Sök i Ratio Lex

Angående förslag till formulär för deklarationsblanketter m. m

1927-05-06 · 61 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:248, Angående förslag till formulär för deklarationsblanketter m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

1

Nr 248.

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen angående förslag till formulär

för deklarationsblanketter m. m.; given Stockholms slott

den 6 mai 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, till riksdagen överlämna

härvid fogade förslag till formulär för deklarationsblanketter m. m. för det

yttrande, vartill riksdagen må finna anledning.

GUSTAF.

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt.

2U höft. (Nr 218.)

!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r 1

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande tillhandahållas särskilt.

Deklaration enligt denna blankett avgives till ledning för taxeringen å ort,

där skattskyldighet till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger.

Allmän självdeklaration för taxering i

kommun ® -jq

taxeringsdistrikt 1 ^

Fullständiga för- och tillnamn: .....................................................................................

Födelseår: ........ ...... Yrke (eller titel och anställning): ...............

Hemortskommun och hemvist därstädes:

Deklarationsblankett n:r 1

av:

Län: ................................................................

Socken, köping: ..............................

By, gård, hemman och n:r:

Lägenhet, torp:.................................

Stad: ........................................................................................ Rote:

Församling (i stad): ...................................................................

Kvarter: ....................................................................................... n:r

med adressmr .................... vid ........................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. in. den 19 t. o. in. den 19

De hänvisningar till nummer (1, 2, 3, o. s. v.), som förekomma i denna blankett och därtill

hörande bilagor, hänföra sig till särskilt ark, innehållande “Anvisningar

för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2“.

Inkomsten har

ej överstigit

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Ivronor

öre

A. Inkomst av jordbruksfastighet.

Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter:

........................................................................................................ i

(fastighets namn och nummer)

kommun.......; nettointäkten därav enligt bilaga n:r utföres (se 22) med...........................

............................... ...................................................................................................... i..... .................

(fastighets namn och nummer)

kommun......; nettointäkten därav enligt bilaga n:r utföres (se 22) med...........................

.

Inkomst under A

B. Inkomst av annan fastighet.

I. Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter:

......................................................................................................................................... i ...........................................

(fastighetens beteckning)

kommun nettointäkten därav enligt bilaga n:r . .. . utföres (se 22) med............................

...................................................................... i

(fastighetens beteckning)

kommun......; nettointäkten därav enligt bilaga n:r ............. utföres (se 22) med............................

........

Avqår: ränta å gäld som hänför sig till frälseräntan (se 16) ................ »

Inkomst under B

C. Inkomst av rörelse (även såsom delägare i enkelt bolag).

Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från nedannämnda företag

(hantverk och de s. k. fria yrkena inbegripna):

............................................................................................................................... inom................

(rörelsens namn)

kommun ; nettointäkten därav enligt bilaga n:r utföres (se 22) med ......................

.............................................................................................................................inom....................................

(rörelsens namn)

kommun ; nettointäkten därav enligt bilaga n:r utföres (se 22) med...........................

Inkomst under C

D. Inkomst såsom delägare i vanligt handelsbolag eller rederi eller

såsom solidarisk delägare i kommanditbolag.

Under året har jag varit delägare för ........................ i ................................................................................................

(andelens storlek) (företagets namn)

Företagets hela inkomst (i kommanditbolag den på de solidariska delägarna

belöpande andelen i bolagets hela inkomst) utgjorde kr........................................,

därav på min andel belöper .................................................................... kr.

Avqår: ränta å egen (ej företagets) gäld som hänför sig till andelen (se 16) » ......................................

Inkomst under D (se 49)

Den till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomsten inom denna kommun för här ovan under D angivna företag (i kommanditbolag

den på de solidariska delägarna belöpande andelen i inkomsten) utgjorde i sin helhet kr......................................... På min andel

belöper kr. ...................................... samt, efter avdrag av ränta å egen (ej företagets) gäld som hänför sig till andelen, kr..........................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21b höft. (Nr 2b8).

opaginerad Kontrollera mot PDF

E. Inkomst av tjänst.

Inkomst i penningar och naturaförmåner på grund av tjänst, anställning och med tjänst

likställda inkomstgivande rättigheter (se 5, 50).

1. Av tjänst, stadigvarande uppdrag ävensom annan fast eller tillfällig arbetsanställning:

Intäkter (se 51): avlöning, arvode, traktamente, tantiéme, sportler eller annan förmån i

penningar, bostad eller annat, särskilt för varje tjänst, uppdrag eller anställning enligt

följande specifikation:

................................................................................................................................................................. kr.....................................

Avdrag yrkas för följande kostnader för intäkternas förvärvande (se 52):

................................................................................................................................................... kr.

Nettointäkt

2. Pension (se 53)........................................................................................................................

3. Livränta från ............................................................................. (hela beloppet utgjorde ................................. kr.)

(den utbetalande anstaltens namn)

Anm. I vissa fall skall allenast del av livräntebeloppet utföras, se 53.

4. Undantagsförmån, periodiskt understöd (se 54) o. dyl.............................................................

5. Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster e. dyl. (se 55)

Inkomst under E (se 49)

F. Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet.

]. Intäkter av tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller dyl. verksamhet, av

tillfälliga uppdrag, såsom uppdrag att förrätta bouppteckning, auktion, värdering m. m.

(allt försåvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag [E 1.] eller yrkesmässig

verksamhet [C], såsom t. ex. advokatyrket), ävensom av annan inkomstgivande verk»

samhet av tillfällig natur, därav intäkten ej skall annorstädes i blanketten uppgivas,

enligt följande specifikation:

........................................................................................................................................................ kr........................................

Avdrag yrkas för följande kostnader för intäkternas förvärvande:

................................................................................................................................................................ kr..................................

................................................................................................................................................................ » ......................................

Nettointäkt (se 49)

2. Realisationsvinst, lotterivinst (se 56) .......................................................................................

Anm. Utredning angående beräkningen av realisationsvinst skall lämnas.

3. Intäkt genom restitution av allmänna skatter, som avdragits vid tidigare års taxeringar

Inkomst under F

G. Inkomst av kapital.

1. Ränta å utlånade, i räntebärande obligationer, förlagsbevis m. m. nedlagda eller hos bank,

annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar (se 29, 57) ....................

2. Utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag, kommanditlotter i kommanditbolag och

andelar i ekonomiska föreningar enligt följande specifikation (ev. å bilaga) (se 29, 58):

•......................... st. i................................................................................................................................ kr........................................

(bolagets eller föreningens namn)

Summa intäkter under 1 och 2

Avgår: a) utgifter till förvaltningskostnad ................................................ kr........................

b) gäldränta, varför avdrag icke redan gjorts under A—F

här ovan i deklarationen eller tillhörande bilagor och som ej

heller belöper å fastighet eller rörelse under 3 här nedan

eller, i bolag som ej är skattskyldig! för intäkt av utdelning,

å sådan utdelning (se 59) ............................................ » ...................................... ............

(I räntor har jag under året utgivit sammanlagt kr. .......................................)

Nettointäkt (se 49) ................................................................

3. Behållen inkomst av fastighet eller rörelse i utlandet (se 60) ............................................... ...................... ................................

I

Inkomst under G............ ...............I.........

Särskild uppgift av svenskt aktiebolag och solidariskt bankbolag ävensom kommanditbolag.

Bolagets kapital (se 61) eller, om kapitalet undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde.......................................kr. Bolaget

har under beskattningsåret haft behållen inkomst av utdelning, för vilken jämlikt 7 § g) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skatteplikt icke föreligger, till belopp av ...................................... kr. Bolagets hela inkomst (d. v. s. återstående inkomst

å sid. 3 med tillägg av behållna inkomsten av utdelning — i försäkringsaktiebolag den på aktieägarna i denna deras egenskap belöpande

delen av återstående inkomsten) utgör, efter helt år räknat, ......................... procent av kapitalet.

Anm. För kommanditbolag skall uppgiften avse kommanditdelägarnas insatser och andel av bolagets inkomst.

Inkomsten liar

ej överstigit

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor öre

Kronor

öre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den skattskyldiges

anteckningar

Taxeringsnämnden?

anteckningar

Kronor

öre

Kronor | öre

.........

.....

................................

........

................................

Sammanfattning:

Inkomst under A

» »B

» » C

» » D

» » E

^ » F

» » Q

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag (se 62).

Avdrag yrkas för följande icke förut avräknade utgifter och underskott:

1. Allmänna skatter, erlagda under beskattningsåret, med undantag av kronoutskylder (se 63)

2. Underskott (se 64) å viss inkomstkälla: ...................................................................................................................

(inkomstkällans beteckning)

3. Periodiskt understöd o. dyl. (testamentslegat, underhåll av frånskild make) o. s. v. (se 65, 66),

utgivet till ......................................................................................................................................................................................

(mottagarens namn och adress)

4. Avgifter till allmänna pensionsförsäkringen samt övrig pensionsförsäkring, som avser pupillpensionering

eller livsvariga livräntor (se 65, 67 och 68)........................................................

5. Premier och andra avgifter, som erlagts för mig och min make för sjuk- och arbetslöshetsförsäkring

eller till sjukkassa för begravningshjälp, för kapital- och olycksfallsförsäkring

(livförsäkring inbegripen) ävensom för livränteförsäkring, varför avgifter ej redan avdragits

under E 1 eller allmänna avdrag 4 (se 65):

(för varje försäkring uppgivas här anstalten, numret och premien)

Anm. Avdrag under 5 må för den skattskyldige eller, om han är gift, för båda makarna

samfällt icke överstiga 100 kronor och må, där skattskyldig för försäkring av ifrågavarande

slag fått uppbära vinstutdelning eller premieåterbäring, ej heller överstiga det belopp,

varmed premierna under året överskjuta vad sålunda uppburits.

6. Avdrag enl. 4 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (se 69)

Summa avdrag

Återstående inkomst (underskott utföres med noll)

Uppgift av försäkringsaktiebolag: Av återstående inkomsten belöper på aktieägarna i denna

deras egenskap kr........................................ och på försäkringstagarna kr. .......................................

H. Förmögenhet (se 70).

Fastighet enligt följande specifikation (eventuellt å bilaga): Taxeringsvärde (se 3):

....................................................................................................................................................................... kr.......................................

Levande inventarier (............. hästar, minst 3 år, ............. hästar under 3 år, ........... oxar och

tjurar, .............. kor, .............ungkreatur, ..............får och getter, ..............svin, ..............................................)

Döda inventarier, såsom maskiner, motorer, transportmedel, redskap och andra föremål, ej

hänförliga till inre, personliga lösören eller eljest avsedda för personligt bruk ....................

Automobiler, motorbåtar och andra yttre inventarier för personligt bruk och bekvämlighet....

Patent- och förlagsrätter, gruvor med uppfordrings- och transportanordningar m. m................

Inneliggande lager (vid jordbruk med binäringar och skogsbruk) av spannmål, potatis, foder
och

gödselmedel, skogseffekter m. m........................................................................................

Inneliggande lager (i rörelse) av råämnen, varor, förbrukningsartiklar m. m.............................

Aktier, banklotter, kommanditlotter i kommanditbolag, andelar i ekonomiska förening samt

obligationer, förlagsbevis m. m. dyl., enligt följande specifikation (eventuellt å b'' ):

......................... st..................................................................................................................................... kr.....................................

Andelar i följande handelsbolag, kommanditbolag (ej kommanditlotter) och rederier, som ej

äro aktiebolag: ............................................................................................................................................................................

Fordringar: a) hos banker och andra penninginrättningar ........................ kr.............................

b) andra utestående fordringar................................................ » .....................................

Kontanter.........................................................................................................................................

Andra tillgångar, som skola ingå i den skattepliktiga förmögenheten, såsom besitta'' tt till

fastighet, livränta eller annan dylik förmån, smycken m. m...................................................

Hemmavarande barns under 21 år förmögenhet, som icke särskilt deklareras

Summa t'' gångar

Avgår: Skulder ...............................................................................................................................

Behållen förm enhet

V60 av behållna förmögenhe utgör

»Återstående inkomst» utgör enligt uppgift ovan

Att taxera till statlig inkomst- och förmöge tsskatt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanställning för taxeringen till kommunal inkomstskatt.

I enlighet med omstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver jag för taxering inom

.......................................................................................................................................................................................... kommun:

Den skattskyldiges

anteckningar

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Kronor

öre

Inkomst: av jordbruksfastighet (se 71) enligt inramad uppgift å bilag. n:r till A ....

» annan fastighet (se 71) enligt inramad uppgift å bilag.............n:r till B I ....

» frälseränta (B II) efter avdrag av 5 % av dess taxeringsvärde.......................''...

» rörelse (se 71) enligt inramad uppgift å bilag..............n:r till C ....................

såsom delägare i handelsbolag m. m. (se 71) enligt inramad uppgift under D........

av tjänst eller anställning enligt E................................................................................

.................................

» tillfällig förvärvsverksamhet enligt E 1 och 2.......................................

kapital enligt G (se 58) ..................................................................................

Sammanräknad inkomst

Avdrag från den sammanräknade inkomsten (se 72):

1. Underskott å viss inkomstkälla (se 73): ............................................................................kr.......................................

(inkomstkällans beteckning)

2. Periodiskt understöd o. dyl. (— allmänna avdrag 3)........................... » .

3. Avgifter till allmänna pensionsförsäkringen m. m. (= allmänna avdrag 4) » .......................................

4. Premier och andra avgifter (= allmänna avdrag 5) ........................... » .......................................

5. Avdrag enl. 46 § 3 mom. kommunalskattelagen (se 69)........................ »

Att taxera till kommunal inkomstskatt inom nämnda kommun

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Under nästföregående år var jag gift ogift änkling änka frånskild (det rätta understrykes) samt

hade

hade icke

husföreståndarinna (se 74).

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka vid taxeringsårets ingång ej uppnått 16 år och vilka

icke, vart för sig, nästföregående år haft en behållen inkomst av minst 450 kronor, utgjorde: .........................

Uppgift av den, som endast under del av beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, om den tid han sålunda

haft bostad eller vistelseort i landet: .................................................................................................................................................................................................................

Att jag och min make under den tid deklarationen avser icke åtnjutit annan beskattning underkastad inkomst eller

vid årets slut haft skattepliktig förmögenhet till högre belopp än här förut uppgivits, allt såvitt angår inkomst och förmögenhet,

däröver förvaltningen rättsligen tillkommit mig, samt att de av mina hemmavarande barn under 21 år, för

vilkas förmögenhet jag är uppgiftspliktig, vid årets slut icke haft förmögenhet till högre belopp än här förut uppgivits

ävensom att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete.

den 19

Namn: ................................................................................

Gift kvinna skall i sin deklaration här anteckna:

Yrke eller titel:

Mannens namn: ......................................................................................................

Nationalitet: ...........................................................A.............................................

» yrke eller titel: .................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

''PMtndrew ''

•/

» nationalitet: ..........................................................................................

JL l/uVDöd . .......................................................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har taxerat den skattskyldige

till kommunal inkomstskatt

till kommunal

progressiv- skatt

i denna kommun

för gemensamt

kommunalt

ändamål

och förmögenhets- skatt

Skattefria avdrag............................................................................

Beskattningsbart belopp................................................................

X)

Skal för avvikelse från deklarationen:

1 Angives endast, där beloppet avviker från det till statlig inkomst- och. förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet. Där på grund av stadgandena

i 2 § andra och tredje styckena förordningen om kommunal progressivskatt sådan skatt icke skall påföras den skattskyldige, antecknas här noll.

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus* Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r 2

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxering sförordningen.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande tillhandahållas särskilt.

Deklaration enligt denna blankett avgives till ledning för taxeringen

å ort, där skattskyldighet till kommunal inkomstskatt

men icke till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger.

Deklarationsblankett n:r 2

Särskild självdeklaration för taxering i

kommun o

taxeringsdistrikt av.

Fullständiga för- och tillnamn: ........................................................................................................................

Födelseår: Yrke (eller titel och anställning): ...................................................

Hemortskommun och hemvist därstädes:

Län: .............................................................

Socken, köping:................................

By, gård, hemman och n:r:

Lägenhet, torp: .................................

Stad: ....................................................... Rote:

Församling (i stad): .............................................................

Kvarter: ..........................................................................................n:r

med adressmr.................... vid

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. m. den 19 t. o. m. den 19 ).

De hänvisningar till nummer (1, 2, 3, o. s. v.), som förekomma i denna blankett och därtill

hörande bilagor, hänföra sig till särskilt ’ ark, innehållande “Anvisningar

för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2“.

Inkomsten har

ej överstigit

Kronor j öre

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor j öre

A. Inkomst av jordbruksfastighet.

Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter:

................................................................................................................... i ............................................................ kommun ;

(fastighets namn och nummer)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r .............

.................................................................................................................. i ................................................................. kommun ;

(fastighets namn och nummer)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r ..............

Inkomst under A

B. Inkomst av annan fastighet.

I. Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter:

(fastighetens beteckning)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r

........................................................................................................... i ................................................................ kommun......;

(fastighetens beteckning)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r

11. Inkomst av frälseränta efter avdrag av 5 % av taxeringsvärdet........ kr.

Avgår: ränta å gäld som hänför sig till frälseräntan (se 16 ................ „

Inkomst luder B

C. Inkomst av rörelse (även såsom delägare i enkelt bolag).

Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från nedannämnda företag

(hantverk och de s. k. fria yrkena inbegripna):

.............................................................................................................. inom.................................................................. kommun ;

(rörelsens namn)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r

............................................................................................................. inom ................................................................. kommun ;

(rörelsens namn)

inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r

Inkomst under C

D. Inkomst såsom delägare i vanligt handelsbolag eller rederi eller

såsom solidarisk delägare i kommanditbolag.

Under året har jag varit delägare för .......................... i

(andelens storlek) (företagets namn)

Företagets hela till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomst (i kom- manditbolag den på de solidariska delägarna belöpande andelen i in- komsten) utgjorde kr. ......................................., därav på min andel belöper kr.

Avgår: ränta å egen (ej företagets) gäld som hänför sig till andelen (se 16) „

Inkomst under D

E. Inkomst av tjänst.

Inkomst av ledig ecklesiastik syssla (ej inkomst av jordbruksfastighet eller av annan fastighet):

(sysslans benämning)

Inkomst under E

..........................1......

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 21b höft. (Nr 2b8.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

attning:

Den skattskyld

anteckninga

Kronor

iges Taxeringsnämndens

r anteckningar

öre Kronor öre

» » B ................................................................................................

» „ E .......................................................................................

Sammanräknad inkomst

Avdrag från den sammanräknade ink :

Underskott å viss inkomstkälla (se 73): .....................................................................................................

(inkomstkällans beteckning)

An till kommunal inkomstskatt inom kommunen

Särskild uppgift för i Stockholm för gemensamt

ko ändamål.

(Ifylles endast av skattskyldig, som under be et eller del därav ej varit bosatt eller stadig- varande vistats i Sverige, och allenast med ende å inkomst, som förvärvats under sådan tid.)

Tid som uppgiften avser: ..........................................................................................................

1. Inkomst av tjänst, stadigvarande u samt annan arbetsanställning i Sverige:

Intäkter;............................................................................................... kr........................................

Avqår: Omkostnader:............................................................................. » .......................................

2. Pension och andra förmåner, som av förutvarande tjänsteförhållande i Sverige ...

3. Från Sverige åtnjuten royalty och '' kt utgående avgift för utnyttjande av patent,

mönster eller dylikt ...........................................................................................................

4. Realisationsvinst genom avyttring av '' et eller rörelse i Sverige eller i Sverige be- fintliga tillbehör till sådan fastighet rörelse (se 56)....................................................

!

Anm. Utredning angående beräknin av realisationsvinst skall lämnas.

5 Annan inkomst, som skall taxeras för ensamt kommunalt ändamål ................................

Att taxera till komm mstskatt för gemensamt kommunalt ändamål

da upplysningar och yrkanden.

Att jag och min make under den tid

varande kommun skattepliktig, under

förstånd meddelat de lämnade uppgift

tionen avser icke åtnjutit annan till kommunal inkomstskatt inom ifrågaförvaltning

hörande inkomst än här ovan uppgivits ävensom att jag efter bästa

bekräftas på heder och samvete.

............................................................................................................................... den

Namn: ...................................................................................-.........................................

Yrke eller titel: ...................................................................................................

Nationalitet:................................................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress: .................................................................................................................

............................................................. 19 ......

Gift kvinna skall i sin deklaration här anteckna:

Mannens namn:............................................................................................................

» yrke eller titel:.................................................................................

» nationalitet: ..........................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har taxerat den skattskyldige

till kommunal inkomstskatt

i denna kommun

för gemensamt kom- munalt ändamål

Taxerat och beskattningsbart belopp....................................................................................................

Skal för avvikelse från deklarationen:

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordning en.

Formulär n:r 3

Anvisningar för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2.

Allmän självdeklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, varför han är underkastad beskattning

här i riket, samt angiva inkomsten under beskattningsåret (d. v. s. nästföregående kalenderår eller, där räkenskapsår ej

sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året) ävensom

förmögenheten vid utgången av beskattningsåret.

Särskild självdeklaration skall för en var upptaga inkomst, varför han är underkastad taxering till kommunal inkomstskatt

i den kommun eller det distrikt deklarationen avser och angiva inkomsten under beskattningsåret.

Skyldighet att avgiva självdeklaration åligger utan anmaning:

1) verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under

offentlig kontroll, samt ekonomisk förening, så ock annan juridisk person, som antingen under beskattningsåret haft förvärvskälla

av beskaffenhet, att skattskyldighet för därav härflytande inkomst åligger honom enligt kommunalskaltelagen eller

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, eller enligt 12 § nämnda förordning är skattskyldig för förmögenhet;

2) fysisk person, som

a) nästföregående år varit taxerad till kommunal inkomstskatt eller till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt; eller

b) under beskattningsåret haft inkomst av beskaffenhet, att skattskyldighet därför åligger honom enligt kommunalskattelagen

eller förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid samma års utgång ägt förmögenhet, för vilken

han är skattskyldig enligt nämnda förordning, därest den till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomsten i någon kommun

eller den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktiga inkomsten jämte eu sextionde! av förmögenheten

uppgått, i fråga om sådan person som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret eller som,

utan att vara i Sverige bosatt, härstädes stadigvarande vistats under sådan tid, till minst 600 kronor och, i fråga om annan

person, till minst 100 kronor.

Vid bedömandet av fysisk persons deklarationsplikt skall, om han är gift, hänsyn tagas, förutom till hans egen inkomst

och förmögenhet, även till sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, däröver förvaltningen rättsligen tillkommit

honom. Ilar skattskyldig barn, skall hänsyn tagas jämväl till barnets förmögenhet, därest enligt vad nedan sägs

den skattskyldige är deklarationspliktig därför.

Vid tillämpning av vad under 2) b) här ovan sagts skall i fråga om svensk medborgare, som tillhör svensk beskickning

hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin

tjänst varit bosatt utomlands, så ock i fråga om sådan persons hustru samt barn under 16 år, därest de äro svenska medborgare

och bo hos honom, så anses, som om den skattskyldige varit bosatt här i riket. Person som tillhör främmande

makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke är svensk

medborgare, så ock sådan persons hustru samt barn under 16 år, vilka bo hos honom och icke äro svenska medborgare,

anses däremot vid tillämpningen av vad under 2) b) här ovan sagts icke vara här i riket bosatt.

Avlider skattskyldig, skall i fråga om deklarationsplikt för oskift dödsbo efter honom, försåvitt angår det beskattningsår,

under vilket dödsfallet inträffade, tillämpas vad som skolat gälla för den avlidne.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig alt avgiva självdeklaration.

Lapp är ej skyldig avgiva deklaration för inkomst av renskötsel eller i sådan rörelse nedlagd förmögenhet, och skall

förty vid tillämpning av bestämmelsen under 2) b) här ovan så anses, som om dylik inkomst eller förmögenhet ej vore

underkastad beskattning.

Äkta makar skola å skilda blanketter lämna uppgift, en var om sin egen, andra makens och boets gemensamma

inkomst och förmögenhet, allt i den mån förvaltningen däröver rättsligen tillkommit honom. Därest skattskyldig skall taxeras

för förmögenhet, som tillhört hemmavarande barn under 21 år, skall jämväl barnets förmögenhet uppgivas.

Den som ej är svensk medborgare skall uppgiva sin nationalitet. Skattskyldig, som allenast under del av beskattningsåret

varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, skall uppgiva den tid han sålunda haft bostad eller vistelseort i landet.

Vid självdeklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag

eller står under offentlig kontroll, så ock vid självdeklaration för annan deklarationspliktig, som nästföregående år

enligt lag varit skyldig föra liandelsböcker, skall för den tid deklarationen omfattar fogas bestyrkt avskrift av in- och

utgående balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres. Så fort ske kan skall tillika för verk eller bolag,

som nyss nämnts, så ock för ekonomisk förening avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelse

som avgivits för räkenskapsåret. Enahanda gäller beträffande förvaltningsberättelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag

eller ekonomisk förening.

Vanligt handelsbolag så ock rederi för registreringspliktigt fartyg skall till ledning för taxering av delägare lämna

följande uppgifter, nämligen a) för varje kommun, där delägare skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt:

uppgift, avfattad enligt reglerna för allmän självdeklaration, med upplysning tillika om den delägaren tillkommande andelen

av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet samt b) för varje kommun

eller, då kommun är delad i två eller flera taxeringsdistrikt, för varje dylikt distrikt, dit någon av bolaget eller rederiet

innehavd förvärvskälla är att hänföra: uppgift, avfattad enligt reglerna för särskild självdeklaration, med upplysning tillika

om den andel av inkomsten, som å varje delägare belöper. Enahanda uppgiftsskyldighet åligger kommanditbolag beträffande

solidarisk delägare i bolaget. Vid uppgift, som nu nämnts, skall för den tid uppgiften avser fogas bestyrkt avskrift

av in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Självdeklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall vara avlämnad senast den 15 februari. Staten, landsting,

kommun och annan dylik menighet, verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom

aktiebolag eller står under offentlig kontroll, så ock annan, som nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker

och vilkens räkenskapsår gått till ända .senare än den 31 oktober året näst före taxeringsåret, må njuta anstånd

med självdeklarationens avlämnande till den 31 mars. I vissa fall kan enligt 36 § 1 mom. fjärde stycket i taxeringsförordningen

förlängning av tiden för självdeklarations avlämnande på ansökan erhållas. Vad nu sagts om självdeklaration gäller

även om uppgift, som ovan omförmäles.

