Sök i Ratio Lex

Angående fortsättande av Aktiebolaget Jordbrukarbankens rörelse

1928-03-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:157, Angående fortsättande av Aktiebolaget Jordbrukarbankens rörelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 157.

1

Nr 157.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fortsättande av

Aktiebolaget Jordbrukarbankens rörelse; given Stockholms

slott den 9 mars 1928.

Kungl. Ma.j:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

XJtdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den

9 mars 1928.

Närvarande:

. v a *. • r

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgken, statsråden

Thyhén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von

Stockenström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anmäler fråga om fortsättande

av Aktiebolaget Jordbrukarbankens rörelse och anför därvid

följande:

M -‘* t» t-.-i *•''

I skrivelse nr 64 anmälde 1923 års riksdag, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts proposition nr 136, å riksstaten för budgetåret 1923/1924

under utgifter för kapitalökning och rubriken »statens aktier» anvisat ett

anslag, att utgå av lånemedel, av 15 miljoner kronor, att efter Kungl.

Maj:ts beprövande användas för aktieteckning i ett för övertagande av Aktiebolaget

Svenska lantmännens banks rörelse bildat bankaktiebolag.

Riksdagen uttalade härvid, bland annat, att, då riksdagen således ansett

sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag, detta emellertid skett under den utBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 132 häft. (Nr 157.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.

tryckliga förutsättningen, att den aktieteckning i ett bankföretag, som staten

på grund av i detta fall föreliggande alldeles särskilda omständigheter ansåge

sig böra företaga, icke finge anses innebära ett ställningstagande till

den omstridda frågan om statens drivande av affärsbanksverksamhet. I anslutning

till denna ståndpunkt ville riksdagen också såsom sin åsikt uttala, att

oktroj för den nya banken borde begränsas till en tid av sex år utöver den

del av löpande år, varunder banken kunde vara i verksamhet. Före oktrojtidens

utgång borde riksdagen beredas tillfälle att taga ställning till frågan

om bankens fortsatta bestånd. Jämväl med hänsyn härtill ville riksdagen

framhålla angelägenheten av att så enkla och billiga organisatoriska former

som möjligt komme till användning.

Kungl. Maj:t uppdrog härefter, dels den 23 mars 1923 åt aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 att medverka vid avvecklingen av aktiebolaget

Svenska lantmännens bank bland annat genom garanti för teckning och

belåning av aktier till högst 5 miljoner kronor i det bankaktiebolag, som

vore avsett att bildas för övertagande av aktiebolaget Svenska lantmännens

banks rörelse, dels den 28 mars 1923 åt statskontoret att för statens räkning

verkställa teckning av aktier i det under bildning varande bankaktiebolaget

till ett belopp av 15 miljoner kronor.

På framställning av bankens stiftare meddelade Kungl. Maj:t den (i april

1923 tillåtelse för ett aktiebolag med firma aktiebolaget Jordbrukarbanken

att, under förutsättning att bolaget övertoge den bankrörelse, som dittills

utövats av aktiebolaget Svenska lantmännens bank, intill utgången av år

1929 driva bankrörelse. Samtidigt fastställde Kungl. Maj:t bolagsordning

för aktiebolaget Jordbrukarbanken.

Enligt denna bolagsordning skulle bankens grundfond utgöra minst 20

miljoner kronor och högst 30 miljoner kronor samt fördelas i aktier, lydande

å 100 kronor. Till teckning utbjödos 200,000 aktier motsvarande minimikapitalet,

varav statskontoret för svenska staten tecknade 150,000 aktier och

aktiebolaget Dur, ett dotterbolag till aktiebolaget Kreditkassan av år 1922,

49,981 aktier. Sedan minimikapitalet fulltecknats, kom banken till stånd

enligt beslut vid konstituerande stämma den 14 april 1923. Av de utav

aktiebolaget Dur tecknade aktierna i Jordbrukarbanken äger bolaget för

närvarande 49,044 stycken. Genom en den 17 februari 1928 dagtecknad

proposition nr 90 angående den fortsatta avvecklingen av Kreditkassans

engagemang har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att sistnämnda aktiepost

skall förvärvas för statsverkets räkning.

