Sök i Ratio Lex

Angående bestridande av kostnaderna för elektrifiering av viss gatubelysning i Karlskrona

1927-02-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:93, Angående bestridande av kostnaderna för elektrifiering av viss gatubelysning i Karlskrona

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

1

tfr 93.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande

av kostnaderna för elektrifiering av viss gatubelysning

i Karlskrona; given Stockholms slott den 4

februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Bosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin,

Almkvist, Ltberg.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 oktober 1919 hemställde marinför

vattningen, att Kungl. Maj:t måtte avlåta förslag till 1920 års riksdag att för

elektrifiering av den gatubelysning inom Karlskrona stad utanför området

för flottans varv, vars bekostande ankomme på kronan, å extra stat för år

1921 anvisa ett anslag av 89,000 kronor. Ifrågavarande gatubelysning, som

ursprungligen varit anordnad för olja, hade under loppet av år 1867, då

staden övergick från olje- till gasbelysning, omlagts till gassystem; och hade

staden i samband härmed övertagit bestyret med den av kronan anordnade

gatubelysningen mot gottgörelse härför enligt taxa. Till stöd för sin ovanberörda

framställning anförde marinförvaltningen i huvudsak följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 79 käft. (Nr 93.)

21)4 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Då gasbelysning år 1867 anlagts i Karlskrona, hade överenskommelse

träffats mellan befälkavande amiralen och stadsfullmäktige om de lyktor,

till antalet 69, vilkas belysning borde bekostas av flottan, enär de vore

placerade invid något av flottans etablissemang eller områden. Detta antal

lyktor hade senare ökats något och uppginge vid dåvarande tidpunkt till

80. Därutöver funnes, likaledes utanför varvet, ett antal lyktor, till vilka

kronan själv vore ägare och som uppsatts för ytterbelysning å åtskilliga

platser inom staden. Samtliga ovannämnda lyktor, med undantag för

några luxlampor och fotogenlyktor, vore apterade för auerbelysning, och

kostnaderna för deras belysning och tändning betalades av kronan till

stadens gasverk på grund av kontrakt enligt av stadsfullmäktige fastställd

taxa.

Under senare åren hade emellertid behovet av förbättrad belysning gjort

sig starkt kännbart på flera platser inom stationen, vilka läge i omedelbar

närhet av flottans fartygs förläggningsplatser. Efter anmälan om nödvändigheten

av förbättrad belysning å ifrågavarande platser hade varvschefen på

uppdrag av stationsbefälhavaren inkommit med utredning och förslag rörande

elektrifiering av belysningen på sagda platser ävensom av övriga lyktor

utanför varvet, vilka bekostades eller ägdes av kronan.

Detta förslag hade, i den mån det berörde Karlskrona stad, godkänts av

styrelsen för stadens belysningsverk och spårvägar, på villkor att stadens

verk icke belastades med några som helst kostnader till följd av ändringarna,

att styrelsen bereddes tillfälle kontrollera att gasservisen dödades betryggande,

att elektricitetsverkets kabelnät ej stördes eller skadades, samt att,

innan arbetet i stadens gator påbörjades, anmälan därom gjordes till drätselkammaren.

Yad anginge anläggningskostnaderna, hade dessa — sedan ett tidigare

uppgjort kostnadsförslag omarbetats — beräknats till sammanlagt 89,000

kronor, och hyste marinförvaltningen den uppfattningen, att kronans vinst

för den sålunda föreslagna elektrifieringen skulle bliva beaktansvärd.

I anledning av marinförvaltningens förevarande framställning anmodade

dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet genom skrivelse den 24 november

1919 ämbetsverket att verkställa utredning, huruvida och i så fall

på vilka villkor den ytterbelysning inom Karlskrona stad utanför området

för flottans varv, vars bekostande ålåge kronan, lämpligen kunde och borde

mot ersättning en gång för alla övertagas av staden, samt därefter inkomma

med det förslag, som härav kunde föranledas. I

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 oktober 1925 bragte marinförvaltningen

förevarande fråga ånyo inför Kungl. Maj:t. Ämbetsverket anförde därvid i

huvudsak följande.

Den 25 november 1919 hade marinförvaltningen, med anledning av nyssnämnda

uppdrag av chefen för sjöförsvarsdepartementet, anmodat varvschefen

vid flottans station i Karlskrona att verkställa den anbefallda utredningen i

ämnet samt till ämbetsverket inkomma med det förslag, som därav kunde

föranledas. Enär emellertid resultatet av utredningen låtit vänta på sig,

hade ämbetsverket den 6 mars 1925 från varvschefen infordrat meddelande

angående anledningen till dröjsmålet. Till svar härå hade upplysts, att dåvarande

varvschefen den 5 juni 1920 avlåtit framställning i ärendet till stadsfullmäktige

i Karlskrona, men hade icke stadsfullmäktige, trots ett flertal

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr ilo.

påminnelser, slutbehandlat frågan. Varvscliefen hade sedermera under loppet

av mars månad 1925 gjort ny påminnelse hos stadsfullmäktige.