Självdeklaration eller ovan omförmäld uppgift skall, då den avgives utan anmaning, avlämnas eller i betalt brev med

allmänna posten insändas antingen direkt till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxeringen, eller, om

taxeringen skall äga rum i Stockholm, till överståthållarämbetet och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller

stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum.

Avlämnas ej självdeklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att hos kammarrätten och Kungl.

Maj:t överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan

sägs, medför för den försumlige påföljd av böter.

Har någon i självdeklaration eller annan uppgift eller upplysning, som av honom avgivits till ledning vid taxering, mot

bättre vetande lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering eller till för låg taxering, böte,

om det oriktiga meddelandet blivit vid taxeringen följt, högst fem gånger den inkomst- och förmögenhetsskatt, som därigenom

undandragits, och i annat fall högst fem gånger den inkomst- och förmögenhetsskatt, som skulle hava undandragits.

i händelse det oriktiga meddelandet blivit följt vid taxeringen, dock minst tjugufem kronor. Därest det oriktiga meddelandet

avsett förhållande, som utövat eller kunnat utöva inverkan allenast å taxering till kommunal inkomstskatt, vare straffet

böter, om det oriktiga meddelandet blivit vid taxeringen följt, högst tjugufem öre för varje skatteöre, som därigenom kommit

att icke påföras den skattskyldige, och i annat fall högst tjugufem öre för varje skatteöre, som icke skulle påförts den

skattskyldige, därest det oriktiga meddelandet blivit följt vid taxeringen, dock minst tjugufem kronor. Ilar det oriktiga

meddelandet icke lämnats mot bättre vetande, men har den, som lämnat meddelandet, vid dess avgivande gjort sig skyldig

till grov vårdslöshet, äger vad ovan nämnts motsvarande tillämpning, dock må böterna bestämmas till högst hälften av

vad där är sagt, men likväl ej lägre än tjugufem kronor. Straff för här omnämnd förseelse inträder icke, därest den skyldige,

innan taxeringsnämnden avslutat sitt arbete för året, av egen drift beriktigat det oriktiga meddelandet. Vad i detta stycke sagts

bär ej tillämpning, då den som lämnat det oriktiga meddelandet för sin förseelse är underkastad ansvar för tjänstefel.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 21b höft. (Nr 2''i8.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med taxeringsår förstås här nedan det kalenderår, under vilket taxering verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast

föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast före

den t mars unde- taxeringsåret.

Med hemortskommun förstås den kommun, där den skattskyldige författningsenligt skall vara för taxeringsåret mantalsskriven. För den,

som under ett beskattningsår eller del därav varit bosatt eller stadigvarande vistats bär i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon

kommun beträffande honom förelegat för taxeringsåret, skall såsom hemortskommun anses den kommun, där han senast varit bosatt eller

stadigvarande vistats under beskattningsåret. För oskift dödsbo efter avliden person, som vid dödsfallet varit bosatt eller stadigvarande vistats

här i riket, skall såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun. För annan juridisk person än oskift dödsbo gäller såsom

hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning vid taxeringsårets ingång haft sitt säte eller där syssloman eller

ombud vid nämnda tid varit bosatt.

1. Till jordbruk hänföres åkerbruk och iingsskötsel, även då sådant

bedrives för industriellt behov, så ock i samband därmed bedriven

husdjursskötsel, varunder inbegripes utnyttjande av bete

å såväl skogsmark som annan mark- Trädgårdsskötsel, växtodling

under glas inbegripen, räknas till jordbruk, då den drives

tillsammans med annat jordbruk.

Såsom binäring till jordbruk är att anse sådan i sammanhang

med jordbruk bedriven förvärvsverksamhet, som avser

att med utnyttjande av fastighetens alster eller naturtillgångar,

av vid jordbruket anställd arbetskraft eller av därför avsedda

inventarier utvinna en biförtjänst. 1 enlighet härmed räknas

såsom binäring till jordbruket mejerihantering och kvarndrift

för förädling av väsentligen det egna jordbrukets produkter,

kalkbränning, tegeltillverkning o. dyl., som huvudsakligen drives

för eget behov och med fastighetens ordinarie arbetskraft. Hit

räknas ock under ovan angiven förutsättning bi- och fjäderfäskötsel,

jakt, fiske, hemslöjd, verkställande av körslor mot lega,

uthyrning av dragare, maskiner och redskap, hemslakt m. m.

dylikt. Drives åter sådan verksamhet i större omfattning såsom

mera fristående företag och med särskilda därför avsedda byggnader

eller inrättningar, särskilda maskiner eller inventarier

och i huvudsak särskild arbetspersonal, är verksamheten att

hänföra till rörelse. I enlighet härmed äro icke att hänföra

till jordbrukets binäringar sådana företag som kvarndrift

för förmalning huvudsakligen av inköpt eller annan tillhörig

spannmål, brännerihantering, kalkbränning eller tegeltillverkning

huvudsakligen för avsalu m. in. dylikt.

Med skogsbruk avses fastighets utnyttjande för skogshantering

å egen mark och likaså å annans mark under den förutsättningen,

att marken är arrenderad. Under skogsbruk inbegripes

jämväl avyttring av växande skog i samband med avyttring av

marken ävensom skogsavverkning på grund av avverkningsrätt,

som skattskyldig vid avyttring av fastighet förbehållit sig

å den avyttrade fastigheten. Är det åter fråga om skogsavverkning

å annans mark på grund av särskild upplåtelse av avverkningsrätt,

är verksamheten att hänföra till rörelse. Härden,

som idkat skogsbruk, tillika drivit virkesförädling eller utvinning

av biprodukter till skog, såsom tjära o. dyl., anses denna verksamhet

som skogsbruk, där den varit av mindre omfattning

eller väsentligen avsett husbehov, men som särskild rörelse,

om den varit av större omfattning, t. ex. i fasta kolugnar, i fasta

tjärugnar eller dyl. och huvudsakligen avsett framställning av

produkter till avsalu.

Skogsbruk är icke att räkna soin binäring till jordbruk.

2. Har skattskyldig ägt eller brukat fastighet endast en del av

beskattningsåret, bör uppgivas, vilken del av året fastigheten

varit i hans ägo eller av honom brukats.

3. Har fastigheten under beskattningsåret icke haft taxeringsvärde

sig åsatt, skall uppgivas dess eljest antagliga värde.

4. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres allt vad av fastighet

här i riket, som taxerats såsom jordbruksfastighet, kommit

ägaren eller brukaren tillgodo.

5. Bostadsförmån och andra naturaförmåner åt tjänstinnehavare

räknas i regel som intäkt av tjänsten och ej såsom intäkt av den

fastighet, varifrån förmånerna åtnjutits. Har emellertid tjänstinnehavare

såsom löneförmån innehål: publikt boställe eller j

på lön anslagen jord, uppgives hans intikt av fastigheten såsom j

intäkt av jordbruksfastighet, resp, annan fastighet.

6. Härunder upptages icke intäkt vid realisation av levande eller

döda inventarier, varmed menas sådan försäljning av inventarier. !

att därigenom inventariebeståndet blir omsatt eller minskat i j

större omfattning än som kan anses i fastighetens drift normalt,

t. ex, vid avflyttning från orten, omläggning av driften i ett

eller annat huvudsakligt avseende o. s. v. Fn realisation sker

således ej endast, då hela kreatursbesättningen eller en betydande

del därav på en gång avyttras, utan ock vid en fortgående utgallring

av ett visst inventarieslag, t. ex. en viss rasbesättning.

Vinst, som uppkommer å dylik avyttring, skall i visst fall uppgivas

såsom realisationsvinst (se 56).

7. Inkomst av körslor är att anse såsom inkomst av binäring till

jordbruk, därest körslorna skett med hjälp av de för jordbruket

avsedda dragarna. Därest körslor däremot skett i större utsträckning

och med större antal dragare än som i regel kan

finna användning inom jordbruket eller dess binäringar, måste

åkerirörelse anses föreligga, och inkomsten av denna upptages

såsom inkomst av rörelse.

8. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mot betalning, som

skall erläggas under olika år, skall såsom intäkt för varje särskilt

år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma

år influtit. Avdrag för skogs ingångsvärde, vartill upplåtaren

kan vara berättigad, fördelas därvid på de olika åren i förhållande

till därunder influtna likvider.

9. Uppgift härom lämnas även för det fall att vinsten å fastighetsaffären

i övrigt skall uppgivas under ('', såsom inkomst av yrkesmässig

handel med fastigheter eller under F 2 såsom vinst å

icke yrkesmässig avyttring av fastighet.

10. Med ortens pris menas det pris, som i orten gällt, därest det

varit fråga om att förskaffa sig nyttigheterna för penningar.

•Kan ej dylikt pris direkt angivas, skola nyttigheterna upptagas

till det belopp, som med hänsyn till föreliggande förhållanden

kan beräknas hava åtgått, om de skolat gäldas i penningar, eller,

då fråga är om varor eller produkter från egen jordbruksfastighet

eller egen rörelse, det belopp, som det kan beräknas, att

den skattskyldige skulle hava erhållit vid försäljning i detalj.

11- Till skattskyldigs familj räknas icke hemmavarande barn över

16 år, som deltagit i den skattskyldiges verksamhet. Sådan

barn räknas däremot till driftpersonalen.

Åldersfrågan bestämmes efter förhållandena vid taxeringsårets

ingång.

12. Till hushållsmedlemmar räknas här — inte den skattskyldige

hans familj och hans personliga tjänare — även andra, som

stadigt tillhöra hushållet, såsom undantagsfolk och fast anställd

driftpersonal (se 11), som äro i den skattskyldiges kost.

13. Dessa alster och råämnen upptagas till det värde, de enligt

gällande pris hatt med hänsyn till deras beskaffenhet, då de

uttogos för bär omförmäld användning eller förbrukning. Hade

de därvid icke undergått någon förädling, lägges alltså till grund

för beräkningen deras viirde i oförädlat skick. Hade de undergått

någon bearbetning, beräknas de till det högre värde, vartill

bearbetningen ger anledning.

14* Avdrag får icke göras för: värdet av den skattskyldiges, hans

hustrus eller hemmavarande barns under 16 år (se 11) arbete å

fastigheten; ränta å eget i fastigheten nedlagt eller för dess

brukande använt kapital; kostnad för ny-, till-eller ombyggnad

å fastigheten eller för grundförbättring därå, såsom nyodling,

täckdikning, vattenavledning, sjösänkning m- m. dylikt; värdeminskning

genom slitning av inventarier.

15. Till nyuppsättning räknas kostnad för anskaffande av sådana

nya inventarier, till vilka motsvarighet förut icke funnits å

fastigheten. Om alltså en lantbrukare inköper lokomobil, traktor,

elektrisk motor eller andra nya maskiner av annan art än

dem han förut haft eller till följd av brukningssättets omläggning

inköper ökat antal kreatur m m. dylikt, så får kostnaden

härför ej beräknas som driftkostnad. Ersättes förbrukad äldre

maskin med ny av annan och dyrbarare konstruktion, må såsom

driftkostnad ej upptagas större belopp än som skulle belöpa å

en den förbrukade maskinen motsvarande ny sådan.

16. Kall tillförlitlig utredning icke vinnas, i vad mån upplånat kapital

hänför sig till den ena eller den andra förvärvskällan, må

räntan upptagas till avdrag under de särskilda förvärvskällorna

i förhållandet till värdet av de i varje förvärvskälla nedlagda

tillgångar. Den del av annuitet å lån (t. ex. liypotekslån, odlingsoch

vattenavtappningslån etc.), som innefattar kapitalavbetalning,

får icke avdragas.

Avdrag för ränta får ske allenast för det beskattningsår, varunder

räntan utbetalts, dock att i rörelse ränteavdraget skall

göras efter bokföringsmässiga grunder.

17. Avdrag medgives för sådan värdeminskning å byggnader, som

dessa även med normalt underhåll och aktsam vård äro underkastade.

Avdraget bör bestämmas till viss procent av byggnadens

skäliga värde, olika allt efter den tid en byggnad av ifrågavarande

art anses kunna för sitt ändamål utnyttjas.

Vid bestämmande av byggnaders skäliga värde skall iakttagas,

att i fråga om jordbruksfastighet värdet icke får sättas högre än

vad som av det för fastigheten i dess helhet under beskattningsåret

gällande taxeringsvärde kan anses belöpa å byggnaderna,

och icke högre än hälften av förenämnda taxeringsvärde, där

icke i enstaka fall särskilda omständigheter kunna föranleda

annat, samt att i fråga om annan fastighet såsom byggnads

värde skall anses taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) under beskattningsåret.

18. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna till

komumnalskattelagen 22 K punkt f.

19. Om avdrag yrkas för värdeminskning å byggnad, bör upplysning

lämnas om byggnadens användning, byggnadsmaterial, byggnadens

ålder, byggnadssätt och andra omständigheter, som anses

inverka på byggnadens varaktighet, ävensom om byggnadens

värde, i avseende varå skall upplysas, om det uppgivna värdet

beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört

värde eller annat värde, vilket i så fall uppgives.

Då det gäller gruvor, stenbrott o. dyl., bör besked lämnas om

anskaffningsvärdet samt efter förvärvet havda anläggningskostnader,

fyndighetens beräknade mäktighet samt utvinningen under

föregående året.

Därjämte böra i fråga om samtliga värdeminskningsavdrag upplysningar

lämnas om de grunder, efter vilka avdragen beräknats,

samt de förhållanden i övrigt, som kunna tjäna till ledning för

bedömande av avdragens befogenhet.

20. Ifrågavarande avdrag tillkommer i regel fastighetens ägare. Har

jordbruksfastighet under året varit upplåten på arrende, skola

ägaren och arrendatorn äga rätt en var till hälften av avdraget,

i vad detta avser jordbruksvärde samt tomt- och industrivärde.

Om under året fastighet bytt ägare eller jordbruksfastighet övergått

från en brukare till annan brukare, skall avdraget fördelas

mellan ägarna eller brukarna i förhållande till den tid, en var

av dem ägt eller brukat fastigheten. Har under året jordbruksfastighet

till olika områden utnyttjats av olika ägare eller brukare

eller annan fastighet uppdelats mellan flera ägare, utan att

särskilda taxeringsvärden varit åsätta de olika brukningsdelarna,

skall avdraget fördelas mellan ägarna och brukarna i förhållande

till de värden, som vid en uppdelning av taxeringsvärdet

finnas skäligen belöpa å de olika brukningsdelarna. — I

fråga om jordbruksfastighet, som den 1 januari 1928 varit upplåten

åt landbo eller arrendator, gäller dock, så länge upplåtelsen

varar, att hela procentavdraget tillkommer landbon eller

arrendatorn, därest de för fastigheten efter taxeringsvärdet utgående

kommunalutskylderna påförts honom för beskattningsåret.

Medlem av bostadsförening eller bostadsaktiebolag får göra så

stort avdrag, som vid en fördelning kan anses belöpa på lägenhet,

för vilken inkomsten redovisas av honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har fastighet icke använts i förvärvskällan under hela beskattningsåret

eller fastigheten där använts endast till viss del, skall

uppgivas, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda

använts, samt avdraget därefter rättas.

Ligger en brukningsenhet inom flera kommuner eller inom

flera i samma kommun belägna administrativa områden, inom

vilka menighet äger utöva beskattningsrätt (såsom municipalsamhälle,

kyrkoförsamling, skoldistrikt eller dyl.), eller delvis

inom och delvis utom särskilt dylikt område, skall angivas, huru

enligt den skattskyldiges mening inkomsten bör fördelas å de

olika kommunerna eller områdena. Därvid skall för varje kommun

eller område upptagas så stor del av inkomsten, som kan

anses hava därstädes influtit. Saknas utredning härom, må

inkomsten fördelas efter det förhållande, vari brukningsenhetens

taxeringsvärden å de olika orterna stått till varandra. Har

brukningsenheten lämnat underskott, skall vad nu är sagt äga

motsvarande tillämpning beträffande underskottet.

Här utföres vad i vederbörande bilaga angivits såsom »nettointäkt».

Utvisar bilagan underskott, utföres noll och underskottet

får avdragas under allmänna avdrag 2, sid. 3 å deklarationsblankett

n:r 1. Angående avdrag för sådant underskott vid

taxering till kommunal inkomstskatt för inkomst, se 73.

En följd härav är, att medlem eller delägare har rätt att njuta

avdrag för sådana omkostnader för fastigheten, vilka bestritts

direkt av honom själv, samt för sådana avgifter och andra inbetalningar,

som han i sin förevarande egenskap haft att utgöra

till föreningen eller bolaget.

Särskilda regler gälla angående fördelning av inkomst från

bank- och annan penningrörelse, emissionsrörelse, handel med

värdepapper, försäkringsrörelse, jordstgckningsförelag, rörelse,

som avser alt medelst ledning tillhandahålla vatten, gas eller

elektrisk kraft, järnvägsdrift, spårvägsdrift, linjetrafik med omnibus

och kanaldrift; se härom 58 § kommunalskattelagen.

Tydlig upplysning skall lämnas om den beräkningsgrund, som

följts vid fördelningen, i fråga om vissa slag av rörelse

under iakttagande av föreskrifterna i 30 § taxeringsförordningen.

Har rörelsen lämnat underskott, skall vad här förut är sagt

hava motsvarande tillämpning å underskottet.

Med »fast driftställe» avses plats, å vilken för stadigvarande bruk

vid rörelsens utövande funnits särskild anläggning eller vidtagits

särskild anordning, såsom kontor, fabrik, verkstad, verk, bruk,

handelsbod eller annat stadigvarande försäljningsställe. Med fast

driftställe likställes gruva eller annan fyndighet, som är föremål

för bearbetning, stenbrott eller torvmosse, fastighet, som

varit föremål för jordstyckning, så ock plats, där entreprenadarbete

av större omfattning drivits under lokal ledning.

38. Med driftkonto menas konto, som är avsett för redovisande av

omsättningen av varor i verksamheten eller i viss del därav, t. ex.

varukonto, försäljningskonto, tillverkningskonto o. dyl. Däremot

anses icke såsom driftkonto sådant konto, som upplagts för

driftkostnader eller särskilda utgifter i rörelsen, ej heller propriekonto

o. dyl.

39—41. Se bil. till C, formulär n:r 8 och 9.

42—44. Se bil. till C, formulär n:r 8.

Avdrag får icke göras för: ränta å den skattskyldiges eget i

fastigheten nedlagda kapital; kostnad för ny-, till- eller ombyggnad

eller därmed jämförlig förbättring å fastigheten; kostnad

för underhåll av plantering eller trädgårdsland, som är att

anse såsom tillbehör till bostadslägenhet.

Åtnjuter vicevärd, gårdskarl eller portvakt helt eller delvis fri

bostad i ägarens fastighet, får avdrag för sådan förmån icke göras.

Om byggnaden använts i ägarens egen rörelse, får avdrag icke

göras å denna bilaga, men må ske å bilagan angående rörelsen

eller yrket.

45—48. Se bil. till C, formulär n:r 9.

49. Uppkommer här underskott, utföres noll och underskottet fär

avdragas under allmänna avdrag 2, sid. 3 å deklarationsblankett

n:r 1. Angående avdrag för sådant underskott vid taxering till

kommunal inkomstskatt, se 73.

50. Har delägare i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi

eller solidarisk delägare i kommanditbolag åtnjutit inkomst från

bolaget eller rederiet i form av avlöning, hänföres sådan inkomst

till intäkt icke av tjänst utan av den förvärfskälla,

varur bolagets eller rederiets inkomst härflutit.

Då rörelse bedrivits i enkelt bolag, skola uppgifterna avse

företaget i dess helhet samt upplysning lämnas om andelens

storlek och vad å den skattskyldige belöper. I huvuddeklarationen

införes vad å den skattskyldige belöper.

Härunder upptages allt, som under året influtit i rörelsen, vare

sig de influtna beloppen bero på under året avslutade avtal

eller utgöra betalning för tidigare beviljade krediter.

Ränta d kapital är ibland att räkna som intäkt av rörelse.

Detta är förhållandet, då kapitalet är ämnat att vara eu

tillgång i rörelsen, även om kapitalet för tillfället ej användes

i den löpande driften, utan blott står till disposition

för sådan användning. Ränta å sådant kapital, som hålles

från driften avskilt, hänföres däremot till intäkt av förvärvskällan

kapital. Vad angår utdelning å aktier m. m. skall dylik

intäkt, när det gäller bank-, emissions- och annan penningrörelse

ävensom försäkringsrörelse, anses som intäkt av rörelsen,

men i andra slag av rörelse såsom intäkt av kapital.

Såsom intäkt skall jämväl uppgivas värdet å varor och alster,

som hämtats ur denna rörelse och förädlats eller förbrukats

i annan av den skattskyldige driven rörelse eller å av den skattskyldige

innehavd fastighet (se 13).

Värdelös fordran må avskrivas i sin helhet samt osäker fordran

i den mån fordringen överstiger det belopp, varmed den kan

beräknas inflyta.

Härunder upptages allt, som under året utgivits i rörelsen, vare

sig de utgivna beloppen bero på under året avslutade avtal eller

utgöra betalning för tidigare erhållna krediter (se dock 36).

Här utföres såväl ränta å lånt anläggnings- och driftkapital som

ock ränta å gäld, vilken den skattskyldige ådragit sig för sin

utbildning för rörelsen.

Jämte de utgifter, som nämnas under denna rubrik, må här

upptagas andra icke särskilt uppräknade omkostnader för rörelsen,

såsom frakter, speciella skatter eller avgifter till det allmänna

samt försäkringspremier för anställd personal eller använd egendom.

— Till speciella skatter räknas t. ex brännvinstillverkningsskatt,

maltskatt, skogsaccis, skogsvårdsavgift och dylika

skatter, som utgå speciellt för rörelse av vissa slag, däremot

icke allmänna skatter.

Kostnader för nyanskaffning eller tillökning av inventarier få

ej här avdragas, utan endast sådana kostnader, som verkligen

avse reparation och underhåll av befintliga inventarier.

Avdrag får icke göras för: värdet av den skattskyldiges, hans

hustrus eller hemmavarande barns under 16 år (se 11) arbete i

rörelsen; hyra för honom tillhörig fastighet, som använts i

rörelsen; ränta å eget i rörelsen nedlagt kapital; kostnad för

ny-, till- eller ombyggnad av i rörelsen använd fastighet eller

annan anläggning eller för grundförbättring därå.

Därest rörelse utövats från fast driftställe inom flera kommuner

eller inom flera i samma kommun belägna administrativa

områden, inom vilka menighet äger utöva beskattningsrätt

(jämför 21), eller från fast driftställe såväl inom som utom särskilt

dylikt område, skall angivas (eventuellt å särskild bilaga),

huru enligt den skattskyldiges mening inkomsten bör fördelas

å de olika kommunerna eller områdena. Därvid skall fem procent

eller, där omständigheterna därtill föranleda, högre procent

av inkomsten upptagas för kommun eller område, där huvudkontor

funnits, samt återstoden fördelas mellan de kommuner

eller områden, där fast driftställe begagnats, efter ty som kan

finnas skäligt med hänsyn till inom varje kommun eller område

tillverkade varors värde, handelsomsättningens storlek, antalet

där sysselsatta arbetare eller annat förhållande, som kan

tjäna till grund för bedömande av den inkomst, som företaget

kan anses hava lämnat inom kommunen eller området.

51. År vid kommunal eller enskild tjänst eller anställning anvisad

särskild ersättning för vissa med tjänsten eller anställningen

förenade kostnader, skall denna ersättning redovisas såsom intäkt,

men får å andra sidan avdrag ske för de omkostnader,

som skola därmed bestridas. Omkostnaderna få icke avdragas

med högre belopp än de verkligen utgjort.

Såsom intäkt skall icke upptagas vad som i förevarande hänseende

anvisats av staten och i följd därav får avdrag icke ske

för de i dylikt fall havda kostnaderna.

Tantiéme eller liknande förmån, som utgår till i rörelse anställd

person, skall räknas som intäkt under det år, då den

blivit för lyftning tillgänglig.

52. Härunder får avdrag ske, bland annat, för avgifter, som den

skattskyldige på grund av sin tjänst erlagt för egen eller efterlevande

familjs pensionering; för kostnad för resor i tjänsten

eller anställningen, där ej, vad angår statstjänst, särskild ersättning

varit därför anvisad; för kostnad för facklitteratur,

instrument o. dyl., som varit nödigt för tjänstens fullgörande:

för ränta å gäld, som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning

eller eljest i och för tjänsten m. m.

Avdrag får ske för skälig kostnad för resor till och från

arbetsplatsen, där denna varit belägen på sådant avstånd från

den skattskyldiges bostad, att han behövt anlita och även anlitat

särskilt fortskaffningsmedel.

I regel är den ökning i levnadskostnader, som för innehavare

av tjänst kan uppstå därigenom, att han utför sitt arbete å

annan ort än där han har sitt hemvist, icke att räkna som

kostnad för fullgö''ande av tjänsten eller anställningen. Så må

dock ske, om ansäiliuingen avser endast kortare tid eller skall

bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke

skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta til!

den ort där arbetet skall utföras.

Gift kvinna får icke pa den grund, att hon av förvärvsverksamhet

är förhindrad att agna sig åt hemmets skötsel, njuta

avdrag för biträde i hemmet.

Har pension eller livränta uppburits annorledes än på grund

av försäkring, skall såsom intäkt upptagas pensionens eller livräntans

hela belopp; dock att, om livränta utgått såsom ersättning

för olycksfall i arbete, blott en del av livräntans belopp

skall upptagas på sätt framgar av fjärde stycket.

Har livränta utgått på grund av pupillförsäkring, för vilken

avgifter erlagts på grund av tjänst eller vilken tagits annorledes

än mot engångspremie, skall såsom intäkt upptagas livräntans

hela belopp med avdrag av 600 kronor, dock med undantag för

livränta från ränte- och kapitalförsäkringsanstalt, varom förmäles

i fjärde stycket.

Har livränta i annat fall än som avses i andra stycket utgått

på grund av pensionsförsäkring, för vilken avgift pa grund avtjänst

erlagts av arbetsgivaren eller av den anställde, eller har

livsvarig livränta eljest utgått på grund av pensionsförsäkring

annorledes än mot engångspremie, skall såsom intäkt upptagas

livräntans hela belopp. Livränta från rånte- och kapitalförsäkringsanstalt

behandlas dock enligt bestämmelserna i fjärde stycket.

