Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel ro. ro

1928-03-09 · 194 sidor, varav 181 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 181 av 194 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:196, Angående vissa avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel ro. ro

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition nr 196.

1

Nr 196.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel

ro. ro.; given Stockholms slott den 9 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1928.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von

Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

Vid behandlingen i statsrådet den 4 januari 1928 av frågan om regleringen

av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1928—

1929 erinrade jag därom, att Kungl. Maj:t den 29 oktober 1926 bemyndigat

chefen för försvarsdepartementet att tillkalla särskilda utredningsmän för

att inom departementet verkställa utredning rörande omorganisation av den

centrala förvaltningen inom försvarsväsendet m. m. Jag anförde härefter,

att de jämlikt detta bemyndigande utsedda utredningsmännen den 14 november

1927 avgivit betänkande och förslag rörande den centrala försvarsförvaltningen

samt att yttranden däröver infordrats från vederbörande myndigBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 käft. (Nr 196.) 501/55328 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

LSnenämndens

betänkande och

förslag den

29 juni 1926.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

lieter. Då emellertid åtskilliga av dessa yttranden icke inkommit, kunde

jag icke för det dåvarande taga ståndpunkt till nämnda förslag, men komme

detsamma att framdeles upptagas till prövning. Ett genomförande av förslaget

skulle komma att inverka på såväl anslaget till departementet som

ock anslagen till arméförvaltningen och marinförvaltningen, lantförsvarets

och sjöförsvarets avlöningsanslag ävensom flygvapnets anslag till avlöning,

rekrytering, resekostnader m. m., vadan med hänsyn härtill dessa anslag, i

avvaktan på en blivande proposition i ämnet, allenast borde tagas i beräkning

å budgeten.

I enlighet med min i anslutning härtill gjorda hemställan hava ifrågavarande

anslag i den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen

upptagits med vissa angivna beräknade belopp.

De infordrade yttrandena över omförmälda omorganisationsförslag hava

numera inkommit till försvarsdepartementet. Jag får emellertid erinra, att

Kungl. Maj:t genom beslut den 2 mars 1928 bemyndigat chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla sakkunniga för att inom departementet biträda

med fortsatt beredning av frågan rörande omorganisation av den centrala

förvaltningen inom försvarsväsendet m. m. I betraktande av den föreliggande

frågans vidlyftiga beskaffenhet lärer den erforderliga ytterligare

beredningen av densamma icke kunna medhinnas inom sådan tid, att resultatet

därav skulle kunna föreläggas innevarande års riksdag. Vid uppskattandet

av medelsbehovet för budgetåret 1928—1929 under förutnämnda, i årets

statsverksproposition beräknade anslag utgår jag alltså från att den nuvarande

centrala förvaltningsorganisationen kommer att oförändrad äga bestånd

under nästkommande budgetår.

Innan jag ingår på frågan om medelsbehovet under nyssnämnda anslag,

torde jag få till behandling upptaga vissa mera omfattande avlöningsspörsmål,

som beröra personal, tillhörande olika huvudgrenar av försvarsväsendet.

A. Inrättande av vissa ordinarie beställningar samt lönereglering

för viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet.

Den 29 juni 1926 avgav försvarsväsendets lönenämnd betänkande och förslag

rörande reglerande av avlöningsförhållandena för viss civil icke-ordinarie

personal vid försvarsväsendet.

Detta förslag omfattade vissa icke-ordinarie befattningshavare, vilkas kontanta

avlöningsförmåner bestridas av medel, som anvisats under de särskilda

ordinarie anslagen under fjärde huvudtiteln till avlöning åt personal vid

staber, truppförband, kårer m. fl. Ehuru personal, som, utan att vara hänförlig

till arbetare, avlönades från andra anslag än de nyssnämnda, delvis

vore likställd med berörda icke-ordinarie befattningshavare och därför tilläventyrs

kunde finnas böra inordnas under samma avlöningsbestämmelser

som dessa befattningshavare, ansåg sig dock lönenämnden, på den grund

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

att förstberörda personals anställning vore beroende på den växlande tillgången

på medel under olika anskaffnings- och underhålls- m. il. dylika anslag,

icke böra utsträcka sitt betänkande till att omfatta samma personal.

Lönenämnden förutsatte emellertid, att det skulle vara på särskild prövning

beroende, i vad mån av nämnden utarbetade författningsbestämmelser skulle

bliva gällande å personal med avlöning från andra medel än ovanberörda

avlöningsanslag.

I huvudsak kunna de i lönenämnden s betänkande avsedda befattningarna

hänföras till någon av följande grupper, nämligen a) maskinister och eldare

vid kasernetablissemang och vissa andra militära anstalter, såsom sjukhus

och undervisningsverk, ävensom övermaskinist och elektriska montörer inom

Bodens fästning, b) skogvaktare för skogsförvaltningen vid lantförsvarets

mera betydande markområden, c) kokerskor och köksbiträden vid truppför.

band, d) betjäning vid skolor och dylika anstalter, e) sjukvårdspersonal vid

arméns garnisonssjukhus, flottans sjukhus i Karlskrona samt arméns och

kustartilleriets truppförband, f) ekonomipersonal vid garnisonssjukhusen och

flottans sjukhus i Karlskrona, g) för hästvården erforderlig personal vid

generalstabens stall, ridskolan och remontdepåerna samt h) viss förrådspersonal

(förrådsvaktmästare m. fl.) vid fästningar och dylikt.

Under avdelning I av betänkandet framlade lönenämnden förslag om överflyttande

på ordinarie stat av vissa maskinist-, eldare- och dylika befattningar.

Under avdelning II av betänkandet avgavs förslag om enhetlig reglering

av löneförhållandena för den övriga här ifrågavarande icke-ordinarie personalen.

Vid sin undersökning, huruvida och i vilken omfattning vid försvarsväsendet

sysselsatt icke-ordinarie personal borde uppföras på stat såsom ordinarie beställningshavare,

fann lönenämnden sig böra i huvudsak följa enahanda grundsatser,

som tillämpats i liknande fall, särskilt inom sådana förvaltningsområden

som rikets hospital och asyler, respektive fångvårdsstaten. För inrättandet

av ordinarie beställning av angiven beskaffenhet borde därför enligt

lönenämndens mening uppställas såsom villkor, förutom att tjänstens

innehavares hela arbetskraft fullt ut toges i anspråk för fullgörande av de

med tjänsten förbundna arbetsuppgifter, dels att vederbörandes tjänst vore

av den natur, att den under alla förhållanden och för framtiden kunde beräknas

vara erforderlig för förvaltningsarbetet vid särskilda truppförband,

anstalter, inrättningar och dylikt, dels att för tjänstens skötande krävdes en

särskilt kvalificerad personal, dels ock slutligen att tjänsten icke hade sådan

karaktär av övergångsplats, att den i regel plägade innehavas av yngre krafter,

vilka efter ett fåtal år sökte sig till annan verksamhet.

Med utgångspunkt från berörda grundsatser föreslog lönenämnden, att till

ordinarie beställningar måtte förändras och såsom sådana under officersavlöningsreglementet

hänföras befattningarna såsom maskinister och eldare

av 1. klass vid arméns och flygvapnets truppförband, maskinister vid gamisonssjukhuset

i Boden och flottans sjukhus i Karlskrona, övermaskinist vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bodens fästning samt förste montör och montör därstädes. Till motivering

för sitt förslag anförde lönenämnden i huvudsak följande.

Vid olika tillfällen hade av arméförvaltningen, av vederbörande personal

ävensom av truppförbandscliefer uttalats önskemålet, att de nuvarande

maskinisterna och eldarna vid arméns truppförband måtte, i stället för att,

såsom nu vore fallet, vara kontraktsanställda, erhålla eu fastare anställning,

eventuellt genom befattningarnas uppförande å ordinarie stat.

Enligt de från och med år 1922 gällande, av Kungl. Maj:t fastställda arvodesförteckningarna

för lantförsvarets personal vore de belopp, varmed arvoden

förklarats högst få utgå till maskinister och eldare, i allmänhet upptagna

sålunda:

2,550 kronor för år till maskinist,

1,710 » » » » l:e eldare,

1,500 » » » » 2:e eldare.

Härtill komme förmåner av fri bostad med bränsle och lyse ävensom

manskapsportion eller ersättning därför.

Beträffande de kvalifikationer, som krävdes av maskinister och eldare vid

arméns truppförband, ävensom beskaffenheten av de göromål, som tillkomme

nämnda befattningshavare, funnes i § 8 av reglementet för underhåll och

vård av lantförsvaret tillhörande eller till lantförsvaret upplåtna byggnader

och markområden m. m. (kasernvårdsreglementet) den 30 november 1922

vissa föreskrifter av väsentligen följande innebörd:

Såväl maskinist som eldare anställdes av vederbörande truppförbandschef.

För att kunna antagas till maskinist fordrades att hava avlagt maskinistexamen

av andra klass eller därmed jämförlig examen. Från sådan examen

kunde dock dispens beviljas den, som på annat sätt förvärvat sådan kunskap

och erfarenhet, att han otvivelaktigt vore lämplig såsom maskinist. Maskinisten

vore ansvarig för det ekonomiska utnyttjandet av truppförbandets bränsle

samt för skötsel och vård av samtliga maskinella anläggningar med därtill

hörande ledningar, belysningsanläggningar jämte inre och yttre ledningar

för gas, vatten och avlopp med tillbehör, varjämte det ålåge honom att utan

särskild ersättning å under hans skötsel och vård stående anläggningar och

ledningar utföra sådana mindre reparationer och ändringsarbeten, som kunde

verkställas med av truppförbandet tillhandahållna verktyg. För anställning

såsom eldare fordrades väl vitsordad kunskap och erfarenhet i bränslets

rätta handliavande. Eldare lydde närmast under maskinisten och skulle

vara denne behjälplig vid utförandet av honom åliggande göromål samt vid

behov kunna vara hans ställföreträdare.

Lönenämnden hade tagit del av vissa regements-(kår-)instruktioner samt

därav inhämtat, att maskinist i anslutning till kasernvårdsreglementet i

i allmänhet liade sig ålagda detaljerade uppgifter med avseende å skötseln

av samtliga ledningar och maskinella anordningar vid truppförbanden och

att det ankomme på honom att instruera och leda det till biträde kommenderade

handräckningsmanskapet, samt att eldare hade till uppgift att vara

biträde åt och ställföreträdare för vederbörande maskinist och i sådan egenskap

fullgöra liknande uppgifter som denne. Enligt vad lönenämnden vidare

inhämtat, vore de maskinella anläggningar, vilkas skötande ankomme på

maskinister och eldare, givetvis icke fullt likartade vid arméns särskilda

kasernetablissemang, beroende därpå, att desamma uppförts vid olika tider

och efter olika planläggning. I stort sett hade emellertid under de senare

åren även i äldre etablissemang anordnats värmeanläggningar av samma

moderna typ, som införts inom de senast uppförda etablissemangen och

vilka för sin skötsel krävde speciellt utbildad personal. Inom köks-, bad
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

och tvättinrättningar, liksom vid truppförbandens verkstäder liade numera

överallt tillkommit ång- eller elektricitetsanläggningar och maskiner, vilkas

skötande och tillsyn krävde tillgång på maskinkunnig personal med särskilda

yrke skvalifikationer. Arbetsuppgifterna för personalen vore endast så tillvida

skiftande, som nämnda anläggningar liksom förefintliga ledningar för

värme, vatten, avlopp, gas och elektricitet hade något mindre omfattning i

de mindre etablissemangen än i de större. Den olikhet i angivna hänseenden,

som förefunnes, vore sålunda närmast kvantitativ och ej kvalitativ

och hade för närvarande utjämnats därigenom, att vederbörande maskinist,

såvitt anginge de större etablissemangen, biträddes av — förutom ett icke

obetydligt antal såsom handräckning beordrat manskap — två eldare (en av

l. klass och en av 2. klass), medan dylikt biträde vid de övriga etablissemangen

inskränktes till endast en eldare av 1. klass jämte erforderligt handräckningsmanskap,

i vissa undantagsfall till allenast kommenderat militärt

handräckningsmanskap.

Vid förevarande organisations- och avlöningsfrågas behandling hade till

sammanträde inför lönenämnden kallats ordföranden i arméns maskinistförening,

ordföranden i arméns eldarförening samt ombudsmannen för försvarsverkens

civila personals förbund. Dessa personalrepresentanter hade

inför nämnden sammanstämmande gjort gällande det önskemålet, att anställnings-

och avlöningsförhållandena för maskinister och eldare vid arméns

truppförband måtte så ändras, att de nuvarande icke-ordinarie befattningarna

ersattes med ordinarie beställningar på stat, eller i varje fall att befattningshavarna

erhölle fast anställning såsom extra ordinarie tjänstemän

med lön enligt löneplan med särskilda lönebelopp för olika löneklasser

och ortsgrupper inom de lönegrader, vartill befattningarna kunde bliva

hänförda. I fråga om maskinisterna vid arméns truppförband hade därvid

föreslagits, att de måtte upptagas å den vid officersavlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen bland gruppen C »civilmilitär personal

m. fl.» och där hänföras till 3. lönegraden eller samma lönegrad, som omfattade,

bland andra, tyghantverkare och fortmaskinister. Då avlöningsbeloppen

inom nyssnämnda lönegrad motsvarade lönebeloppen i 12. lönegraden

avdelning B enligt den för civilförvaltningen den 6 juni 1925 fastställda

löneplan, skulle arméns truppförbands maskinister vid bifall till förslaget

komma att likställas med maskinmästare av 2. klass vid rikets hospital

och asyler. Beträffande eldarna vid truppförbanden hade av personalrepresentanterna

gjorts gällande, att de borde jämställas med den personal inom

civilförvaltningen eller vid kommunikationsverken, som hade med dem likartade

arbetsuppgifter och tjänsteansvar. Härvid hade särskilt uttalats, att

då eldarnas uppgift icke, såsom deras tjänstebenämning angåve, vore att

själva utföra eldningen av ångpannor och dylikt, utan att såsom vederbörande

maskinisters biträden och ställföreträdare dels handleda det för eldningsanläggningarnas

skötande avsedda handräckningsmanskapet, dels ock

under maskinisterna utöva tillsyn över och verkställa reparationer å kasernetablissemangens

ledningar för värme, gas, elektricitet, vatten och avlopp

m. m. samt inom etablissemangen förefintliga maskinella anordningar, det

icke vore riktigt att jämföra dem med exempelvis eldarna vid rikets hospital

och asyler, vid vilka anstalter icke funnes tillgång till någon arbetskraft,

motsvarande den, som vid försvarsväsendet kunde göras tillgänglig genom

kommendering av handräckningsmanskap. Eldare vid hospital och asyler

hade följaktligen närmast att utföra endast de mindre kvalificerade arbetsuppgifterna

med ångpannors eldning och dylikt.

Då vid arméns truppförband enligt nu gällande organisation icke funnes

på stat uppförda några tekniskt utbildade militära eller civilmilitära beställ
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

ningshavare, måste det enligt lönenämndens åsikt anses föreligga ett stadigvarande

och även efter 1925 års försvarsorganisations fullständiga genomförande

kvarstående behov av maskintekniskt utbildad civil personal för att

med tjänstgöring, som helt toge dess arbetstid i anspråk, omhänderhava

skötseln av de olika kasernetablissemangens anläggningar för uppvärmning,

vatten, avlopp, gas och elektricitet ävensom den maskinella utrustningen vid

förefintliga verkstäder m. in. På grund härav hade lönenämnden funnit, att

de allmänna förutsättningar för icke-ordinarie befattningars uppflyttning till

ordinarie beställningar, som av lönenämnden angivits såsom utgångspunkt

för en sådan åtgärd, förelåge för såväl maskinisterna som eldarna av 1.

klass vid arméns truppförband. Eldarna av 2. klass, vilkas anställande, enligt

vad hittills varit fallet, även i framtiden syntes böra bliva beroende på,

huruvida arbetena inom vissa kasernetablissemang vore av större omfattning

än att de normalt kunde skötas av en maskinist och en eldare, syntes däremot

böra bibehållas såsom extra ordinarie tjänstemän.

Beträffande den löneställning, som borde givas åt maskinisterna i de ordinarie

beställningar, vilka borde inrättas för dem, ansåge lönenämnden, att

de, med hänsyn till deras arbetes art och omfattning samt det dem åliggande

ansvaret, fullt ut vore jämförliga med de vid rikets hospital och asyler

anställda maskinmästarna. Dessa befattningshavare vore indelade i två

klasser, nämligen maskinmästare av 2. klass (anställda vid de mindre hospitalen

i Stockholm, Göteborg och Malmö) samt maskinmästare av 1. klass

(anställda vid rikets större hospital och asyler). De förra åtnjöte enligt avlöningsreglementet

för befattningshavare vid verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, lön _ enligt lönegrad B 12 och de senare enligt lönegrad

B 14. Lönebeloppen i dessa båda lönegrader motsvarade lönebeloppen i

lönegraderna 3, respektive 4 i löneplan 0 enligt gällande officersavlöningsreglemente.

