Sök i Ratio Lex

Angående inköp av mark till broslagningsplats för Bodens ingenjörkår

1928-03-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:169, Angående inköp av mark till broslagningsplats för Bodens ingenjörkår

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

1

Nr 169.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp

av mark till broslagningsplats för Bodens ingenjörkår;

given Stockholms slott den 9 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro :

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Eibbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von

Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

I anslutning till 1925 års försvarsordning, enligt vilken Bodens ingenjörkår

skall ombildas till att omfatta, bland annat, ett krigsbro-(park-)kompani,

förordnade Kungl. Maj:t genom brev den 16 oktober 1925, att den sålunda

beslutade omorganisationen av nämnda ingenjörkår skulle träda i kraft från

och med den 1 november 1925. Då för det jämlikt berörda beslut vid ingenjörkåren

nybildade krigsbrokompaniets övningar fordrades tillgång till krigsbromateriel

och sådan lämpligen borde för ändamålet överflyttas från ingenjörförrådet

i Östersund, biföll Kungl. Maj:t genom beslut den 12 november

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 143 haft. {Nr 169.)

672 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

1926 en av arméförvaltningens fortifikationsdepartement gjord framställning,

att för bestridande av kostnaderna för transport av en krigsbrohalvkolonn

från Östersund till Boden måtte ställas till fortifikationsdepartementets förfogande

ett belopp av 7,000 kronor.

Enär för utbildning av krigsbrotrupper jämväl erfordras, att Bodens

ingenjörkår för broslagningsövningar beredes tillgång till härför lämplig

plats i Boden eller dess närliet, har chefen för nämnda kår anmodats att

verkställa rekognosceringar för att finna en lämplig broslagningsplats.

Chefen för Bodens ingenjörlcår har efter utfört uppdrag i skrivelse till

kommendanten i Boden den 18 november 1927 anmält, att han efter att

hava besiktigat flera platser, som icke kunnat godkännas, under nästlidna

sommar undersökt en plats vid Yittjärv mellan Ängesholmen och östra stranden

av Lule älv, som befunnits uppfylla de fordringar, som borde ställas på

en dylik. För att härstädes anordna en broslagningsplats ville kårchefen

därför föreslå, att kronan förvärvade dels Ängesholmen, varest erforderligt

utrymme kunde erhållas för förläggning, förråd m. m. och som vederbörande

ägare, hemmansägarna J. A. Sundström, I. O. Nilsson och A. P. Nilsson,

samtliga i Yittjärv, förklarat sig villiga att försälja till kronan för tillhopa

7,400 kronor, dels ock en cirka 10 meter bred strandremsa på östra älvstranden

mitt emot norra hälften av Ängesholmen, vilken strandremsa ägaren

av denna mark, hemmansägaren Lindström, förklarat sig vilja avstå för en

skälig summa.

Med överlämnande till fortifikationsdepartementet av förenämnda skrivelse

har kommendanten i Boden i skrivelse den 25 november 1927 anfört, att den

föreslagna broslagningsplatsen syntes lämplig såväl med hänsyn till lagom

bredd hos vattendraget som till övriga förhållanden, som inverkade på övningarna.

Ängesholmen erbjöde även goda utrymmen för uppläggning av

materielen. Med hänsyn till lämpligheten av att hava ett naturligt avgränsat

område delade kommendanten kårchefens mening, att kronan borde förvärva

hela Ängesholmen, ehuru strängt taget övningsplatsen kunde begränsas till

en viss del av densamma jämte motsatta strandremsan. Mot priset, som

borde beräknas till 8,000 kronor, hade kommendanten ej något att erinra,

så mycket mindre som gräsbetet på holmen kunde beräknas giva en årlig

inkomst av 600 kronor. Kommendanten hemställde därför, att fortifikationsdepartementet

måtte gå i författning om inköp av Ängesholmen jämte eu

10 meter bred strandremsa å motsatta stranden av Lule älv för en beräknad

kostnad av högst 8,000 kronor.

Efter granskning inom fortifikationsdepartementet av sålunda insända

handlingar har kårchefen anmodats att till departementet insända dels skriftliga

anbud från markägarna å Ängesholmen angående försäljning till kronan

av nämnda holme, dels förslagskontrakt med ovannämnda markägare å östra

älvstranden, hemmansägaren Lindström, angående köp eller arrende utav

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

honom av det till hans fastighet hörande, till läge och storlek angivna område,

som kunde befinnas erforderligt för ifrågavarande övningar, med iakttagande

därav att området om möjligt på någon del borde göras bredare, så

att en anspänd krigsbrokolonn där kunde hava tillräckligt utrymme, dels

ock förslagskontrakt om upplåtelse av nyttjanderätt till nedfartsväg från allmän

väg till broslagningsplatsen över Lindströms och eventuellt andra

markägares områden.