Därest livränta utgått såsom ersättning för olycksfall i arbete,

från rånte- och kapitalförsäkringsanstalt eller på grund av annan

försäkring än som avses i andra och tredje styckena här ovan,

skall såsom skattepliktig intäkt upptagas, om livräntetagaren

under beskattningsåret

fyllt högst 35 år 80 proc. av livräntans belopp

» 36 till och med 47 år 70 » » »

48 »

57 » »

64 » »

70 » »

77 » »

minst 87 år

56 » 60

63 » 50

69 » 40

76 » 30

» 20

10

86

Såsom skattepliktig intäkt räknas jämväl vinstandelar, som

försäkringstagare fått från försäkringsanstalt uppbära på grund

opaginerad Kontrollera mot PDF

av avtal om livränteförsäkring, därunder inbegripen överlevelseocli

invalidränteförsäkring.

Såsom pensionsförsäkring är att anse jämväl vanlig livränteförsäkring.

Med livsvariga livräntor avses sådana livräntor, som

upphöra att utgå först vid dödsfall eller, beträffande änka, vid

dödsfall eller omgifte. Med försäkring mot engångspremie förstås

försäkring, där enligt försäkringsavtalet hela premien skall

erläggas på en sång eller erläggas i olika poster inom en tid av

högst fem år från (lagen för försäkringsavtalets ingående.

54. Härunder upptages sådant periodiskt understöd eller därmed

jämförlig periodisk intäkt, som uppbäres på grund av förutvarande

anställning å jordbruksfastighet, å annan fastighet

eller i rörelse eller som utgör skadestånd eller som eljest uppburits,

därest understödet icke utgått till mottagarens undervisning

eller uppfostran. Såsom intäkt skall dock icke upptagas vad

som uppburits från den, vilkens hushåll mottagaren tillhör.

55. Då den upplåtelse, för vilken royaltyn eller avgiften utgår, utgör

ett led i yrkesmässig förvärvsverksamhet, är royaltyn eller avgiften

att anse som intäkt av rörelse, i andra fall som intäkt av tjänst.

56. Med realisationsvinst avses vinst å icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång och varit i säljarens ägo, om det är fast

egendom, under mindre än tio år och eljest under mindre än

fem år. Detsamma gäller om ersättning, som vid överlåtelse

av rörelse utgått för värde av good wills natur.

Realisationsvinsten skall bedömas efter köpeskillingens totala

belopp, oavsett om den skall betalas på eu gång eller terminsvis,

och skall i sin helhet upptagas såsom intäkt för det år,

varunder försäljningen ägt rum. Har här i riket belägen fastighet

avyttrats med växande skog eller växande gröda, skall dock vad

av köpeskillingen belöper på skogen eller grödan icke medräknas i

realisationsvinsten utan uppgivas såsom intäkt av fastigheten.

Lotterivinst upptages icke, därest sammanlagda beloppet av

de under beskattningsåret erhållna vinsterna understigit 100

kronor.

Vid uppgivande av realisationsvinst och lotterivinst får avdrag

ske för realisationsförlust, som under beskattningsåret uppkommit

vid icke yrkesmässig avyttring av egendom, varom i första

stycket förmäles, ävensom för förlust å deltagande i lotteri.

Har förvärvskällan i sin helhet visat underskott, utföres noll,

men något avdrag för underskottet får icke ske vare sig under

allmänna avdrag eller annorstädes.

57. Ränta, som tillhör förvärvskällan kapital, räknas som intäkt

under det beskattningsår, då den blivit tillgänglig för lyftning.

58. Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilka icke

driva bank-, emissions- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse

skola icke såsom inkomst av kapital uppgiva inkomst

genom utdelning från svenska aktiebolag, svenska solidariska

bankbolag, svenska kommanditbolag och svenska ekonomiska

föreningar. Dylikt bolag må icke njuta avdrag för ränta å gäld,

som kan anses belöpa å nämnda värdehandlingar, i vidare mån

än räntan överstiger utdelningen.

Vad bär sagts gäller även svenska kommanditbolag till den

del ovan nämnd ränta eller utdelning belöper å kommanditdelägare.

59. För här avsedd gäldränta må avdrag göras, även om intäkt av

kapital ej förefunnits. Se i övrigt 16.

60. Med behållen inkomst av fastighet samt rörelse i utlandet

avses den del av inkomsten från dylik förvärvskälla, som

återstår efter avdrag för allt, som blivit använt för fastigheten,

resp. rörelsen. Däremot får avdrag ej göras för vad som

reserverats för framtida användning. Beskattning skall ske, vare

sig den behållna inkomsten överförts hit till riket eller icke.

Har underskott uppkommit å fastighet eller rörelse i utlandet,

får för underskottet avdrag icke göras

Med rörelse i utlandet avses sådan rörelseverksamhet, som

därstädes självständigt bedrivits. Utjör i utlandet bedriven

rörelse allenast en gren (filial) av en rörelse inom riket, upptagas

av rörelsen i dess helhet härflutna intäkter såsom intäkter av

rörelse.

61. Till kapital räknas i fråga om svenskt aktiebolag och solidariskt

bankbolag aktie- eller lottkapital och reservfond samt i

fråga om kommanditbolag kommanditdelägarnas insatser. Kapitalet

skall upptagas till det belopp, som angivits i ingående

balansräkningen för beskattningsåret, eller, om detsamma under

året undergått förändring, till medelstorleken därav under året. I

senare fallet bör angivas, efter vilka grunder storleken beräknats.

62. Har, vid äkta makars taxering, ene makens sammanräknade inkomst

icke räckt till att täcka de allmänna avdrag, vartill

nämnde make varit berättigad, må bristen avräknas å den andre

makens inkomst.

63. Här få avdragas allmänna utskylder till landsting, kommun,

municipalsamhälle, församling, skoldistrikt, tingslag och väghållningsdistrikt.

64. Här får avdrag ske för underskott, som uppkommit å någon

av de i deklarationen under A—E, F 1 samt G 1 och 2 upptagna

förvärvskällorna (men icke underskott å icke yrkesmässig

avyttring av fast eller lös egendom, å deltagande i lotteri samt

å fastighet eller rörelse i utlandet).

65. Detta avdrag får åtnjutas endast av skattskyldig, som under beskattningsåret

varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket.

Därest skattskyldig endast en del av beskattningsåret varit bosatt

eller stadigvarande vistats här i riket, får avdraget åtnjutas

allenast i den mån det belöper å nämnda tid.

66. Härunder får avdrag ske för sådant periodiskt understöd eller

därmed jämförlig periodisk utbetalning, som ej fått avdragas under

A, C eller D i deklarationen, dock får avdrag ej ske för vad

som utgått till annans undervisning eller uppfostran eller

till person, tillhörande givarens hushåll. Avdrag får ej ske för

vad som utgör kapitalavbetalning å skuld.

67. Avgifter för sådan pensionsförsäkring, som avses i 53 andra och

tredje styckena avdragas till fullo under E 1, därest de erlagts

på grund av tjänst, och eljest under allmänna avdrag 4.

68. Avgift, som erlagts till rånte- och kapitalförsäkringsanstalt eller

på grund av försäkring mot engångspremie, får ej här avdragas.

69. Ilar gift kvinna, som bott tillsammans med sin man och under

större delen av beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande

vistats i Sverige, under året haft inkomst av rörelse eller av eget

arbete, må hon här avdraga 200 kronor, dock att, om nämnda

inkomst icke uppgått till 200 kronor, avdraget ej må överstiga

inkomstens belopp.

70. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom

saluvärde å fastighet anses dess taxeringsvärde. Vissa rättigheter

upptagas till sitt kapitalvärde.

I avseende på skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt skall

såsom ägare, anses efterlevande make, som på grund av inbördes

testamente besitter förmögenhet, så ock den, som på grund av

testamente eller annorledes är för sin livstid berättigad åtnjuta

avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillagts hans

bröstarvinge eller bröstarvinges nykomling.

Såsom tillgångar upptagas icke: kapitalvärdet av liv- eller

kapitalförsäkring; rätt till undantagsförmåner samt till pension

och annan förmån, som åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande,

ävensom till sådan livränta, varom förmäles i 53

andra och tredje styckena; rätt till annan ränta, avkomst eller

förmån, därest densamma är bestämd att tillgodonjutas för den

berättigades livstid samt värdet av vad han årligen må i sådant

avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,

varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen; möbler, husgeråd

och andra inre lösören, som äro avsedda för den skattskyldiges

och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-,

konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt ej ägaren med

dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten

tillgängliga; lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans

familjs personliga bruk och bekvämlighet och är att hänföra till

yttre inventarier, ävensom smycken, därest sammanlagda värdet

av dessa tillgångar icke överstiger 1,000 kronor; patent- och

förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom rätt till

firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel o. dyl.;

förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda

för den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt

kontant hushållskassa eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges

löpande utgifter avsedd kassa.

71. Skall för samma förvärvskälla kommunal inkomstskatt utgå

inom olika kommuner, uppgives för varje kommun så stor del

av inkomsten, som belöper å kommunen efter den fördelning

mellan kommuner, som gjorts tidigare i deklarationen eller

bilaga till densamma.

72. tiar, vid äkta makars taxering, ene makens sammanräknade inkomst

inom en kommun icke räckt till att täcka de avdrag

från den sammanräknade inkomsten, vartill nämnde make varit

berättigad, må bristen avräknas å den andre makens inkomst

i hemortskommunen.

73. I hemortskommunen får avdrag ske för underskatt a förvärvskälla,

som är häuförlig till samma kommun, varjamte för underskott,

som är att hänföra till annan kommun, avdrag får ske i den

mån den skattskyldiges inkomst i sistnämnda kommun icke

förslår till täckande av underskottet. I annan kommun än hemortskommunen

får avdrag ske allenast för underskott å förvärvskälla,

hänförlig till samma kommun.

Har underskott uppkommit å förvärvskälla, som hänför sig till

flera kommuner, tages i beräkning så stor del av underskottet,

som belöper å ifrågavarande kommun efter den fördelning

mellan kommuner, som gjorts tidigare i deklarationen eller

bilaga till densamma.

74. Uppgift om husföreståndarinna lämnas blott av den, som under

beskattningsåret varit ogift, änkling, änka eller frånskild samt

då haft hemmavarande barn, vilket vid utgången av nästföregående

år icke uppnått 16 år och icke haft en behållen inkomst av minst

450 kronor.

Skulle det ä blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana meddelas å

särskild bilaga.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiflsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger alt

för sådant ändamål hänvånda sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r A

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings för ordningen.

Denna bilaga användes vid jordbruk och skogsbruk (se 1).

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet eller komplex av fastigheter,

som i den skattskyldiges hand är att anse såsom brukningsenhet.

Bilaga n:i

till

(den skattskyldiges namn)

Bilaga till A.

Inkomst av jordbruksfastighet.

.......................;.................. deklaration angående

kommun ............. under år 19......... (se 2).

(fastighets namn och nummer)

Taxeringsvärde (se 3): jordbruksvärde kr. .................... skogsvärde kr..................... tomt- och industrivärde kr.................... Summa kr. .......................

Areal: .............. hektar åker, .............. hektar äng, ..........:... hektar kultiverad betesmark, ............ hektar skogsmark, hektar övrig mark.

Kreatursbesättning i medeltal: .............. hästar över tre år, .............. unghästar, ............ oxar och tjurar, ............. kor, ............ ungkreatur,

............. får, ............. getter, ............. svin, .............. höns, .............. annat fjäderfä, ............. bisamhällen, ........................................................ .....................................-

Intäkter (se 4, 5):

Kronor

öre

Avdrag (se 14):

Kronor

I. Influtna penningar:

1. Arrenden och hyror......................................

2. Avgäld eller annan ersättning

a) på grund av servitut och för

upplåten lägenhet m. m......... kr. ...........

b) för rätt att tillgodogöra sig sten,

torv, grus, lera o. dyl............. >

c) för rätt att tillgodogöra sig vattenkraft,

framdraga ledningar

o. dyl.................................. »

d) för rätt till bete, jakt, fiske m. m. » ...........

3. För försålda produkter (se 6):

spannmål och frövaror .............. kr. ........................

sockerbetor (grundpris + tilläggs
pris).

...................................... » ..........................

potatis, rotfrukter, grönsaker och

trädgårdsprodukter ................. » .........................

hö, halm och grönfoder............... » .........................

hästar ...................................... » ..........................

nötkreatur och kött därav............ » .........................

svin och grisar samt fläsk............ » ......

får och getter ........................... » ..........................

fisk och vilt.............................. » ........................

fjäderfä och ägg ........................ »

ull, hudar och skinn ................. »

mjölk och produkter därav:

a) vid leverans till mejeri (åter
bekomma

mejeriprodukter avdragna)

.............................. » ......

b) vid försäljning till enskilda

personer.............................. » ......

...................................................................... » ......

......................................................................... » .....

4. Diverse intäkter:

försäljning av redskap och andra

döda yttre inventarier (se 6)...... kr. —...................

försäljning av sten, torv, grus, lera

o. dyl..................................... » .........................

körslor (se 7), uthyrning av maskiner,

dragare, annan arbetskraft

o. dyl................................... » ..........................

ersättning för vägunderhåll ......... » ..........................

.................................................................................. »

.................................................................................. »

................................................................................. » ^

5. Intäkt av skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och

andra skogseffekter.................. kr. .

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt

(se 8) .................. »

där skog avyttrats i samband med

marken:

så stor del av vederlaget som

belöper å skogen (se 9)...... »

Överföres

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 214 höft. (Nr 248).

I. Utgivna penningar:

1. Arrenden och betesavgifter .............

2. Kontanta arbetslöner:

till fast anställd driftpersonal

(se 11) ................................. kr.

till daglönare........................... »

till ackordsarbetare .................. »

3. Kontanta undan tagsförmåner

4. Utgifter för inköp av:

spannmål och frövaror ............ kr...........................

kraftfoder och betmassa............ »

potatis och rotfrukter ............... »

hö, halm och grönfoder ............ » .........................

andra fodermedel .................... » .........................

gödselmedel och torvströ ......... » .............

5. Utgifter för inköp av levande och döda yttre inventarier,

motsvarande en i fastighetens drift normal omsättning

eller komplettering av inventariebeståndet

(ej nyuppsättning, se 15):

hästar .................................... kr.

nötkreatur ............................ »

svin och grisar ........................ »

får och getter........................... »

fjäderfä.................................... »

redskap och andra yttre inventarier » .........................

................................................................................. » ...............................

(Nyuppsättning av yttre inventarier har under året skett

för ......................... kr.)

6. Reparationer, försäkringar och andra kostnader:

a) Underhåll av inventarier (kontanta

utgifter utom arbetslöner, som avdragits

under 2 här ovan)......... kr...............

b) Underhåll av byggnader och stäng
sel

(kontanta utgifter utom arbetslöner,

som avdragits under 2 här

ovan)....................................... » .........................

Anm. Avdrag må ej ske för ny-,

till- eller ombyggnad eller därmed

jämförlig förändring Dylika

arbeten hava under året

verkställts för ......................... kr.

c) Utgifter för olycksfallsförsäkring av

driftpersonal samt för försäkring

av byggnader, förråd och driftinventarier

................................ » .........................

d) Skogsaccis, skogsvårdsavgift, tionde

m. m. dyl............................... » ........................

e) Frälseränta eller annan avgäld...... » ....... ...........

f) Diverse driftkostnader, nämligen:

...................................................................... » ..........................

............................,..........,............................... » ..........................

....................................................................... » ..........................

7. Räntor (se 16) å:

a) odlings- och vattenavtappningslån kr. .........................

b) annat lånt anläggnings- och driftkapital

.................................... » ...............

Överföres

opaginerad Kontrollera mot PDF

Överfört

II. Naturaförmåner enligt ortens pris (se 10):

1. Förmån av bostad för mig, min familj (se 11) och mina

personliga tjänare (........... ram och kök) jämte ut
rymmen

och anläggningar för bekvämlighet och

trevnad, såsom gästrum, lusthus, badhus, stall, bilgarage,

jaktstuga m. m. dylikt..........................

Kronor öre

2. I hushållet använda produkter från egendomen för

............. hushållsmedlemmar (se 12) samt för tillfälliga

kosttagare:

.................... kg. vete .................. kr...........................

.................... » råg..................... » ..........................

..................... » korn .................. » .........................

.................... » havre.................. »

.................... » ärter .................. »

................... » potatis ............... »

trädgårdsprodukter .................. »

nötkreatur och kött därav......... »

svin och fläsk ........................ »

får och getter samt ull ............ »

fjäderfä, fisk och vilt ............... »

..................... tjog ägg .................. »

mjölk och produkter därav:

a) direkt erhållna vid gården... »

b) återbekomna från mejeri ... »

3. Skjutsar och dylika förmåner för personligt bruk.........

4. Saluvärdet av alster ooh råämnen (se 13) från egen
domen

(utom skogseffekter), som

a) utgått till statare och annan

driftpersonal samt till undantagstagare

m. fl., ej i den skattskyldiges

kost ..................... kr.

b) använts å annan av mig innehavd

fastighet ..................... »

c) förädlats eller förbrukats i egen

rörelse................................. »

Saluvärdet av skogseffekter (se 13) från egendomen, som

jag tillgodogjort mig:

a) i mitt hushåll eller elj est för min,

min familjs och mina personliga

tjänares räkning .................. kr..........................

b) för driftpersonalens behov...... » .........................

c) för utgörande av undantagsför
måner

o. dyl......................... > ..........................

d) för ny-, till- eller ombyggnad å

fastigheten eller därmed jämförlig

förändring .................. » .........................

e) för reparation och underhåll av

byggnader, stängsel och inventarier

å fastigheten eller eljest

för driften .................. »

f) å annan av mig innehavd fastighet

................................ »

g) till förädling och förbrukning i

egen rörelse ........................ »

Summa intäkter

Avgå motstående avdrag

Nettointfikt (införes under

A i deklarationen)

Överfört

II. Andra avdrag:

1. Kost för anställd personal:

.............. kostdagar för fast anställd

driftpersonal (se 11) å kr. .............

per dag ................................ kr.........................

............. kostdagar för legodagsver
kare

å kr............... per dag......... » .........................

2. Avlöning i natura till statare och annan driftpersonal,

ej i husbondens kost:

skogseffekter.............................. kr..........................:

övriga förmåner (ej bostadsförmån

i mig tillhörig fastighet) ......... » .........................

3. Undantagsfärmåner:

a) kost tillhandahållen i mitt eget

hushåll ................................. kr.

b) skogseffekter........................... »

c) övriga naturaförmåner utom bostadsförmån

........................... »

4. Saluvärdet av skogseffekter, använda till reparation

och underhåll av byggnader, stängsel och inventarier

å fastigheten (ej för ny-, till- eller ombyggnad

eller därmed jämförlig förändring) eller eljest

för driften samt hämtade:

a) från ifrågavarande fastighet...... kr..........................

b) från annan av mig innehavd

fastighet................................. » ..........................

c) från av mig driven rörelse ...... » ..........................

5. Saluvärdet av andra produkter och varor, som använts

för driften av fastigheten (ej för ny-, till- eller

ombyggnad eller därmed jämförlig förändring och

ej heller för grundförbättring) samt hämtade:

a) från annan av mig innehavd

fastighet................................. kr.......................

b) från av mig driven rörelse ...... » .........................

6. Värdeminskning av mig tillhöriga, till fastigheten

hörande byggnader (se 17) .................................

7. Värdeminskning genom avverkning eller försälj
ning

av skog (minskning i skogs ingångsvärde,

se 18)...............................................................

Anm. Till stöd för värdeminskningsavdragen skola närmare

upplysningar lämnas antingen här nedan eller

å särskild bilaga (se 19).

Summa avdrag

Kronor

öre

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ............................................................................................................ kr.........

Avgår (se 20): 6 % av fastighetens jordbruksvärde ........................................ kr....................................

_ 4 % » » skogsvärde................................................ »

5 % » » tomt- och industrivärde ....................... > ......................................

5 % » » taxeringsvärde såsom »annan fastighet» » -.............-.................... » _

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst kr.

Fördelning av inkomsten mellan kommuner i fråga om fastigheter i sambruk (se 21):.. ....................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen........................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.... »

Anteckningar:......

3832. Sthlm 1927, Igaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Formulär rt:r 5

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet eller komplex

av fastigheter, som är att anse såsom brukningsenhet.

Bilaga till B.

Inkomst av

annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Anvisning. I fråga om fastighet, som tillhör bostadsförening eller bostadsaktiebolag, skall deklaration å denna blankett avgivas

dels av varje medlem i föreningen eller varje delägare i bolaget för bostad eller annan förmån, som i fastigheten tillkommit honom,

ävensom för utdelning från föreningen eller bolaget, som utgått annorledes än å andel eller aktie, dels av föreningen eller bolaget för

fastigheten i övrigt ävensom för avgifter och andra inbetalningar, som medlem eller delägare i sådan egenskap haft att utgöra till

föreningen eller bolaget (se 23).

Bilaga n:r

till

(den skattskyldiges namn)

............ deklaration angående fastigheten

kommun ........... under år 19 (se 2).

(kvarter och nummer eller annan beteckning)

Taxeringsvärde (se 3): byggnadsvärde kr......................................... mark- och parkvärde kr......................................... summa kr.

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr........................................, för fasta maskiner kr........................................ summa kr.

Intäkter (se 5):

1. Naturaförmåner enligt ortens pris (se 9):

a) Hyresvärdet för bostad åt mig, min familj och mina personliga tjänare (.................rum och kök)

jämte utrymmen och anläggningar för bekvämlighet och trevnad, såsom gästrum, lusthus,

badhus, stall, bilgarage, drivhus, trädgård, plantering o. s. v. (i värdet skall inräknas

avkastning av trädgård och plantering, som är att anse såsom tillbehör till lägenheten) ...

b) Saluvärdet av alster och råämnen (se 13) från fastigheten, tillgodogjorda för driften av

annan av mig innehavd fastighet eller i egen rörelse............................................................

2. I penningar:

a) Hyror (ersättning för uppvärmning, vattenförbrukning, sotning m. m. inräknad) o. dyl.............

b) Avgäld m. m..............................................................................................................................

c) Övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av alster och råämnen från fastigheten (ej alster

från sådan trädgård och plantering, som är att anse såsom tillbehör till min bostadslägenhet)

Den skattskyldiges

anteckningar

Kronor

Summa intäkter

1.

2.

a)

b)

c)

d)

8)

Avdrag (se 24):

Ränta å lånt, i fastigheten nedlagt kapital (se 16) .....................................

Diverse omkostnader:

Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 25) ................kr.

Utgifter för vattenförbrukning, renhållning, belysning o. dyl., som jag

måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas .................................... »

Utgifter för försäkring av byggnader........................................................ »

Kostnader för reparation och underhåll av byggnader............................ >

(Avdrag må ej ske för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed

jämförlig förändring. Dylika arbeten hava under året verkställts

för ................................ kr.)

Övriga omkostnader enligt följande specifikation:

öre

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

3. Värdeminskning av mig tillhöriga byggnader å fastigheten (se 17, 26) ................................

4. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av till fastigheten hörande maskiner

och inventarier ........................................................................................................................

Anm. Till stöd för värdeminskningsavdragen skola närmare upplysningar lämnas (se 19).

Summa avdrag

Summa intäkter....................................................................................... kr.

Avgår: summa avdrag ............................................................................ *

Nettointäkt av fastigheten (införes under B i deklarationen)............... »

kr.

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan .......................................................................................

Avgår (se 20): 5 % av fastighetens taxeringsvärde ........................................................... *

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst *

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt >

Anteckningar:......................................................................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 215 höft. (Nr 258.)

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r 6

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsforordningen.

Denna bilaga användes i fråga om rörelse utan dubbel bokföring

och alltså utan vinst- och förlustkonto i huvudboken, dock ej

försäkringsrörelse. Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Bilaga mr .............. till .................................................................................................................................................................................................

(den slcattskyldiges namn)

min ................................................................................................................................. inom ................................................................ kommun

(rörelsens namn)

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr. ..............................., mark- och parkvärde kr.

summa kr. .......................... Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr.........................., för fasta maskiner kr..........................., summa kr.

deklaration angående

under år 19

1. Ingående skulder. Skulder i rörelsen vid årets början...........................................................

2. Kontanta bruttointäkter. Under året influtna belopp, även likvid för fordringar (se 28):

a) för försålda varor eller tillverkningar ...................................................kr........................................

b) för utfört arbete ........................................................................................ » .......................................

c) övriga kontanta intäkter i rörelsen (se 29) ........................................... » .......................................

3. Intäkter i natura enligt ortens pris (se 10, 30):

saluvärdet av i rörelsen tillverkade eller saluliållna varor och produkter,

som förbrukats i mitt hushåll, samt annan förmån av rörelsen

eller yrket för mig, min familj (se 11) och mina personliga tjänare kr........................................

Utgående lager. Värdet å lager i rörelsen vid årets slut ................

Utgående fordringar. Fordringar i rörelsen vid årets slut ...............

(För förlust å fordringar i rörelsen har under året avskrivits (se 31) kr...

)

Summa av posterna 1—5

Den skattskyldiges

anteckningar

Kronor

öre

6. Ingående lager. Värdet å lager i rörelsen vid årets början ...................................

7. Ingående fordringar. Fordringar i rörelsen vid årets början..................................

8. Kontanta utgifter. Under året utgivna belopp, även likvid för skulder (se 32):

a) för inköp av råämnen och varor i rörelsen ............................................kr................

b) hyror och arrenden .................................................................................... »

c) ränta å lånt kapital (se 16, 33)................................................................ »

d) arbetslöner.................................................................................................... »

e) diverse utgifter (se 34): bränsle, kraft och belysning ............................ » ................

reparations- och underhållskostnader (se 35) ................ » ...............

kontorskostnader och porto ............................................ » ...............

9. Andra driftkostnader (se 36):

a) kost till driftpersonal från mitt hushåll ( kostdagar ä kr......................) kr.

b) saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade produkter och rå
ämnen

från av mig innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning

lämnas å annan bilaga n:r ............................................................................ »

10. Värdeminskning:

a) av mig tillhöriga, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17) kr......................................

b) genom slitning, utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier........ » .......................................

(Maskiners och inventariers värde vid föregående taxering kr...........................(

(Under året hava maskiner och inventarier inköpts för.... » .........................J

c) å gruvor, stenbrott o. d. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter » .......................................

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

It. Utgående skulder. Skulder i rörelsen vid årets slut ............................................................

Summa av posterna 6—11

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

Summan av posterna 1—5.......................................................

Avgår: summan av posterna 6—11 .....................................

Nettointäkt av rörelsen (införes under 0 i deklarationen)

......... kr.

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ......................................................................

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet..

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst..............

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37):

kr.

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ........................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 2U käft. (Nr 2t8.) 3832. Sthlm 1827,Isaac Mareng-Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r 7, alternativ t

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsföro

Denna bilaga användes i fråga om rörelse med dubbel bokföring

och alltså med vinst- och förlustkonto i huvudboken, dock ej

försäkringsrörelse. Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga

Taxeringsvärde

summa kr........

till..

