Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster

15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:26, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mqj:ts proposition Nr 26.

17

Nr 26.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december

1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster; given

Stockholms slott den 4. januari 1927.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden

för den 23 september 1926 och den 4 januari 1927 samt

av kyrkomötets skrivelse den 3 november 1926, nr 35, i anledning av dels

Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den

9 december 1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster, dels ock två

i ämnet väckta motioner, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

för dess del antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 2

och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner för

präster.

GUSTAF

N. J. F. Almkvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 22 häft. (Nr 25—20.)

■2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:t,‘i proposition Nr 26.

FÖRSLAG

till

Lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910

(nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster.

Härigenom förordnas att 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 om

emeritilöner för präster skola hava följande ändrade lydelse:

2 §•

Emeritilön delas i grundbelopp och fyllnadsbelopp.

Grundbeloppet skall för ordinarie tjänstinnehavare motsvara åttio procent

av hans lön, beräknad till det belopp, vartill densamma bestämts vid lönereglering,

fastställd på grund av lagen om reglering av prästerskapets avlöning,

eller, om sådan lönereglering med avseende å tjänstinnehavaren icke

vunnit tillämpning, till det belopp, efter vilket avgift till prästerskapets

änke- och pupillkassa senast utgått. Ej må dylikt grundbelopp understiga

tretusentvåhundra kronor för kyrkoherde och tvåtusen kronor för komminister,

ej heller överstiga fyratusenfemhundra kronor; och skall, där grundbeloppet

vid uträkning efter ovan angivna grund ej uppgår till jämnt tiotal

kronor, detsamma höjas till närmast högre tiotal.

För extraordinarie präst skall grundbeloppet utgöra ettusenfemhundra

kronor.

Fyllnadsbeloppet skall utgöra för ordinarie tjänstinnehavare det belopp,

som framgår av bifogade tab. A, och för extraordinarie präst fyrahundratjugutvå

kronor.

3 §.

Med iakttagande därav, att kyrkofonden eljest åliggande utgifter skola i

främsta rummet bestridas samt att icke något år mer än femhundrasjuttiotusen

kronor må användas till emeritilöner, bestämmer Konungen, huru

tillgängliga medel skola, med hänsyn till olika klasser av tjänstinnehavare,

uppdelas i lämpligt antal emeritilöner.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1927.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 26.

19

Tabell A.

innefattande uppgift å det fyllnadsbelopp, som enligt 2 § i lagen

om emeritilöner för präster skall jämte nedan angivna grundbelopp

ingå i emeritilön.

Grundbelopp

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2,000

332

334

335

336

338

339

340

342

343

344

2,100

346

347

348

350

351

352

354

355

356

358

2,200

359

360

361

363

364

365

367

368

369

371

2,300

372

373

375

376

377

379

380

381

383

384

2,400

385

387

388

389

391

392

393

395

396

397

2,500

399

389

379

369

359

349

339

340

341

342

2,000

344

345

346

348

349

350

352

353

354

356

2,700

357

358

360

361

362

364

365

366

368

369

2,800

370

372

373

374

376

377

378

379

381

382

2,900

383

385

386

387

389

390

391

393

394

395

3,000

397

398

399

401

402

403

405

406

407

409

3,100

410

411

413

414

415

417

418

419

420

422

3,200

423

424

426

427

428

430

431

432

434

435

3,300

436

438

439

440

442

443

444

446

447

448

3,400

450

451

452

454

455

456

458

459

460

461

3,500

463

464

465

467

468

469

471

472

473

475

3,600

476

477

479

480

481

483

484

485

487

488

3,700

489

491

492

493

495

496

497

499

500

501

3,800

502

504

505

506

508

509

510

512

513

514

3,900

516

517

518

520

521

522

524

525

526

528

4,000

529

530

532

533

534

536

537

538

539

541

4,100

542

543

545

546

547

549

550

551

553

554

4,200

555

557

558

559

561

564

568

572

576

579

4,300

583

587

590

594

598

601

605

609

613

616

4,400

620

624

627

631

635

638

642

646

650

653

4,500

657

—

—

—

—

—

—

—

—

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kitngl. Maj. ts proposition Nr 26.

Utdrag ur protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

september 1926.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lvberg.

Lag om ändrad

lydelse

av §§ 2

och 3 i lagen

den 9 decein

ber 1910 (nr

141 s. 35) om

emeritilöner

för präster.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter.

