Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86

1927-01-28 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:86, Kungl. Maj:ts proposition Nr 86

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

1

Nr 86.

Kungl. Maj:ts preposition till riksdagen angående lönereglering för

befattningshavare hos statens pensionsanstalt; given Stockholms

slott den 28 januari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 januari

1927.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:

Den enligt beslut av 1919 års lagtima riksdag inrättade statens anstalt för

pensionering av folkskollärare m. fl., i vilken anstalt, utom andra pensionskassor,

uppgick den dåvarande folkskollärarnas pensionsinrättning, har på grund

av beslut av 1926 års riksdag och jämlikt kungörelse den 18 juni 1926,

nr 350, erhållit ändrat namn av statens pensionsanstalt. Under de förändringar

anstalten genomgått har organisationen av dess förvaltningspersonal

i stort sett bibehållits oförändrad. Den genom kungörelsen den 22 juni 1911

(sv. förf.-saml. bih. nr 36) fastställda ordinarie staten för folkskollärarnas

pensionsinrättning med däri sedermera vidtagna förändringar eller därtill

gjorda tillägg skall nämligen jämlikt 1919 års lagtima riksdags beslut och

Kungl. Maj:ts instruktion den 31 december 1919 (nr 877) för styrelse och befattningshavare

vid statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., från

och med den 1 januari 1920 tills vidare gälla för nu ifrågavarande anstalt och

någon omläggning härutinnan har icke skett genom riksdagsbeslutet av år 1926.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 72 käft. (Nr 86.) 1

Lönereglering

för befattningshavare

hos

statens pensionsanstalt.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. May.ts proposition Nr 86.

Berörda stat är av följande innehåll:

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Orts-

tillägg

Summa

Styrelsens ordförande,

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

arvode ..........

—

—

—

4,000

1 styrelseledamot, dito

—

—

—

3,000

1 dito, dito......

—

—

—

3,000

I Efter 5 år kan lö-

1 direktör........

5,000

2,500

600

8,100

Jnen böjas med 600

1 sekreterare, tillika

(kronor.

ombudsman......

3,600

1,800

400

5,800

Efter 5 år kan lö-

1 tjänsteman av andra

nen höjas med 500

lönegraden, tillsvi-

400

5,800

år med ytterligare

dåre kassör......

3,600

1,800

500 kronor.

1 tjänsteman av första

lönegraden, tillsvi- dare bokhållare . . .

1 dito, dito......

2,200

2,200

1,500

1,500

300

300

4,000

4,000

Efter 5 år kan lö- nen höjas med 500

kronor, efter 10 år

med ytterligare 500

kronor och efter 15

år med än ytterli- gare 500 kronor.

Efter 5 år kan av-

1 kvinnligt biträde av

löningen höjas med

200 kronor, efter 10

tredje graden.....

1,500

1,300

700

200

2,400

2,000

år med ytterligare

1 kvinnligt skrivbiträ- de av andra graden

1 dito, dito......

500

500

200

200

200 kronor och efter

15 år med än ytter- ligare 200 kronor;

skolande av var je för- höjning 100 kronor

1,300

2,000

tillhöra lönen och

100 kronor tjänst- göringspenningarna.

Efter 3 år kan lö-

650

nen höjas med 100

kronor, efter 6 år

1 vaktmästare......

1,100

150

1,900

med ytterligare 100

kronor och efter 9

Ålderstillägg, förslags-

4,000

år med än ytterli- gare 100 kronor.

vis...........

—

—

—

Till vikariatsersättnin-

gar, arvoden åt ama- nuenser och extra bi-

träden samt flitpen- ningar åt e. o. tjänste- män och e. o. vakt- mästare .........

10,000

Till expenser, förslags- vis ............

_

_

_

8,000

Summa

—

—

—

68,000

Anm.: För tillsyn över anstaltens fastighet äger vaktmästaren åtnjuta fri bostad jämte

bränsle.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

Staten upptager alltså, utom ordföranden, två ledamöter i styrelsen. Genom

särskilda kungörelser den 30 maj 1924 (nr 202 och 203) har emellertid ledamotsantalet

inskränkts till en, varvid dock bör bemärkas, att enligt reglementet

anstaltens direktör i denna sin egenskap är ledamot av styrelsen.

Utöver de i staten uppförda medel utgå, jämlikt beslut av 1919 års lagtima

och 1920 års riksdagar, av de under styrelsen för anstalten ställda medel årligen

tillhopa 15,000 kronor till gäldande av anstaltens förvaltningskostnader samt

därutöver enligt beslut av 1924 års riksdag ytterligare 10,000 kronor för

samma ändamål.

