Sök i Ratio Lex

Angående inköp av mark och uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad till telegraf huset i Borås

1928-02-24 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:126, Angående inköp av mark och uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad till telegraf huset i Borås

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1

Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp

av mark och uppförande därå för postverkets

räkning av tillbyggnad till telegraf huset i Borås;

given Stockholms slott den 24 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärendenyhållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 24 febmari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t (utgifter för kapitalökning,

punkt 4) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som

kunde komma att avlåtas i ämnet, för inköp av mark och uppförande därå för

postverkets räkning av tillbyggnad till telegrafhuset i Borås för budgetåret

1928—1929 beräkna ett reservationsanslag av 213,000 kronor.

Sedan utredningen i detta ärende numera slutförts, anhåller jag att få underställa

detsamma Kungl. Majts prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 105 haft. (Nr 126—127.)

497 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

I den skrivelse av den 2 december 1927, varmed generalpoststyrelsen framlagt

förslag till nyssnämnda markförvärv och byggnadsföretag, anför styrelsen

beträffande postkontorets i Borås nuvarande lokalförhållanden följande:

Postkontoret vore alltsedan år 1913 inrymt i telegrafverkets då nyuppförda

fastighet därstädes. Postkontorslokalen fyllde vid denna tidpunkt alla anspråk,

som kunde uppställas på densamma, även med tanke på en betydande utveckling

av posttrafiken, för vilket ändamål dessutom reservutrymmen funnos.

Emellertid hade poströrelsen i Borås undergått en enastående stark, fortgående

stegring, större än man haft anledning räkna med och kunnat förutse.

Till följd därav visade det sig också redan inom ett 10-tal år efter postkontorets

inflyttning i de nya postkontorslokalerna, att postkontoret måste beredas ökade

utrymmen. För att avhjälpa de största svårigheterna erhöllos vissa lokaler i

fastighetens källarvåning, vilka togos i anspråk av expeditionen för paketpost.

Men detta var allenast en nödfallsutväg, som icke kunde lösa lokalfrågan för

någon längre tid framåt. Då posttrafiken, särskilt paketrörelsen, alltjämt visade

en synnerligen stor stegring, trängde sig också spörsmålet om en mera definitiv

lösning av lokalfrågan i förgrunden. För att dock så länge som möjligt undvika

cn dyrbar om- och tillbyggnad av fastigheten ansag styrelsen sig kunna såsom

ett provisorium under någon tid nöja sig med att erhålla till sin disposition

vissa ytterligare lokaler i källarvåningen. I enlighet härmed överenskoms med

telegrafstyrelsen, att de utrymmen i nämnda våning, som gränsade intill de av

postkontoret disponerade, skulle få inredas för postkontorets expedition för massinlämning

av paket. Arbetet med dessa lokalers iordningställande utfördes under

sommaren 1926 och lokalerna togos samma år i bruk. Även efter denna

utökning av lokalerna hade desamma emellertid visat sig alldeles otillräckliga,

och det hade icke kunnat undvikas, att expeditionen av paket- och korsbandspost

i brist på erforderligt utrymme för försändelsernas postbehandling blivit

avsevärt fördröjd.

ökningen av antalet vid postkontoret i Borås under åren 1913—1926 inlämnade

vanliga paket framginge av följande tabell:

1913 . . 29,807

1914 . . 30,626

1915-.. 32,313

1916 . . 36,503

1917 .. 52,975

1918 . . 60,084

1919 . . 101,426

1920 . . 133,016

1921 . . 211,438

1922 . . 226,117

1923 . . 238,405

1924 . . 234,033

1925 . . 260,226

1926 . . 339,074

Antalet avgående vanliga paket visade sålunda år 1926 en stegring i förhållande

till år 1913 av icke mindre än 1,038 %. Ökningen av paketrörelsen

vid postkontoret fortginge alltjämt och hade år 1927 varit ännu större än under

föregående år. Vissa tider under året hade expeditionen för masspaket att

mottaga och avsända ända upp till 2,500 paket om dagen. Paketrörelsens ökningtorde

således kunna betecknas såsom rent av rekordartad.

