Sök i Ratio Lex

Angående vissa pensioner och understöd från allmänna indragning sstaten

1928-02-24 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:110, Angående vissa pensioner och understöd från allmänna indragning sstaten

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa pensioner och

understöd från allmänna indragning sstaten; given Stockholms

slott den 24 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o och 2:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 24 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thykén, Ribbing, Meubling, Gäkde, Pettersson, Rosen, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström anför:

l:o.

Pension åt I särskilda till Kungl. Maj:t ställda ansökningar hava avlidne gårds“rissTaviidnl

smeden vid Strömsholms hingstdepå Gustaf Oskar Blomdahls änka Kribefattnings-

stina Bernhardina Blomdahl, född Nordstedt, och avlidne skogvaktaren

Strömsholms samma hingstdepå Otto Fredrik Lindholms änka Augusta Maria Lind
hingstdepå.

holm, född Holmqvist, anhåll-it att, räknat från och med den 1 januari 1927,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

komma i åtnjutande av änkepension, över dessa båda framställningar har

Kungl. Maj:t genom remiss den 24 september 1927 inhämtat stuteriöverstyrelsens

utlåtande.

Vidare har stallbetjänten vid Strömsholms hingstdepå Gustaf Edvard

Wallenbergs änka Matilda Lovisa Wallenberg, född Forsblom, hos stuteriöverstyrelsen

anhållit om utverkande av änkepension åt henne.

Efter att hava inhämtat tillförordnade chefens för Strömsholms hingstdepå

yttrande över dessa tre framställningar, har stuteriöverstyrelsen den 3 november

1927 över dem avgivit utlåtande.

Av handlingarna inhämtas:

beträffande änkan Blomdahl:

att hon är född den 21 oktober 1847; att hennes man Gustaf Oskar Blomdahl,

som var född 1845 och avled den 11 juni 1914, varit anställd vid hingstdepån

såsom gårdssmed från den 1 november 1884 till den 30 september

1908, eller i nära 24 år; att hon åtnjuter understöd från pensionsfonden

för avskedade stallbetjänter m. fl. samt deras änkor och barn samt från

andra till förfogande av depåförvaltningen stående understödsmedel med

tillhopa 80 kronor ävensom pensionstillägg av statsmedel med 61 kronor

och dyrtidstillägg med 30 kronor, eller alltså sammanlagt 171 kronor om

året; att hon bebor och tillsammans med sina barn, som lämna henne något

understöd, äger en bostadslägenhet i närheten av hingstdepån men i

övrigt saknar nämnvärda tillgångar; att hon på grund av ålderdomssvaghet

är oförmögen att försörja sig själv;

beträffande änkan Lindholm:

att hon är född den 9 augusti 1863; att hennes man, Otto Fredrik Lindholm,

som var född 1861 och avled den 5 november 1913, varit anställd

såsom skogvaktare vid hingstdepån från den 1 juni 1896 till sin död, eller

alltså i över 17 år; att hon åtnjuter understöd från ovannämnda pensionsfond

och understödsmedel med 76 kronor samt dessutom av statsmedel pensionstillägg

med 57 kronor och dyrtidstillägg med 30 kronor, eller sålunda

tillhopa 163 kronor om året; att hon är boende hos sin son, som arrenderar

förra skogvaktarbostället; att hon saknar tillgångar, men åtnjuter något

understöd från sina barn; att hon på grund av sjuklighet är oförmögen

att försörja sig själv; samt

beträffande änkan Wallenberg:

att hon är född den 16 april 1851; att hennes man, Gustaf Edvard

Wallenberg, som var född 1844 och avled den 18 juli 1923, varit anställd

vid hingstdepån från 1864 till 1918, eller alltså i 54 år, varav längsta tiden

såsom stallbetjänt och någon tid såsom kusk, vilken sistnämnda befattning

han dock på grund av åkomma i armmuskulaturen måste lämna redan

1892; att hon åtnjuter understöd från ovannämnda pensionsfond och understödsmedel

med 80 kronor samt av statsmedel pensionstillägg med 61 kronor

och dyrtidstillägg med 30 kronor, eller alltså sammanlagt 171 kronor

om året; att hon hyresrätt disponerar en bostadslägenhet i depåns hus, att hon

saknar nämnvärda tillgångar, men har något understöd av sina barn; samt

att hon på grund av ålderdomssvaghet är oförmögen att försörja sig själv.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

