Angående inköp av mark och uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad till telegraf huset i Borås
1928-02-24 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1928:126, Angående inköp av mark och uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad till telegraf huset i Borås
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 126.
1
Nr 126.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp
av mark och uppförande därå för postverkets
räkning av tillbyggnad till telegraf huset i Borås;
given Stockholms slott den 24 februari 1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
C. Meurling.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärendenyhållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 24 febmari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Meurling anför:
I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t (utgifter för kapitalökning,
punkt 4) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som
kunde komma att avlåtas i ämnet, för inköp av mark och uppförande därå för
postverkets räkning av tillbyggnad till telegrafhuset i Borås för budgetåret
1928—1929 beräkna ett reservationsanslag av 213,000 kronor.
Sedan utredningen i detta ärende numera slutförts, anhåller jag att få underställa
detsamma Kungl. Majts prövning.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 105 haft. (Nr 126—127.)
497 28
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 126.
I den skrivelse av den 2 december 1927, varmed generalpoststyrelsen framlagt
förslag till nyssnämnda markförvärv och byggnadsföretag, anför styrelsen
beträffande postkontorets i Borås nuvarande lokalförhållanden följande:
Postkontoret vore alltsedan år 1913 inrymt i telegrafverkets då nyuppförda
fastighet därstädes. Postkontorslokalen fyllde vid denna tidpunkt alla anspråk,
som kunde uppställas på densamma, även med tanke på en betydande utveckling
av posttrafiken, för vilket ändamål dessutom reservutrymmen funnos.
Emellertid hade poströrelsen i Borås undergått en enastående stark, fortgående
stegring, större än man haft anledning räkna med och kunnat förutse.
Till följd därav visade det sig också redan inom ett 10-tal år efter postkontorets
inflyttning i de nya postkontorslokalerna, att postkontoret måste beredas ökade
utrymmen. För att avhjälpa de största svårigheterna erhöllos vissa lokaler i
fastighetens källarvåning, vilka togos i anspråk av expeditionen för paketpost.
Men detta var allenast en nödfallsutväg, som icke kunde lösa lokalfrågan för
någon längre tid framåt. Då posttrafiken, särskilt paketrörelsen, alltjämt visade
en synnerligen stor stegring, trängde sig också spörsmålet om en mera definitiv
lösning av lokalfrågan i förgrunden. För att dock så länge som möjligt undvika
cn dyrbar om- och tillbyggnad av fastigheten ansag styrelsen sig kunna såsom
ett provisorium under någon tid nöja sig med att erhålla till sin disposition
vissa ytterligare lokaler i källarvåningen. I enlighet härmed överenskoms med
telegrafstyrelsen, att de utrymmen i nämnda våning, som gränsade intill de av
postkontoret disponerade, skulle få inredas för postkontorets expedition för massinlämning
av paket. Arbetet med dessa lokalers iordningställande utfördes under
sommaren 1926 och lokalerna togos samma år i bruk. Även efter denna
utökning av lokalerna hade desamma emellertid visat sig alldeles otillräckliga,
och det hade icke kunnat undvikas, att expeditionen av paket- och korsbandspost
i brist på erforderligt utrymme för försändelsernas postbehandling blivit
avsevärt fördröjd.
ökningen av antalet vid postkontoret i Borås under åren 1913—1926 inlämnade
vanliga paket framginge av följande tabell:
1913 . . 29,807
1914 . . 30,626
1915-.. 32,313
1916 . . 36,503
1917 .. 52,975
1918 . . 60,084
1919 . . 101,426
1920 . . 133,016
1921 . . 211,438
1922 . . 226,117
1923 . . 238,405
1924 . . 234,033
1925 . . 260,226
1926 . . 339,074
Antalet avgående vanliga paket visade sålunda år 1926 en stegring i förhållande
till år 1913 av icke mindre än 1,038 %. Ökningen av paketrörelsen
vid postkontoret fortginge alltjämt och hade år 1927 varit ännu större än under
föregående år. Vissa tider under året hade expeditionen för masspaket att
mottaga och avsända ända upp till 2,500 paket om dagen. Paketrörelsens ökningtorde
således kunna betecknas såsom rent av rekordartad.
