Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige och Belgien undertecknad förlikningsoch skiljedomstraktat

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:31, Angående godkännande av en mellan Sverige och Belgien undertecknad förlikningsoch skiljedomstraktat

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SI.

1

Nr 31.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av

en mellan Sverige och Belgien undertecknad förlikningsoch

skiljedomstraktat; given Stockholms slott den 17

december 1926.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag samt med överlämnande av texten till en

i Bryssel den 30 april 1926 under förbehåll om riksdagens godkännande undertecknad

förliknings- och skiljedomstraktat mellan Sverige och Belgien, vill

Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av denna traktat.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 december 1926.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Lyberg.

Ministern för utrikes ärendena anför:

[Vid föredragning den 5 mars 1926 bemyndigade Eders Kungl. Maj:t

sändebudet i Bryssel att för Sveriges del underteckna en förliknings- och

skiljedomstraktat mellan Sverige och Belgien, sedan enighet i princip uppnåtts

om ett förslag till överenskommelse i ämnet.

I enlighet härmed har en sådan traktat den 30 april 1926 undertecknats i

Bryssel. Traktaten är från svensk sida avslutad under förbehåll om riksdagens

godkännande.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 26 käft. (Nr SI.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

Rörande de omständigheter, som föregått traktatförhandlingarnas upptagande,

har min företrädare i ämbetet vid föredragning först nämnda dag

redogjort. Jag tillåter mig härutinnan erinra om att den ännu gällande skiljedomskonventionen

med Belgien av den 30 november 1904 -—- till sin räckvidd

väsentligen överensstämmande med vissa äldre skiljedomskonventioner mellan

Sverige och andra länder — som en följd av skiljedomsinstitutets fortgående

utveckling kommit att framstå som föråldrad, samt att ingen avtalsmässig

reglering förelegat mellan Sverige och Belgien angående anlitande av förlikningsförfarande

vid eventuellt uppkommande meningsskiljaktigheter.

Sedan Belgien den 25 sept. 1925 under vissa villkor avgivit förklaring angående

den fasta mellanfolkliga domstolens behörighet i rättstvister enligt bestämmelserna

i art. 36, andra stycket, av domstolsstadgan, förklarade sig belgiska

regeringen i oktober 1925 efter från svensk sida framställd förfrågan

beredd att ingå på förhandlingar om en traktat rörande såväl förliknings- som

skiljedomsförfarande och föreslog, att därvid den i Locarno avtalade överenskommelsen

mellan Belgien och Tyskland angående fredlig lösning av tvister

måtte få tjäna som utgångspunkt för förhandlingarna. Detta förslag biträddes

från svensk sida, då de principer, varå Locarnoavtalen grundats, i stor utsträckning

överensstämma med dem, som tillämpats i tidigare avtal mellan

Sverige och andra stater, och det dessutom kunde anses vara ett allmänt intresse,

att de i Locarno vunna resultaten finge leda till en vidare utbyggnad

av förliknings- och skiljedomssystemet.

Under november 1925 överlämnades därefter till belgiska vederbörande ett

inom utrikesdepartementet utarbetat traktatutkast, i stort sett överensstämmande

med den på Locarnoöverenskommelserna byggda förliknings- och skiljedomstraktat,

som sedermera den 2 januari 1926 ingicks mellan Sverige och

Tjeckoslovakien, och som, efter det riksdagens godkännande inhämtats, den

26 mars 1926 för Sveriges del ratificerats.

Under loppet av de förhandlingar, som i anslutning härtill kommo till stånd,

undertecknades mellan Sverige och de tre övriga nordiska länderna förbehållslösa

avtal om anlitande av skiljedom i alla slag av tvister. Vidare inleddes

från belgisk sida underhandlingar med Frankrike om ett förbehållslöst avtal

av samma typ som den mellan Frankrike och Schweiz redan tidigare avslutade

förliknings- och skiljedomstraktaten. I detta i viss mån nya läge förklarade

sig belgiska regeringen böjd för att den tilltänkta svensk-belgiska traktaten,

med bibehållande av den föreslagna allmänna uppställningen, upptoge sådana

bestämmelser, hämtade från de nordiska skiljedomskonventionerna, varigenom

jämväl intressetvister komme att underkastas skiljedom av en för det särskilda

fallet tillsatt skiljedomstol, därest förlikningsförfarandet icke lett till

resultat. Det var enligt dessa riktlinjer, som förhandlingarna slutfördes och

enighet nåddes om den nu föreliggande traktaten.

I likhet med avtalen av Locarnotyp men med iakttagande av de sakliga

avvikelser från dessa avtal, som betingats därav att regler införts om bindande

skiljedom i intressetvister, är traktaten uppställd i tre huvudavdelningar. I

s. 3 Kontrollera mot PDF

Eungl. Maj:ts proposition nr 81.

