Angående godkännande av en mellan Sverige och Belgien undertecknad förlikningsoch skiljedomstraktat
14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1927:31, Angående godkännande av en mellan Sverige och Belgien undertecknad förlikningsoch skiljedomstraktat
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr SI.
1
Nr 31.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av
en mellan Sverige och Belgien undertecknad förlikningsoch
skiljedomstraktat; given Stockholms slott den 17
december 1926.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag samt med överlämnande av texten till en
i Bryssel den 30 april 1926 under förbehåll om riksdagens godkännande undertecknad
förliknings- och skiljedomstraktat mellan Sverige och Belgien, vill
Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av denna traktat.
GUSTAF.
Eliel Löfgren.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 december 1926.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,
Hamrin, Lyberg.
Ministern för utrikes ärendena anför:
[Vid föredragning den 5 mars 1926 bemyndigade Eders Kungl. Maj:t
sändebudet i Bryssel att för Sveriges del underteckna en förliknings- och
skiljedomstraktat mellan Sverige och Belgien, sedan enighet i princip uppnåtts
om ett förslag till överenskommelse i ämnet.
I enlighet härmed har en sådan traktat den 30 april 1926 undertecknats i
Bryssel. Traktaten är från svensk sida avslutad under förbehåll om riksdagens
godkännande.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 26 käft. (Nr SI.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 31.
Rörande de omständigheter, som föregått traktatförhandlingarnas upptagande,
har min företrädare i ämbetet vid föredragning först nämnda dag
redogjort. Jag tillåter mig härutinnan erinra om att den ännu gällande skiljedomskonventionen
med Belgien av den 30 november 1904 -—- till sin räckvidd
väsentligen överensstämmande med vissa äldre skiljedomskonventioner mellan
Sverige och andra länder — som en följd av skiljedomsinstitutets fortgående
utveckling kommit att framstå som föråldrad, samt att ingen avtalsmässig
reglering förelegat mellan Sverige och Belgien angående anlitande av förlikningsförfarande
vid eventuellt uppkommande meningsskiljaktigheter.
Sedan Belgien den 25 sept. 1925 under vissa villkor avgivit förklaring angående
den fasta mellanfolkliga domstolens behörighet i rättstvister enligt bestämmelserna
i art. 36, andra stycket, av domstolsstadgan, förklarade sig belgiska
regeringen i oktober 1925 efter från svensk sida framställd förfrågan
beredd att ingå på förhandlingar om en traktat rörande såväl förliknings- som
skiljedomsförfarande och föreslog, att därvid den i Locarno avtalade överenskommelsen
mellan Belgien och Tyskland angående fredlig lösning av tvister
måtte få tjäna som utgångspunkt för förhandlingarna. Detta förslag biträddes
från svensk sida, då de principer, varå Locarnoavtalen grundats, i stor utsträckning
överensstämma med dem, som tillämpats i tidigare avtal mellan
Sverige och andra stater, och det dessutom kunde anses vara ett allmänt intresse,
att de i Locarno vunna resultaten finge leda till en vidare utbyggnad
av förliknings- och skiljedomssystemet.
Under november 1925 överlämnades därefter till belgiska vederbörande ett
inom utrikesdepartementet utarbetat traktatutkast, i stort sett överensstämmande
med den på Locarnoöverenskommelserna byggda förliknings- och skiljedomstraktat,
som sedermera den 2 januari 1926 ingicks mellan Sverige och
Tjeckoslovakien, och som, efter det riksdagens godkännande inhämtats, den
26 mars 1926 för Sveriges del ratificerats.
Under loppet av de förhandlingar, som i anslutning härtill kommo till stånd,
undertecknades mellan Sverige och de tre övriga nordiska länderna förbehållslösa
avtal om anlitande av skiljedom i alla slag av tvister. Vidare inleddes
från belgisk sida underhandlingar med Frankrike om ett förbehållslöst avtal
av samma typ som den mellan Frankrike och Schweiz redan tidigare avslutade
förliknings- och skiljedomstraktaten. I detta i viss mån nya läge förklarade
sig belgiska regeringen böjd för att den tilltänkta svensk-belgiska traktaten,
med bibehållande av den föreslagna allmänna uppställningen, upptoge sådana
bestämmelser, hämtade från de nordiska skiljedomskonventionerna, varigenom
jämväl intressetvister komme att underkastas skiljedom av en för det särskilda
fallet tillsatt skiljedomstol, därest förlikningsförfarandet icke lett till
resultat. Det var enligt dessa riktlinjer, som förhandlingarna slutfördes och
enighet nåddes om den nu föreliggande traktaten.
I likhet med avtalen av Locarnotyp men med iakttagande av de sakliga
avvikelser från dessa avtal, som betingats därav att regler införts om bindande
skiljedom i intressetvister, är traktaten uppställd i tre huvudavdelningar. I
Eungl. Maj:ts proposition nr 81.
