Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad

1928-01-23 · 18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:172, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

1

>T 172.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan

och Uppsala stad; given Stockholms slott den 9 mars

1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thtrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Ltberg, von

Stockenström.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anhåller

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Rosén att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning frågan om godkännande av viss överenskommelse

mellan kronan och Uppsala stad samt anför därvid följande.

Sedan Kungl. Maj:t den 31 december 1895, med antagande av vissa utav

Uppsala stad gjorda erbjudanden av mark och kontanta bidrag m. m. till

det för Andra Svea artilleriregemente — sedermera Upplands artilleriregeBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 146 haft. (Nr 172—173.) 6Ti 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

mente — erforderliga kasernetablissemanget, förordnat, att nämnda regemente

skulle förläggas till Uppsala, och uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsdepartement

att med vederbörande myndighet i nämnda stad inleda

underhandlingar om de villkor, som för anbudens bringande till verkställighet

kunde erfordras, samt att, sedan enighet därom vuynits, till Kungl. Maj:ts

prövning överlämna förslag till överenskommelse med staden, träffades mellan

fortifikationsdepartementet och staden ett den 2 december 1897 dagtecknat

kontrakt i ämnet, vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. B) vid statsrådsprotokollet

rörande detta ärende. Enligt detta kontrakt förband sig staden,

i huvudsak, att med nyttjanderätt för kronan, så länge artilleriregementet

vore förlagt till platsen, ställa till förfogande ett markområde om tillhopa

35.4199 hektar, att såsom bidrag till kostnaderna för uppförande av artilleriregementets

kaserner utgiva 200,000 kronor, samt att kostnadsfritt för kronan

framdraga vatten-, avlopps- och gasledningar till artilleriregementets kaserntomt.

Enligt beslut den 23 september 1898 godkände Kungl. Maj:t detta kontrakt

med en mindre jämkning, avseende ett förtydligande av viss bestämmelse

i fråga om kronans rätt att å det upplåtna området låta fälla träd.

År 1902 blev det för artilleriregementet avsedda kasernetablissemanget

färdigställt och taget i bruk.

1925 års riksdags beslut angående försvarsväsendets omorganisation har

för Uppsala stad haft till följd, att såväl Upplands artilleriregementes som

detacliementets ur Skånska husarregementet förläggning till staden upphört,

ävensom att Upplands infanteriregementes personalstyrka reducerats. Sedan

kasernkommittén, med anledning av vad sålunda förekommit, fört förhandlingar

med Uppsala stad i syfte att med staden träffa uppgörelse i ämnet,

har kommittén med skrivelse den 23 januari 1928 överlämnat en den 20

och den 23 i samma månad dagtecknad överenskommelse, vilken torde få

fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Såsom framgår av överenskommelsen, har densamma, under förbehåll av

Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, träffats under den förutsättningen,

att arméns underofficersskola med organisation enligt härordningsbeslutet

förlägges till Upplands artilleriregementes ledigblivna kasernetablissemang

i Uppsala.

Innan jag ingår på kasernkommitténs förslag till överenskommelse med

Uppsala stad, torde jag få i korthet redogöra för vad tidigare förekommit

i avseende å frågan om arméns underofficersskolas framtida förläggning m. m.

Jag får då först erinra, att underofficersskolan, jämlikt föreskrift i kungl.

brev den 28 januari 1927, under utbildningsåret 1927—1928 provisoriskt förlagts

till Svea och Göta livgardens kasernetablissemang samt i artilleri- och

ingenjörhögskolans förutvarande lokaler.

I skrivelse den 31 maj 1927 framlade dåvarande inspektören för militärläroverken

resultatet av en utav honom verkställd undersökning angående

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

vissa kasernetablissemangs lämplighet såsom förläggnings- och skollokaler för

underofficersskolan, ävensom en beräkning av kostnaderna för erforderliga

ändringsarbeten och reparationer m. m. i de etablissemang, som för ändamålet

kunde komma i fråga. Undersökningen avsåg dels följande i Stockholm

belägna etablissemang, nämligen Svea och Göta livgardens etablissemang,

Livregementets dragoners och Positionsartilleriregementets förutvarande

etablissemang ävensom den s. k. Fredriksliofskasernen, dels ock Upplands

artilleriregementes förutvarande etablissemang i Uppsala. Såsom resultat

av undersökningen framgick, att Positionsartilleriregementets kasernétablissemang

borde i första rummet komma i fråga för skolans förläggning

samt artillerietablissemanget i Uppsala i andra rummet. För en förläggning

till Uppsala angavs dock såsom en förutsättning, att vissa organisatoriska

krav tillgodosåges, nämligen att det nuvarande systemet med timlärare

vid skolan i erforderlig omfattning utbyttes mot eu anordning med

vid skolan fastare bundna lärare samt att övningsmateriel i tillräcklig utsträckning

ställdes till skolans uteslutande förfogande. Vidkommande kostnaderna

för erforderliga ändrings- och reparationsarbeten gav den utav militärläroverksinspektören

föranstaltade utredningen härutinnan till resultat,

att kostnaderna skulle beträffande Positionsartilleriregementets förutvarande

etablissemang belöpa sig till i runt tal 180,000 kronor, medan motsvarande

kostnader i fråga om artillerietablissemanget i Uppsala skulle uppgå till i

runt tal 80,000 kronor. Vad beträffar de övriga undersökta förläggningsalternativen,

avstyrktes desamma av inspektören för militärläroverken.

I den 14 juli 1927 avgivet utlåtande anförde skolöverstyrelsen, åt t överstyrelsen

ansåge det från pedagogisk synpunkt vara lämpligast, om underofficersskolan

förlädes till Stockholm.

Kasernkommittén avgav den 10 november 1927 yttrande i ärendet samt

anförde därvid, bland annat, att det enligt kommitténs mening icke kunde

vara försvarligt, att Positionsartilleriregementets dyrbara kasernområde för

längre framtid disponerades för truppförläggning, i all synnerhet som det i

Uppsala funnes tillgång till lediga kasernbyggnader, vilka väl lämpade sig

för underofficersskolans verksamhet. Härtill komme även, att det i följd av

indragningen av Upplands artilleriregemente vore för kronan av intresse

att till detta regementes ledigblivna kasernetablissemang förlägga en militär

institution, som i avsevärd mån kunde giva Uppsala stad ersättning för

förlusten av artilleriregementet. Vidkommande kostnaderna för erforderliga

reparations- och ändringsarbeten i de tvenne etablissemang, som satts i

fråga för skolans förläggning, hade dessa beträffande Positionsartilleriregementets

etablissemang angivits till cirka 100,000 kronor mer än motsvarande

kostnader för artillerietablissemanget i Uppsala, men kommittén hölle

för sannolikt, att, därest skolan förlädes till förstnämnda kasern, krav ganska

snart komme att framställas om vidtagande utöver nu ifrågasatta moderniserings-

och förbättringsarbeten av ytterligare dylika arbeten i denna mer

än 100 år gamla kasernbyggnad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Kasemkommittén berörde bärefter frågan om behovet av övningsterräng

för underofficersskolan, därest skolan skulle förläggas till Uppsala, samt

meddelade härvid, att det enligt uppgift av skolchefen vore nödvändigt, att

skolan finge till sitt förfogande större delen av det markområde, som varit

av staden upplåtet såsom exercisfält för artilleriregementet. Enligt kommitténs

mening borde kronan söka att med äganderätt förvärva de delar av

artilleriregementets övningsfält, som vore erforderliga för bedrivande av

underofficersskolans övningar. I följd härav hade kommittén vid sina förhandlingar

