Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad
1928-01-23 · 18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1928:172, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 112.
1
>T 172.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av viss överenskommelse mellan kronan
och Uppsala stad; given Stockholms slott den 9 mars
1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Rosén.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 9 mars 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thtrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Ltberg, von
Stockenström.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anhåller
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Rosén att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan om godkännande av viss överenskommelse
mellan kronan och Uppsala stad samt anför därvid följande.
Sedan Kungl. Maj:t den 31 december 1895, med antagande av vissa utav
Uppsala stad gjorda erbjudanden av mark och kontanta bidrag m. m. till
det för Andra Svea artilleriregemente — sedermera Upplands artilleriregeBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 146 haft. (Nr 172—173.) 6Ti 28 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
mente — erforderliga kasernetablissemanget, förordnat, att nämnda regemente
skulle förläggas till Uppsala, och uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsdepartement
att med vederbörande myndighet i nämnda stad inleda
underhandlingar om de villkor, som för anbudens bringande till verkställighet
kunde erfordras, samt att, sedan enighet därom vuynits, till Kungl. Maj:ts
prövning överlämna förslag till överenskommelse med staden, träffades mellan
fortifikationsdepartementet och staden ett den 2 december 1897 dagtecknat
kontrakt i ämnet, vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. B) vid statsrådsprotokollet
rörande detta ärende. Enligt detta kontrakt förband sig staden,
i huvudsak, att med nyttjanderätt för kronan, så länge artilleriregementet
vore förlagt till platsen, ställa till förfogande ett markområde om tillhopa
35.4199 hektar, att såsom bidrag till kostnaderna för uppförande av artilleriregementets
kaserner utgiva 200,000 kronor, samt att kostnadsfritt för kronan
framdraga vatten-, avlopps- och gasledningar till artilleriregementets kaserntomt.
Enligt beslut den 23 september 1898 godkände Kungl. Maj:t detta kontrakt
med en mindre jämkning, avseende ett förtydligande av viss bestämmelse
i fråga om kronans rätt att å det upplåtna området låta fälla träd.
År 1902 blev det för artilleriregementet avsedda kasernetablissemanget
färdigställt och taget i bruk.
1925 års riksdags beslut angående försvarsväsendets omorganisation har
för Uppsala stad haft till följd, att såväl Upplands artilleriregementes som
detacliementets ur Skånska husarregementet förläggning till staden upphört,
ävensom att Upplands infanteriregementes personalstyrka reducerats. Sedan
kasernkommittén, med anledning av vad sålunda förekommit, fört förhandlingar
med Uppsala stad i syfte att med staden träffa uppgörelse i ämnet,
har kommittén med skrivelse den 23 januari 1928 överlämnat en den 20
och den 23 i samma månad dagtecknad överenskommelse, vilken torde få
fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.
Såsom framgår av överenskommelsen, har densamma, under förbehåll av
Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, träffats under den förutsättningen,
att arméns underofficersskola med organisation enligt härordningsbeslutet
förlägges till Upplands artilleriregementes ledigblivna kasernetablissemang
i Uppsala.
Innan jag ingår på kasernkommitténs förslag till överenskommelse med
Uppsala stad, torde jag få i korthet redogöra för vad tidigare förekommit
i avseende å frågan om arméns underofficersskolas framtida förläggning m. m.
Jag får då först erinra, att underofficersskolan, jämlikt föreskrift i kungl.
brev den 28 januari 1927, under utbildningsåret 1927—1928 provisoriskt förlagts
till Svea och Göta livgardens kasernetablissemang samt i artilleri- och
ingenjörhögskolans förutvarande lokaler.
I skrivelse den 31 maj 1927 framlade dåvarande inspektören för militärläroverken
resultatet av en utav honom verkställd undersökning angående
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
vissa kasernetablissemangs lämplighet såsom förläggnings- och skollokaler för
underofficersskolan, ävensom en beräkning av kostnaderna för erforderliga
ändringsarbeten och reparationer m. m. i de etablissemang, som för ändamålet
kunde komma i fråga. Undersökningen avsåg dels följande i Stockholm
belägna etablissemang, nämligen Svea och Göta livgardens etablissemang,
Livregementets dragoners och Positionsartilleriregementets förutvarande
etablissemang ävensom den s. k. Fredriksliofskasernen, dels ock Upplands
artilleriregementes förutvarande etablissemang i Uppsala. Såsom resultat
av undersökningen framgick, att Positionsartilleriregementets kasernétablissemang
borde i första rummet komma i fråga för skolans förläggning
samt artillerietablissemanget i Uppsala i andra rummet. För en förläggning
till Uppsala angavs dock såsom en förutsättning, att vissa organisatoriska
krav tillgodosåges, nämligen att det nuvarande systemet med timlärare
vid skolan i erforderlig omfattning utbyttes mot eu anordning med
vid skolan fastare bundna lärare samt att övningsmateriel i tillräcklig utsträckning
ställdes till skolans uteslutande förfogande. Vidkommande kostnaderna
för erforderliga ändrings- och reparationsarbeten gav den utav militärläroverksinspektören
föranstaltade utredningen härutinnan till resultat,
att kostnaderna skulle beträffande Positionsartilleriregementets förutvarande
etablissemang belöpa sig till i runt tal 180,000 kronor, medan motsvarande
kostnader i fråga om artillerietablissemanget i Uppsala skulle uppgå till i
runt tal 80,000 kronor. Vad beträffar de övriga undersökta förläggningsalternativen,
avstyrktes desamma av inspektören för militärläroverken.
I den 14 juli 1927 avgivet utlåtande anförde skolöverstyrelsen, åt t överstyrelsen
ansåge det från pedagogisk synpunkt vara lämpligast, om underofficersskolan
förlädes till Stockholm.
Kasernkommittén avgav den 10 november 1927 yttrande i ärendet samt
anförde därvid, bland annat, att det enligt kommitténs mening icke kunde
vara försvarligt, att Positionsartilleriregementets dyrbara kasernområde för
längre framtid disponerades för truppförläggning, i all synnerhet som det i
Uppsala funnes tillgång till lediga kasernbyggnader, vilka väl lämpade sig
för underofficersskolans verksamhet. Härtill komme även, att det i följd av
indragningen av Upplands artilleriregemente vore för kronan av intresse
att till detta regementes ledigblivna kasernetablissemang förlägga en militär
institution, som i avsevärd mån kunde giva Uppsala stad ersättning för
förlusten av artilleriregementet. Vidkommande kostnaderna för erforderliga
reparations- och ändringsarbeten i de tvenne etablissemang, som satts i
fråga för skolans förläggning, hade dessa beträffande Positionsartilleriregementets
etablissemang angivits till cirka 100,000 kronor mer än motsvarande
kostnader för artillerietablissemanget i Uppsala, men kommittén hölle
för sannolikt, att, därest skolan förlädes till förstnämnda kasern, krav ganska
snart komme att framställas om vidtagande utöver nu ifrågasatta moderniserings-
och förbättringsarbeten av ytterligare dylika arbeten i denna mer
än 100 år gamla kasernbyggnad.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
Kasemkommittén berörde bärefter frågan om behovet av övningsterräng
för underofficersskolan, därest skolan skulle förläggas till Uppsala, samt
meddelade härvid, att det enligt uppgift av skolchefen vore nödvändigt, att
skolan finge till sitt förfogande större delen av det markområde, som varit
av staden upplåtet såsom exercisfält för artilleriregementet. Enligt kommitténs
mening borde kronan söka att med äganderätt förvärva de delar av
artilleriregementets övningsfält, som vore erforderliga för bedrivande av
underofficersskolans övningar. I följd härav hade kommittén vid sina förhandlingar
med Uppsala stad upptagit frågan om ett byte mellan kronan
och staden på så sätt, att staden till kronan med äganderätt överläte de
markområden av artillerifältet, som lämpligen borde tagas i anspråk såsom
övningsterräng för underofficersskolan, samt att kronan å sin sida i vederlag
lämnade viss annan, kronan tillhörig mark, som staden syntes hava intresse
av att förvärva. Kommittén påpekade i detta sammanhang, att chefen för
Upplands regemente med styrka hade framhållit önskvärdheten utav att
kronan med äganderätt kunde av staden förvärva ett markområde, i areal
innehållande cirka 16 hektar, som vore beläget mellan detta regementes
egentliga övningsfält — det s. k. Rosendalsfältet — och regementets skjutbana,
enär övningarna lede väsentligt avbräck av att sagda markområde,
vilket som en kil trängde in mellan de olika av regementet disponerade
delarna av övningsfältet, icke finge användas för övningsändamål.