Jordbruks- I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 2 februari 1928 har

brelsTdenJ2 styrelsen för aktiebolaget Jordbrukarbanken hemställt om departementsfebruari

1928. chefens medverkan till att frågan om förlängd oktroj för banken redan

innevarande år förelägges riksdagen. Till stöd härför har styrelsen anfört

följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.

3

»Den av Kungl. Maj:t den 6 april 1923 beviljade oktroj för aktiebolaget

Jordbrukarbanken upphör i och med 1929 års utgång; och ämnar styrelsen

vid nästa ordinarie bolagsstämma, som kommer att hållas före utgången

av innevarande februari, väcka förslag, att banken skall ingå med underdånig

ansökan om förlängd oktroj för en tid av tio år från den 1 januari

1930. Då riksdagen emellertid i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 mars

1923 uttalat, att före oktrojtidens utgång riksdagen borde beredas tillfälle

att taga ställning till frågan om bankens fortsatta bestånd, lärer Kungl.

Maj:t icke upptaga frågan om förlängd oktroj till slutlig prövning, förrän

denna fråga förelagts riksdagen. Vare sig detta sker vid innevarande eller

påföljande riksdag, kan väl Kungl. Maj:ts prövning äga rum före oktrojtidens

utgång, men uppskjutes frågan till 1929 års riksdag, kommer det

slutliga avgörandet att äga rum först långt inpå detta år sannolikt först

fram på sommaren. Bankstyrelsen vill ej underlåta bringa till herr statsrådets

kännedom, att ett sådant uppskov med oktrojfrågans avgörande skulle

medföra allvarliga olägenheter för bankens fortsatta, orubbade och planmässiga

verksamhet.

I fråga om det stora flertalet affärsdrivande banker betraktar i allt fall

den stora allmänheten frågan om förlängd oktroj närmast som eu formsak.

Någon rubbning av bankverksamheten på den grund, att meddelad oktroj

inom kort tid utgår, behöva dessa banker därför knappast befara. På

grund av den offentliga diskussion, som ägt rum angående Jordbrukarbanken

bland annat i pressen, såväl vid bankens tillkomst som senare, är

däremot för Jordbrukarbanken oktrojfrågan vida mera ömtålig. Fördröjes

det slutliga avgörandet i denna fråga till kort tid före oktrojens utgång,

kan en mer eller mindre utbredd uppfattning av osäkerhet angående bankens

fortsatta bestånd utnyttjas av de med banken konkurrerande företag, särskilt

i den hårda konkurrensen om insatta medel. Vad vidare angår

bankens kreditgivning uppstår efter 1929 års ingång en naturlig tvekan

hos låntagare, som åtnjuta årskrediter, om de skola söka förlängning av

dylika krediter hos en bank, som kan tänkas upphöra vid påföljande årsskifte,

eller i tid söka en annan och säkrare bankförbindelse.

Om något avgörande i oktrojfrågan ej sker förrän tiden för den gamla

oktrojens utgång närmar sig, kommer vidare styrelsen anse sig förhindrad att

inleda några större nya affärer liksom överhuvud att ingå avtal av mera

avsevärd räckvidd, vilket tydligen skulle inverka menligt på bankrörelsens

utveckling.

Framhållas bör slutligen att senast den 1 april 1929 nya hyreskontrakt

skola uppgöras angående lokaler för icke mindre än 14 avdelningskontor

samt att styrelserna för vissa sådana kontor under närmaste åren böra

kompletteras. En sådan komplettering, som i flera fall ej kan uppskjutas,

möter svårigheter, då personer som äro lämpade för ett ledamotskap i eu

avdelningsstyrelse ej under ovissa förhållanden intressera sig därför. 1 i

hava redan haft erfarenhet av dessa svårigheter, jämväl i sådana fall då

det gällt att kvarhålla förutvarande dugande ledamöter av våra avdelningsstyrelser.

»

Genom remiss den 6 februari 1928 har bank- och fondinspektionen anmodats

att avgiva yttrande i ärendet.

I skrivelse den 7 mars 1928 har bank- och fondinspektionen, efter att

hava verkställt bankundersökning hos aktiebolaget Jordbrukarbanken, avgivit

det begärda yttrandet, som är av följande innehåll:

Bank qca

fondxnspektionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.

»Den remitterade framställningen har givetvis i första hand föranletts av

ovissheten, huruvida aktiebolaget Jordbrukarbanken vid slutet av år 1929,

då den genom Kungl. Makts resolution den 6 april 1923 meddelade oktrojen

tilländagår, skall upphöra med sin verksamhet eller om ny oktroj för tid

därefter skall komma att beviljas.