Den oerhört stora stegringen av paketrörelsen vid postkontoret förklarades
därav, att ett 40-tal stora affärsföretag, som hade sin kundkrets spridd över
hela landet, anlitade postkontoret för utsändandet av sina varor. Såvitt styrelsen
kunnat utröna, torde icke finnas anledning antaga, att det uppsving av
postpaketrörelsen, som förekommit, icke skulle vara av bestående natur. Efter
den återhämtning inom handels- och näringslivet i allmänhet, som nu torde få
anses hava inträtt efter krigsåren, syntes väl nämligen icke föreligga grundad
anledning att räkna med en nedgång inom de verksamhetsområden, som övade
inverkan på postpaketrörelsen i Borås, särskilt då handeln och industrin inom
staden uppvisade en stor livaktighet och staden jämväl i övrigt utvecklats avsevärt.
I sådant avseende kunde erinras, att stadens folkmängd, som år 1913
utgjorde 22 696 personer, enligt 1926 års statistik uppgick till 33,544 personer.
Iiungl. Maj:ts proposition nr 126.
3
Vid nu angivna förhållanden torde det få anses ligga i sakens natur, att de av
styrelsen vidtagna, här ovan omnämnda anordningar för källarlokalernas
tagande i bruk för postkontorets paketrörelse, vilka anordningar endast kunnat
betraktas såsom provisoriska nödfallsåtgärder på mycket kort sikt, icke längre
vore tillfyllest. Den tidpunkt vore därför nu inne, då postverket måste vidtaga
mera genomgripande åtgärder för erhållande av tjänliga och tillräckliga arbetslokaler
för expeditionen för massinlämning av paket. Styrelsen måste bestämt
understryka, att detta nu vore oundgängligen nödvändigt för att kunna ordna
postarbetet på ett tillfredsställande sätt ur .såväl allmänhetens som postverkets
egen synpunkt. I detta sammanhang borde heller icke förbises, att de nuvarande
källarlokalerna vore av sådan beskaffenhet, att de måste ur hygienisk
synpunkt underkännas.
Det utrymme, som nu stode paketexpeditionen till förfogande, uppginge till
allenast 175 kvadratmeter, medan för tillgodoseende av lokalbehovet för denna
expedition erfordrades mer än dubbla detta utrymme.
Men även andra postkontorets expeditioner än paketexpeditionen lede av
alltför knappa utrymmen. Brevbärarexpeditionen kunde ej numera bereda
plats för all den personal, som sysselsattes med brevbäring. Postkontorets tre
lantbrevbärare hade sålunda måst anvisas arbetsplatser i källarvåningen. Möjlighet
till utvidgning av de amerikanska facken, som alla vore upptagna, förefunnes
icke, och den starka efterfrågan på dylika hade sålunda icke kunnat
tillgodoses. Även för expeditionen för ankommande och avgående poster samt
expeditionen för allmänhetens betjänande vore utrymmet långt ifrån tillfredsställande.
För närvarande hade allenast sex expeditionsplatser för kassatjänstemän
kunnat anordnas. Behovet av ytterligare kassaplatser vore vissa tider
trängande, men möjlighet att tillgodose detsamma förelåge icke. Det alltigenom
otillräckliga utrymmet verkade givetvis tyngande på postarbetet och förhindrade
en snabb och säker expedition. Upprepade anmärkningar från allmänhetens
sida, vilka måste betecknas såsom befogade, hade också framförts mot
den ofta olidliga trängseln inom postkontoret och det härav förorsakade dröjsmålet
vid expedieringen.
Här efterföljande statistiska sammanställning gåve en bild av den synnerligen
stora stegringen av även andra poströrelsens grenar än pakettrafiken vid
postkontoret:
Ökning
År 1913
År 1925
År 1926
i %
1913—1926,
Summa inkomster vid postkontoret, kronor
217,850
903,479
1,008,653
363
Summa utgifter vid postkontoret, kronor ...