Kasern- I sin förutnämnda skrivelse den 23 januari 1928 har kasernkommittén
k“™™1et]tgé°s till en början redogjort för betydelsen för Uppsala stad av 1925 års riksden
23 januari dags beslut i försvarsfrågan samt för stadens uppoffringar i anledning
3.928. av truppförbandsförläggningarna till staden. Härutinnan anför kommittén:
Upplands artilleriregemente skulle enligt 1925 års härordningsbeslut helt
försvinna. Betydelsen för staden av detta beslut framginge av nedanstående
tablå:
—
A
n t a 1
Utbild-
Summa
Ärskon-
ningstid
Härord-
Under-
Musik-
beräknade
tingent
för värn-
år
Offi-
Summa
avlönings-
värnplik-
pliktiga
cerare
office-
rare
skap
perso-
nal
perso-
nal
perso-
nal
förmåner
tiga
(antal
dagar)
1892......
41
34
423
25
ii
_
534
613,000
180
90
1901......
48
41
300
19
4
_
412
649,000
c:a 330
365
1914......
54
45
300
18
4
—
421
924,000
c:a 330
( 365
j 225*)
*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
Under omkring 25 års tid hade Upplands artilleriregemente varit förlagt
i Uppsala. Sedan Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt, att ett artilleriregemente
skulle förläggas,, till staden, hade uppförandet av ett kasernetablissemang
påbörjats. År 1902 hade de nyuppförda kasernerna kunnat
tagas i bruk av regementet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
Det mellan kronan och Uppsala stad upprättade avtalet angående förläggningen
av Upplands artilleriregemente (ursprungligen benämnt Andra
Svea artilleriregemente) till staden vore grundat å 1892 års härordning. Avlöningsförmånerna
till regementets fast anställda personal enligt nämnda
härordning — utan det tillägg av 100 procent, varmed jämlikt de av kommittén
antagna grunder höjning skett i tablån — kunde beräknas hava uppgått
till i runt tal 306,500 kronor.
Enligt 1925 års härordning skulle Upplands infanteriregemente bibehållas
vid sin nuvarande förläggning i Uppsala, men organiseras såsom ett normalinfanteriregemente,
omfattande sex utbildningsenheter. Angående innebörden
för staden av denna förändring finge kommittén hänvisa till följande tablå:
Härord- ning av
år
A
n t a 1
Summa
beräknade
avlönings-
förmåner
Årskon-
tingent
värnplik-
tiga
'' Utbild- ningstid
lor värn- :
pliktiga
(antal
dagar)
Ofii-
ceraro
Under-
office-
rare
Man-
skap
Musik-
perso-
nal
Civil-
militär
perso-
nal
Pensio-
nerad
perso-
nal
Summa
1901......
47
38
267
33
4
389
590.000
630
l
240
1914......
53
39
204
33
4
333
806,000
630
t 340 i
\\ 165*)
1925......
40
26
135
21
4
4
230
585,000
760
140
*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
Under omkring 20 års tid hade, förutom omförmälda två truppförband,
till Upplands artilleriregementes kasernetablissemang i Uppsala varit förlagt
ett detachement av Skånska husarregementet (två skvadroner). Denna
förläggning, som varit av provisorisk natur, skulle enligt 1925 års riksdags
beslut upphöra, och detachementet hade numera förflyttats från staden.
Upplands infanteriregemente hade sedan lång tid tillbaka haft sina övningar
förlagda till den gamla mötesplatsen Polacksbacken invid Uppsala.
Regementets år 1912 färdigbyggda kasernetablissemang vore beläget å kronan
tillhörig mark å själva mötesplatsen. För infanteriregementets förläggning
till Uppsala hade staden icke verkställt några som helst uppoffringar.
Vidkommande artilleriregementets förläggning till staden funnes däremot
upprättat ett den 2 december 1897 dagtecknat kontrakt mellan kronan och
staden, enligt vilket kontrakt staden i och för ordnandet av förläggningen
för regementet åtagit sig vissa förpliktelser (se Bil. B).
Enligt av Svenska stadsförbundet lämnad uppgift hade Uppsala stad på
grund av 1897 års kontrakt ställt till kronans förfogande ett markområde
om cirka 40 hektar. *) Staden hade dock förbehållit sig rätt att återfå området,
därest detsamma icke vidare komme att användas av artilleriregementet.
Såsom bidrag till kostnaderna för uppförandet av regementets etablissemang
hade staden därjämte erlagt ett kontant belopp av 200,000 kronor. Slutligen
hade staden anlagt avlopps-, vatten- och gasledningar till kaserntomten för
en kostnad av 15,000 kronor.
För bedömande av den ekonomiska inverkan, eu indragning av de till
Uppsala förlagda truppförbanden skulle medföra för staden, hade Svenska
stadsförbundet vidare meddelat följande sifferuppgifter: Artilleriregementet
jämte husardetachementet hade vid mantalsskrivningen för år 1924 omfattat
en personal, som jämte familjemedlemmar (hembiträden ej inräknade) utgjort
’) Rätteligen innehölle markområdet i areal 35.4199 hektar.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
omkring 800 personer. I staden mantalsskriven personal tillhörande infanteriregementet
hade samma ar uppgått till omkring 200 personer. '') Av
den bevillningspliktiga inkomsten för år 1923 belöpte på den förra personalgruppen
968,160 kronor och på den senare gruppen 630,190 kronor eller tillhopa
1,298,350 kronor. Såsom avnämare vid stadens elektricitets-, gas- och
vattenverk hade regementena år 1923 erlagt tillhopa omkring 41,000 kronor.
Härtill komme de avgifter, som för samma ändamål erlades av alla enskilda
avnämare bland personalen. De utgifter, som under år 1922 bestritts av
kassaförvaltningarna vid regementena, hade uppgått i runt tal till 4.5 miljoner
kronor, varav omkring 2.6 miljoner kronor utgjorts av avlöningar. Detta belopp
syntes kunna beräknas till största delen hava kommit till användning
i Uppsala med omnejd. Av återstoden, 1.9 miljoner kronor, kunde beräknas,
att den övervägande delen åtgått till inköp i staden.