3

den första av dessa avdelningar avhandlas förfarandet i rättstvister samt de

närmare reglerna för den ständiga förlikningsnämndens sammansättning och

verksamhet. Enligt art. 1 skall varje tvist, vid vilken parterna bestrida

varandra en rätt, hänskjutas till den fasta mellanfolkliga domstolen för rättsligt

avgörande, i händelse tvisten ej kunnat utjämnas på vänskaplig väg genom

sedvanliga diplomatiska förhandlingar. Skulle emellertid för vissa slag av

tvister särskilt förfarande vara föreskrivet i andra avtal mellan de fördragsslutande

parterna, skola bestämmelserna i dessa avtal tillämpas. I överensstämmelse

med vad som stadgats i Belgiens övriga avtal från den sista tiden

om skiljedomsförfarande med främmande makter begränsas de i art. 1 givna

föreskrifterna om rättstvisters hänskjutande till den fasta mellanfolkliga domstolen

till att gälla sådana efter traktatens ratificering uppkommande tvister,

som hänföra sig till förhållanden och faktiska omständigheter, vilka äro senare

i tiden än ratificeringen. Detta förbehåll, vars formulering överensstämmer

med en motsvarande reservation i den av Belgien avgivna förklaringen enligt

art. 36, andra stycket, av domstolsstadgan, har sin motsvarighet även i Locarnoavtalen.

Innan rättstvist underställes den fasta mellanfolkliga domstolen, han den

enligt art. 2 hänskjutas till den ständiga förlikningsnämnden, för den händelse

parterna därom enas. Eörlikningsförfarandet är alltså i rättstvister endast

fakultativt. Om förlikning ej kommer till stånd, skall enligt art. 15

tvisten anhängiggöras inför den fasta mellanfolkliga domstolen genom upprättande

av skiljeavtal i den ordning, domstolsstadgan angiver. Skulle parterna

icke komma till enighet om skiljeavtalet, äger vardera parten befogenhet

att efter därom en månad i förväg lämnad underrättelse göra tvisten anhängig

inför domstolen genom stämning.

Bestämmelserna i art. 3—14 rörande den ständiga förlikningsnämnden och

förfarandet inför denna äro i det stora hela av samma avfattning som i den

svensk-tjeckoslovakiska traktaten och torde därför icke i detta samband påkalla

några närmare kommentarer. Nämnden skall alltså bestå av fem medlemmar,

av vilka vardera parten utser en och de tre övriga väljas av parterna

gemensamt; den har till uppgift att utreda de frågor, varom tvist råder, samt

att söka förlika parterna, den må efter sakens granskning framlägga förslag

till tvistens lösning samt förelägga parterna viss frist att uttala sig därom,

och dess arbete skall vara avslutat inom sex månader.

I ett hänseende föreligger emellertid en avvikelse från den svensk-tjeckoslovakiska

traktaten, som torde förtjäna att omnämnas. I art. 12 föreskrives

nämligen, att vid beslut rörande själva tvistens föremål samtliga medlemmar

måste vara närvarande, medan den svensk-tjeckoslovakiska traktaten för fattandet

av dylika beslut endast förutsätter, att samtliga medlemmar erhållit

vederbörlig kallelse och ordföranden jämte minst två andra medlemmar äro

närvarande.

Bestämmelserna angående förfarandet i intressetvister återfinnas i traktatens

andra avdelning under art. 16 och 17.

I art. 16 stadgas, att vid uppkommen meningsskiljaktighet alla andra frå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

gor än de i art. 1 avsedda skola i första hand hänskjutas till förlikningsförfarande,

därest de icke kunnat utjämnas på vänskaplig väg genom sedvanliga

diplomatiska förhandlingar och särskilt förfaringssätt för deras biläggande

icke anvisats genom annan mellan parterna gällande överenskommelse.

Förlikningsnämnden skall föreslå parterna en antagbar lösning (solution

acceptable) och under alla omständigheter framlägga ett betänkande. Att

märka är att, liksom den svenska traktaten med Tjeckoslovakien och andra

liknande avtal efter Locarnotraktaternas mönster, nu ifrågavarande överenskommelse

med Belgien stadgar skyldighet för nämnden att i intressetvister

framlägga förslag till tvistens lösning, under det att förlikningsnämnd jämlikt

de nordiska traktaterna icke äger dylik förpliktelse.

Om enighet ej kunnat uppnås inom en månad efter avslutandet av förlikningsnämndens

arbete, äger enligt art. 17 vardera parten påkalla tvistens

hänskjutande till en i det särskilda fallet upprättad skiljedomstol, för vars

tillsättande de i art. 45 av 1907 års Haagkonvention givna reglerna skola iakttagas,

såvida icke parterna överenskomma om andra grunder för skiljedomstolens

konstituerande. Enligt den åberopade artikeln i Haagkonventionen

skall skiljedomstolen bestå av fem medlemmar, av vilka vardera parten utser

två och de sålunda valda gemensamt utse ordförande. I fråga om själva

förfarandet har skiljedomstolen att i tillämpliga delar följa de i avdeln. IV,

kap. III, av Haagkonventionen givna reglerna, vilka bland annat förutsätta

upprättandet av ett särskilt skiljeavtal. Om sådant skiljeavtal ej undertecknats

av parterna inom sex månader efter det ena parten framfört yrkande

om skiljedom, skall domstolen äga att själv fastställa skiljeavtalet.

Skiljedomstolen skall avkunna sitt utslag »ex aequo et bono». I de nordiska

skiljedomskonventionerna har detta utsagts genom föreskriften, att tvister av

här avsedd art skola avgöras efter »grundsatserna för rätt och billighet».

I traktatens tredje avdelning, art. 18—22, lämnas slutligen vissa allmänna

föreskrifter.