Då lönenämnden haft att taga ställning till frågan om truppförbandsmaskinisternas

inplacering i löneskalan, hade nämnden icke förbisett,

att de göromål, som ankomme på de maskinister, vilka vore anställda

vid de största kasernetablissemangen, knappast kunde antagas understiga

göromålen för maskinmästarna av 1. klass. Emellertid syntes samtliga

maskinister vid arméns kasernetablissemang böra sins emellan likställas.

Och då olikheten i arbete vid större och mindre etablissemang huvudsakligen

vore kvantitativ och kunde utjämnas därigenom, att till maskinisternas

biträden vid de större etablissemangen anställdes skolade arbetskrafter såsom

eldare av 2. klass, hade lönenämnden stannat vid att föreslå eu löneställning

för samtliga truppförbandsmaskinister, som motsvarade den, vilken

gällde för maskinmästare av 2. klass. De anförda synpunkterna rörande

maskinister vid arméns truppförband gällde givetvis i tillämpliga delar

maskinister vid vissa av de kårer, som vore avsedda att upprättas vid flygvapnet

och förläggas till vissa av arméns nuvarande kasernetablissemang.

Lönenämnden föresloge alltså, att maskinisterna vid truppförbanden hänfördes

till lönegraden C 3.

Yad anginge löneställningen för eldarna av 1. klass vid arméns truppförband,

hade lönenämnden funnit sig icke kunna framställa några väsentliga

erinringar mot vad av de hörda personalrepresentanterna framhållits därom,

att ifrågavarande befattningshavare knappast kunde eller borde jämföras

med den personal, som funnes anställd såsom eldare av 1. eller 2. klass vid

rikets hospital och asyler och som enligt avlöningsreglementet för civilförvaltningen

hänförts till lönegraderna B 6, respektive B 5. På grund av att

eldarna av 1. klass vore maskinisternas ställföreträdare, ansåge lönenämnden,

att dessa borde i löneskalan placeras högre än den för eldarna av 1.

klass vid hospital och asyler bestämda lönegraden B 6. Det syntes näm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlts proposition nr 196.

ligen lönenämnden särskilt böra beaktas, att under maskinmästarna vid

nämnda inrättningar såsom deras närmaste män vore anställda maskinister

av 1. respektive 2. klass med lön enligt lönegraderna B 10, respektive B 8.

Att ifrågavarande eldarebeställningar vid försvarsväsendet skulle givas en

löneställning, motsvarande maskinisternas vid hospital och asyler, hade lönenämnden

doek ansett sig icke böra ifrågasätta. Ehuru för befattningshavarna

såsom eldare av 1. klass vid arméns truppförband icke kunde uppdragas

någon direkt jämförelse med sådana befattningshavare, som under benämning

»reparatörer» funnes anställda vid telegrafverket och statens vattenfallsverk

med lön, motsvarande lönegrad B 7 för civilförvaltningen, hade

lönenämnden dock funnit skäligt och lämpligt att för eldarna av 1. klass

föreslå eu liknande löneställning och alltså förorda, att de upptoges under

lönegraden C 1 i officersavlöningsreglementet, vilken omfattade enahanda

lönebelopp som förenämnda lönegrad B 7. I likhet med vad som anförts

beträffande truppförbandsmaskinisterna syntes det få förutsättas, att beställningarna

för eldare av 1. klass kunde bliva behövliga vid vissa av de kärer.

som skulle uppsättas vid flygvapnet.

Beträffande maskinisterna vid garnisonssjukhusen i Stockholm och Boden

samt vid flottans sjukhus i Karlskrona — vilka för närvarande åtnjöte kontanta

arvoden å respektive 1,740, 3,000 och 3,294 kronor jämte fri bostad

med värme och, vad de två förstnämnda beträffade, jämväl lyse — ville

lönenämnden såsom sin uppfattning uttala, icke blott att de dessa maskinister

åliggande arbetsuppgifterna gjorde dem sinsemellan väsentligen likställda,

utan ock att de i all huvudsak kunde jämföras med maskinisterna

vid truppförbanden, vilkas befattningar av lönenämnden föreslagits att upptagas

såsom ordinarie beställningar på stat. Visserligen omfattade de

olika sjukhusen byggnader till mindre antal ävensom ledningar för värme,

belysning, vatten och avlopp i mindre utsträckning än som förekomme vid

de modernaste kasernetablissemangen, och väl torde sjukhusmaskinisterna i

olikhet med truppförbandsmaskinisterna endast i mindre omfattning hava

att handleda kommenderat handräckningsmanskap. A andra sidan syntes

det dock böra beaktas, att vid sjukhusen förekomme vissa maskinella anordningar,

vilkas skötande i avseende å arbetets kvalitet finge anses ställa

sådana krav på sjukhusmaskinisterna, som icke ägde motsvarighet för truppförbandsmaskinisterna.

Sjukhusmaskinisternas anställnings- och avlöningsförhållanden borde därför

principiellt ordnas lika som truppförbandsmaskinisternas. Vad emellertid

beträffade maskinisten vid garnisonssjukhuset i Stockholm, syntes det

lönenämnden, som om denna likställighet tillsvidare icke borde genomföras

genom att för honom uppfördes en ordinarie beställning på stat, enär det i

samband med lösningen av den för närvarande under utredning varande

frågan om Serafimerlasarettets omorganisation och anordnande i Stockholm

av ett centralsjukhus icke vore uteslutet, att garnisonssjukhuset i Stockholm

kunde komma att upphöra såsom självständig institution.

Vad anginge den personal, som under benämning eldare (förhandseldare)

funnes anställd vid ifrågavarande sjukhus, hade lönenämnden väl ansett det

kunna ifrågasättas, att i anslutning till nämndens förslag rörande uppförande

av ordinarie beställningar för de såsom maskinisternas ställföreträdare anställda

eldare av 1. klass vid vissa truppförband dylika beställningar även

borde inrättas vid sjukhusen. Då emellertid eldarna vid sjukhusen överhuvudtaget

icke eller endast i ringa omfattning hade att handleda handräckningsmanskap,

hade nämnden ansett, att dessa fortfarande borde bibehållas

såsom icke-ordinarie befattningshavare.

Från och med ingången av år 1919 hade å lantförsvarets arvodesförteck
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

ning varit uppfört arvode åt en övermaskinist vid Bodens fästning för omliänderliavande

av tillsynen å fästningens vatten-, avlopps- och värmeledningar

m. m.

Beträffande övermaskinistens arbetsuppgifter hade kommendanten i Boden

anfört, att dessa under årens lopp utökats, så att hans verksamhetsområde

numera omfattade jämväl ångpanne- samt ångköks- och maskintvättanläggningar.

Som numera utförandet av så gott som alla arbeten inom hans

verksamhetsområde skedde genom kronans egen personal och han därtill,

utöver i hans ursprungliga instruktion angivna arbeten, anbefallts att verkställa

inköp av för anläggningarna erforderliga materialier, att förvalta dessa

materialier, att utarbeta förslag till nybyggnads- och förändringsarbeten, att

lämna månadsrapport över arbetena samt att handhava besiktningen av varmvattens-,

lågtrycks- och högtryckspannor, kaloriferer, kokapparater samt

varmvattenberedare m. in., hade hans arbetsbörda i avsevärd grad ökats.

Härtill komme, att i övermaskinistens uppdrag inginge att instruera och

kontrollera fästningens och truppförbandens maskinist- och eldarepersonal

vid skötandet av samtliga anläggningar inom hans verksamhetsområde. Kommendanten

hade vidare meddelat, bland annat, att övermaskinisten för närvarande

ägde åtnjuta årligt arvode av 4,200 kronor jämte fri bostad, som

värderats till 300 kronor.

Lönenämnden hade funnit, att de allmänna förutsättningar, som nämnden

angivit för icke-ordinarie befattnings uppflyttande till ordinarie beställning

på stat, förelåge beträffande övermaskinistbefattningen. Efter övervägande

av befattningshavarens tjänsteuppgifter och de krav, som måste ställas på

honom, hade lönenämnden funnit, att ifrågavarande befattningshavare finge

anses bliva ekonomiskt tillgodosedd, om hans avlöning komme att utgå

enligt 4. lönegraden i löneplan C vid officersavlöningsreglementet. Ifrågavarande

beställningshavares inplacering i löneskalan enligt detta förslag

innebure, att hans ställning i lönehänseende skulle bliva densamma, som

enligt avlöningsreglementet för civilförvaltningen tillkomme befattningshavare

i 14. lönegraden, till vilken hänförts, bland andra, maskinmästare av 1. klass

vid hospital och asyler.

Från och med budgetåret 1924—1925 hade vidare på lantförsvarets

arvodesförteckning funnits upptagna befattningar för en förste montör och en

montör vid Bodens fästning. I avgivet yttrande i samband med dessa befattningars

inrättande hade arméförvaltningens vederbörande departement i

fråga om de blivande arvodena uttalat, att till utgångspunkt för arvodenas

lämpliga avpassande en jämförelse syntes böra göras mellan de föreslagna

befattningshavarna och andra statsanställda med i huvudsak enahanda arbetsuppgifter;

och hade departementen för sin del funnit, att ifrågavarande

befattningshavare lämpligen kunde jämställas med förste montör, respektive

montör vid statens vattenfallsverk. Arvodet hade bestämts för förste montören

till 3,750 kronor och för montören till 3,090 kronor.

Beträffande förste montörens arbetsuppgifter hade lönenämnden inhämtat,

att det ålåge honom att utöva tillsyn över samtliga inom Bodens fästning

förefintliga elektriska anläggningar och att tillhandagå med råd och upplysningar

icke blott beträffande de nu befintliga anläggningarnas skötsel och

vård utan även i fråga om eventuella nyanläggningar, såsom vid granskning

a,v förslag, kontroll av entreprenad, inköp av materialier in. m. samt att

lämna råd och anvisningar för eu ekonomisk och tekniskt riktig drift av

ifrågavarande anläggningar.

Vad anginge montören, vore denne forman för den civila och militära

personal, vilken hade att utföra reparationer, förändringsarbeten samt nyanläggningar

på fästningens omfattande krigstelefonnät.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Iflti.

9

De av lönenämnden uppställda allmänna förutsättningarna för uppflyttning

till ordinarie beställning syntes nämnden föreligga jämväl beträffande befattningarna

för förste montören och montören vid Bodens fästning. Yad anginge

deras inplacering i den vid officersavlöningsreglementet fogade löneplan

G för civilmilitära beställningsliavare m. fl., ansåge lönenämnden. att

den jämförelse, som vid befattningarnas inrättande gjorts med motsvarande

personal vid vattenfallsverket, i stort sett borde bibehållas. I enlighet härmed

och då förste montör vid vattenfallsverket åtnjöte lön enligt 12. lönegraden

av den nu gällande löneplanen i komnmnikationsverkens avlöningsreglemente

samt lönen i denna lönegrad motsvarade den. som utginge enligt

lönegrad 3‘ i löneplan C i officersavlöningsreglementet, föresloge lönenämnden,

att förste montören placerades i sistnämnda lönegrad. Vidkommande

montören skulle han, därest hans löneställning fortfarande helt jämställdes

med montör vid vattenfallsverket, avlönas enligt 8. lönegraden av

den nu gällande löneplanen i kommunikationsverkens avlöningsreglemente.

Denna lönegrad omfattade emellertid löneklasser, motsvarande löneklasserna

2—6 i löneplanen C i officersavlöningsreglementet, vadan det under angivna

förutsättning skulle bliva nödvändigt att inom sistnämnda löneplan för montören

inrätta en ny lönegrad, liggande mellan de nuvarande 1. och 2. lönegraderna.

Då en dylik åtgärd syntes lönenämnden mindre lämplig och nuvarande

innehavaren av befattningen i allt fall till följd, å ena sidan därav,

att Boden efter nu utgående arvodes bestämmande uppflyttats från dyrortsgruppen

F till dyrortsgruppen G samt, å andra sidan därav, att befattningshavaren

efter överflyttning till ordinarie beställningsliavare, i olikhet med

vad för närvarande vore fallet, komme att bliva berättigad att åtnjuta kallortstillägg,

finge anses bliva tillräckligt tillgodosedd, om han hänfördes till

lönegraden C 1, hade lönenämnden stannat vid att föreslå, att montören

placerades i nämnda lönegrad.

Lönenämnden övergick härefter till att yttra sig om pcnsionsförhuUandena

för den personal, som avsäges att överföras till ordinarie beställningar, samt

anförde i sådant hänseende, bland annat, följande.

Vid uppgörande av sitt förslag om inrättande av de nya ordinarie beställningarna

hade lönenämnden utgått därifrån, att vid första tillsättandet

av dessa beställningar det endast i undantagsfall borde förekomma, att dylik

tjänst förklarades ledig till ansökan. I stället syntes det kunna förväntas,

att de myndigheter, varunder tjänsterna i fråga lydde, komme att erhålla

bemyndigande av Kungl. Maj:t att, utan att ansökan behövde ifrågakomma,

förse de personer, som vid tiden för övergången till den nya ordningen vid

vederbörliga truppförband eller formationer i egenskap av icke-ordinarie befattningshavare

fullgjorde de göromål, för vilkas bestridande de nya beställningarna

avsåges, med fullmakt (konstitutorial) å respektive beställningar.

Vid ett sådant förfaringssätt torde givetvis de sålunda till ordinarie tjänstemän

övergångna befattningshavarna bliva skyldiga att för tiden från och med

överflyttningen erlägga de pensionsavgifter för såväl tjänste- som familjepension,

som vid tiden för överflyttningen vore eller framdeles kunde varda

fastställda för respektive beställningar.

Vid en övergång av nu ifrågavarande slag komme emellertid personalen

i fråga att drabbas av retroaktiva pensionsavgifter, vilkas erläggande dock

kunde bliva i hög grad betungande särskilt för dem, som vid övergången

uppnått eu mer framskriden levnadsålder.

Enligt reglementet för arméns pensionskassa den 26 februari 1904 (S. F.

nr 9) erfordrades i allmänhet, att den, vilken skulle kunna bliva berättigad

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

till s. k. kassapension, kunde räkna minst 30 tjänsteår efter 20:e åldersåret

och för minst nämnda antal år erlagt årlig avgift till pensionskassan av sex

procent av den pensionssumma, som gällde för den pensionsklass, vartill

vederbörande beställning enligt reglementet vore att liänföra. Såsom tjänsteår

finge enligt § Öl i reglementet räknas de efter 18:e åldersåret i publik

tjänst tillbragta och skulle den, som finge ordinarie beställning efter att

tidigare hava innehaft dylik tjänst, med företeende av bevis om den föregående

publika tjänstetiden, för samma tid erlägga retroaktiv avgift med

stadgad årsavgift för varje år, han före utnämning till ordinarie tjänst uppehållit

publik befattning. Yad åter beträffade retroaktiva pensionsavgifter

för förvärvande av familjepension, stadgades i § 4 mom. 3 av reglementet

för arméns nya änke- och pupillkassa den 30 december 1905 (S. F. nr 83),

bland annat, att civilmilitär eller civil tjänsteman, som vid tillträde av beställning

på stat icke förut varit delägare i kassan, hade att retroaktivt erlägga

årsavgift med tre och en halv procent å det avlöningsbelopp, efter

vilket fyllnadspensionen för den befattning, han innehade, skulle beräknas,

från tiden från början av det kalenderår, under vilket han fyllt 30 år.

Beträffande personal vid marinen, som inträdde såsom delägare i flottans

pensionskassa, gällde jämväl enligt reglemente för denna kassa den 17 november

1899 (S. F. nr 92) vissa bestämmelser, enligt vilka den, som erhölle

ordinarie beställning efter att förut hava haft icke-ordinarie anställning,

under särskilda förutsättningar bleve skyldig att erlägga retroaktiva pensionsavgifter

för vinnande av rätt till kassapension, respektive familjepension

(gratial).

Lönenämnden hade verkställt undersökning angående storleken av de

retroaktiva avgifter, som, under vissa antagna förutsättningar i fråga om

födelseår, tid för anställning i icke-ordinarie tjänst vid försvarsväsendet samt

tiden för vinnande av ordinarie beställning, skulle komma att drabba den

personal, som, efter att i egenskap av icke-ordinarie befattningshavare hava

haft anställning i motsvarande tjänst, skulle erhålla fullmakt på nyinrättad

ordinarie beställning. Härav hade framgått exempelvis, att, därest en person,

vilken vid 29 års ålder anställts såsom icke-ordinarie i maskinistbefattning

och, efter att hava innehaft sådan befattning i 26 år 3 månader, från och

med ingången av år 1927 överginge till ordinarie beställning, skulle komma

att drabbas av retroaktiva avgifter till arméns pensionskassa och till arméns

nya änke- och pupillkassa med tillhopa 1,375 kronor 50 öre. För en maskinist,

som vid 37 år 9 månader vunnit icke-ordinarie befattning och efter

övergång den 1 januari 1927 till ordinarie beställning då räknade en tjänstetid

av 1 år 10 månader, skulle motsvarande retroaktiva avgifter komma att

belöpa sig till 439 kronor 80 öre. Därest någon anställts såsom icke-ordinarie

i eldarbefattning vid en ålder av 28 år 1 månad och, efter att hava

innehaft sådan anställning i 26 år 3 månader, vunne ordinarie beställning

såsom eldare av 1. klass den 1 januari 1927, skulle de honom åvilande retroaktivavgifterna

utgöra 976 kronor 50 öre. Slutligen skulle för en eldare

av 1. klass, vilken vunnit anställning såsom icke-ordinarie befattningshavare

vid en ålder av 35 år 11 månader och vid sin den 1 januari 1927 erhållna

utnämning till den ordinarie beställningen tjänstgjort i förstnämnda egenskap

i 2 år 9 månader, de retroaktiva avgifterna komma att uppgå till 303

kronor 30 öre.

