Sök i Ratio Lex

Angående rätt för biträdande föreståndarinnorna Gerda von Sydow och Kerstin Fjetterström att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

1927-01-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:28, Angående rätt för biträdande föreståndarinnorna Gerda von Sydow och Kerstin Fjetterström att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.

9

Nr 28.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för biträdande

föreståndarinnorna Gerda von Sydow och Kerstin

Fjetterström att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig viss tjänstgöring; given Stockholms slott

den 4 januari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgken, statsråden

Thykén, Ribbing, Meurling, Gärbe, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Ltberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:

Enligt gällande lönetursbestämmelser för lärarpersonal vid de allmänna

läroverken och statens därmed jämförliga läroanstalter är rätten att tillgodoräkna

arbete utom statens tjänst för erhållande av ålderstillägg i huvudsak

inskränkt till att avse tjänstgöring vid kommunal mellanskola. För närvarande

föreligga emellertid tvenne förslag, varigenom dylik lärarpersonal

skulle i större utsträckning än hittills få tillgodoräkna sig arbete utom statens

tjänst för uppflyttning i högre lönegrad. Lärarnas lönekommitté har

Ang. rätt för

biträdande

föreståndarinnorna

Gerda von

Sydow och

Kerstin Fjetterström

att

för uppflyttning

i högre

lönegrad tillgodoräkna

sig

viss tjänstgöring.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.

nämligen i sitt den 15 augusti 1923 avgivna betänkande föreslagit det för

statsdepartementen m. fl. ämbetsverk under senare år antagna lönesystemets

införande jämväl i fråga om lärarpersonalen, vilket skulle innebära, att å

lärarpersonalen skulle bliva tillämpligt stadgandet i 11 § i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921, att Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt

fall må helt eller delvis tillgodoräkna befattningshavare jämväl den tid, han

utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet,

som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt

svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete han

har att utföra å befattningen.

Vidare har i det av särskild sakkunnig inom finansdepartementet den 8

november 1923 avgivna betänkandet angående revision av gällande avlöningsbestämmelser

för statsdepartement m. fl. verk föreslagits sådan ändring

av kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373), att befattningshavare vid oreglerade

verk skulle för erhållande av ålderstillägg få tillgodoräkna sig arbete

utom statens tjänst i samma omfattning som befattningshavare vid nyreglerade

verk.

Hos Kungl. Maj:t hava nu ämneslärarinnorna vid statens högre lärarinneseminarium

i Stockholm och den därmed förenade normalskolan för flickor,

biträdande föreståndarinnan vid seminariet Gerda Euphrosyne von Sydow

samt biträdande föreståndarinnan vid normalskolan för flickor Kerstin Fj etterström

hemställt att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna sig

tidigare tjänstgöring vid privatläroverk.

Gerda von Sydoiv, som är född den 7 maj 1870, tjänstgjorde läsåren

1890—1916 vid statsunderstödd högre flickskola samt kallades och utnämndes

den 1 juli 1916 till ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet och

normalskolan. Samtidigt förordnades hon till biträdande föreståndarinna

vid seminariet. Hon anhåller nu att för uppflyttning i högre lönegrad få

tillgodoräkna sig tio år av sin ovannämnda tjänstgöring vid statsunderstödd

högre flickskola samt att ålderstillägg, som på grund härav kan komma att

tillerkännas henne, må få uppbäras retroaktivt från och med den 1 januari

1922.

Kerstin Kjetterström, som är född den 6 juli 1871, tjänstgjorde läsåren

1892—1923 vid högre flickskola, därav läsåren 1912—1923 såsom biträdande

föreståndarinna vid enskilt högre lärarinneseminarium. Den 30 april 1923

kallades och utnämndes hon till ämneslärarinna vid seminariet och normalskolan

och förordnades samtidigt till biträdande föreståndarinna vid normalskolan.

Hon anhåller nu likaledes om rätt att för uppflyttning i högre

lönegrad få tillgodoräkna sig tio år av sin tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt, samt att ålderstillägg, som på grund härav kan komma

att tillerkännas henne, må få utgå retroaktivt från och med den 1 januari

1924.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition Nr 28.

Rektor vid högre lärarinneseminariet tillstyrker bifall till framställningarna

och anför därvid, bland annat, följande.

