Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads konsistorium

25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:6, Med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads konsistorium

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

1

Nr (>.

Kiingl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads

konsistorium; given Stockholms slott den 26 november

1926.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande

Stockholms stads konsistorium.

GUSTAF.

Johan C. W. Thyrén.

Bihang till riksdagens protokoll 1927

1 samt.

6 höft. (Nr 6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Förslag

till

Lag

med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads konsistorium.

Med upphävande av vad i lag eller särskild författning finnes stadgat häremot

stridande förordnas som följer:

1 §•

Stockholms stads konsistorium utgöres dels av dess större konsistorium, dels

av dess mindre konsistorium.

Det större konsistoriet är sammansatt enligt de för sammansättningen av

Stockholms stads konsistorium hittills gällande regler.

Det mindre konsistoriet består av pastor primarius såsom ordförande samt

sex av det större konsistoriets ledamöter, utsedda på sätt i 3 § sägs av det

större konsistoriet.

2 §•

Stockholms stads större konsistorium handlägger och prövar ärenden, som

av Konungen hänskjutits till det större konsistoriets avgörande eller yttrande,

så ock ärenden angående utseende jämlikt 3 § av ledamöter i det mindre

konsistoriet.

Övriga inom Stockholms stads konsistorium till avgörande eller yttrande

förekommande ärenden handläggas och prövas av det mindre konsistoriet.

3 §.

Vid val inom det större konsistoriet av ledamot i det mindre konsistoriet

skola de i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16 november 1863

meddelade bestämmelser rörande val bland elektorer för utseende av lekmannaombud

i kyrkomötet äga motsvarande tillämpning.

Uppdraget såsom ledamot av det mindre konsistoriet avser en tid av sex

år. Avgår ledamot, innan tiden för hans uppdrag utgått, utses ny ledamot

för den återstående uppdragstiden.

Ej må någon avsäga sig uppdrag att vara ledamot av det mindre konsistoriet,

med mindre han visar hinder, som Konungen godkänner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr G.

3

4 §.

Ärkebiskopen äger taga säte ock stämma i konsistoriet; och tillkommer det

honom, då han är tillstädes, att föra ordet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 maj 1927, dock skall konsistoriet vara

sammansatt enligt dessförinnan gällande bestämmelser vid handläggning och

provning av ärende, som konsistoriet redan före sagda dag haft under behandling.

Då ledamöter i det mindre konsistoriet första gången väljas, skola genom

särskilda valförrättningar utses två ledamöter för sex år, två ledamöter för

fyra år och två ledamöter för två år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Andrad sammansättning

av Stockholms

stads konsistorium.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 september 1926.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Thyrén, Meurling, Hellström, Rosén,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Thyrén:

»Nu gällande bestämmelser angående sammansättningen av Stockholms stads

konsistorium härröra från senare delen av 1600-talet. I den instruktion för

konsistoriet, vilken utfärdades den 16 december 1668, föreskrives sålunda:

Stockholms stads konsistorium skall, icke mindre hädanefter än för detta

av ålder, hava samma rättighet, anseende och myndighet som andra konsistorier

i riket nu hava, och ingen utan ärkebiskopen allena undergiven vara, vilken

bliver, som förr varit haver, den förnämste praeses, vilken ock, nar sa omtränger,

skall göras räkenskap, och till honom de saker av konsistorium re ereras,

som hans censur behöva, men praeses ordmanus bliver pnmanus pastor

Uti ärkebiskopens frånvaro skall ingen hava makt att halla konsistorium, utan

primarius pastor, som ordinarius praeses är; han skall hava makt att sammankalla

ordinaries assessores, som äro pastores ordinarii ecclesiarum i staden

och förstäderna och skall ingen a,v dessa hava makt att försitta kallelsen utan

laga förfall, det han i tid skall tillkännagiva.

Förordningen den 11 februari 1687, huru med rättegång uti domkapitlen

skall förhållas, innehåller under § 1:

Uti Stockholms städs konsistorium presiderar ärkebiskopen, när han ur tillstädes,

men eljest kyrkoherden i Störa kyrkan, som är ordmanus preses, vilkens

assessores äro alla pastores uti huvudkyrkorna i staden och pa maimarne.

De nu återgivna bestämmelserna hava så tolkats, att samtliga kyrkoherdar

i Stockholms stads territoriella församlingar varit medlemmar av konsistoriet,

varjämte på grund av särskilda kungl. brev kyrkoherdarna i tyska och finska

församlingarna varit tillförsäkrade säte och stämma i konsistoriet. 1 enlighet

härmed bestod konsistoriet intill slutet av förra århundradet, förutom

av pastor primarius, av kyrkoherdarna i Stockholms sju gamla församlingar

(Jakob, Klara,''Adolf Fredrik, Hedvig Eleonora elleT Östermalm, Ulrika Eleonora

eller Kungsholmen, Katarina och Maria) jämte kyrkoherdarna i tyska och

finska församlingarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 0.

;)

På grund av församlingsdelning och inkorporering av angränsande landsbygdsområden

har antalet kyrkoherdar i Stockholm därefter oavbrutet vuxit,

och då även kyrkoherdarna i de nya församlingarna, på grund av ordalagen i

de nyss återgivna bestämmelserna, samtliga ansetts berättigade till bisittarskap

i konsistoriet, har detta slutligen kommit att bestå av ej mindre än tjugu ledamöter,

pastor primarius inberäknad.

De svårigheter en dylik sammansättning tydligen måste medföra blevo tidigt

föremål för uppmärksamhet inom konsistoriet, och efter framkomsten av

flera olika förslag, för vilka det icke torde vara nödigt att här redogöra, tillsattes

inom konsistoriet en kommitté för utredning av frågan.

