Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 (nr 141 s. 42) m. m

1927-01-04 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:30, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 (nr 141 s. 42) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

1

Nr 30.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den

9 december 1910 (nr 141 s. 42) m. m; given Stockholms

slott den 4 januari 1927.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att för dess del

dels antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 18 §

ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 (nr 141 s. 42),

dels ock medgiva, att, där stärbhusdelägare efter biskop eller efter ordinarie

prästerlig befattningshavare i territoriell församling, beträffande vilken

lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning ej vunnit

tillämpning, skola vid tjänstårets utgång frånträda löneförmånerna vid

tjänst, med vilken är förenad rätt till fri bostad, tjänstinnehavarens där boende

stärbhusdelägare likväl må kvarsitta i tjänstebostaden med därtill hörande

uthus och trädgård under förutsättning och villkor, som för motsvarande

fall stadgas i 18 § ecklesiastik boställsordning enligt dess nu föreslagna

lydelse.

GUSTAF.

N. J. F. Almkvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 25 käft. (Nr 30.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

FÖRSLAG

till

Lag om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den

9 december 1910 (nr 141 s. 42).

Härigenom förordnas, att 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december

1910 skall erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

Prästgård avträdes samtidigt med frånträdandet av övriga löneförmåner

vid den tjänst, varmed prästgården är förenad.

Skall löneförmånernas frånträdande på grund av tjänstinnehavarens dödsfall

ske vid tjänstårets utgång, må likväl, där vid tiden för sådant frånträdande

högst tre månader återstå till näst infallande fardag för tillträde och

avträde av förhyrd lägenhet, stärbhusdelägarna äga kvarsitta å prästgården

till nämnda fardag, med skyldighet för dem att under tiden ej mindre ansvara

för prästgårdens behöriga skötsel och vård än även upplåta erforderligt

utrymme i prästgården åt den, som i egenskap av vikarie uppehåller

tjänsten eller såsom ny innehavare tillträtt densamma.

År vid tiden för avträdandet icke bestämt, vem som kommer att tillträda

prästgården, skall domkapitlet föranstalta, att densamma emellertid

varder behörigen vårdad, intill dess tillträdare kan övertaga dess skötsel

och vård.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1927.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

maj 1926.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Svensson, Hansson,

LlNDEES, LaESSON, WlGFOBSS, MÖLLEE, LEVINSON.

Departementschefen, statsrådet Olsson, anför vidare efter samråd med

chefen för justitiedepartementet:

Genom en den 19 februari 1926 dagtecknad proposition (nr 199) underställde

Kungl. Maj:t riksdagens prövning vissa frågor, som avsågo beredande

av förbättrad familjepensionering för prästerskapet. I sådant avseende föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att, under villkor att nytt reglemente för prästerskapets

änke- och pupillkassa bleve i stadgad ordning antaget och efter

prövning funnes kunna av Kungl. Maj:t fastställas,

1) beträffande den stärbhus efter innehavare av prästerlig befattning

enligt prästerskapets privilegier tillkommande rätten till tjänst- och nådår

samt den därav härflytande rätten för änka och barn efter såsom emeritilöntagare

avliden f. d. innehavare av dylik befattning att under motsvarande

tid tillgodonjuta emeritilön, för sin del medgiva, dels att tjänstårsrätten må

omfatta en tid av 6 månader, räknat från och med månaden näst efter den,

under vilken tjänstinnehavare avlidit, dels att nådårsrätten må upphöra, dels

ock att ändringen må träda i kraft den 1 maj 1927, allt under villkor och

förbehåll, att därigenom lämnas oförkränkt den nådårsrätt, vilken tillkommer

efterlevande efter tjänstinnehavare, som avlidit före den 1 maj 1927,

eller som avlider vid tjänst, vilken han omedelbart före sagda dag innehade

eller ock erhållit eller tillträtt på grund av före samma dag gjord

ansökning, eller som före samma dag undfått emeritilön, eller som framdeles

erhåller emeritilön vid befattning, vid vilken tjänst- och nådårsrätten,

efter vad nu stadgats, kvarstått, därest emeritilön icke tilldelats tjänstinnehavaren,

samt att, för ombildning av prästerskapets änke- och pupillkassa i

huvudsaklig överensstämmelse med de i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden omförmälda sakkunnigas förslag,

nämnda kassa må uppbära ej mindre ett års behållen inkomst av varje

prästerlig befattning, ständig adjunktsbefattning inbegripen, som finnes i

riket den dag, ändringen träder i tillämpning, sådana befattningar likväl

undantagna, av vilka inkomsten, efter dödsfall, som inträffat den 1 maj

Förslag till

1926 års

riksdag ang.