Den oerhört stora stegringen av paketrörelsen vid postkontoret förklarades

därav, att ett 40-tal stora affärsföretag, som hade sin kundkrets spridd över

hela landet, anlitade postkontoret för utsändandet av sina varor. Såvitt styrelsen

kunnat utröna, torde icke finnas anledning antaga, att det uppsving av

postpaketrörelsen, som förekommit, icke skulle vara av bestående natur. Efter

den återhämtning inom handels- och näringslivet i allmänhet, som nu torde få

anses hava inträtt efter krigsåren, syntes väl nämligen icke föreligga grundad

anledning att räkna med en nedgång inom de verksamhetsområden, som övade

inverkan på postpaketrörelsen i Borås, särskilt då handeln och industrin inom

staden uppvisade en stor livaktighet och staden jämväl i övrigt utvecklats avsevärt.

I sådant avseende kunde erinras, att stadens folkmängd, som år 1913

utgjorde 22 696 personer, enligt 1926 års statistik uppgick till 33,544 personer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 126.

3

Vid nu angivna förhållanden torde det få anses ligga i sakens natur, att de av

styrelsen vidtagna, här ovan omnämnda anordningar för källarlokalernas

tagande i bruk för postkontorets paketrörelse, vilka anordningar endast kunnat

betraktas såsom provisoriska nödfallsåtgärder på mycket kort sikt, icke längre

vore tillfyllest. Den tidpunkt vore därför nu inne, då postverket måste vidtaga

mera genomgripande åtgärder för erhållande av tjänliga och tillräckliga arbetslokaler

för expeditionen för massinlämning av paket. Styrelsen måste bestämt

understryka, att detta nu vore oundgängligen nödvändigt för att kunna ordna

postarbetet på ett tillfredsställande sätt ur .såväl allmänhetens som postverkets

egen synpunkt. I detta sammanhang borde heller icke förbises, att de nuvarande

källarlokalerna vore av sådan beskaffenhet, att de måste ur hygienisk

synpunkt underkännas.

Det utrymme, som nu stode paketexpeditionen till förfogande, uppginge till

allenast 175 kvadratmeter, medan för tillgodoseende av lokalbehovet för denna

expedition erfordrades mer än dubbla detta utrymme.

Men även andra postkontorets expeditioner än paketexpeditionen lede av

alltför knappa utrymmen. Brevbärarexpeditionen kunde ej numera bereda

plats för all den personal, som sysselsattes med brevbäring. Postkontorets tre

lantbrevbärare hade sålunda måst anvisas arbetsplatser i källarvåningen. Möjlighet

till utvidgning av de amerikanska facken, som alla vore upptagna, förefunnes

icke, och den starka efterfrågan på dylika hade sålunda icke kunnat

tillgodoses. Även för expeditionen för ankommande och avgående poster samt

expeditionen för allmänhetens betjänande vore utrymmet långt ifrån tillfredsställande.

För närvarande hade allenast sex expeditionsplatser för kassatjänstemän

kunnat anordnas. Behovet av ytterligare kassaplatser vore vissa tider

trängande, men möjlighet att tillgodose detsamma förelåge icke. Det alltigenom

otillräckliga utrymmet verkade givetvis tyngande på postarbetet och förhindrade

en snabb och säker expedition. Upprepade anmärkningar från allmänhetens

sida, vilka måste betecknas såsom befogade, hade också framförts mot

den ofta olidliga trängseln inom postkontoret och det härav förorsakade dröjsmålet

vid expedieringen.

Här efterföljande statistiska sammanställning gåve en bild av den synnerligen

stora stegringen av även andra poströrelsens grenar än pakettrafiken vid

postkontoret:

Ökning

År 1913

År 1925

År 1926

i %

1913—1926,

Summa inkomster vid postkontoret, kronor

217,850

903,479

1,008,653

363

Summa utgifter vid postkontoret, kronor ...

