Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läroanstalter
1928-02-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1928:129, Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läroanstalter
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 129.
1
Nr 129.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt
lärare vid vissa statsunderstödda läroanstalter; given
Stockholms slott den 24 februari 1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. J. F. Almkvist.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 24 februari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgben, statsråden
Thybén, Ribbing, Metibling, Gäede, Pettebsson, Rosén, Hamein, Almkvist,
Lybeeg, von Stockensteöm.
Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:
I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag
gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter har sagda riksdag i skrivelse den
31 maj 1927, nr 243, anmält, att riksdagen
dels beslutat, att de för budgetåret 1926—1927 gällande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk, åt lärare vid folkhögskolor
samt åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter,
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 107 häft. (Nr 129.) 1
Dyrtidstilllägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 129.
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier
skola lända till efterrättelse jämväl för budgetåret 1927—1928;
dels bemyndigat Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder kunde befinnas erforderliga,
som även att i huvudsaklig enlighet med de i sådant avseende då
gällande föreskrifter meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstillägg
åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid
tre i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 omnämnda
läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete;
dels och till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt nämnda lärargrupper
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av
21,400,000 kronor.
Genom beslut den 9 juni 1927 ställde Kungl. Maj:t ifrågavarande anslag
till vederbörandes förfogande att utgå i enlighet med tidigare av Kungl.
Maj:t utfärdade föreskrifter rörande dyrtidstillägg dels åt lärare vid privatläroverk,
dels åt lärare vid folkhögskolor, dels ock åt lärare vid folk- och
småskolor samt vissa sjuk vårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor
och vissa småskoleseminarier, vilka föreskrifter gällde tills vidare intill
dess annorlunda förordnades. I samband därmed förklarade Kungl. Maj:t,
att i fråga om dyrtidstillägg för budgetåret 1927—1928 till vissa lärarinnor
vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, högre handarbetsseminariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, Andrea Eneroths
högre handarbetsseminarium i Stockholm ävensom föreningen Handarbetets
vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm de i Kungl.
Maj.ts brev till statskontoret den 20 juni 1924 meddelade bestämmelser angående
dyrtidstillägg åt omförmälda lärarinnor skulle äga motsvarande
tillämpning.
Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1927 anhållit, att Kungl.
Maj:t täcktes även för 1928 års riksdag framlägga förslag om dyrtidstillägg
åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor,
kommunala mellanskolor och landstingens småskoleseminarier, vid
folkhögskolor och vid privatläroverk ävensom åt vissa lärarinnor vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala och vid de tre förutnämnda läroanstalterna
för utbildande av lärarinnor i handarbete.
Sedermera har skolöverstyrelsen i skrivelse den 8 november 1927 gjort
framställning angående viss ändring i de för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk
gällande allmänna grunderna samt därvid anfört bland annat:
Enligt kungörelsen den 22 juni 1923, nr 305, i viss del ändrad genom
kungörelsen den 20 juni 1924, nr 252, utgår dyrtidstillägg av statsmedel åt
lärare vid privatläroverk i de fall, där föreskrift om minimiavlöning saknas,
å två tredjedelar av det belopp, vilket motsvarar summan av den kontanta
avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren
1213 1915, och den tillfälliga löneförbättring, som utgår av statsmedel.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 129.
Denna föreskrift täcker icke sådana fall, då en skola av ifrågavarande
slag tillkommit efter år 1915 eller då vid en dylik skola inrättats lärartjänster
av annan art än de lärartjänster, som skolan ägde under åren 1913
—1915. I dessa fall ha skolorna varit hänvisade till att utan stöd i författning
bestämma tilläggsunderlagen, vilkas belopp under sådana omständigheter
givetvis blivit mycket växlande vid olika skolor, och stundom förefalla
att vara jämförelsevis högt tilltagna.
Med anledning av detta förhållande utsände överstyrelsen den 3 september
1927 till föreståndarna för enskilda mellanskolor, högre goss- och samskolor
och enskilda lärarinneseminarier eu cirkulärskrivelse, vari berörda
brist i bestämmelserna påvisades, varjämte föreståndarna anmodades lämna
uppgifter angående tilläggsunderlagen för olika slag av tjänster vid skolan
samt bereddes tillfälle föreslå erforderlig ändring av gällande bestämmelser
i här berörda avseende. De med anledning härav från skolorna inkomna
skrivelserna jämte en från centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen
i ärendet ingiven skrivelse hava bifogats överstyrelsens framställning.
På grund av den sålunda verkställda utredningen föreslår överstyrelsen,
att till de nuvarande bestämmelserna göres ett tillägg av innehåll, att fråga
om tilläggsunderlag i sådana fall, då de givna föreskrifterna ej omedelbart
kunna tillämpas, hänskjutes till överstyrelsen, som, med hänsyn tagen såväl
till vederbörande skolas lönenivå i det hela som till beloppen av dyrtidstilläggsunderlagen
för motsvarande tjänster vid andra skolor, har att
fastställa ifrågavarande tilläggsunderlag. Då de fall, varom här är fråga,
äro fåtaliga, synas enligt överstyrelsens mening i detalj gående bestämmelser
angående tilläggsunderlagens belopp vara överflödiga.
Dyrtidstillägg åt ifrågavarande grupper av lärare vid statsunderstödda undervisningsanstalter
bör utgå även för budgetåret 1928—1929.