I skrivelse den 19 augusti 1921 bar styrelsen för anstalten — med förmälan

bl. a. att med hänsyn till de från anstaltens tillkomst ökade göromålen

den i lönestaten upptagna ordinarie personalen befunnits otillräcklig

och därför måst förstärkas med extra personal — gjort framställning beträffande

organisationen av den hos anstalten tjänstgörande personalen samt

rörande densammas avlöningsförhållanden.

Styrelsen har därvid framlagt två alternativa förslag. Det ena alternativet,

innebärande en mera genomgripande förändring av anstaltens organisation,

innefattar huvudsakligen omändring av anstaltens direktörstjänst

till en överdirektörsbefattning av högre grad, inrättande av vissa nya tjänster

såsom en byråchefstjänst och en förste aktuarietjänst samt ändring av befattningen

såsom sekreterare och ombudsman till en byrådirektörstjänst ävensom

överförande av en del redan befintliga extra befattningar till ordinarie

tjänster. Enligt det andra, mindre genomgripande alternativet skulle direktörstjänsten

ändras till överdirektörstjänst av lägre grad samt en förste aktuarietjänst

nyinrättas, varjämte vissa extra befattningar skulle ombildas

till ordinarie tjänster. Enligt styrelsens åsikt borde det mera omfattande

förslaget snarast möjligt genomföras. Styrelsen hade visserligen icke förbisett,

att denna omorganisationsfråga, om ock motiverad av det nuvarande

behovet, möjligen kunde anses stå i visst samband med frågan om det civila

pensionsväsendets centralisering och därför kunde finnas böra tills vidare

anstå, till dess den senare frågan kommit närmare sin lösning och i sammanhang

därmed en fullständigare och mera definitiv organisation kunde

genomföras. Ett sådant uppskov funne styrelsen sig dock icke kunna tillråda.

I avbidan på en dylik organisation hemställde styrelsen emellertid,

att i allt fall det såsom det andra alternativet framlagda förslaget måtte

genomföras och att i sammanhang därmed avlöningarna för samtliga ordinarie

befattningar bestämmas i överensstämmelse med avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Pensionsanstaltens ifrågavarande framställning överlämnades enligt beslut

den 13 september 1921 till 1902 års löneregleringskommitté för att tagas

under övervägande i samband med förut lämnat uppdrag angående anstalten.

Kommittén har den 20 april 1922 yttrat sig i ämnet, varefter på

grund av remisser utlåtanden i ärendet avgivits den 26 juli 1923 och 26

mars 1926 av statskontoret, den 6 november 1923 av statens besparings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 86.

kommitté och den 27 november 1926 av styrelsen för statens pensionsanstalt.

Härjämte har styrelsen för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. tidigare inkommit med åtskilliga skrifter i ärendet.

Löneregleringskommittén erinrar i sitt berörda utlåtande bl. a. därom, att

Kungl. Maj:t den 29 juni 1921 tillsatt en kommitté för verkställande av

utredning av vissa till pensionsväsendet hörande frågor och att det uppdrag,

som lämnats nämnda pensionskommitté, jämväl avsåge frågor, som kunde

hava samband med spörsmålet om centralisering i större eller mindre omfattning

av det statsunderstödda pensionsväsendet. Då, såsom anstaltens

styrelse även själv påpekat, anstaltens mera definitiva organisation vore beroende

på centraliseringsspörsmålets lösning, hade kommittén ansett frågan

om en mera omfattande omorganisation av anstalten böra tills vidare anstå.

Med denna sin uppfattning ansåge dock löneregleringskommittén hinder icke

böra möta, att redan nu — i sammanhang med en lönereglering i enlighet

med avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk — företoges

vissa mindre organisationsförändringar, särskilt sådana, som avsåge ombildning

av befintliga extra befattningar till ordinarie tjänster, under förutsättning

emellertid att nödig varsamhet därvid iakttoges. I anslutning härtill

har ock kommittén föreslagit utökning av anstaltens ordinarie personal i

mindre omfattning.

Statskontoret har i likhet med löneregleringskommittén ansett, att med den

definitiva organisationen av anstalten bör anstå i avvaktan på lösningen av

frågan om det statliga pensionsväsendets centralisering. Av samma anledning

finner statskontoret även, att stor försiktighet bör iakttagas vid extra

befattningars förändring till ordinarie tjänster. I princip har statskontoret

emellertid givit sin anslutning till de av löneregleringskommittén föreslagna

utvidgningarna. Särskilt har statskontoret framhållit, att ett uppskjutande

av omorganisationsfrågan icke borde utgöra hinder för genomförande av

lönereglering för de vid anstalten nu anställda befattningshavarna, i det att

det icke kunde anses med billighet överensstämmande, att lönereglering för

ifrågavarande befattningshavare uppskötes på obestämd framtid.