I anledning härav har kårchefen med skrivelse den 12 januari 1928 till

fortifikationsdepartementet insänt anbud från hemmansägarna Sundström,

I. O. Nilsson och A. P. Nilsson, däri dessa var för sig erbjudit sig att till

kronan försälja sina delar av Ängesholmen jämte tillhörande vattenrätt,

Sundström för 3,000 kronor, I. O. Nilsson för 2,400 kronor och A. P. Nilsson

för 2,000 kronor, och har Sundström därvid tillika upplyst, att med

hans del av Ängesholmen även följde nyttjanderätt till väg fram till älvstranden,

varför kronan i händelse av köp icke riskerade att av mellanliggande

jordägare bliva stängd beträffande utfartsväg.

Därjämte har kårchefen i sistnämnda skrivelse anfört, att jämväl för de

övriga till inköp föreslagna hemmansdelarna område till väg funnes avsatt

från allmän väg till östra älvstranden, ävensom beträffande förvärvandet av

en strandremsa å denna strand, att ett sådant förvärv, som visserligen vore

ett önskemål, dock ej syntes nödvändigt för ifrågavarande övningars förläggning

till platsen, samt att den omständigheten, att uppgörelse härom ännu

ej kunnat träffas med vederbörande markägare, icke borde inverka på ärendets

vidare behandling. Yad anginge ifrågasatt beredande av utrymme å

östra älvstranden för en anspänd krigsbrokolonn, kunde sådant icke erhållas

å det strandområde, som här avsåges, utan borde för tillämpningsövningar

med dylik brokolonn träffas uppgörelse för varje särskilt fall.

Arméförvaltningens domäntjänsteman har tillstyrkt det föreslagna inköpet

av Ängesholmen, då enligt hans åsikt av vederbörande ägare därför fordrad

ersättning vore skälig.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 22 februari 1928 anfört följande.

I likhet med de militära myndigheterna ansåge departementet, att den för

broslagningsövningar för Bodens ingenjörkår föreslagna platsen vid Yittjärv

vore lämplig och att för att där anordna en permanent broslagningsplats

lämpligen borde av kronan förvärvas dels Ängesholmen, dels ock om möjligt

en omkring tio meter bred strandremsa på östra stranden av Lule älv mitt

emot norra hälften av Ängesholmen.

Enligt av vederbörande ägare avgivna anbud kunde Ängesholmen med

tillhörande vattenrätt och rätt till utfartsväg av kronan förvärvas för 7,400

kronor, vilket belopp enligt fortifikationsdepartementets åsikt vore skäligt.

Härtill borde dock läggas för lagfart och eventuellt andra av köpet föranledda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

kostnader ett förslagsvis beräknat belopp av 200 kronor, vadan för ett köp

för kronans räkning av Ängesholmen borde beräknas ett anslag av tillhopa

högst 7,600 kronor. Fortifikationsdepartementet hemställde därför, att detta

belopp måtte för ändamålet ställas till departementets förfogande.

Vad åter anginge strandremsan å östra älvstranden, hade, enligt vad ovan

nämnts, något anbud å försäljning till kronan av denna mark för närvarande

icke kunnat erhållas av vederbörande ägare. Med detta markköp, som, enligt

vad kårchefen anmält, ej vore oundgängligen nödvändigt, borde följaktligen

tillsvidare anstå.

Då av den i ärendet verkställda utredningen synes framgå, att av de för

anordnande av en broslagningsplats för Bodens ingenjörkår av kårchefen

besiktigade platser den av honom föreslagna platsen vid Vittjärv mellan

Ängesholmen och östra stranden av Lule älv är den enda, som befunnits

uppfylla de fordringar, som måste ställas på en sådan plats, och de för förvärv

av Ängesholmen begärda köpeskillingarna kunna anses skäliga, särskilt

med hänsyn till att kronan genom utarrendering av gräsbetet å holmen kan

förväntas erhålla en årlig inkomst, finner jag mig i likhet med de militära

myndigheterna och arméförvaltningens fortifikationsdepartement böra tillstyrka

förvärv för kronans räkning av Ängesholmen jämte därtill hörande

vattenrätt.

I överensstämmelse med vad kårchefen och fortifikationsdepartementet

anfört synes med inköp av markområde å östra stranden av Lule älv kunna

tillsvidare anstå, helst som kronan genom förvärv av Ängesholmen tillförsäkras

utfartsväg till östra älvstranden.

För bestridandet av de utav ovannämnda markförvärv föranledda kostnader,

7,600 kröner, äro visserligen medel ej beräknade i årets statsverksproposition,

men med hänsyn till att visst i densamma under fjärde huvudtiteln

beräknat anslag icke kommer att äskas för budgetåret 1928—1929,

kunna medel utgå för här ifrågavarande ändamål utan överskridande av den

i statsverkspropositionen för fjärde huvudtiteln angivna slutsumman.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för inköp av mark till broslagningsplats för Bodens ingenjörkår för

budgetåret 1928—1929 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett extra

reservationsanslag av 7,600 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenBegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av mark till broslagning splats för Bodens ingenjörkår. a1 i texten
  2. SU 1928:94 Utlåtande i anledning av Kungi. Maj ds proposition angående inköp av mark till broslagnings plats för Bodens ingenjörkår. s. 5 i texten