I fråga om de avlöningsförmåner, som tillkommit sökandenas män vid

slutet av den tid, under vilken de voro anställda vid hingstdepån, har upplysts

följande.

Gustaf Oskar Blomdahl åtnjöt vid sin avgång ur tjänst såsom gårdssmed

enligt den av Kungl. Maj:t den 10 september 1906 fastställda lönestaten för

betjäningen vid Strömsholms hingstdepå icke några kontanta avlöningsförmåner

utan allenast rätt till kofoder med 2,040 kilogram hö, 1,020 kilogram

halm och två kobeten om året ävensom fri bostad, planteringsland om 24.6 5

ar samt 16 kubikmeter barrved om året. Därjämte uppbar han kontant

ersättning efter särskild överenskommelse för utförande av hovbeslag vid

hingstdepån och ridskolan vid Strömsholm.

Otto Fredrik Lindholm uppbar såsom skogvaktare vid depån under åren

närmast före sin död enligt den då gällande lönestaten av den 3 februari

1911 en kontant årlig lön av 800 kronor ävensom fri bostad, planteringsland

om 301.0 7 ar och 20 kubikmeter barrved om året.

Gustaf Edvard Wallenberg åtnjöt såsom stallbetjänt vid hingstdepån enligt

sistnämnda lönestat under åren närmast före sin avgång ur tjänst en

kontant lön av 850 kronor, städja med 5 kronor och 18 kubikmeter barrved,

allt årligen, ävensom fri bostad och beklädnad in natura enligt särskild

beklädnadsstat.

Under erinran om det beslut, som vid 1927 års riksdag förekommit

rörande beviljande av pension om 384 kronor till vardera av två änkor,

vilkas män varit stallbetjänter vid ifrågavarande hingstdepå (prop. 83 p. 4;

R. skr. 216 p. 47) har stuteriöverstyrelsen hemställt om pensions utverkande

för tiden från och med den 1 januari 1928 med nämnda belopp till envar

av nu ifrågavarande tre änkor.

Statskontoret häri infordrat utlåtande den 6 december 1927 anfört följande:

»Enligt vad handlingarna utvisa äro visserligen ifrågavarande änkor i åtnjutande

av understöd från depåförvaltningen vid Strömsholms hingsdepå,

och de hava hittills kunnat draga sig fram på dessa understöd och vad

deras barn kunnat lämna dem såsom bidrag. Då emellertid såväl 1926

som 1927 års riksdagar i anledning av framlagda propositioner (nr 149/1926

och 83/1927 p. 4) beviljat pensioner åt änkor efter stallbetjänter vid nämnda

depå under ungefär liknande omständigheter, som föreligga beträffande

nu ifrågavarande änkor, vill statskontoret icke motsätta sig, att pensioner

åt dem utverkas till belopp och under villkor i övrigt, som av stuteriöverstyrelsen

föreslagits.»

Under hänvisning till utredningen i ärendet och vad ämbetsverken däri

anfört får jag tillstyrka stuteriöverstyrelsens ifrågavarande förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

l:o) medgiva, att avlidne gårdssmeden vid Strömsholms

hingstdepå Gustaf Oskar Blomdahls änka Kristina

Bernhardina Blomdahl, född Nordstedt, avlidne skogvaktaren

vid samma hingstdepå Otto Fredrik Lindholms

änka Augusta Maria Lindholm, född Holma v ist, och

avlidne stallbetjänten vid samma depå Gustaf Edvard

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 110.