2 och 3 §§ i lagen om emeritilöner för präster hava för närvarande följande

lydelse:

2 §. För ordinarie tjänstinnehavare skall emeritilön motsvara åttio procent

av hans lön, beräknad till det belopp, vartill densamma bestämts vid

lönereglering, fastställd på grand av lagen om reglering av prästerskapets

avlöning, eller, om sådan lönereglering med avseende å tjänstinnehavaren

icke vunnit tillämpning, till det belopp, efter vilket avgift till prästerskapets

änke- och pupillkassa senast utgått. Ej må dylik emeritilön understiga

tretusentvåhundra kronor för kyrkoherde och tvåtusen kronor för komminister,

ej heller överstiga fyratusen fem hundra kronor; och skall, där vid

uträkning efter ovan angivna grund emeritilönen ej uppgår till jämnt tiotal

kronor, densamma höjas till närmast högre tiotal. För extraordinarie präst

skall emeritilön utgöra ettusenfemhundra kronor.

3 §. Med iakttagande därav att kyrkofonden eljest åliggande utgifter

skola i främsta rummet bestridas samt att icke något år mer än femhundratusen

kronor må användas till emeritilöner, bestämmer Konungen, huru tillgängliga

medel skola, med hänsyn till olika klasser av tjänstinnehavare,

uppdelas i lämpligt antal emeritilöner.

Innehavarna av prästerliga emeritilöner hava i likhet med övriga präster

åtnjutit dyrtidstillägg.

De grundläggande stadgandena härom finnas intagna i den efter riksdagens

och kyrkomötets hörande utfärdade lagen den 30 augusti 1918 (nr 724)

angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa

extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner.

Angående sättet för gäldandet av krigstidsunderstödet föreskrives i lagen,

att detsamma skall åt innehavare av prästerlig emeritilön i sin helhet gäldas

ur kyrkofonden.

I lagen meddelas vidare, bland annat, den bestämmelsen, att kyrkofonden

ej får för något år i vidsträcktare mån tagas i anspråk för gäldande av

krigstidsunderstöd än som motsvarar fondens återstående överskott för närmast

föregående kalenderår, sedan samtliga fonden eljest åliggande utgifter

blivit bestridda.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majds proposition Nr 26.

Genom lag den 22 april 1921 (nr 192) har ett tillägg till denna bestämixielSG

gjoits av innehåll, att, därest med iakttagande av angivna begränsning

skäligt krigstidsunderstöd icke kan beredas prästerskapet, då må, där

säl skilda skäl föreligga, för ändamålet användas jämväl ytterligare belopp,

icke överstigande den kapitalökning, fonden intill närmast föregående kalenderår

vunnit efter den 31 december 1918.

Till innehavarna av prästerliga emeritilöner utgick under ecklesiastikåren

1922—1926 dyrtidstillägget med dels el t belopp, bestämt i förhållande (ill

ett för varje kvartal gällande grundtal, procentuellt tillägg, dels barntillägg,

dels ock ett för varje kvartal lika belopp, fast tillägg. Det procentuella tilllägget

beräknades med ledning av det tal, som ansågs motsvara den efter ingangen

av augusti månad 1914 inträdda levnadskostnadsökuingen och utgick

i förhållande till ett för kvartal beräknat tilläggsunderlag samt efter ett procenttal,

motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen och i

förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela tal. Tilhiggsunderlaget

utgjordes i fråga om emeritilön för kyrkoherde och komminister av

den på kvartalet belöpande delen av emeritilönen samt i fråga om emeritilön

till extraordinarie präst av ett belopp av 450 kronor för kvartal. Barntillägget

utgick till innehavare av emeritilön, vilken vid ecklesiastikårets ingång

på grund av försörjningsplikt underhöll barn under 16 år, med 15

kronor för kvartal och varje sålunda underhållet barn, dock med iakttagande

av viss begränsning. Det fasta tillägget avsåg att giva innehavarna av de

lägsta emeritilönerna en förhöjning i dyrtidstillägget, som motsvarade det

till vissa av statens pensionärer utgående pensionstillägget jämte därå belöpande

dyrtidstillägg.

Jämlikt 3 § lagen om krigstidsunderstöd den 30 augusti 1918 skola de

grunder, som gälla för krigstidstillägg eller annat dylikt understöd åt statens

pensionärer, äga motsvarande tillämpning i fråga om krigstidstillägg åt

prästerliga emeriti.

För att i möjligaste mån jämställa de sistnämnda med pensionerade f. d.

befattningshavare i statens tjänst i motsvarande pensionsläge hade man, enligt

vad förut nämnts, tilldelat innehavarna av emeritilöner under en viss

storlek, förutom dyrtidstillägg och barntillägg, jämväl ett s. k. fast tillägg,

så avpassat att det motsvarade statspensionärernas pensionstillägg med därå

belöpande dyrtidstillägg.

