Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till restaurering av den gamla gymnasiebyggnaden i Karlstad

1927-02-04 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:87, Angående bidrag till restaurering av den gamla gymnasiebyggnaden i Karlstad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

1

Nr 87.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till restaurering

av den gamla gymnasiebyggnaden i Karlstad; given

Stockholms slott den 4 februari 1927.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAFi

iV. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 februari

1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför:

Vid anmälan den 4 januari 1927 av anslagsbehoven under riksstatens för

budgetåret 1927—1928 åttonde huvudtitel hemställde jag (punkt 136), att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående bidrag till

restaurering av den gamla gymnasiebyggnaden i Karlstad, för ändamålet

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 beräkna ett extra reservationsanslag

av 39,900 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen.

Jag anhåller nu att få återupptaga denna fråga.

I skrivelse den 11 oktober 1922 hemställde domkapitlet i Karlstad,

det täcktes Kungl. Maj:t dels anvisa 41,700 kronor till restaurering av den

s. k. gamla gymnasiebyggnaden i Karlstad i enlighet med förslag, som uppgjorts

av delegerade, utsedda av domkapitlet, och byggnadsdelegerade vid

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 73 höft. (Nr 87.) 1

Bidrag till

restaurering

av den gamla

gymnasiebyggnaden

i

Karlstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

högre allmänna läroverket i Karlstad, dels ock medgiva, att Karlstads

stifts byggnadskassa finge reserveras för bekostande av byggnadens framtida

underhåll. I nämnda byggnad äro för närvarande upplåtna lokaler

för domkapitlet, för stifts- och läroverksbiblioteket, för läroverkets naturhistoriska

samlingar samt för Värmlands naturhistoriska och fornminnesförenings

samlingar.

Restaureringsförslaget avsåg i huvudsak följande åtgärder, nämligen reparation

av byggnadens yttre, särskilt dess tak, utvidgning och reparation av de

av domkapitlet inom byggnaden disponerade lokalerna samt inredande av

arkiv för domkapitlet i bottenvåningen ävensom införande av värmeledning

i den av domkapitlet sålunda disponerade delen av byggnaden. Till

stöd för den gjorda framställningen anförde domkapitlet:

Byggnaden i fråga intager inom Karlstads stad en särställning såsom

en arv de få minnesmärken från äldre tiders byggnadskonst, som blivit

räddade vid den stora branden år 1865 och har ett betydande estetiskt och

kulturellt värde, vadan det är högeligen angeläget, att den bevaras och

återställes i värdigt skick. Dess beskaffenhet är för närvarande sådan,

att restaurationen av det yttre snarast måste ske för att ej svårbotliga

skador skola tillfogas byggnaden.

De lokaler, som domkapitlet för närvarande disponerar, äro alldeles otillräckliga.

Själva sessionsrummet måste användas för det dagliga arbetet

och det utrymme, som finnes att tillgå för bevarande av arkivalier och

handlingar, är synnerligen inskränkt.

Därtill kommer att arkivfrågans lösning är i hög grad trängande, enär

det på gammaldags sätt med kakelugnar och kaminer uppvärmda huset på

intet sätt lämnar tillbörlig säkerhet mot eldfara.

Vid domkapitlets framställning funnos fogade, bland andra handlingar,

dels ett av omförmälda delegerade avgivet utlåtande jämte ett den 1 augusti

1918 dagtecknat utlåtande av arkitekten hos byggnadsstyrelsen Bror Almquist,

som av rektor vid högre allmänna läroverket i Karlstad anmodats

att tillsammans med byggmästaren E. Forsgren därstädes förrätta yttre besiktning

å gymnasiebyggnaden, dels utdrag ur protokoll, hållet vid sammanträde

med kollegiet vid nämnda läroverk den 7 och 8 juni 1922, dels ock

avskrift av en utav riksarkivarien till domkapitlet den 21 november 1921

avlåten skrivelse.

I sitt förberörda utlåtande lämna delegerade till en början följande utredning

rörande tillkomsten av det gamla gymnasiehuset i Karlstad:

Sedan staden Karlstad år 1752 blivit härjad av en eldsvåda, föreslogs för

uppbyggande av ett nytt gymnasii- och skolhus, att konsistorium i Karlstad

måtte beordras att anmoda prästerskapet i stiftet att genom egna

exempel samt göda föreställningar uppmuntra och förmå sina åhörare, vilkas

barn nu eller framdeles kunde komma att njuta undervisning i detta

allmänna lärohus att efter råd och ämne sammanskjuta; att stamböcker

finge (inrättas och över hela riket på vanligt sätt befordras till frivilliga

gåvors samlande, varom överståthållaren och samtliga landshövdingarna

kunde befallas hava om vård, och att lektorerna finge befallning själva

med sådana stamböcker besöka de större städerna, såsom Stockholm, Göte
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 87.

3

borg, Karlskrona och Norrköping med flera samt de större marknader,

som i åtskilliga städer hällas. Genom resolution den 11 februari 1753 angående

medel och utvägar för staden Karlstads återupprättande efter den

där timade eldsvåda biföll Kungl. Maj:t ovannämnda förslag, helst sådant

syntes lända till nytta vid penningars insamlande för gymnasii- och skolhusets

återupprättande, men som slika ovissa inkomster icke torde förslå,

faun Kungl. Maj:t gott till sistnämnda behov utom dess i staten anslå

10,000 daler silvermynt på två år, nämligen 5,000 på 1754 och lika mveket

på 1755 års stat. Tillika bestämde Kungl. Maj:t, att gymnasii- och

skolhuset skulle flyttas från sitt förra osunda läge till eu redan utsedd plats

nära kyrkan. Grundstenen till denna byggnad lädes den 2 juni 1754 och

byggnaden invigdes högtidligen den 4 .september 1759 vid det då samlade

prästmötet. Huset var då ej fullt färdigt. Enligt i stiftsbiblioteket förvarade

räkenskaper hade byggnaden till invigningen dragit en kostnad

av 33,310 daler silvermynt. Enligt brev den 1 december 1761 beviljade

Kungl. Maj:t ytterligare 11,063 daler silvermynt, till husets fullbordande

och vidmakthållande. Staten har således för husets uppförande tillskjutit

21,063 daler silvermynt och 23,310 daler hava hopsamlats av stamboksmedel

och frivilliga gåvor. Tomten har upplåtits av staden. Sedermera har

Kung], Maj:t genom brev den 6 mars 1816 beviljat 2,000 riksdaler såsom bidrag

till eu betydligare reparation å byggnaden, i anledning av dess användning

som sjukhus under krigen.