Stadens folkmängd hade vid ingången av år 1927 uppgått till något mer
än 30,000 personer. Den inkomst, varå utskylder för år 1927 utdebiterats
i staden, hade uppgått till 37,226,000 kronor och det samma år utdebiterade
beloppet till 1,842,867 kronor. Under tiden 1910—1927 hade kommunalskatten
i Uppsala per bevillningskrona varit lägst 4 kronor 60 öre, år 1923,
samt högst 8 kronor, år 1919. Kommunalskatten hade de senaste åren,
1926 och 1927, varit 4 kronor 95 öre per bevillningskrona.
I fråga om de militära övningsområdena i Uppsala anför kasernkommittén
följande.
Av handlingar, tillgängliga hos arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
hade inhämtats, att det till Upplands artilleriregementes disposition
upplåtna markområdet i Uppsala bestode av följande fastigheter:
1) Mark, som kronan ägt, innan regementet förlädes till Uppsala.
a) Genom ett kungl. brev den 11 juni 1897 hade förordnats, att de å
Uppsala stads skifteskarta med Litt. D III, 1) Y, D Yl, D YII, D VIII, D IX,
D X, D XI, och D XII betecknade områden, det med Litt. D III betecknade
dock allenast till en areal av 2.6 6 hektar, skulle ställas till arméförvaltningens
förfogande för att användas till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente.
Dessa områden, vilka utgjorde stadsägorna 348, 347, 685, 361, 362, 363, 364,
365 och 366, innehölle i areal tillhopa omkring 20.iso5 hektar.
b) Genom kungl. brev den 27 maj 1892 liade bestämts, att tre å Uppsala
stads skifteskarta med Litt. D XIII, I) XIY och D XV betecknade, kronan
tillhöriga områden ävensom eu därintill belägen, kronan likaledes tillhörig
lägenhet med namn Brunnsliagen skulle sammanläggas med Upplands regementes
mötesplats Polacksbacken. Dessa markområden syntes ingå i det
av artilleriregementet disponerade kasernområdet. Tillhopa innehölle förstnämnda
tre områden, utgörande stadsägorna 367, 368 och 369, omkring
8.644 0 hektar. En de! av det med Litt. D XIII betecknade området (stadsägan
367) torde, på sätt nedan angåves, hava genom köpebrev den 15 februari
1900 förvärvats av professorskan S. M. Hedenius. Stadsägan 367 innehölle
i areal 1.5348 hektar, men eu del av detta område (ängslotten Buddammarna),
omfattande 1.405 hektar, syntes den 19 februari 1900 hava lagfarits för
kronan. Av tillgängliga handlingar hade icke kunnat utredas belägenheten
och omfattningen av lägenheten Brunnsliagen.
2) Mark, som för artilleriregementets räkning av kronan inköpts.
Genom köpebrev den 15 februari 1900 hade kronan av professorskan
B. M. Hedenius för 4,000 kronor förvärvat ängslotten Buddammarna, enligt *)
*) Infanteriregementets kasernetablissemang vore beläget utom stadens område.
Kungl. Maj:ts proposition nr 172. 7
uppgift innehållande 2y2 tunnland, (1 liektar 40,5 ar) belägen å Uppsala
stads område. Lagfart å detta fång hade meddelats kronan den 19 februari 1900.
3) Mark, som Uppsala stad med ''nyttjanderätt upplåtit till kronan.
Denna mark utgjordes av de två jordområden, som staden enligt kontraktet
den 2 december 1897 (Jfr Bil. B.) ställt till kronans förfogande, så
länge artilleriregementet vore förlagt till platsen. Enligt lämnad uppgift
innehölle det ena området 30.3 6 hektar och det andra området 5.059 9 hektar
eller sålunda tillhopa 35.4199 hektar. Områdena omfattade stadsägorna 370,
372,. 377, 380 och 084.
A södra delen av den mark, som staden med nyttjanderätt upplåtit till
kronan, hade för artilleriregementets räkning anordnats en skjutbana, vilken
gränsade omedelbart intill den av Upplands infanteriregemente disponerade
skjutbanan. Infanteriregementets skjutbana vore anlagd å mark, som kronan
efter expropriation med äganderätt förvärvat av Uppsala stad.
A den av staden med nyttjanderätt upplåtna marken hade vidare uppförts
tre förrådsbyggningar, ett kruthus samt ammunitionsförråd. Därjämte hade å
området anordnats en idrottsplats.
Det av artilleriregementet disponerade kasernetablissemanget vore uppfört
å den mark, som kronan med äganderätt besutte, samt beläget å östra sidan
av den från Uppsala till Flottsund ledande allmänna landsvägen. I övrigt
finge kommittén hänvisa till skrivelsen bifogade kartor över artillerirege
mentets övningsfiilt i Uppsala.
För sina övningar hade artilleriregementet begagnat icke blott i det föregående
berörda markområden utan jämväl det för Upplands infanteriregemente
avsedda övningsfältet å Polacksbacken invid Uppsala. Visserligen
hade arméförvaltningen den 11 maj 1904 fastställt gränsen mellan Upplands
artilleriregementes och Upplands infanteriregementes områden åPolacksbacken.
men för övningsändamål hade de båda truppförbanden å ömse sider begagnat
icke blott sina egna utan jämväl det andra förbandets markområden. Särskilt
torde infanteriregementet i ganska stor utsträckning hava bedrivit övningar
å de områden, som av Uppsala stad med nyttjanderätt upplåtits för artilleriregementets
räkning.
Den till Upplands infanteriregementes förfogande ställda
marken utgjordes enligt av kasernofficeren vid regementet lämnad uppgift
av följande områden:
1) Infanteriregementet med äganderätt tillhöriga områden.
a) Polacksbacken med kasernområde och exercisfält, i areal innehållande
44 hektar 72 ar, därav 55 ar köksträdgård för underofficerare.
b) Egendomen Rosendal, belägen på västra sidan om den från Uppsala
till Flottsund ledande allmänna landsvägen och utgörande regementets
egentliga övningsfält. Denna egendom, som i areal innehölle 85 hektar
18.8 ar, hade kronan enligt köpebrev den 16 oktober 1906 för 55,000 kronor
inköpt av F. Wodell. Kronan hade erhållit lagfart å fånget den 26 november
1906.
2) Till infanteriregementet upplåtna områden mot ersättning till Uppsala akademi
för förlorad hetesrätt.
a) Delar av Åsen l1 med en areal av 26 hektar 73 ar, vilka områden enligt
kungl. brev den 28 april 1893 upplåtits tillsvidare till regementet från domänstyrelsen.
o (Områdena stode under domänstyrelsens förvaltning.)
b) Del av Åsen 1'' med en areal av 16 hektar 64.5 ar, vilket område enligt
kungl. brev den 23 juni 1910 tillsvidare upplåtits till regementet. (Jämväl
detta område stode under domänstyrelsens förvaltning.)
8 Kungi. Maj:ts proposition nr 172.
För anordnande av en skjutbana för infanteriregementet hade kronan år
1892 för en löseskilling av 1,867 kronor 76 öre av Uppsala stad exproprierat
eu lägenhet om 4 hektar av den s. k. Stadsskogen å Uppsala stads område.
Denna skjutbana vore belägen omedelbart söder om den för artilleriregementet
avsedda skjutbanan.
Det för infanteriregementets behov upplåtna markområdet, inberäknat
skjutbanan, innehölle enligt kasernofficerens uppgifter i areal tillhopa omkring
177 hektar.
Artilleriregementets markområden torde innehålla, det kronan med äganderätt
tillhöriga området minst 29 hektar, samt det område, som av staden
med nyttjanderätt upplåtits till kronan, så länge artilleriregementet vore
förlagt till platsen, omkring 35 hektar.