Genom denna anordning voro innehavarna av prästerliga emeritilöner i

avseende å djutidstillägg likställda med statens f. d. befattningshavare med

icke reglerade pensioner, till vilka senare dyrtidstillägget utgick efter en högre

procent än till f. d. befattningshavare med nyreglerade pensioner. Enligt

kungörelse den 18 juni 1925 (nr 275), utfärdad i överensstämmelse med riksdagens

beslut, försvann denna skillnad i dyrtidstilläggens belopp för statens

pensionärer från och med budgetåret 1925—1926: pensionerade f. d.

statstjänstemän m. fl. erhöllo därefter dyrtidstillägg efter reducerade grunder

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts proposition Nr 26.

enligt de för pensionärer med reglerade pensioner gällande bestämmelser. I

samband därmed undergingo de icke reglerade pensionerna, frånsett de ytterligare

förmåner, som skulle tillkomma vissa f. d. befattningshavare i statens

tjänst, viss förhöjning, motsvarande minskningen i dyrtidstillägget. För

att samma bestämmelser rörande dyrtidstillägg, som numera gälla för f. d.

befattningshavare i statens tjänst, skola bliva gällande för innehavarna av

emeritilöner, skulle dessa löner behöva höjas på samma sätt.

I skrivelse den 25 januari 1926 anmodade därför dåvarande statsrådet

och t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet kammarkollegiet och statskontoret

att gemensamt verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning

jämte därav föranledda förslag till ändrade författningsbestämmelser,

dels skyndsammast i fråga om sådan förändring av grunderna för utgående

av dyrtidstillägg till innehavare av prästerliga emeritilöner, att det procentuella"

tillägget för ecklesiastikåret 1926—1927 kunde utgå enligt de i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 275) stadgade grunder för dyrtidstillägg åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer, dels oele före den

1 juni 1926 i fråga om sådan förhöjning för tiden efter nämnda ecklesiastikår

av de i lagen den 9 december 1910 bestämda emeritilöner för präster,

som erfordrades för att dyrtidstillägg till innehavare av dylik emeritilön

skulle kunna utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de för dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer gällande grunder.

Med anledning härav yttrade sig ämbetsverken i utlåtande den 6 februari

1926 angående den förra av de i statsrådets ovannämnda skrivelse berörda

frågorna och anförde därvid följande:

Bet fasta tillägget utgör för innehavare av emeritilön för extra ordinarie

prästman 40 kronor för kvartal samt för innehavare av emeritilön för ordinarie

prästman, där emeritilönen icke uppgår till 2,560 kronor för år, 20

kronor för kvartal, dock att för innehavare av emeritilön, som överskjuter

2,500 kronor men icke uppgår till 2,560 kronor för år, emeritilönen jämte

det fasta och det procentuella tillägget icke må tillhopa överstiga det belopp,

som i emeritilön och procentuellt tillägg sammanlagt tillkommer innehavare

av emeritilön å 2,560 kronor för år. Till innehavare av emeritilön å 2,560

kronor för år eller däröver utgår icke fast dyrtidstillägg. Det fasta tillägget

motsvaras av det innehavarna av de lägsta statspensionerna år 1922 tillerkända

s. k. pensionstillägget jämte därå belöpande dyrtidstillägg. Enligt

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360) skulle nämligen till pensionerad f. d.

befattningshavare i statens tjänst utgå pensionstillägg med, såvitt nu är

fråga, 120 kronor för år å''pensioner till belopp av 1,500 kronor och 60

kronor å pensioner till belopp av 2,000 kronor och därutöver, dock att pension

och tillägg ej fick tillhopa överstiga 2,560 kronor. Även å pensionstillägget

skulle dyrtidstillägg beräknas. Då någon förhöjning av emeritilönen,

motsvarande det statspensionären tillerkända pensionstillägget, icke med

hänsyn till bestämmelserna i emeritilönelagen kunde vidtagas utan kyrkomötets

hörande, måste nämligen, för att innehavare av de lägsta emeritilönerna

icke skulle komma i sämre ställning än statspensionärer med mot
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 26''.

svarande pensioner, dyrtidstillägget för prästman höjas med ett fixt belopp

motsvarande pensionstillägget jämte därå belöpande dyrtidstillägg. Vid bestämmande

av det fasta tillägget för extra ordinarie prästman har emellertid

— som det vill synas oavsiktligt — denne blivit i förhållande till statspensionär

med samma pensionsbelopp överkompenserad med ett belopp av

40 kronor årligen, beroende därpå att det icke uppmärksammats, att en

statspensionär med 1,500 kronor årlig pension jämte därå belöpande pensionstillägg

å 120 kronor, med hänsyn till bestämmelserna om tilläggsunderlag,

i dyrtidstillägg icke åtnjöt högre belopp än vad en extra ordinarie prästman

uppbär i procentuellt tillägg. Det i den sistnämndes fasta tillägg ingående

belopp av 40 kronor, som skulle motsvara dyrtidstillägg å berörda

pensionstillägg, är således en förmån, vartill någon motsvarighet icke finnes

för statspensionären.