(den skattskyldiges namn)

................... inom..................

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

deklaration angående

... under år 19..............

............................................................................... kommun.......

(rörelsens namn)

i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr................................ mark- och parkvärde kr. ...

............. Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr............................ för fasta maskiner kr............................ summa kr.

Bruttovinster, som enligt bilagda vinst- och förlustkonto härflutit av ifrågavarande rörelse

och redovisats å följande driftkonton (se 38):

Varu ................................................................................................ konto kr.........................................

Tillverknings................................................................................... konto »

.................................................................................................................................................... konto » ........................................

................................................................................................................................................... konto » ......................................

................................................................................................................................................ konto » .........................................

Tillkommer:

1. Saluvärdet (enligt ortens pris, se 10) av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor och

produkter, som förbrukats i mitt hushåll, samt annan förmån av rörelsen för mig, min

familj (se 11) och mina personliga tjänare, där värdet ej gottgjorts något driftkonto

2. Övriga intäkter, som tillhört rörelsen, men icke gottgjorts något driftkonto (se 29, 30) ....

3. Personliga utgifter, hushållskostnader o. dyl.............................................................................

4. Allmänna skatter .-.......................................................................................................................

5. Kostnad för nyanläggningar, för nyanskaffning av inventarier o. dyl.................................

6. Avskrivningar ............................................................................................................................

Anm. Punkterna 3—6 ifyllas endast om beloppen påförts något driftkonto.

Summa bruttovinster och tillkommande poster

Avgår (se 36): — -

7. Ränta å lånt kapital (se 16, 33) ............................................................................................

8. Saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade alster och råämnen från av mig

innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning lämnas å annan bilaga n:r

Anm. Punkt 8 ifylles ej, om värdet påförts något driftkonto.

9. Värdeminskning av mig tillhöriga, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17)

10. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier ........

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier vid årets början utgjorde kr...........................

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier inköpta under året utgjorde » ...............................

Maskiners och inventariers bokförda värde utgjorde/V^ ^re*s början » .................................

| » » slut » ................................

11. Värdeminskning å gruvor, stenbrott o. dyl. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

12. I räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen (se 31)

13. Övriga driftkostnader i ifrågavarande rörelse (ej hushållskostnader, personliga utgifter,

allmänna skatter, nyanläggningar, nyanskaffningar o. dyl.), bokförda å följande konton: \

...................................................................................................................................................... konto kr. ......................................

........................................................................................................................................................ konto » ........................................

........................................................................................................................................................ konto » .....................................

Den skattskyldiges

anteckningar

Kronor

öre

Bruttoförluster, som enligt bilagda vinst- och förlustkonto uppkommit å ifrågavarande rörelse

och redovisats å följande driftkonton:

....................................................................................................................................................... konto kr.......................................

.......................................................................................................................................................... konto » .......................................

......................................................................................................................................................... konto » ........................................

Summa avgående poster och bruttoförluster

Summa bruttovinster och tillkommande poster................................................ kr.

Avgår: summa avgående poster och bruttoförluster .................................... »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen)............................ »

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan............................................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet.................... »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst................................ »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37): ..............................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen........................................................ kr....................................

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 2U höft. (Nr 248.) 3832. stum 1927, Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formu r rt:r , a ernå

TUlhanddh&lles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen,

Denna bilaga användes i fråga om rörelse med dubbel bokföring

och alltså med vinst- och förlustkonto i huvudboken, dook ej försäkringsrörelse.

Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Bilaga n:r .............. till.......................................................................................................................................................................................................... deklaration angående

(den skattsbyldiges namn)

min............................................................................................................................... inom ............................................................................. kommun............ under år 19.

(rörelsens namn)

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 8): byggnadsvärde kr. ..............................., mark- och parkvärde kr.

summa kr........................... Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr,.........................., för fasta maskiner kr. summa kr

Nettovinst enligt bilagda vinst- och förlustkonto (i händelse av förlust utföres här 0)............

Tillkommer:

1. Saluvärdet (enligt ortens pris, so 10) av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor och

produkter, som förbrukats i mitt hushåll samt annan förmån av rörelsen för mig, min

familj (se 11) och mina personliga tjänare .............................................................

Den skattskyldiges

anteckningar

Kronor j öre

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor öre

.........

2. Personliga utgifter, hushållskostnader o. dyl., ej upptagna vid punkt 1 ..........................

3. Allmänna skatter, som bokförts på sådant sätt, att de nedbringat nettovinsten ................

4. Kostnader för nyanläggningar och nyanskaffningar, som bokförts på sådant sätt, att de

nedbringat nettovinsten ................................................................................................

5. I räkenskaperna gjorda avskrivningar .................................................

...............................

.........

6. Saluvärdet av alster och råämnen, hämtade ur denna rörelse och använda i annan av mig

driven näring (ifylles ej, därest beloppet gottskrivits ifrågavarande rörelse)...................

7. Belopp, som hänföra sig till annan förvärvskälla än den ifrågavarande, t. ex. fastighet,

annan rörelse, tjänst o. s. v., och alltså icke avse denna rörelse, men bokförts på sådant

sätt att de nedbringat nettovinsten, så ock på dylikt sätt bokförda, ej avdragsgilla för- luster av annat slag..............................................................................................................

Summa nettovinst och tillkommande poster

Avgår (se 36):

8. Belopp, som hänföra sig till annan förvärvskälla än att den ifrågavarande, t. ex. fastighet,

annan rörelse, tjänst o. s. v., och alltså icke avse denna rörelse men bokförts på sådant

sätt att de ökat nettovinsten, så ock på dylikt sätt bokförda ej skattepliktiga intäkter

av annat slag ........................................................................................................................

9. Saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade alster och råämnen från av mig

innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning lämnas å annan bilaga (ifylles ej, om

värdet i räkenskaperna påförts denna rörelse)....................................................................

10. Värdeminskning av mig tillhöriga, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17)

11. Värdeminskning genom slitning eller utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier vid årets början utgjorde kr.............

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier inköpta under året utgjorde »

( vid årets början »

Maskiners och inventariers bokförda värde utgjorde i , ,

( » » slut.... » ..........................

12. Värdeminskning å gruvor, stenbrott o. dyl. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

13. I räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen (se 31)

Nettoförlust enligt bilagda vinst- och förlustkonto (i händelse av vinst utföres här 0)............

Summa avgående poster och nettoförlust

........

Summa nettovinst och tillkommande poster ........................ kr. .

Avgår: summan avgående poster och nettoförlust................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) »

Summa nettovinst och tillkommande poster ........................ kr. .

Avgår: summan avgående poster och nettoförlust................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) » ................

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ........................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst ............ »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37): ..................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ....................................................... kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Anteckningar: ......................................................................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 2U höft. (Nr 2''i8.)

3832. Sthlml927, Isaac Marcns'' Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. Särskilda uppgifter.

i.

Försäkringsfonden för egen räkning

redovisas sålunda: (se 40):

Ersättningsreserv ........................

Premiereserv för brandförsäkring

» » annan försäkring

Summa kr.

Belopp vid årets

början

Belopp vid årets

slut

a

b

Utjämningsfonderna redovisas så- lunda: (se 44):

Belopp vid årets

början (med

hänsyn till dis- positionen av

föregående års

behållning)

Belopp vid årets

slut (med hän- syn till dispo- sitionen av årets

behållning) i

a

b

(fondens benämning)

...............................

Summa kr. |...............................

Anm. till II. 1. Om summan i kol. a överstiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 4 å sid. 1. Om summan i kol. a

understiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 13 å sid. 1.

Anm. till II. 2. Här skola upptagas samtliga utjämningsfonder.

I kol. a upptagas fonderna till sitt verkliga belopp vid årets början.

I kol. b upptagas fonderna till sitt verkliga belopp vid årets slut, såvida icke annorlunda följer av nedanstående regler 1) och 2).

1) Fond, som avses i 44 första stycket, införes icke i kol. b, om bolagsordningen under året så ändrats, att fonden kan disponeras

på annat sätt än i nämnda stycke sägs.

2) Pond, som avses i 44 andra stycket, må icke upptagas i kol. b till högre belopp än i kol. a. Dylik fond, för vilken vid

årets början bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, införes icke i kol. b, om bolagsordningen under året ändrats och

fonden därefter kan disponeras på annat sätt än i 44 första stycket sägs.

Om summan i kol. a överstiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 5 å sid. 1.

Om summan i kol. a understiger summan i kol. b, införes skillnaden, då avdrag yrkas för ökning av utjämningsfonderna, vid alt. 2

under avd. 5 här nedan.

Anm. Nedanstående uppgifter under 3—5 ifyllas endast, då avdrag yrkas för ökning av utjämningsfonderna (post I. 14 å sid. 1).

3. Den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning beräknas sålunda:

a) för brandförsäkring:

Premiereserv för egen räkning vid årets början (se uppgift under H. 1 här ovan) .................................... kr..........................

4 procent ränta därå ............................................................................................................................................ * ......................................

Premieinkomst för egen räkning (post I. 1 a) å sid. 1)................................................... * -

Summa * ......................................

Avgår: Premiereserv för egen räkning vid årets slut (se uppgift under II. 1 här ovan) ............................ » _

Återstår på året belöpande premieinkomst för egen räkning för brandförsäkring »

b) för annan försäkring:

Premiereserv för egen räkning vid årets början (se uppgift under II. 1 här ovan) .................................... kr.....................................

4 procent ränta därå ............................................................................................................................................ * ......................................

Premieinkomst för egen räkning (post I. 1 b) å sid. 1)................................................................................... * -

Summa » ......................................

Avgår: Premiereserv för egen räkning vid årets slut (se uppgift under II. 1 här ovan) ........................... »

Återstår på året belöpande premieinkomst för egen räkning för annan försäkring »

4. Vinsten å själva försäkringsrörelsen bertknas sålunda:

Försäkringsfond för egen räkning vid årets början (summan i kol. a under II. 1 här ovan)

4 procent ränta därå ....................................................................................................................

Premieinkomst för egen räkning (det utförda beloppet vid I. 1 å sid. 1) ............................

Summa »

Avgår :

Utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall (post I. 7 å sid. 1)....................... kr............................

Förvaltningskostnader för egen räkning, upptagna under I. 8 å sid. 1........................ » ......................................

Beräknad hyra för i rörelsen använd anstalten tillhörig fastighet................................ »

Försäkringsfond för egen räkning vid årets slut (summan i kol. b under II. 1 här ovan) » ........... kr. _

Återstår vinst å själva försäkringsrörelsen » 5

5. Den avdragsgilla ökningen av utjämningsfondernas summa beräknas sålunda:

a) 20 gånger den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning för brandförsäkring utgör (jfr. H.

3 a) här ovan)....................................................................................................................................................... kr

b) 2 gånger den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning för annan försäkring utgör (jfr. n.

3 b) här ovan)....................................................................................................................................................... *

Summa av posterna a) och b) »

Alt. 1. Enligt II. 2 här ovan var utjämningsfondernas summa vid årets början kr....................................... och understeg

alltså summan av posterna a) och b) med .................................................... kr.

> 2. Skillnaden mellan summorna i kol. b och kol. a under II. 2 här ovan utgör.... » ......................................

» 3. Enligt H. 4 här ovan utgör vinsten å själva försäkringsrörelsen ........................ » ......................................

Avdragsgill avsättning till utjämningsfonderna utgjorde alltså (= det minsta av de vid Alt. 1, 2

och 3 utförda beloppen) ...............................................................................................................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r 8

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Denna blankett må ej användas av utländsk försäkringsanstalt.

Vid blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 3 iakttagas.

Bilaga n:r ............. till .................................................................................................................................

(den skattskyldiges namn)

sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse inom ...................................................................

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr. .......

summa kr. ...............................

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr. ................................, för fasta maskiner kr.

Bilaga till C.

Inkomst av

sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse.

........................................................... deklaration angående

............................... kommun.............. under år 19..

..........., mark- och parkvärde kr.........................

, summa kr.

I. Beräkning av inkomsten.

Den skattskyldiges

anteckningar

Taxeringsnämndens

anteckningar

Intäkter:

Kronor

öre

Kronor

öre

1.

Premieinkomst för egen rakning (se 41):

a) för brandförsäkring.................................................................... kr.

b) s annan försäkring ................................................................ » .......................................

2.

Räntor och utdelningar (ej hyresinkomst)............................................................................

3.

Kursvinst å värdepapper genom uppskrivning eller avyttring (även utlottning) ............

4.

Minskning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 2) ................................

5.

» » utjämningsfondernas summa (se II. 2 å sid. 2)............................................

6.

Övriga intäkter, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående specifikation (se 42):

kr.

........................ ................................................................................. » .......................................

............................................................................................................................................................. » .......................................

» ......................................

. ... » ......................................

Summa av posterna 1—6

Avgående poster:

8.

Förvaltningskostnader för egen räkning (hyra för i rörelsen använd, anstalten tillhörig

9.

10.

11.

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminsknings avdragen (se 19).

Kursförlust å värdepapper genom nedskrivning eller avyttring (även utlottning), ävensom

i räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen........

12.

13

14.

15.

Övriga avgående poster, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående ''specifikation (se 43):

........................................................ .................... kr......................... ..

...................................................................................... . . . .......... » ......................................

................................................................. » ............................

Summa av posterna 7—15

Summan av posterna 1—6................................ kr.

Avgår: summan av posterna 7—15 ................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i

deklarationen) ............................................ »

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ................................................................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet ........................................ »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37):....................................................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen................................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt .... »

Anteckningar: ...............

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21b höft. (Nr 2i8.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anvisningar för blankettens ifyllande.

Av svensk försäkringsanstalt bör särskild förklaring avgivas^ hur

intäkt eller avdrag beräknats i de fall, då dess belopp ej framgår av

uppgifterna i deklarationen i övrigt eller i till deklarationen fogat

räkenskapsutdrag; vidare bör lämnas uppgift å de i räkenskaperna

upptagna inkomster, vilka icke medräknats vid beräkningen av det

beskattningsbara överskottet. Ömsesidigt försäkringsbolag, som driver

sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring, ävensom försäkringsaktiebolag,

som har utjämningsfond (se 44), bör bifoga vid årets början gällande

bolagsordning, ävensom de ändringar, vilka under året vidtagits i

densamma. o

Beräkning av försäkringsrörelses överskott skall ske särskilt för a

ena sidan livförsäkringsrörelse, å andra sidan sjuk-, olycksfalls- och

skadeförsäkringsrörelse. Försäkring, som meddelats i samband med

huvudförsäkring, räknas härvid som tillhörande huvudförsäkringens art

(t. ex. livränta, som meddelats som ersättning vid olycksfallsförsäkring,

räknas till olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag

meddelats i kombination med livförsäkring, räknas till livförsäkring).

Intäkter samt driftkostnader eller andra avdrag, vilka icke

kunna bokföringsmässigt fördelas på de båda arterna av rörelse, skola

fördelas på skäligt sätt.

Vad som här säges angående försäkringsrörelse ägor tillämpning

även beträffande sådan försäkringsrörelse, som drives av understödsföreningar.

39. För försäkringsaktiebolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall

den enligt 1. B. å bilagan för livförsäkringsrörelse beräknade del

av inkomsten, som motsvarar en tredjedel av den beräknade

räntan å premiereserv och premieåterbärings reserv, anses icke

belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap. I vad mån annan

inkomst skall anses belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap,

får avgöras enligt de för bolaget gällande grunder eller

bolagsordning. På grund härav skall för bolag, som meddelar

livförsäkring och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring,

såsom aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det

belopp, vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts dem av

beskattningsårets vinst, däri icke inberäknade vid beskattning

avdragsgilla avsättningar till aktieägarnas fonder.

40. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond

(premiereserv, ersättningsreserv) enligt försäkringslagen, minskad

med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven

inbegripes dock i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjöförsäkring,

den förstärkning av försäkringsfonden, som sådant

bolag gör enligt bolagsordningen, och i fråga om bolag, som

driver livförsäkring, återköpsreserven.

41. Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning

förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader

m. m. minskade med återförsäkrares andelar.

42. Bland övriga intäkter skall i fråga om anstalt, som meddelar

personförsäkring, uppföras minskning av premieåterbäringsreserv

och av säkerhetsfond.

43. Bland övriga avgående poster må i fråga om anstalt, som meddelar

personförsäkring, uppföras avsättning till premieåterbäringsreserv

och i lag föreskriven säkerhetsfond ävensom utbetald

premieåterbäring.

Som avgående post må här icke uppföras avsättning till

omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

44. Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen

må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust

å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående

förlust å rörelsen i dess helhet, i den mån den icke

kan täckas av andra till framtida förfogande avsatta medel.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag räknas som utjämningsfond

jämväl fond, som vid början av det räkenskapsår, som

ligger till grund för 1928 års taxering, funnits utöver försäkringsfond,

premieåterbäringsreserv och säkerhetsfond, och vilkens

användning enligt bolagsordningen icke begränsats på sätt nyss

sagts.

Som utjämningsfond skall ej anses i lag föreskriven säkerhetsfond

eller försäkringsaktiebolags reservfond.

Särskild anvisning för 1928 års taxering.

Har efter utgången av september 1926 men före utgången av det

räkenskapsår, som ligger till grund för 1928 års taxering, av försäkringsbolag

vidtagits sådan ändring i grunder eller bolagsordning, som

avses i bilagan för sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse, anmtill

II. 2. eller i bilagan för livförsäkringsrörelse, anm. till II. 5 b),

skall denna ändring anses hava inneburit nedsättning av utjämningsreserven

eller utjämningsfonden under nämnda räkenskapsår.

3832. Stillna 1927, Isaac Marcua'' Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. B. Beräkning av det belopp, som jämte överskottet skall medräknas vid beräkningen av inkomst av livförsäkringsrörelse

(ifylles endast av försäkringsanstalt, som meddelar kapitalförsäkring).

1. Beräkning av ränta i fråga om rånte- och kapitalförsäkrlngsanstalt.

Det belopp, vilket såsom ränta gottskrivits besparingsfonden, utgjorde ............................................................ kr.

Avgår: ränta, som under året utbetalts till besparingsfondens delägare ............................................................ » _

Återstår beräknad ränta »

2. Beräkning av ränta i fråga om annan anstalt än ränte- och kapital- försäkringsanstalt.

a) Premiereserven för direkt tecknade kapitalförsäkringar utgjorde vid

årets början............................................................................................

Räntefot för premie- reservens beräkning

''ilh%

Räntefot för premie- reservens beräkning

4. o/

* /o

Räntefot för premie- reservens beräkning

”/

''O

Kronor i öre

Kronor 1 öre

Kronor ! öre

b) Premiereserven för direkt tecknade kapitalförsäkringar utgjorde vid

årets slut...................................................................................................

Medeltalet av posterna a) och b)

c) Ett års ränta enligt den i kolumnen angivna räntefoten å ett belopp

lika med ovanstående medeltal ..........................................................

................................

................

Summa beräknad ränta å premiereserven (här införes summan av de vid c) här ovan upptagna posterna) .... kr.

Ränta, som enligt grunderna beräknas under året belöpa å premieåterbäringsreserven för direkt tecknade

kapitalförsäkringar, utgör........................................................................................................................................ »

éi,

Ränta, som enligt grunderna under året i övrigt tillförts premieåterbäringsreserven för direkt tecknade

kapitalförsäkringar, vare sig i form av överränta å premiereserven för dylik försäkring eller eljest, utgör »

Summa beräknad ränta »

3. Beräkning av behållningen av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen.

a) Summan av posterna 1—9 under I. A. å sid. 1 ................................................................................................ kr.

b) Av andra inkomstkällor än rörelse härfluten, under A, B samt F i allmänna deklarationen redovisad

inkomst, minskad med under allmänna avdrag uppfört underskott å samma inkomstkällor ........................ »

Summa »

Avgår: Summan av posterna 10—19 och 24 under I. A. å sid. 1 .................................................................... »

Återstår behållning av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen

Anm. I fråga om anstalt, som förutom livförsäkringsrörelse även driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

skola under 3 b) här ovan inkomst- eller underskottsbelopp medräknas endast i den mån de i

försäkringstekniskt hänseende äro att hänföra till livförsäkringsverksamheten.

Alt. 1. Va av beräknad ränta enligt 1 eller 2 utgör..........................................................................................kr.

» 2. Behållningen av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen utgör enligt 3 ........ »

Belopp att tagas till beskattning enligt 1. B. utgör alltså (= det minsta av de vid Alt. 1 och 2 utförda beloppen) »

Sammanfattning för taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Överskott å rörelsen enligt I. A. å sid. 1 ............................................................................................................ kr.

Tillkommer: Belopp att tagas till beskattning enligt I. B. här ovan ................................................................ >

Nettointäkt av rörelsen (införes under C deklarationen) .................................................................................... »

Till kommunal inkomstskatt skatte iktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ............................................................................................................... kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvär et å i rörelsen använd egen fastighet ........................................ >

Åt ende till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst »

Fördelning av inkomsten mellan kommun (se 37): .................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen................................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt .... »

Anteckningar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r 9

Tillhandahållen skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Senna blankett må ej användas ai> utländsk försäkringsanstalt.

Vid blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 4 iakttagas.

Bilaga n:r till

(den skattskyldiges namn)

Bilaga till C.

Inkomst av

livförsäkringsrörelse.

deklaration angående

livförsäkringsrörelse inom kommun under år 19

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr. , mark- och parkvärde kr.

summa kr. .....................................................

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr........................, för fasta maskiner kr. ......................, summa kr......

I. Beräkning av inkomsten.

I. A. Beräkning av överskottet å rörelsen.

Intäkter:

1. Premieinkomst för egen räkning (se 41)...............................................................................

Den skattskyldiges

anteckningar

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Kronor | öre

2. Räntor och utdelningar (ei hyresinkomst) ...........................................................................

3. Kursvinst å värdepapper genom uppskrivning eller avyttring (även utlottning) ................

4. Minskning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 3)....................................

5. » » premieåterbäringsreserv (se II. 2 å sid. 3)....................................................

6. » » säkerhetsfond (se II. 3 å sid. 3) ...................................................................

7. » » livränteförsäkringsrörelsens garantifonder (se II. 4 å sid. 3) ....................

8. » » utjämningsreserverna (se II. 5 å sid. 3) ...................................................

9. Övriga intäkter, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående specifikation:

.......................................................... kr. ..................................

........................................................ » ......................................

.............................................. . ... » ...............................

.............................................................................................. . » .......................................

..................................................................................................................................................... » .....................................

Summa av posterna 1—9

Avgående poster:

10. Utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall ............................................................

11. » » » » » återköp ........................................................................

12. Utbetald premieåterbäring (se II. 2 å sid. 3) ....................................................................

13. Vinst å livränta försäkringar, utbetald ur livränteförsäkringsrörelsens garantifonder (se II. 4

å sid. 3) ............................................................................................................................

14. Förvaltningskostnader för egen räkning (hyra för i rörelsen använd anstalten tillhörig

fastighet icke inräknad) ....................................................................................................

15. Värdeminskning av egna, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17) ............

16. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av inventarier ............................

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

17. Kursförlust å värdepapper genom nedskrivning eller avyttring (även utlottning) ävensom

i räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen....

18. Ränta å för rörelsen upplånat kapital ................................................................................

19. Ökning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 3)........................................

20. Avsättning till premieåterbäringsreserv (se II. 2 å sid. 3)................................................

21. » »i lag föreskriven säkerhetsfond (se II. 3 h) å sid. 3) ............................

22. » » livränteförsäkringsrörelsens garantifonder (se II. 4 å sid. 3)...................

23. Avdragsgill avsättning till utjämningsreserverna (se II. 5 h) å sid. 3)...........................

24. Övriga avgående poster, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående specifikation (se 45):

.................................................................................... kr. .......

...................................................................................................................................... » ......................................

................................................... ...................................................................................................... » ....................................

»

.............................................................................................................................................................. » .....................................

Summa av posterna 10 —19 och 24 » ....................

» » » 20—23 » ....................................

Summa av posterna 10—24

Summan av posterna 1 — 9................................ kr.....

Avgår: summan av posterna 10—24................ »

Återstår överskott å rörelsen ........................ » ...

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 21b höft. (Nr 2b8).

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. Särskilda uppgifter.

1. Försäkringsfonden för egen räkning (se 40) var vid årets början .......................................

> » » » » » » slut ...........................................

2. Premieåterbäringsreservens förändringar under året:

a) Pi’emieåterbäringsreservens belopp vid årets början ..........................................................

b) Belopp, varmed premieåterbäringsreserven under året minskats (post I. A. 5 å sid. 1):

på grund av utbetald premieåterbäring (post I. A. 12 å sid. 1) ........................ kr. ..

annan minskning ........................................................................................................ »

c) Innan avsättning för året skett, var alltså premieåterbäringsreserven

d) Till premieåterbäringsreserven har avsatts (post I. A. 20 å sid. 1) ..

e) Därefter är premieåterbäringsreserven vid årets slut...........................

kr.

kr.

»

»

»

»

3. Säkerhetsfondens förändringar under året:

a) Säkerhetsfondens belopp vid årets början.....................................,...................................................................... kr.

b) Minskning under året (post I. A. 6 å sid. 1).................................................................................................... »

c) Innan avsättning för året skett, var alltså säkerhetsfonden ............................................................................ v

a) Till säkerhetsfonden har avsatts ............................................................. ........................................................... »

e) Därefter är säkerhetsfonden vid årets slut ............................................................................................................ »

Då avdrag yrkas under I. A. 21 å sid. 1, meddelas ytterligare följande uppgifter:

f) Det belopp, vartill säkerhetsfonden skall uppgå, innan avsättning enligt lag må upphöra, utgör vid årets slut »

Avgår: Under c) utfört belopp ........................................................................................................................... »

g) Skillnaden mellan beloppen under f) och c) är alltså .................................................................................... >

h) Avdragsgill avsättning till i lag föreskriven säkerhetsfond utgör alltså (= det minsta av de vid d) och g)

utförda beloppen) ........................................................................................................ kr. ...............

I. Livränteförsäkringsrörelsens garantifonders förändringar under året:

a) Garantifondernas belopp vid årets början enligt följande specifikation (se 46):

................................................................................................................................................................................................... kr.