Beträffande slutligen den mellan kasernkommittén och staden träffade
överenskommelsen anför kommittén huvudsakligen följande:
Vid de förhandlingar i ersättningsfrågan, som ägt rum mellan kasernkommittén
och representanter för Uppsala stad, hade kommittén ansett sig
böra utgå från den förutsättningen, att Upplands artilleriregementes ledigblivande
kasernetablissemang skulle tagas i anspråk av arméns underofficersskolor.
Till Uppsala skulle sålunda, förutom Upplands infanteriregemente
(efter den 1 januari 1928 benämnt Upplands regemente), bliva förlagd eu
militär institution, som i viss mån skulle komma att bereda staden ersättning
för det indragna artilleriregementet.
Enligt av inspektören för militärläroverken lämnad uppgift kunde det
beräknas, att arméns underofficersskolor komme att bliva den största av de
fasta militära undervisningsanstalterna. Personalen vid skolorna torde inalles
komma att uppgå till
25 officerare,
11 underofficerare,
50—60 civila lärare (under förutsättning att nuvarande system, d. v. s.
timlärare, i fråga om anställningssättet bibehölles; eljest ett 20-tal
fast anställda lärare eller också kombinerat system med delvis fast
anställda lärare, delvis timlärare),
350—400 elever samt
90 man handräckning.
Större delen av den militärpersonal, som komme att hava sin verksamhet
vid skolorna, torde emellertid komma att bliva mer eller mindre tillfälligt
kommenderad till tjänstgöring å platsen. Endast en del befattningshavare
kunde påräknas bliva så fast bundna vid skolorna, att de bleve mantalsskrivna
i Uppsala. Under sådana omständigheter kunde förläggningen av
arméns underofficersskolor till Uppsala icke medföra, att staden tillfördes
skatteobjekt i samma utsträckning, som staden erhållit genom artilleriregementets
personal. Däremot torde ur konsumtionssynpunkt skolornas förläggande
till Uppsala vara till stor fördel för staden, då skolornas verksamhet
komme att pågå under så gott som hela året.
I detta sammanhang ville kommittén erinra om att den stat, som förslagsvis
uppgjorts för underofficersskolans och förberedande underofficersskolans
befattningshavare enligt 1925 års härordning, upptoge ett förslagsanslag
å något mer än 200,000 kronor (oberäknat dyrtidstillägg). I denna
summa inginge emellertid ett icke obetydligt antal arvoden. *
Såsom förut berörts, hade Uppsala stad jämlikt 1897 års kontrakt med
nyttjanderätt ställt till kronans förfogande ett markområde om tillhopa
35.4199 hektar. Detta markområde skulle emellertid enligt kontraktets be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kuntjl. Majds proposition nr 172. !)
stämmelser återställas till staden i samband med att artilleriregementet indroges.
Såsom bidrag till kostnaderna för uppförande av artilleriregementets
kaserner hade staden, såsom redan nämnts, till kronan utgivit 200,000
kronor samt för anordnande av avlopps-, vatten- och gasledningar till kaserntomten
tillskyndats kostnader, uppgående till 15,000 kronor.
Som staden för infanteriregementet icke verkställt några uppoffringar,
förefunnes enligt kommitténs mening icke något som helst skäl att bereda
staden gottgörelse för den relativt obetydliga minskning, som kornme att
inträda vid detta truppförband.
I följd av artilleriregementets indragning hade staden däremot framställt
yrkande dels att omedelbart återfå de med nyttjanderätt till kronan upplåtna
markområdena, dels ock att av kronan återbekomma det kontant erlagda
bidraget för artillerikasernernas uppförande, 200,000 kronor, eller
åtminstone större delen av detta belopp.
Under framhållande av, att en ifrågasatt förläggning av arméns underofficersskolor
till Uppsala i avsevärd mån skulle komma att bereda staden
ersättning för det indragna artilleriregementet, hade kasernkommittén bestritt
de sålunda framställda kraven. Särskilt hade kommittén ansett yrkandet
om att återbekomma beloppet å 200,000 kronor icke vara motiverat.
Efter ingående förhandlingar hade staden förklarat, att för den händelse
underofficersskolorna förlädes till platsen i stället för artilleriregementet,
vore staden villig avstå från varje ersättningsanspråk mot kronan, såvitt
anginge det kontant erlagda beloppet, 200,000 kronor, ävensom i fråga om
övriga krav, som kunde framställas i anledning av artilleriregementets indragning.
Jämlikt bestämmelserna i 1897 års kontrakt hade staden dock
yrkat att återfå de för artilleriregementets räkning upplåtna markområdena.
För den händelse arméns underofficersskolor skulle förläggas till Uppsala,
vore det enligt kommitténs förmenande nödvändigt tillse, att för skolornas
övningar lämplig övningsterräng stode till förfogande. Det av infanteriregementet
disponerade övningsfältet invid Uppsala vore i och för sig jämförelsevis
begränsat. Såväl för detta truppförband som för underofficersskolorna
torde det vara synnerligen önskvärt, att större delen av det markområde,
som varit av staden upplåtet såsom exercisfält för det indragna
artilleriregementet, alltjämt finge utnyttjas för övningsändamål. Då härtill
komme, att kronan å sistomförmälda mark låtit uppföra flera byggnader och
vidtagit andra kostbara åtgärder (anordnande av skjutbana och idrottsplats
m. m.), syntes det för kronan vara av stort intresse att av staden med
äganderätt förvärva de delar av artilleriregementets övningsfält, som vore
erforderliga för militära ändamål. Vid förhandlingarna med staden hade i
följd härav upptagits frågan om att verkställa ett byte mellan kronan och
staden på så sätt, att staden till kronan med äganderätt överläte de markområden
av artillerifältet, som lämpligen borde tagas i anspråk såsom övningsterräng
för underofficersskolorna, samt att kronan å sin sida i vederlag
lämnade viss annan, kronan tillhörig mark i närheten av Uppsala, som
staden syntes hava intresse av att förvärva.
Sedan stadens representanter anslutit sig till förslaget om verkställande
av markbyten mellan kronan och staden, hade vid besök i Uppsala, därvid
jämväl chefen för arméns underofficersskolor varit tillstädes, närmare fastställts
å marken de områden, som skulle bliva föremål för byte.
A en av mätningsingenjören i Uppsala Eric Nohldén upprättad, skrivelsen
bifogad översiktskarta hade närmare utmärkts de förslag till jordbyten,
som skulle komma till stånd; och finge kommittén hänvisa till denna karta
jämte därå angiven beskrivning rörande de olika områdena.
opaginerad Kontrollera mot PDF
JO
Kungl. Maj:ts proposition ur 172.
Det förslag till överenskommelse i ersättningsfrågan, som i samband härmed
blivit utarbetat (se bil. A), lmde uppgjorts under förutsättning, att
arméns underofficersskolor med organisation enligt 1925 års härordningsbeslut
förlädes till Upplands artilleriregementes kasernetablissemang i Uppsala.