Därest hanken skulle befinnas böra upphöra såsom självständigt institut,

finnas två vägar att välja, antingen likvidation och avveckling eller bankens

försäljning. Av vad inspektionen vid den företagna bankundersökningen

inhämtat framgår enligt inspektionens uppfattning, att en likvidation av

banken vid nu gällande oktrojtids utgång samt ett realiserande av bankens

tillgångar skulle för bankens klientel medföra stora olägenheter och för

staten såsom innehavare av aktiemajoriteten betydande förluster, vilka under

en fortsatt verksamhet för banken torde i väsentlig mån kunna undvikas.

Vad angår en försäljning av banken torde en sådan icke vara ifrågasatt.

Enligt inspektionens mening lärer man därför böra räkna med, att banken

skall komma att fortsätta sin verksamhet jämväl efter 1929 års utgång, och

då de skäl, som av bankens styrelse anförts till stöd för sin hemställan, att

det medgivande från riksdagens sida, vilket utgör en grundförutsättning för

oktrojs beviljande, måtte redan innevarande år inhämtas, synas förtjäna

beaktande, får inspektionen tillstyrka, att åtgärder vidtagas för avlåtande

till nu pågående riksdag av en proposition i ämnet.»

Till ledning för bedömande av bankens utveckling under den tid, densamma

varit i verksamhet, har bank- och fondinspektionen överlämnat en

tablå över bankens ställning vid utgången av vart och ett av åren 1923—

1927, och har för jämförelse med den rörelse, som banken övertog från

aktiebolaget Svenska lantmännens bank, i tablån jämväl angivits sistnämnda

banks ställning vid utgången av år 1922. Tablån har följande utseende:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 157.

(Beloppen angivna i miljoner kronor.)

5

Aktiebolaget

Svenska Lant-

Aktiebolaget Jordbrukarbanken

31/l2

31/l2

31/l3

3I/i*

M/is

3i/»

1922

1923

1924

1925

1926

1927

Tillgångar.

Kassa m. m. ........................

2.9

2.6

2.6

2.9

3.4

3.7

Fastigheter ■ ........................

2.8

2.7

2.7

1.1

1.9

2.2

Inventarier ...........................

0.6

0.3

0.2

0.2

0.1

0.1

Räntebärande obligationer ......

3.9

4.5

5.2

6.8

6.5

12.7

Aktier .................................

1.6

1.2

3.1

0.9

2.9

6.8

Fordringar hos banker och spar- banker m. m. .....................

1.7

1.1

1.4

3.1

4.3

1.3

Växlar (inkl. rediskontering), lån

och krediter i räkning........

144.B

100.1

104.3

113.6

145.5

147.2

Diverse .............................

8.8

7.3

8.6

16.0

12.2

12.0

Summa

166.8

119.7

128.0

144.6

176.8

186.0

Skulder.

Utelöpande postremissväxlar .

3.8

2.9

3.s

3.2

3.4

4.8

Inlåning från allmänheten ......

92.5

65.5

74.7

93.6

114.1

118.1

Upplåning från banker och spar- banker in. m. .....................

9.8

2.8

2.6

9.6

14.3

12.o

Itediskonterade växlar ............

30.7

25.1

22.1

12.2

17.3

24.4

Diverse.................................

6.4

3.9

4.8

5.9

7.4

6.5

Fonder.................................

23.6

20. o

20. o

20.1

20.1

20.2

Summa

166.8

119.7

128.0

144.6

176.s

186.0

I enlighet med beslut den 20 februari 1928 å innevarande års ordinarie

bolagsstämma med aktiebolaget Jordbrukarbanken har bankstyrelsen i skrivelse

till Kungl. Maj:t samma dag hemställt, att Kungl. Maj:t ville meddela

banken förlängd oktroj under en tid av tio år från den 1 januari 1930 att

driva bankrörelse såväl vid bankens huvudkontor i Stockholm som vid 41

avdelningskontor, samt att Kungl. Maj:t ville medgiva, att banken under

nyssnämnda tid alltjämt finge driva fondkommissionsrörelse såväl vid bankens

huvudkontor i Stockholm som vid dess avdelningskontor i Göteborg

och Malmö.