beredande av

förbättrad

familj epensionering

för prästerskapet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

1927 eller senare, uppbäres av nådårsberättigad stärbhusdelägare, vilken

kassan förbehållna inkomst, där ej Kungl. Maj:t i visst fall annorlunda förordnar,

skall utfalla vid första ledighet i vederbörande tjänst, än även ett

års emeritilön för varje fall, då innehavaren icke efterlämnar änka eller barn,

men, om sådana funnits, nådårsrätten i enlighet med angivna grunder varit

dem förbehållen;

2) för sin del antaga vid propositionen fogade förslag till:

a) lag om vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat i anledning

av nådårsrättens upphörande m. m.,

b) lag om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. lagen den 9 december 1910

(nr 141 s. 27) om reglering av prästerskapets avlöning;

3) för sin del medgiva, ej mindre att som avlösning av den biskoparna i

stiften tillkommande nådårsrätten må ur biskopslöneregleringsfonden till

biskoparna utgå ett lönetillägg, motsvarande 1,5 procent av den med befattningen

förenade kontanta lönen eller, där lönen icke är på sådant sätt bestämd,

det penningbelopp, som Kungl. Maj:t lagt till grund vid lönereglering,

med de tillägg och ändringar, som grunda sig på särskilda Kungl.

Maj:ts beslut, än även att, där befattning innehaves av biskop, som icke

^rlägger avgifter till prästerskapets änke- och pupillkassa utöver vad i det

för kassan den 6 november 1874 fastställda reglementet med däri senare

vidtagna ändringar stadgas, kassan må äga uppbära omförmälda lönetillägg,

samt

4) medgiva, att den provision, som från prästerskapets änke- och pupillkassa

hittills utbetalts såsom ersättning för bestyret med uppbörd och redovisning

av vissa kassan tillkommande medel, må upphöra att utgå beträffande

medel, som redovisas efter ikraftträdandet av nytt reglemente för

kassan.

I skrivelse den 19 maj 1926 (nr 244) har nu riksdagen meddelat, att

riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

De här ovan under 1), 2) och 3) omförmälda frågorna äro av beskaffenhet

att jämväl kyrkomötets yttrande däröver bör inhämtas. För behandlingen

av, bland andra, dessa frågor har Kungl. Maj:t, i enlighet med mitt förslag,

den 21 maj 1926 beslutat att till den 2 oktober 1926 sammankalla kyrkomötet.

Från forsla- Vid framläggande av nyssnämnda proposition till riksdagen undantogs

get undan- cjen y^j. nedan närmare omförmälda frågan om ändring i 18 § ecklesiastik

Ändring i 18 § boställsordning den 9 december 1910, vilken fråga då ej hunnit undergå

ecklesiastik fullständig förberedande behandling,

ord lång'' Jag ber nu att få återkomma till sistnämnda fråga.

Bland de förmåner av pensions eller därmed jämförlig beskaffenhet, som

för närvarande tillkomma efterlevande efter avliden prästerlig befattningshavare,

ingår rätten till tjänst- och nådår vid den avlidnes befattning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 30.

Sistnämnda förmån, vilken sedan gammalt tillkommit avliden prästmans

efterlevande, innebär rätt att kvarsitta vid den tjänst, som den avlidne innehade,

och mot avlönande av vikarie åtnjuta lönen vid tjänsten ej blott till

slutet av det ecklesiastikår, under vilket befattningshavaren avlidit (tjänståret),

utan även under det därpå följande ecklesiastikåret (privilegienådåret).

Ecklesiastikåret räknas från och med den 1 maj till och med den 30 april.

Tjänstårets längd, som alltså är beroende av befattningshavarens dödsdag,

växlar i följd härav högst betydligt och kan omfatta nära ett år eller utgöra

endast en eller ett par dagar.