Besparing skommittén har anfört följande:

Av de skäl, löneregleringskommittén och statskontoret anfört, anser även

statens besparingskommitté, att det av anstaltens styrelse framlagda förslaget

till anstaltens definitiva organisation icke f. n. bör upptagas till behandling.

Beträffande styrelsens alternativt framställda mera begränsade förslag anser

kommittén visserligen, att, om vid frågans bedömande hänsyn tages enbart

till behovet av arbetskrafter inom ifrågavarande anstalt, de sparsamhetskrav,

kommittén har att göra gällande, icke skäligen i detta fall borde

utgöra hinder för att vissa hos anstalten anställda extra befattningshavare,

vilka fullgöra arbete av fullt konstant natur, redan nu överföras på ordinarie

stat i den utsträckning, som av löneregleringskommittén och statskontoret

tillstyrkts. Men då f. n. rörande åtskilliga områden inom statsförvaltningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition Nr 86.

pågår eu undersökning om möjligheten till indragning av tjänster, och därav

kan föranledas behov av förflyttning av ordinarie tjänstinnehavare från

andra håll, synes det mindre lämpligt att just vid nuvarande tidpunkt inom

ett visst verk öka antalet ordinarie tjänstinnehavare; vadan kommittén anser

sig f. n. icke böra tillstyrka den föreslagna utvidgningen inom anstalten

ens i den begränsade omfattning, löneregleringskommittén och statskontoret

förordat.

Med hänsyn till pågående utredning angående åtgärder för vinnande av

förenklingar och besparingar i statsförvaltningen, vilken utredning torde

komma att omfatta även statens pensionsanstalt, kan jag icke finna det tillrådligt,

att åtgärder nu vidtagas för en omorganisation beträffande anstaltens

personal. Jag kommer därför att i det följande icke närmare ingå på de

organisatoriska spörsmål, som i ärendet dryftats. Däremot synes det mig

såväl lämpligt som skäligt, att pensionsanstaltens personal, på sätt anstaltens

styrelse jämväl hemställt, inordnas i det nya avlöningssystemet, och att i

detta sammanhang några smärre jämkningar vidtagas i vissa befattningshavares

tjänsteställning. Den efterföljande redogörelsen kommer att uteslutande

syssla med dessa frågor.

Beträffande styrelsens sammansättning och styrelseledamöternas arvoden

har icke satts i fråga någon ändring i nu gällande bestämmelser. Förutom direktören,

vilken i denna sin egenskap är ledamot av styrelsen, skulle styrelsen

alltså bestå av två ledamöter, av vilka den ene skulle vara styrelsens ordförande.

Arvode skulle utgå till ordföranden med 4,000 kronor och till den

andre ledamoten med 3,000 kronor. Sammanlagda kostnaden för arvoden

till styrelseledamöterna skulle alltså utgöra 7,000 kronor.

Mot vad sålunda föreslagits har jag intet att erinra.

Direktören åtnjuter för närvarande avlöning enligt förutvarande tredje normalgraden.

Såväl löneregleringskommittén som statskontoret hemställa,

att han med i övrigt oförändrad tjänsteställning måtte hänföras till häremot

svarande lönegrad i den nya löneskalan, alltså lönegraden B 30.

Två tjänstemän äro i staten upptagna såsom tillhörande den gamla andra

normalgraden, nämligen dels en sekreterare, tillika ombudsman, dels ock

en befattningshavare,vilken i staten benämnes »1 tjänsteman av andra lönegraden,

tills vidare kassör».

Med hänsyn till arten av det arbete, som åvilar dessa befattningshavare,

har pensionsanstalten ifrågasatt en ombildning av berörda tjänster till befattningar

i högre tjänsteställning eller hemställt, att de åtminstone måtte erhålla

en något högre placering på löneskalan.

Löneregleringskommittén har ansett tjänstetiteln kamrerare utgöra en lämpligare

benämning å den tjänsteman, som i staten upptagits såsom tills vi
-

Departe
mentschefen,

Styrelsen.

Ordinarie

befattnings
havare.

Direktören.

Sekreterare

och

kamrerare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

dåre kassör, detta särskilt med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åligga

denne tjänsteman. Båda ifrågavarande befattningar borde emellertid enligt

kommitténs mening hänföras till 15:e lönegraden i 1921 års löneplan eller

den, som omfattade flertalet till andra normalgraden förut hörande befattningshavare.

Statskontoret har erinrat därom att en uppdelning numera skett av tjänstemän

i förutvarande andra normallönegraden, i det vissa av dem blivit

uppflyttade från lönegrad B 24 till lönegrad B 26 i 1925 års löneplan. Med

hänsyn till ifrågavarande befattningshavares tjänsteåligganden synes statskontoret

intet vara att erinra mot att de hänföras till lönegrad B 26.

Det torde vara lämpligt att i detta sammanhang lämna några närmare

upplysningar angående sistnämnda två tjänstemäns arbetsuppgifter.