Den verkställda undersökningen gåve enligt lönenämndens mening vid

handen, att för ett flertal innehavare av de till uppförande såsom ordinarie

beställningar ifrågasatta icke-ordinarie befattningarna erläggandet av retroaktiva

pensionsavgifter till vederbörande pensionskassor skulle komma att

uppgå till så avsevärda belopp, att det för många av de nuvarande icke
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

11

ordinarie befattningshavarna skulle bliva förenat med betungande kostnader

att övergå till de ifrågasatta nya ordinarie beställningarna. Det syntes därför

lönenämnden motiverat, att staten underlättade övergången till ordinarie

beställning för icke-ordinarie befattningshavare genom att bidraga till retroaktivavgifternas

gäldande. Åtgärder till underlättande av motsvarande övergång

hade i vissa liknande fall ägt rum. Sålunda hade 1918 års riksdag

beviljat ett särskilt anslag för att enligt vissa grunder användas för beredande

av bidrag till de befordringsavgifter, vilka icke-ordinarie befattningshavare,

tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital

och asyler, enligt reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa hade

att erlägga till denna kassa, då de från och med år 1919 tillträdde befattningar

å ordinarie stat. Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget rörande

anvisande av nyssberörda anslag hade inneburit, att statshjälpen till befordringsavgifternas

gäldande skulle utgå allenast med vissa begränsningar,

nämligen att dylik hjälp överhuvudtaget icke skulle ifrågakomma för annan

än den, som vid övergång till ordinarie stat redan överskridit 32 år, samt

att staten icke borde åtaga sig att ansvara för mer än viss del av befordringsavgiften.

Lönenämnden erinrade vidare därom, att 1925 års riksdag i anledning

av proposition (nr 94) angående avlöningsförmåner m. m. åt vissa kronojägare

i Villringsbergs revir medgivit, dels att vissa förutvarande skogvaktare

hos Villringsberg och Yargöns aktiebolag finge, sedan de i egenskap av

kronojägare övergått i statens tjänst, såsom tjänsteår för egen pension tillgodoräkna

sig hela den tid, de innehaft stadigvarande anställning hos bolagen,

dels ock att de befordringsavgifter, som personalen i fråga hade att

erlägga för inträde i civilstatens änke- och pupillkassa, finge gäldas av domänverkets

medel till den del desamma överstege vad vederbörande haft

att erlägga, därest hans ålder vid anställningen som kronojägare uppgått

till 35 år.

Beträffande den omfattning, i vilken staten borde bidraga till erläggande

av de retroaktivavgifter till vederbörande pensionskassor, som vid icke-ordinarie

befattningshavares övergång till någon av de av lönenämnden till inrättande

föreslagna nya ordinarie beställningarna skulle åvila sålunda övergångna

befattningshavare, ansåge lönenämnden skäligt, att staten, i likhet

med vad som medgivits i sistberörda fall, gäldade retroaktivavgiften till

den del densamma överstege vad som skolat gäldas, därest den å ordinarie

beställning överflyttade vid tiden för överflyttningen överskridit viss levnadsålder.

Under förutsättning att pensionsåldern för de särskilda nya beställningarna

bestämdes till 63 år och att det för hel pensions åtnjutande erforderliga

antalet tjänsteår komme att fastställas till minst 33 år, syntes

det lönenämnden skäligt, att staten åtoge sig att gälda retroaktivavgifterna

till de särskilda kassorna till den del, desamma överstege vad vederbörande

haft att erlägga, därest hans ålder vid tillträdande av den ordinarie beställningen

uppgått till 30 år.

Under avdelning II av sitt betänkande den 29 juni 1926 framlade lönenämnden

förslag till kungörelse med avlöningsbestämmelser för viss icke-ordinarie

personal vid försvarsväsendet. Enligt dessa bestämmelser skulle avlöningsförhållandena

för i kungörelsen avsedd personal regleras efter huvudsakligen

enahanda grunder, som gällde för de icke-ordinarie befattningshavarna

vid civilförvaltningen respektive kommunikationsverken. Vid utarbetandet

av kungörelseförslaget hade kungörelserna den 26 juni 1925 (S. F. nr 356,

respektive nr 360) i väsentliga delar fått tjäna såsom förebilder. Härvid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

hade emellertid befunnits nödvändigt att göra skillnad mellan, å ena sidan,

sådana extra ordinarie tjänster, vilka i regel bekläddes av manliga befattningshavare,

som vore familjeförsörjare och därför lämpligen borde avlönas blott

med kontanta löner enligt löneplan, upptagande olika lönebelopp, som utginge

i förhållande till befattningshavarnas kortare eller längre tjänsteålder

och efter de olika levnadskostnaderna å de platser, där de hade sin tjänstgöring,

samt, å andra sidan, sådana tjänster, som i allmänhet uppehölles av

ogifta kvinnliga befattningshavare, vilka, i likhet med vad för närvarande

gällde, även framdeles ansåges lämpligen böra avlönas så, att de fritt erliölle

en väsentlig del av sina löneförmåner in natura, såsom kost, bostad

med möbler, bränsle och lyse m. m. ävensom tvätt, men eljest en mindre

kontant lön för täckande av levnadskostnaderna i övrigt.

Yad först angår de befattningshavare, för vilka lönerna enligt förslaget

vore avsedda att utgå med olika belopp för olika dyrorter, hänfördes dessa

befattningshavare av lönenämnden till kategorierna extra ordinarie tjänstemän

(förslagets 2 kap.), respektive tillfälligt anställda tjänstemän (förslagets

3 kap.). För extra ordinarie tjänstemän skulle enligt nämndens förslag gälla

en löneplan, som i huvudsak överensstämde med de löneplaner för extra

ordinarie tjänstemän vid civilförvaltningen, respektive vid kommunikationsverken,

vilka intagits i 6 § av kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356, och

5 § i kungörelsen samma dag, nr 360. Enär de skäl, som föranlett, att

lönegraderna för de extra ordinarie tjänstemän, vilka hänförts under dessa

kungörelser, kommit att omfatta vissa med b) och c) betecknade lägre löneklasser

än den med siffran 1 betecknade lägsta löneklassen i de för motsvarande

ordinarie tjänstemän gällande löneplanerna, emellertid icke ägde

någon motsvarighet beträffande försvarsväsendets extra ordinarie tjänstemän,

fann lönenämnden det vara lämpligast att i löneplanen för försvarsväsendets

extra ordinarie tjänstemän förse samtliga löneklasser med sifferbeteckningar,

oberoende av motsvarande beteckningar i löneplanerna för statsförvaltningens

övriga extra ordinarie tjänstemän. I anslutning härtill och då lönenämnden

utgick därifrån, att anställning såsom extra ordinarie civil eller civilmilitär

tjänsteman vid försvarsväsendet i allmänhet icke komme att vinnas av annan

än den, som fullgjort åtminstone sin första tjänstgöring såsom värnpliktig

och sålunda uppnått minst 21 år, ansåg sig lönenämnden sakna anledning

att i den föreslagna löneplanen upptaga löner, motsvarande dem, som förekomma

i den med a) betecknade löneklassen, d. v. s. lägsta löneklassen å

löneplanerna i merberörda två kungörelser, vilken avsetts för tjänstemän,

som icke fyllt 21 år. Genom att i förslaget upptaga de i sistnämnda löneplaner

med b) och c) betecknade löneklasserna under beteckningarna 1 och 2

ernåddes, att lägsta löneklassen inom varje lönegrad enligt förslaget erhöll

samma ordningsnummer som själva lönegraden. I övrigt innehöll förslaget

en sådan anordning av löneplanens olika lönegrader, att dels varje lönegrad

omfattade sex löneklasser, av vilka de två lägsta låge två, respektive en

löneklass under den lägsta, som gällde för den lönegrad, till vilken vid

andra förvaltningsgrenar än försvarsväsendets hänförts ordinarie tjänsteman

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

i befattning, som motsvarade den, vilken innehades av extra ordinarie tjänsteman

vid förstnämnda förvaltningsgrenar, dels ock den högsta löneklassen

inom varje lönegrad för extra ordinarie tjänsteman vore en löneklass lägre

än högsta löneklassen i samma lönegrad för ordinarie befattningshavare.

Vid löneplanens utbyggande begränsade lönenämnden densamma till att

omfatta 19 lönegrader, i följd varav den högsta lönegraden omfattade löneklasserna

19—24 och den högsta löneklassen upptog enahanda lönebelopp

som 22. löneklassen å löneplanerna för extra ordinarie tjänstemän vid civilförvaltningen

och kommunikationsverken.

Genom den omfattning, som sålunda gavs åt löneplanen, kunde i den till

förslaget hörande tjänsteförteckningen inplaceras samtliga vid försvarsväsendet

för närvarande anställda, från de ordinarie avlöningsanslagen under fjärde

huvudtiteln avlönade extra ordinarie tjänstemän, som ansetts böra hänföras

under den föreslagna kungörelsen. I den mån denna funnes böra tillämpas

å extra ordinarie tjänstemän utöver dem, som upptoges i tjänsteförteckningen,

skulle enligt i författningsförslaget införd bestämmelse föreskrift härom kunna

i särskild ordning meddelas. Personalens placering å löneplanen förutsattes

härvid kunna ske genom av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift om tjänsteförteckningens

kompletterande eller enligt annat beslut av Kungl. Maj:t eller

enligt särskilt beslut av central förvaltningsmyndighet eller därunder lydande

chef eller annan myndighet, som ägde disponera de anslagsmedel, från vilka

tjänstemännens avlöning bestredes. I förslaget intogs vidare ett särskilt

stadgande, som möjliggjorde anställande av extra ordinarie tjänsteman med

högre lön än som upptagits i löneplanen. Härvid utgick lönenämnden ifrån,

att Kungl. Maj:t för sådan tjänsteman komme att fastställa lönegrad, som

med iakttagande av förslagets grunder komme att omfatta vissa löneklasser

enligt avlöningsreglementena för ordinarie civila befattningshavare i statens

tjänst.

Då, i olikhet med vad som gällde inom allmänna civilförvaltningens och

kommunikationsverkens förvaltningsområden, för försvarsväsendets vidkommande

endast i obetydlig omfattning erfordrades, att tillgång funnes på personal,

anställd såsom aspiranter eller s. k. extra befattningshavare, ansåg lönenämnden,

att sådana utförliga avlöningsföreskrifter, som beträffande aspiranter

till anställning såsom extra ordinarie tjänstemän intagits i avlöningsbestämmelserna

för kommunikationsverken, icke behövde intagas uti ifrågavarande

författningsförslag. Å andra sidan syntes det lönenämnden icke lämpligt

att i de fall, då tillfälligt behov av personal för utförande av extra ordinarie

tjänstemäns arbetsuppgifter uppkomme, lämna det flertal lokala myndigheter,

å vilka personalanställningen ankomme, så stor frihet att reglera avlöningsförhållandena,

som enligt 3 kap. i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356)

med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen

lämnats åt de särskilda verkens styrelser beträffande s. k. extra

befattningshavare. Lönenämnden intog i stället i 3 kap. av författningsförslaget

bestämmelser, avseende att lönerna för tillfälligt anställda tjänstemän

skulle utgå i viss anslutning till den i 2 kap. införda löneplanen för

extra ordinarie tjänstemän.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Vad därefter beträffar de icke-ordinarie tjänster, för vilka avsåges ogifta

kvinnliga befattninghavare och som avlönades dels med naturaförmåner, dels

med kontanta arvoden, ansåg lönenämnden, såsom i det föregående angivits, att

desamma icke borde hänföras till den föreslagna löneplanen för extra ordinarie

tjänstemän. Ifrågavarande befattningshavare utgjordes av dels den kvinnliga

sjukvårdspersonalen vid försvarsväsendets olika grenar (husmödrar vid sjukhus,

översköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor vid sjukhus och truppförband

in. fl.), dels ock den kvinnliga ekonomipersonalen i arbetsledande

ställning vid truppförband m. fl. anstalter och inrättningar, d. v. s. köksföreståndarinnor,

överkokerskor, tvättförestånderskor, kokerskor m. fl. Denna

personal borde, såsom förut nämnts, fortfarande såsom hittills fritt erhålla

bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse ävensom kost och tvätt.

Den kontanta lönen syntes vid sådant förhållande böra utgå vid sidan av

naturaförmånerna och inom de olika lönegraderna avvägas till samma belopp

för all personal, utan hänsyn till om personalen vore anställd å dyrare eller

billigare ort. I enlighet härmed upptog lönenämnden i sitt merberörda

förslag till kungörelse med avlöningsbestämmelser för viss civil icke-ordinarie

personal under 4 kap. (kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal) en särskild

med K betecknad löneplan.

Myndig- Över lönenämndens förslag avgåvos yttranden av armé- och marinförvaltbetornas

ningarna efter vederbörandes hörande.

yttranden o ver °

lönenämndens

förslag. Arméförvaltningen, som i ärendet hört samtliga arméfördelningschefer,

kommendanten i Boden och militärbefälhavaren på Gotland, chefen för

generalstaben, inspektören för militärläroverken samt inspektören för kavalleriet,

meddelade, att lönenämndens förslag, att befattningarna för maskinister

och eldare av 1. klass vid arméns truppförband skulle uppföras såsom

ordinarie beställningar, biträtts av flertalet av de hörda myndigheterna.

Vissa av myndigheterna hade uttalat betänkligheter mot uppförande å ordinarie

stat av beställningar för eldare av 1. klass. Sålunda hade chefen för

sjätte arméfördelningen anfört, att arbetet med uppvärmnings- och belysningsanordningarna

vid olika truppförband vore av så väsentligt olika omfattning,

att behovet av lika kvalificerade och lika avlönade eldare av 1. klass vid

samtliga truppförband kunde starkt ifrågasättas. I avvaktan på ytterligare

utredning hade arméfördelningscliefen icke ansett lämpligt, att eldare av 1.

klass uppfördes å ordinarie stat, utan borde de såsom icke-ordinarie befattningshavare

inplaceras i den för dylika befattningshavare avsedda löneplanen.

Jämväl kommendanten i Boden hade motsatt sig inrättande av ordinarie

beställningar för eldare av 1. klass. Arméförvaltningen hade emellertid på

de av lönenämnden anförda skäl och då det arbete och det ansvar, som

åvilade icke blott maskinisterna utan även eldarna av 1. klass vid truppförbanden,

väl syntes motivera, att de erhölle den tryggade ställning, som

medföljde ordinarie anställning, funnit sig böra tillstyrka förslaget, i vad

det avsåge nämnda befattningshavares uppflyttning till ordinarie beställnings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

havare. Arméförvaltningen ansåge sig även böra biträda lönenämndens förslag

därom, att övermaskinisten, förste montören och montören vid Bodens

fästning samt maskinisten vid garnisonssjukhuset i Boden skulle upptagas

såsom ordinarie beställningsliavare. Med hänsyn till det betydande arbete

och ansvar, som åvilade eldaren vid garnisonssjukhuset i Boden, och då de

skäl, som av lönenämnden anförts för uppförande av ordinarie beställning

för maskinisten vid sjukhuset, i allo synts ämbetsverket kunna åberopas

även beträffande den såsom maskinistens ställföreträdare där anställde eldaren,

föresloge arméförvaltningen, att å sjukhusets stat måtte uppföras jämväl eu

för eldare av 1. klass avsedd ordinarie beställning.

Mot det av lönenämnden framlagda förslaget till kungörelse med avlöningsbestämmelser

för viss civil icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet hade

arméförvaltningen icke funnit anledning till någon principiell erinran.

Marinförvaltningen, som hört stationsbefälhavarna vid flottans stationer

och regementscheferna vid kustartilleriet, avhandlade ämnet dels i yttrande

den 2 november 1926, dels i ett den 30 maj 1927 dagtecknat betänkande.

Lönenämndens förslag om uppförande på ordinarie stat av beställning

för maskinisten vid flottans sjukhus i Karlskrona biträddes av marinförvaltningen.

Härutöver hade ämbetsverket funnit sig böra föreslå inrättandet

av ett flertal nya ordinarie beställningar för personal vid flottans stationer

och varv.

Yidare riktade sig ämbetsverket mot lönenämndens förslag att begränsa

löneregleringen för icke-ordinarie befattningshavare till enbart sådan personal,

vars avlöning bestredes från vederbörande ordinarie avlöningsanslag. Ämbetsverket

utvecklade närmare sina synpunkter i här angivna avseenden i det

ovan omförmälda betänkandet den 30 maj 1927 samt överlämnade ett eget

förslag till avlöningsbestämmelser beträffande marinens icke-ordinarie personal.