................................................................................................................... ................-...........-................................................. » ________ kr.

b) Belopp, varmed garantifonderna under året minskats (post I. A. 7 å sid. 1):

på grund av utbetald vinst (post I. A. 13 å sid. 1) med ett belopp av ................ »

annan minskning ............................................................................................................ » »

Anm. Se anm. under 5 b) här nedan.

c) Före dispositionen av behållningen å livränteförsäkringsrörelsen var alltså garantifondernas summa ........ »

d) Av årets behållning å livränteförsäkringsrörelsen har till garantifonderna avsatts (post I. A. 22 sid. 1) »

e) Därefter voro livränteförsäkringsrörelsens garantifonder vid årets slut enligt nedanstående specifikation:

....................................................................................................... kr....................... .............

.................................................................................................................................................................................................... » ..................................... »

5. Utjämningsreservernas förändringar under året:

a) Utjämningsreservernas belopp vid årets början enligt följande specifikation (se 47):

.....................................................................................................................................................................................................kr..........................

..................................................................................................................................................................................................... » kr.

b) Minskning under året (post I. A. 8 å sid. 1).................................................................................................... »

Anm. Ändring av grunder eller bolagsordning, som innebär att bolaget får rätt att disponera garantifond

resp. utjämningsreserv på annat sätt än i anvisningarna 46, resp. 47 sägs, skall räknas som minskning

av dylik fond med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen.

c) Innan avsättning för året skett, var alltså utjämningsreservernas summa .................................................... .

d) Till utjämningsreserverna har avsatts ................................................................................................................ »

e) Därefter voro utjämningsreserverna enligt följande specifikation:

......................................................................................................................................-...................................................... kr.........................

..................................................................................................................................................................................................... » .................................

.......................................................... ............................................................................................................................ »__»

Då avdrag yrkas för avsättning till utjämningsreserverna (post I. A. 23 å sid. 1), meddelas ytterligare

följande uppgifter:

f) 2 procent av risksumman för kapitalförsäkring för dödsfall med avdrag av den del därav, för vilken

återförsäkrare svara, understeg icke (se 48) ................................................................................................ kr.

Avgår: Under c) utfört belopp ............................................................................................................................ >

g) Skillnaden mellan posterna f) och c) är alltså ................................................................................................... »

h) Avdragsgill avsättning till utjämningsreserverna utgör alltså (= det minsta av de vid d) och g) utförda

beloppen) ........................................................................................................................ kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anvisningar för blankettens ifyllande,

Av svensk försäkringsanstalt bör särskild förklaring avgivas, hur

intäkt eller avdrag beräknats i de fall, då dess belopp ej framgår av

uppgifterna i deklarationen i övrigt eller i till deklarationen fogat räkenskapsutdrag;

vidare bör lämnas uppgift å de i räkenskaperna upptagna

inkomster, vilka icke medräknats vid beräkningen av det beskattningsbara

överskottet. Ömsesidigt försäkringsbolag, som driver sjuk-, olycksfalls-

eller skadeförsäkring, ävensom försäkringsaktiebolag, som har

utjämningsfond (se 44), bör bifoga vid årets början gällande bolagsordning,

ävensom de ändringar, vilka under året vidtagits i densamma.

Beräkning av försäkringsrörelses överskott skall ske särskilt för å ena

sidan livförsäkringsrörelse, å andra sidan sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse.

Försäkring, som meddelats i samband med huvudförsäkring,

räknas härvid som tillhörande huvudförsäkringens art (t. ex.

livränta, som meddelats som ersättning vid olycksfallsförsäkring, räknas

till olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag

meddelats i kombination med livförsäkring, räknas till livförsäkring).

Intäkter samt driftkostnader eller andra avdrag, vilka icke kunna bokföringsmässigt

fördelas på de båda arterna av rörelse, skola fördelas

på skäligt sätt.

Vad som här säges angående försäkringsrörelse äger tillämpning

även beträffande sådan försäkringsrörelse, som drives av understödsföreningar.

39. För försäkringsaktiebolag, sam driver livförsäkringsrörelse, skall

den enligt I. B. å bilagan för livförsäkringsrörelse beräknade del av

inkomsten, som motsvarar en tredjedel av den beräknade räntan

å premiereserv och premieåterbäringsreserv, anses icke belöpa

på aktieägarna i denna deras egenskap. I vad mån annan inkomst

skall anses belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap,

får avgöras enligt de för bolaget gällande grunder eller bolagsordning.

På grund härav skall för bolag, som meddelar livförsäkring

och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring,

såsom aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det belopp,

vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts dem av beskattningsårets

vinst, däri icke inberäknade vid beskattning avdragsgilla

avsättningar till aktieägarnas fonder.

40. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond

(premiereserv, ersättningsreserv) enligt försäkringslagen, minskad

med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven

inbegripes dock i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjö
-

försäkring, den förstärkning av försäkringsfonden, som sådant

bolag gör enligt bolagsordningen, och i fråga om bolag, som

driver livförsäkring, återköpsreserven.

41. Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning

förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. in.

minskade med återförsäkrares andelar.

45. Som avgående post må här icke uppföras avsättning till omedelbar

eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

46. Med garantifond för livränteförsäkringsrörelsen förstås här fond,

som avsatts av överskottet på denna rörelse och som enligt

grunderna eller bolagsordningen må användas endast till vinstutdelning

å livränteförsäkringar eller till att helt eller delvis

täcka förlust inom denna rörelse på dödlighet, sjuklighet och

invaliditet samt efter sådan disposition kvarstående förlust på

rörelsen i dess helhet, som icke kan täckas av andra till framtida

förfogande avsatta medel.

47. Med utjämningsreserv förstås här fond (såsom katastrofreserv,

riskutjämningsfond m. fl.), vilken enligt grunderna eller bolagsordningen

må användas endast till att helt eller delvis täcka

förlust på dödlighet, sjuklighet och invaliditet samt efter sådan

disposition kvarstående förlust på rörelsen i dess helhet, i den

mån densamma icke kan täckas av andra till framtida förfogande

avsatta medel. Som utjämningsreserv skall ej anses i lag föreskriven

säkerhetsfond eller försäkringsaktiebolags reservfond.

48. Med risksumma för kapitalförsäkring för dödsfall förstås det belopp,

som är att anse som utsatt för dödsrisk.

Särskild anvisning för 1928 års taxering.

Har efter utgången av september 1926 men före utgången av det

räkenskapsår, som ligger till grund för 1928 års taxering, av försäkringsbolag

vidtagits sådan ändring i grunder eller bolagsordning, som

avses i bilagan för sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse, anm.

till II. 2, eller i bilagan för livförsäkringsrörelse, anm. till II. 5 b), skall

denna ändring anses hava inneburit nedsättning av utjämningsreserven

eller utjämningsfonden under nämnda räkenskapsår.

3832. Stlilm 1927, Isaac Marcus- Boktr.-A.-B,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär rr.r 10

TUlhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen.

Å denna blankett må lapp till ledning för sin taxering lämna uppgift om renskötsel, som han drivit under nästföregående år, samt

om sin förmögenhet i sådan rörelse vid nästföregående års utgång. Om lapp haft annan inkomst än av renskötsel (såsom inkomst

av tjänst, av kapital o. s. v.) eller haft förmögenhet, som icke varit nedlagd i renskötsel, uppgives sådan inkomst och förmögenhet

å blankett för självdeklaration.

Uppgift bör avlämnas eller i betalt brev med allmänna posten insändas senast den 31 januari det år taxeringen skall äga rum

antingen till ordningsmannen i lappbyn eller till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxeringen. Uppgift kan

ock avlämnas eller insändas till länsstyrelsen i det län eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum.

Lapp äger, om han så önskar, att i stället för uppgift enligt detta formulär avgiva självdeklaration i vanlig ordning.

Den som mot bättre vetande eller av grov vårdslöshet lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering

eller till för låg taxering, kan straffas med böter enligt 145 § taxeringsförordningen.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande utgiftsskyldighet eller för sättet för dess fullgörande,

äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

Uppgift angående renskötsel

att avlämnas lör taxering i

kommun a

taxeringsdistrikt ar

av:

Fullständiga för- och tillnamn: ...................

Födelseår:................................................... Lappby:

Mantalsskrivning sort: ................................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19

Egna renar vid årets början.

Under året tillkomna:

genom kalvning .................

genom inköp .....................

st.

»

>

Summa

Avgå motstående renar.....

Egna renar vid årets slut

I min vård satta skötesrenar

Under året hava:

a) försålts: livrenar...........................................

levande renkalvar ........................

b) slaktats för mitt hushåll: renar ................

renkalvar............

c) slaktats för avsalu: ........ renar....................

renkalvar............

d) förlorats genom sjukdom, härjningar av rov
djur

eller annan olycklig händelse, egna

renar .......................................................

st.

Summa ....

Kronor 1 öre

Intäkter.

1. Naturaförmåner (kött, skinn m. m.) för mitt

hushåll (.........................hushållsmedlemmar) enligt

ortens pris ...........................................

2. Influtna belopp i penningar eller varor:

a) för försålda produkter:

renar och kött därav ...............................

hudar och skinn............................................

andra produkter ............................................

b) ersättning för vård av skötesrenar

c) övriga intäkter:

Summa intäkter

Avgå motstående avdrag

Nettointäkt

Kronor

öre

Avdrag.

1. Avlöning till .......................... st. renvårdare:

kontant lör .............................................

kosthåll under .......................... kostdagar .

2. Utgivna belopp i penningar eller varor:

a) avgifter enligt renbeteskonvention.............

b) ersättning för skada å gröda.....................

c) Övriga driftkostnader:

för uppförande av rengärden.................

» underhåll av vakthundar .............

Summa avdrag

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 214 höft. (Nr 2481

Vänd!

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kronor

öre

Kronor

öre

Nettointäkt enl. sid. 1

Förmögenhet i renskötsel.

st. vuxna renar...........................................

1 Allmänna skatter utom krono-

» ungrenar ................................................

utskvlder ............................ kr. ..........................

2. Avgifter till allmänna pensions-

Döda inventarier, avsedda för renskötseln och

försäkringen o. d............. » ......

annan i samband därmed bedriven förvärvs-

verksamhet ........................................................

4. .................................................................... » .........................

Andra tillgångar i renskötseln ............................

Återstående inkomst

Summa tillgångar

''/g0 av motstående förmögenhet

Avgå: skulder i renskötseln...................................

Att taxera

Behållen förmögenhet

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Under nästföregående år var jag gift, ogift, änkling, änka, frånskild (det rätta understrykes). Antalet hemmavarande eller av mig

helt eller delvis underhållna barn, vilka vid innevarande års ingång ej uppnått 16 år och vilka icke, vart för sig, nästföregående

år haft en behållen inkomst av minst 450 kr., utgjorde ........................................

hådo ^ i

Under nästföregående år jja(je jag jcke husföreståndarinna (uppgift härom lämnas endast av den, som varit ogift, änkling, änka

eller frånskild samt haft hemmavarande barn, som nyss nämnts).

Att, mig veterligen, någon inkomst eller tillgång, som bort uppgivas, icke uteslutits samt att uppgifterna lämnats efter

bästa förstånd; bekräftas på heder och samvete.

..................... den ............................................................................. 19

Namn:.........................................................................................................

Postadress:............................................................................................

Upplysningar av ordningsmannen:

I senast upprättade renlängd har för ifrågavarande lapp upp- tagits .................... st. egna renar och .................... st. skötesrenar.

Övriga upplysningar om den skattskyldiges förhillanden:

Anteckningar av lappfogden:

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har taxerat

den skattskyldige

till kommunal

inkomstskatt

till statlig in- komst- och för- mögenhetsskatt

Skäl för avvikelse från uppgiften:..................................................................

Beskattningsbart belopp ............

..................................

3832. Sthlml927, Isa&c Marcus'' Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r it

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt

53 § taxeringsförordningen.

En var, som i svenskt penninglotteri eller vid vinstdragning av i Sverige utfärdade premieobligationer

erhållit vinst, uppgående till mera än 100 kronor, är skyldig att till ledning vid

taxeringen avgiva uppgift angående lotterivinst. Uppgift skall vid vinstmedlens lyftande avlämnas till

lotteriets anordnare eller obligationernas utfärdare; och har denne att tillse, att vinst icke utlämnas,

utan att uppgiftsskyldigheten behörigen fullgöres (42 § 1 mom. taxeringsförordningen).

Uppgift angående lotterivinst åtnjuter skydd mot offentliggörande enligt § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

Uppgift angående lotterivinst.

Uppgiftslämnarens namn: ...........................

Födelseår: ......................... Yrke eller titel:

Hemvist: Län: .........................................................

By, gård eller lägenhet:

(fullständiga för- och tillnamn)

Kommun: .................................................

Gata och husnummer (i stad):

Till ledning för min taxering år 19 uppgiver jag, att jag

dragning den........................................ 19 i lotteriet för....................................................................................

vinstdragning den ...................................... 19........ av

premieobligationer av år ...............

erhållit vinst till följande belopp: .............................................................................................r...................................

Egenhändig underskrift: ................................................................................................................................

Postadress: ..................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21i höft. (Nr 248.) 3832. Sthlm 1297 Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings för ordningen.

Formulär n:r 12

Före blankettens ifyllande böra anvisningarna

å sid. 4 noga genomläsas.

Deklarationsblankett n:r 3

Virkesdeklaration för taxering i

kommun *

taxeringsdistrikt

Fullständiga för- och tillnamn: ....................................................................................................................

Yrke eller titel: ................................................................................................................................................................

Bostadsort: .............................................................................................................................................................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. in. den 19 t. o. m. den 19...... ).

kommun

För taxering till skogsaccis inom ................................................................................................ taxeringsdistrikt

uppgiver jag nedannämnda virke, för vilket jag är att anse såsom avverkare (se anvisn. 1) :

I. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2):

Av deklaranten

föreslaget rotvärde

(se anvisn. 4)

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

Kronor

| Avverkningstraktens namn: . . .....................................................................................................................

j Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik

ort): ........... ......................................................................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer): .........................................................................

A, Virke till husbehov (se anvisn. 3):

1. Bränsle: a) till mitt hushåll (............. rum och kök) ....... ......................................................................

b) till statare och annan driftpersonal samt undantags tagare, ej i husbondens

c) till annan förbrukning .....................................

2. Stängselvirke: a) stör och gärdsel till .................... meter ny gärdesgård och till reparation

av meter gammal gärdesgård .........................................

3. Timmer:

4. Annat virke av följande slag:

B. Virke till förädling eller förbrukning i egen rörelse (se anvisn. 3):

C. Virke till avsalu eller annan användning (se anvisn. 3):

l

Överföres

Bihang till riksdagens protokoll 1927- 1 samt. 2l''t höft. (Nr 2''tS.j

opaginerad Kontrollera mot PDF

Överfört

II. Virke som avverkats å fastigheten (se an visir 2):......................................................................

Av deklaranten

föreslaget rotvärde

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

Kronor

Avverkningslraktens namn: ...................................................... »

Närmaste avsåttningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik

ort): .........................................................................................................................................................................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer): .........................................................................

Det avverkade virket (specificeras enligt uppställningen å sid. 1, se även anvisn. 3):

III. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2):

Avverkningslraktens namn: ..........

Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik

ort): ......................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer):

Det avverkade virket (specificeras enligt uppställningen å sid. 1, se även anvisn. 3):

Överföres

..........................................

................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Överfört

IV. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2):

Av deklaranten

föreslaget rotvärde

Taxeringsnämndens

anteckniDgar

Kronor

Kronor

Avverkninastr aktens namn: .......................................................................................

Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik

ort): ....................................................................................................................................................................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer):.............................................................................

Det avverkade virket (specificeras enligt uppställningen å sid. 1, se även anvisn. 3):

''

..........................................................................................................................................................................................................................

Summa rotvärde

Avgår skattefritt rotvärde

Att taxera till skogsaccis

100

100

Att under året inom ifrågavarande kommun (taxeringsdistrikt) icke blivit avverkat annat virke, för vilket jag är

att anse såsom avverkare, än som här ovan uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna,

bekräftas på heder och samvete.

den 19

Namn:

Yrke eller titel:

Postadress: ........

Taxeringsnämndens beslut.

T axeringsnämnden har taxerat den skattskyldige till skogsaccis med taxerat rotvärde kr.

Skäl för avvikelse från deklarationen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande,

Med taxeringsår förstås här nedan det kalenderår, under vilket taxering verkställes, och med beskattningsår det kalenderår,

som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,

som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Virkesdeklaration skall upptaga virke, som deklaranten

avverkat under beskattningsåret (se 1 här nedan).

Skyldighet att avgiva sådan deklaration åligger avverkaren

utan anmaning för varje kommun, där det avverkade

virkets rotvärde för hela beskattningsåret överstigit 100 kronor.

Ingår i kommunen mer än en församling eller mer än

ett skoldistrikt eller finnes i kommun municipalsamhälle och

har deklarant avverkat virke såväl inom sådant område som

inom annan del av kommunen, skall, därest de delar av kommunen,

varom sålunda är fråga, tillhöra olika taxeringsdistrikt,

virkesdeklaration avgivas för varje sådant distrikt i vad angår

inom distriktet avverkat virke. Efter anmaning vare avverkare

skyldig avgiva virkesdeklaration, även om det avverkade

virkets rotvärde icke uppgår till nämnda belopp.

Virkesdeklaration, som avgives utan anmaning, skall vara

avlämnad senast den 15 februari. Staten, landsting, kommun

och annan dylik menighet, verk eller bolag, som är försett med

Kungl. Majrts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag

eller står under offentlig kontroll, så ock annan, som nästföregående

år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker

och vilkens räkenskapsår gått till ända senare än den 31

oktober året näst före taxeringsåret, må njuta anstånd med

deklarationens avlämnande till den 31 mars. Jämlikt 36 §

1 inom. fjärde stycket och 48 § taxeringsförordningen kan

i vissa fall förlängning av tiden för virkesdeklarations avlämnande

utverkas.

Virkesdeklaration skall avlämnas eller med allmänna posten

insändas antingen direkt till ordföranden i den taxeringsnämnd,

som har att verkställa taxeringen, eller ock, om skogen

är belägen inom Stockholms stads område, till överståthållarämbetet

och i övriga orter till länsstyrelsen i det län,

magistraten eller stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen

i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall företagas.

Avlämnas ej virkesdeklaration inom behörig tid, är den

skattskyldige förlustig rätten att hos kammarrätten och Kungl.

Maj:t överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat

ligga till grund. Är virkesdeklaration ofullständig därutinnan,

att virke, som bort upptagas, utelämnats, äger enahanda påföljd

rum i fråga om taxeringen för sådant virke.

Har någon i virkesdeklaration eller upplysning, som av honom

avgivits till ledning vid virkestaxering, lämnat oriktigt

meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering

eller till för låg taxering, kan han, därest han lämnat det oriktiga

meddelandet mot bättre vetande eller vid dess avgivande

gjort sig skyldig till grov vårdslöshet, straffas med böter

enligt 145 § taxeringsförordningen. Straff för här omnämnd

förseelse inträder icke, därest den skyldige, innan taxeringsnämnden

avslutat sitt arbete för året, a" egen drift beriktigat

det oriktiga meddelandet.

1. Med avverkare förstås den som vid den tid, då virket

är att anse såsom avverkat, äger förfoga över virket; dock

att, där annan äger rätt till avfallsvirket, denne skall anses

såsom avverkare i fråga om sådant virke. Beträffande husbehovsvirke,

som ägare eller arrendator av fastighet upplåtit

till annan, som innehar visst icke för sig taxerat område av

fastigheten, anses fastighetens ägare eller arrendator som

avverkare.

Virket anses vara avverkat, då det blivit så tillrett och

upplagt, att uppmätning av detsamma kan ske på i orten

vanligt sätt. Kolvirke räknas som avverkat, då det blivit rest

eller lagt till kolning eller förts från skogen för att annorstädes

kolas. Har virke, sedan det fällts, men innan med detsamma

vidtagits sådan åtgärd, som nu sagts, avyttrats eller använts,

skall detsamma anses såsom avverkat, när det avyttrades

eller användes.

2. I deklarationen lämnas uppgift om avverkning för varje

särskild fastighet eller komplex av fastigheter, som i ägarens

eller innehavarens hand är att anse såsom brukningsenhet.

3. Till virke hänföres jämväl vindfälld skog, toppar och annat

avfallsvirke, men ej stubbar, kvist och löv, näver och lös bark.

Virkesdeklaration skall innehålla uppgift om de virkesslag,

som utfallit vid avverkningen, samt vad angår timmer

om stycketal, dimensioner och kubikmassa i fast mått och

beträffande övriga virkesslag, med nedan angivna undantag,

om kubikmassa i fast eller löst mått. Vad angår flottgods

skall stycketal alltid tillika uppgivas.

Möter i särskilt fall svårighet att beträffande annat än timmer

uppgiva kubikmassa, må deklarationen i stället upptaga

endast stycketal och dimensioner; dock är sådant ej medgivet

för den, som yrkesmässigt driver trävarurörelse.

Den, som kolat under beskattningsåret avverkat virke, må,

om han hellre vill, i sin deklaration angiva, i stället för kubikmassan

kolvirke, mängden av de kol, som vid kolningen erhållits.

Vad sålunda är sagt gäller dock ej beträffande kolvirke,

som förts från skogen för att annorstädes kolas.

I fråga om husbehovsbränsle må virkesmängden angivas,

efter avverkarens eget val, antingen specificerat eller ock

endast genom uppgift om antalet hushåll samt antalet rum och

kök, därför bränslet använts, och därjämte om avverkningen

avsett full eller endast partiell bränsleförsörjning. Mängden

av stängselvirke för husbehov uppgives på sätt av formuläret

framgår.

Uträkning av kubikmassa bör ske:

för timmer: efter toppmått eller mått på mitten i enlighet

med den metod, som använts för timrets intumning;

för sparrar, bjälkar och spiror: efter virkets mått på

mitten; samt

för gruvstolpar, pappersmasseved och annan ved: efter

det mått, fast eller löst, som blivit använt vid mätningen.

Virkesdeklaration skall innehålla uppgift, efter vilka

grunder uträkningen i varje särskilt fall skett.

4. Deklarationspliktig är skyldig att föreslå det belopp,

vartill han anser rotvärdet för varje särskilt virkesslag böra

uppskattas, och är det honom i övrigt obetaget att lämna alla

sådana upplysningar, som han anser tjäna till ledning för

hans taxering till skogsaccis.

Rotvärdet skall beräknas med hänsyn till virkesprisen å avverkningsorten.

Ilar det avverkade virket sålts å rot, och har

avverkningen ägt rum i omedelbar anslutning till försäljningen,

bör det härvid åsätta priset kunna ligga till grund för

beräkningen, såvida ej särskilda omständigheter föranlett, att

det åsätta priset skilt sig från det å orten normala. Har virket

ej sålts å rot, eller är virket att enligt anvisn. 1 anse

såsom avverkat först så lång tid efter försäljningen, att ändring

i prisförhållandena därefter ägt rum, eller hava särskilda

omständigheter föranlett, att det åsätta priset skilt

sig från det å orten normala, skall rotvärdet beräknas efter

det pris, som liknande virke i liknande avsättingsläge, köpt

eller sålt å rot, skäligen bort betinga vid den tid, då det är

att anse som avverkat. Hava under eu och samma avverkningsperiod

prisen varierat, skall alltså hänsyn härtill tagas.

Därest representativa försäljningar av virke å rot icke förekommit

å avverkningsorten, kan en grund för uppskattning

av rotvärdet vinnas genom att utgå från försäljningspriset

för sådana virkessortiment, varom är fråga, å det närmast belägna

ställe (vattendrag, järnvägsstation eller dylikt), dit virket

föres och där virkespris sättes eller eljest bestämda pris

å virke betalas, varefter från nämnda försäljningspris avdragas

kostnaderna för stämpling, fällning, tillredning, utforsling och

inmätning av samma sortiment, allt under förutsättning, att

nämnda pris och kostnader kunna anses vara för liknande

förhållanden representativa. Vid en sådan beräkning få dock

allenast sådana avverknings- och transportkostnader, som

direkt sammanhänga med avverkningen avdragas, men däremot

icke av avverkningens storlek oberoende kostnader för

förvaltning, skogsvård, bevakning med flera dylika allmänna

omkostnader.

Har avverkning skett under sådana förhållanden, att

svårighet möter att uppgiva ett på virkets försäljningspris

grundat rotvärde, såsom då exempelvis liusbehovsvirke avverkats

å skog, som är så belägen, att liknande virke ej kan

med fördel forslas till lämplig avsättningsplats, och försäljningar

av virke ej heller å orten förekommit i någon nämnvärd

omfattning, får det avverkade virket icke därför räknas

som värdelöst utan skall upptagas till det värde, som det

kan antagas, att avverkaren skulle fått betala för virket,

därest han varit nödsakad att köpa detsamma å rot av annan

skogsägare å orten.

Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana

meddelas å särskild bilaga.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande,

äger att för sådant ändamål Iiänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

3832. Sthlm 1927, Isaac Mardis" Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r i3

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Denna blankett användes endast lör jordbruksfastighet.

Särskild deklaration lämnas för värjo taxeringsenhet, d. v. s. fastighet, fastighetsdel

eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter, som skall självständigt

taxeras.

Därest taxeringsenhet består av flera kamerala enheter, må

ägare eller såsom ägare skattskyldig Innehavare av taxeringsenheten

i deklarationen påfordra, att det angives, huru stor del av

taxeringsvärdet och dess delvärden som belöper på varje kameral

enhet.

Deklarationsblankett n:r 4

Jordbruksfastighet.

År jordbruksfastighet upplåten på arrende, skall arrendatorn i stället för

ägaren å särskild blankett lämna uppgift om gödselvården, om åkerjordens dränering

och användning samt om kreatursbesättningen.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 september 1927.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för den försumlige

att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och bör, om viss

nppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Se vidare anvisningarna å sid. 4.

Allmän fastighetsdeklaration för fastighetstaxeringen år 1928.

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för-och tillnamn:..................................................................:...................................——...........

Arrendators för- och tillnamn: ................................................................................................................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

Län: ......................................................................................... Socken, köping, stad: ...............................................................................................................................

Hemmans namn, n:r och mantal: ................................................................................................................................................................................................................

Lägenhet, torp, stadsäga: ..............................................................................................................................................................................................................................

Beteckning i jordregistret: ....................................................................:.........................................................................................................................................................

Annan taxeringsenhet, med vilken fastigheten ligger i sambruk, och dess areal (se anvisn.):.................. ....................................................

Fastighetens areal efter nuvarande bruknings- förhållanden (vattentäckt område oberäknat).

Hekt-

ar

År

Byggnadernas brandförsäkrings- värde,

1, Mangårdsbyggnader med tillhörande

uthus ....................................................

Byggnads-

material

Kronor

2. Tomt och trädgård ............................................

2 a. därav köksväxtodlingar och fruktträd- gård............................................................. hektar

3. Slåtteräng ...........................................................

.....................