Härefter anföra delegerade vidare:

Byggnaden var från början ämnad att disponeras sålunda: I undervåningen,

som bestod av åtta rum, var gymnasii auditorium, fyra läsrum för

skolan, två boningsrum åt pedellen och ett kök åt observatorn. I övervåningen

skulle vara prästmötessal, konsistorii rum, dess förmak, bibliotekssal,

naturaliekabinettet och rum för observator!]. Alla rummen hava dock

ej blivit begagnade till det bruk de voro ämnade. Några hava först i senare

tider blivit inredda. Sedan 1913 användes byggnaden ej vidare för

den egentliga undervisningen.

Byggnaden är nu i ett synnerligen bristfälligt skick och tarvar för

sitt bestånd eu snar reparation. Domkapitlet är synnerligen trångbott och

behöver utvidgade lokaler och ett särskilt arkivrum. Även behöva åtgärder

för brandsäkerheten vidtagas.

I fråga om husets framtida disposition hava delegerade ansett, att däri

höra inrymmas domkapitlet, stifts- och läroverksbiblioteket samt läroverkets

naturhistoriska samlingar. För Värmlands naturhistoriska och

fornminnesförenings samlingar torde plats kunna beredas å vinden, till

dess föreningen kan skaffa sig andra lokaler. Delegerade ha sig även bekant,

att fråga varit på tal att i byggnaden inrymma ett länsbibliotek. De

restaureringsarbeteu, som nu ifrågasättas, äro dock ofrånkomliga och kunna

på intet sätt förhindra en framtida prövning av frågan om inrymmande

i huset av ett länsbibliotek.

Delegerade havm låtit uppgöra kostnadsförslag till utvändig reparation

av byggnaden, förändring och reparationer av lokaler för domkapitlet samt

för införande av värmeanläggning, slutande å en summa av 41,700 kronor.

Därest elektrisk uppvärmning användes i stället för varm vattensuppvärmning

ställer -sig kostnaden 1,915 kronor billigare. Delegerade anse sig dock

höra förorda varm vattenssystemet såsom det lämpligaste. Elektriska uppvärmningen

ställer sig i driften dyrare och är mera ojämn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

I fråga om medel till arbetets utförande lia delegerade ansett, att anslag

därtill bör sökas av staten. Att på enskild väg anskaffa medel till restaureringen

är alldeles uteslutet. E.j lieller anse delegerade, att Karl.sia ds stifts

byggnaidskassa, som förvaltas av domkapitlet och vid 1021 års slut uppgick

till 34,960 kronor 75 öre, bör tagas i anspråk för ändamålet. I stället

bör denna byggnadsmassa reserveras för det framtida underhållet av byggnaden,

varigenom medel alltid skulle finnas tillgängliga för byggnadens

underhåll och staten för framtiden bliva befriad därifrån.

Läroverkskollegiet har, med instämmande i delegerades plan för gymnasiehusets

framtida disposition, föreslagit, att statsanslag måtte sökas för bekostande

av nu planerade reparationer samt att tillika måtte göras hemställan

därom, att stiftets byggnadskassa finge reserveras för husets framtida

underhåll.

I sin förenämnda skrivelse har riksarkivarien, som den 24 oktober 1921

inspekterat domkapitlets arkiv, anfört bland annat:

Trots det jämförelsevis fria läget av den byggnad, vari domkapitlet är

inrymt, kan dess arkiv icke anses äga tillräcklig brandsäkerhet, da aik|ivalierna

till huvudsaklig del förvaras i expeditionslokalerna en trappa

lupp, som endast liga trägolv och äro eldade med kakelugnar. Ännu större

är risken för de a rk i val i er, som förvaras pa vinden. Enär domkapitlet ej

ensamt disponerar byggnaden synes det därjämte sakna möjlighet att i

övriga lokaler kontrollera eldsäkerheten. Då härtill kommer att expeditionslokalerna

icke lämna rum vare sig för nedflyttning av arkivalierna

på vinden, för de blivande årliga accessionerna eller ens för arkivaliernas

rationella uppställning enligt förteckningarnas serieindelning, synes det

vara nödvändigt, att särskild arkivlokal inredes. Helst bör detta ske a

nedre botten, och lokalen bör förses med järnluckor och järndörrar samt

värmeledning ävensom anordnas sa stor, att den lämnar utrymme även för

arkivalier ä vinden. Trycksaker och dylikt böra däremot ej sammanblandas

med arkivalierna.

På grund av remiss har skolöverstyrelsen den 13 november 1922 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid anfört:

För närvarande disponeras ungefär hälften av den gamla gymnasiebvggnaden

av högre allmänna läroverket i Karlstad och enligt föreliggande

förslag skulle läroverket även efter den föreslagna restaurationen

komma att förfoga över samma del av byggnaden. Det synes

därför rimligt, att läroverket (''iller den, som har att svala föi

bekostande av läroverkets byggnader, bestrider hälften av kostnaden

för reparationen av byggnadens yttre, vilken kostnad enligt uppgjort

kostnadsförslag skulle belöpa sig till 19,200 kronor. Då läroverkets

byggnadsfond den 31 december 1921 hade en behållning över skuld å

blott 1,125 kronor 26 öre, torde det ej kunna ifrågasättas, att läroverket

skall bekosta den erforderliga reparationen. Genom beslut den 20 november

1913 hava stadsfullmäktige i Karlstad, i den män byggnadsfondens

egna tillgångar ej därtill lämna medel och med hjälp av de bidrag, som

kunna erhållas från länets landsting och stiftets byggnadskassa, åtagit

sig underhållsskyldighet av läroverkets lokaler samt den byggnadsskyldighet,

som kunde inträda, när nuvarande lokaler av stadsfullmäktige prövades

otillräckliga för sitt ändamål. Ehuru det ej särskilt är nämnt, torde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87. 5

man dock kunna utgå från att stadsfullmäktige härvid närmast avsett de

läroverkets lokaler, som användas för den egentliga undervisningen, och

ej dfen gamla gymnasiebyggnaden, som torde få betraktas som statens

egendom och som vid tidpunkten för stadsfullmäktiges beslut till stor del

disponerades för stifbiändamål. Man torde därför ej heller kunna sätta i

fråga, att staden skall bekosta omförmälda reparationsarbeten. Däremot

finner överstyrelsen, att stiftets byggnadskassa, som vid 1921 åra utgång

hade eu behållning av 34,960 kronor 75 öre, torde böra kunna lämna bidrag

till bekostande av den erforderliga reparationen av byggnadens yttre.

Med stöld av vad överstyrelsen ovan anfört, torde detta bidrag lämpligen

kunna bestämmas till halva kostnaden därför eller till 9,600 kronor.