Beträffande varven föreslog marinförvaltningen till uppförande på ordinarie

stat beställningar för konstruktörer, verkmästare, mästare, arbetsförmän,

kontorsskrivare, laborant, ritare samt förste kontorister. Emellertid

förutsatte ämbetsverket, att överförandet till ordinarie stat av sådan personal

skulle ifrågakomma endast i mycket begränsad omfattning. I fråga om personalen

vid flottans stationer ansåg marinförvaltningen, att ett mindre antal

ordinarie beställningar borde inrättas, om vilkas behövlighet för framtiden

tvivel icke syntes kunna råda. Hetta gällde — förutom den av lönenämnden

föreslagna maskinistbeställningen vid flottans sjukhus i Karlskrona —

verkmästar- och mästarbefattningarna vid centrala beklädnadsverkstaden och

kronobageriet i Karlskrona samt kontorsbefattningar vid stationsintendenturen

och stationskontoren. Erågan om en dylik åtgärd beträffande ett

ytterligare antal befattningar vid flottans stationer och beträffande befattningshavare

vid kustfästningarna och kustartilleriets regementen kunde däremot

enligt marinförvaltningens mening tills vidare utan olägenhet anstå,

till dess den nya organisationen erhållit större stabilitet. Yad anginge den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

i marinförvaltningen tjänstgörande personalen, som i detta sammanhang

kunde komma i betraktande — ritare m. fl. från extra anslag avlönade befattningshavare

— ansåge marinförvaltningen sig på grund av pågående utredning

om den blivande centrala försvarsförvaltningen icke böra framlägga

förslag om upptagande av sådan personal på ordinarie stat.

Enligt marinförvaltningens förslag skulle befattningarna inordnas bland

officersavlöningsreglementets ordinarie beställningshavare, upptagna å tjänsteförteckningen

för civilmilitär personal m. tl. (C). Då emellertid löneplanen

C icke upptoge tillräckligt antal lönegrader för att vid de ifrågavarande befattningarnas

ingruppering i de särskilda lönegraderna medgiva ett lämpligt

avvägande av befattningshavarnas löneförmåner, förutsatte förslagets genomförande

enligt marinförvaltningens mening en omläggning av avdelningen C

i officersavlöningsreglementet. Denna omläggning kunde lämpligen komma

till stånd på det sätt, att den nuvarande löneplanen utbyggdes så, att densamma

bleve likformig med löneplanerna för allmänna civilförvaltningen och

kommunikationsverken till och med deras 18. lönegrad samt i övrigt från

och med 8. lönegraden och uppåt bibehölle nu gällande konstruktion med

ändrad nummerbeteckning av lönegraderna. Eu sådan anordning möjliggjordes

nämligen därav, att varje lönegrad i löneplan C hade sin motsvarighet

i eu lönegrad å de för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken

fastställda löneplanerna, och anordningen syntes ämbetsverket

vara att förorda framför inrättandet av en särskild löneplan D för ifrågavarande

personal. Enligt marinförvaltningens mening vore det givetvis icke

i och för sig tilltalande med alltför ofta påkommande ändringar, men den

föreslagna omläggningen skulle underlättas, om den av Kungl. Maj:t ifrågasatta

allmänna lönerevisionen för inarbetande av dyrtidstilläggen i löneplanerna

komme till utförande och omläggningen skedde i samband därmed.

Beträffande de grupper av befattningshavare vid stationerna och varven,

som icke enligt marinförvaltningens förslag skulle uppföras på ordinarie

stat, samt beträffande motsvarande personal vid kustartilleriets truppförband

och kustfästningarna, ansåge ämbetsverket, under förutsättning av bifall

till förslaget i ovan angivna del, nödvändigt att få till stånd en lönereglering,

som anpassade sig till nutida förhållanden och stode i överensstämmelse

med vad ämbetsverket föreslagit i fråga om den till uppförande

på ordinarie stat ifrågasatta personalen. Från marinförvaltningens sida vore

dock intet att erinra däremot, att enhetliga bestämmelser bleve tillämpliga

för försvarsväsendets extra personal i dess helhet och således icke blott för

personal vid marinen. Då lönenämnden emellertid icke tagit i betraktande

annan personal än den, vilken avlönades från försvarsväsendets olika ordinarie

avlöningsanslag — vilken omständighet medförde, att nämndens förslag

icke borde genomföras oförändrat beträffande de från andra medel avlönade

befattningshavarna — men marinförvaltningen å sin sida funnit angeläget,

att icke skilda grunder för avlöning fastställdes för motsvarande,

ehuru från olika anslag avlönade grupper av extra personal vid marinen,

hade marinförvaltningen ansett sig nödsakad att framgå med ett eget förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:t$ proposition nr 196.

Yissa av de i ärendet hörda myndigheterna yttrade sig i anledning av

lönenämndens förslag till inplacering i olika lönegrader av de befattningar,

som avsetts att uppföras å ordinarie stat. Till vad myndigheterna i sådant

hänseende anfört återkommer jag i det följande.

Genom beslut den 27 juni 1927 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarsväsendets

lönenämnd att på grundval av ovannämnda, av lönenämnden och marinförvaltningen

upprättade förslag utarbeta förslag till enhetlig reglering av löneförhållandena

för sådan icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet, varom

i nämnda båda förslag vore fråga.

Med anledning härav och då en utsträckning av den med lönenämndens

förslag den 29 juni 1926 avsedda löneregleringen till den av marinförvaltningens

förslag omfattade icke-ordinarie personalen syntes böra föranleda

en motsvarande utvidgning av de blivande bestämmelsernas tillämpningsområde

även för arméns och flygvapnets vidkommande, anhöll lönenämnden i

särskilda skrivelser till arméförvaltningen och flygstyrelsen om yttrande angående

dels vilken ytterligare personal vid armén och flygvapnet — utöver

den i nämndens förslag den 29 juni 1926 medtagna — som därvid kunde

komma i betraktande, dels i vilka lönegrader denna personal borde placeras,

dels ock huruvida några av hithörande befattningar ansåges böra uppföras å

ordinarie stat.

I skrivelse till lönenämnden den 20 augusti 1927 anförde arméförvaltningen,

bland annat, följande.

Med anledning av lönenämndens ovanberörda framställning hade ämbetsverket

låtit från vissa myndigheter införskaffa yttranden uti de i framställningen

angivna avseenden.

Av de sålunda avgivna yttrandena framginge, att den personal, som vid

ett genomförande för arméns del av de principer, vilka legat till grund för

marinförvaltningens förslag, syntes kunna ifrågakomma till uppflyttning å

ordinarie stat eller inordnas under särskilda för icke-ordinarie befattningshavare

avsedda avlöningsbestämmelser, utgjordes av — förutom den i lönenämndens

betänkande den 29 juni 1926 avsedda — dels viss kontraktsanställd

ingenjörspersonal, ritkontorsföreståndare, kontors-, ritar- och laboratoriepersonal,

dels vissa arbetsförmän vid fabriker och tygverkstäder m. in.,

dels skrädderi-, skomakeri-, sadelmakeri- och snickeriförmän samt skidreparatörer

vid truppförbandens intendenturverkstäder och tvättföreståndare vid

tvättinrättningarna, dels ock en del befattningshavare i förmansställning vid

arméns centrala beklädnadsverkstad och intendenturförråden.

Beträffande det stora flertalet av dessa, nämligen de till intendenturförvaltningen

hörande, hade de flesta av myndigheterna ansett sig icke kunna

tillstyrka ändringar i fråga om de för personalen nu gällande anställningsoch

avlöningsförhållanden. Myndigheterna hade visserligen ingalunda förbisett

de skäl, som från de anställdas sida kunde tala för ett beredande åt

dem av sådana ändrade anställnings- och avlöningsförhållanden, att de kunde

erhålla en mera tryggad anställning, än som vore möjligt med nu gällande

system, ävensom få sina pensionsförhållanden ordnade i likhet med vad för

andra statsanställda ordinarie befattningshavare vore fallet. Ur statsverkets

och arbetsledningens synpunkt vore däremot bestämda olägenheter att be
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 häft. (Nr 196.) so i 553 28 2

Infordrande

av nytt förslag.

Arméforyaltnin^ens

yttrande

till lönenämnden.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

fara. De skäl, som därvid anförts, hade huvudsakligen varit, att någon särskild

olägenhet i allmänhet icke visat sig vara förbunden med det hittills

tillämpade förfaringssättet, varigenom personalen anställts genom avtal, antingen

med en viss grupp eller med befattningshavarna var för sig. Sedan

arbetet vid truppförbandens intendenturverkstäder på senare tiden omlagts

på sådant sätt, att numera huvudsakligen endast reparationsarbeten där förekomme,

hade förmännen i viss mån förlorat den ställning, de förut intagit,

att leda och fördela arbetet, samt i stället kommit att mera aktivt deltaga

i själva arbetet. För befattningarna fordrades således icke i allmänhet

så höga kvalifikationer, som man förut måst ställa å desamma, och av

försvarsorganisationen följde vidare, att arbetet vid truppförbandens intendenturverkstäder

med all säkerhet komme att i än högre grad än förut inskränkas.

Arbetet vid de skilda verkstäderna vore för övrigt icke organiserat

på samma sätt. Vid en del truppförband hade förmännen under sig

endast ett fåtal arbetare, vid en del andra något flera, dock högst i allmänhet

5 ä 6 stycken. Härav uppstode svårighet att inpassa vederbörande i

eu viss löneskala, då värdesättningen av deras prestationer givetvis icke

kunde bliva densamma överallt. Då vidare anskaffningen och underhållet

av materielen vore grundad på den s. k. självhushållningsprincioen och det

tillkomme dem, som ansvarade för underhåll och vård av materielen, att

tillse, att kostnaderna härför begränsades inom ramen av härför avsedda

medel, låge det i vederbörande chefs intresse att söka i största möjliga grad

begränsa utgifterna för inaterielens anskaffning och underhåll och således

även att hålla lönerna till arbetspersonalen, däri inräknade förmännen, vid

ungefär samma nivå som lönerna till motsvarande arbetare inom den privata

industrien. Ett fastslående av lönerna till ett bestämt belopp, vilket

skulle bliva eu följd av personalens uppförande å ordinarie stat eller inordnande

i ett fast lönesystem, skulle i allt för hög grad binda vederbörande

chefs självbestämmanderätt i detta avseende, och ur statens synpunkt skulle

det vara olämpligt att genom befattningarnas inordnande i en fast löneskala

för en längre tid framåt binda dem vid företaget.

De sålunda anförda skälen emot eu utsträckning av löneregleringen gällde

närmast personal vid de under intendentsdepartementets förvaltning stående

verkstäder och centrala intendenturanstalter. Men enahanda förhållanden

förelåge i stort sett, åtminstone beträffande förmanspersonalen, även

vid arméns övriga fabriker och tygverkstäder m. fl. Vid dessa funnes emellertid,

på sätt ovan antytts, viss annan personal såsom ingenjörer, ritare,

kontorister, laboratoriebiträden m. m. Beträffande eu utsträckning av löneregleringen

till att omfatta dessa personalgrupper hade myndigheterna ställt

sig mera gynnsamt, dock under uttryckligt framhållande, att det icke syntes

välbetänkt att i annat än mycket ringa utsträckning uppföra befattningshavarna

på ordinarie stat.

Med hänsyn till de olika meningar, som sålunda från myndigheternas

sida gjort sig gällande, ställde sig arméförvaltningen synnerligen tveksam

till lämpligheten överhuvudtaget av ett biträdande för arméns del av marinförvaltningens

förslag. Visserligen skulle genom olika befattningars uppförande

på ordinarie stat, respektive inordnande under ett fast avlöningssystem

vissa fördelar uppstå därigenom, att arbetsledningen befriades från

sysslandet med en del detaljgöromål beträffande avlöningarnas bestämmande

m. in., men å andra sidan skulle härigenom lönerna komma att fastlåsas till

förfång för eu ekonomisk drift och svårigheter uppstå att avpassa personalen

efter det vid olika tillfällen förefintliga behovet. Då verksamheten vid arméns

fabriker och verkstäder vore i mycket likartad med den inom den privata

affärsrörelsen bedrivna, ansåge arméförvaltningen fastmera de inom den pri
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 19ii.

19

vata industrien tillämpade anställningsformer böra fortfarande vinna tilllämpning

jämväl å arméns personal. Därtill komme, att tiden ännu knappast

kunde anses mogen för vidtagandet av några mera genomgripande förändringar

liärutinnan. Med liänsyn till de betydande förändringar, som

komme att inträda i samband med det slutliga genomförandet av 1925 års

härordning, syntes det nämligen för närvarande knappast vara möjligt att

bedöma det blivande personalbehovet överhuvudtaget, särskilt vid de olika

truppförbandens verkstäder, men även vid de centrala intendenturanstalterna

och, ehuru visserligen i mindre utsträckning, jämväl vid artilleriets ^fabriker

och tyganstalter, tygverkstäder m. in. Om svårigheter alltså förelåge att nu

bedöma personalbehovet överhuvudtaget, kunde arméförvaltningen så mycket

mindre avgöra, vilka befattningshavare, som eventuellt kunde anses motsvara

ett så stadigvarande behov, att de borde uppföras å stat såsom ordinarie

beställningshavare eller inordnas under ett fast avlöningssystem. Det

sålunda anförda gällde i främsta rummet den arbetsledande personalen, och

beträffande denna nödgades arméförvaltningen därför bestämt avstyrka ett

biträdande för arméns del av de riktlinjer, som kommit till uttryck i marinförvaltningens

utlåtande.

Beträffande den förut angivna kontors-, ritar- och laboratoriepersonalen

m. fl. ävensom viss personal vid arméns centrala beklädnadsverkstad och

vid intendenturförråden syntes visserligen de av arméförvaltningen ovan

framhållna betänkligheterna icke med samma styrka göra sig gällande. Men

även i fråga om dessa personalgrupper rådde för närvarande en viss osäkerhet

angående det blivande personalbehovet efter härordningens genomförande.

Tillsvidare och intill dess någon erfarenhet vunnits i fråga om

verkningarna av den nya härordningen, ansåge arméförvaltningen därför försiktigheten

bjuda att icke heller beträffande dessa personalgrupper nu vidtaga

några förändringar i fråga om formen för deras anställning.

Arméförvaltningen ansåge så mycket större skäl härtill föreligga, som

redan ett genomförande av lönenämndens ovannämnda förslag av den 29

juni 1926 syntes bereda möjlighet att, i den mån så visade sig lämpligt,

inordna ifrågavarande befattningshavare eller vissa av dem under ett fast

avlöningssystem.

Därest, oberoende av vad arméförvaltningen sålunda anfört, åtgärder i

allt fall skulle anses böra vidtagas för eu utsträckning av löneregleringen

till den av marinförvaltningen avsedda icke-ordinarie personalen, syntes det

av sistnämnda ämbetsverk avgivna utlåtandet knappast kunna läggas till grund

för ett blivande förslag i ämnet. Först och främst syntes marinförvaltningens

förslag icke vara byggt på någon jämförelse med de avlöningar,

som inom den privata verksamheten tillkomme personal med motsvarande

kvalifikationer och arbetsuppgifter som den av marinförvaltningen avsedda.

Då arméförvaltningen icke kunnat föranstalta om någon utredning härom,

vilken givetvis måste bliva jämförelsevis tidsödande, kunde arméförvaltningen

beträffande ett flertal av de i förslaget upptagna befattningshavarna

icke bedöma, i vad mån de föreslagna lönerna kunde anses lämpligt avpassade.

Emellertid hade arméförvaltningen icke kunnat underlåta att finna,

att förslaget i åtskilliga avseenden syntes innebära ett undervärderande av

de arbetsuppgifter och åligganden, som ankomme på särskilt de nu å ordinarie

stat uppförda beställningshavarna vid artilleriets fabriker och tyganstalter.

Ett genomförande av marinförvaltningens förslag syntes därför med nödvändighet

kräva en omreglering av den till löneplanen C i officersavlöningsreglementet

hänförliga tygstatspersonalens inplacering på löneskalan. Då

så sent som vid 1927 års riksdag det hittills provisoriskt gällande avlönings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Flygstyrolscns

yttrande till

lönenämnden.

20 Kunyl. Maj:ts proposition nr 196.

reglementet blivit med vissa jämkningar definitivt antaget, ansåge arméför

valtningen det likväl knappast välbetänkt att redan nu väcka förslag om

ändringar i reglementet. Arméförvaltningen, som häri såge ett ytterligare

skäl för avstyrkande av marin förvaltningens förslag, erinrade i detta sammanhang,

att lönenämnden uti sitt den 20 oktober 1926 avgivna förslag till avlöningsreglemente

för officerare m. fi. funnit, att, då löneplanerna för officerare

och underofficerare samt civilmilitär personal vid armén och marinen

fastställts så sent som vid 1921 års riksdag, en genomgående revision av

nämnda löneplaner för det dåvarande näppeligen kunde ifrågakomma. Eu

dylik revision syntes enligt nämndens åsikt i allt fall icke böra företagas,

förrän viss tids erfarenhet vunnits i fråga om de verkningar, den nya försvarsorganisationen

kunde komma att utöva å de olika beställningshavarnas

arbetsåligganden. Ett tillfälle att överväga frågan komme för övrigt att erbjuda

sig i samband med dyrtidstilläggens avskaffande och sammanslagning

med de fasta lönerna.