2. Bostadshus för driftpersonal med till- hörande uthus ........................................

3. Övriga driftbyggnader:

.........

4. Ordnad betesäng ................................................

.....................

6. Skogsmark ............................................................

6 a. därav s. k. hagmark........................ hektar

7. Övrig mark (vägar, mossar,myrar,kärr, berg m. m.)

Summa areal

I posterna 3 — 7 ingår odlingsbar mark (se anvisn. 8)

Till fastigheten hörande vattentäckt område,

redovisat i lantmäterihandlingarna ........................

Summa värde

Försäkringen har meddelats år: .........................

.................................

Upplysningar om byggnadernas ålder, skick o. djTl.: ......................

Nyodlingar fr. o. m. år 1922 ..........................

Köpeskilling vid senaste förvärv år....................: kr..........

Har i köpeskillingen ingått ersättning för annat än fastigheten

och i sådant fall med vilket belopp? ............................................

Till egendomen hörande särskilda förmåner (såsom vattenfall,

torvmosse, stenbrott, grus- eller lertäkter, lastageplats, fiske m. m.)

Har i köpeavtalet bestämts särskilt köpeskillingsbelopp för skogen

och i sådant fall huru stort? ...................................................................................

Arrenden, hyror och andra avgälder:......................................................

År och dag då gällande arrendeavtal ingåtts: ...

Har skogen köpts genom särskilt köpeavtal och i sådant fall för

vilken köpeskilling? .......................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 21b höft. (Nr 248.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gödselvård.

1. Pinnes gödselstad med ogenomtränglig botten:

a) av cement?........................................................

b) av annat material?............................................

2. Pinnes cementerad urinbrunn? ............................

Ja eller nej.

Fruktträd.

1. Äppelträd

2. Päronträd

Antal

3. Körsbärsträd ....

4. Plommonträd ....

Antal

Täckdikad areal åkerjord.

1. Med rör ................................................................

Hekt-

ar

År

2. Med sten ................................................................

3. Med annat material ................................................

Summa

Åkerjordens användning sommaren 1927.

1. Höstvete till mognad............................................

2. Höstråg » » ............................................

3. Vårvete » » ............................................

4. Vårråg » » ............................................

5. Korn » » .............................................

6. Havre » » ............................................

7. Blandsäd » » ............................................

8. Arter » » ............................................

10. Vicker » » (enbär, ej blandning)........

11. Potatis ................................................................

13. Foderrotfrukter ....................................................

14. Grönfoder av säd och baljväxter.......................

15. Vall till slåtter och fröskörd ............................

16. Vall till bete och grönfoder................................

17. Luzernvall ........ ...................................................

18. Lin .......................................................................

19. Pröodling (ej timotej- eller klöverfrö)..............

20. Trädgårdsväxter (på åkern) ................................

21. Andra växtslag ....................................................

23. Obrukad åkerjord ................................................

Summa åker

Husdjur vid tiden för uppgifternas avlämnande

(samtliga å ifrågavarande fastighet befintliga

husdjur, oavsett vem som äger dem).

1. Hingstar, 3 år och däröver ............................

2. Valackar och ston, 3—15 år (se anvisn. 9):

a) varmblodiga ................................................

b) lätta kallblodiga ....................................

c) tyngre » ....................................

3. Valackar och ston, 16 år och däröver .......

4. Unghästar, 1—2 år ........................................

5. Föl ....................................................................

6. Oxar, 2 år och däröver ................................

7. Tjurar, 2 år och däröver ................................

8. Kor (och kvigor som kalvat) ........................

9. Ungtjurar och stutar.......................................

10. Kvigor, som ej kalvat ....................................

11. Kalvar (under 1 år) ........................................

12. Baggar ............................................................

13. Tackor................................................................

14. Lamm (under 1 år) ........................................

15. Getter................................................................

16. Killingar (under 1 år) ....................................

17. Fargaltar............................................................

18. Modersuggor ....................................................

19. Övriga svin, 3 månader och däröver................

20. Grisar under 3 månader ................................

21. Höns ................................................................

22. Kycklingar, födda under året .......................

23. Kalkoner (även ungar) ....................................

24. Gäss (även ungar)...........................................

25. Ankor (även ungar) ........................................

26. Bisamhällen........................................................

Antal

Anses fastigheten kunna föda större antal nötkreatur än det här

uppgivna? I så fall huru många? .................................................................

Angående fastighetens skog lämnas svar å följande frågor:

Vilken är den närmaste avsättningsorten för virke (flottled,

järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik ort)? ..........................

Äro skogsmark och skogstillgång å fastigheten bättre eller sämre

än vad som på orten vanligast förekommer och i vilka avseenden?

Huru lång är den genomsnittliga körvägen för virke till avsättningsorten?

............................................................................................................................

Pinnes skogshushållningsplan upprättad? ...................................................

Vilket år upprättades den? .................................................................................

Huru stor är den däri beräknade årsavkastningen i kubikmeter?

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad här förut angivits, vill lämna till ledning för taxeringen, såsom

för åkerjorden: fördelning å olika jordarter, för skogen: skogsmarkens fördelning på olika boniteter och åldersklasser, virkesförrådets

fördelning på mogenhets- eller åldersklasser, årliga tillväxtens storlek, virkestillgång per hektar skogsmark, genomsnittliga virkespris,

avverknings- och transportkostnader m. m. Uppgift må ock lämnas om det värde, vartill deklaranten anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

......................................................................................... den ............................................................................. 1927.

Adress:

Beredningsnämndens och fastighetstaxeringsnämndens beräkning och beslut:

Beräkning:

I. Fastighetens jordbruksvärde:

............................... hektar åker ........................ ä kr. .. kr.

Beredningsnämndens

anteckningar

Kronor

Fastighetstaxerings- nämndens anteck- ningar

Kronor

................................. » » ........................ » » >

.......................... » » ........................ » » ............................ »

............................... » tomt och trädgård ... » » .... ..................

............................... > slåtteräng ................ » » .......

.........................................

................................ » ordnad betesäng .... » » ..... ...............

................................ » annan betesäng........ > » .

................................ » övrig mark (med undantag för skogsmarken) värderas till

bete, som utnyttjas å skogen, värderas, i den mån betestillgången

innefattar ett värde utöver värdet å skogsmarken såsom skogs- producerande, till.........................................

i

..........................................|

särskilda förmåners värde ..............................

Säger

» skogsmark (s. k. hagmark inberäknad):

Summa ............................ »

virkesavkastningens rotvärde pr kubikmeter kr................................

skogsmarkens bonitetssiffra ................

markvärde pr hektar enligt hjälptabellen kr.

skogsmarkens värde utgör alltså...............

!

Summa jordbruksvärde

II. Fastighetens skogsvärde:

virkesvärdet vid normal skogstillgång utgör enligt hjälptabellen pr hektar kr.

beräknade siffran för den relativa skogstillgången ............

alltså värdet av skogstillgången pr hektar ......................... lrr

skogsmarkens areal i hektar...................................................

.........................................i

Skogsvärdet utgör följaktligen

III. Fastighetens tomt- och industrivärde...........................

Beslut:

Jordbruksvärde ..............................................................

1

Skogsvärde ............................................................................

Tomt- och industrivärde.........................................................

.........................................

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Ligger den taxeringsenhet, fastighetsdeklarationen avser i sambruk med annan fastighet eller fastighetsdel, som på grund

av belägenhet inom annan kommun, municipalsamhälle eller annat dylikt särskilt område skall behandlas såsom fristående

taxeringsenhet, uppgives sistnämnda taxeringsenhets beteckning och sammanlagda areal å därför avsedd plats å blanketten.

Ett tunnland motsvarar i det närmaste 1/i hektar.

1. Såsom åker uppgives all mark, som lagts under plog och icke

är att hänföra till trädgård. Hit räknas även mångåriga

vallar.

2. Till tomt räknas den mark, som användes till byggnadsplats,

gårdsplan o. dyl., samt till trädgård sådan mark, som användes

till köksväxtodling, truktträdgård, prydnadsträdgård eller parkanläggning.

3. Ståtteräng utgöres av företrädesvis med naturgräs beväxt mark,

vilken huvudsakligen utnyttjas för foderproduktion genom slåtter

(hårdvallsäng och sidvallsäng).

4. Ordnad bdesång utgöres av sådan under plog icke lagd

mark, vilken för betets förbättrande år föremål för ordnad

skötsel, varmed avses åtgärder såsom röjning, dikning, planering,

kalkning och grundgödsling av marken, frösådd m. m. Dylik

mark är stundom något trädbevuxen.

5. Annan betesäng utgöres av dels företrädesvis med naturgräs beväxt

mark, vilken huvudsakligen utnyttjas för bete och därför

icke redovisas såsom slåtteräng, dels inom inägo område belägna

gärdesbackar, som kunna användas för bete. Dylika gärdes
-

backar betraktas ej som skogsmark, även om där skulle förekomma

ett eller annat träd.

6. Skogsmark är all mark, som är lämplig för ur skoglig synpunkt

ordnad skötsel, vare sig den för närvarande är skogbärande

eller kalawerkad eller av ålder legat skoglös. S. k. hagmark

utgöres av skogsmark med glesa och ojämna bestånd, å vilken

finnes icke obetydlig, till betning utnyttjad gräsproduktion.

Har å dylik mark väsentliga åtgärder vidtagits för betets förbättrande,

redovisas den dock såsom ordnad betesäng.

7. Övrig mark utgöres av dels vägar, avloppsgravar o. dyl., dels

mossar, myrar, kärr, berg och annan dylik mark, som icke direkt

användes för jordbruks- eller skogsdrift.

8. Såsom odlingsbar mark räknas ängsmark, kärr, skogs- ^ och

hagmark o. dyl., som anses med fördel kunna odlas till åker.

Under »särskilda upplysningar» bör om möjligt uppgivas, huru

stor del av den odlingsbara marken som ingår i det ena eller

andra markslaget.

9. Till lätta kallblodiga hästar hänföras hästar av nordsvensk

och liknande ras. Till tyngre kallblodiga hästar räknas hästar

av raserna ardenner eller clydesdale, så ock produkter av korsning

med häst av dylik ras.

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n.r 74

TUlhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § tångrings förordningen

Denna blankett användes endast för annan fastighet än jordbruksfastighet.

För varje fastighet lämnas särskild deklaration, vilken skall vara avlämnad

senast den 15 september 1927.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för den försumlige

att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Blanketten ifylles s& noggrant som möjligt, och bör, om viss nppgift

ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Allmän fastighetsdeklaration för fastighetstaxeringen år 1928.

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för- och tillnamn: ............................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

................................... Stad: ............................................................................................... Rote:

................................... Församling i stad:..................................................................................

................................... Kvarter: ......................................................................................... N:r

................................... Adressnummer: ........................................................................................

Markens areal: hektar ....................... ar..........................kvadratmeter (eller annan ytenhet, som kan noggrant uppgivas), därav

tomt och prydnadsträdgård............... ........................hektar, frukt- och köksträdgård............................................hektar, åker............................................hektar.

Fastighetens användning (såsom till bostad uteslutande för ägaren, för uthyrning eller för industriellt eller annat affärsändamål):

Län: ................................................................

Socken, köping: ....................................

Hemmans namn, n:r och mantal:

Lägenhet:.....................................................

Beteckning i jordregistret: ............

Deklarationsblankett n:r 5

Annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Om å fastigheten finnes park- eller trädgårdsanläggning, angives här dess beskaffenhet:

Fruktträd: Äppelträd ............................ st., päronträd

Byggnadernas antal, ålder samt beskaffenhet med avseende å

byggnadsmaterial: .................................................................................................

Brandförsäkringsvärde: (För industrifastighet uppgives brandförsäkringsvärde

särskilt för byggnader och särskilt för fasta

maskiner och fasta inventarier.) ...................................................................

I vilken brandförsäkringsanstalt äro byggnaderna försäkrade?

Brandförsäkringen har meddelats år:

Husdjur vid tiden för uppgifternas lämnande:

st, körsbärsträd .................... st., plommonträd

Finnes i fastigheten inledd elektrisk belysning? ...................

» » » » gasledning? ....................................

» » » » vatten- och avloppsledning?

» » » » centralvärmeledning? .......

Vilka övriga bekvämligheter finnas? ...................................

st.

Köpeskilling vid senaste förvärv år ..............kr. .............................

Har fastigheten efter förvärvet varit föremål för ny- eller ombyggnad

eller annan dylik förändring och i sådant fall i vilket

avseende? ..........................................................................................................................

1. Hingstar, 3 år och däröver....

2. Valackar och ston, 3—15 år 1 2 3 4 5 6 7

a) varmblodiga ........................

b) lätta kallblodiga................

c) tyngre » ................

3. Valackar och ston, 15 år och

däröver ................................

4. Unghästar, 1—-2 år ..:.............

5. Föl............................................

6. Oxar, 2 år och däröver ........

7. Tjurar, 2 år och däröver........

Antal

Antal

8. Kor (och kvigor som kalvat)

9. Ungtjurar och stutar ............

10. Kvigor, som ej kalvat ........

11. Kalvar (under 1 år) ............

12. Baggar....................................

13. Tackor....................................

14. Lamm (under 1 år) ............

15. Getter ....................................

16. Killingar (under 1 år) ........

17. Fargaltar ................................

18. Modersuggor ........................

\

19. Övriga svin, 3 månader och

däröver................................

20. Grisar under 3 månader ....

21. Höns ....................................

Antal

......................

22. Kycklingar, födda under året

23. Kalkoner (även ungar) ........

24. Gäss (även ungar) ................

25. Ankor (även ungar)................

26. Bisamhällen............................

......................

1 Till lätta kallblodiga hästar hänföras hästar av nordsvensk och liknande ras. Till ty

eller clydesdale, så ock produkter av korsning med häst av dylik ras.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt 21b höft. (Nr 2''i8).

kallblodiga hästar räknas hästar av raserna ardenner

opaginerad Kontrollera mot PDF

Från den 1 oktober detta år avtalade

hyror och därmed jämförliga inkomster, däri inbegripet hyresvärdet av outhyrda eller hyres
-

fritt upplåtna lägenheter till ägaren eller annan: kr.

enligt nedanstående:

Specifikation å hyresavkastningen:

Lägenhetsinnehavarens namn

Antal

Verklig, resp. beräknad, årlig hyra för uthyrda,

outhyrda eller av ägaren själv eller annan hy- resfritt disponerade lägenheter

Anteckningar

Boningsrum

Kök

Badrum

Lokaler för

affärsändamål

Hyra (ersätt- ning för värme

ej inberäknad)

Tillägg

för cen- tral

värme

Tillägg

för

varm-

vatten

Summa

................

Su

mina

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen. Deklaranten

må jämväl angiva det värde, vartill han anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag efter bästa förstånd sanni igt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

.......................................................................................... d n ............................................................................. 1927.

Adress:

Beredningsnämndens förslag:

Markvärde............................................ kr.

Byggnadsvärde .................................... »

Parkvärde ............................................ »

Summa j

Fastighetstaxeringsnämndens beslut:

Markvärde............................................ kr.

Byggnadsvärde.................................... »

Park värde ............................................ »

Summa »

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r 15

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringspirordningen.

Deklaration enligt denna blankett avgives under år, då särskild, (men

ej allmän) fastighetstaxering äger rum, beträffande jordbruksfastighet,

som under året skall åsättas nytt taxeringsvärde.

Dylik taxeringsåtgärd skall vidtagas, därest under löpande femårsperiod
sådant

förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera

taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter böra sammanslås till en,

eller ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt,

eller fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik

anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så

minskats, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet

med minst en femtedel,

eller fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att

därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger fastighetens ägare eller såsom

ägare skattskyldig innehavare. Har fastighet eller komplex av fastigheter,

som vid senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter

uppdelats mellan flera ägare eller innehavare, åligger deklarationsplikt

samtliga ägare eller innehavare, envar beträffande hans del av taxeringsenheten.

Deklarationsblankett n:r 6

Jord bruksf as tighet.

Särskild deklaration skall lämnas för varje taxeringsenhet, d. v. s.

fastighet, fastighetsdel eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter,

som skall självständigt taxeras. Därest taxeringsenhet består av

flera kamerala enheter, må ägare eller såsom ägare skattskyldig

innehavare av taxeringsenheten i deklarationen påfordra, att det

angives, huru stor del av taxeringsvärdet och dess delvärden

som belöper å varje kameral enhet.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 februari antingen

direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten

är belägen, eller beträffande fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet

och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller

stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt.

där fastigheten är belägen.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för

den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och bör, om viss

uppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Se vidare anvisningarna å sid. 4.

Särskild fastighetsdeklaration för fastighetstaxering år 19

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för- och tillnamn: ...............................................................................................................

Arrendators för- och tillnamn: ..........................................................................................................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

Län: ................................................................................................... Socken, köping, stad: ..................................................................................................................

Hemmans namn, n:r och mantal: ..........................................................................................................................................................................................................

Lägenhet, torp. stadsäga: ..................................................................................................................................................................................................................................

Beteckning i jordregistret: .............................................................................................................................................................................................................................

Nuvarande taxeringsvärde:

Anledning till åsättande av nytt taxeringsvärde: ......................................................................................................................................................

Fastighetens areal efter nuvarande brukningsförhållanden

(vattentäckt område oberäknat).

1. Åker ....................................................................

2. Tomt och trädgård ............................................

3. Slåtteräng ............................................................

4. Ordnad betesäng ................................................

5. Annan betesäng...................................................

6. Skogsmark............................................................

6 a. därav s. k. hagmark......................... hektar

7. Övrig mark (vägar, mossar, myrar, kärr, berg m. m.

Summa areal

I posterna 3 — 7 ingår odlingsbar mark (se anvisn. 8)

Till fastigheten hörande vattentäckt område, redovisat

i lantmäterihandlingarna ........................

Nyodlingar efter senaste omtaxering av fastigheten

Täckdikad areal åkerjord.

1. Med rör................................................................

2. Med sten ...........................................................

3. Med annat material ............................................

Summa

Hekt-

ar

År

Byggnadernas brandförsäkrings- värde.

1. Mangårdsbyggnader med tillhörande

uthus...................................................

Byggnads-

material

Kronor

....................

2. Bostadshus för driftpersonal med till- hörande uthus .......................................

3. Övriga driftbyggn&der:

Summ.

i värde

Försäkringen har meddelats år: ..........................

Upplysningar om byggnadernas ålder, skick o. dyl.:

Gödselvård.

1. Finnes gödselstad med ogenomtränglig botten: Ja eller nej

a) av cement: .......................................................................................

b) av annat material?...............................................................

2. Finnes cementerad urinbrunn? .............................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 214 höft. (Nr 248.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Köpeskilling vid senaste förvärv år ....................: kr.........................................

Har i köpeskillingen ingått ersättning för annat än fastigheten och i sådant fall med vilket belopp? ...........................................................

Har i köpeavtalet bestämts särskilt köpeskillingsbelopp för skogen och i sådant fall huru stort?........................................................................

Har skogen köpts genom särskilt köpeavtal och i sådant fall för vilken köpeskilling? .............................................................................................

Till egendomen hörande särskilda förmåner (såsom vattenfall, torvmosse, stenbrott, grus- eller lertäkt, lastageplats, fiske,

m. m.): .....................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Kreatursbesättning i medeltal: .......................... hästar; ........................... nötkreatur; .......................... får och getter.

Anses fastigheten kunna föda större antal kreatur än det här uppgivna? I sådant fall huru många? ..............................................

Arrenden, hyror och andra avgälder: ........................................................................................... .........................................................................................................................

År och dag då gällande arrendeavtal ingåtts: ...............................................................................................................................................................................................

Angående fastighetens skog lämnas svar å följande frågor:

Vilken är den närmaste avsättningsorten för virke (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik ort)?...............................

Huru lång är den genomsnittliga körvägen för virke till avsättningsorten? ..........................................................................................................................

Äro skogsmark och skogstillgång å fastigheten bättre eller sämre än vad som på orten vanligast förekommer och i vilka avseenden?

.......................................................................................................................................................................................................................................................................................................

I vilken omfattning har skog å fastigheten avverkats efter senaste omtaxering av fastigheten?

Pinnes skogshushållningsplan upprättad? .................................................................. Vilket år upprättades den? ...................................................................

Huru stor är den däri beräknade årsavkastningen i kubikmeter? ...................................................................................................................................................

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen, såsom för

åkerjorden: fördelning å olika jordarter, för skogen: skogsmarkens fördelning på olika boniteter och åldersklasser, virkesförrådets fördelning

på mogenhets- eller åldersklasser, årliga tillväxtens storlek, virkestillgång per hektar skogsmark, genomsnittliga virkespris,

avverknihgs- och transportkostnader m. m. Uppgift må ock lämnas om det värde, vartill deklaranten anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

........................................................................................... den ............................................................................. 19

Adress:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Taxeringsnämndens beräkning och beslut:

Taxeringsnämndens

anteckningar

Beräkning:

Kronor

I. Fastighetens jordbruksvärde:

hektar åker .................... ä kr.

» » .................... » »

» » .................... » »

kr.

» tomt och trädgård » » ..........................................................

» slåtteräng ............ » » ............................................................

» ordnad betesäng ... » » .............................................................

» annan betesäng ...» » ...........................................................

» övrig mark (med undantag för skogsmarken) värderas till

bete, som utnyttjas å skogen, värderas, i den mån betestillgången innefattar ett

värde utöver värdet å skogsmarken såsom skogsproducerande, till ........................

särskilda förmåners värde ................................................................................................

Säger

.......................... » skogsmark (s. k. hagmark inberäknad):

Summa .................... »

virkesavkastningens rotvärde pr kubikmeter kr. ..............................

skogsmarkens bonitetssiffra ................................ ....................:..........

markvärde pr hektar enligt hjälptabellen kr.................................

skogsmarkens värde utgör alltså ....................................................................................

Summa jordbruksvärde .

II. Fastighetens skogsvärde:

virkesvärdet vid normal skogstillgång utgör enligt hjälptabellen pr hektar ............................ kr. ................................

beräknade siffran för den relativa skogstillgången ............................................................................................................

alltså värdet av skogstillgången pr hektar................................................................................... kr. ...............................

skogsmarkens areal i hektar ................................................................................................................................................

Skogsvärdet utgör följaktligen

III. Fastighetens tomt- och industrivärde

Beslut:

Jordbruksvärde ..........................................................................

Skogsvärde..................................................................................

Tomt- och industrivärde ..........................................................

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande,

EU tunnland motsvarar i det närmaste 1/2 hektar.

Såsom åker uppgives all mark, som lagts under plog och icke

är att hänföra till trädgård. Hit räknas även mångåriga vallar.

Till tomt räknas den mark, som användes till byggnadsplats,

gårdsplan o. dyl., samt till trädgård sådan mark, som användes

till köksväxtodling, fruktträdgård, prydnadsträdgård eller parkanläggning.

Slålteräng utgöres av företrädesvis med naturgräs beväxt mark,

vilken huvudsakligen utnyttjas för foderproduktion genom slåtter

(hårdvallsäng och sidvallsäng).

Ordnad betesäng utgöres av sådan under plog icke lagd

mark, vilken för betets förbättrande är föremål för ordnad

skötsel, varmed avses åtgärder såsom röjning, dikning, planering,

kalkning och grundgödsling av marken, frösådd m. m. Dylik

mark är stundom något trädbevuxen.

Annan betesäng utgöres av dels företrädesvis med naturgräs beväxt

mark, vilken huvudsakligen utnyttjas för bete och därför

icke redovisas såsom slåtteräng, dels inom inägo område belägna

gärdesbackar, som kunna användas för bete. Dylika gäröe

backar betraktas ej som skogsmark, även om där skulle torrkomma

ett eller annat träd.

6. Skogsmark är all mark, som är lämplig för ur skoglig synpunkt

ordnad skötsel, vare sig den för närvarande är skogbärande

eller kalawerkad eller av ålder legat skoglös. S. k. hagmark

utgöres av skogsmark med glesa och ojämna bestånd, å vilken

finnes icke obetydlig, till betning utnyttjad gräsproduktion.

Har å dylik mark väsentliga åtgärder vidtagits för betets förbättrande,

redovisas den dock såsom ordnad betesäng.

7. Övrig mark utgöres av dels vägar, avloppsgravar o. dyl., dels

mossar, myrar, kärr, berg och annan dylik mark, som icke direkt

användes för jordbruks- eller skogsdrift.

8. Såsom odlingsbar mark räknas ängsmark, kärr, skogs- och

hagmark o. dyl., som anses med fördel kunna odlas till åker.

Under »särskilda upplysningar» bör om möjligt uppgivas, huru

stor del av den odlingsbara marken som ingår i det ena eller

andra markslaget.

8832. Stlilm 1927, Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:r 16

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Deklaration enligt denna blankett avgives under år, då särskild (men

ej allmän) fastighetstaxering äger rum, beträffande s. k. annan fastighet,

som under året skall åsättas nytt taxeringsvärde.

Dylik taxeringsåtgärd skall vidtagas, därest under löpande femårsperiod

sådant förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera

taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter böra sammanslås till en,

eller ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt,

eller fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik

anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så

minskats, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet

med minst en femtedel,

eller fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att

därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger fastighetens ägare eller såsom

ägare skattskyldig innehavare. Har fastighet eller komplex av fastigheter,

som vid senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter

uppdelats mellan flera ägare eller innehavare, åligger deklarationsplikt

samtliga ägare eller innehavare, en var beträffande hans del av

taxeringsenheten.

Deklarationsblankett n:r 7

Annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Särskild deklaration skall lämnas för varje taxeringsenhet, d. v. s.

fastighet, fastighetsdel eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter,

som skall självständigt taxeras. Därest taxeringsenhet består av

flera kamerala enheter, må ägare eller såsom ägare skattskyldig

innehavare av fastigheten i deklarationen påfordra, att det angives,

huru stor del av taxeringsvärdet och dess delvärden som

belöper å varje kameral enhet.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 februari antingen

direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten

är belägen, eller beträffande fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet

och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller

stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistr ikt

där fastigheten är belägen.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för

den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Sr

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt och bör, om viss

uppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Särskild fastighetsdeklaration för fastighetstaxering år 19

Ägares eller därmed likställd innehavares för- och tillnamn: ..................................................................................................................................

Län: ............................................................

Socken, köping:...................................

Hemmans namn, n:r och mantal:

Lägenhet:..................................................

Beteckning i jordregistret: ......

Fastighetens beteckning:

Stad: ............................

.................................... Församling i stad:

................................... Kvarter: .................

................................... Adressnummer: .....

Nuvarande taxeringsvärde:..........................................................

