Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående visst tillägg till förordningen den 29 juni 1917 angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen m. m

1928-03-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:186, Med förslag till förordning angående visst tillägg till förordningen den 29 juni 1917 angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

1

Nr 186.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående visst tillägg till förordningen den 29 juni 1917 angående

förbud i vissa fall mot användande av vilseledande

varubeteckningar vid handel med födoämnen m. m.; given Stockholms

slott den 9 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, inhämta riksdagens

yttrande över härvid fogade förslag till förordning angående visst tillägg

till § 1 i förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud i vissa

fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med

födoämnen samt till kungörelse angående den högst tillåtna vattenhalten

i smör; och har Kungl. Maj:t för avsikt att, efter mottagande av riksdagens

svar, företaga den slutliga prövningen av samma förslag och förordna om

utfärdande av författningar i ämnet.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 156 häft. (Nr 186.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Förslag

till

förordning angående visst tillägg till § 1 i förordningen den 29 juni

1917 (nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande

varubeteckningar vid handel med födoämnen.

Härigenom förordnas, att i § 1 i förordningen den 29 juni 1917 angående

förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid

handel med födoämnen skall efter sista stycket införas ett nytt stycke av

följande lydelse:

Där för särskilt fall meddelats bestämmelser i fråga om vad som skall

avses med normal sammansättning av här ovan angiven vara, gälle vad

sålunda stadgats.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1929.

Förslag

till

kungörelse angående den högst tillåtna vattenhalten i smör.

Jämlikt sista stycket i § 1 i förordningen den 29 juni 1917 (nr 420)

angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar

vid handel med födoämnen förordnas härigenom, att i fall, varom

i nämnda förordning avses, vattenhalten i smör, för att varan skall i

sådant hänseende anses äga normal sammansättning, ej må överstiga 16

procent.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1929.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 9 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von

Stockenström. \

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför efter gemensam

beredning med chefen för handelsdepartementet:

Sedan Kungl. Maj:t genom proposition den 30 april 1917 nr 348 inhämtat

riksdagens yttrande över ett propositionen bilagt förslag till förordning angående

förhud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar

vid handel med födoämnen samt riksdagen i skrivelse den 13 juni 1917

nr 357 anmält sitt i anledning av berörda proposition fattade beslut, utfärdades

den 29 juni 1917 förordning i ämnet (nr 420). Enligt denna må

vid varas saluhållande eller försäljning såsom födoämne för densamma icke

brukas någon i samma förordning angiven varubenämning, där varan till

sin sammansättning avviker från den normala sammansättningen hos den

vara, vilken genom benämningen utmärkes. Förordningen upptager varubenämningen

smör samt dessutom följande benämningar; mjölk, margarin,

flott, mjöl eller därmed liktydig benämning, socker och honung samt ägg

och saft i vissa fall. Saluhåller eller försäljer någon vara under benämning,

som ej må användas, varde, där han haft eller bort hava vetskap om varans

verkliga beskaffenhet, dömd till böter från och med 50 kronor till och med

1,000 kronor, där ej förseelsen enligt allmän lag bör beläggas med strängare straff.

Med avseende å exportsmör gäller, enligt 1 § i kungörelsen den 15 december

1922 (nr 572) med vissa bestämmelser att lända till efterrättelse vid utförsel

ur riket av smör, sådan paragrafen lyder enligt kungörelsen den 5 mars

1926 (nr 50), att naturligt smör ej må ur riket utföras annorledes än i

kärl försett med det för svenska smörprovningarna registrerade varumärket,

det så kallade runmärket, samt att runmärkt smör, som är avsett att ur riket

utföras, ej må äga högre vattenhalt än 16 procent. För utrönande av vattenhalten

i runmärkt smör är enligt samma kungörelse å utförselorten allmän

åklagare, statskonsulent i mejerihushållning eller den lantbruksstyrelsen

därtill förordnar berättigad att taga prov av sådan vara, vilket skall överlämnas

till behörig undersökningsförrättare.