I betänkande, som den 14 november 1925 avgavs av sakkunniga, som av

mig jämlikt nådigt bemyndigande tillkallats för att inom departementet

biträda vid utredning av frågan om beredande av förbättrad pensionering

från prästerskapets änke- och pupillkassa och därmed sammanhängande

frågor, föreslogs bland andra åtgärder för den ifrågasatta pensionsförbättringen,

att tjänståret skulle fixeras till 6 månader, räknat från och med

månaden näst efter den, då tjänstinnehavare avlidit, samt att nådårsrätten

skulle efter hand upphöra.

Beträffande förslaget om tjänstårets bibehållande, fixerat till 6 månader,

erinrade de sakkunniga, att denna tid vore den minsta, som åtginge för

återbesättande av ledigbliven prästerlig tjänst, samt framhöllo, att tjänståret

så fixerat icke innebure något ingrepp i församlingarnas intresse av

att varje ledig ordinarie prästerlig befattning snarast möjligt tillsattes med

ordinarie innehavare, men att det för stärbhusdelägarna vore av stor betydelse

att hava rätt till detta tjänstår, bland annat av den anledning att det

mången gång skulle vara svårt för dem att, när nådåret indragits, omedelbart

efter dödsfallet lämna sin gamla bostad och avflytta till annan ort.

I vissa av de yttranden, som avgåvos över de sakkunnigas betänkande,

ifrågasattes, att avliden prästs stärbhusdelägare borde hava rätt att, jämte

åtnjutande av tjänstår i enlighet med förslaget, kvarbo i prästgården till

den fardag, som inträffar näst efter 6 månader efter dödsfallet. Nämnda

förslag hava kammarkollegiet och statskontoret med viss jämkning biträtt.

Beträffande denna fråga anförde ämbetsverken följande:

För beredande åt stärbhusdelägarna av denna rätt erfordras ändring i 18

§ ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910. Ämbetsverken framlägga

i det följande förslag till ny lydelse av detta lagrum. I tydlighetens

intresse torde åt bestämmelsen om rätten att kvarbo i prästgården efter det

nya tjänstårets utgång kunna givas den avfattning, att där inom tre månader

efter tiden för löneförmånernas frånträdande infaller fardag efter ty om

förhyrd lägenhet är stadgat, tjänstinnehavarens å prästgården boende stärbhusdelägare

finge där kvarsitta till sådan fardag.

Enär med de föreslagna nya bestämmelserna ofta torde komma att inträffa

att prästgård avträdes under sommarens lopp, skulle det kunna ifrågasättas

om ej, då ändring av omförmälda 18 § ändå visat sig nödvändig, i

paragrafen borde införas en bestämmelse för tillgodoseende av efterträdarens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

intresse av att avträdaren verkställer erforderlig brukning av och sådd i

trädgård, där sådan finnes å prästgården. Det har emellertid synts obilligt

att ålägga avträdaren någon skyldighet i sådant hänseende, då det ofta måste

vara ovisst om efterträdare varder utsedd så tidigt, att han kan tillgodogöra

sig trädgården — och endast i sådant fall skulle det kunna åläggas honom

att ersätta de av avträdaren nedlagda kostnaderna, i den mån denne ej må

hava genom trädgårdens egen avkastning fått gottgörelse. Med hänsyn härtill

hava ämbetsverken ansett sig ej böra föreslå något tillägg i omförmälda

syfte.

Då jag den 19 februari 1926 inför Kungl. Maj :t anmälde frågan om beredande

av förbättrad familjepensionering för prästerskapet och därvid redogjorde,

för innehållet i de sakkunnigas betänkande och vederbörandes däröver

avgivna yttranden, förklarade jag mig icke hava något att erinra mot

förslaget om tjänstårets bibehållande, fixerat till 6 månader, räknat från och

med månaden näst efter den, då dödsfallet inträffar, samt anförde därefter:

Billighetsskäl synas mig tala för att avliden prästmans stärbhusdelägare

berättigas att under viss förutsättning kvarbo även efter det nya tjänstårets

utgång. I motsatt fall skulle nämligen, därest fardag inträffar kort tid efter

dödsfallet, stärbhusdelägarna kunna komma i svårighet för beredande åt sig

av bostad. Det synes därför finnas fog för att förbehålla stärbhusdelägarna

kvarboenderätt under så lång tid, att skälig uppsägningstid under alla förhållanden

får tillgodo njutas. Av de båda föreliggande förslagen härutinnan

anser jag mig höra giva företräde åt det av kammarkollegiet och statskontoret

framställda, vilket synes tillfredsställa skäliga anspråk och överensstämmer

närmare med vad som gäller för vissa andra grupper innehavare

av tjänstebostad.