Denna kommitté anförde i sitt utlåtande huvudsakligen följande:

Handlingarna till många av de ärenden, som skulle behandlas av konsistoriet,

^måste på förhand studeras. För handlingarnas cirkulation kunde beräknas

åtgå en tid av minst en månad, varav följde, att viktiga och brådskande

ärenden kunde bli otillbörligen fördröjda. Om för tids vinnande handlingarna

ej cirkulerade utan framlades på konsistoriets bord för påseende, kunde det

ej undvikas, att det för många av konsistoriets ledamöter stundom bleve omöjligt

att verkligen studera dem. En ändring i konsistoriets sammansättning

vore därför ett trängande behov och kunde ej få anstå, till dess en allmän

ändring i konsistoriernas sammansättning bleve genomförd. Tiden för en sådan

ändring vore ju mycket oviss. Kommitterade ville därför föreslå, att till

dess nya, definitiva bestämmelser om konsistoriernas sammansättning kunde

träffas, en ändring i Stockholms konsistorium måtte vidtagas, varigenom förhållandena

före församlingsdelningarna återinfördes så nära som lämpligen

borde^ske, och hemställde därför, att framställning måtte göras till Kungl. Maj:t

om sådan ändring i konsistoriets sammansättning, att det tillsvidare måtte

bestå av, utom pastor primarius såsom självskriven ordförande, åtta präster,

som nämndes av Kungl. Maj:t bland Stockholms kyrkoherdar på en tid av fem

år efter ärkebiskopens och pastor primarii hörande. Varför en provisorisk

anordning av kommitterade föresloges hade bland annat sin grund däri, att en

sådan syntes kunna genomföras hastigare och utan det vidsträckta och tidsödande

hörande av alla myndigheter, som vid ett förslag till definitiv reglering

varit erforderlig.

Konsistoriet beslöt den 10 februari 1925 att ansluta sig till förslaget.

Den 18 februari 1925 sammanträdde den för 1925 års prästmöte i Stockholm

utsedda beredningen, och upptog denna även här föreliggande fråga till

behandling.

Utom nyss nämnda förslag, vilket av konsistoriet hänskjutits till yttrande

av prästmötet, hade i ämnet väckts två motioner.

T. f. komministern N. J. Welinder hade hemställt, att prästmötet måtte hos

Kungl. Maj :t göra framställning om framläggande för riksdag och kyrkomöte

av förslag till provisorisk omgestaltning av Stockholms stads konsistorium

i enlighet med följande riktlinjer: Konsistoriet består av pastor primarius

(eventuellt Stockholms biskop) som självskriven ordförande och sex

bisittare, därav tre präster och tre lekmän. En präst och en lekman, en av dem

vice ordförande, utses för fem år av Kungl. Maj:t; två av vardera kategorien

utses genom allmänna val för tre år, prästerna av samtliga i Stockholm tjänst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

görande präster, lekmännen av samtliga lekmannaleda möter i Stockholms territoriella

församlingars kyrkoråd.

Vidare hade komministern N. Algård hemställt, jämte annat, att prästmötet

måtte uttala önskvärdheten a v att den av konsistoriet tillsatta kommittén måtte

taga hänsyn utom till ledamöternas antal även till deras utgörande jämväl av

lekmän.

Prästmötesberedningen hemställde, att prästmötet ville förklara sig instämma

med konsistoriet i dess framställning.

Den 12 mars 1925 fattade prästmötet beslut i enlighet med beredningens

hemställan, och den 14 juli 1925 gjorde konsistoriet framställning till Kungl.

Maj :t i överensstämmelse med sitt tidigare beslut.

Över konsistoriets framställning hördes till en början samtliga Stockholms

territoriella församlingar ävensom tyska och finska församlingarna. Det torde

vara lämpligt att lämna en kortfattad redogörelse för de därvid avgivna yttrandena,

beträffande vilka jag i övrigt anhåller att få hänvisa till handlingarna i

ärendet.

Konsistoriets förslag biträddes av endast tre församlingar, varjämte en församling

anslöt sig till detsamma utom i fråga om sättet för utseendet av bisittare,

i vilket avseende val bland stadens kyrkoherdar förordades. För t. f. komministern

Welinders förslag uttalade sig fyra församlingar, varjämte tre hade

yrkanden, som åtminstone i princip anslöto sig till detta förslag. Fn församling

uttalade sig för en begränsning av bisittarnas antal, men ansåg denna böra

ske på något annat sätt än det av konsistoriet föreslagna. En församling uttalade

sig i allmänhet för en omorganisation av konsistoriet med lekmannaelement

utan att angiva några närmare riktlinjer. Sju församlingar slutligen ansågo

någon ändring icke vara av behovet påkallad eller ock, att en sådan icke

för närvarande borde ske, utan först i sammanhang med frågan om Stockholms

utbrytande till eget stift.

Bland de församlingar, som avstyrkte en förändring, märkas särskilt tyska

och finska församlingarna.

Tyska församlingen kände sig ej övertygad, att minskning av antalet ledamöter

vore nödvändig. Svårigheterna borde kunna övervinnas därigenom att de

handlingar, som borde genomses av samtliga ledamöter, cirkulerade i grupper.

Då skulle man hinna med alla på en vecka. Ett utskott skulle kunna förbereda

särskilt viktiga frågor. Alla församlingar borde vara företrädda i konsistoriet,

då alla kyrkliga livsbehov borde ha sina talesmän. Ärendena skulle möjligen

förenklas genom förslaget, men a andra sidan skulle åtskilliga särskilda önskningar

och synpunkter ej få tillfälle att göra sig gällande. Ej heller det Welinderska

förslaget syntes utgöra någon förbättring. Församlingarna hade fått

sig säte och stämma i konsistoriet tillförsäkrade genom sina privilegier, vilka

under tidernas lopp städse respekterats och av Kungl. Haj:t skyddats.^

Finska församlingen erinrade till en början, att dess privilegium om säte och

stämma i konsistoriet blivit stadfäst senast av Karl XIV Johan den 21 december

1840. Rätten skulle bliva hotad utan någon slags kompensation i form av

inflytande vid utseendet av ledamöter. Hittillsvarande sammansättningen

vore en värdefull garanti för att de olika, församlingarnas olika intressen finge

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr G.

7

göra sig hörda. De nuvarande olägenheterna torde kunna undvikas genom en

omläggning av arbetssättet. Ett provisorium skulle dessutom kunna tänkas

fördröja lösningen av frågan om definitiv omorganisation av de ecklesiastika

konsistorierna samt stiftsfrågan för Stockholm. Det syntes ej bli till avgjord

fördel varken för territoriella eller icke territoriella församlingar.