Wallenbergs änka Matilda Lovisa Wallenberg, född

Forsblom, var för sig må komma i åtnjutande avänkepension

till ett belopp av 384 kronor om året, att

utgå från och med den 1 januari 1928 så länge de förbliva

i sitt nuvarande änkestånd; dock att pension för

tid, varunder pensionär må vara i åtnjutande av kontant

understöd från depåförvaltningen, skall minskas

med sålunda utgående belopp; ävensom

2:o) förklara, att pensionerna må utgå i första hand

av det årliga överskott, som kan uppstå å avkastningen

av den hos pensionskassan för tjänstemännen vid Strömsholms

hingstdepå samt deras änkor och barn samlade

pensionsfond, sedan de årliga pensionsbeloppen till kassans

övriga pensionärer guldits, samt, i den mån detta

överskott icke förslår för ändamålet, från allmänna indragningsstaten.

2:o.

Med utlåtande den 25 januari 1928 har lantmäteristyrelsen överlämnat

en till styrelsen ställd skrift, däri framlidne extra lantmätaren Fredrik

Christoffer Geddes änka Bertha Helena Gedde, född Ljungquist, gjort framställning

om utverkande åt henne av pension. Till stöd härför åberopas, att

behållningen i boet ej vore så stor, att sökanden därav kunde påräkna säker

bärgning för framtiden samt att hon till följd av sin ålder och mindre goda

hälsa icke hade stora utsikter att med eget arbete förskaffa sig något betydligare

bidrag till sitt uppehälle.

Enligt i ärendet företett läkarintyg lider sökanden, som är född den 2

december 1875, av kronisk muskelreumathism och neurasteni, varigenom

hennes arbetsförmåga är i väsentlig grad nedsatt. Vidare inhämtas av handlingarna

i ärendet, att behållningen i boet uppgått till 15,359 kronor 81 öre

samt att sökanden vore den enda stärbhusdelägaren i boet.

Lantmäteristyrelsen anför i sitt utlåtande i huvudsak följande.

Extra lantmätaren Gedde, som föddes den 27 mars 1859, avlade lantinäteriexamen

den 8 maj 1908 och konstituerades till lantmäteriauskultant den 3

juni samma år. Alltsedan den 10 sistnämnda månad, då Gedde första gången

förordnades såsom medhjälpare i tjänsten hos lantmätare, var han oavbrutet

sysselsatt med utövande av lantmäteriverksamhet och innehade vid sin död

den 26 augusti 1927 förordnande såsom tjänstemedhjälpare hos distriktslantmätaren

i Uddevalla distrikt samt var, beträffande vissa förrättningar,

vikarie för distriktslantmätare. Gedde kunde sålunda vid sin död räkna sig

till godo en tjänstetid av något över 19 år. Av denna tid utövade han

under 6.5 år självständig verksamhet, dock endast med avseende å vissa

förrättningar, som tid efter annan uppdragits åt honom såsom vikarie för

den ordinarie förrättningsmannen.

Före lantmäteriexamens avläggande i Sverige tjänstgjorde Gedde ungefär

Pension ät

extra lantmätaren

F. C.

Geddes änka.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

10 år såsom tekniskt biträde åt lantmätare samt hade genomgått Norges

lantbrukshögskola, varjämte han varit verksam såsom korrespondent i England,

Tyskland och Frankrike. Frånsett Geddes verksamhet såsom tekniskt

biträde, tjänstgjorde han relativt kort tid inom lantmäteriet. Hela hans

lantmäteriverksamhet vore emellertid väl vitsordad. Att han icke sökt ordinarie

distriktslantmätartjänst torde närmast vara att söka däri att han, till

följd av den höga ålder han redan vid avläggandet av lantmäteriexamen

innehade, icke ansetts hava stora utsikter att vinna dylik befordran.