Kronan skulle enligt överenskommelsen med äganderätt till staden
överlåta lotterna nr 1—4, 7 och 12—21, i areal innehållande tillhopa 38,542
hektar, av kronolägenheten Uppsala hovstalläng i Danmarks socken och
Yaksala härad av Uppsala län. Enligt ett den 13 november 1925 upprättat
arrendekontrakt hade Uppsala stad på arrende fått dessa marklotter till sig
upplåtna av domänstyrelsen. Arrendetiden omfattade 5 år, räknat från den
14 mars 1927 till den 14 mars 1932, och årliga arrendeavgiften utgjorde
2,49o kronor. Lotterna vore belägna öster om Fyrisån strax söder om staden
och hade å den av mätningsingenjören Nohlden upprättade kartan utmärkts
med grön färgbeteckning.
Från domän styrelsen hade kasernkommittén infordrat vissa uppgifter
rörande dessa lotter, och hade nämnda styrelse med skrivelse den 28 oktober
1927 överlämnat dels avskrift av det nu gällande arrendekontraktet, dels ock
uppgifter om taxerings- och saluvärden å fastigheterna, hämtade ur 1924 års
arrendeuppskattningsinstrument. Taxeringsvärdet för samtliga de till Uppsala
stad utarrenderade lotterna av Hovstallängen, med en areal av 38,542
hektar, hade uppgivits vara 115,500 kronor (varav tomt och industrivärde
38,500 kronor) samt saluvärdet 192,710 kronor. Domänstyrelsen hade i sin
skrivelse till kommittén meddelat, att ur förvaltningssynpunkt intet hinder
torde föreligga för eu överlåtelse av dessa lotter till Uppsala stad.
Uppsala stad skulle vidare med äganderätt av kronan förvärva det å kartan
med blå färgbeteckning angivna markområdet, utgörande stadsägorna 347
och 348 ävensom norra delen av stadsägan 685 och i areal innehållande tillhopa
omkring 7.6 8 o hektar. Detta område, beläget väster om landsvägen
mellan Uppsala och Flottsund, utgjorde norra delen av det kronan med
äganderätt tillhöriga artillerifältet och vore jämförelsevis plant. Enligt uttalanden
av chefen för Upplands infanteriregemente och chefen för arméns
underofficersskolor kunde denna del av övningsfältet utan olägenhet avstås.
I utbyte för de områden, som Uppsala stad sålunda skulle förvärva av
kronan, hade staden förklarat sig villig att med äganderätt till kronan överlåta
:
1) Ett å kartan med röd färgbeteckning utmärkt markområde, beläget söder
om infanteriregementets skjutbana. Detta område utgjordes av stadsägorna
371 och 688 ävensom del av stadsägan 651 samt inneliölle i areal cirka
16,3 6 8 hektar. Området vore beläget omedelbart norr om Upplands infanteriregementes
egentliga övningsfält, det s. k. Rosendalsfältet. Chefen för
nämnda regemente hade med styrka framhållit önskvärdheten av att kronan
med äganderätt kunde av staden förvärva detta område. Regementets övningar
lede väsentligt avbräck av att området, vilket som eu kil trängde in
mellan de olika av regementet disponerade delarna av övningsfältet, icke
finge användas för övningsändamål. Jämväl chefen för arméns underofficersskolor
hade betonat, att det vore av intresse att erhålla tillgång till eu
sammanhängande övningsterräng. För dessa skolor vore det dock i första
hand av vikt att få disponera större delen av det nuvarande artillerifältet,
vilket vore beläget i omedelbar närhet av artillerikasernen;
2) Ett å kartan med röd färgbeteckning utmärkt område, beläget norr
om infanteriregementets skjutbana. Detta område bestode av stadsägorna
370 och 380 ävensom delar av stadsägorna 377 och 651 samt inneliölle i
areal cirka 19,186 hektar;
3) Ett å kartan med gul färgbeteckning angivet markområde, utgörande
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
stadsägan 372 och södra delen av stadsägan 684. I areal inneliölle detta
område cirka 7,751 hektar.
De under 2) och 3) upptagna områdena omfattade till huvudsaklig de!
den mark, som staden enligt 1897 års kontrakt med nyttjanderätt upplåtit
till kronan för artilleriregementets räkning. A dessa områden funnes anordnade
såväl artilleriregementets nuvarande skjutbana som eu idrottsplats.
Därjämte vore ammunitionsförrådet, bestående av flera smärre, kronan tillhöriga
byggnader, beläget å det södra av dessa områden.
Vidkommande det å kartan med grå färgbeteckning utmärkta markområdet,
hade staden förklarat sig icke under några omständigheter vilja i detta sammanhang
avliända sig äganderätten till detsamma. Området, som omfattade
sydvästra delen av stadsägan 377 och i areal inneliölle cirka 4,660 hektar,
gränsade åt väster omedelbart intill den staden tillhöriga Stadsskogen. Som
området ansetts erforderligt för underofficersskolornas övningar samt å detsamma
icke blott funnes uppförda tre större förrådsbyggnader (av plåt) och
ett kruthus, tillhöriga kronan, utan jämväl en mindre bostadsbyggnad, som
kronan enligt lämnad uppgift skulle hava inlöst, hade kommittén ansett det
vara nödvändigt att bibehålla området med nyttjanderätt för kronans räkning.
Staden hade slutligen medgivit, att så länge arméns underofficersskolor
eller annan militär institution av i huvudsak samma omfattning som
nämnda skolor vore förlagda till Upplands artilleriregementes kasernetablissemang
i Uppsala, skulle kronan utan vederlag med nyttjanderätt få disponera
detta markområde. Staden hade dock förbehållit sig rätt till avverkning av
a området växande skog.
Vad anginge norra delen av stadsägan 684 och norra delen av stadsägan
377, vilka utgjorde återstående delen av det markområde, som för artilleriregementets
räkning enligt 1897 års kontrakt varit upplåtet till kronan, skulle
dessa jämlikt § 9 i den upprättade överenskommelsen återgå i stadens besittning.
För militära övningars bedrivande vore denna del av övningsfältet
av mindre betydelse. Staden hade däremot intresse av att återfå full dispositionsrätt
till detta område, enär det gränsade omedelbart intill villastaden
Kåbogärde.
Enligt det uppgjorda förslaget till markbyten mellan kronan och staden
skulle kronan med äganderätt förvärva av staden områden med en areal av
sammanlagt 43,305 hektar samt staden av kronan erhålla områden med en
areal av tillhopa 46,228 hektar. Kronan skulle därjämte alltjämt med nyttjanderätt
få till sig upplåtet, ett område om 4,6 6o hektar.
A de markområden, som enligt överenskommelsen vore avsedda att av
staden överlåtas till kronan, funnes icke några byggnader, tillhöriga staden.
A stadsägan 371, som arrenderades av Upplands Ansgarieförening, funnes
däremot uppfört ett nämnda förening tillhörigt soldathem. Enligt kommitténs
mening borde denna förening beredas möjlighet att alltjämt få behålla
sin byggnad å platsen. A stadsägan 688 funnes belägna några för
jordbruksändamål avsedda hus, vilka emellertid tillhörde den nuvarande arrendatorn
och sålunda icke inginge i överlåtelsen.
Efter besiktning av de olika fastigheter, som skulle komma att bliva föremål
för byte mellan kronan och staden, hade kommittén kommit till den
uppfattningen, att de å ömse sidor lämnade prestationerna i stort sett kunde
anses likvärdiga. Med hänsyn till att eu del av den mark, hörande till
Hovstallängen, som staden skulle förvärva, vore sankt belägen invid Fyrisån,
torde detta område icke kunna i värde anses motsvara samma areal av de
områden, kronan skulle förvärva av staden med äganderätt.