Den som kompensation för minskat dyrtidstillägg av 1925 års riksdag

vidtagna förhöjningen i de icke reglerade pensionerna — förhöjning I —

har så avpassats att vid tillämpning av de för nyreglerade pensioner gällande

dyrtidstilläggsgrunderna innehavarna av äldre pensioner komma i åtnjutande

av pensions- och dyrtidstilläggsförmåner av i huvudsak oförändrad storlek,

eller, såsom det också uttryckts, pensionsförhöjningen har åstadkommits på

det sätt, att det belopp uträknats, varmed dåvarande pension skulle ökas

för att vid beräkning av dyrtidstillägg därå med tillämpning av de reducerade

grunderna sammanlagda förmånen skulle motsvara vad som skulle

hava utgått, om å pensionen dyrtidstillägg beräknats enligt de dittills gällande

förmånligare grunderna. Vid dessa beräkningar, för vilka finnes redogjort

i proposition nr 198 till 1925 års riksdag, bar man utgått från det för sista

kvartalet av år 1924 gällande tal för levnadskostnadsökningen eller 74.

För underlättande av uträkningen av pensionerna har i den författning —

kungörelsen den 18 juni 1925, nr 280 — vari bestämmelser om sagda pensionsförhöjning

meddelats, fogats en tabell utvisande för varje tiotal kronor

av pensionsbeloppen, inberäknat i förekommande fall 1922 års pensionstillägg,

därå belöpande pensions förhöjning I. I anslutning därtill har i § 3

av kungörelsen stadgats: Som kompensation för minskning i förmån tillföljd

av förändrade grunder för bestämmande av dyrtidstillägg förhöjes pensionen

med belopp, som framgår av den i bifogade tabell meddelade uträkning

(förhöjning I); skolande i fall, där pensionens belopp icke slutar å helt

tiotal kronor, förhöjningen beräknas å ett pensionsbelopp avjämnat till närmast

lägre hela tiotal kronor.

_ A sagda pcnsionsförhöjning utgår dyrtidstillägg liksom å 1922 års pensionstillägg.

Då det nu gäller att anpassa de för dyrtidstillägg åt statspensionärer gällande

grunder å det till innehavare av prästerliga emeritilöner utgående s. k.

procentuella dyrtidstillägget, lärer med hänsyn till förut anförda hinder för

emeritilönens förhöjning och då någon minskning i utgående förmåner givetvis

icke bör ifrågakomma, annan utväg icke stå öppen än att tillskapa ett

fixt dyrtidstillägg så avpassat att emeritilönen med därå belöpande procentuellt

dyrtidstillägg enligt nu gällande grunder ävensom i förekommande fall

fast dyrtidstillägg kommer att motsvaras av emeritilönen, nu utgående fasta

tillägg, det nya fasta tillägget jämte procentuellt dyrtidstillägg beräknat i

enlighet med de nya (reducerade) för statspensionärerna gällande grunderna.

Med hänsyn till den i § 3 lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) meddelade

bestämmelsen, att krigstidstillägg åt bland andra innehavare av prä
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

KungI. May.ts proposition Nr 26.

sterliga emeritilöner skall utgå efter samma grunder, som äro eller varda

fastställda för krigstidstillägg eller anuat dylikt understöd åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst, synas bestämmelserna om grunderna för dyrtidstilläggets