Såsom extra lantmätare uppbar Gedde ett statsarvode av 2,000 kronor för

år, och beräknades enligt gällande bestämmelser (Sv. förf.-saml. 1925 nr 192)

hans inkomst för arbete enligt lantmäteritaxa till 3,200 kronor, likaledes för år

räknat, å vilka belopp, tillhopa 5,200 kronor, dyrtidstillägg utgick efter för

s. k. oreglerad avlöning gällande grunder.

Då de enligt lantmäteritaxan utgående ersättningarna för utförda låntmäteriförrättningar,

vilka ersättningar vederbörande sakägare hade att gälda,

utgjorde lantmätarens huvudsakliga inkomster och icke kunde anses motsvara

de för andra tjänstemän med fast avlöning bestämda tjänstgöringspenningarna,

syntes icke endast statsavlöningen utan såväl denna som lantmätarens taxeinkomst

av förrättningar böra i pensionshänseende betraktas såsom lön. Till

grund för bestämmande av denna taxeinkomst torde lämpligast kunna läggas

de av statsmakterna fixerade inkomstbelopp, å vilka dyrtidstillägg finge beräknas.

I förevarande fall utgjorde detta belopp såsom nämnts 3,200 kronor.

Frånsett dyrtidstillägg kunde således Geddes avlöningsförmåner vid hans

frånfälle beräknas hava uppgått till 5,200 kronor.

Med utgång härifrån borde, därest Gedde varit ordinarie befattningshavare

och såsom sådan delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, hans änka,

med tillämpning av grunderna för 1907 års civila pensionslag och för gällande

bestämmelser rörande sagda kassa, varit berättigad till en pension av 960

kronor. Härvid vore visserligen att märka, att Gedde såsom delägare i

kassan haft att erlägga såväl engångsavgift som årsavgifter, vilka avgifter

emellertid icke torde kunna anses såsom mera avsevärda, varför förhållandet

ej heller syntes böra i nämnvärd grad inverka på beloppet av en eventuell

pension åt hans änka.

Pension hade i liknande fall tidigare beretts avlidna icke ordinarie lantmätares

efterlevande änkor och barn. Sålunda hade på framställning av

Kungl. Maj:t riksdagen år 1925 beviljat änkan efter avlidne extra lantmätaren

Bergstrand en årlig pension av 900 kronor. Bergstrand, som vid sitt frånfälle

hade en tjänstetid av tillhopa omkring 11 år, uppehöll då på förordnande

en ledig assistentbefattning å lantmäterikontor. Den befattning, Gedde vid

sin död utövade, var fullt jämnställd med dylik assistentbefattning och liksom

denna att hänföra till gammal förstagradstjänst. Lantmäte*istyrelsen tilläte

sig i detta sammanhang upplysa, att i regel extra lantmätare efter avslutad

assistenttjänstgöring utplacerades ånyo till praktisk verksamhet, innan befordran

vunnes till distriktslantmätarbefattning.

På grund av vad sålunda anförts och då Gedde icke varit i tillfälle att

genom inträde i civilstatens änke- och pupillkassa eller annan sådan statlig

kassa bereda sin änka något bidrag till underhållet efter det han avlidit,

funne sig lantmäteristyrelsen böra hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen att bevilja sökanden en årlig pension av 960 kronor att, så länge

hon förbleve i sitt nuvarande änkestånd, utgå från allmänna indragningsstaten.

Statskontoret har i remissutlåtande i ärendet den 10 februari 1928 anfört

följande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

Visserligen hade riksdagen i många fall beviljat årliga understöd åt änkor

efter sådana befattningshavare i statens tjänst, vilka icke varit i tillfälle

att sörja för sina efterlevande genom att ingå i någon av staten understödd

kassa för familjepensionering. Men för beviljande av understöd av nu ifrågavarande

slag hade dock alltid såsom förutsättning gällt, att särskilt ömmande

omständigheter kunde anses föreligga. Så hade ansetts vara förhållandet,

då änka varit antingen till följd av hög ålder eller på grund av sjukdom

oförmögen till arbete och tillika befunnits vara medellös. Där det icke blivit

styrkt, att dylika särskilt ömmande förhållanden förelegat, hade det ansetts

betänkligt att av statsmedel bereda änkepension. Med hänsyn till den icke

alldeles obemedlade ställning sökanden intoge, enligt vad bouppteckningen

efter Gedde utvisade, syntes det statskontoret knappast böra ifrågakomma

att bereda årligt understöd åt änkan Gedde.