100,548
292.318
308,468
206''8
Hela antalet avgående försändelser ....... ....
3,199,502
5,103,603
5.469,660
70 55
Avgående postanvisningar..........................
47.378
109.516
b 107,062
126
Ankommande postförskott...........................
17,170
55,968
66,146
285
'') Härtill böra läggas 24,140 giroinbetalningskort.
I fråga om de olika sätt, som kunna ifrågakomma till beredande av förbättrade
lokaler för postkontoret, anför styrelsen:
Tidigare planer för till- och ombyggnad av telegrafhuset hade ånyo undersökts,
men hade någon framkomlig väg i denna riktning icke stått att finna.
Ett förslag att bereda lokaler för paketinlämning i närheten av de postförande
bantågen hade förutom andra olägenheter den nackdelen, att en sådan splittring
av poströrelsen i Borås skulle försvåra ett rätt utnyttjande av tillgängliga
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
arbetskrafter och kräva större personal, icke minst i befälsställning, vilket allt
skulle medföra en årlig utgiftsökning av över 8,000 kronor. Den bästa lösningen
av förevarande lokalfråga vore givetvis ett fastighetsförvärv. Härutinnan
gjorda erbjudanden hade emellertid visat sig medföra alltför höga kostnader.
Enligt approximativa beräkningar skulle kostnaderna för uppförande av
ett posthus näppeligen understiga 600,000 kronor. Då de nuvarande postkontorslokalerna
i telegrafhuset, vilka särskilt iordningställts för postverkets speciella
behov, icke erfordrades för telegrafverkets räkning och icke utan avsevärda
och kostsamma ändringsarbeten kunde uthyras, syntes det fördelaktigast
bibehålla postkontoret i nuvarande lokaler och samtidigt förskaffa kontoret ökat
lokalutrymme i så omedelbar närhet som möjligt. Ett i sådant avseende framkommet
förslag att förvärva och omändra eu intilliggande äldre byggnad hade
visat sig bliva ekonomiskt ofördelaktigare än en nybyggnad.
Styrelsen meddelar härefter, att erbjudande emellertid nu gjorts att förvärva
ett intill telegrafhuset beläget mindre tomtområde jämte mellanliggande
gatudel, vilket skulle möjliggöra en tillfredsställande lösning av lokalfrågan,
samt anför härutinnan vidare:
Den till inköp ifrågasatta tomten, benämnd nr 1 i kvarteret Iris, hade en
areal av 314 kvadratmeter och vore bebyggd med ett mindre, äldre boningshus
av trä jämte en uthusbyggnad. Ägaren till ifrågavarande fastighet hade förklarat
sig villig att till postverket försälja fastigheten för en köpeskilling av 45,000
kronor. Priset, som av fastighetsägaren tidigare fixerats till 52,000 kronor,
kunde visserligen icke anses billigt, men, då tomtens förvärvande vore av den
största betydelse för postverket, hade styrelsen ansett sig kunna godtaga den
fordrade köpeskillingen. I det med ägaren träffade preliminära köpeavtalet
hade föreskrivits, att avtalet vore bindande allenast under förutsättning att
Kungl. Maj :t och riksdagen före den 1 juli 1928 beslöte inköp av fastigheten
för postverkets räkning.
Den ovannämnda gatudelen, utgörande omkring 200 kvadratmeter av Holmsgatan
mellan kvarteren Iris och Galatea, hade såsom trafikled för närvarande
ytterst ringa betydelse, och något hinder syntes därför ur denna synpunkt icke
böra möta mot att gatumarken toges i anspråk för byggnadsändamål. Stadsfullmäktige
i Borås hade också vid sammanträde den 10 november 1927 beslutat
bemyndiga drätselkammaren att med styrelsen träffa avtal rörande överlåtelse
av ifrågavarande gatumark samt uppdragit åt byggnadsnämnden att upprätta
det förslag till stadsplaneändring, som erfordrades för bland annat Holmsgatans
igenläggning mellan nämnda kvarter och för ifrågavarande gatumarks förändring
till kvartersmark. Mot sådan ändring av stadsplanen torde, enligt vad med
byggnadsstyrelsen under hand förda förhandlingar givit vid handen, icke från
dess sida komma att framställas någon erinran. Stadsfullmäktiges beslut i fråga
om ändring av stadsplanen komme att så snart ske kunde underställas Kungl.
