra del anbringad, ägande Kungl. Maj:t och kronan rätt ej mindre

att på lämpligaste sätt och på egen bekostnad få etablissementets gas-,

vatten- och avloppsledningar satta i förbindelse med stadens ledningar, än

ock att från ledningarna tillgodogöra sig gas och vatten mot enahanda avgifter,

som i likartade fall skola av stadens invånare erläggas;

7) att å stadens epidemisjukhus, dels intaga och mot enahanda avgift,

som för stadens egna invånare är eller framdeles kan bliva bestämd, vårda

sådana epidemiskt sjuka från kungl. Skånska dragonregementets härvarande

kommendering, som ej kunna i militäretablissementet vårdas, dels ock uti

den byggnad vid epidemisjukhuset, som vanligen står obegagnad, liyresfritt

lämna utrymme jämväl för andra svårare, samma kommendering tillhörande

sjuka, vilka ej kunna inom kasernetablissementet vårdas.

Ystad den 4 november 1895.

Antages å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, enligt bemyndigande i Kungl.

Maj:ts nådiga brev den 22 november 1895.

För staden Ystad

dess drätselkammare.

John Tengherg.

Charles Stiegler.

C. Holmgren. A. G. Lindgren.

Facil, Wendt. Hjälmar G usling.

S. Gussing.

Stockholm, av kungl. arméförvaltningens fortifikation sdepartement den

11 december 1895.

H. ELLTOT.

A. E. Marmoren.

/ S. B. Lindholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. i samt. 211 käft. (Nr 245.)

765 27 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung1. Maj:ts proposition nr 245.

Bil. C.

Jämlikt Kungl. Maj:ts nådiga brev den 13 mars 1903 till kung!, arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet angående stadsfullmäktiges i Ystad

anbud i fråga om upplåtelse av mark in. m. för kungl. Skånska dragonregementet,

har emellan kungl. arméförvaltningen, å Kungl. Majrts och kronans

vägnar, samt stadsfullmäktige i Ystad, å stadens vägnar, följande avtal

träffats:

l:o.

För utvidgande av kungl. Skånska dragonregementets nuvarande kasernetablissement

upplåter staden Ystad till Kungl. Maj:t och kronan med full

äganderätt, gravations- och kostnadsfritt, det å bifogade situationsplan, Bil.

A, med röda begränsningslinjerna a—b—c—d—e—f—g—h—i—k—1—m—a

utmärkta område, att av kronan genast tillträdas.

2:o.

Staden medgiver, att det till nuvarande kasernetablissementet ledande järnvägsspåret

ma flyttas så långt söderut, att det kan framdragas utmed södra

sidan av den brandgata, som i söder begränsar detta etablissement och att

nämnda järnvägsspår må därstädes kvarligga, så länge sådant av kronan

anses nödigt.

3:o.

För utvidgning av ett tillämnat övningsfält vid do så,kallade Köpingegårdarna

utanför Ystad överlämnar staden till kronan gravations- och kostnadsfritt

med full äganderätt att tillträdas senast den 14 mars 1904, de å bifogade

karta, Bil. B, inom röd linje befintliga områden, vilka icke ingå i f. d.

kronofogdebostället nr 12 Lilla Köpinge, varvid, så vitt ej annorlunda av

kronan medgives, de å nämnda områden uppförda byggnader, med undantag

av de vid landsvägen till Simrishamn belägna, skola vara undanröjda

och platserna efter dem planerade.

4:o.

I fråga om gas-, vatten- och avloppsledningar till kasernetablissementet

samt rätt för kronan att a stadens sjukhus erhålla vård för regementets

sjuka, skola jämväl beträffande det nya etablissementet och därstädes förlagda

truppavdelningar lända till efterrättelse de bestämmelser, som finnas

intagna i det mellan Kungl. Maj:t och kronan samt staden Ystad den 4

november och den 11 december 1895 träffade avtal angående kungl. Skånska

dragonregementets förläggning till Ystad.

öro.

. Kärest staden icke genom godvillig överenskommelse mod vederbörande

jordägare kan förvärva den mark, som skall till kronan med full äganderätt

överlämnas, utan densamma maste helt eller delvis av kronan exproprieras,

skall staden gottgöra kronan alla kostnader såväl för markens inlösande

som för expropriationsmålets utförande.

6:o.

Staden förbinder sig att tillhandahålla kronan alla för vinnande av lag
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

fart å de upplåtna områdena erforderliga handlingar ävensom bevis att områdena

icke äro med inteckningar besvärade.

Alla med lagfartssökandet förenade kostnader bestridas av kronan allena.

Av denna handling äro två exemplar upprättade och underskrivna, varav

kungl. arméförvaltningen har behållit det ena och staden Ystad det andra.

Ystad den 2 juni 1903.

Å stadsfullmäktiges vägnar:

Bror Geijer.

(Namn oläsligt).

Stockholm den 10 juni 1903.

Å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar:

H. ELLIOT.

O. SÖDEKBAUM

Axel Göransson.

i:i. 1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. JoU 1927:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och staden Ystad i vad rör nedskrivning av statens s. 22 i texten
  2. Rskr. 1927:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och staden Ystad. a1 i texten
  3. SU 1927:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och staden Ystad. s. 9 i texten
  4. Rskr. 1927:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och staden Ystad i vad rör nedskrivn a1 i texten