utgående beträffande de prästerliga emeriti böra såvitt möjligt

överensstämma med de för statspensionärernas tilläggsförmåner gällande

stadganden. Det fasta dyrtidstillägget till emeriti synes därför böra direkt

motsvara 1922 års pensionstillägg utan därå belöpande dyrtidstillägg och

1925 års pensionsförhöjning I, samt det procentuella tillägget beräknas på

ett tilläggsunderlag motsvarande emeritilönen och det fasta tillägget. Genom

en sådan anordning förmedlas också på ett smidigare sätt övergången till

den i utsikt ställda förhöjningen i själva emeritilönen, varom förslag framdeles

kommer att av kammarkollegiet och statskontoret avgivas, och denna

omständighet talar enligt ämbetsverkens förmenande kraftigt för frågans ordnande

på detta sätt. En med tillämpning av dessa grunder verkställd uträkning

utvisar, att med ett grundtal av 74 sammanlagda beloppen av dyrtidstilläggen

bliva praktiskt taget enahanda som de nu utgående med undantag

för innehavare av emeritilön å 1,500 kronor, vilka på grund av

förut berörda förhållande skulle vid tillämpning av de för statspensionärer

gällande principer erhålla 40 kronor årligen mindre i dyrtidstillägg än vad

de hittills åtnjutit. Då emellertid någon minskning i hittills utgående förmåner

icke synes böra äga rum, torde för nämnda emeriti det fasta tillägget

böra höjas med ett belopp motsvarande 40 kronor efter avdrag av därå

belöpande dyrtidstillägg enligt de reducerade grunderna eller sålunda med

ett belopp av 33 kronor.

I överenstämmelse med vad som ägt rum beträffande pensionsförhöjningen

åt statspensionärerna synes i den nya kungörelsen om dyrtidstillägg åt

prästerliga emeriti böra intagas en tabell, utvisande för varje tiotal kronor

av emeritilönebeloppen för de förutvarande ordinarie prästmännen det därå

belöpande fasta tillägget, inberäknat det nuvarande fasta tillägget utan därå

belöpande dyrtidstillägg, med iakttagande av de i § 6 av kungörelsen den

20 juni 1924 stadgade begränsningar.

Det till de prästerliga emeriti utgående barn tillägget å 15 kronor per

kvartal synes böra nedsättas till det för statspensionärer gällande eller 12

kronor för kvartal.

Sedan Kungl. Maj:t därefter i proposition den 25 februari 1926, nr 180,

med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1926—1927

åt dels kyrkoherdar och kom minstrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar

och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga

emeritilöner föreslagit riksdagen godkänna vissa av dåvarande departementschefen,

i anslutning till vad av ämbetsverken i deras ovan återgivna

utlåtande anförts, förordade allmänna grunder för beviljande av dyrtidstilllägg

under ecklesiastikåret 1926—1927 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd åt

präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare

av prästerliga emeritilöner, anmälde riksdagen i skrivelse den 14

maj 1926, nr 223, att riksdagen godkänt ovan omförmälda allmänna grunder

för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1926—1927 åt vissa

närmare angivna prästmän, bland andra innehavare av prästerliga emeritilöner.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition Nr 26.

I anslutning härtill utfärdade Kungl. Maj:t den 18 juni 1926 kungörelser,

dels, nr 287, om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i kungörelsen den 20 juni

1924 (nr 312) angående dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i

nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie

präster, dels ock, nr 288, angående dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga

emeritilöner.

Den 27 maj 1926 hava vidare kammarkollegiet och statskontoret avgivit

sitt yttrande och förslag beträffande den andra av de i ovanberörda departementschefsskrivelse

av den 25 januari 1926 omförmälda frågorna.

Ämbetsverken hava därvid till en början erinrat, att de i sitt gemensamma

utlåtande den 6 februari 1926 föreslagit, att frågan om ordnandet

av dyrtidstilläggen för ecklesiastikåret 1926—1927 skulle lösas på det sätt,

att till emeriti utginge dels ett fast dyrtidstillägg och dels ett efter de reducerade

grunderna och med underlag av såväl emeritilönen som det fasta

tillägget beräknat procentuellt dyrtidstillägg samt att det fasta tillägget bestämdes

till sådant belopp, att summan av de båda tilläggen motsvarade

vad som enligt dittills gällande bestämmelser skulle hava utgått i ett efter

de dåvarande grunderna beräknat procentuellt tillägg jämte det i förekommande

fall utgående fasta tillägget. Genom en sådan anordning förmedlades

också efter ämbetsverkens mening smidigt övergången till den i utsikt

ställda förhöjningen av själva emeritilönen.

Härefter fortsätta ämbetsverken:

I anslutning till vad ämbetsverken sålunda yttrat torde förevarande fråga

lämpligen böra för tiden efter ecklesiastikåret 1926—-1927 ordnas på det

sätt att prästerliga emeriti berättigas att även efter sagda år uppbära ett

belopp motsvarande det föreslagna nya dyrtid stillägget, men förändrat till

fast förhöjning av eller tillägg till emeritilönen.