Därest överenskommelsen vunne godkännande, torde såväl de önskemal,
som framställts av chefen för ITpplands infanteriregemente, som de krav
Myndigheternas
yttranden över
kasernkommitténs
förslag.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
chefen för underofficersskolorna ansett sig böra uppställa för att erhålla tillgång
till lämplig övningsterräng, hava blivit behörigen tillgodosedda.
Som det upprättade förslaget till överenskommelse borde bliva föremål
för prövning redan av 1928 års riksdag, hade i § 2 kunnat stadgas, att marklotterna
av kronolägenheten Uppsala hovstalläng skulle från den 1 oktober
1928 med äganderätt besittas av staden. Förtiden 14 mars—1 oktober 1928
hade staden ansetts böra vara befriad från utgivande av arrendeavgift för
dessa lotter, eftersom staden kunnat påfordra att redan den 1 januari 1928
återbekomma hela det markområde, som jämlikt 1897 års kontrakt varit upplåtet
till artilleriregementet.
Orsaken till att kronan enligt föreskrift i § 5 först den 14 mars 1929
skidle vara berättigad tillträda det söder om infanteriregementets skjutbana
belägna markområdet vore den, att staden hade detta område utarrenderat.
Staden hade icke kunnat åtaga sig att med nuvarande arrendatorn träffa
avtal om markens avstående förrän till nämnda dag.
I § 10 hade staden förbehållit sig rätt att från ett söder om Grindstugan
beläget område, å kartan särskilt utmärkt med litt. o, n, s, r, och innehållande
i areal omkring 45 ar, avhämta för stadens behov erforderlig rödsand.
Redan enligt 1897 års kontrakt liade en dylik rätt varit staden tillförsäkrad.
Staden hade emellertid enligt lämnad uppgift ännu icke vid något tillfälle
begagnat sig av rätten att avhämta sand å området. Med hänsyn till att
kronan nu med äganderätt skulle förvärva markområdet hade det synts kommittén
tveksamt, om en dylik rätt alltjämt borde tillförsäkras staden. Då
staden påfordrat, att, därest medgivande härtill icke kunde lämnas, ifrågavarande
markområden måtte undantagas från överlåtelsen, hade kommittén
emellertid ansett det vara för kronan fördelaktigare att förvärva området med
äganderätt samt att medgiva staden att för eget behov avhämta rödsand å
platsen. Som staden under 30 års tid icke begagnat sig av denna riitt, torde
det icke kunna antagas, att densamma i någon större utsträckning komme
att utnyttjas. Givetvis bleve staden skyldig att vid begagnande av denna
sin rätt iakttaga de föreskrifter, som kunde komma att meddelas av vederbörande
statliga förvaltningsmyndigheter.
I § 11 hade på stadens begäran intagits föreskrift om, att den väg, som
från allmänna landsvägen Uppsala—Grindstugan framginge mellan stadsägorna
366 och 370 i västlig riktning mot Stadsskogen, icke finge av kronan
avstängas för allmän trafik. Häremot hade kommittén icke ansett något
vara att erinra.
Jämlikt bestämmelser i § 12 finge å det med blå färgbeteckning å kartan
utmärkta markområdet, vilket staden skulle förvärva av kronan, icke uppföras
byggnader, vilka vore avsedda att inrymma kaféer eller förlustelselokaler.
Med hänsyn till det korta avståndet till artilleriregementets kaserner
hade det ansetts lämpligt, att ett dylikt servitut lades å nämnda
markområde.
Över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse hava
yttranden avgivits av chefen för östra arméfördelningen, efter chefens för
Upplands regemente hörande, av arméförvaltningens fortifikationsdepartement
samt av domänstyrelsen.
Chefen för östra arméfördelningen har anfört, att enär det område, som
vore beläget mellan Upplands regementes skjutbana och dess övningsområde
omkring Rosendal, genom den föreslagna överenskommelsen med Uppsala
stad avsåges att övergå i kronans ägo och således önskemålet att för rege
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 172. 13
mentet erliålla ett sammanhängande och för övningar lämpligt område bleve
uppfyllt, lian icke hade något att erinra mot överenskommelsen.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har förklarat sig icke heller
hava något att erinra mot den föreslagna överenskommelsen.
Domänst gr elsen har anfört följande.
Kasernkommittén hade i fråga om fastigheterna uttalat, att kommittén
kommit till den uppfattningen, att de å ömse sidor lämnade prestationerna
i stort sett kunde anses likvärdiga och att, med hänsyn till att en del av
den mark, hörande till Hovstallängen, som staden skulle förvärva, vore sankt
belägen invid Fyrisån, detta område icke kunde i värde anses motsvara
samma areal av de områden kronan skulle förvärva av staden med äganderätt.
Häremot ansåge sig styrelsen böra erinra, att dessa områden förut ansetts
mycket begärliga just på grund av deras läge mellan Fyrisån och järnvägen.
Uppsala stad hade ock tidigare gjort framställning om deras förvärvande
i och för utvidgning av det enda Uppsala stad tillhörande område,
som lämpade sig för industriella anläggningar. Sankt belägna kunde möjligen
dessa jordar anses vara på grund av deras ringa höjd över Fvris’
vattenstånd, men vattensjuka vore de ej, om än med hänsyn till jordbeskaffenheten,
mylla på lerbotten, de ej utgjorde den bästa grund för bebyggande.
Styrelsen hölle för sin del före, att deras saluvärde per hektar räknat måste
anses ej obetydligt högre än jordarnas Hd artillerikasernen, och av dessa
sistnämnda jordar syntes det å kartan med blått betecknade området, vilket
kronan skulle överlåta till staden, på grund av sin belägenhet vara det i
marknaden mest värderade.
Styrelsen ansåge det föreslagna ägoutbytet ekonomiskt sett ej vara fördelaktigt
för kronan; men med hänsyn till kronans intresse att förvärva
lämpligt övningsfält för underofficersskolan och de stora uppoffringar staden
tidigare gjort för artilleriregementets förläggande i staden, funne sig styrelsen
ej böra avstyrka godkännande av ifrågavarande preliminära överenskommelse
under villkor, att statens domäners fond därvid nedskreves med
ett mot taxeringsvärdet å förenämnda hovstallänglotter svarande belopp.
Förevarande, mellan kasernkommittén och Uppsala stad träffade preliminära
överenskommelse har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,
grundats på den förutsättningen, att arméns underofficersskola förlägges till
förutvarande Upplands artilleriregementes kasemetablissemang i Uppsala.
Yid prövning av de alternativ, som i avseende å underofficersskolans förläggning
ansetts kunna ifrågakomma, har jag för min del kommit till den
uppfattningen, att Uppsala-alternativet är ur olika synpunkter det lämpligaste.
Jag förordar alltså skolans förläggande till det ledigblivna artillerietablissemanget
i Uppsala från och med utbildningsåret 1928—1929.
För ordnandet av skolans förläggning på nyss angivet sätt skulle enligt
den av inspektören för militärläroverken verkställda utredningen krävas
vissa ändrings- och reparationsarbeten till en beräknad kostnad av omkring
80,000 kronor. Huruvida några mera betydande ändringsarbeten verkligen
äro av behovet påkallade, torde framdeles böra göras till föremål för förnyad
undersökning. För närvarande synes icke något särskilt an slagsäskande för
ändamålet erforderligt, utan torde medel på annat sätt kunna beredas för
bestridande av kostnaderna för sådana smärre reparationsarbeten m. m.,
Departeme
chefen.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
som kunna befinnas vara oundgängligen behövliga redan i samband med
skolans inflyttning i de för densamma avsedda lokalerna. Sålunda torde
härför kunna få tagas i anspråk, förutom medel å ordinarie byggnadsanslaget,
jämväl något mindre uppkommande överskott å de reserverade medel,
som enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 155 till innevarande års riksdag avsetts
för vissa byggnadsarbeten m. m. vid arméns truppförband.