Bestämmelsen i art. 18 att part, för den händelse tvisten rör en fråga, som

enligt dess inre lagstiftning faller under statlig domstols behörighet, kan motsätta

sig tillämpning av det i traktaten angivna förfarandet innan slutligt

utslag inom skälig tid avkunnats av vederbörande nationella myndighet, finnes

jämväl i de nordiska skiljedomstraktaterna och i traktaten med Tjeckoslovakien.

Parternas förpliktelse att under pågående förliknings- eller skiljedomsförfarande

avhålla sig från varje åtgärd, som skulle kunna skärpa tvisten eller

giva densamma ökad omfattning, har angivits i överensstämmelse med det

svensk-tjeckoslovakiska avtalet. Liksom enligt nämnda avtal har den fasta

mellanfolkliga domstolen, när tvist där blivit anhängig, tilldelats befogenhet

att föreskriva erforderliga provisoriska åtgärder till skyddande av någondera

partens rätt. Sådan befogenhet tillkommer även, i intressetvister, den

särskilda skiljedomstolen (art. 19).

I art. 20 har införts en från de nordiska skiljedomskonventionerna hämtad

bestämmelse om lämplig gottgörelse för det fall, att i dom eller skiljedoms
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

5

utslag ett beslut av någondera statens myndigheter förklarats stå i strid mot

folkrätten, men följderna av detta beslut icke grundlagsenligt kunna undanröjas.

Motsvarande artikel återfinnes ej i traktaten med Tjeckoslovakien.

Enligt art. 21 skall varje tvist angående traktatens tolkning hänskjutas till

den fasta mellanfolkliga domstolen.

Traktaten är avslutad för en tid av tio år, räknat från dagen för ratifikationernas

utvexling, och fortfar att gälla för ytterligare perioder om

fem år, för den händelse den ej uppsagts senast sex månader före utgången

av löpande giltighetstermin. Här föreligger sålunda en avvikelse från det

svensk-tjeckoslovakiska avtalet, som är avslutat för en första period av samma

längd, men vid bristande uppsägning fortfar att löpa för nya tioårsperioder

(art. 22).

Förliknings- och skiljedomstraktaten med Belgien är det första helt förbehållslösa

avtal, som ingåtts av Sverige utom kretsen av de nordiska staterna.

Traktatens avslutande innebär ett fullföljande av tidigare svenska

strävanden för vidgad användning av fredliga medel till lösning av mellanfolkliga

tvister. Såsom framgår av den här lämnade redogörelsen har traktaten

i fråga om skiljedomsförfarandet utformats i nära överensstämmelse

med de nordiska skiljedomskonventionerna, av vilka de med Danmark och Finland

under innevarande år trätt i kraft, medan den beträffande reglerna för

förlikningsförfarandet ansluter sig till den likaledes ikraftträdda förlikningsoch

skiljedomstraktaten med Tjeckoslovakien. Att enighet nu uppnåtts mellan

svenska och belgiska regeringarna om föreliggande förliknings- och skiljedomsavtal,

som för framtiden tryggar en reglering i fredliga former av de meningsskiljaktigheter,

vilka eventuellt kunna uppstå, är ägnat att ytterligare

stärka det goda förhållande, som städse rått mellan Sverige och Belgien.

Jag får i anslutning till vad nu anförts hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte i proposition till nästkommande års

riksdag äska riksdagens godkännande av föreliggande förliknings-

och skiljedomstraktat med Belgien.

Till denna av övriga närvarande statsrådsledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

K. B. Thyberg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

Traité de conciliation et arbitrage

entre la Suéde et la Belgique.

Sa Majesté le Roi de Suéde et Sa

Majesté le Roi des Beiges,

animés du désir de développer les

relations amicales qui unissent les

deux pays,

décidés ä donner, dans leurs rapports

réciproques, une large application

aux principes dont s’inspire la

Société des Nations,

ont résolu de conclure un Traité de

conciliation et d’arbitrage et ont nommé

å cet effet pour leurs Plénipotentiaires,

savoir:

Sa Majesté le Roi de Suéde:

Monsieur G. F. N. de Dardel, Son

Envoyé extraordinaire et Ministre plénipotentiaire

en Belgique;

Sa Majesté le Roi des Beiges:

Monsieur Vandervelde, Son Ministre

des Affaires Etrangéres;

lesquels, aprés avoir échangé leurs

pleins pouvoirs, reconnus en bonne et

due forme, sont convenus des dispositions

suivantes:

Partie I.

Artide premier.

Toutes contestations entre la Suéde

et la Belgique, de quelque nature

qu’elles soient, au sujet desquelles les

Parties se contesteraient réciproquement

un droit, et qui n’auraient pu

étre réglées å 1’amiable par les procédés

diplomatiques ordinaires, seront

soumises pour jugement ä la Cour per
-

(Översättning.)

Förliknings- och skilj edomstraktat

mellan Sverige och Belgien.

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Hans Majestät Belgiernas

Konung,

vilka äro besjälade av önskan att

utveckla de vänskapliga förbindelser,

som förena de båda länderna,

och vilka äro beslutna att i förhållandet

de två länderna emellan giva

en vidsträckt tillämpning åt de principer,

som ligga till grund för Nationernas

förbunds verksamhet,

hava överenskommit att avsluta en

förliknings- och skiljedomstraktat och

hava i detta syfte till sina fullmäktige

utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin

Envoyé extraordinaire och Ministre

plénipotentiaire i Belgien, G. F.