Enligt den av pensionsanstaltens styrelse för anstaltens befattningshavare

fastställda arbetsordningen åligger det sekreteraren och ombudsmannen att

uppsätta protokoll över ärendens handläggning i sådana fall, där jämlikt

instruktionen eller eljest enligt styrelsens beslut protokoll skall föras, att

kontrasignera alla av styrelsen eller å dess eller pensionsan stalts vägnar

undertecknade expeditioner, i den mån de icke äro av beskaffenhet att de

enligt denna arbetsordning skola av annan tjänsteman kontrasigneras, att

uppsätta promemorior för föredragning av inkommande ansökningar om

pensioner, att jämväl i övrigt vid förefallande behov biträda direktören såväl

vid ärendens beredning till föredragning som eljest, att uppsätta koncept

till de expeditioner, som föranledas av styrelsens fattade beslut, samt,

sedan koncepten blivit vederbörligen justerade, skyndsamt ombesörja expeditionernas

utskrift och kollationering, att i behörigt diarium göra anteckning

vid de särskilda ärendena om styrelsens i dem fattade beslut, att efter

varje års slut låta inbinda diarier, föredragningslistor, protokoll och registratur

samt att ordna och förvara pensionsanstalternas handlingar ävensom

föra arkiv- och inventarieförteckningar, att över varje ansökning om lån

eller om förändring i villkor för redan lämnade lån meddela sitt skriftliga

utlåtande, att föra särskilda liggare över pensionsanstalternas alla låne- och

säkerhetshandlingar, att vaka över och besörja erforderliga förnyelser av

inteckningar och andra lånehandlingar, att indriva pensionsanstalternas förfallna

fordringar, att vid alla förekommande tillfällen inför domstolar eller

andra myndigheter samt vid konkurser föra pensionsanstalternas talan samt

bevaka deras rätt och ansvara för iakttagande av fatalietid, samt att över

alla till honom såsom ombudsman överlämnade mål och av honom däri

vidtagna åtgärder enligt fastställt formulär föra fullständig anteckningsbok,

som alltid bör vara tillgänglig å hans expedition.

Kassören, vilken i arbetsordningen erhållit benämningen kamrerare,

åligger att föra huvudböckerna i samtliga under styrelsens förvaltning

ställda pensionsanstalter, att vara kassakontrollant utom i avseende å

pensionsutbetalningar, att uppsätta de för inventeringar och revisioner

erforderliga förteckningar å värdehandlingar, att kontrasignera alla rekvisitioner

av i riksbanken förvarade värdehandlingar och av medel samt

anordningar och bankanvisningar, årsberättelser och i övrigt alla expeditioner

av uteslutande eller huvudsakligen kameral natur, ävensom

föra anteckningar över insättningar och uttagningar i banker, att i behöriga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

matriklar anteckna utfärdade pensionsbrev, att minst en gång i veckan inventera

kassan, att föra vissa liggare, att granska förekommande årsuppgifter

samt på grund därav debitera pensionsavgifter, att granska alla av

kassören utfärdade kvitton och förse dem med sin annotation samt att utöva

den närmaste tillsynen över göromålen i allmänhet å kontors- eller kameralavdelningen.

Härutöver har emellertid styrelsen på grund av göromålens tillväxt och

för att lätta verkställande direktörens arbetsbörda måst pålägga ifrågavarande

befattningshavare eu avsevärd del av direktören eljest åliggande föredragningsskyldighet

inför styrelsen. Sålunda föredrager direktören numera

huvudsakligen endast kungl. remisser och större frågor. Sekreteraren är särskild

föredragande i ärenden angående ansökningar om tjänste- och familjepensioner

och kamreraren i ärenden angående anslag, pensionsavgifter, lån och

medelsförvaltning i allmänhet.

I gällande stat för anstalten äro i första normalgraden upptagna två Aktuarie1*

tjänstemän »tills vidare bokhållare». I anstaltens arbetsordning benämnes

den ene kassör samt den andre registrator och bokhållare.

Beträffande den förre av ifrågavarande tjänstemän, vilken enligt löneregleringskommitténs

mening i tjänsteförteckningen bör upptagas under sin

nuvarande benämning kassör, hemställer såväl kommittén som statskontoret,

att han måtte hänföras till den lönegrad i det nya avlöningssystemet, som

motsvarar första normalgraden, eller B 21.

I fråga om den senare av ifrågavarande tjänstemän föreslår löneregleringskommittén

att han måtte erhålla titeln aktuarie. Såsom skäl härför anför

kommittén att registratorsgöromålen utgöra allenast en mycket ringa del av

hans arbetsuppgifter samt att tjänstetiteln bokhållare, särskilt inom kommunikationsverken,

i allmänhet plägar beteckna en tjänsteman i lägre tjänsteställning

än som syntes motsvara de övriga åligganden, vilka tillkomma nu

avsedde tjänsteman. Vad angår hans ställning i avlöningshänseende föreslår

såväl kommittén som statskontoret, att han måtte hänföras till samma

lönegrad som kassören eller B 21.