Yad härefter angår den av kasernkommittén under ovan angivna förutsättning
träffade preliminära överenskommelsen med Uppsala stad, innebär
densamma i huvudsak ett markbyte mellan kronan och staden, varvid skulle
till staden överlåtas, bland annat, vissa under domänstyrelsens förvaltning
hörande områden. Då de från militärt håll framförda önskemålen i fråga om
erforderliga övningsområden för såväl Upplands regemente som underofficersskolan
härigenom torde bliva på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodosedda,
har jag, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet, funnit
mig böra tillstyrka, att överenskommelsen för kronans vidkommande godtages.
Såsom av domänstyrelsen föreslagits, torde, i samband med överlåtelsen
till staden av de under styrelsens förvaltning hörande markområdena,
domänfonden böra nedskrivas med ett mot taxeringsvärdet å dessa
områden svarande belopp.
De avstycknings- och lagfartskostnader, vilkas bestridande enligt överenskommelsen
skulle ankomma på kronan, torde kunna utgå av till Kungl. Maj:ts
förfogande stående medel.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels godkänna förut omförmälda den 20 och den 23 januari 1928 mellan
Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Uppsala
stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A),
dels ock medgiva, att statens domäners fond må, i samband med överlåtelse
å staden av de i § 1 av överenskommelsen omförmälda markområden,
nedskrivas med ett mot dessas taxeringsvärde svarande belopp.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Yngvar Månsson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 172.
15
Bil. A.
Med anledning av att 1925 års riksdag beslutat, att det till Uppsala förlagda
artilleriregementet skall helt indragas, träffas härmed — under förutsättning
att arméns underofficersskolor med organisation enligt 1925 års riksdagsbeslut
förläggas till Upplands artilleriregementes kasernetablissemang i
Uppsala mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, under
förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt
Uppsala stad, å andra sidan, följande överenskommelse:
§ 1-
Kronan skall med äganderätt till staden överlåta marklotterna nr 1—4.
7 och 12—21 om tillsammans 38,542 hektar av kronolägenheten Uppsala hovstalläng
i Danmarks socken och Yaksala härad av Uppsala län. Markområdena,
vilka överlåtas i befintligt skick, hava till läge och gränser med grön
färgbeteckning närmare angivits å en år 1927 av mätningsingenjören i Uppsala
Eric Nohldén upprättad karta.
§2.
Som de i § 1 omförmälda markområden enligt ett den 13 november 1925
upprättat arrendekontrakt av Kungl. domänstyrelsen upplåtits till Uppsala
stad på arrende för en tid av fem år, räknat från den 14 mars 1927 till den
14 mars 1932, skall detta arrendekontrakt från den 1 oktober 1928 anses
vara förfallet och staden från sistnämnda dag med äganderätt besitta områdena.
För tiden 14 mars—1 oktober 1928 skall staden icke vara skyldig
utgiva någon arrendeavgift till kronan för omförmälda områden.
§ 3-
Kronan skall vidare med äganderätt till staden överlåta det å förenämnda,
av mätningsingenjören Nohldén upprättade karta med blå färgbeteckning
utmärkta markområde, utgörande stadsägorna 347 och 348 samt norra delen
av stadsägan 685. Detta markområde, vilket i areal innehåller cirka 7,6 8 6
hektar, skall staden äga tillträda den 1 oktober 1928.
§ 4.
Sedan förrättningar för avstyckning av de i §§ 1 och 3 angivna markområden
ägt rum, skola särskilda avhandlingar upprättas mellan kronan och
staden angående områdenas överlåtande till staden. Staden skall bestrida
samtliga kostnader för avstyckning av områdena ävensom för erhållande av
lagfart å desamma.
§ 5-
Staden skall med äganderätt till kronan överlåta dels det å förberörda
karta med röd färgbeteckning utmärkta markområde, beläget söder om Upplands
infanteriregementes skjutbana och utgörande stadsägorna 371 och 688
samt del av stadsägan 651, dels det å samma karta med röd färgbeteckning
utmärkta markområde, beläget norr om nämnda skjutbana och utgörande
stadsägorna 370 och 380 samt delar av stadsägorna 377 och 651, dels ock
det a samma karta med gul färgbeteckning utmärkta markområde utgörande
stadsägan 372 och södra delen av stadsägan 684.
De i denna paragraf omförmälda markområden innehålla i areal, det söder
om infanteriregementets skjutbana belägna, med röd färgbeteckning utmärkta
cirka 16,3 6 8 hektar, det norr om samma skjutbana belägna, med röd färgbeteckning
utmärkta cirka 19,186 hektar och det med gul färgbeteckning
16
Kungl. Maj ds proposition nr i172.
utmärkta cirka 7,7 51 hektar. Förstnämnda markområde skall kronan äga
tillträda den 14 mars 1929. De två sistberörda områdena, vilka kronan hittills
med nyttjanderätt disponerat, skola från och med nämnda dag med
äganderätt besittas av kronan.
§ G.
Hedan förrättningar för avstyckning av de i § 5 omförmälda markområden
ägt rum, skall särskild avhandling upprättas mellan kronan och staden angående
områdenas överlåtande till kronan. Kronan skall bestrida samtliga
kostnader för avstyckning av dessa områden ävensom för erhållande av lagfart
å desamma.
§ 7.
De under §§ 1 och 3 samt § 5 avsedda fastigheterna bytas mellan kronan
och staden utan mellanavgift att ägas och innehavas med enahanda rätt,
varmed överlåtaren innehaft dem.
Före tillträdet skall överlåtaren till motparten överlämna gravationsbevis,
utvisande att överlåten fastighet icke är besvärad av inteckningar.
§ 8.
Så länge arméns underofficersskolor med organisation enligt 1925 års riksdags
beslut eller annan militär institution av i huvudsak samma omfattning
äro förlagda till Upplands artilleriregementes kasern etablissemang, förbinder
sig staden att till kronan utan vederlag med nyttjanderätt upplåta ett å
förenämnda karta med grå färgbeteckning utmärkt markområde, utgörande
sydvästra delen av stadsägan 377 och i areal innehållande cirka 4.6 60 hektar.
I denna nyttjanderätt innefattas icke rätt till avverkning av å området
växande skog, utan skall sådan rätt vara staden förbehållen.
§ ^
Norra delen av stadsägan 684 och norra delen av stadsägan 377 skola
jämlikt bestämmelserna i det kontrakt, som den 2 december 1897 upprättats
mellan arméförvaltningen, å kronans vägnar, å ena sidan, samt staden, å
andra sidan, omedelbart efter det att denna överenskommelse blivit godkänd,
återgå i stadens besittning.
§ io.
I överensstämmelse med vad som gällt enligt i föregående paragraf omförmälda,
den 2 december 1897 upprättade kontrakt tillförsäkras staden rätt
att å den söder om Grindst ugan belägna del av stadsägan 380, som å kartan
betecknats med litt. o, n, s, r, och innehåller i areal omkring 45 ar, avhämta
för stadens behov erforderlig rödsand.
§ U
Den
väg, som från allmänna landsvägen Uppsala—Grindstugan framgår
mellan stadsägorna 366 och 370 i västlig riktning mot Stadsskogen, må icke
av kronan avstängas för allmän trafik.