N. von Dardel,

Hans Majestät Belgiernas Konung:

Sin utrikesminister M. Vandervelde,

vilka, efter att hava delgivit varandra

sina fullmakter, som befunnits

i god och behörig form, överenskommit

om följande bestämmelser:

Avdelning I.

Artikel 1.

Alla tvister mellan Sverige och

Belgien, av vad beskaffenhet de vara

må, vid vilka parterna bestrida varandra

en rätt och vilka icke kunnat

lösas på vänskaplig väg genom sedvanliga

diplomatiska förhandlingar,

skola för rättsligt avgörande underställas

den fasta mellanfolkliga dom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

7

manente de Justice Internationale,

ainsi qu’il est prévu ci-aprés.

Cet engagement ne s’applique qu’aux

contestations qui s’éléveraient apres la

ratification du présent Traité au sujet

de situations ou de faits postérieurs

ä cette ratification.

Les contestations nour la solution

desquelles une procédure spéciale est

prévue par d’autres conventions en

vigueur entre la Suéde et la Belgique

seront réglées conformément aux

dispositions de ees conventions.

Article 2.

Avant toute procédure devant la

Cour permanente de Justice internationale,

la contestation pourra étre,

d’un commun accord entre les Parties,

soumise å fin de conciliation ä une

Commission internationale permanente,

dite Commission permanente de

conciliation, constituée conformément

au présent Traité.

Article 3.

La Commission permanente de conciliation

prévue å l’article 2 sera composée

de cinq membres, qui seront désignés

comme il suit, savoir: le Gouvernement

suédois et le Gouvernement

beige nommeront chacun un commissaire

choisi parmi leurs nationaux

respectifs et désigneront, d’un commun

accord, les trois autres commissaires

parmi les ressortissants de tierces

Puissances; ees trois commissaires

devront étre de nationalité différente

et, parmi eux, les Gouvernements

suédois et beige désigneront le President

de la Commission.

Les commissaires sont nommés pour

trois ans; leur mandat est renouvelable.

Ils resteront en fonetions jusqu’ä

leur remplacement et, dans tous

les cas, jusqu’å l’achévement de leurs

travaux en cours au moment de l’expiration

de leur mandat.

Il sera pourvu, dans le plus bref

délai, aux vacances qui viendraient ä

se produire, par suite de décés, de démission

ou de quelque autre empé
-

stolen på sätt här nedan stadgas.

Denna förpliktelse gäller endast

ifråga om tvister, vilka uppstå efter

ratifikationen av denna traktat rörande

förhållanden eller faktiska omständigheter,

som uppkommit efter nämnda

ratifikation.

Tvister, för vilkas biläggande särskilt

förfarande stadgats i andra mellan

Sverige och Belgien gällande avtal,

skola avgöras enligt bestämmelserna

i dessa avtal.

Artikel 2.

Före varje förfarande inför den fasta

mellanfolkliga domstolen kan tvisten,

enligt överenskommelse mellan

parterna, i och för åstadkommande av

förlikning underställas en ständig internationell

nämnd betecknad såsom

den ständiga förlikningsnämnden och

tillsatt i överensstämmelse med denna

traktat.

Artikel 3.

Den i art. 2 angivna ständiga förlikningsnämnden

skall bestå av fem

medlemmar, som utses på följande sätt:

Svenska och belgiska regeringarna

utse vardera en medlem bland det egna

landets medborgare och välja gemensamt

de tre övriga bland medborgare

i någon tredje stat. De tre nämnda

medlemmarna böra sinsemellan vara

av olika nationalitet. Bland dessa tre

medlemmar utse svenska och belgiska

regeringarna nämndens ordförande.

Medlemmarna utses för en tid av

tre år. Deras uppdrag kan förnyas.

De bibehålla sitt uppdrag, till dess att

de ersättas, och i varje fall till slutförandet

av de förhandlingar, som pågå

vid tiden för utlöpandet av deras

mandat.

I händelse av uppkommen ledighet

på grund av dödsfall, avgång eller

annat förhinder skola, så snart ske kan,

nya medlemmar utses i den ordning,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!,. Maj:ts proposition nr SI.

chement, en suivant le mode fixé pour

les nominations.

Articie 4.

La Commission permanente de conciliation

sera constituée dans les six

mois qui suivront 1’entrée en vigueur

du présent Traité.

Si la nomination des commissaires

ä désigner en commun n’intervenait

pas dans ledit délai ou, en cas de

remplacement, dans les trois mois å

compter de la vacance du siége, le

Président de la Confédération suisse

sera, å défaut d’autre entente, prié

de procéder aux désignations nécessaires.

Articie 5.

La Commission permanente de conciliation

sera saisie, par voie de requéte

adressée au président, par les

deux Parties agissant d’un commun

accord, ou, ä défaut, par l’une ou

l’autre des Parties.

La requéte, apres avoir exposé sommairement

1’objet du litige, contiendra

Invitation ä la Commission de procéder

a toutes mesures propres ä

conduire ä une conciliation.

Si la requéte émane d’une seule des

Parties, elle sera notifiée par celle-ci,

sans délai, å la Partie adverse.

Articie 6.