med Uppsala stad upptagit frågan om ett byte mellan kronan

och staden på så sätt, att staden till kronan med äganderätt överläte de

markområden av artillerifältet, som lämpligen borde tagas i anspråk såsom

övningsterräng för underofficersskolan, samt att kronan å sin sida i vederlag

lämnade viss annan, kronan tillhörig mark, som staden syntes hava intresse

av att förvärva. Kommittén påpekade i detta sammanhang, att chefen för

Upplands regemente med styrka hade framhållit önskvärdheten utav att

kronan med äganderätt kunde av staden förvärva ett markområde, i areal

innehållande cirka 16 hektar, som vore beläget mellan detta regementes

egentliga övningsfält — det s. k. Rosendalsfältet — och regementets skjutbana,

enär övningarna lede väsentligt avbräck av att sagda markområde,

vilket som en kil trängde in mellan de olika av regementet disponerade

delarna av övningsfältet, icke finge användas för övningsändamål.

Kasern- I sin förutnämnda skrivelse den 23 januari 1928 har kasernkommittén

k“™™1et]tgé°s till en början redogjort för betydelsen för Uppsala stad av 1925 års riksden

23 januari dags beslut i försvarsfrågan samt för stadens uppoffringar i anledning

3.928. av truppförbandsförläggningarna till staden. Härutinnan anför kommittén:

Upplands artilleriregemente skulle enligt 1925 års härordningsbeslut helt

försvinna. Betydelsen för staden av detta beslut framginge av nedanstående

tablå:

—

A

n t a 1

Utbild-

Summa

Ärskon-

ningstid

Härord-

Under-

Musik-

beräknade

tingent

för värn-

år

Offi-

Summa

avlönings-

värnplik-

pliktiga

cerare

office-

rare

skap

perso-

nal

perso-

nal

perso-

nal

förmåner

tiga

(antal

dagar)

1892......

41

34

423

25

ii

_

534

613,000

180

90

1901......

48

41

300

19

4

_

412

649,000

c:a 330

365

1914......

54

45

300

18

4

—

421

924,000

c:a 330

( 365

j 225*)

*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Under omkring 25 års tid hade Upplands artilleriregemente varit förlagt

i Uppsala. Sedan Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt, att ett artilleriregemente

skulle förläggas,, till staden, hade uppförandet av ett kasernetablissemang

påbörjats. År 1902 hade de nyuppförda kasernerna kunnat

tagas i bruk av regementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Det mellan kronan och Uppsala stad upprättade avtalet angående förläggningen

av Upplands artilleriregemente (ursprungligen benämnt Andra

Svea artilleriregemente) till staden vore grundat å 1892 års härordning. Avlöningsförmånerna

till regementets fast anställda personal enligt nämnda

härordning — utan det tillägg av 100 procent, varmed jämlikt de av kommittén

antagna grunder höjning skett i tablån — kunde beräknas hava uppgått

till i runt tal 306,500 kronor.

Enligt 1925 års härordning skulle Upplands infanteriregemente bibehållas

vid sin nuvarande förläggning i Uppsala, men organiseras såsom ett normalinfanteriregemente,

omfattande sex utbildningsenheter. Angående innebörden

för staden av denna förändring finge kommittén hänvisa till följande tablå:

Härord- ning av

år

A

n t a 1

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

Årskon-

tingent

värnplik-

tiga

'' Utbild- ningstid

lor värn- :

pliktiga

(antal

dagar)

Ofii-

ceraro

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

militär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

1901......

47

38

267

33

4

389

590.000

630

l

240

1914......

53

39

204

33

4

333

806,000

630

t 340 i

\\ 165*)

1925......

40

26

135

21

4

4

230

585,000

760

140

*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Under omkring 20 års tid hade, förutom omförmälda två truppförband,

till Upplands artilleriregementes kasernetablissemang i Uppsala varit förlagt

ett detachement av Skånska husarregementet (två skvadroner). Denna

förläggning, som varit av provisorisk natur, skulle enligt 1925 års riksdags

beslut upphöra, och detachementet hade numera förflyttats från staden.

Upplands infanteriregemente hade sedan lång tid tillbaka haft sina övningar

förlagda till den gamla mötesplatsen Polacksbacken invid Uppsala.

Regementets år 1912 färdigbyggda kasernetablissemang vore beläget å kronan

tillhörig mark å själva mötesplatsen. För infanteriregementets förläggning

till Uppsala hade staden icke verkställt några som helst uppoffringar.

Vidkommande artilleriregementets förläggning till staden funnes däremot

upprättat ett den 2 december 1897 dagtecknat kontrakt mellan kronan och

staden, enligt vilket kontrakt staden i och för ordnandet av förläggningen

för regementet åtagit sig vissa förpliktelser (se Bil. B).

Enligt av Svenska stadsförbundet lämnad uppgift hade Uppsala stad på

grund av 1897 års kontrakt ställt till kronans förfogande ett markområde

om cirka 40 hektar. *) Staden hade dock förbehållit sig rätt att återfå området,

därest detsamma icke vidare komme att användas av artilleriregementet.

Såsom bidrag till kostnaderna för uppförandet av regementets etablissemang

hade staden därjämte erlagt ett kontant belopp av 200,000 kronor. Slutligen

hade staden anlagt avlopps-, vatten- och gasledningar till kaserntomten för

en kostnad av 15,000 kronor.

För bedömande av den ekonomiska inverkan, eu indragning av de till

Uppsala förlagda truppförbanden skulle medföra för staden, hade Svenska

stadsförbundet vidare meddelat följande sifferuppgifter: Artilleriregementet

jämte husardetachementet hade vid mantalsskrivningen för år 1924 omfattat

en personal, som jämte familjemedlemmar (hembiträden ej inräknade) utgjort

’) Rätteligen innehölle markområdet i areal 35.4199 hektar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

omkring 800 personer. I staden mantalsskriven personal tillhörande infanteriregementet

hade samma ar uppgått till omkring 200 personer. '') Av

den bevillningspliktiga inkomsten för år 1923 belöpte på den förra personalgruppen

968,160 kronor och på den senare gruppen 630,190 kronor eller tillhopa

1,298,350 kronor. Såsom avnämare vid stadens elektricitets-, gas- och

vattenverk hade regementena år 1923 erlagt tillhopa omkring 41,000 kronor.

Härtill komme de avgifter, som för samma ändamål erlades av alla enskilda

avnämare bland personalen. De utgifter, som under år 1922 bestritts av

kassaförvaltningarna vid regementena, hade uppgått i runt tal till 4.5 miljoner

kronor, varav omkring 2.6 miljoner kronor utgjorts av avlöningar. Detta belopp

syntes kunna beräknas till största delen hava kommit till användning

i Uppsala med omnejd. Av återstoden, 1.9 miljoner kronor, kunde beräknas,

att den övervägande delen åtgått till inköp i staden.

Stadens folkmängd hade vid ingången av år 1927 uppgått till något mer

än 30,000 personer. Den inkomst, varå utskylder för år 1927 utdebiterats

i staden, hade uppgått till 37,226,000 kronor och det samma år utdebiterade

beloppet till 1,842,867 kronor. Under tiden 1910—1927 hade kommunalskatten

i Uppsala per bevillningskrona varit lägst 4 kronor 60 öre, år 1923,

samt högst 8 kronor, år 1919. Kommunalskatten hade de senaste åren,

1926 och 1927, varit 4 kronor 95 öre per bevillningskrona.