Frågan om att i form av förhöjning av emeritilönerna bereda prästerliga

emeriti kompensation för minskning i förmån till följd av förändrade grunder

för beräknande av dyrtidstillägget är av beskaffenhet att kräva medgivande

av såväl riksdagen som kyrkomötet. I ämnet erforderlig bestämmelse

torde lämpligen böra meddelas genom lag. Det har synts ämbetsverken

som bestämmelsens rätta plats vore i lagen om emeritilöner för präster,

vilken lags 2 § borde erhålla ett ändrat innehåll. Denna ändring synes

— med förebild från lagen om reglering av prästerskapets avlöning enligt

vilken lag såväl de ordinarie prästernas löner som kontraktsprostarnas arvoden

fördelas i grundbelopp och fyllnadsbelopp — kunna ske så att ifrågavarande

förhöjning av emeritilönen lägges såsom fyllnadsbelopp till den

nuvarande emeritilönen såsom grundbelopp. Summan av dessa båda belopp

skulle alltså för framtiden bilda den prästerliga emeritilönen.

Omförmälda ändring medför behov av ändring även i emeritilönelagens

3 §. Det där omförmälda maximibeloppet 500,000 kronor bör givetvis förhöjas

med ett belopp, motsvarande summan av de belopp, varmed de till

nämnda maximum uppgående emeritilönerna komme att förhöjas. Av den

vid ämbetsverkens utlåtande den 6 februari 1926 fogade uträkning, kol. 12,

framgår att förhöjningen i fråga kan i medeltal beräknas till något mer än

s. 26 Kontrollera mot PDF

Departe

mentschefen.

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 26.

13,20 % av emeritilönernas belopp. 13,20 % av 500,000 kronor är 66,000

kronor. Ett till 70,000 kronor (motsvarande 14 % av 500,000 kronor) avrundat

belopp synes skäligen böra upptagas som förhöjning av sagda maximum,

vilket alltså föreslås till 570,000 kronor.

I övrigt lärer den föreslagna ändringen i 2 § emeritilönelagen icke påkalla

någon ändring vare sig i sagda lag eller i kungörelsen den 8 november

1918 (nr 863) angående beredande av emeritilöner åt präster. Däremot torde

krävas en omarbetning av kungörelsen den 20 juni 1924 (nr 313) angående

dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga emeritilöner. Ämbetsverken framlägga

förslag till sådan kungörelse.

Ämbetsverken hemställa slutligen, att Kungl. Maj:t täcktes

dels föreslå riksdagen och kyrkomötet antagande av lag om ändrad lydelse

av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner

för präster av viss, närmare angiven lydelse,

dels ock, i händelse av bifall till sagda förslag, föreslå riksdagen att godkänna

vissa närmare angivna grunder för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1927—1928 åt innehavare av prästerliga emeritilöner.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen torde framgå, att en förändring

av grunderna för beräkning av de prästerliga emeritilönerna är nödvändig

för att samma bestämmelser rörande d3''rtidstillägg, som numera gälla

för f. d. befattningshavare i statens tjänst, skäligen skola kunna göras gällande

för innehavarna av emeritilöner.

Mot de av kammarkollegiet och statskontoret i detta hänseende gjorda

förslagen har jag icke funnit något att erinra.

Såsom av ämbetsverken påpekats måste frågan, i den mån densamma

avser viss ändring av lagen om emeritilöner för präster, underställas såväl

riksdagens som kyrkomötets godkännande. Jag hemställer därför — med

hänsyn tagen till det inom kort sammanträdande allmänna kyrkomötet —

att frågan först måtte underställas dess prövning.

Föredraganden uppläser härefter förslag till lag om ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910

(nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster samt hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte genom skrivelse av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar inhämta kyrkomötets yttrande,

huruvida kyrkomötet för sin del godkänner berörda

lagförslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Gustaf Odmann.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 26.

27

Bilaga.

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet angående lag om ändrad lydelse

av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141

s. 35) om emeritilöner för präster; given Stockholms

slott den 23 september 1926.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 23 september 1926 vill Kungl. Maj:t härmed inhämta

kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del godkänner härvid

fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december

1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas kyrkomötet.

GUSTAF.

N. J. F. Almkvist.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 35, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§

i lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner

för präster, dels ock två i ämnet väckta motioner.

j)Kyrkolagsutskottets betänkande nr 30.)

TILL KONUNGEN.

Genom en den 23 september 1926 dagtecknad skrivelse, nr 9, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av skrivelsen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för förenämnda dag, förklarat sig vilja

inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del godkände

här nedan intaget förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen

den 9 december 1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster.

Lagförslaget är av följande lydelse:

FÖRSLAG

till

Lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 35)

om emeritilöner för präster.

Härigenom förordnas att 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 om

emeritilöner för präster skola hava följande ändrade lydelse:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl, Maj:ts proposition Nr 26.

2 §•

Emeritilön delas i grundbelopp och fyllnadsbelopp.

