Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 34 mom. 4 värnpliktslagen den 12 juni 1925 (nr 337)

1927-01-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:77, Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 34 mom. 4 värnpliktslagen den 12 juni 1925 (nr 337)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

1

> r 77.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse av § 34 mom. 4 värnpliktslagen

den 12 juni 1925 (nr 337); given Stockholms

slott den 28 januari 1927\

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av § 34 mom. 4 värnpliktslagen

den 12 juni 1925 (nr 337).

GUSTAF.

Gustav Rosen.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt 66 höft. (Nr 77.)

22G 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl, Maj:ts proposition nr 77.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av § 34 mom. 4 värnpliktslagen den 12 juni 1925

(nr 337).

Härigenom förordnas, att § 34 mom. 4 värnpliktslagen den 12 juni 1925

skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

§ 34.

J4. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst ett år, anses hava fullgjort den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna

tjänstgöring. Till linjetjänst överförd sådan värnpliktig är dock skyldig att

med vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning, som

nämnda åldersklass har att fullgöra, såvida icke hans fasta anställning varat

sammanlagt minst tre år eller han antingen under fast anställning undergått

rekrytutbildning samt deltagit i tre repetitionsövningar eller ock såsom

värnpliktig fullgjort första tjänstgöring och en repetitionsövning samt därefter

varit fast anställd under sammanlagt minst två år.

I vad-----—---------bestämmer Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 77.

3

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 28 januari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Bibbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Bosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Bosén anför:

I § 34 mom. 2 första stycket av värnpliktslagen den 17 september 1914

{nr 202) stadgades, att värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären

eller marinen eller vid härens eller marinens reserv under sammanlagt minst

två år, eller som under fast anställning vid hären eller dess reserv av kortare

varaktighet än två år undergått rekrytutbildning samt deltagit i två

repetitionsövningar, skulle anses hava fullgjort den i § 27 samma lag föreskrivna

första tjänstgöring, men vore skyldig att med vederbörlig åldersklass

deltaga i repetitionsövning och reservtruppövning.

Vidare stadgades i andra stycket av nyssnämnda § 34 mom. 2, att därest

den fasta anställningen vid hären eller marinen eller vid härens eller marinens

reserv uppgått till minst tre år, skulle den värnpliktige anses hava

fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2 värnpliktslagen föreskrivna tjänstgöring,

men vore, om han tillhörde hären, skyldig att med vederbörlig

åldersklass deltaga i reservtruppövning. Detsamma gällde ock den, som

under fast anställning vid hären eller dess reserv undergått rekrytutbildning

samt deltagit i tre repetitionsövningar, ävensom den, vilken såsom värnpliktig

fullgjort första tjänstgöring och eu repetitionsövning samt därefter

varit fast anställd under minst två år.

Beträffande dessa stadganden anförde försvarsrevisionen i sitt betänkande,

att desamma borde ändras. Genom att uppställa stora fordringar i avseende

å anställningstid för rätt till befrielse från värnpliktstjänstgöring vore det

visserligen möjligt, att tillgången på kvalificerat befäl ökades, men å andra

sidan vore att befara, att volontärrekryteringen över huvud taget därigenom

försvårades. Biktigast syntes därför vara att till grund för ett stadgande i

förevarande hänseende lägga vissa minimifordringar i avseende å personalens

utbildning, för att den skulle kunna anses användbar i underbefälsbefattningar

vid mobilisering. Bevisionen hade därför kommit till det resultatet,

att ifrågavarande personal borde, oberoende av anställningstidens längd,

deltaga med vederbörlig åldersklass i den sista repetitionsövning, som denna

hade att fullgöra, samt att i övrigt en tvåårig anställning, d. v. s. i allmänhet

avslutad korprals- (konstapels-) utbildning, kunde anses för ändamålet till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition''nr 77.

lycklig och därför borde medföra rätt till befrielse från all annan i § 27

föreskriven värnpliktstjänstgöring. I överensstämmelse härmed avfattades

motsvarande stadgande i det av försvarsrevisionen framlagda förslaget till

värnpliktslag.