Beträffande de allmänna grunder, vilka skola lända till efterrättelse för
dyrtidstilläggets utgående, erinrar jag därom, att dyrtidstillägg till dessa lärargrupper]
för närvarande utgår efter huvudsakligen samma grunder, som
äro gällande för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, dock
med vissa inskränkningar beträffande några lärargrupper. Nu gällande allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt ifrågavarande befattningshavare innefattas^
i tre särskilda av Kungl. Maj:t den 22 juni 1923 utfärdade kungörelser
(nr 305—307). iv,
På därom av chefen för finansdepartementet gjord framställning bar Kungl.
Maj:t i den till årets riksdag avlåtna statsverkspropositionen framlagt förslag
om beredande av dyrtidstillägg åt statens befattningshavare. Förslaget
innebär, att nu gällande grunder för dyrtidstilläggets utgående skola tillämpas
jämväl under budgetåret 1928—1929. Frånsett de jämkningar, om
vilka jag i det följande kommer att framlägga förslag, böra följaktligen
jämväl de av riksdagen redan fastställda grunderna för dyrtidstillägg åt nu
ifrågavarande lärargrupper kvarstå oförändrade.
De jämkningar i dyrtidstilläggsgrunderna, som synas mig påkallade äro
följande.
Skolöverstyrelsen har påpekat, att bestämmelser för närvarande saknas
Departe
mentschefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 129.
angående till äggsunderlaget för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk
i sådana fall, då dylik läroanstalt tillkommit efter år 1915 eller då vid en
skola av ifrågavarande slag inrättats lärartjänster av annan art än de, som
funnos vid skolan åren 1913-—1915. Då det måste anses önskvärt, att denna
brist blir avhjälpt, tillstyrker jag en tilläggsbestämmelse av det innehåll,
skolöverstyrelsen föreslagit. I enlighet härmed torde § 1 mom. 1 i kungörelsen
den 22 juni 1923 (nr 305) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid privatläroverk böra erhålla följande ändrade lydelse:
Föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring vid sådan enskild
mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium,
som åtnjuter understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma
reservationsanslaget till privatläroverk, äger, med nedan angivna
begränsningar och undantag, tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära
dyrtidstillägg av statsmedel å två tredjedelar av det belopp, som motsvarar
summan av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöning
och den tillfälliga löneförbättring, som utgår av statsmedel. Där
föreskrift om minimiavlöning saknas, skall dyrtidstillägget utgå å två tredjedelar
av det belopp, vilket motsvarar summan av den kontanta avlöning,
som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren 1913—1915,
och berörda tillfälliga löneförbättring, eller, där denna bestämmelse ej är
tillämplig, å det belopp, som med hänsyn såväl till vederbörande skolas
lönenivå i det hela som till beloppen av dyrtidstilläggsunderlaget för motsvarande
tjänster vid andra skolor, i varje särskilt fall av skolöverstyrelsen
bestämmes.
Vidare har Kungl. Maj:t förut denna dag på min hemställan beslutit att
till riksdagen avlåta proposition angående statsbidrag till kommunala flickskolor
in. m., däri Kungl. Maj:t föreslagit att beträffande lärarpersonalens
avlöning samt statsbidrag skola gälla i stort sett samma grunder, som nu
tillämpas beträffande kommunala mellanskolor. Även i fråga om tillfällig
löneförbättring har likställighet ansetts böra äga rum mellan de kommunala
flickskolornas och mellanskolornas lärarpersonal. Vid ärendets föredragning
uttalade jag, att det syntes mig ofrånkomligt, att denna likställighet utsträcktes
jämväl därhän, att dyrtidstillägg tillerkändes lärare vid kommunal flickskola.
I anslutning härtill vill jag nu förorda, att framställning i sådant
syfte avlåtes till riksdagen. För detta förslags genomförande tarvas vissa
författningsbestämmelser. Vid dessas utfärdande synes mig ändamålsenligt
att den tillfälliga löneförbättring, som bör tillkomma flickskolornas lärare även
upptages till reglering. Stadganden torde därvid böra givas av innehåll att
vad i gällande författningar finnes föreskrivet angående tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om lärarpersonalen vid kommunala flickskolor.
Det synes mig vara lämpligt, att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande att
utfärda såväl förut omförmälda ändring i kungörelsen nr 305/1923 som även
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 129.
de författningsbestämmelser, som erfordras för beredande av dyrtidstillägg
åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor.
Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för dyrtidstilläggen åt
lärarna vid nu förevarande undervisningsanstalter under budgetåret 1928—
1929 uppgå till 22,700,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels bemyndiga Kungl. Maj:t såväl att vidtaga den av
mig förordade ändringen i gällande kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk att
lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1928, som
även att utfärda de författningsbestämmelser, som erfordras
för beredande för budgetåret 1928—1929 av dyrtidstillägg
åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor, att gälla tills
vidare så länge för ändamålet avsedda medel stå till förfogande
;
dels besluta, att de för budgetåret 1927—1928 gällande
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor
ävensom åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa
sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor
och vissa småskoleseminarier skola lända till efterrättelse
jämväl för budgetåret 1928—1929;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna
grunder må befinnas erforderliga, som även att i huvudsaklig
enlighet med de i sådant avseende nu gällande föreskrifter
meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstillägg
åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala samt vid förut angivna läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete;
dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt nämnda lärargrupper anvisa för budgetåret 1928-—1929
ett extra förslagsanslag av 22,700,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
E. Meurling.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 107 käft. (Nr 129.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1928:368 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läroanstalter. s. 11 i texten
- SU 1928:157 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läroanstalter. s. 7 i texten