Grundbeloppet skall för ordinarie tjänstinnehavare motsvara åttio procent

av hans lön, beräknad till det belopp, vartill densamma bestämts vid lönereglering,

fastställd på grund av lagen om reglering av prästerskapets avlöning,

eller, om sådan lönereglering med avseende å tjänstinnehavaren icke

vunnit tillämpning, till det belopp, efter vilket avgift till prästerskapets

änke- och pupillkassa senast utgått. Ej må dylikt grundbelopp understiga

tretusentvåhundra kronor för kyrkoherde och tvåtusen kronor för komminister,

ej heller överstiga fyratusenfemhundra kronor; och skall, där grundbeloppet

vid uträkning efter ovan angivna grund ej uppgår till jämnt tiotal

kronor, detsamma höjas till närmast högre tiotal.

För extraordinarie präst skall grundbeloppet utgöra ettusenfemhundra

kronor.

Fyllnadsbeloppet skall utgöra för ordinarie tjänstinnehavare det belopp,

som framgår av bifogade tab. A, och för extraordinarie präst fyrahundratjugutvå

kronor.

3 §■

Med iakttagande därav att kyrkofonden eljest åliggande utgifter skola i

främsta rummet bestridas samt att icke något år mer än femhundrasjuttiotusen

kronor må användas till emeritilöner, bestämmer Konungen, huru

tillgängliga medel skola, med hänsyn till olika klasser av tjänstinnehavare)

uppdelas i lämpligt antal emeritilöner.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1927.

I samband med Eders Kungl. Maj.ts ifrågavarande skrivelse har kyrkomötet

till behandling förehaft två i ämnet väckta motioner.

Sålunda har i motion nr 16 hemställts, att kyrkomötet ville för sin del

antaga följande förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lag om emeritilöner

för präster av den 9 december 1910.

§ 3.

»Med iakttagande därav, att kyrkofonden eljest åliggande utgifter skola i

främsta rummet bestridas samt att icke något år mer än en miljon kronor må

användas till emeritilöner, bestämmer Konungen, huru tillgängliga medel

skola, med hänsyn till olika klasser av tjänstinnehavare, uppdelas i lämpligt

antal emeritilöner».

I motion nr 30 har föreslagits, att kyrkomötet behagade, med förnyande

av 1925 års kyrkomötes underdåniga framställning i samma ärende, ingå

till Eders Kungl. Maj:t med underdånig hemställan, att Eders Kung!. Maj:t

täcktes vidtaga åtgärder för sådant tillägg till lagen om emeritilöner för

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 26.

präster den 9 december 1910, att Eders Kungl. Maj:tmå äga rätt att åt präst,

som fyllt 70 år och därom framställer önskan, tilldela emeritilön, jämte

eventuella åtgärder för sådan ändring av maximibeloppet ur kyrkofonden

till emeritilöner, som må kunna finnas av behovet påkallad.

Kyrkomötet har vid granskning av det av Eders Kungl. Maj:t framlagda

lagförslaget icke funnit något att mot detsamma erinra.

Vidkommande ovannämnda båda motioner vill kyrkomötet erinra därom,

att 1925 års kyrkomöte i skrivelse nr 39 till Eders Kungl. Maj:t med anledning

av vid nämnda kyrkomöte väckta motioner hemställde, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder för sådant tillägg till lagen om emeritilöner

för präster den 9 december 1910, att Eders Kungl. Maj:t må äga rätt

att åt präst, som fyllt 70 år och därom framställer önskan, tilldela emeritilön;

jämte eventuella åtgärder för sådan ändring av maximibeloppet av

kyrkofonden till emeritilöner, som må kunna finnas av behovet påkallad.

Enligt vad kyrkomötet inhämtat, har 1925 års kyrkomötes förenämnda

hemställan icke blivit av Eders Kungl. Maj:t företagen till slutlig behandling.

Kyrkomötet finner syftemålet i båda de nu förevarande motionerna vara

i hög grad behjärtansvärt. Kyrkomötet anser sig därför böra, jämsides med

antagande av Eders Kungl. Majrts förslag, för sin del antaga ett lagförslag

för tillgodoseende av de i motionerna önskade syftemålen, så vitt angår 3 §

i nämnda lag.

Vad angår sistberörda syftemål har kyrkomötet vidtagit den modifikationen

av vad i motionen nr IG äskas, att det maximibelopp, som bör stadgas

för kyrkofondens utgifter till emeritilöner, må skäligen bestämmas till 750,000

kronor. Den ändring av 3 § i omförmälda lag, som erfordras för vinnande

av detta ändamål, bör enligt kyrkomötets uppfattning förknippas med enahanda

ändringar i 2 §, som i Eders Kungl. Maj:ts skrivelse föreslagits.