I anstaltens stat finnes vidare uppförd en vaktmästare med eu lön av Expeditionssammanlagt

1,900 kronor jämte tre ålderstillägg å vartdera 100 kronor efter vakt

3, 6 respektive 9 års tjänst. För tillsyn över anstaltens fastighet äger vaktmästaren

enligt anmärkning till staten åtnjuta fri bostad jämte bränsle.

Beträffande denne befattningshavare hade pensionsanstaltens styrelse hemställt,

att han måtte placeras i lönegrad B 3 av 1921 års löneplan, vilken

grad motsvarar B 7 i 1925 års löneskala.

Lönereglering skommittén anför härom:

Vidkommande den nuvarande ordinarie vaktmästarens placering å den

nya avlöningsskalan har kommittén, då denne befattningshavare så sent som

vid 1918 års lagtima riksdag ansetts böra beredas förste vaktmästares löneställning,

icke velat motsätta sig, att han uppföres såsom förste expeditionsvakt med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung1. Maj:ts proposition Nr 86.

lön i 3:e lönegraden, avdelning B, i löneplanen. Med hänsyn emellertid till

den avsevärda förhöjning i den kontanta lönen, som genom övergången till

den nya staten skulle beredas ifrågavarande befattningshavare, har kommittén

ansett honom böra, på sätt enligt det nya avlöningsreglementet i allmänhet

gäller, få vidkännas avdrag å avlöningen såsom ersättning för begagnande

av tjänstebostad, därest sådan fortfarande kommer att av honom

åtnjutas. Jämväl av annan anledning synes kommittén förmånen av fri

bostad icke för framtiden böra tillförsäkras ifrågavarande befattningshavare.

Kommittén avser härvid det förhållandet, att vid ett eventuellt ombyte av

lokal för anstalten svårigheter kunna uppstå att bereda lämplig tjänstebostad

för befattningshavaren i fråga.

StatsJcontoret har icke haft något att häremot erinra.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att den i staten upptagna anmärk

ningen, enligt vilken vaktmästaren för tillsyn över anstaltens fastighet äger

åtnjuta fri bostad jämte bränsle, numera upphört att äga tillämpning, sedan

anstaltens fastighet år 1925 enligt Kungl. Maj:ts medgivande försålts och

anstalten inrymts i andra lokaler i staten tillhörig fastighet.

Biträden. Staten upptager vidare ett kvinnligt biträde av tredje graden och två kvinnliga

biträden av andra graden.

Beträffande dessa befattningshavare anför lönereglering skommittén:

I fråga om det ordinarie biträdet av nuvarande tredje graden erinras, att

styrelsen tidigare ifrågasatt, att hennes avlöningsförmåner skulle med hänsyn

till det henne åliggande arbetet bestämmas till högre belopp än som

fastställts för dylikt biträde av tredje graden, men att befattningen i fråga

vid 1918 års lagtima riksdag uppfördes som biträdestjänst av nämnda grad.

Vid nu angivna förhållande och efter tagen kännedom om hennes nuvarande

arbetsuppgifter har kommittén ansett ifrågavarande biträde skäligen

böra, med benämningen kontorsskrivare, placeras i den för kvinnliga befattningshavare

avsedda 5:e lönegraden (motsvarande lönegrad B 11 i 1925 års

löneskala). De övriga bägge ordinarie biträdena har kommittén med hänsyn

till dem åliggande göromål funnit böra, under tjänstetiteln kanslibiträden,

hänföras till 3:e lönegraden å avlöningsskalan för kvinnliga befattningshavare

(motsvarande lönegrad B 7 i ovannämnda löneskala).

Kommitténs förslag tillstyrkes av statskontor et.

Departe- Mot löneregleringskommitténs av statskontoret tillstyrkta förslag till in''

placering av direktören, de båda hittillsvarande tjänstemännen av första lönegraden,

vaktmästaren samt de i staten uppförda biträdena i det nya lönesystemet

har jag intet att erinra, dock att den hittillsvarande biträdesbefattningen

av tredje graden vid inplacering å den nya löneskalan torde i enlighet

med tjänsteförteckningens nuvarande lydelse böra benämnas kansliskrivarbefattning.

Vad sekreteraren och kamreraren angår har, såsom jag förut nämnt,

statskontoret — under erinran, att en uppdelning numera skett av tjänste
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

män i förutvarande andra normallönegraden, i det mera kvalificerade befattningar

av denna grad uppflyttats till lönegrad B 26 — tillstyrkt, att

ifrågavarande befattningshavare måtte hänföras till sistnämnda lönegrad.