Med skrivelse den 6 november 1925 har lantbruksstyrelsen överlämnat en

till styrelsen ställd framställning från svenska smörprovningarnas förvaltningsutskott,

vari hemställts om vidtagande av åtgärder för införande av sär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

skilda lagbestämmelser mot saluhållande jämväl inom landet av smör med

vattenhalt överstigande 16 procent. Till stöd härför har anförts följande.

Efter hand som vårt lands smörexport åter ökades bleve det alltmera

angeläget, att smörets vattenhalt begränsades till den i importländerna tilllåtna,

nämligen 16 procent.

Av den kontroll över vattenhalten i det svenska smöret, som för närvarande

påginge såväl genom svenska smörprovningarnas som statens försorg,

framginge emellertid, att en del smörproducenter icke tillräckligt beaktade

detta. En bidragande orsak härtill vore utan tvivel, att det smör,

som avsattes inom landet, icke vore underkastat tydliga bestämmelser i detta

hänseende. Då en stor del av mejeriernas smörproduktion avsåges för konsumtion

inom landet och därvid ofta innehölle högre vattenhalt än den för

exportsmör bestämda, insåge icke mejerierna alltid nödvändigheten av att

ej överskrida den för exportsmör fastställda vattenhalten.

Det syntes vara nödvändigt, att allt inom landet salubjudet smör bleve

underkastat liknande bestämmelser rörande vattenhalten. Endast därigenom

torde det vara möjligt att beträffande vattenhalten erhålla ett fullt pålitligt

exportsmör. Även borde det för den inhemska konsumtionen vara av betydelse,

att smöret icke innehölle för hög vattenhalt.

För det svenska smörets anseende på den utländska marknaden, särskilt

då det nu efter kristiden måste på nytt inarbetas därstädes och därvid hade

att upptaga konkurrens med smör från länder, i vilka smörets vattenhalt

vore genom lagbestämmelser reglerad, vore det av stor betydelse, att det

befunnes pålitligt även i detta avseende.

Lantbruksstyrelsen har för egen del uttalat sig sålunda:

Det vore uppenbart, att en hög vattenhalt i smör borde anses såsom en

otillåten avvikelse från dylik varas normalsammansättning. Enligt till lantbruksstyrelsen

inkomna uppgifter syntes emellertid saluhållande av smör

med anmärkningsvärt hög vattenhalt icke sällan förekomma. Sålunda hade

under tiden 1 februari 1924—30 augusti 1925 enbart i Stockholms stads

hälsovårdsnämnds kemiska laboratorium ej mindre än 77 undersökta smörprov

uppvisat en högre vattenhalt än 16 procent. Av nämnda prov innehölle 20

mer än 20 procent vatten. I ett prov uppgick vattenhalten ända till 26.72

procent. Lantbruksstyrelsen hade sig också bekant, att under senare tid

åtal enligt förordningen den 29 juni 1917 i ett flertal fall anställts,

när vattenhalten i saluhållet smör vid undersökning befunnits vara onormalt

hög. Emellertid vore det enligt lantbruksstyrelsens mening en stor

brist, att bestämmelserna i förevarande avseende icke vore fullt tydliga.

En viss tveksamhet kunde givetvis göra sig gällande beträffande vad

som vore att anse såsom normal vattenhalt hos smör, och det torde — i

saknad av mera bestämda föreskrifter — icke kunna förväntas, att fullt

lika uppfattning härutinnan skulle råda vare sig bland åklagare eller domare.

Då den enskilde smörproducenten i regel hade ekonomisk fördel av

att vattenhalten i det tillverkade smöret hölles relativt hög, vore det tydligt,

att på grund av oklarheten i gällande bestämmelser smörets vattenhalt

mången gång bleve högre, än vad som ur det allmännas synpunkt

kunde anses lämpligt.

På fråga, vad som skulle förstås såsom normal vattenhalt hos smör,

hade livsmedelslagstiftningskommittén i skrivelse till Kungl. Maj:t den 2

februari 1921 hänvisat till den genomsnittssiffra, som erhållits vid ett flertal

för kommitténs räkning utförda undersökningar av smörprov, som tagits

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 186.

i den fria handeln. Då denna siffra hölle sig omkring 14 procent, måste

enligt kommitténs mening den normala vattenhalten i smör även enligt

en jämförelsevis vid tolkning snarare ligga under än över 16 procent.