Dans un délai de 15 jours ä partir

de la date ou le Gouvernement suédois

ou le Gouvernement beige aurait

porté une contestation devant la Commission

permanente de conciliation,

chacune des Parties pourra, pour l’examen

de cette contestation, remplacer

son commissaire par une personne possédant

une compétence spéciale dans

la matiére.

La Partie qui userait de ce droit en

fera immédiatement la notification ä

l’autre Partie; celle-ci aura, dans ce

cas, la faculté d’agir de méme, dans

un délai de 15 jours å partir de la

date ou la notification lui sera parveny.

som stadgats för tillsättandet.

Artikel 4.

Den ständiga förlikningsnämnden

skall tillsättas inom sex månader efter

denna traktats ikraftträdande.

Därest val av de medlemmar, som

skola utses gemensamt, icke ägt rum

inom nämnda tid eller, vid inträffad

ledighet, inom tre månader efter det ledigheten

uppkommit, skall i saknad

av annan överenskommelse schweiziska

förbundsrådets president ombedjas

verkställa erforderliga val.

Artikel 5.

Tvist anhängiggöres vid den ständiga

förlikningsnämnden genom ansökan,

som tillställes nämndens ordförande

av båda parterna i förening eller,

vid bristande samstämmighet, av

endera parten.

Sådan ansökan skall jämte en kort

sammanfattning av tvistens föremål

innehålla en hemställan till nämnden

att vidtaga alla de åtgärder, som kunna

vara ägnade att leda till en förlikning.

Om ansökan ingives av endera parten

ensam, skall denna part utan dröjsmål

tillställa motparten meddelande

härom.

Artikel 6.

Inom loppet av femton dagar efter

det att svenska eller belgiska regeringen

hänskjuta en tvist till den ständiga

förlikningsnämnden, må envar av

parterna, för handläggningen av denna

tvist, ersätta den från dess sida fritt

valda medlemmen med en person, som

i den fråga, tvisten gäller, äger särskild

sakkunskap.

Part, som begagnar sig av denna

rätt, skall därom genast underrätta

motparten; i dylikt fall äger denna

att inom femton dagar efter mottagandet

av sådan underrättelse begagna sig

av samma rättighet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

9

Artide 7.

La Commission permanente de conciliation

aura pour tåche d’élucider

les questions en litige, de recueillir å

cette fin toutes les informations utiles

par voie d’enquéte ou autrement et de

s’efforcer de concilier les Parties.

Elle pourra, apres examen de 1’affaire,

exposer aux Parties les termes de

1’arrangement qui lui paraitrait convenable

et leur impartir un délai pour

se prononcer.

A la fin de ses travaux, la Commission

dressera un procés-verbal constatant,

suivant le cas, soit que les Parties

se sont arrangées et, s’il y a lieu,

les conditions de 1’arrangement, soit

que les Parties n’ont pu étre conciliées.

Les travaux de la Commission devront,

å moins que les Parties en conviennent

différemment, étre terminés

dans le délai de six mois å compter du

jour ou la Commission aura été saisie

du litige.

Artide 8.

A moins de stipulation spéciale

contraire, la Commission permanente

de conciliation réglera elle-méme sa

procédure, qui, dans tous les cas,

devra étre contradictoire. En matiére

d’enquétes, la Commission, si elle n’en

décide autrement å 1’unanimité, se conformera

aux dispositions du titre III

(Commissions internationales d’enquéte)

de la Convention de La Haye du

18 octobre 1907 pour le réglement pacifique

des conflits internationaux.

Article 9.

La Commission permanente de conciliation

se réunira, sauf accord contraire

entre les Parties, au lieu désigné

par son president.

Article 10.

Les travaux de la Commission permanente

de conciliation ne sont

publics qu’en vertu d’une décision pri
-

Artikel 7.

Den ständiga förlikningsnämnden

skall hava till uppgift att klarlägga

de frågor, om vilka meningsskiljaktighet

råder, att i detta syfte genom undersökningar

eller på annat sätt införskaffa

alla erforderliga upplysningar

och att söka förlika parterna. Den

må, efter sakens prövning, för parterna

framlägga de förslag till tvistens

lösning, den finner lämpliga, ävensom

fastställa en tid, inom vilken parterna

äga att uttala sig.

Vid avslutande av sin verksamhet

skall nämnden upprätta ett protokoll,

vari alltefter omständigheterna fastslås

antingen att överenskommelse

uppnåtts mellan parterna samt, om anledning

därtill föreligger, villkoren för

denna överenskommelse, eller att parterna

icke kunnat förlikas.

Med mindre parterna annorlunda

överenskomma, bör nämndens verksamhet

vara avslutad inom en tid av

sex månader, räknat från den dag då

tvisten anhängiggjorts vid nämnden.

Artikel 8.

Med förbehåll för särskilt stadgande

av avvikande innebörd skall den

ständiga förlikningsnämnden själv

fastställa reglerna för förfarandet,

som under alla förhållanden bör vara

kontradiktoriskt. I fråga om'' undersökningar

skall nämnden, såvida den

ej enhälligt annorlunda beslutar, ställa

sig till efterrättelse bestämmelserna i

avdelning III (om internationella undersökningskommissioner)

i Haagkonventionen

av den 18 oktober 1907 för

avgörande på fredlig väg av internationella

tvister.

Artikel 9.

