Sök i Ratio Lex

Angående 1. och 2. flygkårernas förläggning

1928-03-09 · 30 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:175, Angående 1. och 2. flygkårernas förläggning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1

Nr 175.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående 1. och

2. flygkårernas förläggning; given Stockholms slott

den 9 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von

Stoceenström.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Rosén:

Enligt 1925 års riksdags beslut rörande flygvapnets organisation skulle

1. flygkåren förläggas till Uppsala och 2. flygkåren till Yästerås—Hägernäs.

Till Yästerås skulle dessutom förläggas den av de större centrala flygverkstäderna,

som i första hand avsågs för underhåll av sjöflygplan. Arbetena

med iordningställande av en sjöflygstation i Yästerås och uppförande av

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 148 liäft. (Nr 175.) 5ss 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

flygverkstad därstädes hava numera i det närmaste slutförts, och från den

1 november 1927 har driften vid flygverkstaden kunnat igångsättas.

Däremot hava några arbeten för 1. flygkårens förläggning till Uppsala

ännu icke påbörjats. Närmaste anledningen härtill har varit de tvivelsmål.

som uppstått i fråga om lämpligheten av ifrågavarande förläggning, och de

förnyade utredningar, som i följd därav ansetts böra verkställas beträffande

såväl nämnda kårs förläggning som övriga därmed sammanhängande frågor.

I en vid 1926 års riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 230)

föreslogs sålunda, att en utredning måtte verkställas ur såväl ekonomiska

som strategiska, taktiska, tekniska och övningssynpunkter beträffande platsen

för 1. flygkårens förläggning, samt att — i avvaktan på denna utrednings

slutförande och framläggande — riksdagen även måtte besluta, att

några åtgärder för kårens förläggning till Uppsala tillsvidare icke skulle

vidtagas. I sitt utlåtande i anledning av nämnda motion hemställde riksdagens

statsutskott, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en allsidig utredning av frågan om

platsen för 1. flygkårens förläggning. Nämnda förslag förföll visserligen till

följd av kamrarnas skiljaktiga beslut i ärendet, men, såsom dåvarande chefen

för försvarsdepartementet meddelade vid motionens behandling i kamrarna,

pågick redan då utredning angående 1. flygkårens förläggning. I

brev den 4 juni 1926 angående reglering för budgetåret 1926—1927 av utgifterna

under riksstatens fjärde huvudtitel, såvitt anginge flygvapnet, förordnade

Kungl. Maj:t, att den utredning i ärendet, som chefen för flygvapnet

hade att verkställa, skulle avse såväl vid Uppsala befintliga lämpliga

områden för 1. flygkårens förläggning som ock, eventuellt, annan ort. Samtidigt

föreskrevs, att de för bestridande av kostnader för anordnande av

flygfält och uppförande för flygvapnets räkning av vissa byggnader m. m. i

Uppsala anvisade medel, utgörande sammanlagt 335,000 kronor, tillsvidare,

i avvaktan på slutligt avgörande av förläggningsfrågan, icke finge tagas i

anspråk.

Sedan chefen för flygvapnet med skrivelse den 30 september 1926 inkom

mit med utredning och förslag rörande 1. flygkårens förläggning samt vederbörande

myndigheter blivit i ärendet hörda, föreslog Kungl. Maj:t i proposition

(nr 222) till 1927 års riksdag, att även nämnda kår skulle förlägges till Västerås,

i vars närhet ett landflygfält skulle för ändamålet anordnas å mark tillhörande

dels de i enskild ägo varande egendomarna tre mantal Hagbyholm

och ett mantal Ivlinta nr 1 i Irsta socken, dels ock kronoegendomen fyra

mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken, vilken sistnämnda egendom

i samband därmed skulle överföras från domänstyrelsens till flygstyrelsens

förvaltning.

I skrivelse den 8 juni 1927 (nr 298) i anledning av förenämnda proposition

anförde riksdagen, bland annat, följande.

Emot förläggning i enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut av

1. flygkåren till Uppsala hava vissa betänkligheter anförts av styrelsen för

Ultuna lantbruksinstitut och lantbruksstyrelsen, i vad avser upplåtande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ur Hö.

O

O

(let föreslagna markområdet vid Uppsala till flygfält. Sistnämnda styrelse

har jämväl gjort gällande, att den av flygstyrelsen föreslagna invallningen

av flygfältet skulle komma att draga med sig avsevärt högre kostnader än

som förutsatts. Riksdagen har ej kunnat bilda sig eu uppfattning om i vad

mån denna mening kan anses vara grundad. Eu förläggning av kåren till

Uppsala skulle därjämte medföra, att land- och sjöflygplatserna komrne att

bliva rätt avlägset belägna, såväl från varandra som från kasernen i Uppsala.

Jämväl torde den för kårens förläggning till Uppsala avsedda kasernen möjligen

kunna på ett lämpligare sätt utnyttjas. Även transporterna i och för

utförandet av reparationer vid den mindre verkstad, som avsetts att förläggas

till Uppsala, torde för sjöflygplan vara förenade med vissa praktiska

svårigheter. Av vad sålunda anförts, måste riksdagen i likhet med departementschefen

finna, att åtskilliga betänkligheter föreligga mot en förläggning

av 1. flygkåren till Uppsala.

Yad därefter angår Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag, att karen skall

förläggas till Västerås, synas enligt riksdagens mening jämväl mot detta

kunna göras vissa erinringar. Förslaget skulle nämligen komma att medföra,

att tvenne flygkårer eller ungefär hälften av landets flygstridskrafter förlägges

till Västerås. Härigenom ökas givetvis den av chefen för generalstaben

påvisade risken för bombardemang från luften. Denna risk gör sig

för övrigt ännu mera kännbar därigenom, att Västerås, även bortsett från

flygvapnets förläggning, genom de betydande industriella anläggningar, som

där finnas, kan antagas bliva i hög grad utsatt för sådant bombardemang.

Härtill komma andra olägenheter av militär art, särskilt beträffande flygvapnets

basering och saknaden av infanteri i Västerås. Vad frågans ekonomiska

sida angår, vill det synas riksdagen, som om de kostnader, som enligt

Kungl. Maj:ts förslag skulle nedläggas å det tilltänkta landflygfältet vid

Hässlö, måste anses synnerligen höga. Särskilt kostnaden för flyttning av

det s. k. djupdiket är enligt riksdagens mening så avsevärd, att den i och

för sig måste vara ägnad att inge betänkligheter mot flygkårens förläggning

till Västerås. Spörsmålet om de utgifter för kronan, som eu expropriation

av arrenderätten till Hässlö kunna föranleda, föreligger ej heller i utrett

skick.

Vad sålunda anförts synes utvisa, att såväl Uppsala-alternativet som

Västerås-alternativet äro förenade med åtskilliga olägenheter. Någon närmare

utredning föreligger ej heller, i vad mån genom ett bifall till något

av dessa alternativ de årliga framtida kostnaderna för flygvapnet komma att

påverkas, en omständighet, som förvisso torde äga minst lika stor betydelse

ur finansiell synpunkt som frågan, huruvida engångskostnaderna enligt det

ena alternativet bliva något större än enligt det andra. Av ovan angivna skiil har

riksdagen ansett sig ej nu kunna fatta definitivt beslut om 1. flygkårens förläggning

till någon av nämnda orter. Härtill kommer emellertid, att enligt

riksdagens mening även frågan om 2. flygkårens förläggning kräver en närmare

undersökning, innan 1. flygkårens förläggningsort bestämmes. Riksdagen

vill sålunda erinra om att försvarsrevisionen på sin tid ifrågasatt förläggning

av en flygkår till Hägernäs—Rindön. 1925 års riksdag beslöt dock,

att ifrågavarande flygkår i stället skulle förläggas till Västerås, men vid Hägernäs

hava en särskild övningsplats. I enlighet med detta beslut hava också anordningar

vidtagits såväl i Västerås som i Hägernäs. Av åtskilliga skäl vill

det synas riksdagen, som om det vore av behovet påkallat, att eu undersökning

verkställes beträffande det av försvarsrevisionen framlagda förslaget.

Genom en förläggning av 2. flygkåren till Hägernäs—Rindön kan eu samverkan

ske med sjöstridskrafterna och med till Stockholmstrakten förlagda

truppförband, varjämte ett ändamålsenligt utnyttjande av Vaxholms grenad
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utrednings
mannen.

Ruiigl. Maj:ts proposition nr 175.

järregementes kasernetablissemang å Eindön kan äga rum. Genom en dylik

förläggning torde även de kronan tillhöriga byggnader, som nu finnas såväl

i Vaxholm som på Eindön, kunna komma till användning för personalens

inkvartering m. m., vilken, enligt vad riksdagen erfarit, i Västerås mött vissa

svårigheter. Åtskilliga av de fördelar, som enligt Kungl. Maj:ts förslag

skulle vara förenade med förläggningen av tvenne tlygkårer till Västerås,

skulle även vinnas, därest 2. flygkåren hyttades från Västerås till Hägernäs

—Eindön. Det har jämväl synts riksdagen tvivelaktigt, huruvida den nuvarande

provisoriska förläggningen vid Hägernäs kan för framtiden bibehållas

samt huruvida icke under alla förhållanden ytterligare kostnader måste

nedläggas vid Hägernäs för förläggningens ordnande. Enligt riksdagens

mening är spörsmålet om 2. flygkårens förflyttning till Hägernäs—Eindön

otvivelaktigt i behov av närmare undersökning i samband med frågan om

förläggning av 1. flygkåren.

Uppmärksammas bör, att, för den händelse 2. flygkåren förlägges till

Hägernäs—Eindön och 1. flygkåren i stället till Västerås, de på sistnämnda

plats redan nedlagda medlen icke torde vara bortkastade. Det har för övrigt

i handlingarna i ärendet gjorts gällande, att ett landflygfält under alla

förhållanden erfordras i Västerås, närmast för flygverkstadens behov, ett

spörsmål, som ävenledes är förtjänt av eu närmare utredning. Eiksdagen anser

sig jämväl böra omnämna, att vid frågans förberedande behandling inom

riksdagens vederbörande utskott även ifrågasatts eu förläggning Hägernäs—

Karlskrona.

Eiksdagen förbiser icke, att ett uppskov med genomförandet av flygvapnets

organisation i viss mån blir följden av den ståndpunkt, riksdagen sålunda

intagit. Denna olägenhet torde dock ej vara av större betydelse,

därest, såsom riksdagen finner synnerligen önskligt, utredningen så bedrives,

att förslag i ärendet kan framläggas vid början av 1928 års riksdag.

Eiksdagen, som enligt vad ovan nämnts, ansett sig nu icke böra fatta

ståndpunkt till det av Kungl. Maj: t framlagda förslaget, har ansett en för

nyad utredning av frågan om förläggningen av såväl 1. som 2. flygkåren

böra komma till stånd. Vid denna utredning torde jiimväl böra beaktas

flygvapnets framtida behov av hangarutrymme samt den lämpligaste fördel

ningen av hangarer å olika platser.

Eiksdagen avslog alltså Kungl. Majds ifrågavarande proposition samt an

höll, att Kungl. Majd måtte verkställa utredning och för 1928 års riksdag

framlägga förslag i fråga om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna.

Genom beslut den 18 juni 1927 bemyndigade Kungl. Majd chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla högst fem utredningsmän för att inom departementet

biträda med verkställande av den utav riksdagen begärda utredningen

i fråga om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna. De jämlikt nämnda

bemyndigande tillkallade utredningsmännen hava med skrivelse den 14 december

1927 överlämnat utredning och förslag i ämnet samt därvid anfört i

huvudsak följande.

Utredningsmännen hade vid utförandet av sitt arbete självfallet utgått

från de synpunkter, som framhållits i riksdagens förenämnda skrivelse, och

hade ansett sig sakna anledning att ingå på de förslag, som framkommit,

att 1. flygkåren icke skulle uppsättas. En dylik åtgärd skulle helt förändra

den år 1925 beslutade organisationen av flygvapnet och kunde naturligen

icke vidtagas utan en förnyad sakkunnig utredning av hela organisationsspörsmålet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 ö.