Arméförvaltningen kunde sålunda icke biträda marinförvaltningens förslag,

vare sig i vad detsamma avsåge ett uppförande på ordinarie stat av andra

befattningshavare än dem, som i nämndens betänkande av den 29 juni 1926

föreslagits skola vinna sådan anställning, eller ett inordnande under ett mera

fast lönesystem av andra än i nyssnämnda betänkande avsedda icke-ordinarie

befattningshavare. Visserligen hade arméförvaltningen, enligt vad nyss antytts,

ansett eu sådan utsträckning av löneregleringen möjligen kunna ifrågasättas,

att därunder skulle inbegripas viss kontors-, ritare- och laboratoriepersonal

ävensom vissa nu kontraktsanställda ingenjörer m. fi. Ifrågavarande personal

hade närmare angivits å en ämbetsverkets skrivelse bilagd tablå, varå

med anlitande av den i marinförvaltningens förslag begagnade nummerbeteckningen

å de olika lönegraderna jämväl förslagsvis angivits de lönegrader,

till vilka befattningshavarna skulle kunna tänkas hänförda. Emellertid syntes

den sålunda angivna lönegradsplaceringen icke utan vidare kunna läggas till

grund för ett förslag i ämnet. Härför erfordrades nämligen eu närmare undersökning

av dels de olika befattningshavarnas kvalifikationer och arbetsuppgifter,

dels löneförhållanden inom närliggande verksamhetsgrenar, dels ock

de kostnader, som skulle vara förenade med personalens inordnande i lönegrader.

Flygstyrelsen har i skrivelse till lönenämnden den 20 augusti 1927 anfört,

bland annat, följande.

Styrelsen liölle före, att de skäl, som av marin förvaltningen framhållits

för att i löneregleringen inrymma vissa månadslönare m. fi. vid marinen,

talade för att även viss extra personal vid flygvapnet inrymdes i de blivande

bestämmelserna. Det förslag till bestämmelser, som av marinförvaltningen

avgivits, syntes även väl lämpa sig för flygvapnets vidkommande. Beträffande

förslagets tillämplighetsområde ansåge flygstyrelsen, att i styrelsen

tjänstgörande extra personal för närvarande icke borde komma i betraktande

och icke heller extra personal, anställd vid truppförbandens verkstäder,

alldenstuud personalorganisationen därstädes icke ännu vunnit den

stadga, att den kunde läggas till grund för en bestående personalstat i här

ifrågavarande avseenden. Vad åter de centrala flygverkstäderna å Malmen

och i Västerås beträffade, hade de utvuxit ur de förutvarande flygverkstäderna

vid flygkompaniet å Malmslätt och vid flottans varv i Stockholm,

och personalförhållandena vore där stabiliserade och analoga med dem vid

flottans varv.

Flygs.tyrelsen ansåge, att överförande av befattningar till ordinarie stat

borde ske i begränsad omfattning och avse endast sådan arbetsledande per
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

sonal och förhandspersonal, som, såvitt nu kunde bedömas, alltid komrne

att vara erforderlig och för vilken personal en fastare organisation skulle

vara till vapnets fördel såväl ur rekryteringssynpunkt som för tjänstens

behöriga gång. Av den övriga personalen borde en mindre del uppföras i

extra ordinarie befattningar, under det att det övervägande flertalet såsom

hittills borde kvarstå såsom extra personal. Med undantag av verkmästare

av 1. och 2. klass, vilka borde bibehållas vid sin nuvarande löneställning.

syntes inplaceringen i lönegrader böra äga rum i enlighet med marinförvaltningens

förslag.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 november 1927 har härefter lönenämnden

framlagt nytt förslag i ämnet.

Lönenämnden upptager därvid först till behandling spörsmålet angående

den ifrågasatta löneregleringens omfattning samt anför härom följande.

Då lönenämndens förslag den 29 juni 1926 närmast hade avseende endast

å befattningshavare, som avlönades med medel från ordinarie anslagen till

avlöning till personal vid staber, truppförband m. fl., men den i marinförvaltningens

förslag av den 30 maj 1927 åsyftade personalen huvudsakligen

utgjordes av månadslönar- och annan från anskaffnings- och underhållsanslag

avlönad personal, hade lönenämnden funnit sig föranlåten att till en början

undersöka, vilka personalgrupper med den sålunda förändrade utgångspunkten

borde omfattas av den ifrågasatta löneregleringen. Härvid hade lönenämnden,

efter övervägande av vad arméförvaltningen och flygstyrelsen i

sådant hänseende anfört, kommit till den uppfattningen, att förhållandena

för närvarande manade till iakttagande av en stark återhållsamhet i fråga

om löneregleringens utsträckning till annan personal vid armén och flygvapnet

än den i nämndens tidigare förslag avsedda. Av avgörande betydelse

syntes lönenämnden härvidlag vara, att det icke torde vara möjligt att för

närvarande bilda sig en något så när tillförlitlig uppfattning i fråga om de

verkningar, den under utformning varande nya försvarsorganisationen komme

att utöva å olika befattningshavares arbetsåligganden. Även om samma synpunkter

i viss mån gjorde sig gällande beträffande marinens personal, låge

dock förhållandena här så tillvida annorlunda till, att den nya organisationen

för marinens vidkommande innebure betydligt mindre ändringar i det

bestående än beträffande försvarsväsendet i övrigt, samt att noggranna riktlinjer

för personalorganisationen vid marinen funnes uppdragna i flottans

organisationssakkunnigas betänkande, vilket enligt beslut av Kungl. Maj:t

skulle tjäna till ledning för nedbringandet av personalbehovet därstädes.

Yad särskilt beträffade den centrala militära förvaltningen, påginge, enligt

vad lönenämnden hade sig bekant, fortfarande utredning rörande omorganisation

av densamma. Innan denna omorganisationsfråga vunnit sin lösning,

syntes — såsom marinförvaltningen och flygstyrelsen också ansett —

någon reglering av löneförhållandena för den vid nämnda förvaltning anställda

icke-ordinarie personalen ej böra ifrågakomma.

På grund av vad nu anförts hade lönenämnden för sin del funnit den

ifrågasatta löneregleringen böi-a — utöver i lönenämndens tidigare förslag

och i marinförvaltningens förslag den 30 maj 1927 avsedd personal — omfatta

allenast kontors-, ritar- och laboratoriepersonal vid arméns centrala

fabriker och verkstäder (intendenturförråd) ävensom dylik personal och viss

personal i arbetsledande ställning vid centrala flygverkstäderna. Härvid

hade lönenämnden emellertid ansett skäl föreligga till den ytterligare begränsningen,

att från löneregleringen undantoges befattningshavare vid såväl

arméns som marinens centrala beklädnadsverkstäder. Verksamheten vid

Lönenämndens

skrivelse den

16 november

1927.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''22

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

dessa verkstäder vore nämligen i särskilt hög grad beroende av såväl förefintlig

tillgång till arbete som förhållandena inom den enskilda industrien

på ifrågavarande område, i följd varav verksamhetens omfattning kunde

komma att viixla under olika tider och en omreglering av olika befattningshavares

arbetsuppgifter med hänsyn härtill tid efter annan visa sig önskvärd.

Då inordnandet av personal vid verkstäderna under ett fast lönesystem syntes

ägnat att i viss mån lägga hinder i vägen för en dylik anpassning, hade

lönenämnden funnit klokheten bjuda att ställa berörda personal utanför den

nu planerade löneregleringen.

I fråga om uppförande på ordinarie stat av beställningar för viss icke-ordinarie

personal vid försvarsväsendet samt beställningarnas placering i lönehänseende

anför härefter lönenämnden:

Vid verkställd undersökning, huruvida några beställningshavare utöver de

av lönenämnden i betänkandet den 29 juni 1926 härtill ifrågasatta borde

uppföras på ordinarie stat, hade lönenämnden icke kunnat undgå att finna

de skäl, marinförvaltningen anfört till stöd för en dylik åtgärd i fråga om

en del befattningshavare vid marinen, äga ett visst berättigande — särskilt

i vad frågan gällde månadslönare. Enligt lönenämndens mening syntes det

emellertid angeläget att i görligaste mån hålla vägen öppen för sådana jämkningar

i personalorganisationen, som vid genomförandet av fiottans organisationssakkunnigas

förslag visade sig erforderliga. Med beaktande härav

hade också marinförvaltningen funnit sig böra gå in för inrättandet av ordinarie

befattningar allenast i mycket begränsad omfattning. Då ett genomförande

av marinförvaltningens förslag i detta hänseende emellertid icke

kunde anses innebära eu rationell lösning av ifrågavarande personals anställnings-

och lönefrågor, något som också från personalhåll med skärpa framhållits,

ville det förefalla lönenämnden riktigast att för närvarande stanna

vid en sådan reglering av sagda personals löneförhållanden, som utan att

innebära en lösning av frågan om personalens uppförande på ordinarie stat

dock icke lade hinder i vägen för en sådan åtgärds vidtagande, när organisationen

närmare utformats. Av vad lönenämnden i det föregående anfört

torde ock följa, att nämnden icke heller för närvarande kunde förorda uppförande

på ordinarie stat av beställningar för jämförlig personal vid armén

och flygvapnet.

Lönenämnden hade alltså funnit sig icke böra i förevarande sammanhang

föreslå inrättande av befattningar på ordinarie stat för andra personalgrupper

än de i lönenämndens tidigare förslag angivna.

I samband härmed hade lönenämnden emellertid ansett sig böra upptaga

till granskning de erinringar mot nämndens tidigare förslag, som i berörda

del framställts i de (iver förslaget avgivna yttrandena.

I dessa yttranden hade erinringar till en början framställts mot nämndens

förslag i vad det avsåge placering av maskinistbefattningar vid truppförbanden

i 3. lönegraden å löneplanen C i officersavlöningsreglementet. Denna placering

hade sålunda synts vissa myndigheter vara väl låg. Yad myndigheterna

därom anfört hade emellertid icke givit arméförvaltningen anledning

föreslå någon avvikelse från nämndens förslag. Nämnden hade ej heller för

sin del funnit skäl föreligga att frångå förslaget i fråga.

Uti sitt tidigare löneregleringsförslag hade lönenämnden förordat uppförande

å ordinarie stat av befattningar för maskinister vid garnisonssjukhuset

i Boden och vid flottans sjukhus i Karlskrona, men däremot icke ansett sig

böra föreslå motsvarande åtgärd beträffande de såsom maskinisternas ställföreträdare

anställda eldarna av 1. klass vid nämnda sjukhus.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. -3

Sedan arméförvaltningen häremot erinrat, att samma skäl, som åberopats

till stöd för inrättandet av en ordinarie maskinistbefattning vid förstnämnda

sjukhus, talade för den därstädes anställde eldarens av 1. klass uppförande

på ordinarie stat, hade lönenämnden vid det förnyade övervägande, nämnden

i nu förevarande sammanhang ägnat spörsmålet i fråga, funnit sig böra,

med ändring av sitt tidigare förslag härutinnan, föreslå sistnämnde befattningshavares

uppförande å ordinarie stat med placering i lönegraden C 1.

I konsekvens härmed hade liknande åtgärd ansetts böra vidtagas beträffande

motsvarande befattningshavare vid flottans sjukhus i Karlskrona.

Uti sitt förra förslag hade nämnden vidare ifrågasatt, att övermaskinisten

vid Bodens fästning skulle hänföras till 4. lönegraden å löneplanen C i officersavlöningsreglementet.

I anledning härav hade kommendanten i Boden

erinrat, att vid inrättandet av övermaskinistbefattningen ställts i utsikt, att för

befattningen skulle utgå avlöning av samma storlek som till verkmästare av

1. klass. Att, på sätt nämnden gjort, jämföra övermaskinisten med maskinmästare

av 1. klass vid hospitalen vore enligt kommendantens mening missvisande,

och jämfördes lians arbete med tygverkmästares med fleres i 6.

lönegraden av berörda löneplan, kunde med fog sägas, att det såväl kvalitativt

som än mer kvantitativt kunde ställas i jämnhöjd med dessa beställningshavares.

Rättvisa och billighet syntes därför fordra, att övermaskinistens

avlöning bestämdes att utgå efter 6. lönegraden å sagda löneplan.

Med hänsyn till vad kommendanten sålunda anfört och då såväl av lönenämndens

som kommendantens utredning framginge, att den nuvarande

innehavaren av övermaskinistbefattningen vid övergång till ordinarie beställning

i den av nämnden föreslagna lönegraden skulle komma att lida

en direkt minskning i sina avlöningsförmåner, hade ock arméförvaltningen

ansett, att det för beredande av erforderlig ersättning till befattningshavaren

i fråga vore nödvändigt att giva denne en högre placering på löneskalan

än vad lönenämnden föreslagit. Även med hänsyns tagan d e till att befattningen

vore av stor vikt, hade arméförvaltningen dock icke kunnat förorda

en så hög placering, som kommendanten föreslagit, eller i 6. lönegraden,

varigenom övermaskinisten skulle komma att i lönehänseende likställas med

exempelvis tygverkmästare. Arméförvaltningen hade i stället föreslagit, att

beställningen måtte uppföras i 5. lönegraden, varigenom övermaskinisten

skulle erhålla lön med samma belopp, som enligt det för kommunikationsverken

gällande avlöningsreglementet tillkomme maskinmästare eller övermontör

vid statens vattenfallsverk.

Efter övervägande av de skäl, som sålunda anförts för eu högre placering

av befattningen i fråga, och då, enligt vad av kommendantens yttrande framginge,

den övermaskinisten anvisade tjänstebostaden från och med den 1

januari 1927 betingade en hyra av cirka 650 kronor eller 170 kronor mer än

nu utgående hyra och 350 kronor mer än den därförut gällande, varmed

lönenämnden räknat, hade lönenämnden funnit sig böra tillstyrka, att övermaskinisten

måtte erhålla en något bättre ställning i lönehänseende än den,

som enligt nämndens tidigare förslag skulle tillkomma honom. Att, på sattkommendanten

i Boden föreslagit, hänföra befattningen i fråga till 0. lönegraden,

kunde nämnden dock icke förorda, utan finge nämnden för sin del

ansluta sig till arméförvaltningens förslag.

I sitt tidigare förslag hade lönenämnden upptagit befattningen såsom förste

montör vid Bodens fästning i 3. lönegraden å löneplanen C och likställt befattningshavaren

med i 12. lönegraden i avlöningsreglementet för kommunikationsverken

placerad förste montör vid statens vattenfallsverk. Kommendanten

i Boden hade i anledning härav framhållit, att med hänsyn till de

maktpåliggande göromål, som ankomme på förste montören, samt da denne

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

intoge en överordnad ställning i förhållande till fortmaskinister och truppförbandsmaskinister,

vilka åtnjöte eller av lönenämnden föreslagits skola åtnjuta

lön i lönegraden C 3, en högre placering borde beredas befattningshavaren

i fråga. På grund härav och då förste montörens arbete syntes

fullt jämförligt med det, som påvilade de i 6. lönegraden å löneplanen C

inplacerade beställningshavarna, talade billigheten för att den förstnämndes

avlöning icke sattes lägre än sistnämnda beställningshavares.

Arméförvaltningen hade i likhet med kommendanten ansett, att lönenämndens

förslag i fråga om förste montörens placering i lönegrad icke beredde

honom en mot hans krävande arbetsuppgifter svarande avlöning. Kommendantens

förslag om hans placering i 6. lönegraden hade arméförvaltningen

dock icke kunnat biträda, utan hade ämbetsverket föreslagit, att för

förste montören måtte upptagas en ordinarie beställning i 4. lönegraden å

löneplanen C, varigenom beställningshavaren skulle komma att i avlöningshänseende

likställas med förste maskinist eller reparationsmästare vid statens

vattenfallsverk.

Yad sålunda anförts till stöd för en högre placering av förste montören

vid Bodens fästning hade icke givit lönenämnden anledning att frångå sitt

förenämnda förslag.

Befattningen såsom montör vid Bodens fästning hade lönenämnden föreslagit

till placering i 1. lönegraden å löneplanen C. Kommendanten i Boden

hade härutinnan anfört, att, då montörens arbete enligt hans förmenande

närmast vore jämförbart med det, som utfördes av linjeförman vid telegrafverket,

vilken vore placerad i den mot lönegraden C 3 svarande 12. lönegraden

i avlöningsreglementet för kommunikationsverken, befattningshavaren

i fråga borde erhålla en däremot svarande löneställning. Yad kommendanten

sålunda anfört hade emellertid icke föranlett arméförvaltningen föreslå ändring

i lönenämndens förslag. Ej heller nämnden ansåge skäl föreligga att frångå

förslaget i fråga.