Med hänsyn till de åligganden, som enligt den av mig lämnade redogörelsen numera

åvila sekreteraren och kamreraren, anser jag i likhet med statskontoret,

att dessa befattningshavare vid överflyttandet å den nya löneskalan

böra hänföras till lönegrad B 26.

Nedanstående tablå utvisar anstaltens icke-ordinarie befattningshavare,

deras nuvarande avlöningsförmåner, oberäknat dyrtid stillägg, samt deras placering

å löneplanen efter lönereglering enligt mitt förslag. Anstaltens styrelse

har räknat med att flertalet berörda tjänstemän skulle placeras avsevärt

högre än som motsvarar deras nuvarande löneställning. Jag har emellertid

utgått från att, liksom beträffande de ordinarie tjänstemännen, de

icke-ordinarie befattningshavarna skola i stort sett erhålla en löneställning,

som svarar mot den, de för närvarande intaga. Härvid har allenast gjorts

undantag för de två amanuenserna med heltidstjänstgöring, beträffande vilka

en uppflyttning synts mig skälig.

Nuvarande lön

Av mig föreslagen lön

Befattningshavare

Arvode

Arvodes-

tillägg

Summa

Lönegrad

resp.

löneklass

Löne-

belopp

En matematiker (förste

aktuarie)........

5,500: —

1,000: —

6,500: —

B. 24

7,212: -1)

En revisor och bok- hållare .........

3,700: —

900: —

4,600: —

20: 18

5,304: —

Ett kvinnligt biträde.

1,900: —

—

1,900: —

5: 3

2,208: —

» J> »

1,500: —

—

1,500: —

1: b

1,776: —

Fyra kvinnliga biträ- den ...........

6,000: —

6,000: —

1: b

7,104: —

En amanuens (heltids- tjänstgöring).....

2,400: —

600: —

3,000: —

16: 14

4,104: —

En amanuens (heltids- tjänstgöring).....

2,400: —

600: —

3,000: —

16: 14

4,104: —

En amanuens (halv- tidstjänstgöring) . .

1,500: —

342: —

1,842: —

16: 14

2,052: —

En amanuens (halv- tidstjänstgöring) . .

1,200: —

300: —

1,500: —

12: 10

1,650: —

En expeditionsvakt. .

1,600: —

250: —

1,850: —

5: 3

2,208: —

Summa Kronor

31,692: —

37,722: —

'') Lön enligt de i 33 § kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356, angivna grunder, d. v. s

enligt löneklass 23 avd. B i löneplanen för ordinarie tjänstemän.

Icke ordinarie

befattningshavare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Särskilda

avlöningsbe
stämmelser.

Departe
mentschefen.

Övergångs
bestämmelser.

Departe
mentschefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

Rörande frågan om särskilda avlöningsbestämmelser har löneregleringsfcommittén

i sitt utlåtande anfört följande:

Enligt vad som framgår av 2 § i avlöningsreglementet, skola jämte reglementets

stadganden kunna för tjänstemän vid vissa verk gälla särskilda

av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade avlöningsbestämmelser.

Uti gällande avlöningsvillkor för ordinarie tjänstemän hos nu ifrågavarande

anstalt vore, särskilt med hänsyn till möjligheten av en centralisering

av pensionsväsendet i allmänhet, stadgad en vidsträckt skyldighet för tjänsteman

att underkasta sig eventuella förändringar i avseende å hans tjänstgöring

vid anstalten ävensom förpliktelse att låta sig förflyttas till annan statsinstitution.

I huvudsaklig anslutning till nyssnämnda bestämmelser samt med uppmärksammande

jämväl av de i 13 § 1 mom. av avlöningsreglementet meddelade

föreskrifter har kommittén ansett, att för ordinarie tjänsteman vid

anstalten, vilken eljest skulle vara underkastad föreskrifterna i 3 mom. av

nyss angivna paragraf, i stället böra gälla vissa av kommittén föreslagna

stadganden.

Beträffande dessa stadganden, vilka jag tillstyrker i den av kommittén

föreslagna lydelsen, hänvisar jag till min hemställan i det följande.

Angående erforderliga övergångsbestämmelser anför löneregleringskommittén:

Beträffande de verk, å vilka avlöningsreglementet den 22 juni 1921 blivit

tillämpligt från och med ingången av år 1922, har i fråga om anordning

vid övergång till efterskottsutbetalning av hela avlöningen meddelats

särskild övergångsbestämmelse. En motsvarande anordning skulle givetvis

bliva erforderlig beträffande ordinarie personal hos nu ifrågavarande anstalt

till följd av det nya avlöningssystemets tillämpning å dithörande befattningshavare,

och torde riksdagens medgivande i sådant hänseende böra äskas.