För beredande av nämnda kvarboenderätt kräves ändring i 18 § ecklesiastik

boställsordning den 9 december 1910. Ämbetsverken hava även framlagt

förslag till lag om sådan ändring. Då boställsordningen tillkommit efter

lagrådets hörande, torde även nu ifrågavarande ändringsförslag böra remitteras

till lagrådet. Med hänsyn till lagrådets nuvarande arbetsbörda lärer

dess yttrande över förslaget icke kunna, även om det omedelbart remitteras

dit, införväntas så snart, att proposition hinner föreläggas riksdagen. Då

omförmälda lagförslag, på sätt ämbetsverken framhållit, icke äger det sammanhang

med övriga förslag, att hinder bör möta för att först ett kommande

år förelägga det riksdagen till antagande, ber jag att framdeles få återkomma

till denna fråga.

Det i propositionen nr 199 framlagda förslaget rörande tjänstårets fixering

och nådårsrättens upphörande överensstämmer med de sakkunnigas förslag;

och sedan riksdagen, såsom nyss berörts, för sin del bifallit propositionen,

bör lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till ändring av 18 § ecklesiastika

boställsordningen. Jag torde därför nu få närmare redogöra för

nämnda förslag.

Ifrågavarande 18 § lyder:

Prästgård avträdes samtidigt med frånträdande av övriga löneförmåner

vid den tjänst, varmed prästgården är förenad. Är vid tiden för avträdandet

icke bestämt, vem som kommer att tillträda prästgården, skall domka
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition Nr 30.

pitlet föranstalta, att densamma emellertid varder behörigen vårdad, intill

dess tillträdare kan övertaga dess skötsel och vård.

Bestämmelsen i paragrafens förra del innebär på grund av den nuvarande

tjänst- och nådårsrätten att, där fråga är om stärbhus, prästgård skall avträdas

den 30 april näst efter dödsfallet eller, i fall då nådårsrätt för stärbhuset

förefinnes, d. v. s. då änka eller oförsörjda barn efterleva, den 30 april

året näst därefter.

Efter genomförandet av ovan omförmälda förändringar rörande tjänst- och

nådåret kommer 18 §, om den bibehålies oförändrad, att innebära, att kvarboenderätten

alltid kommer att gälla 6 månader utöver återstoden av den

månad, varunder dödsfallet timar. I själva verket blir dock kvarboenderätten

av synnerligen skiljaktigt värde under olika förutsättningar. Man

torde nämligen hava att räkna med att det avträdande stärbhuset ser sig

föranlåtet att söka förhyra bostad, som är tillgänglig, då prästgården avträdes.

Detta betyder i många fall, att rätten att kvarbo i prästgården blir

skäligen värdelös beträffande den tid, som följer efter den näst infallande

dag, som utgör fardag vid förhyrd lägenhet, d. v. s. först inträffande 1 april

eller 1 oktober. Till belysning härav torde få anföras följande exempel.

Dör tjänstinnehavaren i december eller i juni (i vilka fall tjänståret utlöper

den 30 juni respektive den 31 december) torde stärbhuset få antagas hava

föga nytta av rätten att kvarbo efter den 1 april respektive den 1 oktober,

och kvarboenderätten blir därigenom praktiskt taget begränsad till allenast

3 månader. Dör tjänstinnehavaren åter i mars eller i september (i vilka

fall tjänståret utlöper den 30 september respektive den 31 mars) torde kvarboenderätten

i regel kunna utnyttjas under hela tjänståret. Vid dessa

exempel har frånsetts att stärbhuset kan hava kvar nådårsrätten, vilken,

såsom av det föregående framgår, avvecklas successivt, under det att tjänstårets

fixering inträder omedelbart för alla. Det av ämbetsverken framlagda

förslaget till ändring av ovannämnda 18 § avser, att avliden tjänstinnehavares

stärbhusdelägare — under förutsättning att de äro boende å prästgården

— skulle äga rätt att även efter det nya tjänstårets utgång kvarsitta

till nästa fardag, om sådan infaller inom 3 månader efter tjänstårets utgång.