För att erhålla eu saklig grund vid bedömandet av olika tänkbara alternativ

i förläggningsfrågan liade utredningsmännen anmodat flygstyrelsen att

verkställa vissa utredningar oc-h kostnadsberäkningar. Dessa beräkningar

hade sedermera granskats av utredningsmännen med biträde av en officer

vid flygvapnet. Efter denna granskning hade följande förslag in. in. utarbetats

:

1. Uppgift å hittills nedlagda kostnader för 2. flygkårens förläggning.

2. Alternativ I. Förslag till 1. flygkårens förläggning till Västerås och

2. flygkårens förläggning till Karlskrona—Hägernäs.

3. Alternativ II. Förslag till 1. flygkårens förläggning till Västerås och

2. flygkårens förläggning till Västerås—Hägernäs.

4. Alternativ III. Förslag till 1. flygkårens förläggning till Västerås och

2. flygkårens förläggning till Hägernäs.

5. Alternativ IV. Förslag till 1. flygkårens förläggning till "Västerås och

2. flygkårens förläggning till Rindö—Hägernäs.

ö. Jämförelse mellan vissa årliga utgifter för flygvapnet vid eu förläggning

av 1. och 2. flygkårerna enligt alternativ I och enligt alternativ II.

Någon förnyad utredning angående 1. flygkårens förläggning till Uppsala

hade icke ansetts erforderlig, utan hade utredningsmännen vid bedömandet

av detta alternativ stött sig på den av flygstyrelsen verkställda utredning,

som omnämndes i Kungl. Maj:ts proposition nr 222 till 1927 års riksdag.

Utredningsmännen ville endast erinra om, att enligt flygstyrelsens förslag

1. flygkåren skulle förläggas i Upplands artilleriregementes kasern samt att

landflygfältet skulle anordnas på Kungsängen, under det att sjöflygstationen

skulle förläggas till Ekolns östra strand på ett avstånd av 7 km. från landflygfältet.

Engångskostnaderna hade av flygstyrelsen beräknats till 683,200

kronor. I Kungl. Maj:ts proposition nr 222 till 1927 års riksdag hade emellertid

framhållits, att kostnaderna borde beräknas till 960,700 kronor och

att det vore sannolikt, att även detta belopp skulle komma att betydligt

överskridas. För bestridande av engångskostnaderna för 1. flygkårens förläggning

funnes redan anvisat ett belopp av 335,000 kronor, vilka medel

jämlikt kungl. brev den 4 juni 1926 tillsvidare icke finge disponeras.

i. flygkuren vore avsedd att i första hand direkt betjäna högsta krigsledningen.

Vid kåren skulle de flygförband mobiliseras, som avsåges för lösandet

av självständiga uppgifter. Kåren skulle i fred bestå av ett spanings- samt

ett bomb- och jaktkompani.

Under det långvariga utredningsarbete, som, redan innan utredningsmännen

tillkallats, nedlagts på frågan rörande bestämmandet av denna flygkårs

förläggningsort, liade klart framgått, att endast tvenne platser under

de givna förutsättningarna kunde ifrågakomma, Västerås eller Uppsala. Eu

jämförelse mellan de ifrågasatta förläggningsorternas fördelar och nackdelar

hade utfallit ganska olika hos de militära och civila myndigheter, som yttrat

sig i frågan. Beträffande myndigheternas yttranden hänvisades till Kungl.

Maj:ts proposition nr 222 till 1927 års riksdag.

Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att det vore synnerligen

önskvärt, om flygkårernas fredsförläggningsplatser valdes så, att de

vore användbara som baser för flygstridskrafter åtminstone i något tänkbart

krigsfall. Uppsalas läge gjorde, att denna plats bättre än Västerås lämpade

sig som utgångspunkt för de vittgående spaningsföretag, som måste anses

utgöra en huvuduppgift för de flygförband, vilka komme att mobiliseras av

1. flygkåren.

Ur flygteknisk synpunkt syntes däremot Västerås vara att föredraga såsom

förläggningsort främst av det skälet, att anläggningarna där kunde för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

läggas på ett gynnsammare sätt i förhållande till varandra, än vad som vore

möjligt vid Uppsala. Särskilt syntes sjöflygstationens läge och beskaffenhet

vid Västerås vara väsentligt bättre än vid Uppsala. Härtill komme fördelen

av att central flygverkstad funnes i Västerås samt att flygfältet därstädes

med säkerhet bleve väl användbart för sitt ändamål.

Detsamma kunde icke sägas om flygfältet vid Uppsala. För att flygfältet

därstädes skulle bliva fullt användbart fordrades, att det omfattande invallnings-

och dräneringsarbete, vilket planerats genom flygstyrelsens försorg,

verkligen ledde till avsett resultat. Mot flygstyrelsens beräkningar hade

emellertid starka tvivel anförts från lantbruksstyrelsens sida. Sistnämnda

styrelse hade till och med förklarat, att förslaget vore från teknisk synpunkt

olämpligt och i varje fall, även efter vidtagandet av behövliga ändringar,

icke genomförbart för rimlig kostnad.

Platsen för det ifrågasatta flygfältet, Kungsängen, disponerades för närvarande

av Ultuna lantbruksinstitut. Mot förslaget att använda detta område

till flygfält hade lantbruksinstitutets styrelse framhållit, att verksamheten

vid institutet och lantbruksskolan därigenom skulle lida allvarligt avbräck.

Särskilt hade framhållits, att Kungsängen ansåges vara en av mellersta

Sveriges allra bästa åkerjordar. Då Ultuna huvudgård till stor del

utgjordes av mycket styv lerjord, skulle elevernas allsidiga utbildning omöjliggöras,

om den möjlighet till jämförelse med och erfarenhet av lättjordsjordbruk,

som Kungsängen erbjöde, skulle fråntagas skolan. Styrelsen hade

framlagt ett förslag, som i någon mån skulle neutralisera olägenheterna,

nämligen att en ny gård skulle skapas i anslutning till de delar av Kungsängen,

som icke toges i anspråk för flygfältet. Kostnaderna härför hade

uppgivits till 224,000 kronor. Trots de betydande kostnader, som sålunda

skulle nedläggas på anordnandet av denna gård, ansåge styrelsen, att åtgärden

skulle medföra eu avgjord försämring i jämförelse med nuvarande

förhållanden. Lantbruksstyrelsen hade instämt i detta uttalande och framhållit,

att kostnaderna för den nya gården borde beräknas ännu högre.

Engångskostnaderna för Uppsala-alternativet skulle enligt flygstyrelsens

beräkningar uppgå till 683,200 kronor. Utredningsmännen delade den förut

nämnda, i proposition nr 222 till 1927 års riksdag framhållna åsikten, att

detta belopp borde ökas med 277,500 kronor för anordnandet av den nya

gården. Slutsumman skulle sålunda bliva 960,700 kronor. För att få eu

rättvis jämförelse till stånd borde till detta belopp läggas kostnaderna för

2. flvgk årens förläggning. Denna flygkår niåste, om 1. flygkåren förlädes

till Uppsala, förläggas till Västerås, enär annars därvarande sjöflygstation

skulle std oanvänd. Kostnaderna för 2. flygkårens förläggning enligt detta

alternativ hade av utredningsmännen beräknats till 1,387,500 kronor. De

sammanlagda engångskostnaderna för 1. och 2. flygkårernas förläggningbleve

sålunda 2,348,200 kronor. Förlädes 1. flygkåren i stället till Västerås,

komme motsvarande kostnader enligt det billigaste alternativet att uppgå

till 2,307,500 kronor. Uppsala-alternativet framstode sålunda vid eu jämförelse

mellan de beräknade engångskostnaderna såsom något dyrare än

Västerås-alternativet. Härvid vore även att märka, att kostnaderna för Uppsala-alternativet

i verkligheten kunde komma att ställa sig väsentligt högre,

om nämligen de föreslagna åtgärderna för torrläggningen av Kungsängen

icke skulle leda till avsett resultat. Västerås-alternativet inneslöte icke något

dylikt ovisst moment.

De beräknade årliga utgifterna bleve, enligt vad utredningsmännen under

hand inhämtat, lägst vid en förläggning till Västerås, på grund av att kostnaden

för transport av materiel från och till centrala flygverkstaden i Västerås

i detta alternativ bortfölle.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 7

Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att Uppsala

alternativet vore ofördelaktigare än Västerås-alternativet ur ekonomisk synpunkt.

Dessutom vore förslaget ur flygteknisk synpunkt bestämt underlägset

Västerås-förslaget. Därtill komme, att förslagets genomförande skulle

medföra allvarliga olägenheter för den för landet viktiga jordbruksundervisningen.

Utredningsmännen kunde på grund härav icke tillstyrka, att 1. flygkåren

förlädes till Uppsala, utan föresloge, att kåren förlädes till Västerås.

Innan frågan om kostnaderna för 1. flygkårens förläggning behandlades,

komme utredningsmännen att upptaga spörsmålet om ''2. flygkårens förläggning

till granskning.

2. flygkåren vore enligt 1925 års försvarsordning avsedd för marinens

behov. Detta innebure, att kåren skulle mobilisera de flygförband, som erfordrades

för kustflottan och kustfästningarna.

Utbildningen vid kåren måste naturligen rättas efter denna uppgift.

Endast om personalen redan i fred vore väl förtrogen med de speciella förhållanden,

som satte sin prägel på det marina flygvapnet, och väl samövad

med övriga marina förband, vore det antagligt, att de mobiliserade flygförbanden

skulle kunna fylla sina uppgifter. Fredsutbildningen borde därför

om möjligt i största möjliga omfattning förläggas till platser, där tillfälle till

samövningar med rustade sjöstyrkor och kustfästningarnas besättningar funnes.

Det vore nämligen icke tillräckligt, om endast redan utbildade flygförband

ställdes till förfogande för samövningar; även den föregående grundläggande

utbildningen borde försiggå i intim anslutning till utbildningsarbetet inom

marinen. Betydelsen av att personalen från den marina flygkåren i och

utom tjänsten sammanträffade med flottans personal borde icke heller underskattas.

Om dessa synpunkter beaktades vid bestämmandet av de marina

flygstridskrafternas fredsförläggningsplatser, vunnes jämväl en annan viktig

fördel: fredsförläggningsplatserna med sina permanenta anläggningar för flygplanens

vård och personalens bekvämlighet kunde användas som baser i

händelse av krig.

Dessa synpunkter syntes, såvitt utredningsmännen kunnat inhämta, hava

vunnit beaktande i samtliga de främmande länder, som hade flygstridskrafter,

avsedda för samverkan med marinen. Dessa flygförband vore nämligen

genomgående förlagda till kustorter och oftast till örlogsstationerna eller deras

omedelbara närhet. Fördelarna härav hade sålunda utomlands överallt ansetts

överväga de nackdelar, som det mera utsatta läget vid kusten mångenstädes

medförde.

2. flygkåren vore för närvarande provisoriskt förlagd till flottans station

i Stockholm. Den grundläggande utbildningen hade hittills meddelats vid

en sjöflygskola i Karlskrona och vid eu spanarskola i Göteborg. Tillämpningsövningar

bedreves huvudsakligen i form av samövningar med kustflottan,

varvid de härför avsedda flygförbanden sommartid vore baserade på Hårsfjärden

i Stockholms skärgård eller medföljde kustflottan. Vintertid, då

kustflottans rustade del vore stationärt förlagd i Karlskrona, hade också eu

marinflygdivision varit förlagd därstädes. Den speciella vinterutbildningen

liade i övrigt meddelats vid en särskild skola, sammandragen till Hägernäs.

Skolans personal hade varit förlagd till logementsfartyg.

All utbildning vid 2. flygkåren hade sålunda pågått vid örlogsstationerna

{kustfästningarna) eller i direkt anslutning till kustflottans övningar. Samma

principer, som tillämpades överallt i utlandet, hade sålunda hittills ansetts

böra tillämpas även hos oss.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Rungl. Maj.ts proposition nr 175.

Om 1925 års försvarsbeslut skulle helt genomföras, i vad det berörde 2.

flygkåren, bleve emellertid förhållandena väsentligt olika. Kårens förläggning

skulle då flyttas från flottans station i Stockholm till Västerås. Till

denna plats skulle också de grundläggande övningar, som hittills bedrivits

i Karlskrona, Göteborg och vid Hägernäs, förläggas. För att underlätta övningars

bedrivande vid kusten skulle kåren visserligen fortfarande disponera

Hägernäs, där hangar funnes uppförd och en mindre verkstad komme att

anordnas. Hå inga förläggningslokaler skulle uppföras därstädes, måste personal,

som dit beordrades för utbildning, liksom för närvarande förläggas

till logementsfartyg, vilket förläggningssätt hade visat sig vara i hög grad

oekonomiskt.