De särskilda övergångsbestämmelser i övrigt, som erfordras beträffande

nu ifrågavarande befattningshavare, torde Kungl. Maj:t vara i tillfälle att

själv meddela på grund av riksdagens medgivande i sådant hänseende i

sammanhang med antagandet år 1921 av avlöningsreglementet för statsdepartement

med flera verk. I

I likhet med kommittén finner jag särskilda övergångsbestämmelser erforderliga

vid den i sammanhang med löneregleringen automatiskt inträdande

efterskottsutbetalningen av hela avlöningen till pensionsanstaltens ordinarie

befattningshavare, och hänvisar härutinnan till min hemställan i det

följande. De särskilda bestämmelser, vilka i övrigt må bliva erforderliga

därigenom att nu gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartementen

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen

bliver tillämpligt beträffande nu ifrågavarande befattningshavare, torde på sätt

kommittén framhållit kunna meddelas av Kungl. Maj:t utan riksdagens

medverkan.

På samma sätt torde möjligen erforderliga bestämmelser rörande de särskilda

i anstalten ingående kassornas andelar i kostnaderna för anstalten böra

liksom hittills meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag av anstaltens styrelse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition Nr 86.

Pensionsförhållandena för de befattningshavare, vilka nu skulle inordnas

i det civila avlöningsreglementet, torde icke vara av beskaffenhet att några

närmare föreskrifter härom för närvarande äro erforderliga. I och med att

avlöningsreglementet varder tillämpligt å ordinarie tjänstinnehavare vid statens

pensionsanstalt bliva dessa i fråga om egen pensionering automatiskt

underkastade de allmänna pensionsbestämmelser, som gälla eller komma att

gälla för de efter nämnda reglemente reglerade kårer. Med avseende å familjepensioneringen

ha ifrågavarande befattningshavare tidigare åtnjutit delaktighet

i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, vilken

kassa numera uppgått i statens pensionsanstalt. Någon ändring härutinnan

ifrågasattes icke för närvarande.

Till arvoden åt styrelsens medlemmar torde böra i staten uppföras ett

belopp av 7,000 kronor, därav 4,000 kronor till ordföranden och 3,000 kronor

till den andra ledamoten.

Anslagsposten till avlöningar åt ordinarie befattningshavare torde efter sedvanliga

beräkuingsgrunder och med någon avrundning uppåt böra upptagas

med ett belopp av 59,000 kronor, och torde denna post böra erhålla förslagsanslags

natur. I sammanhang härmed lär i enlighet med 1926 års riksdags

beslut beträffande nya stater för statsdepartementen något särskilt anslag

till vikariatsersättningar icke böra uppföras i staten.

Till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare skulle enligt den plan

för deras placering, jag förut framlagt, erfordras tillhopa 37,722 kronor.

Härtill torde böra läggas en summa av cirka 4,000 kronor för mötande av eventuella

krav på uppflyttningar i löneklass. Anslagsposten till avlöningar åt ickeordinarie

befattningshavare torde i enlighet härmed lämpligen kunna upptagas

i staten med ett till 42,000 kronor avrundat belopp.

I nu gällande stat för pensionsanstalten finnes till expenser uppfört ett

belopp å förslagsvis 8,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat bestridas med

detta anslag kostnaderna för uppvärmning av pensionsanstaltens ämbetslokaler,

lyse, städning, skrivmaterialier, expenser m. m. Pensionsanstaltens

styrelse har nu — med förmälan att denna anslagspost i regel icke obetydligt

överskrides — hemställt om en höjning av anslaget till 10,000 kronor.

Häremot har jag intet att erinra.

Vid sidan av de utgifter, vilka för närvarande bestridas med expensanslaget,

har emellertid pensionsanstalten att gälda vissa andra kostnader för hyra av

ämbetslokaler m. m. På grund av Kungl. Maj:ts beslut den 11 juni 1926

äro pensionsanstaltens lokaler numera inrymda i det s. k. Preisiska huset.

Hyran härför har av byggnadsstyrelsen bestämts till 13,600 kronor för år

och utgår av pensionsanstaltens medel. Hos riksgäldskontoret har pensionsanstalten

vidare under öppet förvar deponerade större delen av anstaltens

värdehandlingar. Ersättningen härför uppgick för senaste räkenskapsår till

i runt tal 7,600 kronor. Till postsparbanken har anstalten slutligen att gälda

viss ersättning för utbetalning och redovisning av vissa barnmorskepensioner,

Pensionsför

hållanden.

Förslag till

stat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition Nr 86.

vilken ersättning enligt inhämtad uppgift torde uppgå till omkring 400 kronor

för år räknat. De nu berörda utgifterna synas mig med hänsyn till deras

art icke lämpligen böra sammanblandas med anstaltens normala expensutgifter

utan torde böra upptagas i ett särskilt förslagsanslag utom staten å

21,600 kronor. Skulle det visa sig att detta belopp behöver överskridas,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att därtill lämna medgivande.