I en vid nu pågående riksdag inom första kammaren väckt motion, nr

235, har förslag framlagts om skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan att

årets riksdag måtte beredas tillfälle att yttra sig angående förnyad oktroj

för Jordbrukarbanken. Enahanda framställning har gjorts i motionen nr 405

i andra kammaren. I anledning av förstnämnda motion har första kammarens

andra tillfälliga utskott i sitt utlåtande nr 3 tillstyrkt anhållan hos

Jordbrukarbankens

styrelse om

förlängd

oktroj.

Motioner vid

1928 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 157.

Depat tementsckefen.

Kungl. Maj:t, att riksdagen under detta år beredes tillfälle yttra sig angående

Jordbrukarbankens fortsatta bestånd, varvid utskottet betonat, att dess

ståndpunkt givetvis icke innebär ett ställningstagande till frågan om bankens

verksamhet efter år 1929, vilken fråga utskottet icke ägt att pröva.

Utskottets hemställan har den 7 innevarande månad av första kammaren

bifallits.

Den nuvarande oktroj t iden för aktiebolaget Jordbrukar banken utlöper vid

slutet av år 1929. I enlighet med 1923 års riksdags uttalande bör riksdagen

före oktroj tidens utgång beredas tillfälle att taga ställning till frågan om

bankens fortsatta bestånd. Spörsmålet bör fördenskull underställas riksdagen

senast nästkommande år.

Den omständigheten, att frågan om fortsättandet av Jordbrukarbankens

verksamhet efter 1929 års utgång givetvis kan bättre överblickas, ju närmare

man befinner sig denna tidpunkt, torde visserligen tala för frågans avgörande

först vid samma års riksdag. Sedan emellertid bankens styrelse i

sin i det föregående återgivna skrivelse gjort gällande, att ett dylikt uppskov

skulle medföra allvarliga olägenheter för bankverksamheten, har bankoch

fondinspektionen uttalat, att de skäl, som av styrelsen anförts för att

frågan skulle tidigare underställas riksdagen, synas förtjäna beaktande, och

därför tillstyrkt, att åtgärder vidtagas för avlåtande till årets riksdag av

proposition i ämnet. Vid sådant förhållande och då, med ledning av vad bankoch

fondinspektionen i övrigt anfört, redan nu torde vara klart, att bankens

verksamhet icke utan skada för staten kan före 1930 års ingång avvecklas

i sådan omfattning, att oktroj för tiden därefter blir obehövlig, har

jag icke funnit hinder möta, att frågan i år bringas under riksdagens

prövning.

För uppfattningen att banken bör utan att träda i likvidation fortsätta

sin rörelse även efter 1929 års slut har bank- och fondinspektionen anfört,

att en likvidation av banken vid nu gällande oktrojs utgång samt ett

realiserande av bankens tillgångar skulle för bankens klientel medföra stora

olägenheter och för staten såsom innehavare av aktiemajoriteten betydande

förluster, vilka under en fortsatt verksamhet för banken torde i väsentlig

mån kunna undvikas. Med hänsyn härtill finner jag mig böra förorda

bankens fortbestånd efter ingången av år 1930.

Vad angår den på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågan om ny oktrojs

beviljande synes mig anledning knappast föreligga att för närvarande förutsätta

verksamhetens fortsättande under så lång tid, som bankstyrelsen i

sin oktrojansökan utgår ifrån. För den skull och i anslutning till riksdagens

uttalande år 1923 om begränsning av oktrojtidens längd har jag för avsikt

att, därest riksdagen fattar beslut om bankrörelsens fortsättande, tillstyrka

en förlängd oktroj tid på fem år. Påpekas må, att hinder givetvis ej möter

för statsmakterna att under oktroj tiden, därest så skulle befinnas lämpligt,

helt eller delvis avveckla statens aktieinnehav i banken.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 157. 7

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj: t måtte i proposition föreslå riksdagen att förklara, att från dess sida

invändning ej möter mot fortsättande av aktiebolaget Jordbrukarbankens

rörelse efter utgången av år 1929.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:199 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fortsättande av aktiebolaget Jordbrukarbankens rörelse. a1 i texten
  2. BU 1928:46 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående fortsättande av aktiebolaget Jordbrukarbankens rörelse. s. 1 i texten