Lantbruksstyrelsen delade kommitténs uppfattning i förevarande avseende.

Fastställandet av högsta tillåtna vattenhalt i saluhållet smör till 16 procent

skulle även komma att utöva ett gynnsamt inflytande på landets

smörexport.

På grund av det oefterrättlighetstillstånd, som nu rådde med avseende å

vattenhalten hos inom landet salubjudet smör, hade svårigheten att övervaka

vattenhalten hos exportsmöret ökats i sådan grad, att en verklig kontroll

vore nästan utesluten. Klagomål å vattenhalten i svenskt exportsmör

förekomme också ofta. Häri torde vara att söka en av de mest betydelsefulla

orsakerna därtill, att svenskt smör i England noterades avsevärt

mycket lägre än danskt och stundom även finskt smör, ofta mellan 20 och

30 öre per kilogram. Ett nödvändigt villkor för upprätthållandet av det

svenska smörets anseende på exportmarknaden torde enligt lantbruksstyrelsens

förmenande vara, att sådana åtgärder vidtoges för kontroll av vattenhalten

i smör i allmänhet, att en export av i detta hänseende bristfälligt

smör i möjligaste mån förhindrades.

Lantbruksstyrelsen funne de i svenska smörprovningarnas förenämnda

skrivelse framförda synpunkterna värda allvarligt beaktande.

På grund av vad sålunda anförts hemställde lantbruksstyrelsen om utfärdande

av bestämmelser i syfte att förhindra saluhållande eller försäljning

inom landet av smör med högre vattenhalt än 16 procent.

Härjämte har svenska mejerikonsulentföreningen i en till Kungl. Maj:t

ställd skrift av den 2 november 1925 på i huvudsak ovan angivna skäl

gjort enahanda hemställan, med avseende varå lantbruksstyrelsen i infordrat

utlåtande den 23 november 1925 åberopat sin ovanberörda skrivelse

den 6 november 1925.

Slutligen har grosshandlaren Hugo Lundberg i en till regeringen ställd

skrift påkallat åtgärd till förhindrande av att runmärkt smör efter uppblandning

med sekunda mejerismör försåldes som runmärkt mejerismör.

I ärendet har kommerskollegium den 10 februari 1926 avgivit infordrat

utlåtande samt därvid överlämnat yttranden av Sveriges kemiska industrikontor,

Sveriges köpmannaförbund, Kooperativa förbundet, rikets samtliga

handelskammare och aktiebolaget Ost.

Det av lantbruksstyrelsen samt svenska smörprovningarnas förvaltningsutskott

och svenska mejerikonsulentföreningen framhållna behovet

av reglerande författningsbestämmelser rörande smörhandeln — eller kanske

närmast smörtillverkningen — inom landet har bekräftats och i allmänhet

livligt vitsordats av samtliga de hörda näringsorganisationerna,

även om vissa av dessa framhållit, att den illojala smörhandeln torde

kunna förhindras med andra medel än nya författningsföreskrifter. Vid

sitt ställningstagande till frågan hava organisationerna, i likhet med

lantbruksstyrelsen och den initiativtagande sammanslutningen, fäst särskilt

avseende å det inflytande den påyrkade författningen skulle kunna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

utöva på den svenska smörexporten. Beträffande omfattningen av de

ifrågasatta bestämmelserna och graden av vattenhalt hava ett par avvikande

meningar framkommit. Sålunda anse handelskammaren i Göteborg

och Sveriges köpmannaförbund, att bestämmelserna endast höra omfatta

mejerismör och ej s. k. lantsmör (hondsmör), samt Skånes handelskammare,

att vattenhalten hos prima smör hör begränsas till 16 procent,

men att smör med högre vattenhalt, t. o. m. 20 procent, likväl borde få

försäljas under särskilt angivande av dess lägre kvalitet, till exempel

liksom i Danmark genom benämningen »vattensmör» eller dylikt. Enligt

uttalande av Sveriges köpmannaförbund, vilket uttalande tillika stödes på

åberopad uppgift av svenska mejerikonsulentföreningen, är vattenhalten i

så kallat hondsmör i regel icke högre än 12 å 13 procent och uppgår

sällan eller aldrig till 14 å 15 procent. Jämväl aktiebolaget Ost, som

direkt föreslagit, att de ifrågasatta bestämmelserna om maximering av

vattenhalten i smör borde gälla allt smör och sålunda även hondsmör,

angiver samma procentsatser för vattenhalten i sistnämnda slag av smör.