I det ovan först angivna exemplet rörande stärbhusdelägarna efter tjänstinnehavare,

som avlider i december eller juni, komme såsom följd av den

föreslagna förändringen stärbhusdelägarna att bliva berättigade att kvarbo

till den 1 oktober respektive den 1 april i stället för den 1 juli respektive

den 1 januari. Kvarboenderätten skulle alltså komma att omfatta lägst 6

månader och högst 9—10 månader från dödsfallet räknat. Då tillsättningstiden

vanligen överstiger 6 månader och prästgårdens besittningstagande av

efterträdaren därför sällan kan äga rum förr än någon tid, stundom flera

månader, efter tjänstårets utgång, torde efterträdarens intresse endast i jämförelsevis

ringa mån beröras av den förlängda kvarboenderätten. Till iakttagande

av efterträdarens ej mindre än vikaries rätt är emellertid föreslaget

s. 8 Kontrollera mot PDF

Motsvarande

fråga beträffande

biskopar

och prästerskapet

i

icke nyreglerade

pastorat.

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

att stärbhus, som begagnar sig av rätten att kvarsitta, skall vara skyldigt

att under tiden upplåta erforderliga utrymmen i prästgården åt den, som i

egenskap av vikarie uppehåller tjänsten eller såsom ny innehavare tillträtt

densamma.

Det ligger i sakens natur och följer även av den föreslagna paragrafens

ordalydelse, att om tjänstinnehavare är skyldig att, på grund av befordran

eller erhållen emeritilön eller eljest, frånträda tjänsten viss dag men avlider

dessförinnan, stärbhuset icke kan göra anspråk på rätt att kvarsitta

vid prästgården utöver den dag, då den avlidne skulle hava frånträtt tjänsten

och därmed prästgården.

Den av ämbetsverken föreslagna lydelsen av paragrafen synes kunna giva

anledning till att viss tids kvarboenderätt kan göras gällande även av stärbhus,

som efter åtnjutet nådår frånträder avlöningsförmånerna vid tjänsten.

Då kvarboenderätt i sådant fall ej synes vara befogad och ej heller lärer

vara avsedd — syftet har varit att tillförsäkra stärbhuset rätt att kvarbo till

den fardag som inträffar viss tid efter dödsfallet — torde böra uttryckligen

angivas att fråga är om kvarsittande efter tjänstårets utgång. Av denna

anledning och då den av ämbetsverken förordade lydelsen även i övrigt

synes kunna föranleda viss tvekan rörande det nya stadgandets innebörd,

har jag ansett mig böra vidtaga vissa jämkningar i stadgandets avfattning.

Genomförandet av förslaget om nådårets borttagande torde komma att

hava till följd att ordinarie präst, som erhåller transport till annan befattning,

oftare än förut äger att omedelbart efter erhållen fullmakt på den nya

tjänsten tillträda denna senare och således avflytta från sin förra prästgård.

Det skulle på grund härav, och då det kan vara förenat med stora olägenheter

för tjänstinnehavare att vara nödsakad till omedelbar eller så gott som

omedelbar avflyttning, möjligen kunna ifrågakomma att samtidigt med den nu

ifrågasatta ändringen av 18 § ecklesiastika boställsordningen däri vidtaga en

ytterligare ändring, avseende att tillförsäkra även avgående tjänstinnehavare rätt

att under vissa förutsättningar disponera prästgården viss tid efter löneförmånernas

frånträdande. Jag har emellertid ansett mig icke hava skäl att till

övervägande upptaga denna fråga. Så vitt till min kännedom kommit har

något dylikt behov ej gjort sig gällande. Det torde dessutom få förutsättas

att en avflyttande präst —vilken ju i regel har den nya prästgården eller

åtminstone någon del därav till sin omedelbara disposition — ej skall hava

svårt att, i den mån sådant är nödigt, i erforderlig utsträckning få disponera

sin förra prästgård intill dess ny tjänstinnehavare blivit utnämnd.

I mitt förberörda anförande den 19 sistlidna februari erinrade jag därom

att, i händelse 18 § boställsordningen, vilken avser allenast prästgårdar för

prästerskapet i nyreglerade pastorat, ändras i enlighet med vad nyss nämnts,

särskilda bestämmelser höra, såsom ämbetsverken även påpekat, meddelas

för beredande av motsvarande förmån åt stärbhusdelägare efter biskop och

efter ordinarie prästerlig befattningshavare i icke nyreglerat pastorat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition Nr 30.