Härefter avgav överståthållarämbetet den 13 oktober 1925 utlåtande och

tillstyrkte därvid konsistoriets förslag. Ämbetet anförde bland annat:

Förslaget avsåge allenast en provisorisk förändring, innan det större förslaget

om ändring av stiftsstyrelserna hunne genomföras. Det vore hög tid, att förändring

ägde rum. Konsistoriets förslag syntes tillrådligt, då däremot det Welinderska

förslaget ej kunde förordas. Det vore ju blott fråga om ett provisorium

och därför orimligt att införa sådana nyheter som att tillsätta ledamöterna

genom val, ej genom Kungl. Maj:ts förordnande. Tyska och finska församlingarnas

privilegier kunde förvisso ej så tolkas, att dessa församlingar därigenom

skulle blivit tillerkänd bättre rätt till säte och stämma i konsistoriet än

övriga församlingar.

Justitiekanslersämbetet, som anbefallts att yttra sig i ärendet, införskaffade

från Stockholms stads konsistorium dels avskrifter av de handlingar, genom

vilka tyska och finska församlingarnas privilegier blivit dem tilldelade och bekräftade,

dels ock utlåtande, dagtecknat den 22 december 1925, angående samma

privilegier. I detta utlåtande hade konsistoriet anfört huvudsakligen följande

:

Enligt professor Hjalmar Holmquists avhandling »De svenska domkapitlens

förvandling till lärarekapitel 1571—1687» (Uppsala universitets årsskrift

1908) syntes tyska och finska församlingarnas pastorer haft säte och stämma

i konsistoriet alltsedan dess officiella framträdande i slutet på 1500-talet. Redan

i Uppsala mötes beslut år 1593 uppräknades bland »capitulares i Stockholm»

pastorerna i tyska och finska församlingarna. I konsistorii protokoll

för den 7 juli 1642 och oktober 1644 anträffades såsom närvarande, bland

andra, pastorerna i tyska och finska församlingarna. Vid början av den protokollsbok,

som innehölle protokollen för 1647—1649, mötte anteckningen »Hoc

tempore fuerunt Consistoriales» och uppräknades därpå, bland andra, pastor

primarius, pastorerna i Clostret, S. Clara, S. Jacob, på Söder, i finska och tyska

församlingarna.

I de åberopade privilegierna påträffades uttryckliga bestämmelser rörande

pastorernas säte och stämma i konsistoriet första gången, för tyska församlingen

i Karl XII:s stadfästelse 1717 å församlingens privilegier och för finska

församlingen i kungl. brev den 21 december 1840.

Vad slutligen anginge de åberopade privilegierna i vad desamma avsåge rätt

för tyska och finska församlingarna att för sina kyrkoherdar äga säte och

stämma i konsistoriet, syntes desamma icke kunna tolkas annorlunda än att

med privilegierna avsetts att giva tyska och finska församlingarna samma rätt

som övriga församlingar i Stockholm. Någon bättre rätt i nu ifrågavarande

avseende än den som tillkomme de territoriella församlingarna i Stockholm

torde icke vara tyska och finska församlingarna tillerkänd genom privilegierna.

Justitiekanslersämbetet förklarade sig instämma i den av konsistoriet antydda

åsikten, att åberopade privilegier icke utgjorde hinder för genomförande

av de föreliggande reformförslagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kurtgl. Maj:ts proposition nr G.

Departe
mentschefen.

I en vid 1925 års allmänna kyrkomöte väckt motion, nr 94, angående omorganisation

av Stockholms stads konsistorium hemställdes, att kyrkomötet

måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, dels att åtgärder snarast möjligt måtte

vidtagas för att provisoriskt få de nuvarande svårigheterna för arbetet i konsistoriet

undanröjda, dels ock att, därest frågan om stiftsstyrelsernas organisation

ej inom den närmaste tiden vunne sin lösning, utredning måtte verkställas,

om och på vilket sätt lekmän skulle kunna få inträde i konsistoriet.

Beträffande det provisoriska ordnandet av arbetet i konsistoriet anfördes i

motionen följande:

Vissa viktigare frågor skulle fortfarande efter Konungens bestämmande

handläggas av det nuvarande konsistoriet, och den av konsistoriet föreslagna

mindre delegationen, som skulle hava att upptaga övriga mål och ärenden, borde

begränsas till att utom ärkebiskopen, då han vore tillstädes, och pastor primarius

bestå av sex ledamöter, därav den ena hälften för sex år skulle väljas av konsistoriet

och den andra hälften likaledes för sex år utses av Konungen. För

vinnande av kontinuitet torde i så fall första gången en ledamot av konsistoriet

böra väljas för sex år, en för fyra år och en för två år, och motsvarande anordning

vidtagas beträffande de av Konungen utsedda ledamöterna. Ifrågasättas

kunde ock, om icke den begränsning borde göras, att till ledamot ej

finge utses den, som icke t. ex. minst fem år innehaft kyrkoherdebefattning

i Stockholm, ej heller den, som uppnått en viss högre ålder, förslagsvis 67 år.

Kyrkolag sutskottet ansåg sig, då frågan om en omorganisation av konsistoriet

redan underställts Kungl. Majrts prövning och då det svårligen läte sig

bedöma, huru en omreglering av konsistoriet lämpligen borde ske, för det dåvarande

icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

Emellertid beslöt kyrkomötet hos Kungl. Maj :t anhålla, att åtgärder snarast

möjligt måtte vidtagas för att provisoriskt få de nuvarande svårigheterna för

arbetet i Stockholms stads konsistorium undanröjda. Detta beslut anmäldes i

skrivelse den 4 november 1925, nr 41.

För en förändring med avseende å sammansättningen av Stockholms stads

konsistorium synas övertygande skäl vara anförda. Att den nuvarande organisationen

måste medföra betydande svårigheter för arbetets jämna gång ligger

i öppen dag. De olika förslag, vilka framkommit i syfte att en lämpligare

anordning må kunna åvägabringas, överensstämma däri, att antalet ledamöter

i konsistoriet bör i avsevärd grad minskas. Om sättet för genomförande av

en dylik åtgärd har däremot enighet icke kunnat uppnås. Av de föreliggande

förslagen ansluter sig konsistoriets framställning närmast till gällande ordning,

i det att samtliga bisittare i konsistoriet enligt förslaget skola utses inom de

nu självskrivna ledamöternas krets; från andra håll har man funnit ett tillfälle

nu erbjuda sig att söka förverkliga det otvivelaktigt ganska allmänt omfattade

önskemålet att bereda lekmän inträde i konsistoriet. Det motstånd, som från

vissa håll försports mot en omedelbar förändring av konsistoriets organisation,

torde åtminstone delvis vara grundat på den uppfattning, att en lösning i enlighet

med något av de föreliggande förslagen skulle vara ägnad att för längre

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

9

tid undanskjuta ett avgörande i den större frågan om huvudstadens avskiljande

från ärkestiftet för att bilda ett särskilt stift.