I fråga om de militära övningsområdena i Uppsala anför kasernkommittén

följande.

Av handlingar, tillgängliga hos arméförvaltningens fortifikationsdepartement,

hade inhämtats, att det till Upplands artilleriregementes disposition

upplåtna markområdet i Uppsala bestode av följande fastigheter:

1) Mark, som kronan ägt, innan regementet förlädes till Uppsala.

a) Genom ett kungl. brev den 11 juni 1897 hade förordnats, att de å

Uppsala stads skifteskarta med Litt. D III, 1) Y, D Yl, D YII, D VIII, D IX,

D X, D XI, och D XII betecknade områden, det med Litt. D III betecknade

dock allenast till en areal av 2.6 6 hektar, skulle ställas till arméförvaltningens

förfogande för att användas till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente.

Dessa områden, vilka utgjorde stadsägorna 348, 347, 685, 361, 362, 363, 364,

365 och 366, innehölle i areal tillhopa omkring 20.iso5 hektar.

b) Genom kungl. brev den 27 maj 1892 liade bestämts, att tre å Uppsala

stads skifteskarta med Litt. D XIII, I) XIY och D XV betecknade, kronan

tillhöriga områden ävensom eu därintill belägen, kronan likaledes tillhörig

lägenhet med namn Brunnsliagen skulle sammanläggas med Upplands regementes

mötesplats Polacksbacken. Dessa markområden syntes ingå i det

av artilleriregementet disponerade kasernområdet. Tillhopa innehölle förstnämnda

tre områden, utgörande stadsägorna 367, 368 och 369, omkring

8.644 0 hektar. En de! av det med Litt. D XIII betecknade området (stadsägan

367) torde, på sätt nedan angåves, hava genom köpebrev den 15 februari

1900 förvärvats av professorskan S. M. Hedenius. Stadsägan 367 innehölle

i areal 1.5348 hektar, men eu del av detta område (ängslotten Buddammarna),

omfattande 1.405 hektar, syntes den 19 februari 1900 hava lagfarits för

kronan. Av tillgängliga handlingar hade icke kunnat utredas belägenheten

och omfattningen av lägenheten Brunnsliagen.

2) Mark, som för artilleriregementets räkning av kronan inköpts.

Genom köpebrev den 15 februari 1900 hade kronan av professorskan

B. M. Hedenius för 4,000 kronor förvärvat ängslotten Buddammarna, enligt *)

*) Infanteriregementets kasernetablissemang vore beläget utom stadens område.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172. 7

uppgift innehållande 2y2 tunnland, (1 liektar 40,5 ar) belägen å Uppsala

stads område. Lagfart å detta fång hade meddelats kronan den 19 februari 1900.

3) Mark, som Uppsala stad med ''nyttjanderätt upplåtit till kronan.

Denna mark utgjordes av de två jordområden, som staden enligt kontraktet

den 2 december 1897 (Jfr Bil. B.) ställt till kronans förfogande, så

länge artilleriregementet vore förlagt till platsen. Enligt lämnad uppgift

innehölle det ena området 30.3 6 hektar och det andra området 5.059 9 hektar

eller sålunda tillhopa 35.4199 hektar. Områdena omfattade stadsägorna 370,

372,. 377, 380 och 084.

A södra delen av den mark, som staden med nyttjanderätt upplåtit till

kronan, hade för artilleriregementets räkning anordnats en skjutbana, vilken

gränsade omedelbart intill den av Upplands infanteriregemente disponerade

skjutbanan. Infanteriregementets skjutbana vore anlagd å mark, som kronan

efter expropriation med äganderätt förvärvat av Uppsala stad.

A den av staden med nyttjanderätt upplåtna marken hade vidare uppförts

tre förrådsbyggningar, ett kruthus samt ammunitionsförråd. Därjämte hade å

området anordnats en idrottsplats.

Det av artilleriregementet disponerade kasernetablissemanget vore uppfört

å den mark, som kronan med äganderätt besutte, samt beläget å östra sidan

av den från Uppsala till Flottsund ledande allmänna landsvägen. I övrigt

finge kommittén hänvisa till skrivelsen bifogade kartor över artillerirege

mentets övningsfiilt i Uppsala.

För sina övningar hade artilleriregementet begagnat icke blott i det föregående

berörda markområden utan jämväl det för Upplands infanteriregemente

avsedda övningsfältet å Polacksbacken invid Uppsala. Visserligen

hade arméförvaltningen den 11 maj 1904 fastställt gränsen mellan Upplands

artilleriregementes och Upplands infanteriregementes områden åPolacksbacken.

men för övningsändamål hade de båda truppförbanden å ömse sider begagnat

icke blott sina egna utan jämväl det andra förbandets markområden. Särskilt

torde infanteriregementet i ganska stor utsträckning hava bedrivit övningar

å de områden, som av Uppsala stad med nyttjanderätt upplåtits för artilleriregementets

räkning.

Den till Upplands infanteriregementes förfogande ställda

marken utgjordes enligt av kasernofficeren vid regementet lämnad uppgift

av följande områden:

1) Infanteriregementet med äganderätt tillhöriga områden.

a) Polacksbacken med kasernområde och exercisfält, i areal innehållande

44 hektar 72 ar, därav 55 ar köksträdgård för underofficerare.

b) Egendomen Rosendal, belägen på västra sidan om den från Uppsala

till Flottsund ledande allmänna landsvägen och utgörande regementets

egentliga övningsfält. Denna egendom, som i areal innehölle 85 hektar

18.8 ar, hade kronan enligt köpebrev den 16 oktober 1906 för 55,000 kronor

inköpt av F. Wodell. Kronan hade erhållit lagfart å fånget den 26 november

1906.

2) Till infanteriregementet upplåtna områden mot ersättning till Uppsala akademi

för förlorad hetesrätt.

a) Delar av Åsen l1 med en areal av 26 hektar 73 ar, vilka områden enligt

kungl. brev den 28 april 1893 upplåtits tillsvidare till regementet från domänstyrelsen.

o (Områdena stode under domänstyrelsens förvaltning.)

b) Del av Åsen 1'' med en areal av 16 hektar 64.5 ar, vilket område enligt

kungl. brev den 23 juni 1910 tillsvidare upplåtits till regementet. (Jämväl

detta område stode under domänstyrelsens förvaltning.)

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungi. Maj:ts proposition nr 172.

För anordnande av en skjutbana för infanteriregementet hade kronan år

1892 för en löseskilling av 1,867 kronor 76 öre av Uppsala stad exproprierat

eu lägenhet om 4 hektar av den s. k. Stadsskogen å Uppsala stads område.

Denna skjutbana vore belägen omedelbart söder om den för artilleriregementet

avsedda skjutbanan.

Det för infanteriregementets behov upplåtna markområdet, inberäknat

skjutbanan, innehölle enligt kasernofficerens uppgifter i areal tillhopa omkring

177 hektar.

Artilleriregementets markområden torde innehålla, det kronan med äganderätt

tillhöriga området minst 29 hektar, samt det område, som av staden

med nyttjanderätt upplåtits till kronan, så länge artilleriregementet vore

förlagt till platsen, omkring 35 hektar.