Den ständiga förlikningsnämnden

skall, där annan överenskommelse ej

träffas mellan parterna, sammanträda

å plats som bestämmes av ordföranden.

Artikel 10.

Den ständiga förlikningsnämndens

förhandlingar äro ej offentliga, med

mindre nämnden med parternas sam
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

se par la Commission avec l’assentiment

des Parties.

Artide 11.

Les Parties seront représentées

auprés de la Commission permanente

de conciliation par des agents ayant

mission de servir d’intermédiaire entre

elles et la Commission; elles pourront,

en outre, se faire assister par des conseils

et experts nommés par elles ä cet

effet et demander 1’audition de toutes

personnes dont le témoignage leur

paraitra utile.

La Commission aura, de son cöté,

la faculté de demander des explications

orales aux agents, conseils et

experts des deux Parties, ainsi qu’å

toutes personnes qu’elle jugerait utile

de faire comparaitre avec 1’assentiment

de leur Gouvernement.

Artide 12.

Sauf disposition contraire du present

Traité, les decision de la Commission

permanente de conciliation seront

preses ä la majorité des voix.

Chaque membre disposera d’une voix;

en cas de partage, la voix du président

sera décisive.

La Commission ne pourra prendre

des décisions portant sur le fond du

différend que si tous les membres sont

présents.

Artide 13.

Les Gouvernements suédois et beige

s’engagent å faciliter les travaux de

la Commission permanente de conciliation

et, en particulier, ä lui fournir,

dans la plus large mesure possible,

tous documents et informations utiles,

ainsi qu’ä user des moyens dont ils

disposent pour lui permettre de procéder

sur leur territoire et selon leur

législation å la citation et ä 1’audition

de témoins ou d’experts et å des

transports sur les lieux.

Artide 14.

Pendant la durée des travaux de la

Commission permanente de conciliation,

chacun des commissaires recevra

tycke så beslutar.

Artikel 11.

Parterna skola inför den ständiga

förlikningsnämnden vara företrädda

av ombud med uppgift att tjäna såsom

mellanhand mellan parterna och

nämnden. De må vidare biträdas av

rådgivare och sakkunnige, som de i

detta syfte utse, ävensom påkalla hörande

av alla de personer, vilkas utsago

synes dem vara av värde.

Nämnden skall å sin sida äga befogenhet

att begära muntliga förklaringar

av de båda parternas ombud, rådgivare

och sakkunnige, liksom av alla

de personer, vilka den finner lämpligt

att låta inkalla med deras respektive

regeringars medgivande.

Artikel 12.

Med förbehåll för avvikande stadgande

i denna traktat skall den ständiga

förlikningsnämnden fatta sina beslut

med enkel röstövervikt. Varje

medlem skall äga en röst. I händelse

av lika röstetal skall ordföranden äga

utslagsröst.

Nämnden skall ej äga att fatta beslut

berörande själva tvistens föremål,

annat än om samtliga medlemmar äro

närvarande.

Artikel 13.

Svenska och belgiska regeringarna

förplikta sig att underlätta den ständiga

förlikningsnämndens verksamhet

och särskilt att i största möjliga utsträckning

tillhandahålla densamma

alla erforderliga handlingar och upplysningar

samt att begagna de medel,

varöver de förfoga, för att sätta nämnden

i tillfälle att inom deras respektive

områden och enligt deras lagstiftning

instämma och höra vittnen eller

sakkunniga samt begiva sig till ort

och ställe.

Artikel 14.

Under den tid den ständiga förlikningsnämndens

förhandlingar pågå,

skall envar av dess medlemmar erhålla

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 31.

11

une indemnité dont le montant sera arrété,

d’un commun accord, entre les

Gouvernements suédois et beige.

Chaque Gouvernement supportera

ses propres frais et une part égale des

frais communs de la Commission, les

indemnités des commissaires étant

comprises parmi ees frais communs.

Article 15.

A défaut de conciliation devant la

Commission permanente de conciliation,

la contestation sera soumise par

voie de compromis ä la Cour permanente

de Justice internationale, dans

les conditions et suivant la procédure

prévues par son statut.

A défaut d’accord entre les Parties

sur le compromis et apres un préavis

d’un mois, l’une ou 1’autre d’entre

elles aura la faculté de porter directement,

par voie de requéte, la contestation

devant la Cour permanente de

Justice internationale.

Partie II.

Article 16.

Toutes questions autres que celles

visées ä 1''article ler, sur lesquelles

le Gouvernement suédois et le Gouvernement

beige seraient divisés sans

pouvoir les résoudre ä 1’amiable par

les procédés diplomatiques ordinaires,

et pour lesquelles une procédure de réglement

ne serait pas déjå prévue

par un Traité en vigueur entres les

Parties, seront soumises å la Commission

permanente de conciliation, qui

sera chargée de proposer aux Parties

une solution acceptable et, dans tous

les cas, de présenter un rapport.

La procédure prévue par les artides

5 ä 14 du présent Traité sera appliquée.

Article 17.

Si, dans le mois qui suivra la clöture

des travaux de la Commission

permanente de conciliation, les deux

Parties ne se sont pas entendues, la

en ersättning, vars belopp fastställes

genom överenskommelse mellan de

svenska och belgiska regeringarna.