Vad slutligen beträffar förslaget om att stuf tets byggnadskassa ma få

reserveras för byggnadens framtida underhåll, kunna vissa skäl tala för

eu sådan anordning. Så till exempel har Kungl. Maj:t för uppförande av

läroverkets i Västerås biblioteksbyggnad den 13 november 1914 ur Västerås

stifts byggnadskassa anvisat 20,000 kronor och den 31 mars 1916 återstoden

av kassans behållning, utgörande 4,866 kronor 94 öre, och den 1 september

1922 bär Kungl. Maj:t medgivit, att ur Växjö stifts byggnadskassa, som

den 31 december 1920 hade eu behållning av 55,430 kronor 58 öre, finge användas

42,160 kronor för restauration av stifts- och läroverkshiblioteksbyggnaden

i Växjö. I detta sammanhang anser sig överstyrelsen också

böra meddela, att enligt vad överstyrelsen bär sig bekant, särskilt de för

stifts- och läroverksbiblioteket disponerade lokalerna mycket snart torde

vara i behov av ganska omfattande reparationer. Även om man kan räkna

med att åtminstone det huvudsakliga av Karlstads stifts byggnadskassa»

tillgångar kommer att användas för den gamla gymnasiebyggnadens framtida

underhåll, torde det med hänsyn till att även stiftets övriga läroverk

i viss män må kunna göra anspråk på bidrag ur kassan knappast vara erforderligt

eller lämpligt att nu fatta något för framtiden bindande beslut i

donna fråga. Enligt överstyrelsens mening torde frågan om erforderliga

bidrag ur kassan framdeles böra prövas i vanlig ordning.

Härefter bar byggnadsstyrelsen den 10 januari 1923 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet. Styrelsen yttrar:

De föreslagna reparationsåtgärderna finner byggnadsstyrelsen för sin del

synnerligen önskvärda. Byggnaden, som måste anses representera ett-betydande

kulturhistoriskt värde, befinner sig nämligen för närvarande i ett förfallet

tillstånd och är i oavvisligt behov av en snar reparation. Beträffande

införandet av värmeledning måste denna åtgärd anses ur brandsäkerbetssynpunkt

vara synnerligen påkallad med hänsyn till de i byggnaden inrymda

dyrbara bibliotek och samlingar. Vad beträffar inredandet av arkivlokaler

för domkapitlet får byggnadsstyrelsen framhålla, att genom de

i detta avseende föreslagna anordningarna visserligen; icke skulle erhållas

fullt brand fria lokaler, i det att byggnadens bjälklag icke äro brandsäkra,

men finner styrelsen denna omständighet innebära mindre risk

med hänsyn till såväl byggnadens relativt isolerade läge som det förhållandet

att centraluppvärmning skulle i byggnaden införas.

Beträffande de för förslagets genomförande beräknade kostnaderna, tillhopa,

41,700 kronor, bär styrelsen icke något att för sin del erinra.

Under det att byggnadsstyrelsen sålunda finner de i det ingivna förslaget

angivna åtgärderna synnerligen välbetänkta, får styrelsen fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

hålla, att förslaget är utarbetat på grundval av i vissa avseenden felaktiga

iippmätningsritningar, varför förslaget för att kunna läggas till grund för

arbetenas utförande måste underkastas en omarbetning.

Då det emellertid, enligt vad byggnadsstyrelsen erfarit, är ovisst, huruvida

statsverket är ägare till byggnaden i fråga, torde, innan någon ytterligare

åtgärd från det allmännas sida vidtages i förevarande ärende, eu utredning

böra verkställas rörande äganderätten till byggnaden.

Efter erhållen remiss har kammarkollegiet beträffande äganderätten till

ifrågavarande byggnad låtit verkställa utredning genom sitt första arkivkontor,

som den 16 februari 1923 i ärendet avgivit tjänstememorial.

Utöver de upplysningar, som de i det föregående omförmälda delegerade

lämnat rörande tillkomsten av gamla gymnasiehuset ävensom beträffande

till detsamma anvisade statsanslag, har arkivkontoret meddelat, att i det i

Karlstad befintliga läroverkshus, vilket förstördes vid en staden den 22 juni

1752 övergången brand, jämte gymnasiet även varit inrymt stiftets konsistorium

med bibliotek och arkiv, ävensom erinrat, att rikets ständer vid

1859—1860 års riksdag anslagit 10,000 rdr till reparation och förändring

av nuvarande gamla gymnasiehuset. Vidare anför arkivkontoret:

Vid tiden för denna byggnads uppförande gällde ännu gymnasii- och

skoleordningen av den 4 februari 1724, vilken i fjärde flocken kap. 4 mom.

7 stadgar kronans skyldighet att uppföra »publigue hus», varibland läroverkshusen

helt säkert räknades.

Vad angår den tomt, å vilken det gamla läroverkskuset blivit uppfört,

så ingår densamma uti den del av stadens donations jord, som ursprungligen

benämndes Tingvalla. Detta område har staden den 5 mars 1584

i donation erhållit av hertig Carl.

Av ovan åberopade delar av 1724 års gymnasii- och skolordning framgår

bland annat, att när fråga förelåg om utvidgning av eu dylik läroverkstomt,

man förutsatte att staden borde upplåta jord härtill. Denna

''bestämmelse gör det antagligt att även den ursprungliga skoltomten blivit

upplåten av staden.

I utlåtande den 25 juli 1923 har kammarkollegiet förmält sig finna av

den i ärendet verkställda utredningen framgå, att äganderätten till det

gamla gymnasiehuset i Karlstad tillkommer statsverket.

Sedan härefter byggnadsstyrelsen anbefallts att ånyo avgiva utlåtande i

ärendet, har styrelsen i utlåtande den 30 april 1924 anfört:

I skrivelse till Kung], Maj:t -den 13 februari 1924 hade byggnadsstyrelsen,

under erinran om viss skriftväxling, som i restaureringsfrågan

förts mellan domkapitlet och styrelsen, meddelat, att styrelsen

hade för avsikt att låta uppgöra och underställa Kungl. Maj:ts prövning

ett fullständigt förslag till iståndsättande av byggnaden i fråga.

Då styrelsen emellertid för detta ändamål även borde kunna avgiva

ett förslag till byggnadens framtida användande, under förutsättning

nämligen att statsverkets, av kammarkollegiet påstådda äganderätt till

fastigheten vore ostridig, hade byggnadsstyrelsen samma dag tillskrivit

domkapitlet i Karlstad med förfrågan huruvida domkapitlet fortfarande

önskade disponera vissa delar av byggnaden ävensom huruvida

staden för läroverkets del allt framgent hade behov av utrymma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

t

därstädes, eller om byggnaden i sin .helhet lämpligen borde disponeras

av domkapitlet för tjänstelokaler, bibliotek m. m. Byggnadsstyrelsen

ansåge sig emellertid icke kunna avvakta resultatet av utredningen om

gymnasiehusets framtida användning och det därav beroende uppgörandet

av förslag till byggnadens reparation, utan nödgades dessförinnan för Kungl.