3
den första av dessa avdelningar avhandlas förfarandet i rättstvister samt de
närmare reglerna för den ständiga förlikningsnämndens sammansättning och
verksamhet. Enligt art. 1 skall varje tvist, vid vilken parterna bestrida
varandra en rätt, hänskjutas till den fasta mellanfolkliga domstolen för rättsligt
avgörande, i händelse tvisten ej kunnat utjämnas på vänskaplig väg genom
sedvanliga diplomatiska förhandlingar. Skulle emellertid för vissa slag av
tvister särskilt förfarande vara föreskrivet i andra avtal mellan de fördragsslutande
parterna, skola bestämmelserna i dessa avtal tillämpas. I överensstämmelse
med vad som stadgats i Belgiens övriga avtal från den sista tiden
om skiljedomsförfarande med främmande makter begränsas de i art. 1 givna
föreskrifterna om rättstvisters hänskjutande till den fasta mellanfolkliga domstolen
till att gälla sådana efter traktatens ratificering uppkommande tvister,
som hänföra sig till förhållanden och faktiska omständigheter, vilka äro senare
i tiden än ratificeringen. Detta förbehåll, vars formulering överensstämmer
med en motsvarande reservation i den av Belgien avgivna förklaringen enligt
art. 36, andra stycket, av domstolsstadgan, har sin motsvarighet även i Locarnoavtalen.
Innan rättstvist underställes den fasta mellanfolkliga domstolen, han den
enligt art. 2 hänskjutas till den ständiga förlikningsnämnden, för den händelse
parterna därom enas. Eörlikningsförfarandet är alltså i rättstvister endast
fakultativt. Om förlikning ej kommer till stånd, skall enligt art. 15
tvisten anhängiggöras inför den fasta mellanfolkliga domstolen genom upprättande
av skiljeavtal i den ordning, domstolsstadgan angiver. Skulle parterna
icke komma till enighet om skiljeavtalet, äger vardera parten befogenhet
att efter därom en månad i förväg lämnad underrättelse göra tvisten anhängig
inför domstolen genom stämning.
Bestämmelserna i art. 3—14 rörande den ständiga förlikningsnämnden och
förfarandet inför denna äro i det stora hela av samma avfattning som i den
svensk-tjeckoslovakiska traktaten och torde därför icke i detta samband påkalla
några närmare kommentarer. Nämnden skall alltså bestå av fem medlemmar,
av vilka vardera parten utser en och de tre övriga väljas av parterna
gemensamt; den har till uppgift att utreda de frågor, varom tvist råder, samt
att söka förlika parterna, den må efter sakens granskning framlägga förslag
till tvistens lösning samt förelägga parterna viss frist att uttala sig därom,
och dess arbete skall vara avslutat inom sex månader.
I ett hänseende föreligger emellertid en avvikelse från den svensk-tjeckoslovakiska
traktaten, som torde förtjäna att omnämnas. I art. 12 föreskrives
nämligen, att vid beslut rörande själva tvistens föremål samtliga medlemmar
måste vara närvarande, medan den svensk-tjeckoslovakiska traktaten för fattandet
av dylika beslut endast förutsätter, att samtliga medlemmar erhållit
vederbörlig kallelse och ordföranden jämte minst två andra medlemmar äro
närvarande.
Bestämmelserna angående förfarandet i intressetvister återfinnas i traktatens
andra avdelning under art. 16 och 17.
I art. 16 stadgas, att vid uppkommen meningsskiljaktighet alla andra frå
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 31.
gor än de i art. 1 avsedda skola i första hand hänskjutas till förlikningsförfarande,
därest de icke kunnat utjämnas på vänskaplig väg genom sedvanliga
diplomatiska förhandlingar och särskilt förfaringssätt för deras biläggande
icke anvisats genom annan mellan parterna gällande överenskommelse.
Förlikningsnämnden skall föreslå parterna en antagbar lösning (solution
acceptable) och under alla omständigheter framlägga ett betänkande. Att
märka är att, liksom den svenska traktaten med Tjeckoslovakien och andra
liknande avtal efter Locarnotraktaternas mönster, nu ifrågavarande överenskommelse
med Belgien stadgar skyldighet för nämnden att i intressetvister
framlägga förslag till tvistens lösning, under det att förlikningsnämnd jämlikt
de nordiska traktaterna icke äger dylik förpliktelse.
Om enighet ej kunnat uppnås inom en månad efter avslutandet av förlikningsnämndens
arbete, äger enligt art. 17 vardera parten påkalla tvistens
hänskjutande till en i det särskilda fallet upprättad skiljedomstol, för vars
tillsättande de i art. 45 av 1907 års Haagkonvention givna reglerna skola iakttagas,
såvida icke parterna överenskomma om andra grunder för skiljedomstolens
konstituerande. Enligt den åberopade artikeln i Haagkonventionen
skall skiljedomstolen bestå av fem medlemmar, av vilka vardera parten utser
två och de sålunda valda gemensamt utse ordförande. I fråga om själva
förfarandet har skiljedomstolen att i tillämpliga delar följa de i avdeln. IV,
kap. III, av Haagkonventionen givna reglerna, vilka bland annat förutsätta
upprättandet av ett särskilt skiljeavtal. Om sådant skiljeavtal ej undertecknats
av parterna inom sex månader efter det ena parten framfört yrkande
om skiljedom, skall domstolen äga att själv fastställa skiljeavtalet.
Skiljedomstolen skall avkunna sitt utslag »ex aequo et bono». I de nordiska
skiljedomskonventionerna har detta utsagts genom föreskriften, att tvister av
här avsedd art skola avgöras efter »grundsatserna för rätt och billighet».
I traktatens tredje avdelning, art. 18—22, lämnas slutligen vissa allmänna
föreskrifter.