I Karlskrona skulle visserligen hangarer uppföras, men inga övriga anordningar,

som erfordrades för eu permanent flygbas (anordnande av verkstäder

m. m.), vidtagas. Samma förhållande skulle bliva rådande vid Gustafsvik,

Fårösund och Göteborg.

2. flygkåren skulle sålunda förläggas på eu plats, som låge vitt skild från

flottans verksamhetsområde i fred och som i krig icke vore användbar såsom

bas för de av 2. flygkåren mobiliserade flygstridskrafterna. De sannolika

baserna i krig skulle komma att vara i avsaknad av diverse nödvändiga tekniska

anordningar och anstalter.

De avsedda åtgärderna syntes icke lämpliga ur utbildnings- och strategisk

synpunkt. Därest 2. flygkåren skulle förläggas till Yästerås, torde sannolikt

krav komma att uppställas, att övningarna icke skulle bedrivas därstädes

utan vid kusten. Dessa krav kunde lätt leda till den situationen, att 2. flvgkåren

i mycket liten utsträckning komme att befinna sig i Yästerås, men

att huvuddelen redan i fred baserades på de förut nämnda platserna — främst

Hägernäs och Karlskrona —, vid vilka de anordningar, som krävdes vid

permanenta flygstationer, icke vore vidtagna. Att detta antagande icke vore

oberättigat, fram ginge av ett uttalande av dåvarande chefen för sjöförsvarets

kommandoexpedition, kommendören Åkermark, som framhållit, att man icke

torde vid Västerås behöva riskera någon trängsel i fråga om flygövningar,

utan att tvärtom det syntes ändamålsenligt att för 1. flygkårens övningar

utnyttja de därstädes under alla förhållanden erforderliga flygstationerna,

enär desamma eljest i fredstid endast finge ringa användning.

Här förutsattes sålunda tydligen, att 2. flygkåren endast i ringa utsträckning

skulle övas vid sin fredsförläggningsplats. Fn förläggning av 2. flygkåren

till Yästerås skulle sålunda troligen komma att föranleda ökade utgifter

för traktamenten. Dessutom komme, då erforderliga verkstäder och

förläggningslokaler saknades vid de flygbaser, som mest komme att användas,

utgifterna för materielens vård och personalens förläggning att stegras.

Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att det måste anses

mindre lämpligt att förlägga 2. flygkåren till eu plats, mot vars användbarhet

som förläggningsort för denna flygkår vägande erinringar ur ekonomisk

och övningssynpunkt kunde anföras och vilken icke kunde användas

såsom marin flygbas i krig.

Utredningsmännen hade styrkts i denna sin uppfattning av följande uttalanden

från olika myndigheter m. fl.

Försvarsrevisionen hade föreslagit, att marinens flygkår skulle förläggas

till 1 timlön, varvid dock utbildningen under vintern med hänsyn till de

mindre goda isförhållandena därstädes skulle förläggas till Hägernäs. Marinens

myndigheter hade vid detta tillfälle föreslagit, att kåren i stället ständigt

skulle vara förlagd till Hägernäs. Samma förslag hade framställts av nuvarande

chefen för marinstaben, konteramiral Lybeck, i hans till försvarsrevisionens

förslag fogade särskilda yttrande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I yttrande över försvarsrevisionens förslag liade marinens myndigheter

fasthållit vid yrkandet på en permanent förläggningsplats för marinens ävgväsende

vid Hägernäs samt dessutom föreslagit, att permanenta flygstationer

skulle upprättas vid Karlskrona och Göteborg.

I Kungl. Maj ds proposition nr 20 till 1924 års riksdag angående försvarsväsendets

ordnande hade framhållits, att marinflygkåren borde baseras på

kustplatser, så belägna, att de marina flygförbandens användning för försvaret

i möjligaste mån underlättades, samtidigt med att erforderligt skydd

erhölles. På grund härav hade i enlighet med marinmyndigheternas yrkande

föreslagits, att marinflygkårens huvuddel skulle förläggas till Hägernäs

samt återstoden till permanenta flygstationer vid Karlskrona och Göteborg.

I propositionen hade lämnats eu redogörelse för de skäl av teknisk

och ekonomisk art, vilka föranlett övergivandet av försvarsrevisionens plan

på en förläggning av marinflygkåren till Kindön.

Chefen för marinstaben hade i sitt yttrande över det förslag till flygvapnets

organisation, som sedermera framlagts i Kungl. Majds proposition

nr 50 till 1925 års riksdag, framhållit, att frågan om 2. flygkårens förläggning

till Västerås tills vidare borde lämnas öppen och avgöras, först sedan

ytterligare utredning ägt rum.

Slutligen hade chefen för marinstaben år 1926 i sitt i Kungl. Majds proposition

nr 222 till 1927 års riksdag anförda yttrande framhållit, att Västerås

icke erbjöde tillfredsställande förhållanden med avseende på möjligheterna

till samövning med marinen.

Utredningsmännen hade på grund av sin ovan uttalade mening låtit undersöka

olika alternativ för 2. flygkårens förläggning vid kusten och i närheten

av örlogsstationerna. Utredningen hade begränsats till att omfatta

de, orter, där enligt 1925 års försvarsbeslut hangarer vore uppförda eller

skulle uppföras.

Göteborg torde med hänsyn till Sveriges försvarspolitiska liige knappast

kunna ifrågasättas som fredsförläggningsplats för 2. flygkåren.

Fårösund utgjorde i många fall eu god bas för marina flygstridskrafter.

Som fredsförläggningsplats och mobiliseringsort för 2. flygkåren lämpade

sig platsen emellertid icke, främst på grund av sitt utsatta läge och saknaden

av befästningar. Därtill komme, att transporten från fastlandet av

vid mobilisering erforderlig personal krävde relativt lång tid och i vissa fall

kunde bliva omöjliggjord.

Gustafsvik lämpade sig icke som förläggningsplats för 2. flygkåren på

grund av platsens läge samt det långa avståndet till närmaste örlogsstation.

De återstående platserna vore Hägernäs och Karlskrona. Båda orterna

lämpade sig väl som baser i händelse av krig samt erbjöde tillfredsställande

övnings- och samövningsmöjligheter, det senare både med flottan och kustartilleriet.

På grund av 2. flygkårens ringa styrka kunde eu uppdelning av

personal till båda platserna icke lämpligen ifrågakomma. Ur ekonomisk

synpunkt skulle dessutom ett dylikt alternativ ställa sig mindre fördelaktigt.

Det gällde sålunda att bestämma, till vilken av de båda platserna 2. flygkåren

borde förläggas.

Härvid syntes först de strategiska faktorernas inverkan böra undersökas.

Utredningsmännen hade av skäl, som framginge av särskild skrivelse,

kommit till det resultatet, att Hägernäs vore något att föredraga framför

Karlskrona såsom bas för kustflottans flygstridskrafter. För eu förläggning

av 2. flygkåren till Karlskrona talade dock vissa strategiska skäl och däribland

främst den omständigheten, att flygspaningen över södra Östersjön

lämpligen kunde ansättas från denna plats. Ett annat skäl vore, att huvuddelen

av kustflottans i fredstid icke rustade fartyg vore förlagd till Karls
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung t. Maj:ts proposition nr 175.

krona. Flygspaning och skydd mot flygangrepp under dessa fartygs rustning

och eventuella förflyttning till annat basområde kunde bäst åstadkommas

från eu flygstation belägen i Karlskrona. En omgruppering exempelvis

till Stockholms skärgård av de flygstridskrafter, som sedermera eventuellt

icke erfordrades i Karlskrona, kunde ske på mycket kortare tid än som erfordrades

för fartygs förflyttning samma väg. (Flygtiden Karlskrona—Hägernäs

vore omkring 3 timmar; gångtiden för fartyg med 25 knops fart Karlskrona—Landsort

vore omkring 9 timmar.)

Eu flygstation i trakten av Hägernäs vore mindre utsatt för angrepp av

sjöstridskrafter än en i Karlskrona befintlig dylik. Däremot vore Hägernäs

— på grund av närheten till huvudstaden och platsens läge i förhållande

till eventuella fientliga flygbaser — mera utsatt för flygangrepp än en i

Karlskrona befintlig flygstation.

Ur utbildningssynpunkt syntes båda platserna vara lämpliga och ungefär

likvärdiga. Beträffande Karlskrona borde dock särskilt framhållas ortens

närhet till flygvapnets skjutfält vid Binkaby samt de goda möjligheterna förövningar

i torpedfällning. Med hänsyn till att kustflottan under en del av

sommarperioden vore baserad på Stockholms skärgård, vore det måhända

lämpligast, att 2. flygkåren i fred förlädes till Hägernäs. A andra sidan förflyttades

kustflottan under sommarperioden till olika delar av rikets kust,

varvid flygförbanden icke kunde baseras vare sig på den ena eller den

andra permanenta flygstationen. Under vinterperioden däremot vore större

delen av kustflottans rustade fartyg, som förut nämnts, förlagd till Karlskrona,

varför flygförband också borde vara förlagda till denna plats.

Eu jämförelse mellan de båda platserna ur flygteknisk, ekonomisk och förläggningssynpunkt

i anslutning till av utredningsmännen utarbetade förslag

till förläggningens ordnande gåve följande resultat.

Rindö — Hägernäs-alternativet syntes icke böra ifrågakomma, emedan

den delade förläggningen lade hinder i vägen för en rationell utbildning och

föranledde höga såväl årliga som engångskostnader.

Förläggningen till enbart Hägernäs erbjöde fördelar ur såväl flygteknisk

som övningssynpunkt. Av de båda alternativen för denna förläggning syntes

det av flygstyrelsen uppgjorda vara jämställt med Karlskrona-alternativet ur

förläggningssynpunkt. Kostnaderna uppginge till 1,775,500 kronor. Det av utredningsmännen

utarbetade alternativet vore ur förläggningssynpunkt väsentligt

underlägset Karlskrona-alternativet. Kostnaderna uppginge till 1,385,000

kronor.

Yad slutligen Karlskrona-alternativet beträffade, syntes detsamma ur

flygteknisk och övningssynpunkt vara jämställt med Hägernäs-alternativet.

Ur ekonomisk synpunkt ställde sig Karlskrona-förslaget väsentligt fördelaktigare

än till och med det billigaste Hägernäs-alternativet. För ett belopp

av 1,125,500 kronor erhölles såväl en god förläggning för 2. flygkåren

i Karlskrona som en förläggningslokal och matinrättning vid Hägernäs, varigenom

en tillfällig förläggning till denna plats bleve möjlig utan användande

av logementsfartyg.

En sammanfattning av jämförelsen mellan Karlskrona och Hägernäs

såsom permanenta flygstationer i fred (ävensom flygbaser i krig) gåve sålunda

vid handen:

att ur flygteknisk synpunkt Karlskrona och Hägernäs vore likvärdiga;

att ur utbildnings- och övningssynpunkt Karlskrona och Hägernäs vore i

stort sett likvärdiga, varvid dock Karlskrona ur utbildningssynpunkt måhända

vore något att föredraga;

att ur strategisk synpunkt Hägernäs vore något att föredraga framför

Karlskrona;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

att ur förläggningssynpunkt Karlskrona-alternativet vore likvärdigt med det

dyraste Hägernäs-alternativet;

att ur ekonomisk synpunkt Karlskrona-alternativet vore avsevärt fördelaktigare

än något av Hägernäs-alternativen.

Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att Hägernäsalternativet

visserligen vore något att föredraga ur strategisk synpunkt men

att alla andra skäl talade för Karlskrona-alternativet, varför utredningsmännen

ansåge sig böra förorda detta alternativ.

Utredningsmännen hade slutligen företagit en jämförelse mellan förslaget

att förlägga 1. flygkåren i Västerås och 2. flygkåren i Karlskrona—Hägernäs

(alternativ I) och förslaget att förlägga 1. flygkåren i Västerås och 2. flygkåren

i Västerås—Hägernäs (alternativ II).

Eu sammanställning av kostnadsberäkningarna gåve vid handen, att engångskostnaderna

bleve för alternativ I 2,375,500 kronor och för alternativ II

2,307 500 kronor. Av dessa belopp vore 1,523,000 kronor redan av riksdagen

anvisade, varför engångskostnader att anvisa bleve för alternativ I 852,500

kronor och för alternativ II 784,500 kronor. Alternativ I vore sålunda 68,000

kronor dyrare än alternativ II.