Maj :ts prövning, så att Kungl. Maj:ts fastställelse av den ändrade stadsplanen
kunde föreligga, då riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t kunde komma att taga
ställning till frågan om anvisande av anslag till nu ifrågavarande markförvärv
och tillbyggnad.
Priset för själva gatumarken, vilket först bestämts till 10,000 kronor, hade
vid förhandlingarnas slutförande nedsatts till 5,000 kronor. Förutom köpeskillingen
skulle postverket erlägga ett belopp av 7,000 kronor såsom gottgörelse
till staden för bland annat kostnader, uppkommande vid den flyttning och förändring
av ledningar för vatten, avlopp och elektricitet, som nödvändiggjordes
av gatudelens igenläggning, ävensom för övriga utgifter vid iordningställande
av gator och gångbanor invid den planerade nybyggnaden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 126. O
I fråga om den byggnad, som skulle uppföras å omförmälda tomt och gatudel.
anför styrelsen:
Styrelsen hade låtit utarbeta en byggnadsplan för tillbyggnad till telegrafhuset
och uppdragit åt professorn E. Lallerstedt i Stockholm att i överensstämmelse
därmed uppgöra förslagsritningar. Tillbyggnaden, som vore avsedd att
uppföras i allenast en våning och i sin helhet komme att innehålla en sammanlagd
golvyta av cirka 500 kvadratmeter, skulle besta av ett större expeditionsrum
för inlämning av masspaket, en mindre lokal för mottagning av s. k. ströpaket,
ett expeditionsutrymme för sortering av paketpost samt ett utrymme för
postkontorets motorfordon.
Ur arkitektonisk synpunkt komme den planerade tillbyggnaden att te sig tilltalande,
då densamma utan några störande moment anslöte sig till telegrafhuset,
samtidigt som den torde försköna stadsbilden i ej ringa grad. Byggnaden bleve
för postkontoret synnerligen lämplig därigenom, att postkontoret skulle erhålla
de nya lokalutrymmena sammanförda i ett enda plan och direkt förbundna med
postkontorets övriga lokaler. Med det sålunda ökade lokalutrymmet komme
postkontoret, som för närvarande disponerade ett golvutrymme av något mer
än 500 kvadratmeter, att erhålla en sammanlagd golvyta av omkring 1,000
kvadratmeter. Härigenom bleve det möjligt att möta även eu högst betydande
ytterligare ökning i såväl paket- som övrig posttrafik.
Enligt av professorn Lallerstedt uppgjorda kostnadsberäkningar skulle kostnaderna
för den planerade tillbyggnaden belöpa sig till 156,000 kronor. Sammanlagda
kostnaden för tillbyggnaden och för byggnadsmarken uppginge alltså
till 213,000 kronor. Mot ifrågavarande kostnadsberäkningar ävensom tillbyggnadens
utförande i överensstämmelse med de uppgjorda ritningarna hade byggnadsstyrelsen
i avgivet yttrande förklarat sig intet hava att erinra.
I samband med nu planerade byggnadsarbeten hade generalpoststyrelsen för
avsikt att låta utföra en del omändringsarbeten i den nuvarande postkontorslokalen.
Genom borttagande av en del väggar och ändrad deponering av utrymmena
bleve det möjligt att bättre än hittills utnyttja lokalen. Enligt vad
styrelsen inhämtat mötte från telegrafstyrelsens sida intet hinder mot de ifraga•satta
omändringarna av postkontorslokalen. Kostnaderna för ifiåga\ arande
ändrings- och reparationsarbeten, som komme att utföras i samrad med telegrafstyrelsen,
vore icke av beskaffenhet att böra bestridas av särskilt anvisade medel
utan borde, alldenstund arbetena avsåge omändring och iordningställande av förhyrd
postkontorslokal, gäldas av verkets egna driftmedel.