Då högre lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan är

eu provårsinstitution, är det av synnerlig vikt att vid denna läroanstalt fästa

dugande och erfarna lärare. Det är från denna synpunkt givetvis en fördel,

att lärarinnor, som under någon längre tids tjänstgöring i enskilda högre

flickskolor vunnit förtrogenhet med undervisning och uppfostran vid denna

art av skolor, finna med sitt intresse förenligt att övergå till nämnda för

lärarinneutbildningen i vårt land så betydelsefulla läroanstalt. Under nuvarande

förhållanden, då tjänstgöring i enskild skola icke får tillgodoräknas

lärarinna vid statsläroverk i och för uppflyttning i högre lönegrad, föreligger

emellertid en fara, att inga lärarinnor med längre tids tjänstgöring i privatskola

befinnas villiga att vid ledighet söka dylik transport. Högre lärarinneseminariet

och normalskolan kommer på detta sätt i en ogynnsam ställning

vid platsers tillsättande, så mycket mer, som normalskolan är statens enda

högre flickskola. Vad som sålunda gäller om vanliga ämneslärarinnebefattningar

vid läroverket i fråga, gäller i ännu högre grad om föreståndarinnebefattningarna.

Då utom de båda föreståndarinnorna endast åtta ordinarie

ämneslärarinnor tjänstgöra vid läroverket, är det ofta nödvändigt att vid

valet av föreståndarinna vända sig till lärarinnor vid enskild skola. Men av

sådana kunna givetvis endast de, som förvärvat större erfarenhet som lärarinnor,

lämpligen komma i fråga. För eu lämplig rekrytering av lärarinnekåren

vid högre lärarinneseminariet och normalskolan är det alltså av största

vikt, att lärarinnor vid denna läroanstalt få tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring,

som eventuellt varit förlagd till statsunderstödd enskild läroanstalt.

Ett bifall till framställningarna skulle, på samma gång det innebure ett

rättvist erkännande av det högt kvalificerade arbete i uppfostrans och undervisningens

tjänst, som de båda föreståndarinnorna utfört, lända till högre

lärarinneseminariets båtnad.

I utlåtande den 2 januari 1925 förordar skolöverstyrelsen bifall till de

båda ansökningarna och uttalar därvid i huvudsak följande:

Föreståndarinnebefattningarna vid seminariet äro av krävande natur och

förutsätta hos sina innehavare omfattande insikter och framstående lärarskicklighet.

Skola emellertid dessa befattningar bliva eftersökta även av

högt meriterade lärarinnor, måste de göras i ekonomiskt avseende tillräckligt

förmånliga. Seminariets båda föreståndarinnor rekryteras i regeln från

de högre flickskolornas lärarinnekår, och det är härvid förklarligt, att mången

lärarinna tvekar att antaga en dylik transport till seminariet inför utsikten

att varken erhålla pensions- eller lönetursrätt för den tid hon fullgjort arbete

i den enskilda undervisningens tjänst. Skulle emellertid övergången

till seminariet vara förenad med möjlighet för henne att för ålderstillägg

få tillgodoräkna sig åtminstone någon del av sin tidigare tjänstgöring, torde

med säkerhet dessa befattningar bliva lockande även för lärarinnor, som

under ett större antal år varit anställda vid enskilda läroanstalter. Under

hänvisning till vad sålunda blivit anfört och med instämmande i vederbörande

rektors yttrande, att ett bifall till framställningarna skulle lända till

seminariets båtnad, på samma gång det innebure ett rättvist erkännande

av det högt kvalificerade arbete i uppfostrans och undervisningens tjänst,

som de båda föreståndarinnorna utfört, anser sig överstyrelsen böra hemställa,

att den ifrågasatta förmånen måtte sökandena beviljas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.

Statskontoret yttrar i utlåtande den 23 januari 1925:

Då lärarpersonalen således inom närmaste tiden torde kunna räkna med

ändrade lönetursbestämmelser, synes det statskontoret, att förevarande ansökningar

nu icke böra föranleda någon framställning till riksdagen. Ett

bifall till sökandenas framställningar skulle dessutom otvivelaktigt medföra

ett flertal liknande framställningar från befattningshavare vid oreglerade verk

såväl inom som utom lärarkåren, vilka med samma skäl som sökandena

torde kunna göra anspråk på att det arbete, de utfört utom statens tjänst,

måtte tillgodoräknas dem för erhållande av ålderstillägg. Ehuru statskontoret

måste finna de gjorda framställningarna behjärtansvärda, får ämbetsverket

på grund av vad sålunda anförts hemställa, att desamma icke måtte

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

De framställningar, om vilka nu är fråga, åsyfta en avvikelse från de

bestämmelser, som ännu gälla för bland andra lärarpersonalen vid högre

lärarinneseminariet. Om jag i likhet med seminariets rektor och skolöverstyrelsen

icke dess mindre anser synnerliga skäl föreligga för bifall till

framställningarna, beror detta därpå, att särskilda förhållanden här äro för

handen.