I detta sammanhang bör erinras, att frågan om en fullständig omorganisation

av de kyrkliga konsistorierna sedan en längre tid varit föremål för behandling.

Ett kommittéförslag till lag angående organisation av stiftstyrelse m. m. föreligger

sedan den 31 december 1906, och den s. k. domkapitelskommittén har

därefter den 18 december 1918 avgivit betänkande och förslag rörande stiftsstyrelsernas

organisation. Intetdera av dessa förslag har emellertid hittills

ansetts kunna läggas till grund för lagstiftning, och det är för närvarande

knappast möjligt att med någon bestämdhet angiva den tid, då denna i

hela den kyrkliga förvaltningen så ingripande fråga kan väntas bliva upptagen

till slutlig prövning. Otvivelaktigt hade det varit att föredraga, om med

en omorganisation av Stockholmskonsistoriet kunnat anstå till dess att detta

spörsmål erhållit sin lösning i det naturliga sammanhanget med förändringar

beträffande stiftsstyrelserna i allmänhet. Med hänsyn till de påtagliga

olägenheter, vilka äro förbundna med den nuvarande ordningen, synes emellertid

ett dylikt uppskov knappast kunna försvaras. Eör min del är jag därför

benägen tillstyrka, att erforderliga åtgärder nu vidtagas för att bereda en utväg,

mer eller mindre tillfällig, från de svårigheter, som för närvarande tynga

konsistoriets arbete. Det torde vara klart, att vid en dylik lösning, som erhåller

karaktären av ett provisorium, icke kunna komma under övervägande vissa

spörsmål, vilka äga en mera principiell innebörd eller innefatta större avvikelser

från nuvarande ordning än som omedelbart följa av det närmaste ändamålet,

en reduktion av konsistoriets ledamotsantal. Särskilt gäller detta frågan

om lekmäns inträde i konsistoriet; hur önskvärd en förändring i denna riktning

än må vara, lärer den dock icke lämpligen kunna genomföras i detta sammanhang.

I frågans närvarande läge har det av konsistoriet framlagda förslaget

i allt väsentligt synts mig erbjuda den enklaste och bästa lösningen. På

grundval därav har jag låtit inom justitiedepartementet utarbeta ett lagförslag,

för vilket jag nu anhåller få lämna redogörelse.

Då antalet ledamöter i konsistoriet skall minskas, lärer det näppeligen kunna

ifrågakomma att låta självskrivenhet för vissa församlingars kyrkoherdar

utgöra grund för sammansättningen. Beträffande ordförandeskapet torde någon

förändring icke vara önskvärd eller lämplig, men i övrigt måste en ny ordning

införas. I detta avseende föreligga flera olika förslag: förordnande av

Konungen, val av Stockholms prästerskap eller av konsistoriets nuvarande medlemmar

eller ock vissa kombinationer mellan dessa förslag. För min del har jag

funnit de starkaste skälen tala för ett bifall till konsistoriets förslag, eller att

bisittarna förordnas av Konungen. Att i detta sammanhang införa en så genomgripande

nyhet som val av bisittare i konsistoriet synes mig icke vara

lämpligt.

Även däri har jag funnit mig böra biträda konsistoriets förslag, att bestämmelser

synts böra meddelas för åstadkommande av ett lämpligt personval. Jag

förordar alltså, att förordnande skall av Konungen meddelas efter det förslag

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj :ts proposition nr 6.

avgivits av ärkebiskopen och pastor primarius, de båda ordförandena i såväl

det nuvarande som det omorganiserade konsistoriet.

I fråga om antalet bisittare i det nya konsistoriet växla förslagen mellan sex

och åtta. Skäl kunna onekligen anföras för båda alternativen; de övriga konsistorierna

i landet hava ett medlemsantal av högst nio (Göteborg), minst fem

(Visby), men bestå mestadels av sju eller åtta personer, biskopen inräknad.

Ett lägre ledamotsantal innebär praktiska fördelar i fråga om ett kollegium,

som har att handlägga en myckenhet ärenden; även med hänsyn till den domsrätt,

konsistoriet har att utöva, är en viss begränsning önskvärd. A andra sidan

bör konsistoriet så vitt möjligt innesluta representanter för olika stadsdelar

och ej heller i övrigt erhålla en sammansättning, som med hänsyn till skilda

kyrkliga intressen inom huvudstaden skulle kunna betecknas såsom ensidig.

Vid övervägande härav har jag funnit mig böra föreslå, att antalet ledamöter,

ordföranden ej inräknad, bestämmes till åtta.

Med hänsyn till omorganisationens provisoriska natur har jag icke ansett

mig böra eller kunna tillmötesgå det från åtskilliga håll under ärendets behandling

uttalade önskemålet att bisittarna i konsistoriet skulle kunna utses

bland huvudstadens prästerskap i dess helhet. Jag har ansett, att valbarheten

bör inskränkas till den krets, som nu bildar konsistoriet, d. v. s. de ordinarie

kyrkoherdarna i Stockholms territoriella församlingar samt i tyska och finska

församlingarna.

Enligt kungl. brev den 15 juli 1752 gäller, att »ett konsistorium skall, när

något där förekommande ärende avslutas kan, bestå åtminstone av fyra ledamöter,

vilka om slutet böra vara ense, samt att, när någon av de ordinarie

ledamöter haver laga förfall, eller ock år jävaktig, vaxutinnan 13 kap. 1 §

rättegångsbalken skall vara till efterlevnad, då enligt förenämnda förordning

[kungl. förordningen den 11 februari 1687, huru med rättegång uti domkapitlen

skall förhållas] andre skicklige män må kallas att göra biträde till

ett antal av sju, där ej förut fyra blivit om slutet ense’. I 1687 års förordning,

till vilken hänvisning sålunda skett, uttalas mera allmänt, att biskoparna

kunna, ’när nödtorvten kräver’, till deltagande i domkapitlets förhandlingar

kalla ’flere skicklige män sig till råd och hjälp’. Enligt resolution den 11 mars

1806 har Kungl. Maj:t ''förklarat adjunktion av tvenne ledamöter för obehörig,

då vid omröstningens början konsistorium, bestående av fem ledamöter, varit

domfört’. Av Kungl. Maj:ts brev den 7 juni 1834 till konsistoriet i Linköping

inhämtas, att emedan 1752 års brev och 1806 års resolution medgåve, att när

antalet av ledamöter i konsistorium endast uppginge till fyra, andra skickliga

män finge kallas att biträda till ett antal av sju, men detta stadgande blott

avsåge sådana viktigare ärenden, vid vilkas avgörande skiljaktighet i meningarna

uppstått, konsistorium anhållit, det konsistorium matte tillåtas att vid

tillfällen, då för en eller annan av konsistorii kvarvarande fyra ordinarie ledamöter

laga förfall kunde inträffa, få till sitt biträde i deras ställe adjungera

andra därtill behöriga och skickliga ecklesiastika tjänstemän; samt att Kungl.