Årskostnaderna beräknades bliva c:a 13,000 kronor större vid alternativ I

än vid alternativ II. Härvid vore dock att märka, att den beräknade kost

naden av 20,000 kronor för materiel transporter måhända komme att redu

ceras, i den mån örlogsvarvets i Karlskrona resurser utnyttjades.

Ur ekonomisk synpunkt vore i varje fall alternativen så gott som likvärdiga

dock vore alternativ I något ofördelaktigare.

Ur utbildning ssynpunkt vunnes med alternativ I fördelen, att 2. flygkårens

utbildning (såväl skolor som tillämpningsövningar) hela året kunde försiggå

i intim samverkan med flottan och kustartilleriet. Det kunde, som förut

framhållits, icke anses vara lämpligt att, såsom föresloges i alternativ II.

den flygkår, som i krig främst skulle betjäna den sjögående kustflottan och

i fred utbildas för denna sin verksamhet, förlädes vid Mälarens västra del.

Vid alternativ II komme 1. och 2. flygkårernas övningar att delvis förläggas

till samma plats, vilket av den ansvariga myndigheten och av de

flygutbildade officerare, vilka hörts av utredningsmännen, förklarats vara

olämpligt och förenat med betydande risker.

Dessutom borde framhållas, att avsevärt bättre möjligheter för skarpskjutning

och bombfällning funnes i Karlskrona än vid "Västerås. Härtill

vore att beakta, att flygvapnets skjutfält vid Ilinkaby vore beläget på endast

90 km. avstånd (30—45 minuters flygtid) från Karlskrona. Även övningar

med torpedfällning syntes lämpligare kunna äga rum vid Karlskrona än vid

Västerås. I Karlskrona kunde dessutom torpedernas inskjutning och erforderliga

reparationer utföras vid örlogsvarvets torpeddepartement.

Ur verkstadssynpunlct vore att märka, att central flygverkstad funnes i

Västerås men icke i Karlskrona. Olägenheten av att dylik verkstad saknades

på den senare platsen motverkades av att eu stor del reparationer kunde

verkställes på örlogsvarvet. I alternativ I hade dessutom särskilda kostnader

beräknats för erforderliga transporter av materiel från Karlskrona till

centrala verkstaden i Västerås. Denna omständighet gjorde i själva verket

alternativen i detta hänseende ungefär likvärdiga. Genom alternativ I tillkomme

dessutom en kårverkstad i Karlskrona, vilket innebure en bestämd

fördel både ur freds- och krigssynpunkt.

Ur organisatorisk synpunkt innebure en förläggning av 2. flygkåren till

Karlskrona ett fasthållande i princip av den av riksdagen år 1925 intagna

ståndpunkten, att flygkårerna skulle förläggas var för sig.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 11'').

En förläggning av såväl 1. som 2. flygkåren till Västerås sknlle innebära,

att kårerna förlädes inom samma etablissemang och liade gemensam övningsplats.

Den äldste kårchefen bleve härigenom nödsakad att ingripa reglerande

i tjänstens alla grenar, vilket skulle innebära, att de båda kårerna sammanslötes

till en kår. Detta strede mot 1925 års försvarsbeslut och syntes

olämpligt icke minst ur den synpunkten, att kårerna vore avsedda för helt

olika ändamål, den 1. för att direkt betjäna högsta krigsledningen, den 2.

för intim samverkan med marinen.

Det syntes vidare sannolikt, att den marina flygkårens rekrytering skulle

underlättas, om kåren förlädes till Karlskrona.

Ur strategisk synpunkt innebure alternativ I, att en god bas redan i fred

skapades i Karlskrona, vilket icke vore fallet i alternativ II, som beträffande

Hägernäs i huvudsak överensstämde med alternativ I. Västerås vore icke

i något krigsfall användbart som bas för de marina flygstridskrafterna.

Med hänsyn till fientliga bombarderingsföretag innebure det risk att, såsom

föresloges i alternativ II, förlägga halva flygvapnet till ett etablissemang.

Chefen för generalstaben hade härom anfört, att det viktigaste skälet mot

eu förläggning även av 1. flygkåren till Västerås vore, att härigenom hälften

av vårt flygvapen skulle mobiliseras och få sina depåer och verkstäder på

eu och samma plats, vilket med hänsyn till fientliga bombarderingsföretag

måste anses fullständigt uteslutet. Det stode också i skarp motsats till riksdagens

beslut om en uppdelning av flygvapnets förband på olika orter.

Chefen för flygvapnet hade framhållit samma åsikt.

Alternativ 1 vore sålunda ur strategisk synpunkt bestämt överlägset alternativ

II.

En sammanfattning gåve vid handen, att alternativ I vore avsevärt överlägset

alternativ II. Den obetydligt lägre kostnaden i alternativ II kunde

sålunda icke berättiga till ett förordande av detta alternativ.

Härtill komme, att om Västerås skulle bliva 2. flygkårens förläggningsplats,

krav på utbyggnad av flygstationerna vid Hägernäs och Karlskrona''

sannolikt i en nära framtid komme att uppställas. Genom alternativ I tillgodosåges

redan nu kraven på marina flygstationer vid kusten. Skärskådades

problemets ekonomiska sida med hänsyn till utvecklingen, framstode sålunda

alternativ I även i detta hänseende som det fördelaktigaste.

Utredningsmännen föresloge, på grund av vad i det föregående anförts,

att 1. flygkåren förlädes till Västerås och att 2. fiygkåren förlädes till Karlskrona—Hägernäs,

allt enligt i bil. 2 till utredningsmännens utlåtande närmare

angivna grunder.

De vid utredningsmännens skrivelse fogade bilagorna Uppgift a hittills

nedlagda kostnader för 2. flygkårens förläggning» och »Förslag till 1. flygkårens

förläggning till Västerås och 2. flygkårens förläggning till Karlskrona—Hägernäs

torde såsom bilagor (Bil. 1 och 2) få fogas vid statsrådsprotokollet

rörande detta ärende.

Enligt utredningsmännens i nyss omförmälda bil. 2 framlagda förslag

skulle 1. flygkåren förläggas till förutvarande Västmanlands regementes kasernetablissemang

i Västerås. För kåren erforderligt landflygfält skulle, i likhet

med vad som föreslogs i propositionen nr 222 till 1927 års riksdag, anordnas

å mark tillhörande huvudsakligen Hässlö kronoegendom i Badelunda socken

samt till en mindre del de i enskild ägo varande egendomarna Hagbyliolm

och Klinta nr 1 i Irsta socken. Till grund för utredningsmännens förslag

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 17,'').

angående flygfältets anordnande liar legat eu av lantbruksingenjören fl.

Welin-Berger i ämnet verkställd utredning. Enligt denna utredning skulle

flygfältet förläggas så, att dess östra gräns komme att gå efter och intill

den s. k. Hagbyholmsvägen, västra gränsen 1,000 meter rakt väster därom

intill och öster om Hässlö utgård, södra gränsen vinkelrät häremot 160

meter norr om Västerås stads vattenledningsverk samt norra gränsen parallell

med den södra på 1,000 meters avstånd. Fältet skulle sålunda få en kvadratisk

form med 1,000 meters sidor och en areal av en kvadratkilometer.

För omläggning av den genom det föreslagna flygfältsområdet nu gående

Hässlöbäcken har uppgjorts två alternativa förslag, av vilka det ena, som

betecknats såsom alternativ 1, avser bäckens avledande mot öster till rågången

mot den i Irsta socken liggande byn Älby och vidare i rågången mellan

nämnda by och Hagbyholm ned till Limstabäcken samt därefter över egen

domen Geddeholms marker ut i Mälaren, vilken sträckning å en utredningen

bifogad översiktskarta angivits med bokstäverna A—B—C—D—E—F—G.

Enligt det andra förslaget — alternativ 2 -— skulle bäcken efter omläggningen

icke i östlig riktning ledas ända fram till rågången mot Älby utan redan

vid den å nyssnämnda karta med D betecknade punkten vändas mot söder

för att vid punkten B ingå i Limstabäcken.

Ehuru eu omläggning av Hässlöbäcken enligt alternativ 2 skulle medföra

en kostnadsminskning av omkring 13,000 kronor i förhållande till

alternativet 1, hava utredningsmännen dock förordat det sistnämnda, då det

för bäckens framdragande upptagna djupdiket enligt detta alternativ komme

att framgå på betryggande avstånd från flygfältets östra begränsningslinje.

Enligt av lantbruksingenjören Welin-Berger uppgjord kostnadsberäkning

skulle kostnaderna för flygfältets anordnande uppgå till 108,000 kronor, i

vilket belopp ingå kostnaderna för omläggning av Hässlöbäcken enligt det

förut omförmälda alternativet 1 ävensom övriga åtgärder för flygfältets dränering

och planering såsom öppna avloppsdikens igenläggning till grusdränledningar,

om- eller nybyggnad av broar, omläggning av kraft- och telefonledningar

m. m. Dessutom ingår i nämnda kostnadsbelopp även ersättning

för den mark, som skulle åtgå för Hässlöbäckens omläggning samt för den

skada och det intrång, som skulle uppstå genom upptagandet av erforderliga

transportvägar för scliaktningsmassornas bortförande.

Över det av lantbruksingenjören Welin-Berger uppgjorda förslaget har

lantbruksstyrelsen på utredningsmännens begäran avgivit yttrande samt

därvid förklarat sig icke hava något väsentligt att erinra mot förslaget.

Båsom i det föregående framhållits, skulle flygfältet enligt utredningsmännens

förslag till huvudsaklig del anordnas å den under domänstyrelsens

förvaltning stående kronoegendomen Hässlö. För erhållande av erforderlig

utsträckning av detsamma, förutsättes emellertid i förslaget, att från fideikommissegendomen

Hagbyholm förvärves en åkerareal av 22,6 hektar och

från egendomen Klinta nr 1 ett område om 4,9 hektar. Kostnaderna för

förvärvandet av sistnämnda båda markområden hava av utredningsmännen

beräknats till 55,000 kronor. Beträffande egendomen Hässlö synas utred
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Chefen för

generalstaben.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

ningsmännen hava utgått ifrån att densamma, i enlighet med vad som föreslogs

i den förutnämnda propositionen nr 222 till 1927 års riksdag, skulle i sin

helhet överföras från domänstyrelsens till flygstyrelsens förvaltning. I den

uppgjorda kostnadsberäkningen hava därför några kostnader icke upptagits

för förvärvandet av den till nämnda egendom hörande delen av flygfältsområdet.

Däremot har för expropriation av den nuvarande arrendatorns av

egendomen arrenderätt beräknats ett belopp av 50,000 kronor.

Såsom sjöflygplats för 1. flygkåren skulle enligt utredningsmännens förslag

den redan anordnade sjöflygstationen vid Västeråsfjärden disponeras.

Sammanlagda kostnaderna för 1. flygkårens förläggning till Västerås

hava av utredningsmännen beräknats till 1,250,000 kronor.

I fråga om utredningsmännens förslag rörande 2. flygkårens förläggning

till Karlskrona—Hägernäs tillåter jag mig hänvisa till den förut omförmälda,

vid utredningsmännens utlåtande fogade bilagan (Bil. 2). De sammanlagda

kostnaderna för en dylik förläggning av 2. flygkåren hava av utredningsmännen

beräknats till 1,125,500 kronor.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av chefen för generalstaben, marinförvaltningen,

chefen för marinstaben — efter hörande av högste befälhavaren

över kustflottan, befälhavande amiralen i Karlskrona och kommendanten i

Vaxholms fästning — samt av flygstyrelsen.

Chefen för generalstaben har i ärendet anfört följande.

1 yttrande den 20 december 1926 angående 1. flygkårens förläggning hade

chefen för generalstaben gjort gällande, att Uppsala ur strategisk synpunkt

vore lämpligare än Västerås såsom förläggningsort för 1. flygkåren. Därvid

hade framhållits, att det viktigaste skälet mot en förläggning av nämnda

flygkår till Västerås vore, att, då jämlikt 1925 års försvarsordning 2. flygkåren

skulle förläggas till denna ort, härigenom hälften av vårt flygvapen

skulle mobiliseras och få sina depåer och verkstäder på en och samma plats,

vilket med hänsyn till fientliga bombarderingsföretag måste anses fullständigt

uteslutet. Utredningsmännen hade emellertid föreslagit, att 1. flygkåren

skulle förläggas till Västerås och 2. flygkåren till Karlskrona—Hägernäs.