Maj: t framlägga förslag om anvisande av medel för omedelbart vidtagande

av åtgärder för iståndsättande av byggnadens yttertak. Av arkitekten AlmC|iiist

i samråd med byggmästaren E. Forsgren i Karlstad senast den 5 februari

1924 gjord undersökning både givtit vid handen, att plåttakets tillstånd,

»om sedan länge varit ytterligt bristfälligt, på senaste tiden i så betänklig

grad förvärrats, att en reparation av den befintliga plåtbeklädnaden icke

längre vore tillfyllest, utan att en i stort sett fullständig och omedelbar

nyläggning av taket numera vore av nöden för att icke byggnaden skulle

taga allvarlig skada. Bristfälligheterna vore så svåra, att snö och regn

inträngde på vinden och förorsakade röta i undervarande bjälklag samt

vattendropp i domkapitlets med flera lokaler. Enligt en i skrivelsen angiven

specifikation beräknades kostnaderna för de sålunda oundgängligen

erforderliga åtgärderna till 20,000 kronor, och hemställde byggnadsstyrelsen,

under’ framhållande av att anslaget till byggnader och reparationer

icke lämnade tillgång till bestridande av dessa kostnader, att Kungl. Maj:t

täcktes anvisa ett belopp av 20,000 kronor för iståndsättande av yttertaket

å det gamla gymnasiehuset i Karlstad.

Sistnämnda framställning har, byggnadsstyrelsen veterlig!, ännu icke

föranlett någon Kung!. Maj:ts åtgärd.

Emellertid hade domkapitlet i skrivelse den 2 april 1924 besvarat byggnadsstyrelsens

ovanberörda förfrågan och därvid efter samråd med byggnadsdelegerade

vid Karlstads högre allmänna läroverk i huvudsak anfört

•följande.

Domkapitlet behövde för sin de! i övre våningen sessionsrum med ett

litet förrum, notariens rum, expeditionsrum och vaktrum samt i undervåningen

arkivrum. Med dessa lokaler kunde domkapitlet med sin nuvarande

arbetsomfattning reda sig. De återstående tre rummen i övre våningen

innehades nu av stifts- och 1 ärovcrksbibl ioteket, som fortfarande

borde disponera desamma och med framtiden väntades behöva ökade lokaler.

1 undervåningen vore läroverkets naturhistoriska samlingar förvarade

och läroverket disponerade även ett rum till scoutrum, vilka lokaler

fortfarande behövdes för läroverkets behov. Domkapitlet ansåge sålunda,

att i byggnaden borde upplåtas lokaler för domkapitlet, stifts- och läroverksbiblioteket

samt läroverkets naturhistoriska samlingar ävensom ett

rum till scoutrum. Däremot torde plats ej finnas för fornminnesföreningens

samlingar, som nu huvudsakligen inrymdes i de lokaler, som vore

avsedda till domkapitlets sessionsrum och arkivrum. Möjligen kunde utrymme

på vinden tillsvidare beredas för samlingarna, till dess föreningen

hunnit skaffa sig egna lokaler.

Emellertid hade byggnadsstyrelsen i förberörda skrivelse till domkapitlet

den 13 februari 1924 gjort gällande, att för att statsverket över huvud

taget skulle åtaga sig byggnadens framtida underhåll utan att själv för

något sitt ändamål disponera densamma, man måste gå ut ifrån, att de

som nyttjade byggnaden erlade hyra för sina respektive lokaler inom densamma.

Häremot har emellertid domkapitlet anfört, att domkapitlet såsom

eu statens institution icke kunde tänka sig höra erlägga hyra för sina

lokaler, därest staten bleve iigare av byggnaden, ävensom meddelat, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

läroverkets byggnadsdelegerade både ansett, att med hänsyn till byggnadens

tillkomst läroverket kunde göra anspråk på att fortfarande få dispo*

liera de rum, som vore behövliga för undervisningen och att för läroverkets

del ingen hyra borde till staten utgöras.

Härjämte har Almquist till byggnadsstyrelsen med tjänstememorial den

3 april 1924 överlämnat, förutom i november 1923 uppgjorda uppmätningsritningar,

ett i mars 1924 dagtecknat besiktningsutlåtande jämte en av

Forsgren den 19 mars 1924 uppgjord, å 114,913 kronor slutande kostnadsberäkning

å reparations- och. ändringsarbeten å byggnaden i fråga, i vilken

beräkning jämväl ingå de arbeten, för vilka byggnadsstyrelsen i ovanberörda

skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 februari 1924 gjort framställning

om anvisande av medel.

Vad beträffar domkapitlets och läroverkets önskan, att lokalerna måtte

av dom hyresfritt få disponeras, har byggnadsstyrelsen häremot intet att

erinra.

Styrelsen tillåter sig i denna fråga hänvisa till domkapitelkommitténs

betänkande I: 2, sid. 409 och följande, där kommittén redogjort för domkapitlens

lokalförhållanden. Härav framgår, att i det störa flertalet stiftsstäder

domkyrkan äger de åt domkapitlen upplåtna lokalerna och att i

andra fall dessa lokaler tillhöra institutioner och kassor, som en gång ansetts

vara kyrkans. Två domkapitel åtnjuta emellertid direkt hyresanslag

av statsmedel. Med hänsyn härtill har byggnadsstyrelsen intet att erinra

för sin del mot det från domkapitlets och läroverkets sida framställda

yrkandet, att lokalerna måtte av dem hyresfritt få disponeras, men vill

byggnadsstyrelsen ifrågasätta, huruvida icke, såsom fallet lär vara beträffande

övriga domkapitel, domkapitlet och givetvis även läroverket

skäligen borde bekosta underhållet av byggnaden, allra helst domkapitlet

förfogar över en byggnadskassa och kommunen ju har att bestrida kostnaderna

för allmänna läroverkets lokaler.

Med hänsyn därtill att statsverket lämnat bidrag till de tidigare större

reparationerna åren 1816 och 1859—60, vill emellertid byggnadsstyrelsen

föreslå, att byggnadens yttre underhålles av statsverket, under det att det

inre underhålles av de institutioner, som nyttja fastigheten. I enlighet

härmed skulle sålunda vid den nu avsedda, mera genomgripande restaureringen

av statsmedel bestridas kostnaderna för reparationen av byggnadens

yttre, däri inbegripet fönster, yttertrappa och sockel samt nyläggning

av yttertaket, varjämte givetvis på statsverket borde falla viss andel av

kostnaden för arvoden, administration och oförutsedda utgifter.

Det av Almquist utarbetade reistaureringsförslaget omfattar eu fullständig

reparation av byggnadens inre, såväl domkapitlets som läroverkets

och museets lokaler, införande av värmeledning i hela byggnaden samt

utvändig reparation och nytäckning av yttertaket. Byggnadsstyrelsen

bär intet att erinra mot förslaget och den därtill hörande kostnadsberäkningen.