Anledning till åsättande av nytt taxeringsvärde:

Rote:

._ N:r......

Markens areal: .......................... hektar ......................... ar .......................... kvadratmeter (eller annan ytenhet, som kan noggrant uppgivas).

Fastighetens användning (såsom till bostad uteslutande för ägaren, för uthyrning eler för industriellt eller annat affärsändamål):

Om å fastigheten finnes park- eller trädgårdsanläggning, angives här dess beskaffenhet:

Byggnadernas antal, ålder samt beskaffenhet med avseende å

byggnadsmaterial:.................................................................................................

Finnes i fastigheten inledd elektrisk belysning? ................

» » » » gasledning?.....................................

» » » » vatten- och avloppsledning?

» » » » centralvärmeledning? ...............

Vilka övriga bekvämligheter finnas? .........................................

Brandförsäkringsvärde: (För industrifastighet uppgives brand- I vilken brandförsäkringsanstalt äro byggnaderna försäkrade?____

försäkringsvärde särskilt för byggnader och särskilt för fasta .................................................................................................................................................... ...

maskiner och fasta inventarier) .......................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................... Brandförsäkringen har meddelats år: ..................................................._______

Köpeskilling vid senaste förvärv år: .......................... kr.....................................................

Har fastigheten efter förvärvet varit föremål för ny- eller ombyggnad eller annan dylik förändring och i sådant fall i vilket

avseende? ....................................................................................................................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21b höft. (N:r 2b8.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande hyror och därmed jämförliga inkomster, däri inbegripet hyresvärdet av outhyrda eller hyresrätt upplåtna lägenheter till

ägaren eller annan: kr........................... enligt nedanstående:

Specifikation å hyresavkastningen:

Lägenlietsinnehavarens namn

Antal

Verklig, resp. beräknad, årlig hyra lör uthyrda,

outhyrda eller av ägaren själv eller annan hy- resfritt disponerade lägenheter

Anteckningar

Boningsrum

Kök

Badrum

Lokaler för

affärsandamål

Hyra (ersätt- ning för värme

ej inberäknad)

Tillägg

för cen- tral- värme

Tillägg

för

varm-

vatten

Summa

i

Su

innia

Särskilda upplysningar:

(Härunder m& upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen,

må jämväl angiva det värde, vartill han anser fastigheten böra taxeras.)

Deklaranten

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

...................................................................................... den ............................................................................ 19.............

Adress:

Taxeringsnämndens beslut:

Markvärde.............................................................................

Byggnadsvärde .....................................................................

Parkvärde ............................................................................

kr.

»

Summa >

3832. Sthlml027, Iaaac Marous''Boktr.-A.-B.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 maj 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg:

Det genom proposition nr 210 till den nu samlade riksdagen överlämnade

förslaget till taxeringsförordning innehåller, bland annat, föreskrifter om

att formulär till deklarationsblanketter ävensom till blanketter för uppgifter

enligt 41 och 42 §>§ förordningen skola fastställas av Kungl. Maj:t. När

jag den 4 sistlidne mars för Kungl. Maj:t anmälde detta förslag, meddelade

jag, att inom departementet påginge överarbetning av de av 1923 års taxeringssakkunniga

utarbetade förslagen till deklarationsformulär för iakttagande

av de ändringar, som kunde bliva en följd av de riksdagen förelagda

förslagen till skatteförfattningar. Jag tillkännagav även det vara min avsikt

att framdeles, sedan nämnda arbete avslutats, tillstyrka Kungl. Maj:t

att inhämta riksdagens yttrande över formulärförslagen. Jag vill nu anmäla

denna fråga för Kungl. Maj:t.

Följande formulärförslag föreligga:

och 2;

bilaga angående inkomst av jordbruksfastighet;

» » » » annan fastighet;

» » » » annan rörelse än försäkrings
rörelse

för den som icke haft dubbel bokföring;

bilaga angående inkomst av annan rörelse än försäkringsrörelse

för den som haft dubbel bokföring, denna bilaga

upprättad i två alternativ;

bilaga angående inkomst av sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse;
-

formulär

nr

1,

»

nr

2,

nr

3,

»

nr

4,

»

nr

5,

»

nr

6,

»

nr

7,

»

nr

8,

»

nr

9,

»

nr

10,

»

nr

11,

s. 4 Kontrollera mot PDF

Allmän själv

dtklaration.

4 Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

formulär nr 12, virkesdeklaration (deklarationsblankett nr 3);

» nr 13, allmän fastighetsdeklaration angående jordbruksfastighet

(deklarationsblankett nr 4);

» nr 14, allmän fastighetsdeklaration angående annan fastighet (deklarationsblankett

nr 5);

nr 15, särskild fastighetsdeklaration angående jordbruksfastighet

(deklarationsblankett nr 6);

nr 16, särskild fastighetsdeklaration angående annan fastighet (deklarationsblankett

nr 7).

Formulären nr 1—11 hava avseende å taxeringen för inkomst eller förmögenhet,

formulär nr 12 avser virkestaxeringen, formulären nr 13 och 14

skola användas vid allmän fastighetstaxering samt formulären nr 15 och 16

användas vid särskild fastighetstaxering.

Formulär nr 1 (deklarationsblankett nr 1) skall användas för taxeringen

i den ort, där skattskyldighet enligt förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt föreligger, och upptaga de uppgifter, som erfordras för

taxeringen till dylik skatt ävensom till kommunal inkomstskatt å samma

ort. Detaljuppgifter rörande fastighet och rörelse skola lämnas enligt formulären

nr 4—9, vilka hava karaktären av bilagor till formulär nr 1.

Formulär nr 2 (deklarationsblankett nr 2) har avseende å taxeringen till

kommunal inkomstskatt å ort, där den skattskyldige icke tillika är skyldig

utgöra statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Formulären nr 4—9 användas

för bilagor jämväl till deklarationsblanketten nr 2.

Formulär nr 10 skall komma till användning i det fall, då lapp, som icke

avgiver självdeklaration, önskar lämna uppgift om inkomst av renskötsel och

i sådan rörelse nedlagd förmögenhet.

Formulär nr 11 användes, då vinnare av lotterivinst enligt 42 §, förslaget

till taxeringsförordning skall till ledning för egen taxering avgiva uppgift

om vinsten i samband med vinstmedlens lyftande.

Jag skall nu i korthet redogöra för formulärens uppställning.

Formulären nr 1—6 samt nr 7, alternativ 1, ansluta sig nära till de av

taxeringssakkunniga utarbetade förslagen, vilka i huvudsak grundats å nuvarande

deklarationsformulär. Dock hava givetvis utelämnats de delar av

taxeringssakkunnigas formulärförslag, som avsett den av 1921 års kommunalskattekommitté

föreslagna näringsskatten. I allmänhet hava allenast sådana

ändringar vidtagits i de nu gällande formulären, som betingats av de föreslagna

nya beskattningsgrunderna, men ändring har ifrågasatts även i andra

avseenden, där erfarenheten visat behov av tydligare avfattning.

I formulär nr 1, allmän självdeklaration, äro avdelningarna A och B

huvudsakligen överensstämmande med nuvarande avdelning A. Avdelningen

C motsvarar nuvarande avdelningen C II, varjämte till denna avdelning över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

o

förts inkomst av rörelse såsom delägare i enkelt bolag, beroende på att dylikt

bolag icke är juridisk person. Liksom inkomsten av en fastighet, vilken

ägts eller brukats av två eller flera personer gemensamt, bör deklareras under

A eller B, så bör inkomsten av en i enkelt bolag driven rörelse upptagas

under C. Avdelningen D motsvarar nuvarande avdelningen D med den

skillnad, som nyss omnämnts under C, och med den avvikelsen dessutom,

att inkomsten såsom kommanditdelägare i kommanditbolag överförts till

avdelningen för inkomst av kapital, då dylik inkomst enligt förslagen till

skatteförfattningar är att hänföra till inkomst av denna förvärvskälla. I

avdelningen E, motsvarande nuvarande avdelningen C I, upptages inkomst

av tjänst eller anställning. På grund av framkomna önskemål att i möjligaste

mån erhålla upplysning om gjorda avdrag från bruttointäkten har

införts särskild rubrik för dylika avdrag. I nuvarande deklarationsformulär

finnes särskild plats angiven för införande av hustrus inkomst av tjänst.

Denna anordning har visat sig medföra icke ringa besvär för taxeringsmyndigheterna,

som nödgats vid taxeringen utbryta hustruns inkomst

och på henne belöpande allmänna avdrag, på det att hustrun själv skall

bliva taxerad, något som är av vikt, särskilt för påföringen av tilläggspensionsavgift.

På grund härav har särskild plats för införande av hustrus

inkomst av tjänst icke medtagits, utan bör hustru å egen blankett uppgiva

sin inkomst. Under avdelningen F, motsvarande nuvarande avdelningen

C III, har anvisats särskild plats för avdrag från bruttointäkterna i förvärvskällan.

Sist i redovisningen av inkomstkällorna kommer under avdelning G

inkomst av kapital. Intäktssidan här överensstämmer huvudsakligen med

nuvarande avdelningen B, medan däremot under avdrag från inkomsträntor

och utdelningar skola upptagas alla gäldräntor, som icke hänfört sig till

någon förut i deklarationen angiven förvärvskälla eller till fastighet och

rörelse i utlandet eller, beträffande aktiebolag, till skattefri utdelning å aktier.

Härmed avses att undvika gäldränta såsom särskild rubrik under allmänna

avdrag, överstiger gäldräntan inkomsten av räntor och utdelningar, får

det överskjutande beloppet avdragas såsom förlust å förvärvskällan kapital.

Uppställningen under allmänna avdrag ansluter sig till författningstexten. För

vinnande av kontroll beträffande avdragna försäkringspremier har införts en

rad, avsedd för uppgift om försäkringsanstalt, försäkringens nummer och

premiens belopp. Förmögenhetsuppställningen är i någon mån mera specificerad

än förut. Särskilda rubriker hava upptagits för »automobiler, motorbåtar och

andra yttre lösören för personligt bruk» samt för »patent- och förlagsrätter,

gruvor etc.». Rubriken fordringar och kontanter har uppdelats i två och

under den förra har upptagits särskilt vad som innestår hos banker och andra

penninginrättningar och särskilt vad deklaranten eljest har att fordra. Sid.

4 upptar sammanställning för kommunal taxering i hemortskommunen och

därefter blankettens avslutning. Nederst å sid. 2 upptages särskild uppgift

av aktiebolag, solidariskt bankbolag och kommanditbolag, vartill texten erhållit

en av de föreslagna ändrade beskattningsreglerna betingad ändrad

s. 6 Kontrollera mot PDF

Särskild

självdeklara
tion.

Bilagor.

Bilaga för

jordbruksfastighet.

6 Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

avfattning. Texten för uppgift för taxering till B-skatt tiar givetvis uteslutits.

Den särskilda självdeklarationen avser, såsom av texten framgår, att bilda

en sammanställning för kommunal taxering i annan kommun än hemortskommunen.

Å sid. 1 förutsättes alltså införing endast av vad som belöper å

den ifrågavarande kommunen och å sid. 2 upptages en sammanfattning därav.

Å sid. 2 förekommer därjämte särskild uppgift för taxering i Stockholm för

gemensamt kommunalt ändamål. I regel är den, som i Stockholm skall

taxeras för gemensamt kommunalt ändamål, tillika därstädes skattskyldig

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och förty

skyldig att fullgöra deklarationsplikt därstädes medelst allmän självdeklaration.

För honom är således ifrågavarande uppgift utan intresse. Emellertid

kan det inträffa, att skattskyldig, som under hela eller någon del av beskattningsåret

icke varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, icke

skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i Stockholm, nämligen

då han på grund av inflyttning till Sverige förvärvat hemortskommun

för taxeringsåret här i riket annorstädes än i Stockholm. I sådan händelse

skall han nämligen taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i hemortskommunen.

Har han före inflyttningen haft inkomst, som skall taxeras

till kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål, är han,

om inkomsten uppgått till därför föreskrivet belopp, skyldig avgiva särskild

självdeklaration i Stockholm rörande denna sin inkomst; och det är för

dylikt fall ifrågavarande uppgift är avsedd. Närmare motivering för de

olika rubrikerna torde icke erfordras; dock må nämnas, att punkt 5 har

avseende å sådan inkomst, som allenast efter överenskommelse med främmande

makt skall här i riket kommunalt beskattas.

Taxeringssakkunniga hava framlagt förslag till fem bilagor, nämligen en

för jordbruk och skogsbruk utan dubbel bokföring, en för jordbruk och

skogsbruk med dubbel bokföring, en för annan fastighet, en för rörelse utan

dubbel bokföring och slutligen en för rörelse med dubbel bokföring.

Med anledning därav, att förslaget till kommunalskattelag icke, såsom av

1921 års kommunalskattekommitté ifrågasatts, innehåller stadgande om rätt

för idkare av jordbruk eller skogsbruk, som hållit ordnad bokföring, att

deklarera inkomst av dylik förvärvskälla efter bokföringsmässiga grunder,

har taxeringssakkunnigas förslag till deklarationsbilaga för dylika skattskyldiga

icke nu upptagits. Ett och samma formulär avses således för alla,

som idkat jordbruk eller skogsbruk. Detta formulär (nr 4) utvisar en del

omkastningar av posterna i den nu gällande bilagan. Dessa omkastningar

äro huvudsakligen beroende på önskan att realisera ett från taxeringshåll

då och då framställt önskemål, att ena sidan av blanketten måtte upptaga

de kontanta intäkterna och utgifterna och andra sidan intäkter och utgifter

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248. 7

i natura. Genom denna anordning låter otvivelaktigt mera direkt påvisas,

huruvida något är att erinra beträffande de kontanta intäkterna och utgifterna

eller icke. Därjämte hava skogsprodukterna sammanförts till särskilda

avdelningar, för att jämförelse med deklarationen för virkestaxering därigenom

skall underlättas. För denna jämförelses skull måste posterna rörande

skogsprodukterna göras mera detaljerade. Särskilt härigenom ha en

del poster, som nu gå i så kallad tyst kvittning mot varandra, uttryckligt

upptagits i bilagan, varigenom också vunnits möjlighet till kontroll, som

visat sig vara erforderlig. Av detaljer i bilagan torde kunna framhållas

följande. I intäktsspalten har under rubriken »3. För försålda produkter»

gjorts en uppdelning av posten »mjölk och produkter därav», så att annan

försäljning än till mejeri angives särskilt. Vid redovisning av leveranser

till mejeri upptages endast det från mejeriet kontant erhållna beloppet, vilket

1 regel torde vara det, som jordbrukaren tecknar sig till minnes. Genom

denna anordning undslipper man att bland utgiftsposterna upptaga skummjölk

o. dyl., som använts till utfodring, varemot det blir nödvändigt att

bland naturaförmåner upptaga smör o. dyl., som använts i hushållet, se sid.

2 spalt 1 II. 2. sista posten. I sistnämnda spalt, siffran 3, upptages särskilt:

skjutsar och dylika förmåner för personligt bruk. På utgiftssidan

har nuvarande punkten 5 uppdelats i två, 4 och 5, varigenom beträffande

punkten 5 kunnat i själva rubriken sägas ifrån, att den icke gäller nyuppsättning.

För kontrollens skull upptages en särskild anmärkning med upplysning

om till vilket belopp nyuppsättning skett. Fn likartad anmärkning

angående ny-, till- eller ombyggnad har insatts under avdrag för underhåll

av byggnader och stängsel. Under rubriken »Räntor» nederst på sid.

1 har en uppdelning skett, så att ränta å odlings- och vattenavtappningslån

skall angivas särskilt, varigenom någon kontroll kan övas på att amorteringen

icke kommer med. Såsom ny post har tillkommit avdrag för värdeminskning

av byggnader, enär enligt förslaget till kommunalskattelag sådant

avdrag må göras vid beräkning av nettointäkten av förvärvskällan i

stället för bland allmänna avdrag, såsom nu sker.

Det har tidigare icke saknats uttalanden om att den nuvarande bilagan

för inkomst av jordbruk ställer alltför stora krav på jordbrukarnas förmåga

att göra reda för sig och att det för mången icke är möjligt att lämna så

noggranna uppgifter, som fordras. Emellertid är det nog så, som landskamreraren

i Malmöhus län G. V. Eiserman i skrivelse den 23 november

1923 till taxeringssakkunniga uttalat, att ifrågakomna bilaga varit till

stor nytta icke blott för taxeringsmyndigheterna och för jordbrukarna

själva i deras egenskap av skattskyldiga, utan även för jordbruksnäringen

i stort och därmed för landet. Även om en eller annan post stundom

kommit att uppgivas efter ungefärlig beräkning, har specifikationen sitt

värde därutinnan, att material finnes för jämförelse med andra jordbrukares

uppgifter. Det har beretts möjlighet för taxeringsmyndigheterna

att nå fram till en individuell prövning av den skattskyldiges förhållanden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mai:tu skrivelse Nr 248.

Bilaga lör

annan

fastighet.

Bilagor för

rörelse.

[Bilaga för

rörelse utan

dubbel bokföring.

]

utan vilken taxeringen löper fara att bliva schablonmässig. Men nyttan

har framträtt än mera därutinnan, att förpliktelsen till specifikation har

föranlett jordbrukarna att i långt större utsträckning än tidigare föra bok

över sina inkomster och utgifter. Den överblick över jordbrukets ekonomi,

som därigenom vunnits, har otvivelaktigt en icke ringa betydelse ur allmän

nationalekonomisk synpunkt. En lättnad på uppgiftsplikten i förevarande

avseende torde därför vara mindre välbetänkt.

Bilagan för inkomst av annan fastighet (nr b) skiljer sig föga från det

nu gällande formuläret. Såsom nytillkommen avdragspost märkes avdrag

för värdeminskning av byggnader. Ä formuläret upptages en anvisning

rörande uppgift om inkomst från fastighet, .som äges av bostadsförening

eller bostadsaktiebolag.

Taxeringssakkunniga hava framlagt förslag till två formulär för inkomst

av rörelse, det ena för sådan rörelse, där dubbel bokföring icke förekommit,

och det andra för rörelse med dubbel bokföring. För närvarande finnas likaledes

två formulär, men avgörandet om det ena eller det andra formuläret

skall användas är beroende på om räkenskaper förts eller icke, däremot icke

på beskaffenheten av denna bokföring. Denna bestämning är emellertid,

enligt taxeringssakkunnigas mening, icke rationell. Enkel bokföring utvisar

nämligen icke utan vidare resultatet av verksamheten under året utan

endast balanserna vid årets början och slut samt den uppkomna förmögenhetsökningen

eller -minskningen, men denna kan hava orsaker, som stå

utanför själva rörelsen. För att få fram en verklig vinstberäkning erfordras

en sådan sammanställning, som gemenligen förekommer i vinst- och förlusträkning.

De sakkunnigas uppfattning i denna fråga ansluter sig till den

mening, som landskamreraren Eiserman framställt i sin nyssnämnda

skrivelse den 23 november 1923. Denna skrivelse, som synes vara av stort

intresse för bedömande av frågan om uppställningen av bilagorna för rörelseidkare,

torde i hithörande delar få biläggas statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande bilagor skola icke användas i försäkringsrörelse. För dylik

rörelse föreslås särskilda bilagor, till vilka jag återkommer senare.

Bilagan för rörelse utan dubbel bokföring (formuläret nr 6), är uppställd

med annan utgångspunkt än motsvarande nu använda bilaga. Den nuvarande

bilagan utgår ifrån att rörelseidkaren skall som intäkt upptaga

bruttoförsäljningen under året. Detta innebär, dels att han skall upptaga

sådan under året verkställd försäljning, för vilken kredit lämnats,

och dels att han skall utelämna sådana influtna likvider, .som hänföra sig

till tidigare års försäljningar. Det förra torde rörelseidkaren kunna uppfylla,

men i det senare avseendet står han ofta inför svårigheter, som han

har stort besvär att övervinna. Även om rörelsen varit ganska omfattande,

uppgöras visserligen balanser vid årets början och vid årets slut, men

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

9

bokföringen däremellan plägar inskränkas till en kassaredogörelse. Om man

uppställer rörelsebilagan med utgångspunkt från detta faktiska förhållande,

kommer den att se ut som formuläret nr 6. Enligt denna uppställning upptagas

under posten 2 såsom intäkter under året influtna belopp, även likvid

för fordringar. För att få borträknade belopp, som hänföra sig till tidigare

års försäljningar, har upptagits avdragsposten 7 »fordringar i rörelsen eller

yrket vid årets början»; och för att få med kreditförsäljningarna under året

har upptagits intäktsposten 5 »fordringar i rörelsen eller yrket vid årets

slut». På motsvarande sätt har förfarits beträffande utgiftssidan, sålunda

posten 8 »under året utgivna belopp, även likvid för skulder», posten 1

»skulder i rörelsen eller yrket vid årets början» och posten 11 »skulder i

rörelsen eller yrket vid årets slut». Uppställningen i övrigt innebär ett

utförande i blankettform av stadgande^ i förslaget till kommunalskattelag.

Utrymmet å blanketten har icke medgivit att under punkten 8 e) göra lika

omfattande specifikation som för närvarande. Under posten 10 b) har för

kontrollens skull upptagits två rader för maskiners och inventariers värde

vid föregående taxering och för under året inköpta maskiner och inventarier.

Taxeringssakkunnigas förslag till bilaga för rörelseidkare, som hållit [Bilaga f<u

dubbel bokföring, utgår från de bruttovinster, som de olika driftkontona dubbel* boktoutvisa,

i stället för att den nuvarande bilagan för bokförande rörelseidkare ring-l

utgår från nettovinsten. De sakkunniga motivera sin ståndpunkt därmed,

att den nuvarande bilagan, ehuru till sin uppställning teoretiskt riktig,

vållar deklaranterna betydande svårigheter. Enär nettovinsten i sig ofta

nog innesluter poster, som icke höra till rörelsen i fråga, och därjämte påverkats

av avdrag för dels vid beskattningen icke avdragsgilla utgifter och

dels rörelsen icke tillhörande omkostnader och förluster, måste nämligen

bilagan upptaga en mängd korrigeringsposter för angivande av den skattepliktiga

nettointäkten av förvärvskällan. Ifyllandet av därför avsedda

punkter sker synnerligen ofta oriktigt. Det har därför synts de sakkunniga

lämpligt, att i blanketten redovisas såväl bruttovinsten som ock samtliga

avdragsposter för rörelsen eller, med andra ord, att en för taxeringen avsedd

vinstberäkning upprättas efter de regler, som äro vanliga vid bokföringens

avslutande men med utelämnande av de poster, som antingen icke

angå rörelsen eller ock icke få avdragas vid taxeringen. Härigenom bleve

bilagan lättare att förstå för den, som vore mindre bevandrad i räkenskapsföring.

De sakkunnigas uppfattning ansluter sig nära till den mening,

varåt landskamreraren Eiserman i sin förenämnda skrivelse givit uttryck.

Emellertid framhålla de sakkunniga, att en uppställning med utgångspunkt

från nettovinsten till det yttre icke skulle i någon större utsträckning

skilja sig från det av de sakkunniga utarbetade förslaget och att

avgörande för vilkendera utgångspunkten borde väljas vore vad som

ansåges mest praktiskt. För egen del hade sakkunniga givit företrädet

åt det förslag, som anknöte sig till! brnttovinsterna. Detta förslag med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

[Bilagor lör

försäkringsrörelse.

]

vissa ändringar av redaktionell art framlägges nu såsom formulär nr 7,

alternativ 1. Såsom alternativ 2 till samma nummer framlägges ett på grundval

av de sakkunnigas förarbeten uppgjort förslag med utgångspunkt från

nettovinsten. Någon närmare redogörelse för detaljerna i blankettförslagen

torde icke erfordras. Dock må nämnas, att uppgift om i taxeringsvärdet

ingående byggnadsvärde samt om brandförsäkringsvärdets fördelning å byggnader

och fasta maskiner ansetts behövlig till ledning vid beräknandet av

avdrag för värdeminskning av byggnader.

Något förslag till blanketter för redovisande av inkomst av försäkringsrörelse

har icke framlagts av taxeringssakkunniga, utan hava de sakkunniga

ansett blanketten för övriga bokförande rörelseidkare lämplig jämväl för

försäkringsrörelse. Med hänsyn till de nya regler för beräkningen av den

skattepliktiga inkomsten av försäkringsrörelse, som efter avgivandet av taxeringssakkunnigas

förslag blivit ifrågasatta, har försäkringsinspektionen anmodats

inkomma med förslag till erforderliga deklarationsformulär för försäkringsrörelse.

Till åtlydnad härav har försäkringsinspektionen den 15 sistlidne

mars inkommit med sitt den 9 i samma månad dagtecknade förslag i ämnet.

Vid upprättandet av detta förslag har ämbetsverket utgått från att samma

deklarationsformulär skall komma till användning för försäkringsföretagen som

för andra skattskyldiga, men att för beräkning av inkomsten av försäkringsrörelse

skall användas särskild bilaga. Två sådana förslag med tillhörande

anvisningar hava utarbetats av försäkringsinspektionen. Enligt försäkringsinspektionens

mening bör försäkringsanstalt å bilaga meddela beräkning av

nettointäkten av rörelsen och i samband därmed lämna de särskilda uppgifter,

som för denna beräkning finnas erforderliga, varemot å huvudblanketten

bör uppgivas, huru försäkringsaktiebolags inkomst fördelas på aktieägare

och försäkringstagare. Inspektionen uttalar vidare, att intet särskilt

formulär synes vara erforderligt för beräkning av utländsk försäkringsanstalts

inkomst av rörelse här i riket, enär alla härför behövliga uppgifter

kunna meddelas på de för skattskyldiga i allmänhet avsedda formulären

eller i särskild bilaga till dessa. — Försäkringsinspektionens formulärförslag

hava inom departementet blivit i redaktionellt hänseende överarbetade

bland annat för vinnande av formell anslutning till övriga formulär till

bilagor. På grund av de för bilagorna avsedda anvisningarnas speciella

natur har det ansetts lämpligt upptaga dem å bilagorna i stället för å formuläret

för övriga anvisningar. Bilagan för livförsäkringsrörelse är

visserligen väsentligt vidlyftigare än nuvarande bilaga för rörelse med bokföring,

men, enligt vad försäkringsinspektionen framhållit, innehålla formulärförslagen,

utöver uppgiften om ränteskatt, i huvudsak icke andra uppgifter

än sådana, som även med nuvarande skatteförfattningar må anses

nödiga, och därför, där de begärts, av försäkringsbolagen avgivits i särskilda

bilagor, i den mån deklarationsformuläret ej lämnat plats för dem.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

Anvisningar till deklarationsblanketterna nr 1 och 2 med bilagor hava Anvisningar.

upptagits på särskilt ark i enlighet med vad som praktiserats de senaste

åren, dock med undantag av de för försäkringsrörelse avsedda anvisningarna,

vilka, såsom redan nämnts, upptagits å bilagorna formulär nr 8 och 9. Sid. 1

är fortfarande anslagen åt de processuella reglerna, medan övriga anvisningar

i fullständigare skick än hittills upptagits å sid. 2, 3 och 4.