Dessa bestämmelser böra erhålla det innehåll, att där stärbhusdelägare

efter biskop eller efter ordinarie prästerlig befattningshavare i territoriell

församling, beträffande vilken lönereglering enligt lagen den 9 december

1910 (nr 141 s. 27) om reglering av prästerskapets avlöning ej vunnit tilllämpning,

skola vid tjänstårets utgång frånträda löneförmånerna vid tjänst,

med vilken är förenad rätt till fri bostad, tjänstinnehavarens där boende

stärbhusdelägare likväl må kvarsitta i bostadshusen jämte tillhörande trädgård

under förutsättning och villkor, som för motsvarande fall stadgas i 18 §

ecklesiastik boställsordning enligt dess föreslagna nya lydelse.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till lag om

ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910

(nr 141 s. 42) av den lydelse, bil. A till detta protokoll utvisar, samt hemställer,

att lagrådets yttrande över detta förslag måtte, för det ändamål § 87

regeringsformen omförmäler, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts -proposition Nr 30.

Bil. A.

FÖRSLAG

till

Lag om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december

1910 (nr 141 s. 42).

Härigenom förordnas, att 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december

1910 skall erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

Prästgård avträdes samtidigt med frånträdandet av övriga löneförmåner

vid den tjänst, varmed prästgården är förenad.

Skall löneförmånernas frånträdande på grund av tjänstinnehavarens dödsfall

ske vid tjänstårets utgång, må likväl, där vid tiden för sådant frånträdande

tre månader eller mera förflutit sedan senaste fardag för tillträde och

avträde av förhyrd lägenhet, tjänstinnehavarens å prästgården boende stärbhusdelägare

kvarsitta där till nästa fardag, med skyldighet för dem att under

tiden ej mindre ansvara för prästgårdens behöriga skötsel och vård än

även upplåta erforderligt utrymme i prästgården åt den, som i egenskap av

vikarie uppehåller tjänsten eller såsom ny innehavare tillträtt densamma.

År vid tiden för avträdandet icke bestämt, vem som kommer att tillträda

prästgården, skall domkapitlet föranstalta, att densamma emellertid

varder behörigen vårdad, intill dess tillträdare kan övertaga dess skötsel

och vård.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1927.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 8 juni 1926.

Närvarande:

justitierådet Svedelius,

regeringsrådet Palmgren,

justitierådet Christiansson,

justitierådet Högstedt.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 28 maj 1926,

hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30. 11

lag om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december

1910 (nr 141 s. 42).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av kammarrådet friherre Casten von Otter.

Lagrådet yttrade:

Från den i förevarande paragraf meddelade huvudregeln att prästgård

skall avträdas samtidigt med frånträdandet av övriga löneförmåner vid den

tjänst, varmed prästgården är förenad, innehåller det föreslagna nya andra

stycket undantag för det fall att, där löneförmånernas frånträdande på grund

av tjänstinnehavarens dödsfall skall ske vid tjänstårets utgång, vid tiden

för frånträdandet tre månader eller mera förflutit sedan senaste fardag för

tillträde och avträde av förhyrd lägenhet. I detta fall skola nämligen tjänstinnehavarens

å prästgården boende stärbhusdelägare äga kvarsitta där till

nästa fardag, ehuru denna infaller senare än den dag, då löneförmånerna i

övrigt frånträdas. Av vad departementschefen anfört framgår, att meningen

med det föreslagna stadgandet är att, för den händelse tjänståret utgår och

således avlöningsförmånerna skola frånträdas vid slutet av juni, juli eller

augusti resp. december, januari eller februari månader, kvarboenderätten

skall gälla intill den närmast därefter infallande 1 oktober resp. 1 april.

För det fall, då tjänståret utgår den 30 juni eller den 31 december, synes

emellertid den föreslagna avfattningen av stadgandet icke fullt riktig eller

åtminstone icke med tillräcklig tydlighet återgiva den sålunda avsedda innebörden

av detsamma. En omredigering synes därför böra vidtagas. Härvid

kan dock icke väljas den lydelse, som föreslagits av kammarkollegium och

statskontoret, enär även denna, såsom av departementschefen framhållits,

synes kunna föranleda viss tvekan rörande stadgandets innebörd. Den avsedda

meningen torde lämpligen kunna uttryckas så, att där vid tiden för

löneförmånernas frånträdande högst tre månader återstå till näst infallande

fardag för tillträde och avträde av förhyrd lägenhet, stärbhusdelägarna skola

äga kvarsitta å prästgården till nämnda fardag.