Beträffande slutligen den mellan kasernkommittén och staden träffade

överenskommelsen anför kommittén huvudsakligen följande:

Vid de förhandlingar i ersättningsfrågan, som ägt rum mellan kasernkommittén

och representanter för Uppsala stad, hade kommittén ansett sig

böra utgå från den förutsättningen, att Upplands artilleriregementes ledigblivande

kasernetablissemang skulle tagas i anspråk av arméns underofficersskolor.

Till Uppsala skulle sålunda, förutom Upplands infanteriregemente

(efter den 1 januari 1928 benämnt Upplands regemente), bliva förlagd eu

militär institution, som i viss mån skulle komma att bereda staden ersättning

för det indragna artilleriregementet.

Enligt av inspektören för militärläroverken lämnad uppgift kunde det

beräknas, att arméns underofficersskolor komme att bliva den största av de

fasta militära undervisningsanstalterna. Personalen vid skolorna torde inalles

komma att uppgå till

25 officerare,

11 underofficerare,

50—60 civila lärare (under förutsättning att nuvarande system, d. v. s.

timlärare, i fråga om anställningssättet bibehölles; eljest ett 20-tal

fast anställda lärare eller också kombinerat system med delvis fast

anställda lärare, delvis timlärare),

350—400 elever samt

90 man handräckning.

Större delen av den militärpersonal, som komme att hava sin verksamhet

vid skolorna, torde emellertid komma att bliva mer eller mindre tillfälligt

kommenderad till tjänstgöring å platsen. Endast en del befattningshavare

kunde påräknas bliva så fast bundna vid skolorna, att de bleve mantalsskrivna

i Uppsala. Under sådana omständigheter kunde förläggningen av

arméns underofficersskolor till Uppsala icke medföra, att staden tillfördes

skatteobjekt i samma utsträckning, som staden erhållit genom artilleriregementets

personal. Däremot torde ur konsumtionssynpunkt skolornas förläggande

till Uppsala vara till stor fördel för staden, då skolornas verksamhet

komme att pågå under så gott som hela året.

I detta sammanhang ville kommittén erinra om att den stat, som förslagsvis

uppgjorts för underofficersskolans och förberedande underofficersskolans

befattningshavare enligt 1925 års härordning, upptoge ett förslagsanslag

å något mer än 200,000 kronor (oberäknat dyrtidstillägg). I denna

summa inginge emellertid ett icke obetydligt antal arvoden. *

Såsom förut berörts, hade Uppsala stad jämlikt 1897 års kontrakt med

nyttjanderätt ställt till kronans förfogande ett markområde om tillhopa

35.4199 hektar. Detta markområde skulle emellertid enligt kontraktets be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Majds proposition nr 172. !)

stämmelser återställas till staden i samband med att artilleriregementet indroges.

Såsom bidrag till kostnaderna för uppförande av artilleriregementets

kaserner hade staden, såsom redan nämnts, till kronan utgivit 200,000

kronor samt för anordnande av avlopps-, vatten- och gasledningar till kaserntomten

tillskyndats kostnader, uppgående till 15,000 kronor.

Som staden för infanteriregementet icke verkställt några uppoffringar,

förefunnes enligt kommitténs mening icke något som helst skäl att bereda

staden gottgörelse för den relativt obetydliga minskning, som kornme att

inträda vid detta truppförband.

I följd av artilleriregementets indragning hade staden däremot framställt

yrkande dels att omedelbart återfå de med nyttjanderätt till kronan upplåtna

markområdena, dels ock att av kronan återbekomma det kontant erlagda

bidraget för artillerikasernernas uppförande, 200,000 kronor, eller

åtminstone större delen av detta belopp.

Under framhållande av, att en ifrågasatt förläggning av arméns underofficersskolor

till Uppsala i avsevärd mån skulle komma att bereda staden

ersättning för det indragna artilleriregementet, hade kasernkommittén bestritt

de sålunda framställda kraven. Särskilt hade kommittén ansett yrkandet

om att återbekomma beloppet å 200,000 kronor icke vara motiverat.

Efter ingående förhandlingar hade staden förklarat, att för den händelse

underofficersskolorna förlädes till platsen i stället för artilleriregementet,

vore staden villig avstå från varje ersättningsanspråk mot kronan, såvitt

anginge det kontant erlagda beloppet, 200,000 kronor, ävensom i fråga om

övriga krav, som kunde framställas i anledning av artilleriregementets indragning.

Jämlikt bestämmelserna i 1897 års kontrakt hade staden dock

yrkat att återfå de för artilleriregementets räkning upplåtna markområdena.

För den händelse arméns underofficersskolor skulle förläggas till Uppsala,

vore det enligt kommitténs förmenande nödvändigt tillse, att för skolornas

övningar lämplig övningsterräng stode till förfogande. Det av infanteriregementet

disponerade övningsfältet invid Uppsala vore i och för sig jämförelsevis

begränsat. Såväl för detta truppförband som för underofficersskolorna

torde det vara synnerligen önskvärt, att större delen av det markområde,

som varit av staden upplåtet såsom exercisfält för det indragna

artilleriregementet, alltjämt finge utnyttjas för övningsändamål. Då härtill

komme, att kronan å sistomförmälda mark låtit uppföra flera byggnader och

vidtagit andra kostbara åtgärder (anordnande av skjutbana och idrottsplats

m. m.), syntes det för kronan vara av stort intresse att av staden med

äganderätt förvärva de delar av artilleriregementets övningsfält, som vore

erforderliga för militära ändamål. Vid förhandlingarna med staden hade i

följd härav upptagits frågan om att verkställa ett byte mellan kronan och

staden på så sätt, att staden till kronan med äganderätt överläte de markområden

av artillerifältet, som lämpligen borde tagas i anspråk såsom övningsterräng

för underofficersskolorna, samt att kronan å sin sida i vederlag

lämnade viss annan, kronan tillhörig mark i närheten av Uppsala, som

staden syntes hava intresse av att förvärva.

Sedan stadens representanter anslutit sig till förslaget om verkställande

av markbyten mellan kronan och staden, hade vid besök i Uppsala, därvid

jämväl chefen för arméns underofficersskolor varit tillstädes, närmare fastställts

å marken de områden, som skulle bliva föremål för byte.

A en av mätningsingenjören i Uppsala Eric Nohldén upprättad, skrivelsen

bifogad översiktskarta hade närmare utmärkts de förslag till jordbyten,

som skulle komma till stånd; och finge kommittén hänvisa till denna karta

jämte därå angiven beskrivning rörande de olika områdena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Kungl. Maj:ts proposition ur 172.

Det förslag till överenskommelse i ersättningsfrågan, som i samband härmed

blivit utarbetat (se bil. A), lmde uppgjorts under förutsättning, att

arméns underofficersskolor med organisation enligt 1925 års härordningsbeslut

förlädes till Upplands artilleriregementes kasernetablissemang i Uppsala.

Kronan skulle enligt överenskommelsen med äganderätt till staden

överlåta lotterna nr 1—4, 7 och 12—21, i areal innehållande tillhopa 38,542

hektar, av kronolägenheten Uppsala hovstalläng i Danmarks socken och

Yaksala härad av Uppsala län. Enligt ett den 13 november 1925 upprättat

arrendekontrakt hade Uppsala stad på arrende fått dessa marklotter till sig

upplåtna av domänstyrelsen. Arrendetiden omfattade 5 år, räknat från den

14 mars 1927 till den 14 mars 1932, och årliga arrendeavgiften utgjorde

2,49o kronor. Lotterna vore belägna öster om Fyrisån strax söder om staden

och hade å den av mätningsingenjören Nohlden upprättade kartan utmärkts

med grön färgbeteckning.