100,548

292.318

308,468

206''8

Hela antalet avgående försändelser ....... ....

3,199,502

5,103,603

5.469,660

70 55

Avgående postanvisningar..........................

47.378

109.516

b 107,062

126

Ankommande postförskott...........................

17,170

55,968

66,146

285

'') Härtill böra läggas 24,140 giroinbetalningskort.

I fråga om de olika sätt, som kunna ifrågakomma till beredande av förbättrade

lokaler för postkontoret, anför styrelsen:

Tidigare planer för till- och ombyggnad av telegrafhuset hade ånyo undersökts,

men hade någon framkomlig väg i denna riktning icke stått att finna.

Ett förslag att bereda lokaler för paketinlämning i närheten av de postförande

bantågen hade förutom andra olägenheter den nackdelen, att en sådan splittring

av poströrelsen i Borås skulle försvåra ett rätt utnyttjande av tillgängliga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

arbetskrafter och kräva större personal, icke minst i befälsställning, vilket allt

skulle medföra en årlig utgiftsökning av över 8,000 kronor. Den bästa lösningen

av förevarande lokalfråga vore givetvis ett fastighetsförvärv. Härutinnan

gjorda erbjudanden hade emellertid visat sig medföra alltför höga kostnader.

Enligt approximativa beräkningar skulle kostnaderna för uppförande av

ett posthus näppeligen understiga 600,000 kronor. Då de nuvarande postkontorslokalerna

i telegrafhuset, vilka särskilt iordningställts för postverkets speciella

behov, icke erfordrades för telegrafverkets räkning och icke utan avsevärda

och kostsamma ändringsarbeten kunde uthyras, syntes det fördelaktigast

bibehålla postkontoret i nuvarande lokaler och samtidigt förskaffa kontoret ökat

lokalutrymme i så omedelbar närhet som möjligt. Ett i sådant avseende framkommet

förslag att förvärva och omändra eu intilliggande äldre byggnad hade

visat sig bliva ekonomiskt ofördelaktigare än en nybyggnad.

Styrelsen meddelar härefter, att erbjudande emellertid nu gjorts att förvärva

ett intill telegrafhuset beläget mindre tomtområde jämte mellanliggande

gatudel, vilket skulle möjliggöra en tillfredsställande lösning av lokalfrågan,

samt anför härutinnan vidare:

Den till inköp ifrågasatta tomten, benämnd nr 1 i kvarteret Iris, hade en

areal av 314 kvadratmeter och vore bebyggd med ett mindre, äldre boningshus

av trä jämte en uthusbyggnad. Ägaren till ifrågavarande fastighet hade förklarat

sig villig att till postverket försälja fastigheten för en köpeskilling av 45,000

kronor. Priset, som av fastighetsägaren tidigare fixerats till 52,000 kronor,

kunde visserligen icke anses billigt, men, då tomtens förvärvande vore av den

största betydelse för postverket, hade styrelsen ansett sig kunna godtaga den

fordrade köpeskillingen. I det med ägaren träffade preliminära köpeavtalet

hade föreskrivits, att avtalet vore bindande allenast under förutsättning att

Kungl. Maj :t och riksdagen före den 1 juli 1928 beslöte inköp av fastigheten

för postverkets räkning.

Den ovannämnda gatudelen, utgörande omkring 200 kvadratmeter av Holmsgatan

mellan kvarteren Iris och Galatea, hade såsom trafikled för närvarande

ytterst ringa betydelse, och något hinder syntes därför ur denna synpunkt icke

böra möta mot att gatumarken toges i anspråk för byggnadsändamål. Stadsfullmäktige

i Borås hade också vid sammanträde den 10 november 1927 beslutat

bemyndiga drätselkammaren att med styrelsen träffa avtal rörande överlåtelse

av ifrågavarande gatumark samt uppdragit åt byggnadsnämnden att upprätta

det förslag till stadsplaneändring, som erfordrades för bland annat Holmsgatans

igenläggning mellan nämnda kvarter och för ifrågavarande gatumarks förändring

till kvartersmark. Mot sådan ändring av stadsplanen torde, enligt vad med

byggnadsstyrelsen under hand förda förhandlingar givit vid handen, icke från

dess sida komma att framställas någon erinran. Stadsfullmäktiges beslut i fråga

om ändring av stadsplanen komme att så snart ske kunde underställas Kungl.