Under denna förutsättning ansåge sig chefen för generalstaben kunna biträda

utredningsmännens förslag" angående 1. flygkårens förläggning. För att de

till högkvarterets omedelbara förfogande avsedda flygstridskrafterna, vilka

uppsattes av denna kår, vid krig skulle kunna fylla dem eventuellt tillkommande

uppgifter — såväl offensiva som defensiva — erfordrades, att i fred

åtgärder vidtoges, för att nämnda flygstridskrafter vid krig eller krigsfara

skulle kunna erhålla lämplig hjälpbas (lämpliga hjälpbaser) i huvudstadens

närhet. Tillgodoseendet av detta krav underlättades genom Stockholms förseende

med trafikflygstationer för såväl lant- som sjöflygplan.

I fråga om 2. flygkårens förläggning syntes följande böra anföras. Principen

att förlägga de för marinen avsedda flygstridskrafterna till örlogsstationerna

eller till dessas omedelbara närhet syntes riktig ur såväl krigs- som

fredssynpunkt. Frågan, huruvida huvuddelen av nämnda flygstridskrafter i

fred borde förläggas till Karlskrona eller till trakten av Stockholm, syntes

närmast ankomma på de ansvariga marina myndigheterna att besvara. Då

det i båda fallen måste förutsättas, att anordningar vidtoges för att vid krigstillfälle

bereda samtliga dessa marinflygstridskrafter lämplig hjälpbas (lämpliga

hjälpbaser) inom Stockholms skärgård, vore ur de synpunkter, som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl, Maj:ts proposition nr 175.

chefen för generalstaben ägde att företräda, ej lieller något att erinra beträffande

utredningsmännens förslag angående 2. flygkårens förläggning.

Marinförvaltningen, som icke ansett sig böra ingå på prövning av frågan

rörande 1. och 2. flygkårernas förläggning, enär denna fråga icke låge inom

ämbetsverkets verksamhetsområde, har anfört i huvudsak följande.

Utredningsmännen hade vid avgivande av sitt förslag till 2. ffygkårens

förläggning till Karlskrona—Hägernäs bland annat framhållit de fördelar, som

Karlskronavarvets resurser skulle i reparations- och andra hänseenden erbjuda.

Marinförvaltningen, som givetvis icke hade något att erinra mot, att

Karlskronavarvet, i den mån så läte sig göra utan åsidosättandet av dettas

egentliga uppgift, jämväl toges i anspråk för flygvapnets räkning, kunde ej

helt ansluta sig till detta uttalande. Visserligen hade varvet möjligheter att

biträda kåren i fråga om en del sådana reparationsarbeten å flygmaterieleu,

som ej krävde speciell sakkunskap på det flygtekniska området, samt i fråga

om flygmaterielens underhåll, skötsel och vård. Men varvets verksamhet

vore ju ej inriktad på detta område utan på helt andra uppgifter. Fördelarna

med varvets närhet bleve måhända därför ej så stora, som utredningsmännen

syntes förutsätta, såvida ej för utförande av ifrågavarande reparations-

och underhållsarbeten vissa anordningar vidtoges därstädes, som nu

ej vore tillfinnandes, samt särskild personal med sakkunskap inom det flygtekniska

området anställdes å varvet.

Högste befälhavaren över kustflottan har anfört, att han funne utredningsmännens

förslag att förlägga 1. flygkåren till Västerås riktigt, därest nämnda

kår ansåges böra uppsättas. Vad 2. flygkåren beträffade, vore enligt lians

mening denna kårs förläggning till Hägernäs—Västerås med ett permanent

detachement i Karlskrona ur utbildnings-, övnings-, strategisk, flygteknisk

och ekonomisk synpunkt fördelaktigare än det av utredningsmännen förordade

alternativ I.

Enligt en av högste befälhavaren över kustflottan uppgjord approximativ

beräkning beträffande uppdelningen av 2. flygkåren på Hägernäs och Västerås

skulle till Hägernäs förläggas chefsexpedition, ett kompanis expedition och

förråd, manskapsskolor, tillämpningsskolor och eu mindre kårverkstad samt

till Västerås förrådsförvaltning, flygförråd, intendenturförråd, vapenförråd,

ett kompanis expedition och förråd samt kårverkstad i anslutning till centrala

flygverkstaden. I Västerås skulle dessutom finnas kasern med utrymme

vid mobilisering för omkring 1,000 man. I fredstid har högsta förläggningsbehovet

därstädes beräknats till omkring 50 man (förråds- och depåpersonal).

I Hägernäs har manskapsstyrkan i fredstid beräknats uppgå till omkring

160 man samt vid detachementen i Karlskrona och vid kustflottan till mellan

20 och 60 man.

Befälhavande amiralen i Karlskrona och kommendanten i Vaxholms fästning

hava i princip icke haft något att erinra mot utredningsmännens förslag,

den sistnämnde dock under den förutsättning, att svårigheter icke uppstode

att i fredstid tillgodose Vaxholms fästnings behov av flygbåtar eller att detta

behovs tillgodoseende i krigstid äventyrades.

Marinfoira.lt
ningen.

Högste befälhavaren

över

kustflottan.

Befalhavande

amiralen i

Karlskrona.

Kommendanten

i Vaxholms

fästning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IC, Kutiffl. Mdjlts proposition nr 17ä.

Chefen för Uti sitt i ärende t avgivna utlåtande liar cliefen för marinstaben framhållit,

marinstaben. åtskilliga skäl talade emot ett uppsättande av 1. flygkåren. Enligt hans

mening borde i stället de för självständiga företag avsedda flygförband,

som enligt 1925 års försvarsbeslut skulle ingå i nämnda kår, uppdelas på

2. och 3. flygkårerna. Under förutsättning att så bleve fallet, borde 2. flygkåren

förläggas till Västerås—Hägernäs med ett detachement i Karlskrona.

Därest emellertid 1. flygkåren komme att uppsättas, hade chefen för marinstaben

i likhet med utredningsmännen och på av dem anförda skäl funnit

sig icke kunna tillstyrka, att nämnda kår förlädes till Uppsala, utan hade

han ansett sig böra förorda, att densamma i sådant fall i enlighet med utredningsmännens

förslag förlädes till Västerås.

Beträffande frågan om 2. flygkårens förläggning, för den händelse 1. flygkåren

uppsattes och förlädes till Västerås, liar chefen för marinstaben anfört

i huvudsak följande.

Av de utav utredningsmännen uppställda 4 olika alternativen beträffande

2. flygkårens förläggning ansåge chefen för marinstaben, att alternativen 3

(förläggning till enbart Hägernäs) och 4 (förläggning till Bindö—Hägernäs)

numera icke vore att förorda. Han hade därför i sitt yttrande inskränkt sig

till en jämförelse mellan de båda återstående alternativen, förläggning till

Karlskrona—Hägernäs (alt. 1) eller Västerås—Hägernäs (alt. 2). Med hänsyn

till att han beträffande sistnämnda alternativ lagt mera vikt vid Hägernäsförläggningen,

komme detta alternativ i fortsättningen av utlåtandet att benämnas

Hägernäs—Västeråsalternativet. Även vid en förläggning till Hägernäs—Västerås

förutsattes, att ett detachement förlädes till Karlskrona, motsvarande

de flygförband, som vid mobilisering avsåges för denna fästning,

ävensom att — liksom nu — sjöflygskola och sjöspanarskola vid olika tillfällen

därstädes anordnades.

Vid bedömandet av de två alternativen måste i första hand de strategiska

synpunkterna göras gällande. Stockholms skärgård, centralt belägen a Sveriges

ostkust, vore kustflottans viktigaste basområde, dit också huvuddelen av

flottans övningar vore förlagd. T förhållande till detta basområde lage

Karlskrona i en strategisk utkant. De flygstationer, som kåren skrille uppsätta,

låge i sannolika fall långt från Karlskrona, men nära Hägernäs. Det

vore sålunda alla utsikter för att Karlskrona övergåves av flygförbanden,

så fort de blivit mobiliserade. En fredsförläggningsplats måste under ett

krig alltjämt kunna underhålla förbanden och under fortgående arbete uppsätta

nya. Eörläggningsplatsen för kårens kader borde därför ligga så nära

det viktigaste operationsområdet, som vore förenligt med och erforderligt

för samarbete med de uteliggande stationerna och förbanden. Karlskronas

underlägsenhet vore härvidlag uppenbar. Därtill måste kaderförläggningsplatsen

ligga i närheten av den för marinflygförbanden avsedda centrala

flygverkstaden. Utredningsmännen själva hade framhållit sistnämnda synpunkt

i fråga om 1. kåren, som föreslagits bliva förlagd till Västerås i närheten

av därvarande verkstad, men hade ej fäst samma vikt på frågan

beträffande 2. kåren. Eu kaderförläggning till Karlskrona, medan samtidigt

den centrala verkstaden vore förlagd till Västerås, komme dock att verka

hämmande både på kårens underhåll och dess verksamhet. Att kåren förlädes

så nära som möjligt till eu central verkstad, som kunde förse densamma

med ny flygmateriel och reparera svårare haverier, vore av avgörande

betydelse såväl med hänsyn till mobilisering som för övningars bedrivande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Att kaderförlägga en flygkår inom en kustfästning medförde ökade risker

för anfall från sjön eller från luften. Det vore klart, att luftförsvar under

alla förhållanden måste finnas, ej blott i Karlskrona utan även i Stockholms

krigshamn och flyganläggningarna i Yästerås. Slutligen borde följande framhållas.

Vid en depå och kaderplats måste under ett krig provflygningar och

övningsflygningar pågå i oavbruten följd. Även om förväxlingar med fientliga

flygplan kunde undvikas genom utfärdade bestämmelser, så verkade

dylika egna flygningar oroande å luftbevakningsposter m. fl. Noga taget,

borde inom en fästning ingen annan flygverksamhet äga rum än fästningens

egen. Förhållandena ställde sig härvidlag lielt annorlunda i alternativet Hägernäs—Västerås,

därvid depån låge å sistnämnda plats.

De strategiska skälen talade sålunda avgjort för att 2. flygkåren icke för

lades till Karlskrona ritan till närheten av Stockholm (Hägernäs—Yästei’ås)

med ett permanent detachement till Karlskrona.

Ur utbildnings- och övningssynpunkt vore Karlskrona och Hägernäs enligt

utredningsmännens åsikt i stort sett likvärdiga, dock att Karlskrona vore

något att föredraga. Det vore riktigt, att samövning med flottan och kustartilleriet

vore av största betydelse, men denna samövning ägde av givna

skäl rum oberoende av förläggningsorten, varför dess läge i denna bemärkelse

icke inverkade på dylika övningar. Den grundläggande flygutbildningen skedde

enligt nu gällande bestämmelser dels å Ljungbyhed, dels i fortsättningsskolor

(sjöflygskola, sjöspanarskola), vilka förlädes till flygstationer såsom till kustflottan,

Karlskrona, Hägernäs, Fårösund eller Göteborg.

Den utbildning slutligen, som bedreves å själva kåren, vore i huvudsak

flygteknisk och påverkades icke omedelbart av samövningsliänsyn. Den synpunkten,

att kårens personal under förläggning i Karlskrona komme i närmare

beröring med flottans personal i Karlskrona än vad personalen i Hägernäs

skulle göra i förhållande till flottans personal i Stockholm, kunde ej

helt frånkännas betydelse, men denna minskades väsentligen därav, att flvgövningarna

huvudsakligen bedreves å flygstationer vid flottan eller kustfästning

och sålunda i närmaste samband med flottans eller kustartilleriets

personal. Fn viktigare fråga än denna vore emellertid, såsom redan tidigare

anförts, att kårens depå låge nära den centrala verkstaden.

Vad slutligen beträffade den ekonomiska synpunkten, så utvisade utredningsmännens

beräkningar, att en förläggning till Västerås—Hägernäs ställde sig

gynnsammare än eu förläggning till Karlskrona—Hägernäs. Vid modifiering

av utredningsmännens alternativ 2 till ett alternativ Hägernäs—Västerås

tillkomme i Hägernäs vissa byggnader, utöver vad utredningsmännen räknat

med. Men i stället förfölle behovet av ett flygfält i Karlskrona, som utredningsmännen

icke räknat med, men som i händelse av eu huvudförläggning

av 2. kåren till Karlskrona måste tagas i beräkning.