Från domän styrelsen hade kasernkommittén infordrat vissa uppgifter

rörande dessa lotter, och hade nämnda styrelse med skrivelse den 28 oktober

1927 överlämnat dels avskrift av det nu gällande arrendekontraktet, dels ock

uppgifter om taxerings- och saluvärden å fastigheterna, hämtade ur 1924 års

arrendeuppskattningsinstrument. Taxeringsvärdet för samtliga de till Uppsala

stad utarrenderade lotterna av Hovstallängen, med en areal av 38,542

hektar, hade uppgivits vara 115,500 kronor (varav tomt och industrivärde

38,500 kronor) samt saluvärdet 192,710 kronor. Domänstyrelsen hade i sin

skrivelse till kommittén meddelat, att ur förvaltningssynpunkt intet hinder

torde föreligga för eu överlåtelse av dessa lotter till Uppsala stad.

Uppsala stad skulle vidare med äganderätt av kronan förvärva det å kartan

med blå färgbeteckning angivna markområdet, utgörande stadsägorna 347

och 348 ävensom norra delen av stadsägan 685 och i areal innehållande tillhopa

omkring 7.6 8 o hektar. Detta område, beläget väster om landsvägen

mellan Uppsala och Flottsund, utgjorde norra delen av det kronan med

äganderätt tillhöriga artillerifältet och vore jämförelsevis plant. Enligt uttalanden

av chefen för Upplands infanteriregemente och chefen för arméns

underofficersskolor kunde denna del av övningsfältet utan olägenhet avstås.

I utbyte för de områden, som Uppsala stad sålunda skulle förvärva av

kronan, hade staden förklarat sig villig att med äganderätt till kronan överlåta

:

1) Ett å kartan med röd färgbeteckning utmärkt markområde, beläget söder

om infanteriregementets skjutbana. Detta område utgjordes av stadsägorna

371 och 688 ävensom del av stadsägan 651 samt inneliölle i areal cirka

16,3 6 8 hektar. Området vore beläget omedelbart norr om Upplands infanteriregementes

egentliga övningsfält, det s. k. Rosendalsfältet. Chefen för

nämnda regemente hade med styrka framhållit önskvärdheten av att kronan

med äganderätt kunde av staden förvärva detta område. Regementets övningar

lede väsentligt avbräck av att området, vilket som eu kil trängde in

mellan de olika av regementet disponerade delarna av övningsfältet, icke

finge användas för övningsändamål. Jämväl chefen för arméns underofficersskolor

hade betonat, att det vore av intresse att erhålla tillgång till eu

sammanhängande övningsterräng. För dessa skolor vore det dock i första

hand av vikt att få disponera större delen av det nuvarande artillerifältet,

vilket vore beläget i omedelbar närhet av artillerikasernen;

2) Ett å kartan med röd färgbeteckning utmärkt område, beläget norr

om infanteriregementets skjutbana. Detta område bestode av stadsägorna

370 och 380 ävensom delar av stadsägorna 377 och 651 samt inneliölle i

areal cirka 19,186 hektar;

3) Ett å kartan med gul färgbeteckning angivet markområde, utgörande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

stadsägan 372 och södra delen av stadsägan 684. I areal inneliölle detta

område cirka 7,751 hektar.

De under 2) och 3) upptagna områdena omfattade till huvudsaklig de!

den mark, som staden enligt 1897 års kontrakt med nyttjanderätt upplåtit

till kronan för artilleriregementets räkning. A dessa områden funnes anordnade

såväl artilleriregementets nuvarande skjutbana som eu idrottsplats.

Därjämte vore ammunitionsförrådet, bestående av flera smärre, kronan tillhöriga

byggnader, beläget å det södra av dessa områden.

Vidkommande det å kartan med grå färgbeteckning utmärkta markområdet,

hade staden förklarat sig icke under några omständigheter vilja i detta sammanhang

avliända sig äganderätten till detsamma. Området, som omfattade

sydvästra delen av stadsägan 377 och i areal inneliölle cirka 4,660 hektar,

gränsade åt väster omedelbart intill den staden tillhöriga Stadsskogen. Som

området ansetts erforderligt för underofficersskolornas övningar samt å detsamma

icke blott funnes uppförda tre större förrådsbyggnader (av plåt) och

ett kruthus, tillhöriga kronan, utan jämväl en mindre bostadsbyggnad, som

kronan enligt lämnad uppgift skulle hava inlöst, hade kommittén ansett det

vara nödvändigt att bibehålla området med nyttjanderätt för kronans räkning.

Staden hade slutligen medgivit, att så länge arméns underofficersskolor

eller annan militär institution av i huvudsak samma omfattning som

nämnda skolor vore förlagda till Upplands artilleriregementes kasernetablissemang

i Uppsala, skulle kronan utan vederlag med nyttjanderätt få disponera

detta markområde. Staden hade dock förbehållit sig rätt till avverkning av

a området växande skog.

Vad anginge norra delen av stadsägan 684 och norra delen av stadsägan

377, vilka utgjorde återstående delen av det markområde, som för artilleriregementets

räkning enligt 1897 års kontrakt varit upplåtet till kronan, skulle

dessa jämlikt § 9 i den upprättade överenskommelsen återgå i stadens besittning.

För militära övningars bedrivande vore denna del av övningsfältet

av mindre betydelse. Staden hade däremot intresse av att återfå full dispositionsrätt

till detta område, enär det gränsade omedelbart intill villastaden

Kåbogärde.

Enligt det uppgjorda förslaget till markbyten mellan kronan och staden

skulle kronan med äganderätt förvärva av staden områden med en areal av

sammanlagt 43,305 hektar samt staden av kronan erhålla områden med en

areal av tillhopa 46,228 hektar. Kronan skulle därjämte alltjämt med nyttjanderätt

få till sig upplåtet, ett område om 4,6 6o hektar.

A de markområden, som enligt överenskommelsen vore avsedda att av

staden överlåtas till kronan, funnes icke några byggnader, tillhöriga staden.

A stadsägan 371, som arrenderades av Upplands Ansgarieförening, funnes

däremot uppfört ett nämnda förening tillhörigt soldathem. Enligt kommitténs

mening borde denna förening beredas möjlighet att alltjämt få behålla

sin byggnad å platsen. A stadsägan 688 funnes belägna några för

jordbruksändamål avsedda hus, vilka emellertid tillhörde den nuvarande arrendatorn

och sålunda icke inginge i överlåtelsen.

Efter besiktning av de olika fastigheter, som skulle komma att bliva föremål

för byte mellan kronan och staden, hade kommittén kommit till den

uppfattningen, att de å ömse sidor lämnade prestationerna i stort sett kunde

anses likvärdiga. Med hänsyn till att eu del av den mark, hörande till

Hovstallängen, som staden skulle förvärva, vore sankt belägen invid Fyrisån,

torde detta område icke kunna i värde anses motsvara samma areal av de

områden, kronan skulle förvärva av staden med äganderätt.