Orsaken till detta dröjsmål måste enligt ämbetsverkets åsikt åtminstone

i viss mån sökas däri, att staden ej hyste något livligare intresse för eu

ändring av de nu rådande förhållandena. Det syntes också sannolikt, att

Karlskrona stad, när ärendet bleve av dess myndigheter slutligt utrett, komme

att framställa krav på ett betydande vederlag från kronans sida, för att

kronan skulle befrias från sitt en gång gjorda åtagande. Under tiden finge

emellertid kronan år efter år vidkännas avsevärda utgifter för viss del av

stadens ytterbelysning. Dessa utgifter bestämdes sålunda, att staden debiterade

kronan för gasförbrukning, tändning, släckning och underhåll av ett

visst antal gatulyktor (84 stycken) efter en av stadsfullmäktige fastställd

taxa, på vars bestämmande kronan ej hade något inflytande. Enligt från

varvschefen i Karlskrona lämnad uppgift hade kostnaderna för denna gatubelysning

under åren 1920, 1921, 1922, 1923 och 1924 utgjort i hela krontal

respektive 14,112, 16,927, 12,425, 10,524 och 9,574 kronor. Prisfluktuationerna

vore huvudsakligen beroende på varierande kolpriser och därav föranledda

ändrade gaspriser. Då kolpriserna syntes hava nått botten, vore någon ytterligare

sänkning i dessa priser icke att förvänta.

Sedan emellertid ämbetsverket anmodat varvschefen att med ledning av

gällande priser låta uppgöra ny kostnadsberäkning och driftkalkyl, avseende

att ifrågavarande ytterbelysning efter verkställd elektrifiering skulle komma

att handhavas av kronan, hade varvschefen med skrivelser den 9 juli och

den 22 september 1925 inkommit med den infordrade utredningen. Yarvscliefen

hade därvid låtit omräkna kostnadskalkylen från år 1919 å kronans

fullständiga övertagande och elektrifiering av dess andel i gatubelysningen

samt i samband därmed elektrifiering av fem stycken luxlampor vid Kungsbron.

Enligt varvschefens beräkningar skulle med nuvarande priser anläggningskostnaden

— däri inberäknad jämväl kostnaden för inköp och uppsättning

av 4 kopplingsur för automatisk tändning och släckning av lyktorna

— uppgå till 56,700 kronor och den årliga driftkostnaden till 1,750 kronor.

De nuvarande belysningskostnaderna kunde beräknas till förutnämnda 9,574

kronor, vartill komme 919 kronor för luxlamporna, eller till sammanlagt

10,493 kronor. Den årliga besparingen skulle alltså kunna beräknas uppgå

till 8,743 kronor och det erforderliga kapitalutlägget skulle kunna amorteras

på 61/» år. För bedömande av räntabiliteten av den ifrågasatta elektrifieringen

syntes även böra anföras, att om det år 1919 av marinförvaltningen

begärda anslaget å 89,000 kronor beviljats, kapitalutlägget skulle, trots de

sjunkande kolpriserna, redan hava varit till största delen amorterat genom

uppkomna besparingar.

På grund av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå 1926 års riksdag att för verkställande av den föreslagna

elektrifieringen för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 56,700 kronor.

Sedan marinförvaltningen den 13 januari 1926 anbefallts att taga ärendet

under omprövning i sammanhang med angivande av sjöförsvarets medelsbeliov

för budgetåret 1927—1928, har ämbetsverket i skrivelse den 12 november

1926 anfört, att ämbetsverket vid frågans förnyade behandling kommit

till den uppfattningen, att, med hänsyn till den årliga besparing, som

skulle uppstå i följd av elektrifieringens genomförande, kostnaderna härför

skäligen syntes kunna utgå av sjöförsvarets anslag till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt in. m.; och hemställde ämbetsverket i anslutning här
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

till, att för elektrifiering av den ytterbelysning inom Karlskrona stad utanför

varvsområdet, vars bekostande ålåge kronan, måtte av nyssnämnda anslag

få tagas i anspråk ett belopp av 56,700 kronor.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har det sedan flera år tillbaka

varit ett önskemål, att den gatubelysning utanför området för flottans

varv i Karlskrona, vars bekostande ankommer på kronan, måtte elektrifieras.

Utredningen i ärendet giver även vid handen, att den föreslagna elektrifieringen

skulle medföra en i förhållande till engångskostnaderna synnerligen

avsevärd minskning av utgifterna för ifrågavarande belysning. Vid sådant

förhållande och då någon utsikt att ordna frågan på ett för kronan förmånligare

sätt genom överenskommelse med staden icke lärer förefinnas, anser

jag mig böra tillstyrka, att medel för ändamålet nu ställas till förfogande;

och torde det erforderliga beloppet, beräknat till 56,700 kronor, i enlighet

med marinförvaltningens förslag böra bestridas av sjöförsvarets ordinarie

reservationsanslag till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,

vilket anslag med hänsyn till därå förefintliga reservationer lämnar tillgång

härtill. Emellertid synes mig ärendet böra underställas riksdagens prövning.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att för elektrifiering av den gatubelysning utanför området för flottans

varv i Karlskrona, vars bekostande ankommer på kronan, må av förefintliga

reservationer å sjöförsvarets anslag till bränsle, lyse, vatten, renhållning och

tvätt m. m. disponeras ett belopp av högst 56,700 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av kostnaderna för elektrifiering av viss gatubelysning i Karlskrona. a1 i texten
  2. SU 1927:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående bestridande av kostnaderna för elektrifiering av viss gatubelysning i Karlskrona. s. 7 i texten