Dock synes takets nyläggning med koppar, som, ehuru önskvärd,

förorsakar eu merkostnad av 5,000 kronor, kunna ersättas med en

täckning med galvaniserad plåt. Posterna å tillhopa 25,000 kronor för oförutteedda

utgifter, arvoden och administration synas jämväl kunna nedsättas

till 10,000 kronor. Den sammanlagda kostnaden skulle sålunda

komma att uppgå allenast till 94,913 kronor.

De av Almquist beräknade kostnaderna för nu ifrågasatta iståndsättu

ing sar beten skulle, enligt vad styrelsen ovan föreslagit, fördelas på sätt

nedanstående tabell angiver.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

9

Enl. ark.

Almquist

förslag

Åtgärder

som kunna

uppskjutas

el. ned- ,

prutas

Betalas

av stats- verket

Betalas

av den in- stitution,

som nyttjar

lokalerna

Beloppen i IV j

uppdelas på

domkap. lärov.

I

n i

in

IV

V

VI

Invändiga arbeten.

Reparation av de olika rum- men ..............................

29,313

10,353

18,960

15,995

2,965 i

Diverse arbeten, justering av

dörrar, elektr. ledningar,

luckor ...........................

7,150

O

O

1^

»O

1,450

850

600

f

Värmeledning.....................

13,550

3,000

—

10,550

10,550

— I

Ulvändiga arbeten.

Reparation av väggar, fönster

m. m...........................

14,900

14,900

j Yttertaket ........................

25,000

5,000

20,OCH)

—

—

—

! Arvoden och oförutsedda ut- gifter..............................

25,000

15,000

5,000

5,000

5,000

1

i

i - /■'' ■■ , ■ j ]

Summa 114,913 ! 39,053 ! 39,900 | 35,960 1 32,395 | 3,565 |

Av de i kolumn II upptagna posterna är o de invändiga arbetena, repre^

sentferande ett belopp av 19,053 kronor och avseende samtliga de av läroverket

nyttjade lokalerna, av den art, att de må kunna tillsvidare anstå.

De i kolumn VI upptagna kostnaderna, som jämväl falla på läroverket»

avse inre reparationer av trappor och korridorer, vilka däremot måste

utföras i samband med övriga arbeten.

Angående införande av värmeledning vill styrelsen framhålla, att denna

bör planeras oeli utföras så att pannor och rör dimensioneras för kela

byggnaden, om än installeringen av element tillsvidare skulle komma att

uppskjutas inom läroverkets lokaler.

I anledning av vad i ärendet förekommit och under åberopande av vad

byggnadsstyrelsen bär ovan anfört, får styrelsen — under förutsättning

av statsverkets äganderätt till det gamla läroverkshuset i Karlstad —

föreslå, att Kungl. Maj:t täcktes medgiva, att byggnaden i fråga alltjämt

må disponeras av domkapitlet i Karlstad och av högre allmänna läroverket

därstädes mot underhållsskyldighet av det inre av respektive

lokaler.

Härjämte får styrelsen framhålla den tvingande nödvändigheten av att

den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden snarast möjligt iståndsättes i

huvudsaklig överensstämmelse med det av Almquist uppgjorda förslaget,

och tillåter sig styrelsen föreslå, att kostnaderna härför så bestridas, att

av statsmedel anvisas ett belopp av 39,900 kronor, däri inräknade de kostnader,

om vilkas anvisande styrelsen gjort framställning i förberörd»

skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 februari 1924, samt att av de återstående

kostnaderna av domkapitlet bestrides ett belopp av 32,395 kronor för iordningställandet

av domkapitlets lokaler och införande av värmeledning i

denna del av byggnaden, under det att resten, 3,565 kronor, bekostas av

läroverket. Vad de härefter i förslaget återstående arbetena beträffar,

enligt kostnadsberäkningen uppgående till 19,053 kronor, vill styrelsen

uttrycka önskvärdheten av att jämväl dessa snarast må komma till ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

förande, och får styrelsen särskilt framhålla behovet av att värmeledningen

införes i hela byggnaden för ökande av brandsäkerheten med hänsyn

till de därstädes förvarade arkivalierna m. m.

Slutligen anser sig byggnadsstyrelsen böra än en gång för Kungl. Maj:t

framhålla det trängande behovet av yttertakets iståndsättande.

Vid byggnadsstyrelsens utlåtande fanns fogat ett av riksantikvarien beträffande

restaureringen av den gamla gymnasiebyggnaden avgivet yttrande,

däri lian anför:

Riksantikvarien får på det livligaste tillstyrka, att denna värdefulla men

försummade byggnad snarast blir iståndsatt i enlighet med arkitekten Almquists

förslag. Vid täckningen av lanterninens tak bör dock tillses, att

detta sker på samma sätt och med material av samma dimensioner som

nuvarande täckning.

Härefter har domkapitlet i skrivelse den 21 maj 1924 anfört:

Sedan domkapitlet erfarit, att byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande och

kostnadsförslag angående iståndsättande av det gamla gymnasiehnset i

Karlstad, vill domkapitlet, med framhållande a.v det ofrånkomliga behovet

av byggnadens snara restaurering och av utvidgade lokaler för domkapitlets

behov, samt för att om möjligt få frågan om äganderätten till byggnaden

löst, hemställa, att ärendet måtte remitteras för hörande av stadsfullmäktige

i Karlstad, huruvida från stadens sida kunna göras några anspråk

på äganderätten till byggnaden, börande stadsfullmäktige, därest

de framställa anspråk pa äganderätten, jämväl anbefallas att yttra sig,

huruvida de, därest Kungl. Maj:t låter byggnadsstyrelsen verkställa

restaurering av byggnaden, vilja ikläda sig förbindelse att, i händelse

Karlstads stad vid en blivande process skulle bliva tillerkänd äganderätten

till byggnaden, till statsverket eller de'' kassor, som bekostat restaureringen,

återbetala de för restaureringen nedlagda kostnaderna jämte 5 procents

ränta därå från utbetalningsdagarna och till dess likvid sker.

På Kungl. Maj:ts befallning anmodade länsstyrelsen i Karlstad stadsfullmäktige

därstädes att, i anledning av vad domkapitlet i förberörda skrivelse

den 21 maj 1924 anfört, avgiva yttrande i ärendet.

I det yttrande, som drätselkammaren på grund härav avgav i ärendet,

anförde drätselkammaren beträffande marken, varå gymnasiebyggnaden är

belägen, att densamma eu gång donerats till staden, dock icke av hertig

Carl, såsom arkivkontoret uppgivit, utan av drottning Christina, samt att

den inginge i det markområde, som innefattades i hennes donationsbrev ar

den 29 december 1647, ävensom att den sedermera upplåtits till skohorn!

och därför fortfarande vore stadens tillhörighet.