Utöver vad nu anförts, hade lönenämnden icke funnit skäl till avvikelse

från sitt förra förslag i fråga om nyinrättande av ordinarie befattningar och

därmed sammanhängande spörsmål.

Lönenämnden har härefter framlagt förslag till reglering av löneförhållandena

för den iclte-ordinarie personal, som, enligt vad nämnden i det föregående

anfört, borde komma i betraktande vid ifrågavarande lönereglering.

Beträffande de allmänna riktlinjerna för det nya förslaget torde böra framhållas,

att detta — i likhet med såväl lönenämndens första förslag som marinförvaltningens

i det föregående omförmälda förslag — allenast, upptager bestämmelser

för sådan hithörande personal, vars tjänstgöring tager vederbörandes

hela arbetstid i ansprak. På grund av den utvidgning, löneregleringen

nu i förhållande till lönenämndens första förslag avsetts att erhålla,

har lönenämnden ansett det nödvändigt att vid förslagets utarbetande än

närmare, än som beträffande det tidigare förslaget varit fallet, följa gällande

avlöningsbestämmelser för civilförvaltningens och kommunikationsverkens

icke-ordinarie befattningshavare.

Befattningshavarna hava indelats i grupperna extra ordinarie tjänstemän,

extra befattningshavare samt kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal.

Löneplanen för extra ordinarie tjänstemän har konstruerats efter förebild

av löneplanen för motsvarande tjänstemän vid civilförvaltningen och kom
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1U6.

25

munikationsverken. Löneplanen innehåller sålunda 27 lönegrader, av vilka

lönegraderna 1—19 innehålla sex löneklasser vardera, medan var och en av

lönegraderna 20—27 innehåller fem löneklasser. Tidsintervallerna i avseende

å uppflyttning i löneklass hava bestämts till tre år. Inplaceringen av de

extra ordinarie tjänstemännen å den för dem avsedda löneplanen har lönenämnden

sökt verkställa på sådant sätt, att därigenom icke hinder uppstår

för ett framtida uppförande å ordinarie stat av därtill ifrågakommande befattningar.

Bestämmelserna rörande extra befattningshavare hava avfattats i nära överensstämmelse

med motsvarande föreskrifter i civilförvaltningens avlöningsreglemente

för icke-ordinarie befattningshavare.

Vad angår den kvinnliga sjukvårds- och ekonomipersonalen, har någon

avvikelse icke ägt rum från den i lönenämndens tidigare förslag i ämnet

tillämpade avlöningsprincipen. Löneplanen omfattar sju lönegrader, var och

en upptagande dels begynnelselönen, dels ock den förhöjda lön, som är

avsedd att tillkomma vederbörande befattningshavare efter en tjänstetid av

3, 6 och 9 år.

Bestämmelser hava i författningsförslaget intagits rörande särskilda förmåner

i form av kallortstillägg, rätt att bibehålla lön vid sjukdom, vid skada

till följd av olycksfall eller vid förbud att tjänstgöra på grund av smittofara,

rätt till semester (tjänstledighet med bibehållen lön), vikariatsersättning,

läkarvård m. m., ersättning för mistad förmån av fri bostad in. in., ersättning

för tjänsteresa, tjänstgöringstraktamente m. m. samt begravningshjälp.

Tidigare förekommande naturaförmåner, såsom fri bostad med bränsle

och lyse eller ersättning därför hava, med undantag beträffande den kvinnliga

sjukvårds- och ekonomipersonalen, i allmänhet borttagits.

_ I fråga om övergången till de nya avlöningsbestämmelserna innehåller

författningsförslaget vissa stadganden till förekommande av att befattningshavare,

som vid bestämmelsernas ikraftträdande innehar viss anställning,

genom bestämmelsernas tillämpning skulle komma att drabbas av minskning

i den avlöning eller i den förmån av semester, som förut tillkommit honom.

Ersättningen för minskning i tidigare åtnjuten avlöning innesluter även

kompensation för den minskning beträffande dyrtidstillägg, som blir en följd

av att dyrtidstilläggen i och med löneregleringen avses att utgå efter de för

nyreglerade verk bestämda grunder. Ersättningen för avlöningsminskning

i sålunda angiven utsträckning har föreslagits skola utgå i form av personligt

lönetillägg för tid, intill dess vederbörande på grund av de föreslagna nya

föreskrifterna erhåller en avlöning, som uppgår till den, vartill han varit

berättigad före förslagets ikraftträdande.

Statskontoret har den 22 februari 1928 avgivit yttrande i ärendet, i vad Statskontorets

angår bidrag av statsmedel till gäldande av retroaktiva pensionsavgifter för ^giTfeWiiari

personal, som avsetts att uppflyttas till ordinarie beställningar. Ämbets- 1928.

verket har i ämnet anfört följande.

Statskontoret ansåge goda skäl föreligga i detta fall för att staten lämnade

någon hjälp till underlättande för personalen att gälda de retroaktiva

s. 26 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

26 Kungl. Majds proposition nr 196.

pensionsavgifter, som erfordrades vid övergången till den nya organisationen.

Vid föregående liknande tillfällen hade det gällt allenast retroaktivavgifter

för delaktighet i familjepensionering, medan däremot fråga nu vore om statens

övertagande delvis även av dylika avgifter för personalens egen tjänstepensioneriug.

Några retroaktiva avgifter för tjänstepensionering förekomme

numera icke för andra statens tjänstemän än dem, som vore anställda vid

försvarsväsendet, där tjänstepensioneringen ombesörjdes av fristående kassor.

Om eu sådan omorganisation, varom här vore fråga, hade företagits beträffande

befattningar inom allmänna civilförvaltningen, hade vederbörande fått

utan erläggande av några retroaktiva avgifter tillgodoräkna för tjänstepension

den föregående tjänstetiden. Vid sådant förhållande skulle det kunna ifrågasättas,

huruvida icke statsverket borde i detta fall bestrida hela kostnaden

för retroaktivavgifterua för tjänstepension. Däremot förefölle det statskontoret

tveksamt, om man i fråga om retroaktivavgifterna för familjepension

borde gå längre än som medgivits vid sjukvårds- och ekonomipersonalens

vid hospitalen uppförande på ordinarie stat enligt 1918 års riksdags beslut

och kungörelsen den 31 december samma år (nr 1062). Enligt denna kungörelse

hade statsbidrag endast utgått till befattningshavare, som vid 1919 års

ingång fyllt 32 år, och utgjort för den, som vunnit anställning i motsvarande

eller jämförlig befattning före 32 års ålder, viss procent å skillnadsbeloppet

mellan den för hans ålder den 1 januari 1919 och den för 32 års ålder gällande

avgiften samt för den, som vunnit sådan anställning efter 32 års ålder,

samma procent å skillnadsbeloppet mellan den för hans ålder den 1 januari

1919 och hans ålder vid anställningen gällande avgiften.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär lönenämndeus föreliggande

förslag dels förändring till ordinarie beställningar av en del ickeordinarie

befattningar vid försvarsväsendet, dels ock genomförande av en

enhetlig reglering av löneförhållandena för vissa grupper av försvarsväsendets

icke-ordinarie personal.

I förstnämnda hänseende har löneniimnden föreslagit, att följande personal

måtte uppföras på stat såsom ordinarie beställningshavare, nämligen

maskinister och eldare av 1. klass vid arméns och flygvapnets truppförband

samt vid garnisonssjukhuset i Boden och vid flottans sjukhus i Karlskrona,

övermaskinisten vid Bodens fästning samt förste montören och montören

därstädes. Då fullgoda skäl härför synas mig föreligga, tillstyrker jag vad

lönenämnden sålunda föreslagit.

Någon överflyttning till ordinarie stat av jämväl andra befattningshavare

än de nyssnämnda synes mig icke för närvarande böra ifrågakomma. Utöver

de framställningar i berörda syfte, som varit för lönenämnden tillgängliga vid

dess handläggning av förevarande ärende, har, efter det lönenämndens slutliga

förslag avgivits, till Kungl. Maj:t inkommit en av representanter för arméns

sjuksköterskor m. fl. gjord ansökning angående sjuksköterskepersonalens uppförande

på ordinarie stat. Jag har emellertid icke funnit mig böra för närvarande

tillstyrka denna framställning.

De nya ordinarie beställningarna torde, såsom lönenämnden förutsatt,

böra upptagas å den vid officersavlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

bland gruppen »civilmilitär personal in. fl.» Jämväl i fråga om beställningarnas

lönegradsplacering ansluter jag mig till lönenämndens förslag

och förordar alltså, att av de ifrågavarande beställningarna hänföras:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 27

till 1. lönegraden: eldare av 1. klassen, ävensom montör vid Bodens

fästning,

till 3. lönegraden: maskinist, ävensom förste montör vid Bodens fästning,

samt

till 5. lönegraden: övermaskinist vid Bodens fästning.

Antalet erforderliga beställningar för maskinister och eldare av 1. klass

skulle enligt av arméförvaltningen verkställd utredning för truppförbandens

vid armén vidkommande utgöra 46 beställningar för maskinister och 48 beställningar

för eldare av 1. klass. I avseende å flygvapnet har flygstyrelsen

angivit personalbehovet efter genomförd organisation till 5 beställningar av

vartdera slaget efter en beräkning av en maskinist och en eldare av 1. klass

vid envar av de fyra flygkårerna samt vid flygskolan. I enlighet härmed

skulle sammanlagda antalet av ifrågavarande beställningar — de för garnisonssjukhuset

i Boden samt för flottans sjukhus i Karlskrona avsedda beställningarna

däri inberäknade — komma att utgöra 53 beställningar för

maskinister och 55 beställningar för eldare av 1. klass.

Ett genomförande av förslaget betingar, att den vid officersavlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen kompletteras med de nya ordinarie beställningarna.

Av riksdagen torde därför böra inhämtas bemyndigande för

Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i nämnda tjänsteförteckning, som må

föranledas av riksdagens beslut om uppförande å vederbörliga personalstater

av ordinarie beställningar för den personal, varom här är fråga.

Såsom lönenämnden förutsatt, synes man böra utgå ifrån, att de personer,

vilka vid tiden för de föreslagna ordinarie beställningarnas inrättande

äro innehavare av motsvarande icke-ordinarie befattningar, i allmänhet utan

att ansökan behöver ifrågakomma överflyttas å respektive beställningar. Härvid

uppstår fråga, huruvida staten bör bidraga till de kostnader, som åsamkas

befattningshavarna vid deras inträde såsom delägare i arméns pensionskassa

och arméns nya änke- och pupillkassa, respektive flottans pensionskassa.

I betraktande av de omständigheter, vilka av lönenämnden anförts,

och då de retroaktiva pensionsavgifter, vederbörande hava att erlägga, skulle

komma att bliva i hög grad betungande särskilt för dem, som vid övergången

uppnått en mera framskriden ålder, vill det synas billigt, att staten,

i likhet med vad tidigare under motsvarande förhållanden ägt rum, träder

hjälpande emellan till underlättande av övergången till ordinarie tjänst. Yad

angår den omfattning, vari statshjälp bör lämnas — rörande vilken fråga

statskontoret, på sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen, haft eu

från lönenämndens ståndpunkt något avvikande mening — ansluter jag mig

till lönenämndens förslag, enligt vilket av statsmedel skulle gäldas retroaktivavgifterna

till vederbörliga pensionskassor till den del, avgifterna överstiga

vad vederbörande befattningshavare haft att erlägga, därest hans ålder

vid tillträdande av den ordinarie beställningen uppgått till 30 år.

Beträffande de kostnader för statsverket, som skulle föranledas av det

ifrågasatta bidraget, har utredning verkställts genom pensionskassornas för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

sorg, och har det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet beräknats till

omkring 60,000 kronor. Beloppet torde, med hänsyn till beräkningens approximativa

karaktär, böra anvisas såsom förslagsanslag, och har jag efter samråd

med chefen för finansdepartementet funnit mig böra förorda, att anslaget

uppföres under riksstatens elfte huvudtitel. Något belopp för ändamålet i

fråga har visserligen icke beräknats i riksstatsförslaget. Jag vill emellertid

framhålla, att den här avsedda ökade utgiften under elfte huvudtiteln kommer

att motvägas av utgiftsminskning i avseende å de under fjärde huvudtiteln

beräknade anslagsbelopp.

Vidkommande därefter lönenämndens förslag om reglerande av löneförhållandena

för viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet, har detsamma

i nämndens senaste yttrande utsträckts att omfatta åtskilliga tjänstemannagrupper

utöver dem, som åsyftades i lönenämndens år 1926 avgivna betänkande

i ämnet. Ehuru jag förutsätter, att det bör ankomma på Kungl.

Maj :t att framdeles vid utfärdandet av de för löneregleringens genomförande

erforderliga bestämmelserna fatta ståndpunkt såväl till frågan om vilken personal,

som bör omfattas av löneregleringen, som ock till övriga här ifrågavarande

spörsmål, har jag — särskilt i betraktande av att det föreliggande

förslaget avser att reglera löneförhållandena för, bland andra, sådana ickeordinarie

befattningshavare, vilka för närvarande åtnjuta arvoden upptagna

å av Kungl. Maj:t med riksdagen fastställda stater — ansett det vara på

sin plats att redan i detta sammanhang redogöra för huvuddragen av det

föreslagna avlöningssystemet. I anslutning till berörda redogörelse får jag

nu för egen del göra det uttalandet, att jag biträder det av lönenämnden

framlagda förslaget i dess huvuddrag, dock att det synes mig kunna sättas

i fråga, huruvida någon eller några av de i förslaget uppförda grupperna

lämpligen bör lämnas utanför nu ifrågavarande reglering.

Till närmare belysning av lönenämndens förslag i ämnet torde de däri

upptagna löneplanerna och tjänsteförteckningarna få såsom bilagor (Bil.

A—D) fogas vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Yad angår sättet för bestridande av kostnaderna för de enligt lönenämndens

förslag för befattningshavarna avsedda särskilda förmåner i form av

kallortstillägg, rätt att bibehålla lön vid sjukdom och dylikt, rätt till semester

(tjänstledighet med bibehållen lön), vikariatsersättning, läkarvård m. m., ersättning

för mistad förmån av fri bostad m. in., ersättning för tjänsteresa,

tjänstgöringstraktamente in. in. samt begravningshjälp, torde såsom allmän

regel böra gälla, att ifrågavarande kostnader skola, i de fall vederbörande

befattningshavares avlöningsförmåner utgå från ordinarie avlöningsanslag,

bestridas enligt samma grunder, som gälla i fråga om motsvarande förmåner

för den ordinarie personalen, samt eljest från det anslag, varifrån avlöningen

bestrides. De närmare bestämmelser, som härutinnan kunna befinnas erforderliga,

torde framdeles böra meddelas av Kungl. Maj:t.

Slutligen bör framhållas, att löneregleringens genomförande givetvis föranleder

ändring i fråga om uppställningen av vissa stater, respektive av

arvodesförteckningarna under avlöningsanslagen. Det torde sålunda icke

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

vara lämpligt att såsom hittills i staterna uppföra lönebeloppen särskilt för

varje sådan befattning, å vilken det föreliggande förslaget skall äga tillämpning,

utan torde gemensamma poster för befattningshavarnas avlönande böra

uppföras å staterna samt — med angivande att avlöningen regleras enligt

av Kungl. Maj:t fastställda grunder — anslagsposterna i regel upptagas

med förslagsvis beräknade belopp. Vid sådan beräkning torde beträffande

de extra ordinarie tjänstemännen med lön enligt löneplan med särskilda

lönegrader, löneklasser och ortsgrupper, böra följas den vid uppgörandet av

stater för ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen tillämpade regeln,

att lönen antages utgå enligt den näst högsta löneklassen inom den lönegrad,

vartill vederbörlig tjänst blivit hänförd. För den kvinnliga sjukvårdsoch

ekonomipersonalen torde anslagsposterna böra beräknas på grundval av

det lönebelopp, som utgår till dylik befattningshavare efter en tjänstetid av

sex år i vederbörlig lönegrad.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag i nu förevarande sammanhang

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i den tjänsteförteckning,

som finnes fogad vid avlöningsreglementet den 20 maj 1927

(nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, vidtaga

sådana ändringar, vilka betingas av de beslut, riksdagen

må komma att fatta rörande uppförandet å vederbörliga personalstater

av ordinarie beställningar för maskinister och

eldare av 1. klass vid arméns och flygvapnets truppförband

samt vid garnisonssjukhuset i Boden och vid flottans sjukhus

i Karlskrona, övermaskinist vid Bodens fästning samt förste

montör och montör därstädes,

dels ock under riksstatens elfte huvudtitel för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor

för gäldande, enligt av mig förordade grunder, av sådana

retroaktiva avgifter till vederbörliga pensionskassor, som innehavare

av icke-ordinarie befattning må hava att erlägga vid

övergång till nyinrättad ordinarie beställning, varom här är

fråga.