I den nya värnpliktslagen av den 12 juni 1925 (nr 337), vilken trätt i

kraft med ingången av år 1926, har uti § 34 mom. 4 första stycket intagits

försvarsrevisionens förslag till stadgande i förevarande hänseende, dock med

erforderligt tillägg i anledning av flygvapnets tillkomst ävensom med den

ändring, att — med hänsyn till de förkortade utbildningstiderna för de

värnpliktiga — ifrågavarande förmån skall inträda redan efter ett års fast

anställning. Stadgandet är av följande lydelse:

»Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller flygvapnet

eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst ett år, anses hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna

tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig är skyldig

att med vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning, som

nämnda åldersklass har att fullgöra.»

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 september 1926 har chefen för tredje

arméfördelningen anfört följande.

Jämlikt bestämmelse i § 34 mom. 2 värnpliktslagen den 17 september

1914 hade värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller marinen

eller vid härens eller marinens reserv under minst tre år, ansetts hava fullgjort

all den i § 27 mom. 1 eller 2 samma lag föreskrivna tjänstgöring, men

både, om han tillhörde hären, varit skyldig att med vederbörlig årsklass

deltaga i reservtruppövning. Då emellertid reservtruppövningar under en

lång följd av år varit inställda, hade i praktiken värnpliktig, som innehaft

fast anställning'' under minst tre år, därmed fullgjort all honom i fredstid

åliggande tjänstgöring.

I § 34 mom. 4 värnpliktslagen den 12 juni 1925 stadgades åter, att värnpliktig,

som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller flygvapnet

eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt minst

ett år, skulle anses hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna

tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig vore skyldig att

med vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning, som

nämnda åldersklass hade att fullgöra. Genom ikraftträdandet av 1925 års lag

hade sålunda värnpliktig, som innehaft minst tre års fast anställning och

som enligt 1914 års värnpliktslag därmed ansetts hava fullgjort honom åliggande

fredstjänstgöring med undantag av eventuell reservtruppövning, i vissa

fall ålagts fullgörandet av en repetitionsövning, d. v. s. 1925 års värnpliktslag

hade för denna kategori skär-pt tjänstgöringsskyldigheten, under det att

lagen minskat tjänstgöringsskyldigheten för övriga värnpliktiga.

Da bestämmelserna i nämnda hänseende syntes arméfördelningschefen

innebära en viss motsägelse, hemställde arméfördelningschefen, att föreskrift

måtte utfärdas därom, att värnpliktig, som avsåges i § 34 mom. 2 andra

stycket av 1914 års värnpliktslag, skulle anses hava fullgjort all honom jämlikt

1925 års värnpliktslag åliggande tjänstgöring i fredstid.

Over chefens för tredje arméfördelningen framställning hava yttranden

avgivits av samtliga övriga arméfördelningschefer — i vissa fall efter veder
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

börande inskrivningsbefälhavares hörande —, av chefen för generalstaben

samt av chefen för marinstaben efter chefens för kustartilleriet hörande.

Enligt vad de inkomna yttrandena utvisa, hava delade meningar gjort sig

gällande beträffande den utav chefen för tredje arméfördelningen föreslagna

bestämmelsen.

Cheferna för andra, fjärde och femte arméfördelningarna samt befälhavarna

för Malmöhus norra, Blekinge, Hallands, Kronobergs, Jönköpings, Kalmar och

Stockholms inskrivning sområden hava sålunda förklarat sig instämma i framställningens

syfte eller lämnat det framlagda förslaget utan erinran. Beträffande

motiveringarna tillåter jag mig att framhålla följande av myndigheterna

anförda synpunkter.