Vid sammanträde den 18 december 1924 beslöto härefter stadsfullmäktige

att, med vidhållande av stadens anspråk på äganderätten till den mark,

varå gymnasiebyggnaden är belägen, förklara sig frånträda anspråken på

äganderätten till byggnaden under villkor, dels att högre allmänna läroverket

i Karlstad berättigades att kostnadsfritt disponera de lokaler däri,

som nu vore eller framdeles bleve behövliga för läroverkets bibliotek och i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 87.

gymnasiehuset befintliga naturhistoriska samlingar, dels att staden fritoges

från alla kostnader för byggnadens iståndsättande och framtida underhåll.

Magistraten i Karlstad har i avgivet yttrande förmält sig intet hava att

tillägga utöver vad stadsfullmäktige anfört.

Stadsfullmäktiges och magistratens yttranden hava av länsstyrelsen överlämnats

till Kungl. Maj:t med skrivelse av den 2 mars 1925, däri länsstyrelsen

yttrar:

Kungl. Majrts be fall ningshavande anser de från stadens sida andragna

skälen för dess uppfattning beträffande äganderätten till den mark, varå

ifrågavarande byggnad är belägen, vara välgrundade och finner stadsfullmäktiges

beslut i ämnet av den 18 december 1924 innebära en lämplig

grundval för ordnande av frågan om byggnadens omhändertagande och

framtida underhåll.

Då Kungl. Maj:ts be fall ningsha vande vidare utgår från att statsverket

bör vidkännas utgifterna för det å omförmälda byggnad erforderliga

restäureringsarbetet samt ett omedelbart iståndsättande av denna byggnad,

vilken äger ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde, med hänsyn

till dess nuvarande förfallna tillstånd är av trängande behov påkallat,

får Kung!. Maj:ts befalInin gshavande hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

så skyndsamt som möjligt vidtaga åtgärder för det ifrågasatta restarareringsarbetets

utförande på statens bekostnad.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt domkapitlet att avgiva utlåtande över

den i byggnadsstyrelsens utlåtande av den 30 april 1924 omnämnda, av

styrelsen den 13 februari 1924 gjorda framställningen om anvisande av

medel för iståndsättande av taket å gymnasiebyggnaden, har domkapitlet i

utlåtande av den 16 september 1925 anfört:

Hela byggnaden befinner sig i ett så förfallet skick, att en snar reparation

är oavvisligen nödvändig. För domkapitlets behov är det även ofrånkomligt

att snarast erhålla utökade lokaler och framför allt ett arkivrum.

Redan nu äro alla skåp i domkapitlets lokaler så överfulla av handlingar,

att det ej finnes annan råd att få plats för nytillkommande handlingar än

att bunta ihop en del av de gamla och stapla upp dem på golvet i ett rum

på vinden, där dock takdropp i ganska stor utsträckning plägat förekomma.

Från brandsäkerhetssynpunkt finner domkapitlet även önskvärt, att

.värmeledning snarast införes. Även äro domkapitlets lokaler ganska svåra

att uppvärma under eu kall vinter, till följd av att fönsterna äro så otäta,

att vinden har ganska stort spelrum. Vid häftigt regnfall stänker det

långt rit på golvet, trots att fönsterna äro stängda. Fönsterkarmarna äro på

några ställen så uppruttnade, att nya fönsterhakar ej kunna insättas i

stället för dem, som fallit bort.

Domkapitlet finner därför ofrånkomligt, att hela byggnaden med det

snaraste restaureras. Att taga enbart taket för närvarande och låta anstå

med det övriga finner domkapitlet ej tillrådligt, då det hela är i sä

starkt behov av restaurering som möjligt. För att undgå det värsta takdroppet

och för att rädda de arkivalier, som förvaras å vinden, har rektor

vid läroverket för år 1925 anslagit 150 kronor ur läroverkets byggnadsfond

och pågår för närvarande med dessa medel lagning av de mast anfrätta

delarna av taket. Av den, som utför taklagningen, har domkapitlet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition Nr 87.

erfarit, att, om samma summa ansloges för en ytterligare bättring av taket

nästa sommar och om taket dessutom skrapades och målades, detsamma

skulle kunna stå sig ytterligare ett par år. Vid sådant förhållande1 finner

domkapitlet, därest en restaurering av byggnaden i dess helhet ej skulle

kunna komma till stånd till nästa år, att det vore fördelaktigare att provisoriskt

laga taket för en ringa kostnad än att t. ex. domkapitlet begärde

anvisande av medel ur stiftets byggnadskassa för fullständig omläggning

av taket. Domkapitlet föreställer sig nämligen, att en del av

de arbeten, som föranledas av takets omläggning, måste göras om vid

byggnadens fullständiga reparation, som därigenom komme att draga en

ökad kostnad utöver den beräknade. Därest sålunda restaurering av byggnaden

i dess helhet ej skulle komma att utföras nästa sommar, anser domkapitlet,

att det bör uppdragas åt byggnadsstyrelsen att provisoriskt laga

taket. Då kostnaderna härför ej torde ställa sig högre än cirka 400 kronor,

torde byggnadsstyrelsen kunna gälda denna kostnad av anslaget till oförutsedda

utgifter.

Emellertid finner domkapitlet, att kostnaden för restaurering av byggnaden

i dess helhet ej borde verka avskräckande. Arkitekten Almq uists

förslag slutar å en kostnad av 114,913 kronor. Byggnadsstyrelsen har dock

ansett, att detta belopp kunde nedbringas med 20,000 kronor, varför slutsumman

skulle stanna vid 94,913 kronor. Enligt byggnadsstyrelsens förslag

skulle denna summa fördelas å statsverket, domkapitlet och läroverket

sålunda:

Statsverket .................................................................. 39,900

Domkapitlet ................................................................ 32,395

Läroverket.................................................................... 22,618

Summa kronor 94,913

Av läroverkets andel skulle dock endast arbeten för 3,565 kronor komma

till utförande i samband med restaureringen. Återstående arbeten för

läroverkets del, 19,053 kronor, skulle tillsvidare anstå. Ehuru det vore

önskvärt, att även dessa arbeten snarast komme till utförande, anser dock

även domkapitlet, att därmed kan tillsvidare anstå, då ju fråga föreligger

om stifts- och 1 ä ro verksb i bl io tek e t s. omorganisering till 1 andsbibliotek och

det i samband därmed kan tänkas, att staden och landstinget skulle kunna

vara villiga att bidraga till kostnaderna för lokalernas restaurering och

underhåll.

De arbeten åter, i vilka läroverket skulle deltaga med 3,565 kronor, avse

inre reparation av trappor och korridorer. Då läroverkets byggnadsfond

ej torde kunna vidkännas denna kostnad och då man ej kan förutsätta,

att staden skall vara villig att bidraga därtill, anser domkapitlet,

att denna kostnad bör stanna å statsverket, vars andel i kostnaden sålunda

skulle ökas till 43,465 kronor.