Maj :ts prövning, så att Kungl. Maj:ts fastställelse av den ändrade stadsplanen

kunde föreligga, då riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t kunde komma att taga

ställning till frågan om anvisande av anslag till nu ifrågavarande markförvärv

och tillbyggnad.

Priset för själva gatumarken, vilket först bestämts till 10,000 kronor, hade

vid förhandlingarnas slutförande nedsatts till 5,000 kronor. Förutom köpeskillingen

skulle postverket erlägga ett belopp av 7,000 kronor såsom gottgörelse

till staden för bland annat kostnader, uppkommande vid den flyttning och förändring

av ledningar för vatten, avlopp och elektricitet, som nödvändiggjordes

av gatudelens igenläggning, ävensom för övriga utgifter vid iordningställande

av gator och gångbanor invid den planerade nybyggnaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. O

I fråga om den byggnad, som skulle uppföras å omförmälda tomt och gatudel.

anför styrelsen:

Styrelsen hade låtit utarbeta en byggnadsplan för tillbyggnad till telegrafhuset

och uppdragit åt professorn E. Lallerstedt i Stockholm att i överensstämmelse

därmed uppgöra förslagsritningar. Tillbyggnaden, som vore avsedd att

uppföras i allenast en våning och i sin helhet komme att innehålla en sammanlagd

golvyta av cirka 500 kvadratmeter, skulle besta av ett större expeditionsrum

för inlämning av masspaket, en mindre lokal för mottagning av s. k. ströpaket,

ett expeditionsutrymme för sortering av paketpost samt ett utrymme för

postkontorets motorfordon.

Ur arkitektonisk synpunkt komme den planerade tillbyggnaden att te sig tilltalande,

då densamma utan några störande moment anslöte sig till telegrafhuset,

samtidigt som den torde försköna stadsbilden i ej ringa grad. Byggnaden bleve

för postkontoret synnerligen lämplig därigenom, att postkontoret skulle erhålla

de nya lokalutrymmena sammanförda i ett enda plan och direkt förbundna med

postkontorets övriga lokaler. Med det sålunda ökade lokalutrymmet komme

postkontoret, som för närvarande disponerade ett golvutrymme av något mer

än 500 kvadratmeter, att erhålla en sammanlagd golvyta av omkring 1,000

kvadratmeter. Härigenom bleve det möjligt att möta även eu högst betydande

ytterligare ökning i såväl paket- som övrig posttrafik.

Enligt av professorn Lallerstedt uppgjorda kostnadsberäkningar skulle kostnaderna

för den planerade tillbyggnaden belöpa sig till 156,000 kronor. Sammanlagda

kostnaden för tillbyggnaden och för byggnadsmarken uppginge alltså

till 213,000 kronor. Mot ifrågavarande kostnadsberäkningar ävensom tillbyggnadens

utförande i överensstämmelse med de uppgjorda ritningarna hade byggnadsstyrelsen

i avgivet yttrande förklarat sig intet hava att erinra.

I samband med nu planerade byggnadsarbeten hade generalpoststyrelsen för

avsikt att låta utföra en del omändringsarbeten i den nuvarande postkontorslokalen.

Genom borttagande av en del väggar och ändrad deponering av utrymmena

bleve det möjligt att bättre än hittills utnyttja lokalen. Enligt vad

styrelsen inhämtat mötte från telegrafstyrelsens sida intet hinder mot de ifraga•satta

omändringarna av postkontorslokalen. Kostnaderna för ifiåga\ arande

ändrings- och reparationsarbeten, som komme att utföras i samrad med telegrafstyrelsen,

vore icke av beskaffenhet att böra bestridas av särskilt anvisade medel

utan borde, alldenstund arbetena avsåge omändring och iordningställande av förhyrd

postkontorslokal, gäldas av verkets egna driftmedel.