Chefen för andra arméfördelningen, som ansett förslaget väl grundat, har

tillika ifrågasatt, huruvida det ej såsom en konsekvens av den inträdda

minskningen i värnpliktstjänstgöringen vore förenligt med rättvisa och billighet,

att den värnpliktige borde anses hava fullgjort all honom jämlikt 1925

års värnpliktslag åliggande tjänstgöring i fredstid, redan om den fasta anställningen

uppgått till minst två år. Det syntes nämligen arméfördelningschefen,

att den militära utbildningen redan då varit av sådan omfattning,

att den vida överträffade vad som medhunnes under hela värnpliktstjänstgöringen.

Chefen för fjärde arméfördelningen har i likhet med befälhavaren för Stockholms

inskrivningsområde väl funnit det vara ett statsintresse, att repetitionsövning

ålades ifrågavarande värnpliktiga, men det förefölle å andra

sidan obilligt, att tjänstgöringsskyldigheten genom 1925 års värnpliktslag

skulle skärpas för denna enda kategori, medan den mildrades för övriga

värnpliktiga.

Chefen för femte arméfördelningen har anfört, att då det övervägande antalet

fast anställda toge anställning före inträdet i värnpliktsåldern och de

för underbefälsutbildning lämpliga i allmänhet kvarstode i tjänst minst tre

år, komme den utav chefen för tredje arméfördelningen påvisade skärpta

tjänstgöringsskyldigheten att drabba ett stort antal f. d. fast anställda och

särskilt dem, som utgjorde den värdefullaste delen av dessa. Ehuru det i

flera hänseenden kunde anses önskvärt att under repetitionsövningarna hava

riklig tillgång på f. d. fast anställt underbefäl, syntes det arméfördelningschefen,

att ifrågavarande bestämmelse i 1925 års värnpliktslag komme att

verka försvårande på en god rekrytering av det fast anställda manskapet.

Då denna olägenhet syntes väga tyngre än den nyss angivna fördelen, ansåge

arméfördelningschefen sig böra tillstyrka eu ändring av gällande bestämmelser

i enlighet med den av chefen för tredje arméfördelningen gjorda

framställningen.

Cheferna för första och sjätte arméfördelningarna, befälhavarna för Malmöhus

södra, Östergötlands västra, Örebro och Södermanlands inskrivningsområden

samt cheferna för generalstaben och marinstaben ävensom chefen för kustartille
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

riet hava avstyrkt chefens för tredje arméfördelningen förslag. I avseende å

motiven till denna ståndpunkt har jag ansett mig kunna inskränka mig till

en redogörelse för chefernas för generalstaben och marinstaben utlåtanden,

vilkas innehåll i allt väsentligt täcker i övrigt framhållna synpunkter på den

föreliggande frågan.

Chefen för generalstaben har sålunda anfört följande.

Med hänsyn till användbarheten i krig vore det enligt generalstabschefens

mening av stor betydelse, att f. d. fast anställd, som vid tidig ålder inträtt

i tjänst och efter tre års anställning överförts såsom värnpliktig i linjetjänst,

icke därmed ansåges hava fullgjort all honom i fredstid åliggande tjänstgöring.

Därest så vore fallet, skulle i regel den mellan fredstjänstgöringen

och eu eventuell mobiliseringsinkallelse liggande tiden bliva så lång, att

ifrågavarande personalkategoris duglighet för de uppgifter, för vilka f. d.

fast anställda vid krig måste avses, skulle komma att nedgå. Ett sådant

förhållande skulle icke stå i överensstämmelse med vad som ur militär synpunkt

måste anses önskvärt. Om frågan såges ur ren fredsutbildningssynpnnkt,

medförde gällande bestämmelser en fördel med hänsyn till möjligheten

att fylla befälsbehovet under repetitionsövningarna. Truppförbanden

kunde härigenom under dessa övningar tillföras äldre, rutinerat underbefäl,

vilket förhållande, särskilt med hänsyn till de enligt 1925 års härordningstarkt

reducerade kadrarna, vore av stor betydelse. Ur rekryterings synpunkt

syntes ifrågavarande stadgande i 1925 års värnpliktslag sakna större betydelse,

och vore det i varje fall för tidigt att ännu avgiva något omdöme i

sådant hänseende.