Beträffande den andel av kostnaderna, som skulle falla på domkapitlet,

32,395 kronor, bär domkapitlet under förutsättning av Kungl. Maj :ts medgivande

bitet att erinra emot, att denna kostnad bestridas av stiftets byggnadskassa.

Domkapitlet hade från början tänkt sig, att byggnadskaissan

ej skulle tagas i anspråk för restaureringen utan bibehållas för detl framtida

underhållet av byggnaden, varom domkapitlet även begärt Kungl.

Maj:ts godkännande. Vid den tiden var det dock ovisst, vem som var

ägare till byggnaden. Genom stadsfullmäktiges i Karlstad avstående från

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

anspråk på äganderätten till byggnaden måste det numera anses fastslaget,

att byggnaden är statens egendom. Då domkapitlet vid sådant förhånande

är förvissat om, att staten för framtiden kommer att underhålla

byggnaden och även de lokaler, som disponeras av domkapitlet, finner

domkapitlet ej samma intresse föreligga att bibehålla byggnadskassan. För

läroverkens behov torde kassan ej heller numera vara behövlig, då städerna

ju åtagit sig byggnadsskyldigheten av läroverkshuisem. Byggnadskassans

behållning utgjorde den 30 juni 1925 39,497 kronor 70 öre.

Sedan härefter domkapitlet hos stadsfullmäktige gjort framställning om

avstående från stadens sida av anspråken på äganderätt jämväl till det

markområde, varå gymnasiebyggnaden är belägen, hava stadsfullmäktige

vid sammanträde den 15 oktober 1925 beslutit att till Kungl. Maj:t och

kronan med full äganderätt utan ersättning upplåta ifrågavarande område,

vilket innehölle eu areal av 557 kvadratmeter av tomten nr 59 i kvarteret

Falken och med röda begränsningslinjer angivits å en av stadsingenjören

Gustaf Lovén den 1 oktober 1925 upprättad karta, ävensom att för denna

upplåtelse uppställa samma villkor, som av fullmäktige vid sammanträdet

den 18 december 1924 stipulerats för frånträdandet av anspråken på äganderätten

till själva byggnaden.

På given anledning hava stadsfullmäktige sedermera upptagit ifrågavarande

ärende till förnyad prövning vid sammanträde den 16 september

1926 och därvid beslutit att frånträda alla anspråk på äganderätt till gamla

gymnasiehuset med ovan angivna tomtområde om 557 kvadratmeter under

villkor, att staden berättigas att kostnadsfritt disponera följande för högre

allmänna läroverkets bibliotek och naturhistoriska samlingar erforderliga

lokaler, nämligen: i bottenvåningen ett större och ett mindre rum i byggnadens

västra del, nu använda till förvaring av läroverkets naturhistoriska

samlingar, en trappa upp tre rum i byggnadens västra del, nu inrymmande

större delen av läroverkets bibliotek, samt i vindsvåningen dels ett större

och ett mindre rum, nu använda gemensamt av läroverket och domkapitlet

till förvaring av arkivalier, dels i mån av behov det övriga oinredda vindsutrymmet,

använt till förvaring av till läroverket inkommande tidskrifter

och mindre värdefulla böcker. \ idare hava stadsfullmäktige beslutit åtaga

sig dels iståndsättandet och framtida underhållet av nyssnämnda lokaler

genom stadens egen försorg, dels andel i kostnaden för värmelednings indragande

i byggnaden med ett belopp av 3,000 kronor. Slutligen hava fullmäktige

beslutit uppdraga åt drätselkammaren att med vederbörande träffa

de avtal, som erfordrades för verkställigheten av fullmäktiges sålunda fattade

beslut.

I avgivet yttrande har magistraten instämt i stadsfullmäktiges beslut.

Med överlämnande av stadsfullmäktiges och magistratens sistberöida

yttranden har länsstyrelsen i skrivelse den 27 september 1926 tillstyrkt, att

ärendet måtte göras till föremål för proposition till 1927 års riksdag på

grundvalen av stadsfullmäktiges vid sammanträdet den 16 september 1926

fattade beslut.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

Av den utredning, som förebragts i ärendet, har framgått att den gamla

gymnasiebyggnaden i Karlstad i kulturhistoriskt avseende har ett stort värde

men att den för närvarande befinner sig i ett högeligen försummat och bristfälligt

skick. Utredningen bär även givit vid handen att, i händelse byggnaden

får undergå en ändamålsenlig reparation och vissa ändringar däri

vidtagas, densamma kan bereda fullt tillfredsställande lokaler för domkapitlet

samt det allmänna läroverkets bibliotek och naturvetenskapliga samlingar.

På grund av dessa omständigheter synes det mig vara självfallet att åtgärder

med det snaraste böra vidtagas för byggnadens iståndsättande. Enahanda

uppfattning angående nödvändigheten av en genomgående reparation av det

gamla gymnasiehuset uttalas jämväl av riksdagens år 1926 församlade revisorer,

vilka, efter besök i byggnaden, i sin den 15 december 1926 avgivna

berättelse gjort följande uttalande i frågan:

Revisorerna iakttogo vid sitt besök, att förevarande i kulturhistoriskt hänseende

märkliga byggnad är i trängande behov av reparation såväl ut- som

invändigt. Särskilt lade revisorerna märke till dels det otillfredsställande

skick, i vilket domkapitlets lokaler befinna sig, dels ock att i vindsvåningen

förvarade arkivalier genom takets otäthet utsättas för stor risk att skadas.

Därjämte anse sig revisorerna böra framhålla brandfaran inom byggnaden,

som ytterligare ökas därigenom att den i huset inledda vattenledningen,

enligt vad för revisorerna uppgivits, vid kyla icke kan fungera. Det synes

revisorerna angeläget, att frågan om byggnadens iståndsättande och framtida

underhåll snarast blir ordnad på ett tillfredsställande sätt.

Såsom framgår av min i det föregående lämnade redogörelse har den i

ärendet verkställda utredningen resulterat i följande förslag till överenskommelse

i fråga om ägande- och dispositionsrätten till gamla gymnasiebyggnaden

i Karlstad samt beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för

byggnadens restaurering och framtida underhåll. Karlstads stad frånträder

till förmån för kronan alla anspråk på äganderätt till såväl byggnaden som

det markområde, vara densamma är uppförd. Dispositionsrätten till byggnaden

skulle emellertid icke oinskränkt tillkomma kronan, i det att staden

skulle äga att kostnadsfritt disponera de lokaler i byggnaden, som nu användas

för högre allmänna läroverkets i Karlstad bibliotek och naturhistoriska

samlingar, samt dessutom i mån av behov ytterligare oinrett vindsutrymme.