Det syntes sålunda chefen för marinstaben uppenbart, att ur såväl strategisk

som utbildnings-, övnings- och ekonomisk synpunkt en förläggning till Hägernäs—Västerås

vore att förorda framför en förläggning Karlskrona—Hägernäs,

därvid förutsattes,

att 2. flygkårens för kustflottan, Vaxholms fästning och övriga flygstationer

(utom Karlskrona) vid mobilisering avsedda förband i huvudsak förlädes till

Hägernäs,

att 2. flygkårens förrådsförvaltning, flygförråd, intendenturförråd, vapenförråd

in. in. förlädes till Västerås,

att ett permanent detachement förlädes till Karlskrona fästning, motsvarande

de flygförband, som vid mobilisering avsåges för denna fästning, samt

att, såsom för närvarande, en flygstation av växlande storlek funnes året

runt rustad vid kustflottan.

Bihcing till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 148 licift. (Nr Ilo.)

582 28

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Flygstyrelsen.

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 177).

Beträffande den närmare fördelningen mellan Hägernäs och Västerås

linge chefen för marinstaben åberopa den av liögste befälhavaren över kustffottan

uppgjorda approximativa beräkningen.

Med den sålunda föreslagna anordningen av 2. flygkåren förminskades

eller förfölle enligt chefens för marinstaben mening den av chefen för generalstaben

uttalade farhågan för allt för stor anhopning av flygmateriel till en

och samma plats (Västerås). Någon trängsel i luften därstädes behövde ej

heller befaras, då 2. flygkårens flygningar, i den mån de ej skedde vid rustad

station eller skola, i allmänhet skulle läggas till Hägernäs.

På grund av det sålunda anförda föresloge chefen för marinstaben,

att, därest 1. flygkåren icke uppsattes, 2. flygkåren måtte förläggas till

Västerås—Hägernäs i huvudsaklig överensstämmelse med därom av riksdagen

1925 fattat beslut, dock att ett detacliement förlädes till Karlskrona, men

att, därest 1. flygkåren uppsattes, 2. flygkåren måtte förläggas till Hägernäs

—Västerås i huvudsaklig överensstämmelse med av utredningsmännen utarbetat

alt. II med ett detacliement till Karlskrona samt de jämkningar i

övrigt, som betingades av vad i det föregående anförts.

Plygstyrelsen har i ärendet anfört följande.

Utredningsmännen hade tydligen utgått från att Uppsala eller Västerås

vore enda tänkbara förläggningsorter för 1. flygkåren. Enligt flygstyrelsens

åsikt vore Västerås lämplig som förläggningsort för 1. flygkåren under den

bestämda förutsättningen, ett ingen annan flygkår samtidigt dit förlädes.

Ur rent militära synpunkter vore dock, såsom framginge av flygstyrelsens

utredning den 30 september 1920, Uppsala att föredraga framför Västerås,

ett förhållande, som ock kunde utläsas ur den föreliggande utredningen,

ehuru man i densamma vid bedömandet av den ena eller andra platsens

företräde ur flygteknisk synpunkt utgått från, att 1. flygkåren i Västerås

skulle där förläggas ensam, under det man vid kostnadsberäkningen utgått

från att såväl 1. som 2. flygkåren skulle där förläggas.

Även ur ekonomisk synpunkt framginge jämväl av utredningsmännens

beräkningar, att kostnaderna för förläggande av 1. flygkåren till Uppsala och

2. flygkåren till Västerås—Hägernäs vore lägre än kostnaderna för förläggning

av 1. flygkåren till Västerås och 2. flygkåren till Karlskrona—Hägernäs.

I kostnaden för Uppsala-alternativet vore därvid jämväl inberäknad en summa

av 277,500 kronor, utgörande beräknad kostnad för uppförande av ny gård

för lantbruksinstitutets räkning — ett behov, vars nödvändighet flygstyrelsen

alltjämt ifrågasatte.

Skulle av andra än militära skäl Uppsala icke kunna ifrågakomma såsom

förläggningsort för någon flygkår, återstode enligt samstämmiga åsikter endast

Västerås såsom förläggningsort för 1. flygkåren, om nya kasernbyggnaders

uppförande skulle undvikas. Med hänsyn härtill måste sålunda frågan

om 2. flygkårens förläggning bedömas.

Beträffande utredningsmännens förslag liärutinnan finge flygstvrelsen framhålla

följande.

Det måste ur ekonomisk synpunkt anses vara av största vikt, att 2. flygkårens

förläggningsfråga erhölle en sådan lösning, att flygövningarna i största

möjliga utsträckning kunde bedrivas på ordinarie förläggningsplatser.

Beträffande vad utredningsmännen anfört angående de olika alternativen

vore förläggningsalternativet Karlskrona—Hägernäs det enda, som syntes

flygstyrelsen kunna ifrågakomma.

Enär marinen ägde tvänne stationer, en i Stockholm, en i Karlskrona,

jämte kustfästningar, för vilka flygformationer erfordrades, syntes det naturligt,

att permanent förläggning härför ordnades vid båda dessa stationer.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

19

Därest det av kostnadsskäl icke läte sig göra att utbygga Hägernäs fly<r.

station till sådan utsträckning, att 2. flygkårens huvuddel kunde dit permanent

förläggas, så borde sådana anordningar vidtagas för förläggning vid

Hägernäs eller närbelägen ort, att — delvis med hjälp av logementsfartv0,

in m. — övningar och uppgifter för de delar av kåren, som avsåges för mellersta

och norra Sverige, kunde baseras på Hägernäs; detta såväl av strategiska

skäl som med hänsyn till närheten till den centrala flygverkstaden i Västerås.

Beträffande de av utredningsmännen uppgjorda kostnadsberäkningarna

hade flygstyrelsen i stort sett intet att erinra.

Med anledning av vad sålunda anförts tillstyrkte flygstyrelsen — därest

f orläggmngsalternativet 1. flygkåren Uppsala och 2. flygkåren Västerås—

Hägernäs icke kunde förverkligas — att det av utredningsmännen avgivna

törliiggningsförslaget 1 flygkåren i Västerås och 2. flygkåren i Karlskrona—

Hägernäs matte pa sa sätt godtagas, att bade Karlskrona och Hägernäs

utbyggdes för permanent förläggning av 2. flygkåren, varvid i Karlskrona

borde ordnas förläggning för den flygtrupp, som skulle betjäna därvarande

formationer ur flottan och kustartilleriet.

En förläggning Karlskrona—Hägernäs enligt ovanstående skulle enligt

flygstyrelsens åsikt kunna anordnas inom den av utredningsmännen angivna

kostnadsramen.

Elygstyrelsen ville i detta sammanhang ännu eu gång framhålla det ur riksförsvarssynpunkt

angelägna i, att dessa förläggningsfrågor snarast avgjordes.

I en sedermera avgiven promemoria rörande kostnaderna för en förläggning

av 2. flygkåren på sätt flygstyrelsen i nyss omförmälda utlåtande förutsatt,

har flygstyrelsen framhållit, att därest, vid förläggning av 2. flygkårens

huvuddel till Hägernäs och ett detachement i Karlskrona, kostnaderna skulle

kunna hållas inom den av utredningsmännen beräknade kostnadsramen.

1,125,500 kronor, personalen vid Hägernäs huvudsakligen måste förläggas

ombord å logementsfartyg.

I Karlskrona borde flygstationen bibehållas på Stumholmen, varvid flottans

epidemisjukhus eller motsvarande lokalutrymme annorstädes å Stumholmen

borde överlämnas till flygvapnet för vinnande av erforderligt verkstads- och

förrådsutrymme.

I enlighet härmed hade flygstyrelsen uppgjort följande kostnadsberäkning:

Hägernäs.

Bedan nedlagda kostnader..................

kronor

443,000: —

Flyttning av verkstad från Stockholms

varv ............................................

»

25,000

Flyttning av hangar från Stockholms

varv ..................................................

»

30,000: —

Flyttning av flygmaterielförråd från

Stockholms varv ..............................

30.000

Exercishus............................................

»

00,000: —

Expeditions- och skolbyggnad samt

intendenturförråd..............................

»

158,500

Ammunitionsförråd............................

»

4,000

_

Elektriska ledningar ...........................

»

8,000

—

Vatten och avlopp jämte vattentorn

»

60,000

—

Erygga.................................................

»

12,000

—

kronor

*30,500: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Departements
chefen.

Karlskrona.

lietian utförda cementplaner på Stumholmen

........................................

Slip och strandskoning................

Hangarbyggnader.........................

Anordnande av verkstadslokaler.

Anordnande av förrådsutrymme.

Bensinanläggning.........................

Vattenledning

kronor 25,000: —

» 10,000: -

» 180,000: —

» 25,000: —

» 25,000: —

» 20,000: —

_______10.000: — kronor 295,000:

Summa kronor 1,125,500:

Då jag icke funnit mig böra ifrågasätta någon ändring i den av 1925 års

riksdag beslutade organisationen av flygvapnet, saknar jag anledning att i

detta sammanhang närmare ingå på det av chefen för marinstaben väckta

förslaget, att 1. flygkåren icke skulle uppsättas utan de för densamma avsedda

flygförbanden uppdelas på 2. och fl. flygkårerna. Såsom utrednings

männen framhållit, torde en dylik åtgärd, som i väsentlig grad skulle förändra

den år 1925 beslutade organisationen, icke kunna vidtagas, utan att

hela organisationsspörsmålet underkastades en förnyad allsidig utredning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär utredningsmännens

förevarande förslag, att 1. flygkåren skulle förläggas till Västerås och 2.

flygkåren till Karlskrona—Hägernäs.

Vad till en början 1. flygkåren angår, anser jag i likhet med utredningsmännen,

att Uppsala och Västerås torde vara de enda platser, som kunna

komma i fråga som förläggningsplats för nämnda kår. Vid en jämförelse

mellan dessa båda orter hava utredningmännen kommit till det resultatet,

att Västerås ur olika synpunkter är att föredraga framför Uppsala.

Utredningsmännens förslag om 1. flygkårens förläggning till Västerås har

förordats av chefen för marinstaben. Även chefen för generalstaben har

biträtt nämnda förslag under förutsättning, att 2. flygkåren förlägges till

annan ort än Västerås. Under samma förutsättning har flygstyrelsen ansett

sistnämnda plats lämplig såsom förläggningsort för 1. flygkåren, ehuru styrelsen

dock vidhållit sin tidigare uttalade åsikt, att Uppsala ur rent militära

synpunkter vore att föredraga i sådant hänseende.

Vid anmälan inför Kungl. Maj.t av frågan om avlåtande till 1927 års riksdag

av proposition (nr 222) angående 1. flygkårens förläggning ansåg jag mig

böra förorda nämnda kårs förläggande till Västerås. Den ståndpunkt, jag

sålunda då intog, finner jag mig alltjämt böra vidhålla. De skäl, som under

ärendets behandling framfördes mot en förläggning av 1. flygkåren till Uppsala,

kvarstå alltjämt. Däremot kommer det viktigaste skäl, som då anfördes

mot en förläggning till A^ästerås, nämligen anhopningen av alltför stor

del av flygvapnet till en och samma plats, att bortfalla vid ett bifall till

utredningsmännens förslag i fråga om 2. flygkåren, enligt vilket denna kår

skulle förläggas till annan ort. Jag tillstyrker alltså utredningsmännens

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 11ö.

förslag, att 1. flygkåren förlägges till Västerås, varvid åt kåren bör upplåtas

förutvarande Västmanlands regementes kasernetablissemang ävensom den

vid Västeråsfjärden anordnade sjöflygstationen. Jag har även funnit mig

kunna biträda utredningsmännens förslag beträffande anordnandet av för

kåren erforderligt landflygfält. Jag tillstyrker sålunda, att avledandet av den

genom det föreslagna flygfältsområdet nu gående Hässlöbäcken må ske enligt

alternativ 1 i det av lantbruksingenjören Welin-Berger uppgjorda förslaget

rörande flygfältets iordningställande.