Kommerskollegium har först erinrat om livsmedelslagstiftningskommitténs

i dess år 1921 avgivna betänkande angående enhetlig, utvidgad

livsmedelslagstiftning framlagda förslag till vissa specialbestämmelser för

saluhållande och försäljning av smör inom landet (sid. 25 o. f. samt 175 o. f.)

samt därefter för egen del anfört följande.

Kommitténs förslag avsåge bland annat förekommande av högre vattenhalt

hos smör än 16 procent, d. v. s. samma maximihalt, som nu av lantbruksstyrelsen

m. fl. påyrkades. Kommittén hade stött sitt förslag på verkställda

analyser, utvisande, att den normala vattenhalten i smör måste sägas snarare

ligga under än över 16 procent. Kommittén hade vidare uttalat den uppfattningen,

att det framlagda förslaget icke skulle medföra några svårigheter

för den lojala smörhanteringen i riket vare sig ifråga om mejerismör

eller s. k. lantsmör (bondsmör).

Den i ärendet verkställda utredningen torde oförtydbart ådagalägga, att

inom landet tillverkades och försåldes betydande kvantiteter smör med högre

vattenhalt än 16 procent. Bland sakkunniga på området syntes den åsikten

vara allmän, att en högre vattenhalt än 16 procent så väsentligt avveke

från den normala vattenhalten, att den måste medföra en försämring av

smörets kvalitet. Härtill komme, att en dylik hög vattenhalt kunde åstadkommas

— och sannolikt även åstadkommits — i illojalt syfte.

Saluhållande eller försäljning såsom födoämne av smör, innehållande mer

än 16 procent vatten, torde väl i allmänhet vederbörande kunna, under

åberopande av ovannämnda uppfattning hos sakkunniga, med framgång

beivra med stöd av 1917 års förordning angående förbud i vissa fall

mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen.

Åtalsvägen torde också hava anlitats men ej ansetts leda till

en tillfredsställande reglering av den svenska smörproduktionen för inhemsk

förbrukning än mindre för export. För en jämväl för den inhemska marknaden

så viktig och dyrbar allmän konsumtionsvara som smör syntes kollegium

angeläget, att ett gränsvärde fastställdes för vattenhalten, varigenom

allmänheten bereddes garanti för fullgod vara. På grund härav ansåge

sig kollegium böra även för den inhemska marknaden förorda lagfästande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1S6. 7

av den föreslagna maximigränsen av 16 procent vattenhalt för allt smör.

De olägenheter för producenterna av s. k. bondsmör, som av ett par orgasationer

framhölles såsom skäl mot detta smörs inbegripande under en dylik

lagstiftning, syntes kollegium överdrivna. I allt fall kunde det befaras, att

olägenheterna av ett sådant undantagande skulle kunna bliva av sådan art,

att syftet med en lagstiftning av förevarande slag — allmänhetens säkerställande

mot illojala affärsmetoder och i viss mån reglering av exporthandeln

— bleve till väsentlig del förfelat.