Vardera regeringen skall vidkännas

sina egna kostnader samt hälften

av de gemensamma kostnaderna för

nämnden, däri inberäknat ersättningen

till nämndens medlemmar.

Artikel 15.

Om förlikning ej kommer till stånd

inför deri ständiga förlikningsnämnden,

skall tvisten genom skiljeavtal

hänskjutas till den fasta mellanfolklika

domstolen i den ordning och under

iakttagande av det förfarande, som

finnes angivet i stadgan för nämnda

domstol.

Om enighet ej uppnås mellan parterna

rörande skiljeavtalet, skall vardera

parten äga att efter därom en

månad i förväg lämnad underrättelse

genom ansökan direkt hänskjuta tvisten

till den fasta mellanfolkliga domstolen.

Avdelning II.

Artikel 16.

Alla andra än de i art. 1 avsedda

frågor, beträffande vilka meningsskiljaktighet

må uppstå mellan svenska

och belgiska regeringarna utan

att det varit dem möjligt att utjämna

denna meningsskiljaktighet på

vänskaplig väg genom sedvanliga diplomatiska

förhandlingar, och för vilkas

biläggande särskilt förfarande ej

redan stadgats i annat mellan parterna

gällande fördrag, skola hänskjutas

till den ständiga förlikningsnämnden,

som skall föreslå parterna en antagbar

lösning och i varje fall framlägga ett

betänkande.

Det i artiklarna 5 till och med 14

av denna traktat angivna förfarandet

skall vara tillämpligt.

Artikel 17.

Därest inom en månad efter det den

ständiga förlikningsnämnden avslutat

sin verksamhet enighet ej uppnåtts

mellan parterna, skall på därom av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 81.

qvestion, sera, ä la requéte de l’une

ou l’autre Partie, soumise pour décision

å un tribunal d’arbitrage constitué,

å moins d’accord spécial entre

les Parties, conformément aux dispositions

de 1’article 45 de la Convention

de La Haye du 18 octobre 1907 pour

le réglement pacifique des conflits internationaux.

Ce tribunal suivra,

dans la mesure ou elle s’y préte, la

procédure prévue au titre IV, chapitre

III de ladite Convention. Toutefois,

si dans un délai de six mois ä

dater du jour ou l’une des Parties

aura adressé å l’autre une demande

tendant å soumettre le différend å

1’arbitrage, le compromis visé par la

dite Convention de La Haye n’a pas

été signé, il sera établi, å la demande

de l’une des Parties, par le tribunal

arbitral.

Le tribunal statuera «ex aequo et

bono».

La sentence arbitrale spécifiera, s’il

y a lieu. les modalités d’exécution, notamment

en fixant des délais d’exécution.

Dispositions générales.

Article 18.

S’il s’agit d’une contestation dont

l’objet, d’aprés la législation intérieure

de l’une des Parties, reléve de

la compétence des tribunaux nationaux

de celle-ci, y compris les tribunaux

administratifs, cette Partie pourra

s’opposer å ce que le différend soit

soumis ä la procédure prévue par le

présent Traité avant qu’un jugement

passé en force de chose jugée ne soit

rendu, dans des délais raisonnables,

par 1’autorité judiciaire national compétente.

Article 19.

Les Gouvernements suédois et beige

s’engagent å s’abstenir, durant le

cours d’une procédure ouverte en vertu

des dispositions du présent Traité, de

toute mesure susceptible d’avoir une

endera parten framställd begäran frågan

i och för avgörande hänskjutas

till en skiljedomstol som, i saknad av

särskild överenskommelse mellan parterna,

skall vara tillsatt i enlighet

med bestämmelserna i artikel 45 i

Haagkonventionen den 18 oktober

1907 för avgörande på fredlig väg

av internationella tvister. Denna

domstol skall i tillämpliga delar iakttaga

det förfarande, som föreskrives

i avdelning IV, kapitel III av nämnda

konvention. Därest emellertid sådant

skiljeavtal, som avses i sagda

Haagkonvention, ej undertecknats inom

sex månader efter det ena parten

till den andra framfört yrkande om

tvists hänskjutande till skiljedom,

skall skiljeavtal på yrkande av endera

parten fastställas av skiljedomstolen.

Domstolen skall avgöra tvisten »ex

aequo et bono».

Skiljedomen skall, när anledning

därtill förefinnes, innehålla anvisning

rörande sättet för dess verkställande,

särskilt rörande de tidsfrister, som

därvid skola iakttagas.

Allmänna bestämmelser.

Artikel 18.

Om tvisten rör en fråga, som enligt

endera partens inre lagstiftning skall

avgöras av dess egna domstolar, varmed

här avses jämväl förvaltningsdomstolar,

kan vederbörande part motsätta

sig att tvisten hänskjutes till

det i denna traktat avsedda förfarandet,

innan slutligt utslag inom skälig

tid avkunnats av vederbörande judiciella

myndighet i ifrågavarande stat.

Artikel 19.

Svenska och belgiska regeringarna

förbinda sig att under loppet av ett

\ enligt bestämmelserna i denna traktat

inlett förfarande avhålla sig från varje

åtgärd, som kunde vara ägnad att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr SI.

13

répercussion préjudiciable, soit å

l’exécution de 1’arrét de la Cour permanente

de Justice internationale ou

de la décision arbitrale. soit aux arrangements

proposés par la Commission

permanente de conciliation, et en

général å ne procéder å aucun acte,

de quelque nature qu’il soit, susceptible

d’aggraver ou d’étendre le différend.