Jag ber i sådant hänseende först få erinra därom, att högre lärarinneseminariet

är statens enda utbildningsanstalt i sitt slag, från vilken utexamineras

ett stort antal blivande lärarinnor vid statens samskolor och enskilda

läroanstalter, samt att den med seminariet förenade normalskolan för

flickor tjänstgör som övningsskola för seminariet. Det är då självklart, att

stor vikt alltid lagts uppå att såsom föreståndarinnor för dessa båda med

varandra förenade läroanstalter få lärarinnor, som med framstående pedagogisk

skicklighet förena grundlig och mångsidig erfarenhet av de läroanstalter,

i främsta rummet de högre flickskolorna, för vilka seminariet utbildar

lärarinnor och som äro organiserade i likhet med normalskolan. Då

dylik erfarenhet således främst kan väntas hos lärarinnor vid högre flickskolor,

är det ofta bland dem, som man haft att söka personer, lämpade

att bekläda de viktiga föreståndarinneposterna vid lärarinneseminariet. Så

har varit fallet med nu ifrågavarande båda befattningshavare.

Ehuru dessa föreståndarinnor sålunda vid tillträdet till sina nuvarande befattningar

hade bakom sig eu mångårig tjänstgöring, har på grund av gällande

bestämmelser ej någon del av denna tjänstgöring fått räknas dem till

godo för erhållande av ålderstillägg vid deras nuvarande statstjänster, och

de hava på grund därav kommit i en i lönehänseende ogynnsam ställning.

Det är uppenbart, att här föreligga omständigheter, som berättiga ett avsteg

från eljest gällande bestämmelser i avseende å tjänstårsberäkning. Som

jag redan nämnt, föreligga visserligen förslag, genom vilkas antagande en

fråga av nu förevarande art bleve löst av sig själv, och det är främst med

hänsyn till dessa förslag, som statskontoret ej funnit sig kunna tillstyrka

framställningarna. Emellertid har under den tid av omkring två år, som för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 28.

flutit sedan statskontoret avgav sitt utlåtande i ämnet, intet av ifrågavarande

båda förslag blivit föremål för slutlig prövning, och det torde ej

heller kunna med visshet förutses, när så kan komma att ske. Jag finner

det under sådana omständigheter obilligt, att nu ifrågavarande båda befattningshavare

alltjämt skola vara tvungna att kvarstå i den ogynnsamma

löneställning, vari de för närvarande befinna sig.

Inom det högre undervisningsväsendet finnes, så vitt jag kan bedöma,

inga fall, i fråga om vilka liknande skäl för beviljande av lönetursrätt

kunna anföras, och jag har följaktligen ej någon anledning att befara, att

ett bifall till framställningarna skulle medföra konsekvenser av icke önskad

art. Jag anser mig därför böra förorda, att förslag om rätt för nu ifrågavarande

lärarinnor att för lönetur tillgodoräkna intill tio år av sin tjänstgöring

vid enskild statsunderstödd läroanstalt nu avlåtes till riksdagen. Jag

kan däremot icke tillstyrka, att sökandena erhålla rätt att retroaktivt uppbära

ålderstillägg från av dem angivna tidpunkter, enär en sådan anordning

skulle innebära en alltför stor avvikelse från eljest tillämpade grundsatser.

Med hänsyn till att ålderstilläggsberäkningen för lärarpersonalen vid statens

läroanstalter gäller för kalenderår samt till att avgörandet av ifrågavarande

ansökningar genom förut antydda omständigheter blivit undanskjutet finner

jag mig dock kunna förorda, att ålderstillägg, som på grund av de gjorda

framställningarna må bliva sökandena tillerkända, må åtnjutas från och med

den 1 januari 1927.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att envar av ämneslärarinnorna och biträdande föreståndarinnorna

vid statens högre lärarinneseminarium i Stockholm

och den därmed förenade normalskolan för flickor Gerda

Euphrosyne von Sydow och Kerstin Fjetterström må för

erhållande av ålderstillägg vid sin befattning tillgodoräkna

sig 10 år av den tid hon tjänstgjort vid statsunderstödd enskild

läroanstalt samt att ålderstillägg, som på grund av

en beviljad dylik rätt kan uppkomma, må åtnjutas från

och med den 1 januari 1927.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: t ti proposition angående rätt för biträdande föreståndarinnorna Gerda von Sydow och Kerstin Fjetterström att s. 2 i texten
  2. SU 1927:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående rätt för biträdande föreståndarinnorna Gerda von Sydow och Kerstin Fjetterström att för uppflyttnin s. 1 i texten