Maj:t till denna hemställan lämnat bifall. Då dessa bestämmelser torde äga

tillämpning jämväl i fråga om Stockholms stads konsistorium, har jag icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr G.

11

ansett mig hava anledning föreslå införande av ett stadgande, enligt vilket

suppleanter skulle utses för att kunna inträda vid förfall för ordinarie

bisittare i konsistoriet. Väl kan den på nyss nämnda ålderdomliga bestämmelser

grundade anordningen, att ett konsistorium vid behov kompletteras

genom en tämligen godtycklig adjunktion av utomstående personer, ingalunda

betraktas såsom tillfredsställande. Något större praktiskt behov av en särskild,

allenast för Stockholmskonsistoriet gällande regel i detta avseende

lärer emellertid icke vara för handen. Då enligt förslaget konsistoriet skall

bestå av — utom ärkebiskopen — nio personer, vilka icke utan laga förfall

äga utebliva från sammanträdena, torde det endast i mera sällsynta fall inträffa,

att icke det för fattande av beslut erforderliga antalet skall vara att

påräkna. Skulle en adjunktion behöva förekomma, bör tydligen tillkallas

någon av de kyrkoherdar i Stockholm, vilka icke tillhöra konsistoriet.

I den vid fjolårets kyrkomöte väckta motionen i detta ämne ifrågasattes,

huruvida såsom en ytterligare kompetensbestämmelse för ledamot i konsistoriet

borde gälla, att vederbörande under viss tid, förslagsvis fem år, innehaft kyrkoherdebefattning

i Stockholm. Detta förslag har jag icke ansett mig böra

biträda, da därigenom antalet kompetenta personer kunde komma att begränsas

i så hög grad att svårighet måste uppstå för beredande av en fullt lämplig

sammansättning av konsistoriet.

I fråga om den tid, ett uppdrag att vara ledamot i konsistoriet bör avse,

står valet mellan att låta uppdraget gälla för vederbörandes tjänstetid såsom

kyrkoherde i Stockholm eller att fastställa en period av ett visst antal år. För

min del har jag anslutit mig till det senare alternativet. Då ledamotskap i

konsistoriet ej längre grundas å självskrivenhet, torde det vara mindre lämpligt

att binda förordnandet vid tjänstetiden, i synnerhet som de flesta prästerliga

befattningshavare under hela sin livstid kvarstå i tjänst. För upprätthållande

av nödig kontinuitet i konsistoriets arbete har jag ansett mig böra

föreslå en tid av tio år. Då det emellertid bör givas möjlighet att förebygga,

att personer kvarstå såsom konsistorieledamöter intill en alltför hög levnadsålder,

torde åt Kungl. Maj :t böra lämnas befogenhet att fastställa den kortare

tid, som i särskilt fall kan finnas lämplig. Tydligen skall under alla omständigheter

uppdraget anses förfallet för den, som upphör att vara kyrkoherde

i Stockholm. Med hänsyn till den jämförelsevis fåtaliga krets, inom vilken

valet skall träffas, torde det icke kunna lämnas vederbörande fritt att undandraga

sig förordnande såsom konsistorieledamot. Enligt förslaget skall skyldighet

att mottaga och behålla sådant uppdrag gälla för den, vilken icke redan

under minst tio år tjänstgjort såsom ledamot eller kan åberopa förfall, som

godkännes av Kungl. Maj:t.

Utöver bestämmelser av nu angivet innehåll torde erfordras vissa tillämpningsföreskrifter,

såsom angående skyldighet för konsistoriet att hos Kungl.

Maj :t anmäla uppkommande ledigheter och om ordningen för avgivande av

förslag. Utfärdandet av dylika föreskrifter lärer böra tillkomma Kungl. Maj:t.

Tiden för den ifrågasatta lagens ikraftträdande synes kunna bestämmas till

den 1 maj 1927, dock med det förbehåll, att ärende, som dessförinnan av kon
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

sistoriet upptagits till behandling, skall handläggas och avgöras i enlighet

med förut gällande bestämmelser.

Av de yttranden, vilka i detta ärende avgivits av tyska och finska församlingarna

i Stockholm, har framgått, att dessa församlingar i de för dem utfärdade

privilegierna ansett sig äga stöd för att motsätta sig den föreslagna

omorganisationen av konsistoriet. För min del ansluter jag mig till den av

justitiekanslersämbetet, överståthållareämbetet och konsistoriet uttalade uppfattningen,

att privilegierna icke kunna innefatta hinder för förslagets genomförande.

Annan innebörd lärer icke kunna givas dessa privilegier än att genom

dem omförmälda församlingar tillförsäkrats samma rätt som i förevarande

hänseende tillkommer de territoriella församlingarna i Stockholm. Denna rätt

lämnas enligt förslaget oförkränkt, då även kyrkoherdarna i tyska och finska

församlingarna skulle kunna utses till ledamöter i konsistoriet.

Det torde böra anmärkas, att även beträffande några av Stockholms territoriella

församlingar meddelats särskilda föreskrifter rörande deras representation i

konsistoriet. Dessa föreskrifter hava tillkommit i samband med beslut om

församlingarnas införlivande med Stockholm i ecklesiastikt avseende. Så har

skett genom beslut den 31 december 1913 angående Brännkyrka församling och

den 27 april 1917 beträffande Bromma församling. Med dessa föreskrifter har

uppenbarligen icke avsetts annat än att göra nämnda församlingar likställda

med de gamla stadsförsamlingama. En särskild anledning att meddela dylika

bestämmelser har legat däri, att ordalagen i 1687 års förordning: i staden och

på malmarna’, icke kunnat anses omedelbart tillämpliga på de inkorporerade

församlingarna.