B. Ifrågasatt arvodesreglering för viss pensionerad personal.

Sedan Kungl. Maj:t den 4 september 1925 uppdragit åt försvarsväsendets

lönenämnd att avgiva förslag till reglering av avlöningsförhållandena m. m.

för de arvodesbefattningar vid försvarsväsendet, som efter den nya försvarsorganisationens

genomförande borde finnas upptagna på stat, har lönenämnden

uti skrivelse den 27 oktober 1927 framlagt förslag till arvodesreglering

för den grupp av befattningshavare, vilka äro pensionerade officerare eller

underofficerare med tjänstgöring, som helt tager vederbörandes arbetstid i

anspråk.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Innan lönenämnden fattade ståndpunkt till det ifrågavarande spörsmålet,

inhämtade nämnden yttranden från arméförvaltningens civila departement,

marinförvaltningen samt flygstyrelsen beträffande frågan, i vad mån det, dels

med hänsyn till arten och omfattningen av de med olika arvodesbefattningar

förenade göromål, dels ock med hänsyn till den allmänna levnadskostnadsnivån

å olika tjänstgöringsorter, kunde anses påkallat att företaga någon

differentiering eller jämkning i övrigt av de arvoden, som utginge till eller

i kostnadsberäkningarna för den nya försvarsorganisationen upptagits för

ifrågavarande b ef attningshavar e.

Arméförvaltningens civila departement har, med framhållande att det vore

obestridligt, att de med olika arvodesbefattningar förenade göromålen till

såväl omfattningen som arten och beskaffenheten vore högst väsentligt olika,

uttalat sig för att befattningarna uppdelades på olika grupper, inom vilka

arvodesbeloppen borde bestämmas i förhållande till de olika befattningarnas

vikt och betydelse. En sådan gradering har synts departementet särskilt

påkallad med hänsyn därtill, att det eljest kunde förväntas komma att möta

avsevärda svårigheter att rekrytera de mera arbetstyngda och ansvarsfulla

befattningarna. Yad angår de för officerare avsedda arvodesbefattningarna,

har departementet tänkt sig eu uppdelning av dessa befattningar på tre arvodesgrupper,

medan de för underofficerare avsedda befattningarna synts

departementet lämpligen böra uppdelas på fyra olika grupper.

Beträffande frågan om en differentiering av arvodena med hänsyn till

levnadskostnaderna å olika orter, har civila departementet uttalat stor tvekan

om lämpligheten och behovet att vid bestämmandet av arvodena tillämpa

ett sådant system. Departementet har, bland annat, framhållit, att, då de

pensionerade beställningshavarna i reserven hade frihet att välja bostadsort

inom riket, de, vilka sökte dylika befattningar för att med pensionsförmån

förena arvodesinkomst, icke alltid gjorde detta allenast på grund av den

härmed förenade ekonomiska fördelen, utan torde i många fall vederbörande

efter inträdet i pensionsåldern redan före en arvodesbefattnings ledigblivande

hava tagit sin bostad på den ort, där den med befattningen förenade tjänstgöringen

skulle fullgöras. Under sådana omständigheter kunde vederbörandes

önskan att erhålla en arvodesbefattning knappast vara föranledd av att arvodet

avpassats med hänsyn till levnadskostnaderna å tjänstgörings-(bostads-)

orten.

Marinförvaltningen har uttalat sig för införandet av ett avlöningssystem,

enligt vilket arvodena bestämdes med hänsyn till respektive tjänstgöringsorters

dyrortsgruppering. Till pensionerad officer skulle härvid utgå arvode

med belopp, motsvarande skillnaden mellan kaptens slutlön efter tjänstgöringsortens

ortsgrupp, å ena sidan, och, å andra sidan, de till kapten utgående

sammanlagda pensionsförmånerna, samt till pensionerad underofficer

ett på motsvarande sätt beräknat arvode med utgångspunkt från flaggunderofficers

slutlön efter tjänstgöringsortens ortsgrupp.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Flygstyrelsen har åsyftat en anordning, innebärande i viss mindre utsträckning

en gradering med hänsyn till med befattningarna förenat arbete och

ansvar, och skulle jämsides härmed tillämpas systemet med lön efter tjänstgöringsortens

dyrortsgruppering.

Slutligen torde böra nämnas, att Svenska under officer sförbundet framfört

den meningen, att arvodena borde bestämmas med hänsyn till tjänstgöringsortens

dyrortsgruppering, samt att arvodet till pensionerad underofficer borde

fastställas till ett belopp, som tillsammans med vederbörande tillkommande

pensionsförmåner med omkring 600 kronor överstiger fanjunkares lön enligt

högsta löneklassen för den ortsgrupp, till vilken arvodestagarens tjänstgöringsort

iir att hänföra.

Lönenämndens ställning till det förevarande spörsmålet torde kunna sammanfattas

sålunda.

Yad först angår frågan om arvodesbeloppens differentiering med hänsyn

till de med olika befattningar förenade göromålens art och omfattning, har

lönenämnden visserligen ansett, att utan en dylik differentiering en ur olika

synpunkter fullt tillfredsställande reglering av ifrågavarande befattningshavares

arvoden näppeligen kunde åvägabringas. Då emellertid, med bortseende från

rullföringspersonalen, det övervägande antalet hithörande befattningar inrättats

i samband med 1925 års nyorganisation av försvarsväsendet, saknades

enligt lönenämndens mening den för frågans tillförlitliga bedömande erforderliga

erfarenheten på området. Innan den nya organisationen i hithörande

delar tagit fastare form och under någon tid prövats, ansåge lönenämnden

det icke möjligt att finna några ens något så när säkra hållpunkter för en

värdesättning av befattningarna i fråga. Med hänsyn härtill och då det stora

flertalet befattningar avsåges att tillsvidare uppehållas med personal på

övergångsstat, hade lönenämnden funnit sig för närvarande icke böra ifrågasätta

någon differentiering av arvodesbeloppen efter göromålens art och omfattning.

Yidkommande härefter frågan om arvodesbeloppens gradering efter dyrorter,

har lönenämnden framfört den uppfattningen, att de förhållanden, som

föranlett dyrortsprincipens tillämpande i fråga om såväl den aktiva officersocli

underofficerspersonalen som övriga grupper av statstjänstemän, vilkas

löner varit föremål för reglering under senare tid, i allt väsentligt gjorde

sig gällande även på förevarande område. De skäl, som av arméförvaltningens

civila departement framhållits till stöd för en motsatt ståndpunkt, syntes

lönenämnden med samma fog kunna anföras mot ifrågavarande princips

tillämpning inom vilken förvaltningsgren som helst.

I avseende å arvodesbeloppen har lönenämnden icke ansett skäl för närvarande

föreligga att i något fall bestämma dessa till större belopp än för

pensionerad officer till 3,600 kronor och för pensionerad underofficer till

2,340 kronor. I anslutning härtill har lönenämnden funnit en på dyrortsprincipen

grundad lämplig arvodesreglering kunna ernås genom att för ortsgruppen

G fastställa arvodena till nyssnämnda belopp och för övriga orts
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

grupper sätta arvodena i den relation till sagda belopp, som gäller för andra

statstjänstemän med ungefär motsvarande löner å G-ort. På grundval härav

har lönenämnden upprättat följande arvodesskala:

Pensionerad officer ............................

Pensionerad underofficer........................

O r t s g r

upp

A '' B

C

D

E

F

G

2,808 2,940

1,836 1,920

3,072

2,004

3.204

2,088

3,336

2,172

3,468

2,256

3,600

2,340

Utöver sålunda avsett arvode skulle enligt lönenämndens förslag, i enlighet

med vad som för närvarande gäller beträffande rullföringsbefälhavare

och rullföringsbitriiden, även utgå kallortstillägg efter de för beställningshavare

på aktiv stat fastställda grunder.

Beträffande frågan om arvodesregleringens trädande i tillämpning har

lönenämnden anfört, att nämnden funnit det tveksamt, huruvida de nja arvodesbeloppen

för närvarande borde vinna generell tillämpning. Då de nyinrättade

arvodesbefattningarna torde vara avsedda att i allmänhet bestridas

med personal på övergångsstat, skulle en dylik arvodesreglering huvudsakligen

bliva av betydelse för den stora kategori pensionerade officerare och

underofficerare, som vore förordnade såsom rullföringsbefälhavare och rullföringsbiträden.

För ett avsevärt antal av dessa skulle arvodesregleringen

leda till minskning i nu utgående arvoden, en minskning, som enligt lönenämndens

uppfattning i allt fall icke läte sig genomföras, så länge vederbörandes

nuvarande förordnanden varade. Med hänsyn härtill och då, såvitt

lönenämnden hade sig bekant, något trängande behov av en omreglering av

rullföringspersonalens arvoden icke yppats, syntes det lönenämnden kunna

ifrågasättas, om icke den nya arvodesskalan beträffande berörda personal

lämpligen borde bringas i tillämpning allenast i den mån nya förordnanden

meddelades. Yad anginge övriga här avsedda befattningshavare, intoge

dessa en helt annan ställning i organisationen än rullföringspersonalen,

varför en samtidig lösning av vederbörandes arvodesfrågor knappast kunde

anses oundgängligen nödvändig. Då härtill komme, att de flesta av nämnda

befattningar inrättats i samband med nyorganisationen av försvarsväsendet,

utan att arvodesfrågan därvid gjorts till föremål för ett mera ingående övervägande,

ansåge lönenämnden starka skäl tala för att, i den mån arvoden

till dessa befattningshavare uppfördes på stat, arvodesbeloppen avpassades

efter olika dyrorter i enlighet med vad nämnden i det föregående angivit.

Två av nämndens ledamöter hava uttalat särskilda meningar. Herr P.

Nilsson har ansett, att lönenämnden bort föreslå en gradering av arvodena

åt ifrågavarande befattningshavare efter de med befattningarna förenade

göromålens art och omfattning. Herr Nyqvist har funnit den princip, som

lönenämnden tillämpat vid uppgörandet av arvodesregleringen — ortstilläggsprincipen

— vara riktig, men gjort gällande, att arvodenas storlek borde så

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

33

avvägas, att summan av arvode och kaptens- resp. fanjunkarpension för

officerare med 228 kronor och för underofficerare med 390 kronor överstege

kaptens- resp. fanjunkares lön i högsta löneklassen för den ortsgrupp, vartill

vederbörandes tjänstgöringsort vore att hänföra.

Lönenämnden har i sitt njss omförmälda yttrande framhållit, att eu fullt

tillfredsställande reglering av här ifrågavarande befattningshavares arvoden

knappast kan åvägabringas utan en differentiering av arvodesbeloppen med

hänsyn till de med befattningarna förenade göromålens art och omfattning.

Till följd därav, att något så när säkra hållpunkter för befattningarnas värdesättning

icke kunna ernås, förrän den nya organisationen i hithörande delar

tagit fastare form och under någon tid prövats, har emellertid lönenämnden

funnit sig för närvarande icke böra ifrågasätta någon dylik differentiering av

arvodesbeloppen. Lönenämnden har därför inskränkt sig till en gradering

av arvodena efter dyrorter.

Det av lönenämnden framlagda förslaget torde alltså icke kunna anses

innefatta någon definitiv lösning av förevarande spörsmål. Några starkare

skäl för att nu genomföra eu mera provisorisk reglering av berörda arvoden

synas mig icke föreligga. Yad rullföringspersonalen beträffar, har, såsom av

lönenämnden framhållits, något trängande behov av arvodesreglering för

denna personal icke gjort sig gällande; och vad angår övriga befattningar av

den kategori, varom nu är fråga, har det övervägande flertalet av dessa befattningar

inrättats i samband med 1925 års omorganisation av försvarsväsendet

och avses att under åtskilliga år framåt kunna, liksom för närvarande

är fallet, i allmänhet uppehållas av beställniugshavare å övergångsstat.

Härtill kommer, att frågan om eu omreglering av berörda arvoden

ånyo torde komma att upptagas till prövning i samband med ett blivande

förslag rörande inarbetande i den fasta avlöningen av nu utgående dyrtidstillägg.

På grund härav har jag kommit till den uppfattningen, att det

lämpligen bör tillsvidare anstå med den nu ifrågasatta arvodesregleringen.

C. Anslagsberäkning.

Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkterna 1, 3, 4, 5, 83, 84 och 139) hava följande anslag under fjärde huvudtiteln,

i avvaktan på särskild proposition, upptagits med nedan angivna be
-

räknade belopp, nämligen:

under avd. departementet:

anslaget till departementet .............................................. kronor 284,000: —

under avd. lantförsvaret:

anslaget till arméförvaltningen.......................................... » 532,668: —

» » arméförvaltningens verksamhet.................... >■ 32,900: —

» » avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl.................................................... » 24,000,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 häft. (Nr 196.) 501/553 *8 3

Departements
chefen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

under avd. sjöförsvaret:

anslaget till marinförvaltningen......................................... kronor 260,370: —

» » avlöning till personal vid kårer och stater

6................................................................ » 10,860,000: —-

under avd. flygvapnet:

anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. in. » 880,000: —

Jag övergår nu till behandling av frågorna om medelsbehovet under.dessa

i årets statsverksproposition beräknade anslag för budgetåret 1928—1929.

Departementet.

Ordinarie förslagsanslaget till försvarsdepartementet är i riksstaten för

innevarande budgetår upptaget med 285,200 kronor.

För departementet gälla från och med den 1 juli 1927 följande stater:

A. Ordinarie avtöningsstat.''

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. in. å

kansliavdelningen, förslagsanslag ....................................... * 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal

å kommandoexpeditionerna ................................... » 34,920: —

Förslagsanslag kronor 244,200: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ...................................................... kronor 41,000: —

Beträffande anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

186,600 kronor, och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

å kansliavdelningen, 22,680 kronor, ifrågasättes icke någon ändring.

Anslagsposten till arvoden till registrator i departementet samt till viss

personal å kommandoexpeditionerna, 34,920 kronor, har beräknats på föl
-

jande sätt:

arvode till registrator i departementet ................................. kronor 3,180: —

arvoden ä 3,180 kronor till 7 pensionerade officerare å lant
försvarets

kommandoexpedition .......................................... » 22,260: —

arvoden ä 2,100 kronor till 2 pensionerade underofficerare

å lantförsvarets kommandoexpedition................................. » 4,200: —

arvode till en pensionerad officer å sjöförsvarets kommandoexpedition

............................................................................. 8 3,180: —

arvode till 1 pensionerad underofficer å sjöförsvarets kommandoexpedition.

..................................................... » 2,100: —

Summa kronor 34,920: —

Förlagsverksamheten beträffande för armén erforderliga läroböcker, blan
-

ketter m. m. omhänderhaves sedan flera år tillbaka av den s. k. bokdetal
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

jen inom lantförsvarets kommandoexpedition. Det liar visat sig, att denna

anordning medfört betydande besparingar för statsverket. Den omfattning,

som denna verksamhet under de senare åren tagit, har nödvändiggjort, att,

utöver den å departementets stat upptagna personal, som kunnat avses förnamn

da detalj, ytterligare personal måst anlitas för tjänstgöring därstädes,

och har därvid kommendering ägt rum på frivillighetens väg utan särskild

kostnad för statsverket.

Den här antydda utvägen för arbetskrafternas förstärkning å bokdetaljen

torde emellertid i längden bliva otillfredsställande. Det har också visat sig

förenat med svårighet att basera arbetet inom bokdetaljen på tillfälliga inkommenderingar

av personal, enär arbetet kräver vissa speciella kvalifikationer

samt kontinuitet. Då man icke torde hava att räkna med någon

minskning beträffande den omfattning, som arbetet inom bokdetaljen numera

fått, har jag ansett mig böra biträda ett av chefen för lantförsvarets kommandoexpedition

framfört förslag om ökning av det å departementets stat

uppförda antalet arvodesbefattningar för pensionerad personal. För ändamålet

torde å staten för nästkommande budgetår böra uppföras ytterligare

två arvodesbefattningar för pensionerade officerare. Emellertid har jag för

avsikt att föranstalta om undersökning, huruvida icke genom omläggning av

arbetsfördelning m. m. inom lantförsvarets kommandoexpedition den ena av

dessa nya befattningar skulle kunna utbytas mot en arvodesbefattning för

pensionerad underofficer.

I anslutning till det anförda tillstyrker jag, att förevarande anslagspost

för nästkommande budgetår ökas med (3,180 + 3,180 =) 6,360 kronor till

41,280 kronor. Det synes mig böra nämnas, att därest det befinnes lämpligt

att å befattningarna placera beställningshavare, som överförts till övergångsstat,

något arvode icke avses att utgå.

Yad slutligen angår anslagsposten för personal å övergångsstat, upptagen

med 41,000 kronor, har i denna summa inräknats erforderliga avlöningsmedel

för en till övergångsstat överflyttad kanslirådsbeställning, vars innehavare

för närvarande innehar befattning såsom expeditionschef i annat departement.

De inbesparade avlöningsmedlen för denna kanslirådsbeställning

hava med riksdagens medgivande i stället disponerats till avlönande av eu

såsom regeringsrättsföredragande förordnad extra förste kanslisekreterare.

Då någon dylik föredragande icke avses för försvarsdepartementet efter ingången

av nästa budgetår, torde anslagsposten för personal å övergångsstat

kunna nedsättas med ett belopp av 11,460 kronor eller till, i avjämnat tal,

29,500 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört .får jag hemställa, att Kungl.