Dans tous les cas et notamment si

la question au sujet de laquelle les

Parties sont divisées résulte d’actes

déjå effectués ou sur le point de

l’étre, la Cour permanente de Justice

internationale, statuant conformément

å l’article 41 de son statut, indiquera

dans le plus bref délai possible quelles

mesures provisoires doivent étre

pri ses. Il appartiendra également au

Tribunal d’arbitrage saisi d’un différend

en vertu des dispositions de l’article

17 du présent Traité d’indiquer

les mesures provisoires appropriées.

Les Hautes Parties Contractantes

s’engagent ä appliquer les mesures

provisoires indiquées par la Cour ou

par le Tribunal d’arbitrage.

Article 20.

Si la sentence judiciaire ou arbitrale

déclarait qu’une décision prise ou une

mesure ordonnée par une autorité judiciaire

ou toute autre autorité de l’un

des deux Etats se trouve entiérement

ou partiellement en opposition avec le

droit international, et si le droit constitutionnel

du dit Etat ne permettait

pas ou ne permettait qu’imparfaitement

d’effacer les conséquences de

cette décision ou de cette mesure, les

Parties conviennent qu’il devra étre

accordé par la sentence judiciaire ou

arbitrale, å la Partie lésée, une satisfaction

équitable d’un autre ordre.

Article 21.

Tous différends relatifs å l’interprétation

du présent Traité seront

soumis å la Cour permanente de Justice

internationale.

hava en ogynnsam återverkan vare sig

på verkställandet av den fasta mellanfolkliga

domstolens utslag eller

skiljedomen eller på de anordningar,

som föreslås av den ständiga förlikningsnämnden,

samt att i allmänhet ej

skrida till någon handling av vad slag

det vara må, som kunde vara ägnad

att skärpa tvisten eller giva densamma

ökad omfattning.

I varje fall och särskilt för den

händelse att den fråga, varom meningsskiljaktighet

råder mellan parterna,

hänför sig till åtgärder, vilka

redan vidtagits eller stå i begrepp att

vidtagas, skall den fasta mellanfolkliga

domstolen i enlighet med art. 41

i stadgan för nämnda domstol inom

kortast möjliga tid angiva de provisoriska

åtgärder, som böra vidtagas.

Det skall likaså ankomma på den skiljedomstol,

vid vilken tvist anhängiggjorts

enligt bestämmelserna i art.

17 i denna traktat, att anvisa lämpliga

provisoriska åtgärder. De höga

fördragsslutande parterna förbinda

sig att ställa sig till efterrättelse de

provisoriska åtgärder, som sålunda

anvisats av den fasta domstolen eller

av skiljedomstolen.

Artikel 20.

Har i dom eller skiljedom förklarats

att beslut, som fattats, eller åtgärd,

som anbefallts av domstol eller

vilken som helst annan myndighet i

ena staten, helt eller delvis står i strid

med folkrätten, och kunna enligt denna

stats författning följderna av beslutet

eller åtgärden icke eller allenast

ofullständigt undanröjas, äro parterna

ense om att den förfördelade parten

i domen eller skiljedomsutslaget bör

tillerkännas lämplig gottgörelse på

annat sätt.

Artikel 21.

Alla meningsskiljaktigheter rörande

tolkningen av denna traktat skola

hänskjutas till den fasta mellanfolkliga

domstolen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr SI.

Artide 22.

Le present Traité sera ratifié par

Sa Majesté le Ilo i de Suéde avec l’approbation

du Riksdag et par Sa Majesté

le Roi des Beiges apres approbation

des Chambres. L’échange des

ratifications aura lieu å Stockholm

aussitöt que faire se pourra.

Le Traité remplacera la Convention

d’arbitrage du 30 novembre 1904.

Il est conclu pour une durée de dix

ans å compter de la date de l’échange

des ratifications. S’il dest pas dénoncé

six mois au moms avant l’expiration

de ce terme, il demeurera en

vigueur pour une nouvelle période de

cinq ans et ainsi de suite.

Artikel 22.

Denna traktat skall ratificeras av

Hans Majestät Konungen av Sverige

med Riksdagens samtycke och av

Hans Majestät Belgiernas Konung efter

kamrarnas godkännande. Iltväxlingen

av ratifikationerna skall äga

rum i Stockholm så snart ske kan.

Traktaten skall ersätta skiljedomskonventionen

av den 30 november

1904.

Den är avslutad för en tid av tio

år, räknat från dagen för ratifikationernas

utväxling. Därest den icke senast

sex månader före utgången av

nämnda tidrymd blivit uppsagd, skall

den gälla under en ytterligare tid av

fem år och så vidare allt framgent.

En foi de quoi les Plénipotentiaires Till bekräftelse härav hava de fullont

signé le présent Traité. mäktige undertecknat denna traktat.

Fait å Bruxelles, le 30 avril 1926. Som skedde i Bryssel den 30 april

/ \ 1926.

(signé) Emile Vandervelde.

(signé) G. de Dardel.

Stockholm 1927. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

263956

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ls proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Belgien undertecknad förlikningsoch skiljedomstra a1 i texten
  2. KU 1927:7 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7 s. 1 i texten