I övrigt föranleder förslaget ingen erinran från lagrådets sida.

Ur protokollet:

A. V. Stenkula.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

Förslag till

lag om ändrad

lydelse av 18

§ ecklesiastik

boställsordning.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Garde, Pettersson, Hellström, Rosén,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Almkvist anför härefter:

Såsom framgår av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 28

september 1926 anmälde jag sagda dag inför Kungl. Maj:t, efter samråd med

chefen för justitiedepartementet, ånyo frågan om ändrade bestämmelser om

den stärbhus efter präst tillförsäkrade förmånen av tjänst- och nådår m. m.

Jag redogjorde därvid till en början för lagrådets den 8 juni 1926 avgivna

utlåtande över det den 28 föregående maj till lagrådet remitterade förslaget

till lag om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december

1910 (nr 141 s. 42) samt yttrade därefter rörande nämnda lagförslag:

Lagrådet hade framhållit hurusom meningen med det föreslagna nya andra

stycket i omförmälda paragraf vore att, för den händelse tjänståret utginge

och således avlöningsförmånerna skulle frånträdas vid slutet av juni, juli

eller augusti, resp. december, januari eller februari månader, kvarboenderätten

skulle gälla intill den närmast därefter infallande 1 oktober, respektive

1 april, samt anmärkt att för det fall, då tjänståret utginge den 30 juni eller

den 31 december, den av departementschefen föreslagna avfattningen av

stadgandet emellertid icke syntes fullt riktig eller åtminstone icke med full

tydlighet återgåve den sålunda avsedda innebörden av detsamma. En omredigering

syntes därför enligt lagrådets mening böra vidtagas.

Det av lagrådet sålunda som nödigt ansedda förtydligandet syntes mig

kunna ernås genom den av lagrådet angivna omredigeringen av paragrafens

andra stycke.

Lagförslaget i fråga borde, om det antoges av kyrkomötet, föreläggas även

1927 års riksdag till prövning och antagande. Riksdagens medgivande borde

likaledes under enahanda förutsättning inhämtas rörande den tidigare omförmälda

kvarboenderätten för efterlevande efter biskop och präst i icke

nyreglerade pastorat.

I enlighet med min hemställan beslöt Kungl. Maj:t att i skrivelse den 23

september 1926, nr 11, inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet,

under villkor att nytt reglemente för prästerskapets änke- och pupillkassa

bleve i stadgad ordning antaget och efter prövning funnes kunna av Kungl.

Maj:t fastställas, för sin del

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

1) beträffande den stärbhus efter innehavare av prästerlig befattning enligt

prästerskapets privilegier tillkommande rätten till tjänst- och nådår samt

den därav härflytande rätten för änka och barn efter såsom emeritilöntagare

avliden f. d. innehavare av dylik befattning att under motsvarande tid tillgodonjuta

emeritilön, lämnade sådant medgivande, som omnämndes under

1) i Kungl. Maj:ts, i statsrådsprotokollet för den 28 maj 1926 omförmälda

proposition nr 199 år 1926,

2) godkände, bland andra, följande

FÖRSLAG

till

Lag om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den

9 december 1910 (nr 141 s. 42.)

Härigenom förordnas, att 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december

1910 skall erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

Prästgård avträdes samtidigt med frånträdandet av övriga löneförmåner

vid den tjänst, varmed prästgården är förenad.

Skall löneförmånernas frånträdande på grund av tjänstinnehavarens dödsfall

ske vid tjänstårets utgång, må likväl, där vid tiden för sådant frånträdande

högst tre månader återstå till näst infallande fardag för tillträde och

avträde av förhyrd lägenhet, stärbhusdelägarna äga kvarsitta å prästgården

till nämnda fardag, med skyldighet för dem att under tiden ej mindre ansvara

för prästgårdens behöriga skötsel och vård än även upplåta erforderligt

utrymme i prästgården åt den, som i egenskap av vikarie uppehåller

tjänsten eller såsom ny innehavare tillträtt densamma.