Därest Kungl. Maj:t — med hänsyn till att Gedde vid sin död kunde

räkna en tjänstetid av över 19 år samt änkan, vilken uppnått en levnadsålder

av 52 år, enligt vad läkarintyg utvisade, hade sin arbetsförmåga i

väsentlig grad förminskad — skulle anse, att något årligt understöd borde

utgå till henne, ville statskontoret framhålla, att det av lantmäteristyrelsen

ifrågasatta pensionsbeloppet, 960 kronor, finge anses vara alltför högt. På

framställning av Kungl. Maj:t hade riksdagen beviljat pensioner dels år 1919

åt änkorna efter vice kommissions]antmätaren Ekstrand (prop. nr 155; R. skr.

nr 10 A), lantmäteriauskultanten Wennerström (prop. nr 100; R. skr. nr 10 A)

och extra lantmätaren Lundström (prop. nr 266; R. skr. nr 10 A) till belopp

av 500 å 600 kronor, dels år 1920 åt lantmäteriauskultanten Holmstedts

änka (prop. nr 127; R, skr. nr 296) till belopp av 500 kronor, dels ock år

1922 åt lantmäteriauskultanten Grafströms änka (prop. nr 54; R. skr. nr 302)

till belopp av 500 kronor. Vidare hade 1925 års riksdag (prop. nr 49; R. skr.

nr 114) medgivit, att pension till belopp av 900 kronor finge utgå till extra

lantmätaren Bergstrands änka. I sistnämnda fall förelåg dock den särskilda

omständigheten, att, om icke den lediga assistentbefattning, som Bergstrand

vid sitt frånfälle på förordnande uppehöll mot åtnjutande av i det närmaste

full avlöning, förklarats skola med hänsyn till förhanden varande förhållanden

tillsvidare icke återbesättas med ordinarie innehavare, Bergstrand med all

säkerhet blivit befattningens innehavare och därmed också vunnit inträde

i civilstatens änke- och pupillkassa samt sålunda kunnat genom egna åtgärder

trygga sina efter le van des underhåll.

Då pensioner åt änkor efter lantmätare sålunda i allmänhet utgått med

500 å 600 kronor, syntes anledning ej föreligga att åt änkan Gedde utverka

pension till högre belopp än 600 kronor.

Med hänsyn därtill att avkastningen av tillgångarna i boet icke torde Dfpartemenumedgiva

full bärgning för sökanden och att hennes arbetsförmåga till följd chefK

av sjukdom är för framtiden i väsentlig grad förminskad samt enär hennes

man under mer än 19 år innehaft väl vitsordad anställning i statens tjänst,

synas starka billighetsskäl tala för, att pension beredes sökanden. Jag torde

härvidlag jämväl få åberopa, att 1926 års riksdag (prop. nr 86 p. 4; R. skr.

nr 148 p. 44) medgivit beredande av pension åt änka efter statstjänsteman,

ehuru bouppteckningen i boet visat överskott. I fråga om beloppet av pensionen

ansluter jag mig till statskontorets förslag om densammas begränsande

till 600 kronor för år. Pensionen torde böra tillkomma sökanden

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

räknat från och med den 1 september 1927 samt från allmänna indragningsstaten

utgå så länge sökanden förbliver i sitt nuvarande änkestånd.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att framlidne extra lantmätaren Fredrik Christoffer

Geddes änka Bertha Helena Gedde, född Ljungquist, må,

räknat från och med den 1 september 1927, under sin

återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension av 600 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under l:o och 2:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.