Den nya staten skulle då i enlighet med vad jag förut anfört erhålla

följande utseende.

Stat.

Arvoden till ledamöter av styrelsen, för ordföranden 4,000

kronor och för 1 ledamot 3,000 kronor............kronor 7,000: —

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... » 59,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare........ » 42,000: —

Till uppvärmning, lyse, städning, skrivmaterialer, expenser

m. m., förslagsanslag......................... » 10,000: —

Summa kronor 118,000: —

Till byra, depositionskostnader m. m., förslagsanslag ... » 21,600: —

Statens pensionsanstalts förvaltningskostnader uppgå enligt nu gällande

lönestat jämte de tilläggsbelopp, som av 1919 års lagtima samt 1920 och 1924

års riksdagar anslagits till gäldande av samma kostnader, till sammanlagt 93,000

kronor. Den av mig här ovan förordade lönestaten medför alltså eu kostnadsökning

av 25,000 kronor. Att märka är emellertid, att ifrågavarande

förvaltningskostnader helt bestridas med under anstaltens förvaltning stående

medel och alltså icke till någon del komma att belasta budgeten. Sammalunda

är förhållandet med de till tjänstemännen utgående dyrtidstilläggen

och det föreslagna anslaget till hyra m. m.

Under åberopande av vad i det föregående anförts, hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli

1927 äga tillämpning på befattningshavare vid statens pensionsanstalt;
dels

bestämma antalet ordinarie befattningar vid ifrågavarande

anstalt på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 direktör............................ B 30

1 sekreterare, tillika ombudsman........... B 26

1 kamrerare.......................... B 26

1 kassör............................. B21

1 aktuarie............................ B 21

1 kansli skrivare....................... Bil

2 kanslibiträden....................... B 7

1 förste expeditionsvakt ................. B 7

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

dels godkänna det av mig i det föregående framlagda

förslaget till stat för statens pensionsanstalt, att tillämpas

från och med budgetåret 1927-—1928;

dels medgiva, att kostnaderna för tillämpning av den föreslagna

staten för ifrågavarande anstalt ävensom kostnaderna

för lokalhyra och deposition m. m. må bestridas av de

under styrelsen för anstalten ställda medel;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att såsom hittills, på förslag

av styrelsen för anstalten, efter omständigheterna bestämma

om fördelningen av förvaltningskostnaderna mellan de särskilda

av styrelsen förvaltade pensionsanstalterna och pensionskassorna;
dels

besluta, att följande särskilda bestämmelse från och

med den 1 juli 1927 skall, i stället för vad i 13 § 3 mom.

i avlöningsreglementet stadgas, lända till efterrättelse beträffande

ordinarie befattningshavare hos statens pensionsanstalt

:

Tjänsteman hos statens pensionsanstalt skall vara underkastad

icke blott föreskrifterna i den för anstalten gällande

instruktion utan ock den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande

förändrad organisation av anstalten eller genom förläggande

under samma anstalt av ytterligare pensions- eller understödsanstalter

eller ock eljest kan varda stadgad; och skall

tjänsteman i sådant hänseende, ävensom därest den till ifrågavarande

anstalt nu förlagda förvaltningen skulle komma att

jämte andra pensionsförvaltningar sammanföras till ett gemensamt

pensionsverk eller, därest vissa till anstalten hörande

göromål överflyttas till annan förvaltning, vara pliktig

att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter

ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas.

Tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning

inom anstalten uti innehavande lönegrad, där han,

till befordrande av arbetets oavbrutna gång, befinnes vara

lämplig och behövlig.

Tjänsteman skall likaledes, med bibehållande av den lönegrad

han innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl.

Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till befattning med

motsvarande eller liknande uppgifter inom annat verk;

dels besluta, att, där ordinarie befattningshavare hos statens

pensionsanstalt å vilken förenämnda avlöningsreglementc

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat

upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring eller tillfälligt

lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad

1927 till honom skall från de under styrelsen för anstalten

ställda medel utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av

juni månad år 1927 innehar, i förskott uppburit för juli

månad 1927, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må avföras under den i staten för anstalten upptagna

anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels och förklara, att övriga av riksdagen med avseende

å den definitiva löneregleringen för statsdepartement m. fl.

verk lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även

beträffande befattningshavare hos statens pensionsanstalt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall ävensom

förordna, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1927, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

270261

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:64 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för befattningshavare hos statens pensionsanstalt. s. 1 i texten
  2. BU 1927:25 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående lönereglering för befattningshavare hos statens pensionsanstalt. s. 1 i texten