Kommerskollegium hemställde om utfärdande av författningsbestämmelser

av den innebörd, att smör icke finge för förbrukning inom riket saluhållas

eller försäljas såsom födoämne, därest vattenhalten i smöret överstege 16

procent.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln punkt 80, har jag framhållit,

att under senare år frågan om åtgärder för höjande av det svenska

smörets, i synnerhet exportsmörets, kvalitet tillvunnit sig stor uppmärksamhet,

därvid bland annat påpekats den svenska smörproduktionens

relativt stora ojämnhet och den därav följande ofördelaktiga inverkan på

möjligheterna att å de utländska marknaderna upprätthålla priset på det

svenska smöret. Jag erinrade vidare, att såsom ett led i strävandena att

avhjälpa berörda missförhållanden fjolårets riksdag på Kungl. Maj:ts förslag

anvisade medel till anställande vid svenska smörprovningarna av

två konsulenter med uppgift att öva kontroll över exportmejerierna och

bistå dem med råd och hjälp; och syntes mig ett fullföljande av arbetet

för ifrågavarande ändamål i hög grad önskvärt.

I lantbruksstyrelsens nu förevarande framställning, tages närmast sikte

på svårigheten att, så länge hinder icke möter för salubjudande och försäljning

inom landet av smör med högre vattenhalt än 16 procent, effektivt

övervaka att icke från Sverige utföres smör, som på grund av för

stor vattenhalt måste anses vara av lägre kvalitet.

Även om anställandet vid svenska smörprovningarna av ovannämnda

mejerikonsulenter är av viss betydelse för skärpande av kontrollen jämväl

i nu ifrågavarande avseende, måste jag, i betraktande av den allvarliga

skada vår smörexport av angiven anledning kan befaras lida och med

hänsyn till angelägenheten att även å den inhemska marknaden i möjligaste

mån förhindra förekomsten av smör med alltför hög vattenhalt, dela

lantbruksstyrelsens av kommerskollegium och så gott som samtliga i

ärendet hörda näringsorganisationer biträdda uppfattning rörande behovet

av bestämmelser i ändamål att förhindra saluhållande eller försäljning

inom landet såsom födoämne av smör med högre vattenhalt än 16 procent.

Anledning synes mig ej föreligga att från tillämpningen av dylika bestämmelser

undantaga så kallat lantsmör. Därest sådant smör beredes

på vanligt sätt torde det i regel ej innehålla mer än 12 å 13 procent

vatten, och de ifrågasatta bestämmelserna torde alltså ej medföra några

svårigheter för den lojala tillverkningen. Ett dylikt inbegripande av

lantsmöret under bestämmelserna torde särskilt vara påkallat på grund

Departementtchefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

av den svårighet med kontrollen över bestämmelsernas efterlevnad, som

eljest säkerligen skulle uppkomma.

Behovet av stadganden med angivet syfte synes mig lämpligen böra

tillgodoses dels genom ett tillägg till § 1 i ovanberörda förordning den 29

juni 1917 av innebörd, att för särskilt fall bestämmelser kunna meddelas

i fråga om vad som skall avses med normal sammansättning av i förordningen

angiven vara, dels ock genom utfärdande av dylika bestämmelser

rörande smör, därvid såsom villkor för att smör skall anses äga

normal sammansättning bör fordras, att vattenhalten i detsamma icke må

överstiga 16 procent. Att under det ifrågasatta tillägget till § 1 i nämnda

förordning även kommer att falla vissa andra varor än smör torde icke

innebära någon olägenhet, då i händelse behov skulle visa sig uppstå av

liknande föreskrifter rörande sammansättningen av andra i förordningen

avsedda varor, beslut härom i varje fall torde komma att underställas

riksdagens yttrande.

Departementschefen uppläser härefter utarbetade förslag till dels förordning

angående visst tillägg till § 1 i förordningen den 29 juni 1917

(nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande

varubeteckningar vid handel med födoämnen, dels ock kungörelse angående

den högst tillåtna vattenhalten i smör samt hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte besluta inhämta riksdagens yttrande över ifrågavarande författningsförslag

med förklarande därvid, att Kungl. Maj:t har för avsikt att, efter

mottagande av riksdagens svar, företaga den slutliga prövningen av samma

förslag och förordna om utfärdande av författningar i ämnet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

t

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Stockholm, Isaac Mardis’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående visst tillägg till förordningen den 29 juni 1917 angående a1 i texten
  2. JoU 1928:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition med förslag till förordning angående visst tillägg till förordningen den 29 juni 1917 angående förbud i vissa s. 6 i texten