Bestämmelsen i art. 18 att part, för den händelse tvisten rör en fråga, som
enligt dess inre lagstiftning faller under statlig domstols behörighet, kan motsätta
sig tillämpning av det i traktaten angivna förfarandet innan slutligt
utslag inom skälig tid avkunnats av vederbörande nationella myndighet, finnes
jämväl i de nordiska skiljedomstraktaterna och i traktaten med Tjeckoslovakien.
Parternas förpliktelse att under pågående förliknings- eller skiljedomsförfarande
avhålla sig från varje åtgärd, som skulle kunna skärpa tvisten eller
giva densamma ökad omfattning, har angivits i överensstämmelse med det
svensk-tjeckoslovakiska avtalet. Liksom enligt nämnda avtal har den fasta
mellanfolkliga domstolen, när tvist där blivit anhängig, tilldelats befogenhet
att föreskriva erforderliga provisoriska åtgärder till skyddande av någondera
partens rätt. Sådan befogenhet tillkommer även, i intressetvister, den
särskilda skiljedomstolen (art. 19).
I art. 20 har införts en från de nordiska skiljedomskonventionerna hämtad
bestämmelse om lämplig gottgörelse för det fall, att i dom eller skiljedoms
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 81.
5
utslag ett beslut av någondera statens myndigheter förklarats stå i strid mot
folkrätten, men följderna av detta beslut icke grundlagsenligt kunna undanröjas.
Motsvarande artikel återfinnes ej i traktaten med Tjeckoslovakien.
Enligt art. 21 skall varje tvist angående traktatens tolkning hänskjutas till
den fasta mellanfolkliga domstolen.
Traktaten är avslutad för en tid av tio år, räknat från dagen för ratifikationernas
utvexling, och fortfar att gälla för ytterligare perioder om
fem år, för den händelse den ej uppsagts senast sex månader före utgången
av löpande giltighetstermin. Här föreligger sålunda en avvikelse från det
svensk-tjeckoslovakiska avtalet, som är avslutat för en första period av samma
längd, men vid bristande uppsägning fortfar att löpa för nya tioårsperioder
(art. 22).
Förliknings- och skiljedomstraktaten med Belgien är det första helt förbehållslösa
avtal, som ingåtts av Sverige utom kretsen av de nordiska staterna.
Traktatens avslutande innebär ett fullföljande av tidigare svenska
strävanden för vidgad användning av fredliga medel till lösning av mellanfolkliga
tvister. Såsom framgår av den här lämnade redogörelsen har traktaten
i fråga om skiljedomsförfarandet utformats i nära överensstämmelse
med de nordiska skiljedomskonventionerna, av vilka de med Danmark och Finland
under innevarande år trätt i kraft, medan den beträffande reglerna för
förlikningsförfarandet ansluter sig till den likaledes ikraftträdda förlikningsoch
skiljedomstraktaten med Tjeckoslovakien. Att enighet nu uppnåtts mellan
svenska och belgiska regeringarna om föreliggande förliknings- och skiljedomsavtal,
som för framtiden tryggar en reglering i fredliga former av de meningsskiljaktigheter,
vilka eventuellt kunna uppstå, är ägnat att ytterligare
stärka det goda förhållande, som städse rått mellan Sverige och Belgien.
Jag får i anslutning till vad nu anförts hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte i proposition till nästkommande års
riksdag äska riksdagens godkännande av föreliggande förliknings-
och skiljedomstraktat med Belgien.
Till denna av övriga närvarande statsrådsledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall till riksdagen avlåtas.
Ur protokollet:
K. B. Thyberg.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 31.
Traité de conciliation et arbitrage
entre la Suéde et la Belgique.
Sa Majesté le Roi de Suéde et Sa
Majesté le Roi des Beiges,
animés du désir de développer les
relations amicales qui unissent les
deux pays,
décidés ä donner, dans leurs rapports
réciproques, une large application
aux principes dont s’inspire la
Société des Nations,
ont résolu de conclure un Traité de
conciliation et d’arbitrage et ont nommé
å cet effet pour leurs Plénipotentiaires,
savoir:
Sa Majesté le Roi de Suéde:
Monsieur G. F. N. de Dardel, Son
Envoyé extraordinaire et Ministre plénipotentiaire
en Belgique;
Sa Majesté le Roi des Beiges:
Monsieur Vandervelde, Son Ministre
des Affaires Etrangéres;
lesquels, aprés avoir échangé leurs
pleins pouvoirs, reconnus en bonne et
due forme, sont convenus des dispositions
suivantes:
Partie I.
Artide premier.
Toutes contestations entre la Suéde
et la Belgique, de quelque nature
qu’elles soient, au sujet desquelles les
Parties se contesteraient réciproquement
un droit, et qui n’auraient pu
étre réglées å 1’amiable par les procédés
diplomatiques ordinaires, seront
soumises pour jugement ä la Cour per
-
(Översättning.)
Förliknings- och skilj edomstraktat
mellan Sverige och Belgien.
Hans Majestät Konungen av Sverige
och Hans Majestät Belgiernas
Konung,
vilka äro besjälade av önskan att
utveckla de vänskapliga förbindelser,
som förena de båda länderna,
och vilka äro beslutna att i förhållandet
de två länderna emellan giva
en vidsträckt tillämpning åt de principer,
som ligga till grund för Nationernas
förbunds verksamhet,
hava överenskommit att avsluta en
förliknings- och skiljedomstraktat och
hava i detta syfte till sina fullmäktige
utsett:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin
Envoyé extraordinaire och Ministre
plénipotentiaire i Belgien, G. F.