Generalstabschefen har emellertid ifrågasatt, huruvida icke beträffande

den personal, som antagits eller med vilken förnyat tjänsteavtal träffats före

den nya värnpliktslagens ikraftträdande, borde tillämpas ett särskilt övergångsförfarande.

Härom yttrar generalstabschefen.

Ursprungligen hade den fasta anställningen i regel omfattat en tid av tre

år. Efter hand hade en tvåårig anställning blivit allt vanligare. Emellertid

hade på åtskilliga håll en strävan gjort sig gällande att förmå lämpliga volontärer

att antingen taga anställning på minst tre år eller genom*’kontraktets

förlängning kvarstanna i tjänst under minst tre år. I detta syfte torde åtminstone

i vissa fall hava framhållits, att den, som varit fast anställd i tre

år, därmed ansåges hava fullgjort all honom enligt värnpliktslagen åliggande

tjänstgöring i fredstid i enlighet med vad som stadgades i § 34 av 1914 års

värnpliktslag; sålunda torde till och med i tidningarna införda annonser

hava innehållit förespeglingar av denna art. Under sådana omständigheter

syntes det billigt, att därest den treåriga anställningen kunde anses hava

föranletts av dylika meddelanden rörande fördelar i värnpliktsavseende av

en så lång anställningstid, dessa förhållanden bleve föremål för hänsynstagande

r id bestämmandet av ifrågavarande fast anställdas värnpliktsförhållanden,

vare sig dessa bleve fastställda efter hos Kungl. Maj:t gjorda ansökningar

i varje särskilt fall eller annorledes.

Chefen för marinstaben, vilken såsom redan nämnts funnit sig böra avstyrka

chefens för tredje arméfördelningen förslag, har till stöd härför anfört,

bland annat, att gällande värnpliktslag efter noggrann omprövning antagits

av statsmakterna så nyligen som år 1925 och att erfarenheten angående

tillämpningen av densamma sålunda icke omfattade någon längre tid.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Vidare har riksdagens militieombudsman med skrivelse till chefen för försvarsdepartementet

den 29 november 1926 överlämnat en till militieombudsmannen

ställd skrivelse i förevarande ämne från sekundchefen för Livregementets

husarer, däri sekundchefen — under framhållande att den i 1914

års värnpliktslag förekommande bestämmelsen att de, som innehaft fast anställning

under minst tre år eller fullgjort viss därmed jämnställd tjänstgöring,

skulle vara befriade från all vidare värnpliktstjänstgöring (utom reservtruppövning)

blivit borttagen i 1925 års värnpliktslag, men att för dem, som

före år 1925 vunnit fast anställning vid hären eller marinen, fritagandet från

värnpliktstjänstgöring enligt berörda, i 1914 års lag förekommande bestämmelse

torde hava ingått såsom en blivande förmån i tjänsteavtalet — hemställt,

att militieombudsmannen måtte taga under övervägande, huruvida icke

det relativt ringa antal f. d. fast anställda, vilka genom 1925 års värnpliktslag

berövats dem vid tiden för tjänsteavtalets ingående i lag tillerkända rättigheter

i förevarande hänseende, rättvisligen borde bliva frikallade allt framgent

från fredstjänstgöring.

För egen del har militieombudsmannen uttalat, att billiglietsskäl syntes

honom tala för beaktande av sekundchefens förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, voro före den nya värnpliktslagens

ikraftträdande de värnpliktiga, som innehaft fast anställning vid krigsmakten

i minst tre år, befriade från värnpliktstjänstgöring under fredstid

med undantag av reservtruppövning. Då reservtruppövningarna under en

följd av år före tillkomsten av den nya värnpliktslagen — varigenom dessa

övningar definitivt avskaffades — voro inställda, medförde detta för ifrågavarande

värnpliktiga befrielse från all fredstjänstgöring. Med berörda kategori

värnpliktiga likställdes i avseende å rätt till befrielse från värnpliktstjänstgöringen,

respektive återstående delen därav, dels sådana, som, utan

att hava varit fast anställda i fullt tre år, likväl under den fasta anställningen

undergått rekrytutbildning samt deltagit i tre repetitionsövningar, dels

ock de, vilka såsom värnpliktiga fullgjort första tjänstgöring och en repetitionsövning

samt därefter varit fast anställda under minst två år.