Formuläret nr 10, uppgift angående renskötsel, är avsett att komma till

användning, då lapp enligt 41 § förslaget till taxeringsförordning avgiver skötsel.

uppgift till ledning för sin taxering för inkomst av renskötsel och i sådan

rörelse nedlagd förmögenhet. Formulärförslaget har granskats av före detta

landshövdingen Johan Widén i egenskap av tillkallad sakkunnig för överarbetning

av 1919 års lappkommittés förslag angående lapparnas renskötsel

m. m. ävensom av landskamreraren i Jämtlands län Axel Andersson.

Formuläret nr 11, uppgift angående lotterivinst, torde icke tarva någon

närmare förklaring. vinst.

Formuläret till virkesdeklaration (nr 12) skiljer sig från nuvarande formuläret

huvudsakligen däri, att särskilda rubriker införts för dels virke till

husbehov, dels virke till användning eller förbrukning i egen rörelse, dels

ock virke till avsalu eller annan användning. Därjämte hava anvisningarna

utvidgats.

Formulären till deklarationsblanketter för fastighetstaxering äro fyra, deklarationer

nämligen nr 13 och 14 för allmän fastighetstaxering samt nr 15 och 16 or as w ''*s

för särskild fastighetstaxering. Å formulären nr 13 och 15, som avse jordbruksfastighet,

har arealredovisningen något ändrats från vad som var föreskrivet

för 1922 års allmänna fastighetstaxering, detta för tillgodoseende av

önskemål från statistiska centralbyråns sida. Så långt varit möjligt bär

överensstämmelse med de för lantmäteriet gällande föreskrifter om arealredovisning

likaledes ernåtts. Å formulären nr 13 och 14 har intagits

text för uppgifter till allmän jordbruksräkning i anslutning till de uttalanden,

som gjorts i propositionen nr 216 angående anordnande av en

allmän jordbruksräkning. I övrigt ansluta sig sistnämnda två formulär

nära till formulären för uppgifter till 1922 års allmänna fastighetstaxering.

— Formulären till särskild fastighetsdeklaration nr 15 och 16 äro i

väsentliga delar lika formulären nr 13 och 14, men de uppgifter, som hava

intresse allenast för statistiskt ändamål, hava givetvis utelämnats.

Något förslag till formulär till deklaration för taxering till utskiftningsskatt

framlägges nu icke. Ett tidigare upprättat sådant förslag har bilagts

proposition nr 134.

taxering.

deklaration

för taxering

till ut skift - ningsskatt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

Innan riksdagen fattat beslut i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till

skatte- och taxeringsförfattningar, kan slutlig ståndpunkt till formulärförslagen

givetvis icke tagas.

Föredragande departementschefen uppläser härefter inom finansdepartementet

upprättade förslag till deklarationsformulär nr 1—16 samt hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte med skrivelse till riksdagen överlämna förslagen

för det yttrande, vartill riksdagen må finna anledning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att skrivelse i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse AV 248.

13

Bilaga.

Till 1923 års taxeringssakkunniga.

De frågor, Ni uti skrivelse den 20 nästlidne oktober framställt, får jag

härmed besvara i den ordning, de framställts.

Icke några av bilagorna till det nuvarande deklarationsformuläret hava

visat sig så misslyckade som de, vilka äro avsedda för rörelseidkare.

Det må vara riktigt, att bilagorna böra vara olika för rörelseidkare med

bokföring och rörelseidkare utan bokföring, men gränsen mellan dessa grupper

är felaktigt uppdragen, om man låter avgränsningen bero på om rörelseidkaren

»fört handelsböcker» eller icke.

Uttrycket »fört handelsböcker» torde icke lagligen kunna givas eu inskränktare

betydelse än den, som avses i K. F. angående handelsböcker och

handelsräkningar den 4 maj 1855. Såsom föreskrivna handelsböcker angivas

här dagbok, brevbok och inventariebok. En bokföring av detta primitiva

slag kan emellertid aldrig uppvisa nettoresultatet av verksamheten under

året. Det kan på sin höjd visa tillgångar och skulder vid årets början och

slut samt den förmögenhetsökning respektive förmögenhetsminskning, som

efter årets verksamhet framträtt, men detta är något helt annat än nettovinst

respektive nettoförlust av driften. Tager man vidare i beräkning, att

rörelseidkaren är pliktig att i bokföringen upptaga allt vad han äger och

allt vad han är skyldig, vare sig det är i rörelsen nedlagt eller icke. sa

måste ju vara uppenbart, att den förmögenhetsökning respektive förmögenhetsminskning,

som enligt bokföringen uppkommit, kan hava varit beroende

av en mängd själva rörelsen ovidkommande förhållanden, oavsett egna och

familjens levnadskostnader. Visserligen avser blanketten att genom tillägg

till och avdrag från »nettovinsten» söka få fram det skattepliktiga årsinkomstbeloppet

av driften, men dessa tillägg och avdrag låta sig icke av taxeringsmyndigheterna

kontrolleras, då icke ett verkligt konto över verksamhetsresultatet

eller, såsom det rätteligen benämnes, ett vinst- och förlustkonto

förts och bilagts deklarationen. I själva verket är för taxeringsmyndigheterna

varje som helst utgiftskonto! och varje som helst sakligt bedömande

av uppgiftens vederhäftighet utesluten, då en rörelseidkare med

dylik primitiv bokföring begagnat sig av den blankett, varigenom han utgått

från »nettovinsten». Det är dylika räkenskaper, som jag i stor omfattning

låtit undergå granskning genom mina bokföringsexperter, och ofta

nog har man icke kunnat komma till ett säkert resultat utan att genom ett

tidsödande arbete låta lägga upp ett fullständigt bokslut. En närmare redogörelse

för de fall, som genom min bokföringsgranskning blivit utredda,

skulle uppvisa en mängd rena tokerier i deklarations väg, som uppkommit

och lett sitt ursprung av misslyckade försök att använda ifrågavarande

blankett, då bokföringen varit av detta primitiva slag. Säkert är, att i

följd av denna deklarationsblanketts felaktiga användning betydande skattebelopp

under årens lopp runnit bort till men för stat och kommun.

Avgränsningen mellan rörelseidkare med bokföring och rörelseidkare utan

bokföring bör därför göras så, att till den förra gruppen hänföras allenast

de, som fört dubbel bokföring med vinst- och förlustkonto i huvudboken.

Deklarations

formuläret.

bilagan för

rörelseidkare

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 24S.

Icke sällan händer det, att rörelseidkare med primitiv bokföring av förut

nämnt slag icke desto mindre bifoga ett »vinst- och förlustkonto», men

detta »vinst- och förlustkonto» har vid undersökning befunnits icke vara

ett verkligt vinst- och förlustkonto utan vara ur den primitiva bokföringen

uppkonstruerat pa kalkylatorisk väg. Sådana uppkonstruerade »räkenskapsutdrag»

hava oftast visat sig otillförlitliga. Det är därför, som jag önskar

tillägget: »med vinst- och förlustkonto i huvudboken».

Eöreiseidkare Beträffande bilagan för rörelseidkare ulan dubbel bokföring och således

“5“-ubbel utan vinst- och förlustkonto i huvudboken, böra väsentliga ändringar göras

0 onng'' i den blankett, som nu gäller för rörelseidkare, »som icke föra handelsböcker».

Om bokföringslagen, såsom önskligt vore, gjorde eller kunde göra någon

åtskillnad mellan rörelse av större omfattning och rörelse av mindre omfattning,

samt bokföringslagen tillika föreskreve skyldighet till dubbel bokföring

för de förra, så att alltså den primitiva bokföringen komme att begagnas

allenast i rörelse av ringa omfattning, så skulle jag helst sett, att

uran kunde stryka bort behållningarna vid årets början och slut ur den nu

ifrågavarande bilagan och i stället införa ett deklarationsferfarande av

samma primitiva slag, som det nu gäller för jordbrukare. Det har nämligen

visat sig förenat med svårigheter för smärre rörelseidkare att komma

till rätta med lagerbehållningarna, helst som verkliga inventeringar icke

göras vid årsskiftena. Det låter sig emellertid icke göra att bortse från

lagerbehållningarna, emedan, beklagligt att säga, även mycket betydande

och omfattande rörelse ofta betjänar sig av bokföring av enklaste slag. Men

om det måste anses nödigt att i uppgiften taga hänsyn till in- och utgående

lager, så måste det anses minst lika nödvändigt att taga hänsyn till inoch

utgående varufordringar och varuskulder.

Den sistberörda frågan har nuvarande bilaga löst på det sättet, att bland

bruttoinkomster skola upptagas även inkomster genom försäljning på kredit,

samt att bland omkostnader för varuinköp skola upptagas även inköp på

kredit. Den teoretiska spekulation, som ligger under anordnandet av bilagan

på detta sätt, må vara fullt riktig, men icke desto mindre vågar jag påstå,

att den är ohållbar i praktiken och leder icke blott i vissa fall utan till

och med i de allra Bestå fall till oriktiga deklarationer och, vad värre är,

till felaktigheter, som med bästa vilja icke kunna av taxeringsmyndigheterna

beaktas och rättas. Man bör komma ihåg, att deklaranterna av nu

ifrågavarande slag i allmänhet föra en kassabok samt därtill en reskontra

eller eljest en anteckning över varufordringar och varuskulder. I kassaboken

antecknas såsom inkomster vad som under varje dag kontant influtit,

vanligen under en post såsom »dagskassa», och i detta belopp ingå icke

blott kontantförsäljning utan även erhållen betalning för förut under året

eller under föregående år gjord kreditförsäljning, utan någon som helst åtskillnad.

På enahanda sätt antecknas i kassaboken utgifterna, vare sig de

avsett kontanta inköp eller utgiven betalning för under året eller under

föregående år gjorda kreditinköp utan åtskillnad. För att de i nu gällande

bilaga upptagna posterna för »försäljning av varor eller tillverkningar»

samt »inköp av råmaterial, förbrukningsartiklar och andra för rörelsen avsedda

varor» skola i bilagan bliva utförda med riktiga sifferbelopp, skulle

rätteligen inkomstsumman enligt kassaboken minskas med vad som under

året influtit i kassan på grund av kreditförsäljning under föregående år

och ökas med vad som under året sålts på kredit och därför betalning icke

erhållits före årets slut, varemot, å andra sidan, utgiftssumman enligt kassa
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

15

boken rätteligen skulle minskas med vad som under året ur kassan utgått

till betalning av kreditköp under föregående år samt ökas med vad som

under året inköpts på kredit och därför betalning icke utgivits före årets

slut. Det är sannerligen icke många deklaranter, som kunna, eller som,

även om de det kunde, verkligen gitta göra en sådan vidräkning. De taga

utan vidare kassaposterna sådana de äro utan någon som helst vidräkning.

Snart sagt alla dessa bilagor, även om de uppgjorts av fullt redbara deklaranter,

bliva således mer eller mindre felaktiga och alldeles icke överensstämmande

med vad som med bilagan avsetts.

Det vore väl under sådana förhållanden redigare, att bilagan uppgjordes

på sådant sätt, att siffrorna kunde tagas direkt ur kassaboken samt att

omjusteringen finge verkställas med tillhjälp av inventarieställningen vid

årsskiftena i fråga om varufordringar och varuskulder. Om på det hela

taget årsinventering verkställes, upptages ju i inventariet icke blott lagerbehållningar

utan även varufordringar och varuskulder efter förut verkställd

vidräkning med ledning av reskontran eller annan anteckningsbok över

fordringar och skulder. Om balansen vid årets början och slut i nu ifrågavarande

avseende öppet framträder i bilagan, blir denna också tjänligare

till underlag för eller kontroll vid eventuell taxering till näringsskatt enligt

kommunalskattekommitténs förslag.

Jag skulle således vilja giva denna bilaga ungefär följande utseende:

»1. Ingående varuskulder. Skulder vid årets början å inköpta

varor, råmaterial och förbrukningsartiklar.............................

2. Kontanta bruttoinkomster. Under året kontant influtna

inkomster av rörelsen (även influtna fordringar) .........................

3. Inkomster i natura. Saluvärdet av de förnödenheter och

varor, som jag ur affären tillgodogjort mig i hushållet eller

eljest för egen eller min familjs räkning..............................

4. Utgående lager. Värdet å lager vid årets slut av handels
varor,

råmaterial, hel- och halvfabrikat samt förbrukningsartiklar

m. m...........................................

5. Utgående varufordringar. Fordringar vid årets slut för

försålda varor och tillverkningar.............. . .....................

Summa I ....................

6. Ingående lager. Värdet å lager vid årets början av han
delsvaror,

råmaterial, hel- och halvfabrikat samt förbrukningsartiklar

m. m....................... ....................

7. Ingående varufordringar. Fordringar vid årets början för

försålda varor och tillverkningar............... ....................

8. Kontanta utgifter. Under året kontant utbetalda utgifter

för rörelsen.

a. Inköp av för rörelsen avsedda varor, råmaterial och

förbrukningsartiklar (även betalda varuskulder) ........................

b. Hyror och arrenden..................... ....................

c. Räntor å lånt anläggnings- och rörelsekapital..... ....................

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Marts skrivelse Nr 2d8.

Rörelseidkare

med

bokföring.

d. Arbetslöner..........................

e, Diverse utgifter för rörelsen:

Samma specifikation som nuvarande bilaga......

9. Arbetslöner i natura:

Kost till ............ biträden å kr............ pr år kr.............

Logi » ............ » » » ............ » » » ............

10. Avskrivningar. Värdeminskning å driftsinventarier

»/ a ut.

............ /o “ ............................ ....... • • .

(Inventariernas värde enligt föregående års förmögenhetsspecifikation

kr.....................).

11. Utgående varuskulder. Skulder vid årets slut å inköpta

varor, råmaterial och förbrukningsartiklar.........

Summa II

Summa I kr.

Avgår Summa II kr.

Återstående inkomst (införes under CII i dekl.)

Beträffande anordnandet av den bilaga, som kunde anses lämplig för

rörelseidkare med bokföring, d. v. s. för rörelseidkare med dubbel bokföring

och således med vinst- och förlustkonto i huvudboken, får jag anföra

följande.

Den nuvarande blanketten till bilagan är utan allt tvivel byggd på en

riktig tanke, då den utgår från vad rörelseidkaren själv ansett vara årsresultatet

av verksamheten, nämligen nettovinsten enligt räkenskapen, eller,

såsom det rätteligen bort bestämmas, enligt vinst- och förlustkonto. Från

denna utgångspunkt skulle den skattskyldige genom blanketten ledas till att

genom tillägg av vissa poster och genom avdrag av andra poster själv beräkna

det enligt skattelagarna skattepliktiga beloppet av rörelse. Denna

blankett till bilaga har,ock allt ifrån dess tillkomst på ett utomordentligt

betydelsefullt sätt visat sig fylla sin uppgift så till vida, att den lärt de

skattskyldiga, vad de förut i stor omfattning varit i o vetskap om, nämligen,

att skattepliktig inkomst enligt skattelagarna i allmänhet alldeles icke sammanfaller

med vad de själva kalla sin nettovinst. Det kan icke råda något

som helst tvivel om, att icke denna blankett tillfört stat och kommun

skatteintäkter till betydande belopp, vilka tidigare på grund av rörelseidkarnas

ovetenhet undandragits beskattning. Blanketten har ock redan

genom dess specificerade uppställning och genom den tankeverksamhet, som

alltid måste vara förenad med uppgifternas granskning och jämförande med

räkenskapsutdragen, uppdrivit taxeringsmyndigheternas intresse och intensitet

vid uppgiftskontrollen, och vad detta betytt i ökade skatteintäkter kan

knappast överskattas. Man skulle till och med kunna våga det påståendet,

att just på grund av de brister hos blanketten, vilka jag här efteråt kommer

att beröra, hava taxeringsmyndigheternas granskning nödgats bliva än

mera ingående, än den måhända eljest behövt bliva, vilket i sin mån kan

hava bidragit till anmärkningar och högre taxering än som eljest skulle

ifrågakommit, om blanketten mera enkelt och naturligt anslutit sig till

räkenskapsutdragen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

IT

För skattskyldiga, vilkas räkenskaper uteslutande eller huvudsakligen omfatta

en viss rörelse och vilkas »nettovinst» således huvudsakligen härlett

ur rörelsen, är nuvarande blankett med vissa smärre omredigeringar, vilka

komma att av mig föreslås, alldeles förträfflig. Den föranleder i dylika fall

inga som helst besvärligheter, vare sig för den skattskyldige att ifylla eller

för taxeringsmyndigheterna att granska. Så snart däremot räkenskapen

tillika omfattar andra förvärvskällor av olika slag, uppkomma besvärligheter,

vilka stegras i mån som dessa andra förvärvskällor bidragit till en större

huvudpart av nettovinsten; och dessa besvärligheter bliva hart när oöverkomliga,

då vissa av dessa andra förvärvskällor i verkligheten lämnat vinst

och andra lämnat förlust, så att nettovinsten hlir så att säga ett resultat av

både samverkande och motverkande faktorer ur ett flertal förvärvskällor —

vilka exempelvis kunna med avseende å beskattningsort i kommunalskatteavseende

vara hänförliga till ett flertal skilda kommuner. I dylika fall kan

det framstå såsom ett nästan olösligt problem att med användande av blanketten

söka renodla den skattepliktiga inkomsten av rörelsen. Jag har

verkligen påträffat ett sådant fall, då själva den ifrågavarande rörelsen

uppenbarligen varit av mindre omfattning, men årsresultatet framkommit

genom en samverkan av jordbruksfastigheter, ett flertal fastigheter av annan

natur än jordbruksfastighet, aktieinnehav, delägarskap i handelsbolag samt

aktie- och fastighetsrealisationer och andra tillfälliga spekulationsförvärv

eller förluster, och i detta fall hade den skattskyldige vägrat avgiva en

bilaga av nu ifrågavarande slag på den grund, att det varit honom omöjligt.

Då vid en av mig företagen undersökning visade sig, att rörelsen

lämnat förlust i stället för skattepliktig inkomst, avstod jag på grund av

bristande tid från försöket att med tillämpning av blanketten söka utreda

och renodla resultatet av rörelsen, men jag kom till den uppfattningen, att

problemet skulle komma att vid sådant försök visa sig, om icke olösligt, så

dock förenat med besvärligheter, som icke skulle stått i förhållande till

nyttan därmed, helst som med tillhjälp av räkenskapen en enklare metod

stod till buds att utfinna rörelsens årsresultat.

Om nuvarande blankett, för vars förtjänster jag ingalunda är blind, skall

bibehållas, borde åtminstone vid sidan av denna blankett eller såsom kontroll

å det resultat, vartill blankettens ifyllande lett, uppställas en annan blankett,

att alternativt eller vid sidan av den nuvarande användas. Innan jag ingår

på uppställningen av en sådan ny blankett, torde jag få föreslå vissa ändringar

i den nu gällande blanketten.

Blanketten bör uttryckligen angivas vara avsedd uteslutande för rörelseidkare

med dubbel bokföring och vinst- och förlustkonto i huvudboken.

På grund härav bör utsägas, att utgångspunkten för beräkningarna bör

vara: Nettovinst enligt vinst- och förlustkonto.

Beträffande posten 1 bland tillkommande poster skulle jag vilja hava

parantessatsen »(därest icke motsvarande belopp ingår i bokförda nettovinsten)»

ändrad sålunda: »(Därest icke varukonto eller annat dylikt driftskonto krediterats

för vad som tagits till hushållet. Om sådant skett bör detta styrkas

genom kontoutdrag)».

Posten 2 bland tillkommande poster bör uppdelas ungefär sålunda:

»Avskrivningar för värdeminskning å driftsinventarier.....

Avskrivningar för värdeminskning å andra för stadigvarande

bruk avsedda tillgångar .......................................

Avskrivningar för förlust å varufordringar ...............................

Avskrivningar å aktier eller förlust vid realisation av aktier .....................»

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 2IVi höft. (Nr 2iS.J 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kunrjl. Maj.ts skrivelse Nr 348.

Posten 3 bör uppdelas sålunda:

»Alla bland omkostnader avförda utskylder (hava utskylderna avförts å

kapitalkonto eller därmed jämförligt konto och således icke minskat

nettovinsten, bör detta styrkas genom kontoutdrag)

till staten.................. ....................

till kommuner................................ • • • >)

Posten 4 bör ytterligare specificeras. Man måste förebygga, att omkostnader

eller utgifter, som belöpt å andra i räkenskapen redovisade förvärvskällor

än den ifrågavarande rörelsen, komma att avgå därigenom, att de

minskat nettovinsten. Detta förekommer ständigt. Icke sällan händer det,

att å »intressekonto» eller »räntekonto» avförts ränteutgifter, som belöpa å

andra förvärvskällor, varigenom de fått i sin helhet minska nettovinsten,

fastän de tillika avdragas å andra bilagor och sålunda bliva dubbelt avdragna.

På grund härav synes denna post böra avfattas ungefärligen sålunda:

»Å intressekonto eller annat dylikt konto avförda ränteutgifter, som belöpt

å annan i deklarationen upptagen förvärvskälla än rörelsen och där avdragits

med ett sammanlagt belopp av.................................

Å omkostnadskonto eller annat utgiftskonto, som minskat nettovinsten,

upptagna utgifter, som rätteligen belöpt å annan i

deklarationen upptagen förvärvskälla (fastighet m. m.) och

där avdragits med.............................................

Personliga utgifter, som avförts å hushållskonto eller privatkonto

och minskat nettovinsten (Hava dessa utgifter avförts å

konto, som icke minskat nettovinsten, bör detta styrkas genom

kontoutdrag).

Bland avgående poster torde följande böra kompletteras.

Posten 7 »avskrivningar för lidna förluster å fordringar»

bör kompletteras med följande »(Här upptagas ej andra förluster

än sådana, som verkligen avförts i räkenskapen såsom

gjorda förluster)» varjämte ordet »fordringar» bör utbytas

mot »varufordringar».

Posten 9 bör uppdelas i tvenne så lydande:

»I nettovinsten ingående saluvärde av skog och andra produkter

eller råämnen från egen fastighet, vilka förädlats eller

förbrukats i rörelsen. (Om vederbörligt driftkonto i rörelsen

debiterats för värdet av produkterna m. m., får värdet här

avgå allenast under förutsättning, att värdet här ovan upptagits

bland tillkommande poster)»....................................

»I nettovinsten ingående inkomster, som rätteligen belöpt å

annan i deklarationen upptagen förvärvskälla och som där

uppgivits till beskattning.........................................»

Slutligen bör bland avgående poster upptagas en post, så

lydande:

»Nettoförlust enligt bilagda vinst- och förlustkonto».

Utan tvivel skulle denna blankett genom de av mig sålunda föreslagna

förändringar fungera bättre än den nuvarande blanketten. Icke desto mindre

tror jag, att såväl deklaranter som taxeringsmyndigheterna skulle få lättare

att handskas med deklarationerna, om rörelsebilagan icke utginge från

»nettovinsten» utan i stället, såsom förut varit förhållandet, från »bruttovinsten».

Men en bilaga, upprättad med bruttovinsten såsom utgångspunkt,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

måste göras vida mera specifik än den i det förutvarande gamla deklarationsformuläret

upptagna specifikationen, ty en fullständig återgång till det

gamla skulle vara synnerligen olycklig och innebära en återgång till ofrivilligt

undandragande av skatt i stor omfattning.

Jag har nu gjort upp ett utkast till en ny slags rörelsebilaga för rörelseidkare

med dubbel bokföring och med vinst- och förlustkonto i huvudboken,

och i detta utkast har jag utgått från »bruttovinsterna». Detta utkast torde

icke kräva särskild motivering utan tala för sig själv. Blott det vill jag

hava sagt, att det ingalunda hörer till ovanligheten, utan tvärtom, att

värdeminskningsavdrag av en eller annan art avföras direkt å något driftekonto

och minska bruttovinsten således utan att redovisas å vinst- och förlustkonto.

Man kan således icke undvika att såsom tillkommande poster

upptaga värdeminskningsavdrag, även då man tager »bruttovinster» till utgångspunkt.

Detta utkast skulle se ut ungefär sålunda:

»Bruttovinster enligt bilagda vinst- och förlustkonto redovisade å följande

driftskonton:

Varu konto................ kr.....................

Yrkets konto............... » ....................

Tillverknings konto........... » ....................

Försäljnings » ........... » .................

Tillkommer:

1. Saluvärdet av de förnödenheter och varor, som jag ur affä
ren

tillgodogjort mig i hushållet eller eljest för egen eller

min familjs räkning, därest dessa icke krediterats resp.

driftskonton.................. • • • .......

2. Avskrivningar, såvitt sådana debiterats något driftskonto:

å ....................... konto . . kr.....................

» ........................ » . . » ....................

» ........................ » • • » kr.....................

3. I beskattningsavseende ej avdragsgilla ut
gifter

(personliga utgifter, skatter o. d.)

såvitt sådana debiterats något driftskonto:

å ........................ konto. . kr.....................

Summa kr.

Avgår:

4. Ränta å lånt kapital, som varit uteslutande i rörelsen nedlagt.

(Samtliga ränteutgifter hava enligt .................... konto utgjort

............ kr.....................) kr. ...................

5. Värdeminskning å driftsinventarier:

........ X å kr. ................= kr....................

........ % » » ................= » ....................

Anskaffningsvärdet å de

vid årets början befintliga

driftsinventarierna utgjorde » ....................

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

6.

7.

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

Anskaffningsvärdet å under

året inköpta driftsinventarier

utgjorde........kr.

Driftsinventariernas bokförda

värde utgjorde:

vid årets början.....»

» » slut.......»

Värdeminskning å andra för stadigvarande

bruk avsedda tillgångar (gruva, rätt till

stenbrott, patenträtt etc.)..........

Avskrivningar för lidna förluster å varufordringar

avförda

å ........................ konto. . .kr....................

kr.

8. Övriga driftskostnader, bokförda å följande

konton (ej hushållskostnader, personliga

utgifter, skatter o. d.):

........................ konto .... kr....................

Bruttoförluster redovisade å följande driftskonton

:

....................... konto . . . .kr...................

Återstående inkomst kr

Malmö i landskontoret den 23 november 1923.

G. V. EISERMAN.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.