Därest överenskommelsen vunne godkännande, torde såväl de önskemal,

som framställts av chefen för ITpplands infanteriregemente, som de krav

s. 12 Kontrollera mot PDF

Myndigheternas

yttranden över

kasernkommitténs

förslag.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

chefen för underofficersskolorna ansett sig böra uppställa för att erhålla tillgång

till lämplig övningsterräng, hava blivit behörigen tillgodosedda.

Som det upprättade förslaget till överenskommelse borde bliva föremål

för prövning redan av 1928 års riksdag, hade i § 2 kunnat stadgas, att marklotterna

av kronolägenheten Uppsala hovstalläng skulle från den 1 oktober

1928 med äganderätt besittas av staden. Förtiden 14 mars—1 oktober 1928

hade staden ansetts böra vara befriad från utgivande av arrendeavgift för

dessa lotter, eftersom staden kunnat påfordra att redan den 1 januari 1928

återbekomma hela det markområde, som jämlikt 1897 års kontrakt varit upplåtet

till artilleriregementet.

Orsaken till att kronan enligt föreskrift i § 5 först den 14 mars 1929

skidle vara berättigad tillträda det söder om infanteriregementets skjutbana

belägna markområdet vore den, att staden hade detta område utarrenderat.

Staden hade icke kunnat åtaga sig att med nuvarande arrendatorn träffa

avtal om markens avstående förrän till nämnda dag.

I § 10 hade staden förbehållit sig rätt att från ett söder om Grindstugan

beläget område, å kartan särskilt utmärkt med litt. o, n, s, r, och innehållande

i areal omkring 45 ar, avhämta för stadens behov erforderlig rödsand.

Redan enligt 1897 års kontrakt liade en dylik rätt varit staden tillförsäkrad.

Staden hade emellertid enligt lämnad uppgift ännu icke vid något tillfälle

begagnat sig av rätten att avhämta sand å området. Med hänsyn till att

kronan nu med äganderätt skulle förvärva markområdet hade det synts kommittén

tveksamt, om en dylik rätt alltjämt borde tillförsäkras staden. Då

staden påfordrat, att, därest medgivande härtill icke kunde lämnas, ifrågavarande

markområden måtte undantagas från överlåtelsen, hade kommittén

emellertid ansett det vara för kronan fördelaktigare att förvärva området med

äganderätt samt att medgiva staden att för eget behov avhämta rödsand å

platsen. Som staden under 30 års tid icke begagnat sig av denna riitt, torde

det icke kunna antagas, att densamma i någon större utsträckning komme

att utnyttjas. Givetvis bleve staden skyldig att vid begagnande av denna

sin rätt iakttaga de föreskrifter, som kunde komma att meddelas av vederbörande

statliga förvaltningsmyndigheter.

I § 11 hade på stadens begäran intagits föreskrift om, att den väg, som

från allmänna landsvägen Uppsala—Grindstugan framginge mellan stadsägorna

366 och 370 i västlig riktning mot Stadsskogen, icke finge av kronan

avstängas för allmän trafik. Häremot hade kommittén icke ansett något

vara att erinra.

Jämlikt bestämmelser i § 12 finge å det med blå färgbeteckning å kartan

utmärkta markområdet, vilket staden skulle förvärva av kronan, icke uppföras

byggnader, vilka vore avsedda att inrymma kaféer eller förlustelselokaler.

Med hänsyn till det korta avståndet till artilleriregementets kaserner

hade det ansetts lämpligt, att ett dylikt servitut lades å nämnda

markområde.

Över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse hava

yttranden avgivits av chefen för östra arméfördelningen, efter chefens för

Upplands regemente hörande, av arméförvaltningens fortifikationsdepartement

samt av domänstyrelsen.

Chefen för östra arméfördelningen har anfört, att enär det område, som

vore beläget mellan Upplands regementes skjutbana och dess övningsområde

omkring Rosendal, genom den föreslagna överenskommelsen med Uppsala

stad avsåges att övergå i kronans ägo och således önskemålet att för rege
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172. 13

mentet erliålla ett sammanhängande och för övningar lämpligt område bleve

uppfyllt, lian icke hade något att erinra mot överenskommelsen.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har förklarat sig icke heller

hava något att erinra mot den föreslagna överenskommelsen.

Domänst gr elsen har anfört följande.

Kasernkommittén hade i fråga om fastigheterna uttalat, att kommittén

kommit till den uppfattningen, att de å ömse sidor lämnade prestationerna

i stort sett kunde anses likvärdiga och att, med hänsyn till att en del av

den mark, hörande till Hovstallängen, som staden skulle förvärva, vore sankt

belägen invid Fyrisån, detta område icke kunde i värde anses motsvara

samma areal av de områden kronan skulle förvärva av staden med äganderätt.

Häremot ansåge sig styrelsen böra erinra, att dessa områden förut ansetts

mycket begärliga just på grund av deras läge mellan Fyrisån och järnvägen.

Uppsala stad hade ock tidigare gjort framställning om deras förvärvande

i och för utvidgning av det enda Uppsala stad tillhörande område,

som lämpade sig för industriella anläggningar. Sankt belägna kunde möjligen

dessa jordar anses vara på grund av deras ringa höjd över Fvris’

vattenstånd, men vattensjuka vore de ej, om än med hänsyn till jordbeskaffenheten,

mylla på lerbotten, de ej utgjorde den bästa grund för bebyggande.

Styrelsen hölle för sin del före, att deras saluvärde per hektar räknat måste

anses ej obetydligt högre än jordarnas Hd artillerikasernen, och av dessa

sistnämnda jordar syntes det å kartan med blått betecknade området, vilket

kronan skulle överlåta till staden, på grund av sin belägenhet vara det i

marknaden mest värderade.

Styrelsen ansåge det föreslagna ägoutbytet ekonomiskt sett ej vara fördelaktigt

för kronan; men med hänsyn till kronans intresse att förvärva

lämpligt övningsfält för underofficersskolan och de stora uppoffringar staden

tidigare gjort för artilleriregementets förläggande i staden, funne sig styrelsen

ej böra avstyrka godkännande av ifrågavarande preliminära överenskommelse

under villkor, att statens domäners fond därvid nedskreves med

ett mot taxeringsvärdet å förenämnda hovstallänglotter svarande belopp.

Förevarande, mellan kasernkommittén och Uppsala stad träffade preliminära

överenskommelse har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

grundats på den förutsättningen, att arméns underofficersskola förlägges till

förutvarande Upplands artilleriregementes kasemetablissemang i Uppsala.

Yid prövning av de alternativ, som i avseende å underofficersskolans förläggning

ansetts kunna ifrågakomma, har jag för min del kommit till den

uppfattningen, att Uppsala-alternativet är ur olika synpunkter det lämpligaste.

Jag förordar alltså skolans förläggande till det ledigblivna artillerietablissemanget

i Uppsala från och med utbildningsåret 1928—1929.

För ordnandet av skolans förläggning på nyss angivet sätt skulle enligt

den av inspektören för militärläroverken verkställda utredningen krävas

vissa ändrings- och reparationsarbeten till en beräknad kostnad av omkring

80,000 kronor. Huruvida några mera betydande ändringsarbeten verkligen

äro av behovet påkallade, torde framdeles böra göras till föremål för förnyad

undersökning. För närvarande synes icke något särskilt an slagsäskande för

ändamålet erforderligt, utan torde medel på annat sätt kunna beredas för

bestridande av kostnaderna för sådana smärre reparationsarbeten m. m.,

Departeme

chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

som kunna befinnas vara oundgängligen behövliga redan i samband med

skolans inflyttning i de för densamma avsedda lokalerna. Sålunda torde

härför kunna få tagas i anspråk, förutom medel å ordinarie byggnadsanslaget,

jämväl något mindre uppkommande överskott å de reserverade medel,

som enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 155 till innevarande års riksdag avsetts

för vissa byggnadsarbeten m. m. vid arméns truppförband.

