Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

1928-01-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:15, Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15.

9

Nr 15.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923

(nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall

vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror;

given Stockholms slott den 4 januari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning angående fortsatt tillämpning

av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild

stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor

med flera lyxvaror.

GUSTAF.

Ernst Lyberg.

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj

1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Härigenom för ordnas, att förordningen den 17 maj 1923 om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till

riket av pärlor med flera lyxvaror skall äga fortsatt tillämpning till och

med den 30 juni 1929.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 10 höft. (Sr 13—15.)

1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15.

IJtdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gäkde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anmäler frågan om

fortsatt utgörande av stämpelavgiften för pärlor med flera lyxvaror och

anför:

»Med en till 1919 års lagtima riksdag avgiven proposition, nr 251, framlade

Kungl. Maj:t förslag till förordning om en särskild stämpelavgift i

vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Propositionon avstyrktes av bevillningsutskottet, men efter gemensam

omröstning antog riksdagen ett på bevillningsutskottets föranstaltande

omarbetat förslag i ämnet. Förordning utfärdades den 11 juli 1919, vilken

trädde i kraft den 1 september samma år och gällde intill utgången av

år 1920. Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1920 års riksdag fortsatt

tillämpning av förordningen under år 1921.

Med hänsyn till den ringa avkastningen av lyxstämpelavgiften samt

då kontrollen å skattens uttagande syntes lämna åtskilligt övrigt att önska

och dessutom ställde sig jämförelsevis dyrbar i förhållande till inflytande

belopp, förelädes icke 1921 års riksdag förslag angående berörda förordnings

fortsatta tillämpning. I enlighet med ett motionsvis framställt

yrkande beslöt emellertid riksdagen utsträckning av förordningens giltighetstid

till utgången av år 1922. Ej heller till 1922 års riksdag framlades

proposition i ämnet, men riksdagen beslöt efter förslag av bevillningsutskottet

fortsatt tillämpning av förordningen under år 1923.

Efter verkställd utredning inom finansdepartementet framlade Kungl.

Maj:t med proposition nr 199 till 1923 års riksdag förslag till ny förordning

i ämnet, att gälla under år 1924. Detta förslag skilde sig från den

då gällande författningen i huvudsak därutinnan, att kontrollen med avseende

å skattens behöriga utgörande i viss mån omlagts. I enlighet med

bevillningsutskottets hemställan biföll riksdagen denna proposition, och

förordning utfärdades den 17 maj 1923 (sv. förf. saml. 1923: 113).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 15.

11

På förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen sedermera med ett år i sänder

förlängt giltighetstiden för omförmälda förordning, senast vid 1927 års

riksdag till och med den 30 juni 1928.

Ifrågavarande stämpelavgift avser, med vissa undantag, köp, byte och

införsel till riket av äkta pärlor och ädla stenar, av föremål, i vilka sådana

pärlor och stenar äro infattade, samt av smycken utav guld, silver eller

platina. Avgift utgöres för varje föremål, vars värde överstiger 300

kronor, och utgår som regel med 10 kronor, då föremålets värde icke

överstiger 350 kronor, och därutöver med 5 kronor för varje ytterligare

påbörjat belopp av 50 kronor. Stämpelbeläggningen ombesörjes av överlåtaren.

Den, som driver handel med föremål om vilka nu är fråga, skall

föra särskild försäljningsbok, vari stämpeln insättes. Eljest anbringas vid

överlåtelse stämpeln å avräkningsnota, som skall upprättas av överlåtaren.

Vid införsel åsättes stämpeln faktura, konossement, frakthandling eller

tullräkning genom vederbörande tullmyndighets försorg. Tillsyn över

efterlevnaden av ifrågavarande förordning tillkommer överståthållarämbetet

eller länsstyrelse samt utövas genom tillsyningsmän, vilka åtnjuta

arvoden ävensom resekostnads- och traktamentsersättning. Tryckning

och försäljning av stämplarna ombesörjes av postverket.

Under åren 1924 och 1925 har ifrågavarande stämpeluppbörd utgjort

66,800 respektive 63,100 kronor. Under år 1926 torde skatten hava inbragt

något över 75,000 kronor eller alltså något högre belopp än de närmast

föregående åren. Enligt en för år 1927 verkställd uppskattning kan intäkten

under nämnda år knappast beräknas överstiga 65,000 kronor. Härvid

är att märka, att den ojämförligt största delen av försäljningen kommer

på Stockholm, Göteborg och Malmö. Stämpeluppbörden genom tullverket

vid införsel av lyxvaror, därvid bland annat handlandenas egen

import för sin rörelse är undantagen från beskattning, har varit obetydlig.

Jämväl näringsidkarna emellan fördelar sig försäljningen av ifrågavarande

lyxföremål synnerligen ojämnt. Av de till ett antal av omkring 75 i

Stockholms stad förekommande försäljare, som enligt förordningen anmält

sig idka handel med dylika föremål, torde sålunda allenast hos ett tjugotal

försäljning av stämpelpliktiga föremål äga rum i någon omfattning

av betydenhet.

För kontrollen över stämpelavgiftens behöriga utgörande finnas för närvarande

inemot ett femtiotal tillsyningsmän, vilkas arvoden belöpa sig till

omkring 10,800 kronor om året. Härtill kommer resekostnads- och traktamentsersättning,

som, såvitt kunnat utrönas, i det hela torde uppgå till

jämförelsevis ringa belopp. Kostnaden för tryckning av stämplarna är

obetydlig; för försäljningen av stämplarna förekomma icke några särskilda

utgifter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Rungl. Mai ds proposition Nr 15.

Departements
chefen.

På sätt jag förut i dag anfört i sammanhang med beräkningen av

stämpelmedelsintäkten under budgetåret 1928/1929, bar jag förutsatt, att

ifrågavarande förordning förlänas fortsatt giltighet under nästkommande

budgetår. Såsom jag därvid framhållit, är emellertid det belopp, som förevarande

stämpelskatt inbringar, så obetydligt, att skattens bibehållande eller

bortfallande icke synes behöva påverka beräkningen av stämpelmedelsintäkten

i dess helhet.»

Föredraganden uppläser härefter ett inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den

17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa

fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngve Ericsson.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:39 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 a1 i texten
  2. BevU 1928:3 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 s. 3 i texten