Generalpoststyrelsen hemställer därför, att för inköp för postverkets räkning

av fastigheten nr 1 i kvarteret Iris och den del av Holmsgatan, som är belägen

mellan kvarteren Iris och Galatea, allt i Boras, samt för uppförande för postverkets

räkning å nämnda markområden av en tillbyggnad till telegrafhuset i

Borås måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas 213,000 kronor.

1927 års besparingsnämnd har avgivit utlåtande den 3 januari 1928 samt därvid

funnit behov av lokalutvidgning för ifragavarande postkontor föreligga och

det föreliggande förslaget utgöra en ändamålsenlig lösning av lokalfrågan. Beträffande

vissa detaljer har nämndens granskning givit anledning till följande

erinringar:

Då tillbyggnaden hade en väsentligt annan karaktär än telegrafhuset och

endast utfördes i en våning, syntes det ej föreligga tillräcklig anledning att av

hänsyn till sistnämnda byggnads utseende nedlägga onödigt stora kostnader pa

nybyggnadens yttre. Dennas läge ställde ej heller några krav pa dyrbart utförande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

De besparingar, som kunde göras i avseende å byggnadens yttre hänförde

sig främst till utbyte av kalksten i fasader och taklister mot betong, som putsa
anvöndarkr^08''

borde tin barriärplintar kunna i stället för kalksten

an\ andas kryoshamrad betong. Jordfyllningen å taket borde utgå, då planterandet

av träd harstades vore överflödigt och kunde komma att medföra ökade

underliallskostnade1''. Aven eu del andra mindre åtgärder i besparingssyfte betraffande

byggnadens yttre torde kunna genomföras

I byggnadens inre kunde golvet — i stället för med järnbalkar och armering

vorin ti0raSimed (''nl- tjock* hetongunderlag, lagt direkt på den be
rec

d''?||lnarten och forsett med stöd av erforderligt antal pålar

llb®om Övriga pålar kunde, i likhet med vad som torde hava

tillämpad Md telegrafhusets byggande, användas träpålar, som med sin överkant

stode under vattenytan i den förbiflytande ån och som överbyggdes med betong.

pålarS a P0StStyre SenS fors ag upptagna pålarna syntes däremot avse betong
naJSS84

°''T “grraa förenklingar i utförandet iakttoges, ansåge besparingsamnden,

med stöd jamval av kostnadsberäkning av en erfaren och betrodd byggmästare

pa platsen, att byggnadskostnaden borde kunna nedsättas till 130,000

I anledning härav har byggnadsstyrelsen med utlåtande den 26 januari 1928

overlamnat ett av chefen för styrelsens byggnadsbyrå avgivet yttrande, däri

Vid tidigare granskning å byggnadsbyrån av den beräknade kostnaden, 156 000

kronor, för byggnadsföretaget hade framhållits, att denna summa och särskilt

den dan ingående posten för värmelednmgsanläggning vore väl knappt beräknad

samt att, därest vid utbjudande av entreprenad de beräknade kostnaderna skulle

visa sig otillräckliga, förenklingar måste vidtagas, i första hand avseende naturstenens

a fasaderna ersättande med på lämpligt sätt ytbehandlad betong. Att

dessa förenklingar icke direkt föreslagits berodde på att från stadens sida uttalats

önskemal om ett såvitt möjligt tilltalande utseende å byggnaden Mot besparmgsnämndens

förslag till dylik förenkling, vilket torde medföra eu kostnadsbesparing

av 8,000 å 9,000 kronor, vore sålunda intet att erinra; dock syntes

denna besparing pa grund av de knappt beräknade värmeledningskostnaderna

bora minskas till högst 6,000 kronor.

Jordfyllningen å taket måste bibehållas eller ock ersättas med annat lämpligt

isoleringsmaterial för hindrande av värmeutströmningar genom den stora takytan.