N. von Dardel,
Hans Majestät Belgiernas Konung:
Sin utrikesminister M. Vandervelde,
vilka, efter att hava delgivit varandra
sina fullmakter, som befunnits
i god och behörig form, överenskommit
om följande bestämmelser:
Avdelning I.
Artikel 1.
Alla tvister mellan Sverige och
Belgien, av vad beskaffenhet de vara
må, vid vilka parterna bestrida varandra
en rätt och vilka icke kunnat
lösas på vänskaplig väg genom sedvanliga
diplomatiska förhandlingar,
skola för rättsligt avgörande underställas
den fasta mellanfolkliga dom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 31.
7
manente de Justice Internationale,
ainsi qu’il est prévu ci-aprés.
Cet engagement ne s’applique qu’aux
contestations qui s’éléveraient apres la
ratification du présent Traité au sujet
de situations ou de faits postérieurs
ä cette ratification.
Les contestations nour la solution
desquelles une procédure spéciale est
prévue par d’autres conventions en
vigueur entre la Suéde et la Belgique
seront réglées conformément aux
dispositions de ees conventions.
Article 2.
Avant toute procédure devant la
Cour permanente de Justice internationale,
la contestation pourra étre,
d’un commun accord entre les Parties,
soumise å fin de conciliation ä une
Commission internationale permanente,
dite Commission permanente de
conciliation, constituée conformément
au présent Traité.
Article 3.
La Commission permanente de conciliation
prévue å l’article 2 sera composée
de cinq membres, qui seront désignés
comme il suit, savoir: le Gouvernement
suédois et le Gouvernement
beige nommeront chacun un commissaire
choisi parmi leurs nationaux
respectifs et désigneront, d’un commun
accord, les trois autres commissaires
parmi les ressortissants de tierces
Puissances; ees trois commissaires
devront étre de nationalité différente
et, parmi eux, les Gouvernements
suédois et beige désigneront le President
de la Commission.
Les commissaires sont nommés pour
trois ans; leur mandat est renouvelable.
Ils resteront en fonetions jusqu’ä
leur remplacement et, dans tous
les cas, jusqu’å l’achévement de leurs
travaux en cours au moment de l’expiration
de leur mandat.
Il sera pourvu, dans le plus bref
délai, aux vacances qui viendraient ä
se produire, par suite de décés, de démission
ou de quelque autre empé
-
stolen på sätt här nedan stadgas.
Denna förpliktelse gäller endast
ifråga om tvister, vilka uppstå efter
ratifikationen av denna traktat rörande
förhållanden eller faktiska omständigheter,
som uppkommit efter nämnda
ratifikation.
Tvister, för vilkas biläggande särskilt
förfarande stadgats i andra mellan
Sverige och Belgien gällande avtal,
skola avgöras enligt bestämmelserna
i dessa avtal.
Artikel 2.
Före varje förfarande inför den fasta
mellanfolkliga domstolen kan tvisten,
enligt överenskommelse mellan
parterna, i och för åstadkommande av
förlikning underställas en ständig internationell
nämnd betecknad såsom
den ständiga förlikningsnämnden och
tillsatt i överensstämmelse med denna
traktat.
Artikel 3.
Den i art. 2 angivna ständiga förlikningsnämnden
skall bestå av fem
medlemmar, som utses på följande sätt:
Svenska och belgiska regeringarna
utse vardera en medlem bland det egna
landets medborgare och välja gemensamt
de tre övriga bland medborgare
i någon tredje stat. De tre nämnda
medlemmarna böra sinsemellan vara
av olika nationalitet. Bland dessa tre
medlemmar utse svenska och belgiska
regeringarna nämndens ordförande.
Medlemmarna utses för en tid av
tre år. Deras uppdrag kan förnyas.
De bibehålla sitt uppdrag, till dess att
de ersättas, och i varje fall till slutförandet
av de förhandlingar, som pågå
vid tiden för utlöpandet av deras
mandat.
I händelse av uppkommen ledighet
på grund av dödsfall, avgång eller
annat förhinder skola, så snart ske kan,
nya medlemmar utses i den ordning,
8
Kung!,. Maj:ts proposition nr SI.
chement, en suivant le mode fixé pour
les nominations.
Articie 4.
La Commission permanente de conciliation
sera constituée dans les six
mois qui suivront 1’entrée en vigueur
du présent Traité.
Si la nomination des commissaires
ä désigner en commun n’intervenait
pas dans ledit délai ou, en cas de
remplacement, dans les trois mois å
compter de la vacance du siége, le
Président de la Confédération suisse
sera, å défaut d’autre entente, prié
de procéder aux désignations nécessaires.
Articie 5.
La Commission permanente de conciliation
sera saisie, par voie de requéte
adressée au président, par les
deux Parties agissant d’un commun
accord, ou, ä défaut, par l’une ou
l’autre des Parties.
La requéte, apres avoir exposé sommairement
1’objet du litige, contiendra
Invitation ä la Commission de procéder
a toutes mesures propres ä
conduire ä une conciliation.
Si la requéte émane d’une seule des
Parties, elle sera notifiée par celle-ci,
sans délai, å la Partie adverse.