På grund av vad sålunda anförts får kyrkomötet anmäla, dels att kyrkomötet

godkänt Eders Kungl. Maj:ts härovan intagna förslag till lag om

ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 35)

om emeritilöner för präster, dels ock att kyrkomötet för sin del antagit följande

FÖRSLAG

till

Lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910

(nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster.

Härigenom förordnas att 2 och 3 §§ i lagen don 9 december 1910 om

emeritilöner för präster skola hava följande ändrade lydelse:

2 §.

Emeritilön delas i grundbelopp och fyllnadsbelopp.

Grundbeloppet skall för ordinarie tjänstinnehavare motsvara åttio procent

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Förslag till

lag om

ändrad lydelse

av 2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 26.

av hans lön, beräknad till det belopp, vartill densamma bestämts vid lönereglering,

fastställd på grund av lagen om reglering av prästerskapets avlöning,

eller, om sådan lönereglering med avseende å tjänstinnehavaren

icke vunnit tillämpning, till det belopp, efter vilket avgift till prästerskapets

änke- och pupillkassa senast utgått. Ej må dylikt grundbelopp understiga

tretusentvåhundra kronor för kyrkoherde och tvåtusen kronor för komminister,

ej heller överstiga fyratusenfemhundra kronor; och skall, där grundbeloppet

vid uträkning efter ovan angivna grund ej uppgår till jämnt tiotal

kronor, detsamma höjas till närmast högre tiotal.

För extra ordinarie präst skall grundbeloppet utgöra ettusenfemhundra

kronor.

Fyllnadsbeloppet skall utgöra för ordinarie tjänstinnehavare det belopp,

som framgår av bifogade tab. A, och för extraordinarie präst fyrahundratjugutvå

kronor.

3 §■

Med iakttagande därav att kyrkofonden eljest åliggande utgifter skola i

främsta rummet bestridas samt att icke något år mer än sjuhundrafemtiotusen

kronor må användas till emeritilöner, bestämmer Konungen, huru tillgängliga

medel skola, med hänsyn till olika klasser av tjänstinnehavare,

uppdelas i lämpligt antal emeritilöner.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer.

Stockholm den 3 november 1926.

Underdånigst.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anmäler kyrkomötets skrivelse den

3 november 1926, nr 35, i anledning av dels Kungl. Maj:ts förslag till lag

om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 26.

31

s. 35) om emeritilöner för präster, dels ock två i ämnet väckta motioner,

och anför därvid:

I sin nämnda skrivelse nr 35 har kyrkomötet anmält, att kyrkomötet dels

godkänt ett av Kungl. Maj:t genom skrivelse den 23 september 1926, nr

kyrkomötets prövning underställt förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och

3 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster

vilken lag skulle träda i kraft den 1 maj 1927, dels ock, i anledning av

väckta motioner, för sin del antagit ytterligare ett förslag till lag om ändrad

lydelse av nämnda författningsrum, avsett att träda i kraft å dag, som

Konungen ägde bestämma.

Genom beslut den 26 november 1926 anbefallde Kungl. Maj:t kammarkollegiet

och statskontoret att gemensamt avgiva utlåtande över sistberörda,

av kyrkomötet i anledning av väckta motioner antagna lagförslag.

Det sålunda infordrade utlåtandet har ännu icke inkommit, och kan med

anledning härav frågan i denna del icke för närvarande upptagas till prövning.

Av den i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 23 september

1926 lämnade redogörelsen framgår emellertid, att en förändring av grunderna

för beräkning av de prästerliga emeritilönerna är nödvändig för att

samma bestämmelser rörande dyrtidstillägg, som numera gälla för f. d. befattningshavare

i statens tjänst, skäligen skola kunna göras gällande för innehavarna

av prästerliga emeritilöner.

Förslaget om de härför nödiga ändringarna i lagen om emeritilöner för

präster hava vunnit kyrkomötets bifall, och torde nu jämväl riksdagens

godkännande av samma förslag böra inhämtas.

Föredraganden uppläser härefter förslag till lag om ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910

(nr 141 s. 35) om emeritilöner för präster samt hemställer, att

Kungl. Maj:t måtte genom proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, föreslå riksdagen att för dess

del antaga berörda lagförslag.

och 3 §§ i

lagen den 9

december

1910 (nr 141

s. 35) om

emeritilöner

för präster.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:49 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 om emeritilön s. 5 i texten
  2. BU 1927:17 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i lagen den 9 december 1910 om emeritilöner för präster s. 1 i texten