I enlighet med de av mig nu angivna grunder har jag låtit inom justitiedepartementet

upprätta förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande

Stockholms stads konsistorium.»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag, av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget

måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Stig Löfgren.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

13

Bilaga.

Förslag
till
Lag
med

vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads konsistorium.

Med upphävande av vad i lag eller särskild författning finnes stadgat häremot

stridande förordnas som följer:

1 §•

Stockholms stads konsistorium består av pastor primarius såsom ordförande

och åtta av de ordinarie kyrkoherdarna i Stockholms stads territoriella församlingar

samt tyska och finska församlingarna därstädes såsom ledamöter.

Ärkebiskopen äger taga säte och stämma i konsistoriet, och tillkommer det

honom, då han är tillstädes, att föra ordet.

2 §.

Konungen utser, efter det förslag avgivits av ärkebiskopen och pastor primarius,

ledamöterna i konsistoriet. Uppdraget avser en tid av tio år eller den

kortare tid Konungen i särskilt fall bestämmer.

Där ej förekommer förfall, som Konungen godkänner, äger endast den, vilken

under minst tio år varit ledamot, avsäga sig sådant uppdrag.

3 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna lag, utfärdar

Konungen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 maj 1927. Dock skall ärende, som dessförinnan

upptagits till behandling av konsistoriet, handläggas och avgöras i

enlighet med de före nämnda dag gällande bestämmelser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 28 september

1926.

N ärvarande:

justitierådet von Seth,

justitierådet Wedberg,

regerin gsrådet Planting- Gyllenbåga ,

justitierådet Alexanderson.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 september

1926, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag till lag

med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads konsistorium.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, revisionssekreteraren Axel

Afzelius.

Lagrådet yttrade:

Det lärer vara avsett, att Konungen i de närmare föreskrifterna om lagens

tillämpning skall bestämma, huruvida — vad lagtexten lämnar öppet — ärkebiskopen

och pastor primarius ha att avgiva ledamotsförslag var för sig eller

gemensamt. Mera tillfredsställande än båda alternativen synes dock vara, att

pastor primarius avger förslag, varöver ärkebiskopen yttrar sig.

Enligt lagförslaget skall Konungen äga att i särskilt fall meddela ledamotsförordnande

för viss kortare tid än den i allmänhet gällande. Med hänsyn

särskilt till den dömande verksamhet, som är konsistoriet anförtrodd, synes

det likväl önskligt, att reglerna för dess sammansättning icke mer än nödigt

är lämna utrymme för regeringsmaktens förfoganden. Såsom departementschefens

yttrande utvisar, beror förslagets ståndpunkt därav att den normala

tjänstgöringsperioden satts så lång som tio år. Om, i överensstämmelse med

vad konsistoriet förordat och såsom lagrådet jämväl vill hemställa, tiden bestämmes

till allenast fem år, läreT något undantag därifrån icke vara erforderligt.

Då efter hand, i mån av ledamots avgång, konsistoriet kommer att successivt

förnyas, i det att de fem åren för varje ny ledamot räknas från tidpunkten

för hans förordnande, torde även med denna kortare tjänstgöringsperiod

vara tillräckligen sörjt för det upprätthållande av nödig kontinuitet i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr G. 15

konsistoriets arbete, som departementschefen åsyftat med den föreslagna tioåriga

funktionstiden.

Om en ovillkorlig rätt att avsäga sig ledamotskap tillerkännes en var, som

under minst tio år varit ledamot, synes härav kunna bliva en följd, att konsistoriet

icke alltid får den sammansättning, som vore den bästa, ja kanske

rent av att någon gång nödigt antal konsistoriales icke stode att uppbringa.

I betraktande härav och då förslaget ej ålägger huvudstadens kyrkoherdar någon

tunga utöver vad de redan hava, hemställes, att ej någon må avsäga sig

uppdraget med mindre han visar hinder, som Konungen godkänner. Det lärer

ej kunna betvivlas, att Konungen komme att till hög ålder, synnerligen betungande

göromål eller andra dylika ursäkter taga all tillbörlig hänsyn.

Vinner vad nu anförts beaktande, lärer vid den omarbetning av förslaget,

som därav föranledes, även någon redaktionell förenkling kunna vidtagas,

exempelvis så att uppdelningen i paragrafer övergives och i promulgationsstadgandet

mera direkt utsäges, att konsistoriet skall vara sammansatt enligt

de före den 1 maj 1927 gällande bestämmelserna vid handläggning och prövning

av ärende, som det redan före sagda dag haft under behandling.

Ur protokollet:

A. V. Stenkula.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet i Sigtuna den 30

september 1926.

N ärv a rande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Thyrén, lagrådets den 28 september

1926 avgivna utlåtande cver det den 4 i samma manad till lagrådet remitterade

förslaget till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads

konsistorium.

Efter redogörelse för utlåtandet anför föredraganden:

»Enligt det till lagrådet remitterade förslaget skall, innan ledamöter i konsistoriet

utses av Kungl. Maj :t, förslag hava avgivits av ärkebiskopen och pastor

primarius. Därvid har förutsatts, att närmare bestämmelser om ordningen och

sättet för avgivande av förslag komma att utfärdas av Kungl. Maj :t. Enligt

lagrådets uppfattning bör den ordning gälla, att pastor primarius avger förslag,

varöver ärkebiskopen yttrar sig. I praktiskt avseende torde skillnaden mellan

de olika alternativ, vilka sålunda blivit ifrågasatta, vara föga betydande. Enklast

lärer dock frågan lösas genom att erforderliga föreskrifter lämnas av

Kungl. Maj :t. Eör att den av lagrådet föreslagna formen för ärendets beredning

icke skall vara utesluten har jag låtit vidtaga en jämkning av ordalagen i

2 § första stycket.

Visserligen har jag icke kunnat dela den betänklighet, lagrådet uttalat mot

att Kungl. Maj :t skulle kunna i särskilda fall meddela ledamotsförordnande

för kortare tid än den i allmänhet gällande. Då emellertid någon praktisk olägenhet

knappast torde uppkomma genom funktionstidens bestämmande till fem

år utan nyss nämnd befogenhet för Kungl. Maj :t att inskränka denna tid, har

jag i enlighet med lagrådets hemställan, vilken överensstämmer med vad konsistoriet

föreslagit, ansett mig icke i denna del böra vidhålla det remitterade

förslaget.