Articie 6.
Dans un délai de 15 jours ä partir
de la date ou le Gouvernement suédois
ou le Gouvernement beige aurait
porté une contestation devant la Commission
permanente de conciliation,
chacune des Parties pourra, pour l’examen
de cette contestation, remplacer
son commissaire par une personne possédant
une compétence spéciale dans
la matiére.
La Partie qui userait de ce droit en
fera immédiatement la notification ä
l’autre Partie; celle-ci aura, dans ce
cas, la faculté d’agir de méme, dans
un délai de 15 jours å partir de la
date ou la notification lui sera parveny.
som stadgats för tillsättandet.
Artikel 4.
Den ständiga förlikningsnämnden
skall tillsättas inom sex månader efter
denna traktats ikraftträdande.
Därest val av de medlemmar, som
skola utses gemensamt, icke ägt rum
inom nämnda tid eller, vid inträffad
ledighet, inom tre månader efter det ledigheten
uppkommit, skall i saknad
av annan överenskommelse schweiziska
förbundsrådets president ombedjas
verkställa erforderliga val.
Artikel 5.
Tvist anhängiggöres vid den ständiga
förlikningsnämnden genom ansökan,
som tillställes nämndens ordförande
av båda parterna i förening eller,
vid bristande samstämmighet, av
endera parten.
Sådan ansökan skall jämte en kort
sammanfattning av tvistens föremål
innehålla en hemställan till nämnden
att vidtaga alla de åtgärder, som kunna
vara ägnade att leda till en förlikning.
Om ansökan ingives av endera parten
ensam, skall denna part utan dröjsmål
tillställa motparten meddelande
härom.
Artikel 6.
Inom loppet av femton dagar efter
det att svenska eller belgiska regeringen
hänskjuta en tvist till den ständiga
förlikningsnämnden, må envar av
parterna, för handläggningen av denna
tvist, ersätta den från dess sida fritt
valda medlemmen med en person, som
i den fråga, tvisten gäller, äger särskild
sakkunskap.
Part, som begagnar sig av denna
rätt, skall därom genast underrätta
motparten; i dylikt fall äger denna
att inom femton dagar efter mottagandet
av sådan underrättelse begagna sig
av samma rättighet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 31.
9
Artide 7.
La Commission permanente de conciliation
aura pour tåche d’élucider
les questions en litige, de recueillir å
cette fin toutes les informations utiles
par voie d’enquéte ou autrement et de
s’efforcer de concilier les Parties.
Elle pourra, apres examen de 1’affaire,
exposer aux Parties les termes de
1’arrangement qui lui paraitrait convenable
et leur impartir un délai pour
se prononcer.
A la fin de ses travaux, la Commission
dressera un procés-verbal constatant,
suivant le cas, soit que les Parties
se sont arrangées et, s’il y a lieu,
les conditions de 1’arrangement, soit
que les Parties n’ont pu étre conciliées.
Les travaux de la Commission devront,
å moins que les Parties en conviennent
différemment, étre terminés
dans le délai de six mois å compter du
jour ou la Commission aura été saisie
du litige.
Artide 8.
A moins de stipulation spéciale
contraire, la Commission permanente
de conciliation réglera elle-méme sa
procédure, qui, dans tous les cas,
devra étre contradictoire. En matiére
d’enquétes, la Commission, si elle n’en
décide autrement å 1’unanimité, se conformera
aux dispositions du titre III
(Commissions internationales d’enquéte)
de la Convention de La Haye du
18 octobre 1907 pour le réglement pacifique
des conflits internationaux.
Article 9.
La Commission permanente de conciliation
se réunira, sauf accord contraire
entre les Parties, au lieu désigné
par son president.
Article 10.
Les travaux de la Commission permanente
de conciliation ne sont
publics qu’en vertu d’une décision pri
-
Artikel 7.
Den ständiga förlikningsnämnden
skall hava till uppgift att klarlägga
de frågor, om vilka meningsskiljaktighet
råder, att i detta syfte genom undersökningar
eller på annat sätt införskaffa
alla erforderliga upplysningar
och att söka förlika parterna. Den
må, efter sakens prövning, för parterna
framlägga de förslag till tvistens
lösning, den finner lämpliga, ävensom
fastställa en tid, inom vilken parterna
äga att uttala sig.
Vid avslutande av sin verksamhet
skall nämnden upprätta ett protokoll,
vari alltefter omständigheterna fastslås
antingen att överenskommelse
uppnåtts mellan parterna samt, om anledning
därtill föreligger, villkoren för
denna överenskommelse, eller att parterna
icke kunnat förlikas.
Med mindre parterna annorlunda
överenskomma, bör nämndens verksamhet
vara avslutad inom en tid av
sex månader, räknat från den dag då
tvisten anhängiggjorts vid nämnden.
Artikel 8.
Med förbehåll för särskilt stadgande
av avvikande innebörd skall den
ständiga förlikningsnämnden själv
fastställa reglerna för förfarandet,
som under alla förhållanden bör vara
kontradiktoriskt. I fråga om'' undersökningar
skall nämnden, såvida den
ej enhälligt annorlunda beslutar, ställa
sig till efterrättelse bestämmelserna i
avdelning III (om internationella undersökningskommissioner)
i Haagkonventionen
av den 18 oktober 1907 för
avgörande på fredlig väg av internationella
tvister.
Artikel 9.