Vad angår dels sättet för bestridande av de till 94,913 kronor beräknade

kostnaderna för den föreslagna restaureringen av byggnaden, dels byggnadens

framtida underhåll, skulle staden åtaga sig iståndsättandet av de utav staden

för läroverket disponerade lokalerna samt därjämte andel i kostnaden för

värmelednings indragande i byggnaden, vilka kostnader beräknats till sammanlagt

22,618 kronor. Det framtida underhållet av sagda lokaler skulle

därjämte åvila staden. Med statsmedel till belopp av 39,900 kronor skulle

bestridas kostnaderna för omläggning av taket samt restaurering av byggnadens

yttre i övrigt, varjämte staten även för framtiden skulle svara för

det utvändiga underhållet av byggnaden. Vad vidare beträffar utvidgningen

och reparationen av domkapitlets lokaler i byggnaden skulle kostnaden härför,

beräknad till 32,395 kronor, med Kungl. Maj:ts medgivande bestridas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

15

av Karlstads stifts byggnadskassa. Denna både’ enligt mig tillhandakommen

uppgift den 31 december 1926 en behållning av 41,809 kronor 9 öre.

Med avseende å det sålunda föreliggande förslaget anser jag mig böra

framhålla följande.

Vad först angår frågan om upplåtande åt staden för läroverkets behov

av ytterligare vindsutrymme, torde detta böra äga rum endast för den händelse

och i den mån domkapitlet icke anser dylikt utrymme erforderligt för

domkapitlets framtida behov.

Beträffande vidare förslaget i vad det avser att med medel ur stiftets

byggnadskassa bestrida kostnader för förändring och reparation av domkapitlets

lokaler torde böra erinras därom, att bestämmelser finnas meddelade

rörande användning av stiftens byggnadskassor. I § 217 gällande

läroverksstadga föreskrives nämligen, att i stift, där byggnadskassa finnes,

lämnas ur densamma, i mån av dess tillgångar och efter medgivande i

varje särskilt fall av Kungl. Maj:t, bidrag till byggnad och underhåll av

läroverkshus. Såsom av skolöverstyrelsens utlåtande framgår har byggnadskassa

använts jämväl för uppförande av byggnad för stifts- och läroverksbibliotek

samt för restaurering av sådan byggnad. Även i förevarande

fall torde enligt nämnda författningsrum befogenhet förefinnas att använda

medel ur Karlstads stifts byggnadskassa till bestridande av kostnaderna för

reparation av de lokaler i gymnasiebyggnaden, vari högre allmänna läroverkets

i Karlstad bibliotek och naturhistoriska samlingar äro inrymda,

ävensom för restaurering av motsvarande del av byggnadens yttre. Vad

åter angår domkapitlets lokaler torde man böra utgå ifrån att kostnaderna

för deras iståndsättande samt motsvarande andel av utgifterna för utvändig

reparation av huset skulle ankomma på statsverket. I det nu framkomna

förslaget till överenskommelse äro de bidrag, som skulle åvila statsverket och

vederbörande kommun eller stiftets byggnadskassa, reglerade enligt andra

grunder. Denna omständighet synes mig dock icke böra utan vidare bliva

avgörande vid prövning av förslaget. Därest hela reparationskostnaden fördelades

på staten och staden, respektive byggnadskassan i förhållande till

storleken av de utrymmen i byggnaden som disponeras av domkapitlet och

läroverket, torde nämligen vid skälig hänsyn även därtill, att enligt förslaget

statsverket skulle åtaga sig att helt svara för det utvändiga underhållet av

byggnaden, de belopp som skulle drabba å ena sidan staten, å andra sidan staden,

respektive byggnadskassan, komma att uppgå till ungefär samma storlek

som enligt förslaget. Med hänsyn härtill och då genom en dylik omläggning

det nu uppgjorda förslaget till överenskommelse givetvis skulle förfalla

och därigenom endast vållas ett onödigt och för husets bestånd menligt

dröjsmål med frågans slutliga ordnande, har jag ansett mig kunna för min

del förorda förslaget till godkännande. Därest någon erinran icke framställes

av riksdagen har jag för avsikt att framdeles hemställa, att Kungl.

Maj:t må — i samband därmed att det anslag, som kan komma att av riksdagen

beviljas såsom bidrag till restaureringen av den gamla gymnasie
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.

byggnaden, ställes till vederbörandes förfogande — lämna medgivande därtill,

att ur Karlstads stifts byggnadskassa må utgå ett belopp av 32,395

kronor såsom bidrag till kostnaderna för de föreslagna ändrings- och reparationsarbetena

å ifrågavarande byggnad.

I fråga om det framtida underhållet av domkapitlets lokaler hade domkapitlet

ursprungligen föreslagit, att stiftets byggnadskassa skulle reserveras

för ändamålet, men sedermera, då nämnda kassa ansetts böra till större

delen disponeras för den nu föreslagna reparationen av lokalerna, uttalat sin

förvissning, att staten för framtiden kommer att svara för underhållet av

dessa lokaler. I anledning härav vill jag erinra, att, ehuru det ankommer

på domkyrka att tillhandahålla lokal för domkapitel, staten i vissa fall trätt

hjälpande emellan. Exempelvis har detta, såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, i viss mån varit fallet med avseende på lokaler för domkapitlet i

Karlstad. Vidare lämnar staten årlig hyresersättning till domkapitlen i

Luleå och Visby, och för att möjliggöra uppförande av domkapitelshus i

Skara har medgivits avskrivning med 27,000 kronor av en domkyrkans i

Skara skuld till riksgäldskontoret. Med avseende på det framtida underhållet

av domkapitlets i Karlstad lokaler torde man, då Karlstads domkyrka

lärer sakna medel för ändamålet, böra räkna med att staten blir nödsakad

att för framtiden svara för underhållet av dessa lokaler.

Därest den föreslagna uppgörelsen biträdes från statens sida, skulle för

statens vidkommande erfordras lämnande av ett bidrag å 39,900 kronor.

För sakens ordnande torde skriftligt avtal böra upprättas med staden och av

densamma vederbörliga överlåtelsehandlingar böra lämnas.

Slutligen vill jag meddela, att det, enligt vad jag inhämtat, lärer vara

möjligt, att domkapitlet under den tid, reparation av dess lokaler kommer

att pågå, nödgas annorstädes hyra lokal för domkapitlets expedition. Därest

detta visar sig vara fallet, torde emellertid hyreskostnaden kunna bestridas

av domkapitlens anslag till skri vmaterial ier och expenser, ved m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag,] att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till restaurering av den gamla gymnasiebyggnaden

i Karlstad i huvudsaklig enlighet med

det av mig förordade förslaget för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 39,900 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf Ödmann.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till restaurering av den gamla gymnasiebyggnaden i Karlstad. s. 10 i texten
  2. SU 1927:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående bidrag till restaurering av den gamla gymnasiébyggnaden i Karlstad s. 28 i texten