Generalpoststyrelsen hemställer därför, att för inköp för postverkets räkning
av fastigheten nr 1 i kvarteret Iris och den del av Holmsgatan, som är belägen
mellan kvarteren Iris och Galatea, allt i Boras, samt för uppförande för postverkets
räkning å nämnda markområden av en tillbyggnad till telegrafhuset i
Borås måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas 213,000 kronor.
1927 års besparingsnämnd har avgivit utlåtande den 3 januari 1928 samt därvid
funnit behov av lokalutvidgning för ifragavarande postkontor föreligga och
det föreliggande förslaget utgöra en ändamålsenlig lösning av lokalfrågan. Beträffande
vissa detaljer har nämndens granskning givit anledning till följande
erinringar:
Då tillbyggnaden hade en väsentligt annan karaktär än telegrafhuset och
endast utfördes i en våning, syntes det ej föreligga tillräcklig anledning att av
hänsyn till sistnämnda byggnads utseende nedlägga onödigt stora kostnader pa
nybyggnadens yttre. Dennas läge ställde ej heller några krav pa dyrbart utförande.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 126.
De besparingar, som kunde göras i avseende å byggnadens yttre hänförde
sig främst till utbyte av kalksten i fasader och taklister mot betong, som putsa
anvöndarkr^08''
borde tin barriärplintar kunna i stället för kalksten
an\ andas kryoshamrad betong. Jordfyllningen å taket borde utgå, då planterandet
av träd harstades vore överflödigt och kunde komma att medföra ökade
underliallskostnade1''. Aven eu del andra mindre åtgärder i besparingssyfte betraffande
byggnadens yttre torde kunna genomföras
I byggnadens inre kunde golvet — i stället för med järnbalkar och armering
vorin ti0raSimed (''nl- tjock* hetongunderlag, lagt direkt på den be
rec
d''?||lnarten och forsett med stöd av erforderligt antal pålar
llb®om Övriga pålar kunde, i likhet med vad som torde hava
tillämpad Md telegrafhusets byggande, användas träpålar, som med sin överkant
stode under vattenytan i den förbiflytande ån och som överbyggdes med betong.
pålarS a P0StStyre SenS fors ag upptagna pålarna syntes däremot avse betong
naJSS84
°''T “grraa förenklingar i utförandet iakttoges, ansåge besparingsamnden,
med stöd jamval av kostnadsberäkning av en erfaren och betrodd byggmästare
pa platsen, att byggnadskostnaden borde kunna nedsättas till 130,000
I anledning härav har byggnadsstyrelsen med utlåtande den 26 januari 1928
overlamnat ett av chefen för styrelsens byggnadsbyrå avgivet yttrande, däri
Vid tidigare granskning å byggnadsbyrån av den beräknade kostnaden, 156 000
kronor, för byggnadsföretaget hade framhållits, att denna summa och särskilt
den dan ingående posten för värmelednmgsanläggning vore väl knappt beräknad
samt att, därest vid utbjudande av entreprenad de beräknade kostnaderna skulle
visa sig otillräckliga, förenklingar måste vidtagas, i första hand avseende naturstenens
a fasaderna ersättande med på lämpligt sätt ytbehandlad betong. Att
dessa förenklingar icke direkt föreslagits berodde på att från stadens sida uttalats
önskemal om ett såvitt möjligt tilltalande utseende å byggnaden Mot besparmgsnämndens
förslag till dylik förenkling, vilket torde medföra eu kostnadsbesparing
av 8,000 å 9,000 kronor, vore sålunda intet att erinra; dock syntes
denna besparing pa grund av de knappt beräknade värmeledningskostnaderna
bora minskas till högst 6,000 kronor.
Jordfyllningen å taket måste bibehållas eller ock ersättas med annat lämpligt
isoleringsmaterial för hindrande av värmeutströmningar genom den stora takytan.