Den ständiga förlikningsnämnden
skall, där annan överenskommelse ej
träffas mellan parterna, sammanträda
å plats som bestämmes av ordföranden.
Artikel 10.
Den ständiga förlikningsnämndens
förhandlingar äro ej offentliga, med
mindre nämnden med parternas sam
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 31.
se par la Commission avec l’assentiment
des Parties.
Artide 11.
Les Parties seront représentées
auprés de la Commission permanente
de conciliation par des agents ayant
mission de servir d’intermédiaire entre
elles et la Commission; elles pourront,
en outre, se faire assister par des conseils
et experts nommés par elles ä cet
effet et demander 1’audition de toutes
personnes dont le témoignage leur
paraitra utile.
La Commission aura, de son cöté,
la faculté de demander des explications
orales aux agents, conseils et
experts des deux Parties, ainsi qu’å
toutes personnes qu’elle jugerait utile
de faire comparaitre avec 1’assentiment
de leur Gouvernement.
Artide 12.
Sauf disposition contraire du present
Traité, les decision de la Commission
permanente de conciliation seront
preses ä la majorité des voix.
Chaque membre disposera d’une voix;
en cas de partage, la voix du président
sera décisive.
La Commission ne pourra prendre
des décisions portant sur le fond du
différend que si tous les membres sont
présents.
Artide 13.
Les Gouvernements suédois et beige
s’engagent å faciliter les travaux de
la Commission permanente de conciliation
et, en particulier, ä lui fournir,
dans la plus large mesure possible,
tous documents et informations utiles,
ainsi qu’ä user des moyens dont ils
disposent pour lui permettre de procéder
sur leur territoire et selon leur
législation å la citation et ä 1’audition
de témoins ou d’experts et å des
transports sur les lieux.
Artide 14.
Pendant la durée des travaux de la
Commission permanente de conciliation,
chacun des commissaires recevra
tycke så beslutar.
Artikel 11.
Parterna skola inför den ständiga
förlikningsnämnden vara företrädda
av ombud med uppgift att tjäna såsom
mellanhand mellan parterna och
nämnden. De må vidare biträdas av
rådgivare och sakkunnige, som de i
detta syfte utse, ävensom påkalla hörande
av alla de personer, vilkas utsago
synes dem vara av värde.
Nämnden skall å sin sida äga befogenhet
att begära muntliga förklaringar
av de båda parternas ombud, rådgivare
och sakkunnige, liksom av alla
de personer, vilka den finner lämpligt
att låta inkalla med deras respektive
regeringars medgivande.
Artikel 12.
Med förbehåll för avvikande stadgande
i denna traktat skall den ständiga
förlikningsnämnden fatta sina beslut
med enkel röstövervikt. Varje
medlem skall äga en röst. I händelse
av lika röstetal skall ordföranden äga
utslagsröst.
Nämnden skall ej äga att fatta beslut
berörande själva tvistens föremål,
annat än om samtliga medlemmar äro
närvarande.
Artikel 13.
Svenska och belgiska regeringarna
förplikta sig att underlätta den ständiga
förlikningsnämndens verksamhet
och särskilt att i största möjliga utsträckning
tillhandahålla densamma
alla erforderliga handlingar och upplysningar
samt att begagna de medel,
varöver de förfoga, för att sätta nämnden
i tillfälle att inom deras respektive
områden och enligt deras lagstiftning
instämma och höra vittnen eller
sakkunniga samt begiva sig till ort
och ställe.
Artikel 14.
Under den tid den ständiga förlikningsnämndens
förhandlingar pågå,
skall envar av dess medlemmar erhålla
Kungl. Maj ds proposition nr 31.
11
une indemnité dont le montant sera arrété,
d’un commun accord, entre les
Gouvernements suédois et beige.
Chaque Gouvernement supportera
ses propres frais et une part égale des
frais communs de la Commission, les
indemnités des commissaires étant
comprises parmi ees frais communs.
Article 15.
A défaut de conciliation devant la
Commission permanente de conciliation,
la contestation sera soumise par
voie de compromis ä la Cour permanente
de Justice internationale, dans
les conditions et suivant la procédure
prévues par son statut.
A défaut d’accord entre les Parties
sur le compromis et apres un préavis
d’un mois, l’une ou 1’autre d’entre
elles aura la faculté de porter directement,
par voie de requéte, la contestation
devant la Cour permanente de
Justice internationale.
Partie II.
Article 16.
Toutes questions autres que celles
visées ä 1''article ler, sur lesquelles
le Gouvernement suédois et le Gouvernement
beige seraient divisés sans
pouvoir les résoudre ä 1’amiable par
les procédés diplomatiques ordinaires,
et pour lesquelles une procédure de réglement
ne serait pas déjå prévue
par un Traité en vigueur entres les
Parties, seront soumises å la Commission
permanente de conciliation, qui
sera chargée de proposer aux Parties
une solution acceptable et, dans tous
les cas, de présenter un rapport.
La procédure prévue par les artides
5 ä 14 du présent Traité sera appliquée.
Article 17.
Si, dans le mois qui suivra la clöture
des travaux de la Commission
permanente de conciliation, les deux
Parties ne se sont pas entendues, la
en ersättning, vars belopp fastställes
genom överenskommelse mellan de
svenska och belgiska regeringarna.