Jämväl i fråga om rätten till avsägelse av ledamotskap har jag funnit mig

kunna biträda lagrådets hemställan.

I enlighet med de av mig nu angivna grunder har jag låtit omarbeta förslaget,

och hava därvid tillika vidtagits några jämkningar i redaktionellt hänseende.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

17

Föredraganden uppläser det sålunda omarbetade förslaget och hemställer,

att genom skrivelse måtte jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen inhämtas kyrkomötets

yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner förslaget.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till kyrkomötet

skall avlatas skrivelse av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar.1

Ur protokollet:

N. Cervin.

1 Se bil. sid. 18

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt.

6 höft. (Nr 6.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

P ö i* s 1 a g

till

Lag

med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads konsistorium.

Med upphävande av vad i lag eller särskild författning finnes stadgat häremot

stridande förordnas som följer:

1 §■

Stockholms stads konsistorium består av pastor primarius såsom ordförande

och åtta av de ordinarie kyrkoherdarna i stadens territoriella församlingar samt

tyska och finska församlingarna såsom ledamöter.

Ärkebiskopen äger taga säte och stämma i konsistoriet, och tillkommer det

honom, då han är tillstädes, att föra ordet.

2 §.

Konungen utser, efter hörande av ärkebiskopen och pastor primarius, ledamöterna

i konsistoriet. Uppdraget avser en tid av fem år.

Ej må någon avsäga sig uppdrag att vara ledamot med mindre han visar hinder,

som Konungen godkänner.

3 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna lag, utfärdar

Konungen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 maj 1927. Dock skall konsistoriet vara

sammansatt enligt dessförinnan gällande bestämmelser vid handläggning och

prövning av ärende, som konsistoriet redan före sagda dag haft under behandling.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

19

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 november 1926.

N är varande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Chefen för .justitiedepartementet, statsrådet Thyrén, anmäler kyrkomötets

skrivelse den 2 november 1926, nr 25, däri kyrkomötet tillkännagivit, att sedan

Kungl. Maj:t genom en den 30 september 1926 dagtecknad skrivelse, nr 16,

förklarat sig vilja, jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen, inhämta kyrkomötets

yttrande, huruvida kyrkomötet godkände vid Kungl. Maj:ts skrivelse fogat

förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads konsistorium,

kyrkomötet, som icke kunnat bifalla ifrågavarande lagförslag i oförändrat

skick, för sin del antagit lag i ämnet av den lydelse, kyrkomötets skrivelse

utvisade.

Föredraganden hemställer, att över förenämnda av kyrkomötet för dess del

antagna lagförslag, i vad det skiljer sig från Kungl. Maj:ts skrivelse till

kyrkomötet, lagrådets utlåtande skall för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 6.

Bilaga.

Nr 25.

Godkänd av kyrkomötet den 2 november 1926.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av dels Kungl.

Maj:ts förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser

rörande Stockholms stads konsistorium, dels ock en i anledning

därav väckt motion.

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 16.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 30 september 1926 dagtecknad skrivelse, nr 16, liar Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av skrivelsen bifogade i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, förklarat sig vilja, jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen,

inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkände här nedan

intaget förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms

stads konsistorium.

Lagförslaget är av följande lydelse:1

Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förenämnda skrivelse har i en vid

kyrkomötet väckt motion, nr 42, under hänvisning till en vid 1925 års kyrkomöte

väckt motion, nr 94, hemställts, att kyrkomötet måtte för sin del besluta

i huvudsak sådan sammansättning av det förändrade konsistoriet, som i

sistnämnda motions motivering angåves.

Beträffande de motiv, som anfördes i sistberörda motion, må anföras följande:
»Tydligt

är, att anordning omedelbart erfordras för undanröjande av de

nuvarande svårigheterna för arbetet i konsistoriet, och därvid torde det av

konsistoriet framställda förslaget i huvudsak kunna läggas till grund. Det

kan emellertid ifrågasättas, om icke vissa mot förslaget framställda anmärkningar

skulle bortfalla, ifall en sådan ändring skedde, att vissa viktigare frå
-

1 Lagtexten, vilken överensstämmer med bilagan å sid. 18 bär ovan, har här nteslntits.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

21

gor fortfarande efter Konungens bestämmande handlades av det nuvarande konsistoriet,

och att den ay konsistoriet föreslagna mindre delegationen, som skulle

hava att upptaga övriga mål och ärenden, begränsades till att utom ärkebiskopen,

då han är tillstädes, och pastor primarius bestå av sex ledamöter, därav

den ena hälften för sex år skulle väljas av konsistoriet och den andra hälften

likaledes för sex år utses av Konungen. För vinnande av kontinuitet torde i

så fall första gången en ledamot av konsistoriet böra väljas för sex år, en för

fyra år och en för två år, och motsvarande ordning vidtagas beträffande de av

Konungen utsedda ledamöterna.»

Kyrkomötet erinrar därom, att 1925 års kyrkomöte i anledning av motionen

nr 94 i underdånig skrivelse nr 41 hos Eders Kungl. Maj:t anhöll, att

åtgärder snarast möjligt matte vidtagas för att provisoriskt få de nuvarande

svårigheterna för arbetet i Stockholms stads konsistorium undanröjda, och

kyrkomötet finner även nu uppenbart, att åtgärder snarast möjligt måste vidtagas

för nämnda ändamål. De olägenheter, som äro förbundna med den nuvarande

sammansättningen av konsistoriet, hava av alla vitsordats och äro så

påtagliga, att desammas undanröjande måste anses vara väl påkallat.

Lika med Eders Kungl. Maj:t finner kyrkomötet, att det åsyftade ändamålet

lämpligen kan vinnas genom minskning, åtminstone vid handläggning

av flertalet ärenden, av antalet ledamöter i konsistoriet.