Yad härefter angår den av kasernkommittén under ovan angivna förutsättning

träffade preliminära överenskommelsen med Uppsala stad, innebär

densamma i huvudsak ett markbyte mellan kronan och staden, varvid skulle

till staden överlåtas, bland annat, vissa under domänstyrelsens förvaltning

hörande områden. Då de från militärt håll framförda önskemålen i fråga om

erforderliga övningsområden för såväl Upplands regemente som underofficersskolan

härigenom torde bliva på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodosedda,

har jag, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet, funnit

mig böra tillstyrka, att överenskommelsen för kronans vidkommande godtages.

Såsom av domänstyrelsen föreslagits, torde, i samband med överlåtelsen

till staden av de under styrelsens förvaltning hörande markområdena,

domänfonden böra nedskrivas med ett mot taxeringsvärdet å dessa

områden svarande belopp.

De avstycknings- och lagfartskostnader, vilkas bestridande enligt överenskommelsen

skulle ankomma på kronan, torde kunna utgå av till Kungl. Maj:ts

förfogande stående medel.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels godkänna förut omförmälda den 20 och den 23 januari 1928 mellan

Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Uppsala

stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A),

dels ock medgiva, att statens domäners fond må, i samband med överlåtelse

å staden av de i § 1 av överenskommelsen omförmälda markområden,

nedskrivas med ett mot dessas taxeringsvärde svarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

15

Bil. A.

Med anledning av att 1925 års riksdag beslutat, att det till Uppsala förlagda

artilleriregementet skall helt indragas, träffas härmed — under förutsättning

att arméns underofficersskolor med organisation enligt 1925 års riksdagsbeslut

förläggas till Upplands artilleriregementes kasernetablissemang i

Uppsala mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt

Uppsala stad, å andra sidan, följande överenskommelse:

§ 1-

Kronan skall med äganderätt till staden överlåta marklotterna nr 1—4.

7 och 12—21 om tillsammans 38,542 hektar av kronolägenheten Uppsala hovstalläng

i Danmarks socken och Yaksala härad av Uppsala län. Markområdena,

vilka överlåtas i befintligt skick, hava till läge och gränser med grön

färgbeteckning närmare angivits å en år 1927 av mätningsingenjören i Uppsala

Eric Nohldén upprättad karta.

§2.

Som de i § 1 omförmälda markområden enligt ett den 13 november 1925

upprättat arrendekontrakt av Kungl. domänstyrelsen upplåtits till Uppsala

stad på arrende för en tid av fem år, räknat från den 14 mars 1927 till den

14 mars 1932, skall detta arrendekontrakt från den 1 oktober 1928 anses

vara förfallet och staden från sistnämnda dag med äganderätt besitta områdena.

För tiden 14 mars—1 oktober 1928 skall staden icke vara skyldig

utgiva någon arrendeavgift till kronan för omförmälda områden.

§ 3-

Kronan skall vidare med äganderätt till staden överlåta det å förenämnda,

av mätningsingenjören Nohldén upprättade karta med blå färgbeteckning

utmärkta markområde, utgörande stadsägorna 347 och 348 samt norra delen

av stadsägan 685. Detta markområde, vilket i areal innehåller cirka 7,6 8 6

hektar, skall staden äga tillträda den 1 oktober 1928.

§ 4.

Sedan förrättningar för avstyckning av de i §§ 1 och 3 angivna markområden

ägt rum, skola särskilda avhandlingar upprättas mellan kronan och

staden angående områdenas överlåtande till staden. Staden skall bestrida

samtliga kostnader för avstyckning av områdena ävensom för erhållande av

lagfart å desamma.

§ 5-

Staden skall med äganderätt till kronan överlåta dels det å förberörda

karta med röd färgbeteckning utmärkta markområde, beläget söder om Upplands

infanteriregementes skjutbana och utgörande stadsägorna 371 och 688

samt del av stadsägan 651, dels det å samma karta med röd färgbeteckning

utmärkta markområde, beläget norr om nämnda skjutbana och utgörande

stadsägorna 370 och 380 samt delar av stadsägorna 377 och 651, dels ock

det a samma karta med gul färgbeteckning utmärkta markområde utgörande

stadsägan 372 och södra delen av stadsägan 684.

De i denna paragraf omförmälda markområden innehålla i areal, det söder

om infanteriregementets skjutbana belägna, med röd färgbeteckning utmärkta

cirka 16,3 6 8 hektar, det norr om samma skjutbana belägna, med röd färgbeteckning

utmärkta cirka 19,186 hektar och det med gul färgbeteckning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj ds proposition nr i172.

utmärkta cirka 7,7 51 hektar. Förstnämnda markområde skall kronan äga

tillträda den 14 mars 1929. De två sistberörda områdena, vilka kronan hittills

med nyttjanderätt disponerat, skola från och med nämnda dag med

äganderätt besittas av kronan.

§ G.

Hedan förrättningar för avstyckning av de i § 5 omförmälda markområden

ägt rum, skall särskild avhandling upprättas mellan kronan och staden angående

områdenas överlåtande till kronan. Kronan skall bestrida samtliga

kostnader för avstyckning av dessa områden ävensom för erhållande av lagfart

å desamma.

§ 7.

De under §§ 1 och 3 samt § 5 avsedda fastigheterna bytas mellan kronan

och staden utan mellanavgift att ägas och innehavas med enahanda rätt,

varmed överlåtaren innehaft dem.

Före tillträdet skall överlåtaren till motparten överlämna gravationsbevis,

utvisande att överlåten fastighet icke är besvärad av inteckningar.

§ 8.

Så länge arméns underofficersskolor med organisation enligt 1925 års riksdags

beslut eller annan militär institution av i huvudsak samma omfattning

äro förlagda till Upplands artilleriregementes kasern etablissemang, förbinder

sig staden att till kronan utan vederlag med nyttjanderätt upplåta ett å

förenämnda karta med grå färgbeteckning utmärkt markområde, utgörande

sydvästra delen av stadsägan 377 och i areal innehållande cirka 4.6 60 hektar.

I denna nyttjanderätt innefattas icke rätt till avverkning av å området

växande skog, utan skall sådan rätt vara staden förbehållen.

§ ^

Norra delen av stadsägan 684 och norra delen av stadsägan 377 skola

jämlikt bestämmelserna i det kontrakt, som den 2 december 1897 upprättats

mellan arméförvaltningen, å kronans vägnar, å ena sidan, samt staden, å

andra sidan, omedelbart efter det att denna överenskommelse blivit godkänd,

återgå i stadens besittning.

§ io.

I överensstämmelse med vad som gällt enligt i föregående paragraf omförmälda,

den 2 december 1897 upprättade kontrakt tillförsäkras staden rätt

att å den söder om Grindst ugan belägna del av stadsägan 380, som å kartan

betecknats med litt. o, n, s, r, och innehåller i areal omkring 45 ar, avhämta

för stadens behov erforderlig rödsand.