Vardera regeringen skall vidkännas
sina egna kostnader samt hälften
av de gemensamma kostnaderna för
nämnden, däri inberäknat ersättningen
till nämndens medlemmar.
Artikel 15.
Om förlikning ej kommer till stånd
inför deri ständiga förlikningsnämnden,
skall tvisten genom skiljeavtal
hänskjutas till den fasta mellanfolklika
domstolen i den ordning och under
iakttagande av det förfarande, som
finnes angivet i stadgan för nämnda
domstol.
Om enighet ej uppnås mellan parterna
rörande skiljeavtalet, skall vardera
parten äga att efter därom en
månad i förväg lämnad underrättelse
genom ansökan direkt hänskjuta tvisten
till den fasta mellanfolkliga domstolen.
Avdelning II.
Artikel 16.
Alla andra än de i art. 1 avsedda
frågor, beträffande vilka meningsskiljaktighet
må uppstå mellan svenska
och belgiska regeringarna utan
att det varit dem möjligt att utjämna
denna meningsskiljaktighet på
vänskaplig väg genom sedvanliga diplomatiska
förhandlingar, och för vilkas
biläggande särskilt förfarande ej
redan stadgats i annat mellan parterna
gällande fördrag, skola hänskjutas
till den ständiga förlikningsnämnden,
som skall föreslå parterna en antagbar
lösning och i varje fall framlägga ett
betänkande.
Det i artiklarna 5 till och med 14
av denna traktat angivna förfarandet
skall vara tillämpligt.
Artikel 17.
Därest inom en månad efter det den
ständiga förlikningsnämnden avslutat
sin verksamhet enighet ej uppnåtts
mellan parterna, skall på därom av
12
Kungl. May.ts proposition nr 81.
qvestion, sera, ä la requéte de l’une
ou l’autre Partie, soumise pour décision
å un tribunal d’arbitrage constitué,
å moins d’accord spécial entre
les Parties, conformément aux dispositions
de 1’article 45 de la Convention
de La Haye du 18 octobre 1907 pour
le réglement pacifique des conflits internationaux.
Ce tribunal suivra,
dans la mesure ou elle s’y préte, la
procédure prévue au titre IV, chapitre
III de ladite Convention. Toutefois,
si dans un délai de six mois ä
dater du jour ou l’une des Parties
aura adressé å l’autre une demande
tendant å soumettre le différend å
1’arbitrage, le compromis visé par la
dite Convention de La Haye n’a pas
été signé, il sera établi, å la demande
de l’une des Parties, par le tribunal
arbitral.
Le tribunal statuera «ex aequo et
bono».
La sentence arbitrale spécifiera, s’il
y a lieu. les modalités d’exécution, notamment
en fixant des délais d’exécution.
Dispositions générales.
Article 18.
S’il s’agit d’une contestation dont
l’objet, d’aprés la législation intérieure
de l’une des Parties, reléve de
la compétence des tribunaux nationaux
de celle-ci, y compris les tribunaux
administratifs, cette Partie pourra
s’opposer å ce que le différend soit
soumis ä la procédure prévue par le
présent Traité avant qu’un jugement
passé en force de chose jugée ne soit
rendu, dans des délais raisonnables,
par 1’autorité judiciaire national compétente.
Article 19.
Les Gouvernements suédois et beige
s’engagent å s’abstenir, durant le
cours d’une procédure ouverte en vertu
des dispositions du présent Traité, de
toute mesure susceptible d’avoir une
endera parten framställd begäran frågan
i och för avgörande hänskjutas
till en skiljedomstol som, i saknad av
särskild överenskommelse mellan parterna,
skall vara tillsatt i enlighet
med bestämmelserna i artikel 45 i
Haagkonventionen den 18 oktober
1907 för avgörande på fredlig väg
av internationella tvister. Denna
domstol skall i tillämpliga delar iakttaga
det förfarande, som föreskrives
i avdelning IV, kapitel III av nämnda
konvention. Därest emellertid sådant
skiljeavtal, som avses i sagda
Haagkonvention, ej undertecknats inom
sex månader efter det ena parten
till den andra framfört yrkande om
tvists hänskjutande till skiljedom,
skall skiljeavtal på yrkande av endera
parten fastställas av skiljedomstolen.
Domstolen skall avgöra tvisten »ex
aequo et bono».
Skiljedomen skall, när anledning
därtill förefinnes, innehålla anvisning
rörande sättet för dess verkställande,
särskilt rörande de tidsfrister, som
därvid skola iakttagas.
Allmänna bestämmelser.
Artikel 18.
Om tvisten rör en fråga, som enligt
endera partens inre lagstiftning skall
avgöras av dess egna domstolar, varmed
här avses jämväl förvaltningsdomstolar,
kan vederbörande part motsätta
sig att tvisten hänskjutes till
det i denna traktat avsedda förfarandet,
innan slutligt utslag inom skälig
tid avkunnats av vederbörande judiciella
myndighet i ifrågavarande stat.
Artikel 19.
Svenska och belgiska regeringarna
förbinda sig att under loppet av ett
\ enligt bestämmelserna i denna traktat
inlett förfarande avhålla sig från varje
åtgärd, som kunde vara ägnad att
Kungl. May.ts proposition nr SI.