Emot det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna sättet för dessa ledamöters utseende

hava emellertid hos kyrkomötet uppstått vissa betänkligheter. Då det,

såsom här är fallet, är fråga om omorganisation av allenast ett av landets

konsistorier och för detta allenast provisoriskt i avvaktan på frågans definitiva

lösning för landet i dess helhet, har det synts kyrkomötet av vikt att,

till förebyggande av att nu ernådd organisationsform skulle kunna verka

prejudicerande, hålla sig, så långt som utan uppgivande av det avsedda ändamålet

vore möjligt, inom ramen av det bestående. Det förefaller kyrkomötet

icke vara en av förhallandena med nödvändighet betingad avvikelse från

nämnda grundsats, om åt Eders Kungl. Maj:t uppdroges att förordna ledamöter

i konsistoriet, en befogenhet, vartill motsvarighet saknas med avseende

å Övriga konsistorier. Varken ur nu nämnd synpunkt eller av praktiska skäl

torde väsentliga anmärkningar med fog kunna göras mot en anordning, enligt

vilken, med bibehållande av konsistoriet i dess nuvarande sammansättning,

åt detsamma uppdroges att inom sina ledamöters krets utse en delegation för

avgörande av flertalet frågor. Till närmast överensstämmelse med förhållandena

i andra konsistorier har antalet ledamöter i delegationen, benämnd Stockholms

stads mindre konsistorium, ansetts böra bestämmas till sex förutom

pastor primarius och ärkebiskopen såsom självskrivna. I sammanhang härmed

har ledamöternas tjänstetid i det mindre konsistoriet föreslagits till sex år, med

möjlighet till omval.

Då konsistoriet i nuvarande sammansättning, benämnt Stockholms stads

större konsistorium, enligt detta förslag alltjämt kommer att äga bestånd,

har man icke trätt för nära de privilegier, som finska och tyska församlingarna

äga. Till det större konsistoriets handläggning och prövning skulle,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

förutom val av ledamöter i det mindre konsistoriet, alltjämt förbehållas sådana

ärenden, som av Konungen hänskjutits till detsamma.

Med nu föreslaget innehåll i lagen torde icke erfordras några särskilda

tillämpningsföreskrifter rörande detsamma.

På grund av det anförda får kyrkomötet, med förklarande att kyrkomötet

icke kunnat oförändrat antaga det i Eders Kungl. Maj:ts skrivelse framlagda

lagförslaget, anmäla, att kyrkomötet för sin del antagit följande

Förslag

till

Lag

med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads konsistorium.

Med upphävande av vad i lag eller särskild författning finnes stadgat häremot

stridande förordnas som följer:

1 §•

Stockholms stads konsistorium utgöres dels av dess större konsistorium, dels

av dess mindre konsistorium.

Det större konsistoriet är sammansatt enligt de för sammansättningen av

Stockholms stads konsistorium hittills gällande regler.

Det mindre konsistoriet består av pastor primarius såsom ordförande samt

sex av det större konsistoriets ledamöter, utsedda på sätt i 3 § sägs av det

större konsistoriet.

2 §■

Stockholms stads större konsistorium handlägger och prövar ärenden, som

av Konungen hänskjutits till det större konsistoriets avgörande eller yttrande,

så ock ärenden angående utseende jämlikt 3 § av ledamöter i det mindre konsistoriet.

Övriga inom Stockholms stads konsistorium till avgörande eller yttrande förekommande

ärenden handläggas och prövas av det mindre konsistoriet.

3 §.

Vid val inom det större konsistoriet av ledamot i det mindre konsistoriet skola

de i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16 november 1863 meddelade

bestämmelser rörande val bland elektorer för utseende av lekmannaombud i

kyrkomötet äga motsvarande tillämpning.

Uppdraget såsom ledamot av det mindre konsistoriet avser en tid av sex

år. Avgår ledamot, innan tiden för hans uppdrag utgått, utses ny ledamot

för den återstående uppdragstiden.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

23

Ej må någon avsäga sig uppdrag att vara ledamot av det mindre konsistoriet,

med mindre han visar hinder, som Konungen godkänner.

4 §.

Ärkebiskopen äger taga säte och stämma i konsistoriet; och tillkommer det

honom, då han är tillstädes, att föra ordet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 maj 1927, dock skall konsistoriet vara

sammansatt enligt dessförinnan gällande bestämmelser vid handläggning och

prövning av ärende, som konsistoriet redan före sagda dag haft under behandling.

Då ledamöter i det mindre konsistoriet första gången väljas, skola genom

särskilda valförrättningar utses två ledamöter för sex år, två ledamöter för

fyra år och två ledamöter för två år.

Stockholm den 2 november 1926.

Underdånigst.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 16 november

1926.

Närvarande:

justitierådet von Seth,

justitierådet Wedberg,

regeringsrådet Planting-Gyllenbåga,

justitierådet Alexanderson.

Sedan Kungl. Maj :t genom en den 30 september 1926 dagtecknad skrivelse,

nr 16, inhämtat kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkände vid

skrivelsen fogat förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms

stads konsistorium, hade kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Maj:t den

2 november 1926, nr 25, tillkännagivit, att kyrkomötet icke kunnat oförändrat

antaga det i Kungl. Maj:ts skrivelse framlagda lagförslaget utan för sin del

antagit förslag till lag i ämnet av den lydelse kyrkomötets skrivelse utvisade.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 12 november

1926, hade Kungl. Maj:t förordnat, att över förenämnda av kyrkomötet för

dess del antagna lagförslag, i vad det skilde sig från Kungl. Maj :ts skrivelse

till kyrkomötet, lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamål inhämtas.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

chefen för justitiedepartementets lagavdelning, revisionssekreteraren Axel

Afzelius.

Lagrådet ansåg väl förslaget giva anledning till vissa anmärkningar huvudsakligen

av formell art, men fann dessa dock icke vara av beskaffenhet att

böra hindra förslagets upphöjande till lag.

Ur protokollet:

A. V. Stenkula.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Rungt. Maj ds proposition nr 6.

25

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 26 november 1926.

N ärv a rande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén. Ribbing, Mkurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Thyrén, anmäler, efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet, lagrådets den 16 november

1926 avgivna utlåtande över det den 12 i samma månad till lagrådet

remitterade förslaget till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms

städs konsistorium.

Efter redogörelse för lagrådets utlåtande hemställer föredraganden, att ifrågavarande

av kyrkomötet för dess del godkända lagförslag måtte genom proposition

föreläggas nästkommande års lagtima riksdag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

liksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Bihang till riksdagens protokoll 192 7. 1 sand. 6 käft. (Nr 6•)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:42 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med, förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms stads konsistorium. a1 i texten
  2. 1LU 1927:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser rörande Stockholms städs konsistorium. s. 8 i texten