§ U
Den

väg, som från allmänna landsvägen Uppsala—Grindstugan framgår

mellan stadsägorna 366 och 370 i västlig riktning mot Stadsskogen, må icke

av kronan avstängas för allmän trafik.

§ 13-

Det i § 3 omförmälda markområde må icke användas till uppförande av

byggnader, i vilka inrymmas kaféer eller förlustelselokaler. Till säkerhet

för beståndet av detta servitut må inteckning till förmån för de i § 5 angivna,

närgränsande fastigheter meddelas i det i § 3 berörda markområde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

IT

§ 13.

Staden förbinder sig att så länge arméns underofficersskolor eller annan

militär institution av i huvudsak samma omfattning äro förlagda till Upplands

artilleriregementes kasernetablissemang, på sin bekostnad underhålla

de till kaserntomten framdragna ledningarna från stadens gas-, elektricitetsoch

vattenverk ävensom avloppsledningen från kaserntomten; och åtager sig

staden att tillhandahålla nyssnämnda institutioner gas, vatten och elektricitet

till samma priser, som i övrigt inom staden gälla för förbrukning av motsvarande

omfattning.

§ 14.

Staden förklarar sig avstå från framställande av ersättningsanspråk mot

kronan i anledning av de inskränkningar i försvarsorganisationen, som i följd

av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan skola komma till stånd.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.

Maj:t och kronan erhållit det ena samt Uppsala stad det andra exemplaret.

Stockholm den 23 januari 1928.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Uppsala den 20 januari 1928.

/Nils Berlin.

För Uppsala stad:

ANDEKS STRANDBERG. K. G. EWERLÖF. C. P. WAHLMARK.

AXEL JOHANSSON. THORE ENGSTRÖMER.

Bil. B.

Kontrakt mellan Uppsala stad samt Kungl. Maj:t och kronan.

Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen bestämt, att Kungl. Andra Svea artilleriregemente

skall förläggas till Uppsala, är i enlighet med förut gjorda

anbud och underhandlingar mellan Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar samt Uppsala stad

genom dess fullmäktige följande avtal träffat:

l:o) I enlighet med stadens anbud i underdåniga skrivelser den 27 januari

och den 20 oktober 1893 upplåter staden till Kungl. Maj:t och kronan för

omförmälda regementes behov, så länge detsamma är förlagt till Uppsala,

med tillträdesrätt räknad från den 14 sistlidne mars, dels ett jordområde av

12 hektar, omfattande de så kallade Burmanska och Nordströmska vretarne

samt Carlshagen med undantag av 24.6 ar av sydöstra hörnet och det väster

därom belägna intill stadens skogsmark gränsande området, dels ock ytterligare

till exercisfält för regementet erforderlig mark till eu areal av 18.3 6

hektar eller ett område beläget mellan kronans å stadens karta med D III

samt D Y—D XII betecknade ägolotter i öster och stadens skogsmark i väster

samt omfattande en remsa om 5.7 2 hektar av nämnda skogsmark; gränsande

den härigenom upplåtna marken, tillhopa 30.3 6 hektar och å en här vidfogad

karta utmärkt med rött streck, som betecknas med bokstäverna, c, b, p, ö,

i, h, g, f, e, d och e, tillhopa med kronans förberörda ägolotter i norr till

stadens åkerjord och annan kronans mark, i öster till landsvägen mellan

Flottsund och Uppsala, i söder till Grindstugan och det i nästföljande moment

upplåtna område samt i väster till stadens övriga skogsmark.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 146 höft. (Nr 112—113.) iui s« 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kangl. Maj:ts proposition nr 172.

2: o) Med enahanda rätt, som i nästföregående moment sägs, upplåter

staden till Kungl. Maj:t och kronan i enlighet med stadens anbud i skrivelse

till Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 16 oktober

1896, ett område om 5.0599 hektar mark å vidfogade karta omslutet med rött

streck, betecknat med bokstäverna i, k, 1, n, o och ö samt gränsande i norr

till den i nästföregående moment avhandlade mark, i öster till Grindstugen

och Kronoparken, i söder till Kungl. Upplands regementes skjutbana samt

i väster till stadens skogsmark.

3:o) Staden, som i första momentet förbehållit sig 24.0 ar av sydöstra

hörnet av Carlsliagen, å kartan utmärkt med bokstäverna a, b, p och ö, förbehåller

sig tillika rätt att å den söder om Grindstugan belägna del av den

i 2 momentet upplåtna mark, vilken del å kartan betecknats med bokstäverna

o, n, s och r och innehåller omkring 45 ar, avhämta för drätselkammarens

behov möjligen erforderlig rödsand.

4:o) Kungl. Maj:t och kronan tillförsäkras rätt att å den upplåtna marken

fälla träd för fältets planering och för beredande av plats för tygstatsbyggnader

eller andra ändamål; och äger staden, som bibehåller äganderätten till

skogen och vården av densamma, rätt att avliämta och skyldighet att, efter

anmaning från regementet, bortföra de sålunda avverkade träden ävensom att

avverka och avhämta de träd, som för skogens vård och skötsel kunna efter

skogstjänstemans anvisning komma att nedhuggas.

5:o) Skulle det nu beslutade kasernetablissemanget för Kungl. Andra Svea

artilleriregemente icke vidare för nämnda regemente komma att användas,

skall Kungl. Maj:t och kronan till staden utan kostnad för densamma åter

avträda den enligt första och andra momenten här ovan upplåtna mark.

6:o) Såsom bidrag till kostnaden för uppförande av ett kasernetablissemang

för merberörda regemente å nu bestämd plats öster om vägen från Flottsund,

förbinder sig staden jämlikt erbjudande i underdånig skrivelse den 8

februari 1894, att till Kungl. Maj:t och kronan samt disposition av Kungl.

arméförvaltningens fortifikationsdepartement erlägga två hundra tusen (200,060)

kronor, vilket belopp skall till nämnda departement betalas med en tredjedel

eller 66,666 kronor 67 öre inom detta års utgång, ett lika belopp 66,666

kronor 67 öre den 3 december 1898 samt återstoden 66,666 kronor 66 öre

den 3 december 1899.

7:o) Under den tid den upplåtna marken är i Kungl. Maj:ts och kronans

besittning, skall kronan, som enligt gällande lag är befriad från gäldande av

kommunalutskylder, vara ansvarig för andra utskylder och onera, som till

äventyrs kunna för marken ifrågakomma.

8:o) Staden förbinder sig dessutom att kostnadsfritt för kronan till kaserntomten

å Kuddamsvreten framdraga och underhålla ledningar från stadens

gas- och vattenverk ävensom att från nämnda tomt anlägga avloppsledning,

varemot Kungl. Maj:t och kronan, som i likhet med övriga abonnenter skall

erlägga avgift till staden för gas- och vattenförbrukning från stadens verk,

själv bekostar ledningars anbringande inom kasernetablissemangets område.

9:o) Detta kontrakt skall underställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning.

Av kontraktet äro två exemplar upprättade och växlade mellan Kungl.

arméförvaltningens fortifikationsdepartement och stadens fullmäktige.

Uppsala den 2 december 1897.

Å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar: Å Uppsala stads Fullmäktiges vägnar:

M. Morton.

H. ELLIOT.

Axel Göransson.

CARL v. BAHR.

Kullmäktiges ordförande.

Joluin v. Bahr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad. a1 i texten
  2. JoU 1928:70 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad. a1 i texten
  3. Rskr. 1928:147 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Uppsala stad. a1 i texten