13
répercussion préjudiciable, soit å
l’exécution de 1’arrét de la Cour permanente
de Justice internationale ou
de la décision arbitrale. soit aux arrangements
proposés par la Commission
permanente de conciliation, et en
général å ne procéder å aucun acte,
de quelque nature qu’il soit, susceptible
d’aggraver ou d’étendre le différend.
Dans tous les cas et notamment si
la question au sujet de laquelle les
Parties sont divisées résulte d’actes
déjå effectués ou sur le point de
l’étre, la Cour permanente de Justice
internationale, statuant conformément
å l’article 41 de son statut, indiquera
dans le plus bref délai possible quelles
mesures provisoires doivent étre
pri ses. Il appartiendra également au
Tribunal d’arbitrage saisi d’un différend
en vertu des dispositions de l’article
17 du présent Traité d’indiquer
les mesures provisoires appropriées.
Les Hautes Parties Contractantes
s’engagent ä appliquer les mesures
provisoires indiquées par la Cour ou
par le Tribunal d’arbitrage.
Article 20.
Si la sentence judiciaire ou arbitrale
déclarait qu’une décision prise ou une
mesure ordonnée par une autorité judiciaire
ou toute autre autorité de l’un
des deux Etats se trouve entiérement
ou partiellement en opposition avec le
droit international, et si le droit constitutionnel
du dit Etat ne permettait
pas ou ne permettait qu’imparfaitement
d’effacer les conséquences de
cette décision ou de cette mesure, les
Parties conviennent qu’il devra étre
accordé par la sentence judiciaire ou
arbitrale, å la Partie lésée, une satisfaction
équitable d’un autre ordre.
Article 21.
Tous différends relatifs å l’interprétation
du présent Traité seront
soumis å la Cour permanente de Justice
internationale.
hava en ogynnsam återverkan vare sig
på verkställandet av den fasta mellanfolkliga
domstolens utslag eller
skiljedomen eller på de anordningar,
som föreslås av den ständiga förlikningsnämnden,
samt att i allmänhet ej
skrida till någon handling av vad slag
det vara må, som kunde vara ägnad
att skärpa tvisten eller giva densamma
ökad omfattning.
I varje fall och särskilt för den
händelse att den fråga, varom meningsskiljaktighet
råder mellan parterna,
hänför sig till åtgärder, vilka
redan vidtagits eller stå i begrepp att
vidtagas, skall den fasta mellanfolkliga
domstolen i enlighet med art. 41
i stadgan för nämnda domstol inom
kortast möjliga tid angiva de provisoriska
åtgärder, som böra vidtagas.
Det skall likaså ankomma på den skiljedomstol,
vid vilken tvist anhängiggjorts
enligt bestämmelserna i art.
17 i denna traktat, att anvisa lämpliga
provisoriska åtgärder. De höga
fördragsslutande parterna förbinda
sig att ställa sig till efterrättelse de
provisoriska åtgärder, som sålunda
anvisats av den fasta domstolen eller
av skiljedomstolen.
Artikel 20.
Har i dom eller skiljedom förklarats
att beslut, som fattats, eller åtgärd,
som anbefallts av domstol eller
vilken som helst annan myndighet i
ena staten, helt eller delvis står i strid
med folkrätten, och kunna enligt denna
stats författning följderna av beslutet
eller åtgärden icke eller allenast
ofullständigt undanröjas, äro parterna
ense om att den förfördelade parten
i domen eller skiljedomsutslaget bör
tillerkännas lämplig gottgörelse på
annat sätt.
Artikel 21.
Alla meningsskiljaktigheter rörande
tolkningen av denna traktat skola
hänskjutas till den fasta mellanfolkliga
domstolen.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr SI.
Artide 22.
Le present Traité sera ratifié par
Sa Majesté le Ilo i de Suéde avec l’approbation
du Riksdag et par Sa Majesté
le Roi des Beiges apres approbation
des Chambres. L’échange des
ratifications aura lieu å Stockholm
aussitöt que faire se pourra.
Le Traité remplacera la Convention
d’arbitrage du 30 novembre 1904.
Il est conclu pour une durée de dix
ans å compter de la date de l’échange
des ratifications. S’il dest pas dénoncé
six mois au moms avant l’expiration
de ce terme, il demeurera en
vigueur pour une nouvelle période de
cinq ans et ainsi de suite.
Artikel 22.
Denna traktat skall ratificeras av
Hans Majestät Konungen av Sverige
med Riksdagens samtycke och av
Hans Majestät Belgiernas Konung efter
kamrarnas godkännande. Iltväxlingen
av ratifikationerna skall äga
rum i Stockholm så snart ske kan.
Traktaten skall ersätta skiljedomskonventionen
av den 30 november
1904.
Den är avslutad för en tid av tio
år, räknat från dagen för ratifikationernas
utväxling. Därest den icke senast
sex månader före utgången av
nämnda tidrymd blivit uppsagd, skall
den gälla under en ytterligare tid av
fem år och så vidare allt framgent.
En foi de quoi les Plénipotentiaires Till bekräftelse härav hava de fullont
signé le présent Traité. mäktige undertecknat denna traktat.
Fait å Bruxelles, le 30 avril 1926. Som skedde i Bryssel den 30 april
/ \ 1926.
(signé) Emile Vandervelde.
(signé) G. de Dardel.
Stockholm 1927. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
263956
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1927:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ls proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Belgien undertecknad förlikningsoch skiljedomstra a1 i texten
- KU 1927:7 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7 s. 1 i texten