Är vid tiden för avträdandet icke bestämt, vem som kommer att tillträda

prästgården, skall domkapitlet föranstalta, att densamma emellertid

varder behörigen vårdad, intill dess tillträdare kan övertaga dess skötsel

och vård.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1927.

3) lämnade sådant medgivande, som i Kungl. Maj:ts nyssnämnda proposition

nr 199 under 3) avgivits, ävensom medgåve att, där stärbhusdelägare

efter biskop eller efter ordinarie prästerlig befattningshavare i territoriell församling,

beträffande vilken lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets

avlöning ej vunnit tillämpning, skulle vid tjänstårets utgång frånträda

löneförmånerna vid tjänst, med vilken vore förenad rätt till fri bostad,

tjänstinnehavarens där boende stärbhusdelägare likväl finge kvarsitta

i bostadshusen jämte tillhörande trädgård under förutsättning och villkor,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

som för motsvarande fall stadgades i 18 § ecklesiastik boställsordning enligt

dess föreslagna ändrade lydelse.

I skrivelse den 25 oktober 1926, nr 8, som kyrkomötet avlåtit till svar å

Kungl. Maj:ts omförmälda framställning, har kyrkomötet anmält, bland

annat, att kyrkomötet vid granskning av ifrågavarande ärende funnit sig

böra till förebyggande av möjlig misstolkning allenast föreslå, att de i de

sista raderna av Kungl. Maj:ts framställning förekommande orden: »bostadshusen

jämte tillhörande trädgård» måtte utbytas mot »tjänstebostaden med

därtill hörande uthus och trädgård» samt sålunda bifallit framställningen

med nu angivna ändring.

Den 17 december 1926 utfärdade Kungl. Maj:t:

kungörelse (nr 524) angående ändrade bestämmelser i fråga om den stärbhus

efter präst tillkommande förmånen av tjänst- och nådår,

lag (nr 525) om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. lagen den 9 december

1910 (nr 141 s. 27) om reglering av prästerskapets avlöning,

lag (nr 526) om vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat i anledning

av nådårsrättens upphörande m. in.,

kungörelse (nr 527) angående vissa lönetillägg åt biskoparna i anledningav

nådårsrättens upphörande m. m.,

kungörelse (nr 528) angående rätt för prästerskapets änke- och pupillkassa

att uppbära ett års behållen inkomst av vissa prästerliga befattningar m. m.,

förnyat reglemente för prästerskapets änke- och pupillkassa (nr 529),

kungörelse (nr 530) angående ändrad lydelse av 1, 10 och 11 §§ i förordningen

den 18 april 1914 (nr 40) angående reglering av det extra ordinarie

prästerskapets avlöning samt angående gottgörelse till ordinarie präst,

som mottagit förordnande att jämte egen tjänst uppehålla annan befattning

eller annan i hans tjänst biträda, samt

cirkulär till vissa myndigheter angående, bland annat, upphörande av

från prästerskapets änke- och pupillkassa utgående provision för bestyret

med uppbörd och redovisning av vissa kassan tillkommande medel.

Det av kyrkomötet för dess del antagna förslaget till lag om ändrad

lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning bör nu underställas riksdagen,

varjämte riksdagens medgivande bör inhämtas rörande den av kyrkomötet

jämväl medgivna kvarboenderätten för efterlevande efter biskop och präst i

icke nyreglerat pastorat.

Departementschefen uppläser härefter nyssberörda av kyrkomötet på Kungl.

Maj:ts framställning godkända lagförslag samt hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar

föreslå riksdagen att för dess del

dels antaga nämnda förslag till lag om ändrad lydelse

av 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910

(nr 141 s. 42),

dels ock medgiva, att, där stärbhusdelägare efter biskop
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

eller efter ordinarie prästerlig befattningshavare i territoriell

församling, beträffande vilken lönereglering enligt lagen om

reglering av prästerskapets avlöning ej vunnit tillämpning,

skola vid tjänstårets utgång frånträda löneförmånerna vid

tjänst, med vilken är förenad rätt till fri bostad, tjänstinnehavarens

där boende stärbhusdelägare likväl må kvarsitta i

tjänstebostaden med därtill hörande uthus och trädgård under

förutsättning och villkor, som för motsvarande fall stadgas

i 18 § ecklesiastik boställsordning enligt dess nu föreslagna

lydelse.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:38 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 a1 i texten