Enligt i bil. 2 intagen kostnadsberäkning skulle utgifterna för dräneringsm.

fl. arbeten å flygfältet, för erforderliga markförvärv från egendomarna

Hagbyholin och Klinta samt för syneförrättning och kontrollantarvoden uppgå

till sammanlagt 171,000 kronor. Då motsvarande kostnader enligt flygstyrelsens

i propositionen nr 222 till 1927 års riksdag framlagda beräkningar

upptogos till 267,800 kronor, innebär utredningsmännens förslag i förevarande

avseende en kostnadsminskning av omkring 100,000 kronor.

Såsom i nyssnämnda proposition omförmälts, har domänstyrelsen i utlåtande

den 18 februari 1927 hemställt, att kronoegendomen Hiisslö, för den

händelse den komme att delvis upplåtas till flygfält, måtte i sin helhet avföras

från styrelsens förvaltning. Med hänsyn härtill synes nämnda egendom

böra överföras till flygstyrelsens förvaltning, och torde i samband härmed

statens domäners fond böra nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde

svarande belopp. Då egendomen är utarrenderad till den 14

mars 1930 och någon uppgörelse på rimliga villkor icke kunnat träffas med

arrendatorn om arrenderättens avstående, torde det bliva nödvändigt att för

berörda ändamål använda expropriation sförfarande. I utredningsmännens

kostnadsberäkning har för ersättning åt arrendatorn upptagits ett belopp av

50,000 kronor. Med hänsyn till att den årliga arrendeavgiften för egendomen

endast uppgår till 7,200 kronor, torde det sålunda beräknade ersättningsbeloppet

vara fullt tillräckligt.

Sammanlagda kostnaderna för 1. flygkårens förläggning till Västerås hava

av utredningsmännen beräknats till 1,250,000 kronor, varav dock 530,000

kronor redan anvisats för sjöflygstationens iordningställande. Det belopp,

som för ändamålet ytterligare erfordras, skulle sålunda uppgå till 720,000

kronor. Emot utredningsmännens ifrågavarande beräkningar har jag icke

något att erinra.

I fråga om 2. flygkårens förläggning hava utredningsmännen undersökt

(flika alternativ och — efter att på anförda skäl hava utmönstrat övriga av

de prövade förläggningsalternativen — verkställt en jämförelse mellan kårens

förläggning till, å ena sidan, Karlskrona—Hägernäs (alternativ I) och, å

andra sidan, Västerås—Hägernäs (alternativ II), varvid i båda fallen förutsatts,

att 1. flygkåren förlägges till Västerås. Utredningsmännen hava funnit,

att alternativ IT ur ekonomisk synpunkt torde kunna anses nagot förmånligare

än alternativ I, men att det sistnämnda i övrigt vore avsevärt fördelaktigare.

Utredningsmännen hava på grund därav föreslagit, att 2. flyg
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

kåren matte förläggas till Karlskrona—Hägernäs, varvid emellertid är att

märka, att förläggningen till Hägernäs av vissa delar av kåren synes kava

avsetts att endast bliva av mera tillfällig natur.

Sasom framgår av chefens för marinstaben i ärendet avgivna utlåtande,

bär denne i motsats till utredningsmännen ansett, att en förläggning enligt

alternativ II, modifierat i så måtto, att Hägernäsförläggningen erliölle ökad

omfattning, ur såväl strategisk som utbildnings-, övnings- och ekonomisk

synpunkt vore att förorda framför eu förläggning till Karlskrona—Hägernäs.

Klygstv i (il so 11 har a sin sida framliallit, att, därest 1. flygkåren förlädes

till Västerås, alternativet Karlskrona—Hägernäs vore det enda, som enligt

styrelsens mening kunde ifrågakomma för 2. flygkåren. Härvid har dock

flygstyrelsen förutsatt, att både Karlskrona och Hägernäs skulle utbyggas

för permanent förläggning av kåren.

Engångskostnaderna för 2. flygkårens förläggning hava av utredningsmännen

beräknats uppgå till 1,125,500 kronor enligt alternativ I och till

1,387.5(X) kronor enligt alternativ II. Med hänsyn till att kostnaderna för

flygkårens förläggning enligt sistnämnda alternativ endast skulle uppgå

till 920,000 kronor mot 1,250,000 kronor enligt alternativ I, skulle dock de

sammanlagda kostnaderna för båda flygkårernas förläggning ställa sig något

lägre enligt alternativ II än enligt alternativ I.

Meningarna angående lämpligaste platsen för 2. flygkårens förläggning

äro såsom förut nämnts delade. Med hänsyn till att''nämnda kår i första

hand är avsedd för marinens behov, synes man vid valet av dess förläggningsplats

böra sträva efter att komma intill eller i närheten av flottans örlogsstationer.

Genom en dylik anordning skulle samövningarna med flottan

under fredstid underlättas, varjämte förläggningen under krigstid bleve användbar

såsom bas för av kåren mobiliserade flygstridskrafter.

Ur dessa synpunkter torde såväl Karlskrona som Hägernäs vara lämpliga

förläggningsplatser för 2. flygkåren. Däremot synes Västerås varken erbjuda

tillfredsställande förhållanden med avseende på möjligheterna till samövning

med marinen eller lämpa sig som bas för kårens flygstridskrafter under

krigstid. Härtill kommer, att en förläggning till Västerås, dit även 1. flvgkåren

enligt föreliggande förslag skulle förläggas, komme att medföra eu

relativt stor anhopning av landets flygstridskrafter därstädes, ett förhållande

varemot erinringar framställts såväl av vissa myndigheter som från riksdagens

sida vid behandlingen av propositionen nr 222 till 1927 års riksdag.

I betraktande av vad sålunda förekommit och på de skäl i övrigt, som utredningsmännen

i ämnet anfört, har jag för egen del kommit till den uppfattningen,

att eu förläggning av kåren till Karlskrona—Hägernäs är att

föredraga framför kårens förläggande helt eller delvis till Västerås.

\id eu jämförelse mellan Karlskrona och Hägernäs inbördes hava utredningsmännen

kommit till det resultatet, att Hägernäs ur strategisk synpunkt

vore något överlägset Karlskrona, men att alla skäl i övrigt talade för eu

förläggning till sistnämnda plats. Isynnerhet ur ekonomisk synpunkt vore

Karlskrona-alternativet att förorda.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 23

Emellertid hava såväl chefen för marinstaben som liögste befälhavaren

över kustflottan ansett, att Karlskrona icke borde vara förläggningsplats för

2. flygkårens huvuddel, vilken i stället borde förläggas till närheten av Stockholm.

Flygstyrelsen har, såsom redan nämnts, ansett sig kunna tillstyrka eu

förläggning av 2. flygkåren till Karlskrona och Hägernäs under förutsättning,

att båda dessa platser utbyggdes för permanent förläggning. I Karlskrona

borde enligt styrelsens mening allenast ordnas förläggning för den flygtrupp,

som skulle betjäna därvarande formationer av flottan och kustartilleriet.

Enligt flygstyrelsens åsikt skulle även en dylik förläggning kunna anordnas

inom den av utredningsmännen angivna kostnadsramen, 1,125,500 kronor.

Förutsättningen härför vore, att vid Hägernäs personalen i huvudsak förlädes

ombord å logementsfartyg. I Karlskrona skulle flygstationen bibehållas

å Stumholmen, där hangarbyggnader skulle uppföras. För vinnande av

erforderligt verkstads- och förrådsutrymme skulle flottans epidemisjukhus

eller annan lämplig lokal överlåtas till flygvapnet.

I anledning härav har marinförvaltningen meddelat, att nyssnämnda sjukhusbyggnad

ej kunde avvaras, men att motsvarande utrymme kunde för angivet

ändamål beredas i stora slupskjulet å Stumholmen.

Kostnaderna för förläggningens ordnande enligt flygstyrelsens förslag

skulle fördela sig med 830,500 kronor för Hägernäs och 295,000 kronor för

Karlskrona.

Yid en förläggning av 2. flygkåren till Hägernäs—Karlskrona i huvudsaklig

överensstämmelse med de sålunda av flygstyrelsen angivna riktlinjerna

skulle de invändningar bortfalla, som från chefens för marinstaben sida ur

strategisk synpunkt framställts mot utredningsmännens förslag rörande

nämnda kårs förläggning. Genom en dylik anordning vinnes även en mera

tillfredsställande förläggning av kåren i förhållande till den centrala flygverkstaden

i Yästerås, varjämte besparingar komma att uppstå på övningsanslaget

därigenom, att flygövningarna vid en förläggning till Hägernäs i

ökad utsträckning kunna bedrivas å den ordinarie förläggningsplatsen.

Jag har därför funnit mig böra tillstyrka, att 2. flygkåren förlägges till

Hägernäs—Karlskrona i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna,

{iv flygstyrelsen föreslagna grunder.

Enligt vad förut nämnts, hava engångskostnaderna för förläggningarnas

ordnande beräknats för 1. flygkåren till 1,250,000 kronor och för 2. flygkåren

till 1,125,500 kronor eller således tillhopa 2,375,500 kronor. Då härav redan

1,523.000 kronor av riksdagen ställts till förfogande, återstår att anvisa eu

summa av 852,500 kronor. Med hänsyn därtill, att av redan anvisade medel

ett belopp av 525,000 kronor ännu icke tagits i anspråk och alltså i första

hand kan disponeras för bestridande av ifrågavarande engångskostnader,

torde det kunna anstå till nästkommande år med framställning till riksdagen

om anvisande för ändamålet av ytterligare erforderliga medel.

På grund av vad nu anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

dels besluta, att 1. flygkåren skall förläggas till Västerås och 2. flygkåren

till Hägernäs—Karlskrona,

dels ock medgiva, att kronoegendomen fyra mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och

4 i Badelunda socken av Västmanlands län må överflyttas från domänstyrelsens

till flygstyrelsens förvaltning och statens domäners fond därvid nedskrivas

med ett mot egendomens taxeringsvärde svarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

25

Bil. 1.

Uppgift å hittills nedlagda kostnader för 2. flygkårens förläggning.

Västerås.

Planering, muddring in. in.................................... kr. 80,000: —

Strandskoning, slip ................................................ » 40,000: —

Hangarbyggnad...................................................... » 248,000: —

Verkstad med förråd m. in..................................... » 45,500: —

Bensin- och oljeförråd............................................. 30,000: —

Ammunitionsförråd ................................................ » 15,000: —

Vatten- och avloppsledningar................................ » 20,000: —

Ytterbelysning ......................................................... » 10,(HK): —

Instruktionsverkstad, fotografiatelje .................... » 25,000: —

Diverse utgifter ...................................................... » 16,500: —

Dessa arbeten äro i huvudsak avslutade.

530,000: —

Hägernäs.

Planering m. in...................................................... kr. 16,000: —

Strandskoning, slip ................................................ » 45,000: —

Hangarbyggnad ...................................................... » 248,000: —

Verkstad med förråd och värmecentral ............... » 45,000: —

Garage m. m............................................................ » 10,500: —

Bensin- och oljeförråd............................................. » 21.200: —

Ammunitionsförråd .............................................. » 6,000: —

Bostad för förrådsförvaltare................................. » 20,000: —

Vatten- och avloppsledning................................... » 16,000: —

Elektriska ledningar................................................ » 7,(XX): —

Diverse utgifter .................................................... » 8,300: —

Dessa arbeten äro i huvudsak avslutade.

443,000:

Karlskrona å Stumholmen.

Planering in. m.......................................

............... kr. 13,000

Strandskoning, slipar .............................

................ » 32,000

Hangarbyggnader, expedition.................

................ » 160,200

Ammunitionsskjul ...................................

................ » 1,800

Värmeledning...........................................

................ » 8,000

Kronor 1,188,000: —

Planeringsarbeten, omfattande utfyllning och anläggande av cementplanen å

Stumliolmen till en kostnad av omkring 25,000 kronor, hava utförts. Återstående

för Karlskrona avsett belopp — omkring 190,000 kronor — är

disponibelt.

Förutom ovan angivna arbeten m. m. skola i enlighet med 1925 års riksdags

beslut hangarer m. m. uppföras å Gotland, i Göteborg och Gustafsvik

till följande beräknade kostnader:

Gotland..........................

............................. kr.

100,000: —

Göteborg........................

............................. »

154,000: —

Gustafsvik .....................

............................. »

147,000: —

Kronor

401. (XX): —

Å Gotland äro dessa arbeten i huvudsak avslutade.

I Göteborg och Gustafsvik äro arbetena icke påbörjade.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 115).