Denna jordfyllning hade sålunda förutsatts vid beräkningen av värmeledningsanläggningen,
och kostnaden för densamma kunde icke avräknas
Den av bespanngsnämnden föreslagna åtgärden att ersätta det föreslagna
,.Ji^ i1, e,r lokalerna med ett cirka 15 cm. tjockt betongunderlag vore icke
tilltredsstallande. bni sådan åtgärd tarvade för att förhindra att lokalerna bliva
osunda och salunda som expeditionslokaler oanvändbara, att golvkonstruktionen
gjordes med dubbla betonglag med noggrann isolering med äkta asfaltfilt i flera
lag mot jordiukt och betryggande isolering mot köld underifrån. Detta spörsmål
hade jamval övervägts vid granskningen å byggnadsbyrån, men hade ritningarna
godkants sasom angivande en mera tillförlitlig och knappast dyrare konstruktion
1 detta sammanhang torde böra erinras, att ganska stor tvekan hysts rörande
lokalernas ändamålsenlighet. Erfarenheten hade nämligen visat att
dynka i en våning utbredda och med plant yttertak täckta lokaler vore ganska
svara att lmlla fuktfria och sunda. Alla rimliga åtgärder borde sålunda vidtagas
tor att göra lokalerna hygieniska och dit hörde utan tvivel den föreslagna
bjä I klagskonstruktionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 126.
Jämväl frågan angående användning av träpålar hade prövats vid förberörda
granskning å byggnadsbyrån. Några uppgifter hade icke stått till buds
och ej heller kunnat i hast anskaffas rörande lägsta grundvattenytan å byggnadsplatsen.
Som bekant måste träpålarnas avskärning ligga på visst djup
under sagda vattenyta och grundmurarna dit nedföras. Begagnades betongpålar,
vilka vore oberoende av grundvattenytans läge, kunde grundmurarna
göras vida lägre, i synnerhet som källare saknades under byggnaden. Det hade
emellertid varit meningen, att denna fråga skulle ytterligare prövas i samband
med byggnadens uppförande och det billigaste förfaringssättet givetvis begagnas.
Kostnadsskillnaden torde av ovan angivna skäl bliva ganska ringa.
För egen del har byggnadsstyrelsen instämt i chefens för byggnadsbyrån
yttrande samt förklarat sig tveksam, huruvida även med den tillstyrkta förenklingen
i byggnadsförslaget en sänkning i det begärda anslagsbeloppet vore
välbetänkt, I varje fall kunde styrelsen icke tillstyrka större dylik sänkning
än med 6,000 kronor.
Att postkontoret i Borås på grund av den starka och enligt inhämtade uppgifter
alltjämt fortgående stegringen i trafiken, särskilt paketrörelsen, är
i trängande behov av större och i övrigt ändamålsenligare lokaler är
uppenbart, varför åtgärder i dylikt syfte torde böra med det snaraste
vidtagas. Av den i sådant hänseende förebragta utredningen torde framgå, att
den ur såväl postal som ekonomisk synpunkt bästa lösningen av förevarande
lokalfråga är att, på sätt föreslagits, uppföra en tillbyggnad till telegrafhuset
å för ändamålet inköpt område. Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att ifrågavarande
förslag bringas till genomförande. Mot kostnaden för omförmälda
markförvärv, 57,000 kronor, synes intet vara att erinra. Vad beträffar kostnaden
för den förordade tillbyggnaden, lärer det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen
anfört icke vara tillrådligt att beräkna den till lägre belopp än
150,000 kronor. Givetvis bör vid byggnadsföretagets utförande tillses, att
detta sker på så billigt sätt som möjligt, men skäliga krav på byggnadens
ändamålsenlighet och lämplighet få därvid icke åsidosättas. Sammanlagt skulle
alltså för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av 207,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att för inköp av ovan omförmälda fastighet och gatumark i
Borås samt uppförande därå för postverkets räkning av tillbyggnad
till telegrafhuset i nämnda stad för budgetåret 1928—1929
anvisa ett reservationsanslag av.............. kronor 207,000.
att utgå av lånemedel.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Departement
chefen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.