Enligt den nya värnpliktslagens bestämmelser äro värnpliktiga, som efter

att hava innehaft fast anställning överförts till linjetjänst, skyldiga att, oberoende

av anställningstidens längd, deltaga med vederbörlig åldersklass i

den sista repetitionsövning, som denna har att fullgöra. I jämförelse med

vad tidigare varit förhållandet, innebär detta en utökning av tjänstgöringsskyldigheten

för vissa av de till förut omförmälda kategorier hörande värnpliktiga,

nämligen för dem, som vid avgången från den fasta anställningen

överföras till linjetjänst vid sådant vapenslag, där värnpliktstjänstgöringen

är uppdelad å första tjänstgöring och repetitionsövningar, och som därvid

hänföras till en åldersklass, för vilken repetitionsövning ännu återstår att

fullgöra.

Chefen för tredje arméfördelningen har nu gjort framställning om vidtagande

av sådan ändring i gällande bestämmelser, att de kategorier av förut
-

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung! Maj:ts proposition nr 77.

varande fast anställda, som tidigare ansetts hava fullgjort all värnpliktstjänstgöring

i fredstid (med undantag av reservtruppövning), komma i åtnjutande

av befrielse från skyldighet att med vederbörlig åldersklass deltaga i den

sista repetitionsövning, som denna har att fullgöra.

Att under alla förhållanden kravet på fullgörandet av ifrågavarande repetitionsövning

bör eftergivas i sådana fall, där avtal om fast anställning träffats

före tillkomsten av den nya värnpliktslagen, torde, med hänsyn till vad myndigheterna

i ämnet anfört, vara uppenbart. Emellertid synes det mig vara

med rättvisa och billighet bäst överensstämmande att taga steget fullt ut

och genom den av chefen för tredje arméfördelningen åsyftade ändringen

av nuvarande bestämmelser återgå till vad som i förevarande hänseende

praktiskt taget gällde före den nya värnpliktslagens ikraftträdande.

Mot den föreslagna författningsändringen hava, såsom redan nämnts, från

vissa myndigheters sida gjorts en del erinringar. Sålunda har framhållits,

att fullgörandet av här avsedd repetitionsövning vore ur militär synpunkt

önskvärt såväl med hänsyn till bibehållandet av tidigare inhämtade färdigheter

som ock för att bereda största möjliga befälstillgång under regementsövningarna.

Jag finner mig emellertid icke kunna tillmäta dessa erinringar

någon avgörande betydelse gentemot de billiglietsskäl. som synas mig tala

i motsatt riktning. Härtill kommer, att ett fasthållande vid den nuvarande,

strängare bestämmelsen i ämnet kan befaras komma att verka försvårande

på en god rekrytering av det fast anställda manskapet.

Yad härefter angår den av chefen för andra arméfördelningen ifrågasatta

ytterligare nedsättningen av minimifordringarna för vinnande av befrielse

från fullgörandet av berörda repetitionsövning, anser jag tillräckliga skäl

härför icke föreligga.

På grund av vad nu anförts tillstyrker jag vidtagande av sådan ändring

i § 34 mom. 4 värnpliktslagen, som åsyftats i den av chefen för tredje arméfördelningen

i ämnet gjorda framställningen.

Föredraganden uppläser därefter ett i enlighet härmed uppgjort förslag

till lag om ändrad lydelse av § 34 mom. 4 värnpliktslagen den 12 juni 1925 (nr

337) och hemställer, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fritz Dahlbom.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:77 Skrivelse till Konungen i ättledning av Kwngl. Maj:ls proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 34 mom. f värnpliktslagen den 12 juni 1925 a1 i texten
  2. 2LU 1927:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Majits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 34 mom. 4 värnpliktslagen den 12 juni 1925 s. 1 i texten