Bil. 3.

'' Alternativ I.

Förslag till 1. flygkårens förläggning till Västerås och 2. flygkårens

förläggning till Karlskrona—Hägernäs.

I. Flygkåren, Västerås.

Kåren förlägges i Västmanlands regementes kasernetablissement. Landflygfält

anordnas i enlighet med av lantbruksingenjör H. Welin-Berger uppgjort

förslag å ägor tillhörande Hässlö kronoegendom samt till mindre delar

å Hagbyholms och Klinta ägor.

Kostnaderna för ffiltets iordningställande hava beräknats enligt lantbruksingenjörens

alternativ I, emedan djupdiket enligt detta alternativ kommer

att bliva framdraget på större avstånd från flygfältet än enligt alternativ II,

där diket är förlagt till fältets östra gräns. Med diket lagt i själva gränsen

föreligger en risk för haverier, som genom relativt ringa kostnadsökning kan

undvikas.

Fältet är beläget på ungefär samma plats, som föreslagits av Kungl. Maj:t

i proposition nr 222 till 1927 års riksdag. Kostnaderna hava genom ändrat

förfaringssätt vid djupdikets fyllning samt genom förenklat dräneringssätt

nedbringats med ungefär 100,000 kronor.

Den redan anordnade sjöflygstationen vid Västeråsfjärden disponeras av

1. flygkåren.

A landflygfältet nyuppföras hangarbyggnad, mindre verkstad in. m. enligt

bifogade kostnadsberäkning (bil. 2 b).

För kåren icke erforderliga lokaler inom kasernetablissementet disponeras

av centrala flygverkstaden.

Kostnaderna för flygkårens förläggning framgå av bilaga 2 b.

2. flygkåren. Karlskrona—Hägernäs.

2. flygkåren förlägges i erforderliga lokaler inom Karlskrona grenadjärregementes

etablissement, vilka enligt vad utredningsmännen inhämtat hos

arméförvaltningens fortifikationsdepartement kunna disponeras för ändamålet.

Sjöflygstation anordnas vid den norr om nämnda etablissement vid Danmarksfjärden

belägna Studentviken. Platsen lämpar sig väl för anläggande

av en sjöflygstation.

Enligt nu gällande plan skulle den redan i Karlskrona på Stumholmen

belägna sjöflygstationen utökas med hangarbyggnader m. m. (se bil. 1), vartill

medel — 215,000 kronor — ställts till flygstyrelsens förfogande. Av dessa

medel äro omkring 25,000 kronor disponerade för utförande av planeringar

och cementplaner. Återstoden omkring 190,000 kronor finnas fortfarande

disponibla. Arbetena äro tillsvidare avbrutna.

Den vid Studentviken belägna mark, som erfordras för flygstations anläggande,

liksom ock den för vägförbindelse mellan stationen och kasernetablissementet

erforderliga marken äges av Karlskrona stad. Utredningsmännen

hava vid besök på platsen inhämtat, att från Karlskrona stads sida

hinder ej torde möta att utan kostnad för statsverket få disponera de erforderliga

markområdena.

Flygstyrelsens på anmodan av utredningsmännen utförda beräkning av

byggnadskostnaderna vid förläggning av 2. flygkåren till Karlskrona bifogas

(bil. 2 a).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 175. 27

På grundval av denna kostnadsberäkning hava utredningsmännen låtit utarbeta

ett förenklat förslag beträffande förläggningen av 2. flygkårens huvuddel

till Karlskrona med tillgodoseende av behovet av förläggningsutrymme

för tillfällig förläggning av mindre manskapsstyrka vid Hägernäs.

Utredningsmännens förslag avviker från flygstyrelsens i följande avseenden.

De planerade hangarbyggnader m. m. på Stumholmen, för vilka medel

tidigare anvisats, men vilka ännu icke uppförts, förutsättas icke komma till

utförande, enär för 2. flygkåren avsedda hangarer böra uppföras i omedelbar

närhet av kårens verkstad och kasern. Med anledning härav utökas det av

flygstyrelsen föreslagna hangarutrymmet vid Studentviken.

Vid de cementplaner, som redan utförts på Stumholmen, kunna med fördel

tälthangarer uppställas, och sålunda ytterligare hangarutrymme beredas,

därest tillfälligtvis behov därav ifrågakommer.

Monteringshall samt verkstad och ångcentral hava sammanslagits, varvid

ångcentralen reduceras till centralvärmeanläggning för denna byggnad. Hangarerna

bliva sålunda icke uppvärmda. Detsamma är förhållandet i Västerås,

Malmen och Ljungbylied.

Verkstadens omfattning inskränkes på grund av närheten till flottans

varv, varest eu del reparationsarbeten kunna komma till utförande.

Inredning av flygmaterielförråd m. m. i befintliga byggnader har beräknats

draga en kostnad av allenast 25,000 kronor, emedan kostnaderna för anordningar,

avseende underhåll och vård av instrument, kunna inskränkas, om

dylika arbeten utföras å flottans varv.

Vid Hägernäs uppföres barack samt matinrättning. Härigenom komma

de delar av 2. flygkåren, vilka för övningar tillfälligtvis förläggas till Hägernäs,

att kunna beredas bostad i land, varigenom kostnaderna för logementsfartyg

undvikas.

De i flygstyrelsens kostnadsberäkning ifrågasatta förbättringsarbetena vid

Hägernäs synas utredningsmännen icke vara ofrånkomliga, då platsen endast

tillfälligtvis och i mindre utsträckning beräknas bliva tagen i anspråk för

flygövningar.

Kostnaderna för flygkårens förläggning framgå av bilaga 2 b.

Vid förläggning av 1. flygkåren till Västerås och 2. flygkåren till Karlskrona—Hägernäs

enligt det genom utredningsmännen utarbetade förslaget

kommer det för 1. flygkåren avsedda hangarutrymmet att bliva något större

och det för 2. flygkåren avsedda att bliva något mindre än som ursprungligen

beräknats. Detta utjämnas lämpligen därigenom, att i sjöhangaren i

Västerås ett visst utrymme — omkring 1,000 kvm. — upplåtes såsom förrådsutrymme

åt 2. flygkåren för den materiel, som i samband med översyn eller

reparation vid centrala flygverkstaden befinner sig i Västerås.

Bil 2 a.

Kostnadsberäkning uppgjord av flygstyrelsen.

I. flygkåren. Västerås.

Dränerings m. fl. arbeten å flygfältet ................. kr. 108,000: —

Markförvärv från Klinta och Hagbyholm............ » 55,000: —

Expropriation av arrenderätten till Hässlö krono
egendom

............................................................... » 50,000: —

Syneförrättning och kontrollantarvoden............... » 8,000: —

Vägförbindelse mellan landflygfältet och centrala

flygverkstaden ...................................................... » 50,000: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Kortare vägförbindelse mellan kasernetablisse
mentet

och sjöflygstation....................................

Transportbil för flygmateriels överförande från

och till landflygfältet ........................................

Hangarer å landflygfältet .......................................

Monteringshall och mindre reparationsverkstad

vid landflygfältet.................................................

Vaktstuga vid landflygfältet....................................

Bensinanläggning vid landflygfältet .....................

Inredningsarbeten för iordningställande av flygmaterielförråd

i befintliga byggnader...............

kr.

»

»

»

»

Sjöflygstation enligt bil. 1...

5,000: —

16,000: —

200,000: —

150,000: —

13,000: —

20,000: —

45,000: — 720,000: —

............ kr. 530,000: —

Kronor 1,250,000: —

2. Flygkåren, Karlskrona—Hägernäs.

Karlskrona vid Studentviken.

604,000: —

270,000: —

492,500: —

Kronor 1,366,500: —

För 1. flygkåren enligt ovan ........................................... » 1,250,000: —

Kronor 2,616,500: —

lledan anvisade medel:

Västerås .............................................................. kr. 530,000: —

Karlskrona............................................................ » 215,000: —

Hägernäs ............................................................ » 443,000: —

Uppsala *).......................................................... » 335,000: — ! ,523,000: —

Att anvisa kronor 1,093,500: —

*) Jämlikt kungl. brev den 4 juni 1920 får detta belopp, som anvisats till flygstyrelsen,

tills vidare icke tagas i anspråk.

Planering, vägar och stängsel............................... kr. 27,000: —

Strandskoning, cementplaner, slip m. m............. » 30,000: —

Hangarbyggnad ..................................................... » 180,000: —

Monteringshall......................................................... » 150,000: —

Verkstad med ång- och kraftcentral .................... » 85,000: —

Inredning av flygmaterielförråd i befintliga byggnader.

.................................................................... » 45,000: —

Bensinanläggning ................................................. » 20,000: —

Vatten-, avlopps- och elektriska ledningar............ » 12,000: —

Oförutsedda utgifter 10 % ................................... » 55,000: —

Karlskrona å Stumholmen.

Redan beslutade arbeten enligt bil. 1 ................. kr. 215,000: —

Värmecentral med ledningar ................................. » 50,000: —

Oförutsedda utgifter................................................ » 5,000: —

Hägernäs.

Nedlagda kostnader enligt bil. 1........................... kr. 443,000: —

Utökning av verkstad............................................ » 30,000: —

Ombyggnad av brygga .......................................... » 12,000: —

Anordnande av utfartsväg....................................... » 3,000: —

Oförutsedda utgifter............................................... »__4,500: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

29

Bil. 2 b.

Kostnadsberäkning uppgjord genom utredningsmännen.

I. Flygkåren, Västerås.

Dränerings- in. Ii. arbeten å flygfältet ................. kr.

Markförvärv från Klinta och Hagbyholm ............ »

Expropriation av arrenderätten till Hässlö krono
egendom

*)............................................................ »

Syneförrättning och kontrollant&rvoden............... »

Yägförbindelse mellan landflygfältet och centrala

flygverkstaden..................................................... »

Kortare vägförbindelse mellan kasernetablisse
mentet

och sjöflygstation ................................. »

Transportbil för flygmateriels överförande från

och till landflygfältet....................................... »

Hangarer å landflygfältet ....................................... »

Monteringsliall och mindre reparationsverkstad

vid landflygfältet .............................................. »

Yaktstuga vid landflygfältet.................................... »

Bensinanläggning vid landflygfältet ..................... »

Inredningsarbeten för iordningställande av flygmaterielförråd

i befintliga byggnader............... »

Sjöflygstation enligt bil. 1.............................

2. Flygkåren.

Karlskrona.

Nedlagda kostnader på Stumholmen..................

Planering, vägar, stängsel....................................

Strandskoning, cementplaner, slipar m. in.......

Hangarbyggnad ...................................................

Monteringshall med verkstad och värmecentral

Inredning av förråd i befintliga byggnader.....

Bensinanläggning ...............................................

Vatten-, avlopps- och elektriska ledningar ......

Oförutsedda utgifter 10 % ................................

108,000: —

55,000: —

50,000: —

8,000: —

50,000: —

5,000: —

16,000: —

200,000: —

150.000

13.000

20.000

45,000: —

..................... kr. 530,000:

Kronor 1,250,000:

. kr. 25,000

» 27,000

—

» 30,000

—

» 200,000

—

» 150,000

—

» 25,000

—

» 20,000

—

* 12,000

—

» 43,500

.T- 532.500:

Hägernäs.

Nedlagda kostnader enligt bil. 1.

Barack .........................................

Matinrättning och kök ...............

.. kr. 443,000

.. » 85,000

.. » 65,000

593.000: —

Kronor 2,375,500:

*) Denna kostnad, vars storlek beror av domstols prövning, kan endast approximativt

angivas, men, det bär angivna beloppet torde enligt utredningsmännens åsikt vara fullt

betryggande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Meclan anvisade medel

Västerås .........................

Karlskrona.......................

Hägernäs .......................

Uppsala *).......................

...... kr. 530,000: —

...... » 215,000: —

..... » 443,000: —

• v.. ?> 335''0001 ~ 1,523,000: —

Att anvisa kronor 852,500: —

*) Jämlikt kungl. brev den 4 juni 1926 får detta belopp, som anvisats till flygstyrelsen,

tills vidare icke tagas i anspråk.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående första och andra flygkårernas förläggning. s. 28 i texten
  2. Rskr. 1928:362 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående 1. och 2. Jlygkårernas förläggning. a1 i texten
  3. JoU 1928:82 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående 1. och 2. flygkårernas förläggning. s. 1 i texten