§ 13-
Det i § 3 omförmälda markområde må icke användas till uppförande av
byggnader, i vilka inrymmas kaféer eller förlustelselokaler. Till säkerhet
för beståndet av detta servitut må inteckning till förmån för de i § 5 angivna,
närgränsande fastigheter meddelas i det i § 3 berörda markområde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 112.
IT
§ 13.
Staden förbinder sig att så länge arméns underofficersskolor eller annan
militär institution av i huvudsak samma omfattning äro förlagda till Upplands
artilleriregementes kasernetablissemang, på sin bekostnad underhålla
de till kaserntomten framdragna ledningarna från stadens gas-, elektricitetsoch
vattenverk ävensom avloppsledningen från kaserntomten; och åtager sig
staden att tillhandahålla nyssnämnda institutioner gas, vatten och elektricitet
till samma priser, som i övrigt inom staden gälla för förbrukning av motsvarande
omfattning.
§ 14.
Staden förklarar sig avstå från framställande av ersättningsanspråk mot
kronan i anledning av de inskränkningar i försvarsorganisationen, som i följd
av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan skola komma till stånd.
Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.
Maj:t och kronan erhållit det ena samt Uppsala stad det andra exemplaret.
Stockholm den 23 januari 1928.
För kasernkommittén:
JOHAN JÖNSSON.
Uppsala den 20 januari 1928.
/Nils Berlin.
För Uppsala stad:
ANDEKS STRANDBERG. K. G. EWERLÖF. C. P. WAHLMARK.
AXEL JOHANSSON. THORE ENGSTRÖMER.
Bil. B.
Kontrakt mellan Uppsala stad samt Kungl. Maj:t och kronan.
Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen bestämt, att Kungl. Andra Svea artilleriregemente
skall förläggas till Uppsala, är i enlighet med förut gjorda
anbud och underhandlingar mellan Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar samt Uppsala stad
genom dess fullmäktige följande avtal träffat:
l:o) I enlighet med stadens anbud i underdåniga skrivelser den 27 januari
och den 20 oktober 1893 upplåter staden till Kungl. Maj:t och kronan för
omförmälda regementes behov, så länge detsamma är förlagt till Uppsala,
med tillträdesrätt räknad från den 14 sistlidne mars, dels ett jordområde av
12 hektar, omfattande de så kallade Burmanska och Nordströmska vretarne
samt Carlshagen med undantag av 24.6 ar av sydöstra hörnet och det väster
därom belägna intill stadens skogsmark gränsande området, dels ock ytterligare
till exercisfält för regementet erforderlig mark till eu areal av 18.3 6
hektar eller ett område beläget mellan kronans å stadens karta med D III
samt D Y—D XII betecknade ägolotter i öster och stadens skogsmark i väster
samt omfattande en remsa om 5.7 2 hektar av nämnda skogsmark; gränsande
den härigenom upplåtna marken, tillhopa 30.3 6 hektar och å en här vidfogad
karta utmärkt med rött streck, som betecknas med bokstäverna, c, b, p, ö,
i, h, g, f, e, d och e, tillhopa med kronans förberörda ägolotter i norr till
stadens åkerjord och annan kronans mark, i öster till landsvägen mellan
Flottsund och Uppsala, i söder till Grindstugan och det i nästföljande moment
upplåtna område samt i väster till stadens övriga skogsmark.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 146 höft. (Nr 112—113.) iui s« 2
18
Kangl. Maj:ts proposition nr 172.
2: o) Med enahanda rätt, som i nästföregående moment sägs, upplåter
staden till Kungl. Maj:t och kronan i enlighet med stadens anbud i skrivelse
till Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 16 oktober
1896, ett område om 5.0599 hektar mark å vidfogade karta omslutet med rött
streck, betecknat med bokstäverna i, k, 1, n, o och ö samt gränsande i norr
till den i nästföregående moment avhandlade mark, i öster till Grindstugen
och Kronoparken, i söder till Kungl. Upplands regementes skjutbana samt
i väster till stadens skogsmark.
3:o) Staden, som i första momentet förbehållit sig 24.0 ar av sydöstra
hörnet av Carlsliagen, å kartan utmärkt med bokstäverna a, b, p och ö, förbehåller
sig tillika rätt att å den söder om Grindstugan belägna del av den
i 2 momentet upplåtna mark, vilken del å kartan betecknats med bokstäverna
o, n, s och r och innehåller omkring 45 ar, avhämta för drätselkammarens
behov möjligen erforderlig rödsand.
4:o) Kungl. Maj:t och kronan tillförsäkras rätt att å den upplåtna marken
fälla träd för fältets planering och för beredande av plats för tygstatsbyggnader
eller andra ändamål; och äger staden, som bibehåller äganderätten till
skogen och vården av densamma, rätt att avliämta och skyldighet att, efter
anmaning från regementet, bortföra de sålunda avverkade träden ävensom att
avverka och avhämta de träd, som för skogens vård och skötsel kunna efter
skogstjänstemans anvisning komma att nedhuggas.
5:o) Skulle det nu beslutade kasernetablissemanget för Kungl. Andra Svea
artilleriregemente icke vidare för nämnda regemente komma att användas,
skall Kungl. Maj:t och kronan till staden utan kostnad för densamma åter
avträda den enligt första och andra momenten här ovan upplåtna mark.
6:o) Såsom bidrag till kostnaden för uppförande av ett kasernetablissemang
för merberörda regemente å nu bestämd plats öster om vägen från Flottsund,
förbinder sig staden jämlikt erbjudande i underdånig skrivelse den 8
februari 1894, att till Kungl. Maj:t och kronan samt disposition av Kungl.
arméförvaltningens fortifikationsdepartement erlägga två hundra tusen (200,060)
kronor, vilket belopp skall till nämnda departement betalas med en tredjedel
eller 66,666 kronor 67 öre inom detta års utgång, ett lika belopp 66,666
kronor 67 öre den 3 december 1898 samt återstoden 66,666 kronor 66 öre
den 3 december 1899.
7:o) Under den tid den upplåtna marken är i Kungl. Maj:ts och kronans
besittning, skall kronan, som enligt gällande lag är befriad från gäldande av
kommunalutskylder, vara ansvarig för andra utskylder och onera, som till
äventyrs kunna för marken ifrågakomma.
8:o) Staden förbinder sig dessutom att kostnadsfritt för kronan till kaserntomten
å Kuddamsvreten framdraga och underhålla ledningar från stadens
gas- och vattenverk ävensom att från nämnda tomt anlägga avloppsledning,
varemot Kungl. Maj:t och kronan, som i likhet med övriga abonnenter skall
erlägga avgift till staden för gas- och vattenförbrukning från stadens verk,
själv bekostar ledningars anbringande inom kasernetablissemangets område.
9:o) Detta kontrakt skall underställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning.
Av kontraktet äro två exemplar upprättade och växlade mellan Kungl.
arméförvaltningens fortifikationsdepartement och stadens fullmäktige.
Uppsala den 2 december 1897.
Å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar: Å Uppsala stads Fullmäktiges vägnar:
M. Morton.
H. ELLIOT.
Axel Göransson.
CARL v. BAHR.
Kullmäktiges ordförande.
Joluin v. Bahr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1928:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad. a1 i texten
- JoU 1928:70 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad. a1 i texten
- Rskr. 1928:147 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad. a1 i texten