Denna jordfyllning hade sålunda förutsatts vid beräkningen av värmeledningsanläggningen,

och kostnaden för densamma kunde icke avräknas

Den av bespanngsnämnden föreslagna åtgärden att ersätta det föreslagna

,.Ji^ i1, e,r lokalerna med ett cirka 15 cm. tjockt betongunderlag vore icke

tilltredsstallande. bni sådan åtgärd tarvade för att förhindra att lokalerna bliva

osunda och salunda som expeditionslokaler oanvändbara, att golvkonstruktionen

gjordes med dubbla betonglag med noggrann isolering med äkta asfaltfilt i flera

lag mot jordiukt och betryggande isolering mot köld underifrån. Detta spörsmål

hade jamval övervägts vid granskningen å byggnadsbyrån, men hade ritningarna

godkants sasom angivande en mera tillförlitlig och knappast dyrare konstruktion

1 detta sammanhang torde böra erinras, att ganska stor tvekan hysts rörande

lokalernas ändamålsenlighet. Erfarenheten hade nämligen visat att

dynka i en våning utbredda och med plant yttertak täckta lokaler vore ganska

svara att lmlla fuktfria och sunda. Alla rimliga åtgärder borde sålunda vidtagas

tor att göra lokalerna hygieniska och dit hörde utan tvivel den föreslagna

bjä I klagskonstruktionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Jämväl frågan angående användning av träpålar hade prövats vid förberörda

granskning å byggnadsbyrån. Några uppgifter hade icke stått till buds

och ej heller kunnat i hast anskaffas rörande lägsta grundvattenytan å byggnadsplatsen.

Som bekant måste träpålarnas avskärning ligga på visst djup

under sagda vattenyta och grundmurarna dit nedföras. Begagnades betongpålar,

vilka vore oberoende av grundvattenytans läge, kunde grundmurarna

göras vida lägre, i synnerhet som källare saknades under byggnaden. Det hade

emellertid varit meningen, att denna fråga skulle ytterligare prövas i samband

med byggnadens uppförande och det billigaste förfaringssättet givetvis begagnas.

Kostnadsskillnaden torde av ovan angivna skäl bliva ganska ringa.

För egen del har byggnadsstyrelsen instämt i chefens för byggnadsbyrån

yttrande samt förklarat sig tveksam, huruvida även med den tillstyrkta förenklingen

i byggnadsförslaget en sänkning i det begärda anslagsbeloppet vore

välbetänkt, I varje fall kunde styrelsen icke tillstyrka större dylik sänkning

än med 6,000 kronor.

Att postkontoret i Borås på grund av den starka och enligt inhämtade uppgifter

alltjämt fortgående stegringen i trafiken, särskilt paketrörelsen, är

i trängande behov av större och i övrigt ändamålsenligare lokaler är

uppenbart, varför åtgärder i dylikt syfte torde böra med det snaraste

vidtagas. Av den i sådant hänseende förebragta utredningen torde framgå, att

den ur såväl postal som ekonomisk synpunkt bästa lösningen av förevarande

lokalfråga är att, på sätt föreslagits, uppföra en tillbyggnad till telegrafhuset

å för ändamålet inköpt område. Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att ifrågavarande

förslag bringas till genomförande. Mot kostnaden för omförmälda

markförvärv, 57,000 kronor, synes intet vara att erinra. Vad beträffar kostnaden

för den förordade tillbyggnaden, lärer det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen

anfört icke vara tillrådligt att beräkna den till lägre belopp än

150,000 kronor. Givetvis bör vid byggnadsföretagets utförande tillses, att

detta sker på så billigt sätt som möjligt, men skäliga krav på byggnadens

ändamålsenlighet och lämplighet få därvid icke åsidosättas. Sammanlagt skulle

alltså för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av 207,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för inköp av ovan omförmälda fastighet och gatumark i

Borås samt uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad

till telegrafhuset i nämnda stad för budgetåret 1928—1929

anvisa ett reservationsanslag av.............. kronor 207,000.

att utgå av lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Departement

chefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.