Maj: t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1928:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

............................................................ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. in. å kansliavdelningen, förslagsanslag

............................................................ » 22,6<80: —

Arvoden till registrator i departementet samt

till viss personal å kommandoexpeditionerna » 41,280: —

Förslagsanslag kronor 250,560: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 29,500: —

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet,

nu ..................................................................... kronor 285,200: —

med................................................................... » 5,140: —

till ................................................................... kronor 280,060: —

Arméförvaltningen.

För avlönande av den lios arméförvaltningen anställda civila personalen

ävensom den å sjukvårdsstyrelsen anställda civilmilitära personalen har under

ordinarie förslagsanslaget till arméförvaltningen för innevarande budgetår

anvisats ett belopp av 532,668 kronor, varjämte till förstärkning av arbetskrafterna

i arméförvaltningen under beteckning »Arméförvaltningens verksamhet»

för samma budgetår anvisats ett extra anslag av 32,900 kronor.

Sistnämnda anslag är avsett för beredande av avlöning åt följande extra

personal hos ämbetsverket, nämligen 1 byråchef, 1 sekreterare, 1 notarie,

1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde samt 1 expeditionsvakt ävensom för vikariatsersättning

under ledighet för nämnda extra personal.

Arméförvaltningen har, under hänvisning till vad ämbetsverket anfört i sina

skrivelser angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåren 1926—1927

och 1927—1928, framhållit, att med hänsyn till det flertal spörsmål, som

sammanhängde med det slutliga genomförandet av 1925 års härordning, någon

minskning i den ämbetsverket åvilande arbetsbördan icke kunde förväntas

komma att inträda under budgetåret 1928—1929, samt att ämbetsverket ansåge

sig på den grund jämväl för sistnämnda budgetår vara i oundgängligt

behov ej mindre av den från medel under ordinarie anslaget till arméförvaltningen

avlönade civila personalen än även av den förstärkning i arbetskrafterna,

som möjliggjordes genom det nu anvisade extra anslaget.

I betraktande av vad arméförvaltningen anfört i fråga om omfattningen

av ämbetsverkets arbetsuppgifter under nästkommande budgetår, ifrågasätter

jag icke någon ändring för samma budgetår vare sig i avseende å det ordinarie

anslaget till arméförvaltningen eller beträffande de grunder, enligt vilka

det extra anslaget för upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet beräknats

för innevarande budgetår.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 196. 37

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels, med godkännande av bifogade förslag till stat för arméförvaltningen

(se Bil. nr 1) att tillämpas under budgetåret

1928—1929, i riksstaten för samma budgetår upptaga ordinarie

förslagsanslaget till arméförvaltningen med oförändrat belopp,

532,668 kronor,

dels ock till upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 32,900

kronor.

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

Ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl. har i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagits med

26,900,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 23,476,064: 50

B. Kallortstillägg ............................................................ » 59,350: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa infanteritruppförband.................................... » 5.000: —

D. Pelräkningspenningar ................................................ » 17,700: —

E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom biträden

hos regementsintendenter ................................... » 9,500: —

F. Hyresbidrag.................................................................. » 33,750: —

G. Anställningspenningar ................................................ » 55,000: —

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt

manskap ....................................................................... ». 137,000: —

I. Kostnader för musikelever.......................................... 12,450: —

J. Gottgörelse för tjänstehästar 148.000: —

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden........................................................................... » 16,000: —

L. Ekiperingshjälp ......................................................... > 68,550: —

M. Yissa arvoden m. m................................................. » 727,121: —

N. Oförutsedda utgifter m. m........................................ »_30,000: -

Summa kronor

24,795,485

50

Sistnämnda summa har ansetts böra ökas med dels 3,014,690 kronor, utgörande

beräknad avlöning till fast anställt manskap, i vad numerären överstege

den i vederbörliga stater upptagna kadern, för den tid och i den utsträckning

detta manskap beräknats komma att kvarstå i tjänst under senare

halvåret 1927, ävensom för tiden den 1 juli—den 31 december 1927 för det

antal officers- och underofficers- samt motsvarande beställningar vid armén,

som funnes utöver det i nyssnämnda stater upptagna antalet beställningar,

dels ock 45,000 kronor, utgörande beräknade kostnader för tideu den 1 juli

—den 31 december 1927 för då utgående arvoden, vilka icke upptagits i det

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

under rubriken »M. Vissa arvoden m. m.» beräknade beloppet. Å andra

sidan bar avdrag ansetts kunna göras med dels 700,000 kronor, utgörande

beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels 186,600 kronor för beräknade

vakanser i manskapsgraden, dels ock 70,000 kronor, utgörande beräknad

ersättning från respektive landsting till vissa militära sjukhus. Det därefter

återstående beloppet, 26,898,575 kronor 50 öre, bär avrundats till 26,900,000

kronor.

För budgetåret 1928—1929 torde anslaget böra beräknas under motsvarande

rubriker som för innevarande budgetår.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under denna rubrik äro nu upptagna

dels generalitetet, staber m. m., innefattande staterna för generalitetet, arméfördelningsstaber,

militärbefäl och inspektioner, generalstaben, artilleristaben,

kommendantskapet i Boden, rullföringsbefälhavare med biträden samt bataljonsläkare

vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater,

dels undervisningsverken, innefattande staterna för krigsskolan, krigshögskolan,

artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet, artilleriets skjutskola samt arméns underofficersskola,

dels truppförbanden m. m., innefattande staterna för infanteriet, kavalleriet,

artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna, trängen samt intendenturkåren,

dels garnisonssjukhusen m. m., innefattande staterna för garnisonssjukhusen

i Stockholm, å Karlsborg och i Boden samt staten för arméns sjuksköterskekår,

dels ock polispersonalen, innefattande staten för polispersonalen i Boden

och å Karlsborg.

I. Generalitetet, staber m. m.

Uti de under förevarande rubrik upptagna staterna för generalitetet,

artilleristaben och rullföringsbefälhavare med biträden ifrågasattes icke

någon ändring.

Beträffande övriga under denna rubrik upptagna stater får jag anföra

följande.

Arméfördelningsstaber, militärbefäl ooh inspektioner.

Sedan ombyte av militärbefälhavare på Gotland med ingången av år 1928

ägt rum, torde viss vid staten fogad anmärkning rörande avlöningsförmånerna

åt den förutvarande militärbefälhavaren böra utgå.

Generalstaben.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 juli 1927 har chefen för generalstaben

gjort framställning om uppförande å staten för generalstaben av en

ordinarie civil befattning för ett krigsarkivråd med motsvarande avlöningsförmåner,

som tillkomma arkivråd vid riksarkivet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

Arméförvaltningen, som icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till generalstabschefens

förevarande framställning, bär, såsom under punkten 27 av fjärde

huvudtiteln uti innevarande års statsverksproposition närmare omförmälts,

i stället förordat, att krigshistoriska avdelningens behov av på det allmänt

historiska området förfaren arbetskraft måtte tillgodoses genom anställande

av extra befattningshavare.

För egen del har jag icke heller funnit mig kunna tillstyrka uppförandet

å generalstabens stat av en ordinarie beställning såsom krigsarkivråd. I

avseende å min ställning till förslaget får jag hänvisa till vad jag uttalat

under nyssnämnda punkt i årets statsverksproposition.

I syfte att vinna överensstämmelse med stadgandet i gällande instruktion

för rikets allmänna kartverk rörande bestridandet av tjänsten såsom redogörare

vid kartverket, torde å förevarande stat, under rubriken »pensionerad

personal», efter ordet »redogörare» böra inskjutas »tillika redogörare vid

rikets allmänna kartverk».

Staten för generalstaben upptager fyra beställningar såsom militärattachéer,

och hava för arvoden in. m. åt dessa å staten uppförts eu anslagspost å 48,000

kronor. Militärattachéer äro för närvarande placerade i London. Paris, Berlin—

Moskwa samt Helsingfors.

Fråga har blivit väckt om inrättande av ytterligare en militärattachébeställning,

vars innehavare skulle avses att följa förhållandena på det militära

området i de baltiska staterna.

Någon utökning av antalet militärattachébeställningar å generalstabens stat

finner jag mig visserligen icke nu kunna tillstyrka, men jag förutsätter, att det

bör få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest utsändande till nyssnämnda stater

av en officer såsom militärattaché befinnes vara av omständigheterna påkallat,

anvisa härför erforderliga medel från anslaget till extra utgifter.

Kommendantskapet i Boden.

Beträffande staten för kommendantskapet i Boden torde, i överensstämmelse

med vad i det föregående föreslagits, böra uppföras ordinarie beställningar

för övermaskinisten, förste montören samt montören vid Bodens fästning.

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater.

Enligt 1925 års härordningsbeslut skall antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren

utgöra 25. Fältläkarstipendiatinstitutionen skall enligt den år 1911

beslutade omorganisationen av fältläkarkåren efter hand avvecklas. Med

hänsyn till det stora antalet vakanser inom fältläkarkåren har emellertid

med riksdagens medgivande visst antal fältläkarstipendiatbefattningar hittills

bibehållits.

Den för budgetåret 1926—1927 gällande staten för bataljonsläkare vid

fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater upptog 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren

samt 24 fältläkarstipendiater. I sin skrivelse rörande lantförsvarets

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

medelsbeliov för innevarande budgetår liemställde arméförvaltningen, att

nåmnda stat måtte få oförändrad gälla jämväl under budgetåret 1927—1928.

Vid detta ärendes anmälan inför Kungl. Maj:t uttalade jag, att såväl den

beslutade minskningen beträffande antalet bataljonsläkarbeställningar som

indragningen av fältläkarstipendiatbefattningarna givetvis borde ske successivt.

I betraktande av den inskränkning i truppförbandsorganisationen, som inträdde

under budgetåret 1927—1928, ansåg jag mig icke kunna tillstyrka,

att den för budgetåret 1926—1927 gällande staten bibeliölles oförändrad

under innevarande budgetår, utan föreslog jag, att befattningarnas antal

måtte reduceras så, att å staten för budgetåret 1927—1928 upptoges 40 beställningar

lör bataljonsläkare och 18 beställningar för fältläkarstipendiater.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed till riksdagen avlåtna förslag blev av riksdagen

bifallet.

Arméförvaltningen har nu anfört följande.

Vakanserna inom fältläkarkåren vore alltjämt betydande. Den 15 juli 1927

hade sålunda funnits vakanta 15 regements- och *14 bataljonsläkarbeställningar

vid truppförbanden, 1 fältläkarstipendiatbefattning vid fältläkarkåren

samt 18 beställningar på reservstat.

Under budgetåret 1928—1929 komme truppförbandsindragningarna att

vara verkställda, och komme det ovan angivna antalet vakanser i truppförbandsläkarbeställningarna

att härmed bliva reducerat. På grund av de svårigheter,

som under senare år förelegat att rekrytera fältläkarkåren med erforderligt

antal truppförbandsläkare, något som bekräftades av det ovan angivna

antalet vakanser, torde man likväl kunna utgå ifrån, att trots de åtgärder,

som vidtagits och komme att av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse vidtagas

för att söka återbesätta samtliga vakanta truppförbandsläkartjänster

från och med den 1 januari 1928, antalet vakanser i dessa befattningar även

under år 1928 komme att bliva avsevärt.

Visserligen komme genom indragning av truppförbanden behovet av extra

läkare att minskas och en del läkare på övergångsstat att kunna disponeras

såsom förstärkning av de ordinarie läkarnas antal. Behovet av extra läkare

bestämdes dock icke så mycket av antalet truppförband som fastmer av de

många skolor, fälttjänstövningar, kurser in. m., som förlädes här och var i

landet, och till vilka, extra läkare behövde beordras. Härtill komme behovet

av extra läkare vid inskrivningsförrättningarna under omkring två månader

under våren. Då dessa påginge samtidigt med ett flertal vinterutbildningskurser

samt under denna tid dessutom sjukligheten vid truppförbanden

på, grund av gängse infektionssjukdomar (influensa m. fl.) plägade vara som

störst, komme även framdeles ett avsevärt behov av extra läkare att förefinnas.

För ovan angivna ändamål hade under våren 1927 anlitats omkring 65

extra läkare, därav flera civila. Då dessa senare tjänstgjorde endast på för

dem förmånligaste villkor, förorsakade ett anlitande av civila läkare onödiga

kostnader för statsverket. I många fall saknade de också nödig erfarenhet

inom det speciella arbetsområdet, varför de icke kunde ur tjänstens synpunkt

anses utgöra fullgod ersättning för inom militärmedicinen utbildade

läkare. Antalet läkare på övergångsstat, som kunde beräknas stå till disposition

under budgetåret 1928—1929, syntes approximativt kunna beräknas till

omkring 10, ett antal, som givetvis komme att successivt minskas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

På grund av vad sålunda anförts, syntes det visserligen för läkarvårdens

behöriga upprätthållande vid inträdande behov av förstärkning av de ordinarie

läkarkrafterna vid armén vara önskvärt, att antalet bataljonsläkare och fältläkarstipendiater

vid fältläkarkåren tillsvidare bibehölles vid samma antal,

som upptagits i staten för budgetåret 1927—1928. Därest emellertid på

grund av den beslutade minskningen beträffande antalet bataljonsläkare vid

fältläkarkåren samt indragningen av fältläkarstipendiatbefattningarna en ytterligare

reducering av deras antal — utöver den i staten för innevarande

budgetår beslutade — ansåges böra vidtagas, föresloge arméförvaltningen,

att en sådan reduktion i varje fall måtte begränsas att omfatta högst fyra

beställningar ''av vartdera slaget, och att alltså antalet bataljonsläkarbeställningar

måtte komma att utgöra minst 36 samt antalet fältläkarstipendiatbefattningar

minst 14.

Såsom redan nämnts, avses den beslutade minskningen beträffande antalet

bataljonsläkarbeställningar vid fältläkarkåren samt indragningen av fältläkarstipendiatbefattningarna

att genomföras successivt. Jag finner mig vid sådant

förhållande icke kunna tillstyrka, att den för innevarande budgetår gällande

staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater bibehålies

oförändrad under nästkommande budgetår. Beträffande det antal

befattningar, varmed nedsättning bör ske, biträder jag arméförvaltningens

i sådant hänseende alternativt framlagda förslag, att minskning sker med

fyra befattningar av vartdera slaget, i följd varav å den nya staten torde

böra upptagas 36 befattningar för bataljonsläkare och 14 befattningar för

fältläkarstipendiater. Liksom för närvarande torde i särskilda anmärkningar

till staten böra stadgas, att, vid inträffande avgång i beställning såsom bataljonsläkare,

frågan om beställningens återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts

prövning, samt att för fältläkarstipendiaterna avsedda arvoden skola indragas

i mån av avgång bland nämnda befattningshavare.

II. Undervisningsverken.

Beträffande viss lärarpersonal in. fl. vid krigsskolan, krigshögskolan, artilleri-

och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

samt underofficersskolan gäller, att vederbörande officer förordnas

å befattningen i fråga vid respektive skola, och äger därvid den förordnade

att uppbara å skolans stat uppfört arvode, som till beloppet motsvarar lön

i viss lönegrad. På liknande sätt sker förordnande i vissa befattningar

jämväl å åtskilliga andra stater. Under tid, då arvode pa angivet sätt åtnjutes,

frånträder vederbörande sin lön vid det egna truppförbandet. Den

vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande

truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens- (löjtnants-) befordran

stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten), varjämte den sålunda ledigblivna

löjtnants- (underlöjtnants-)lönen disponeras för den närmast i tur stående

kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

Bestämmelser i förevarande avseende äro meddelade i anmärkningar till

vederbörliga stater.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

I skrivelse (len 22 november 1927 bär arméförvaltningens civila departement

gjort framställning, i syfte att ifrågavarande bestämmelser måtte kompletteras

med föreskrift av innehåll, att vid bär avsedd lönedisposition skall

iakttagas, att vederbörande beställningsliavare skall hava att vidkännas avdrag

å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å den beställning,

vars lön å lionom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter

å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna

å de båda beställningarna.

Mot vad civila departementet sålunda föreslagit har jag icke någon erinran

att framställa. Erforderlig föreskrift i ämnet torde böra meddelas

genom tillägg till vederbörliga anmärkningar vid staterna.

1. Krigsskolan.

Chefen för krigsskolan har gjort framställning i syfte att å staten för

krigsskolan måtte uppföras ett arvode av 900 kronor till eu ordinarie lärare

i ämnet motortjänst. Arméförvaltningen har, under framhållande, bland

annat, att enligt 1925 års liärordningsbeslut icke beräknats någon särskild

lärare i motortjänst, ansett sig icke kunna för närvarande tillstyrka denna

framställning. Icke heller jag finner anledning föreligga att biträda densamma.

Å staten för krigsskolan finnes uppförd en anslagspost å 4,900 kronor

för bestridande jämlikt av chefen för krigsskolan meddelade särskilda föreskrifter

av arvoden åt biträdande lärare med högst 500 kronor för år och

lärare, av arvoden vid s. k. dubblering av lärare samt av ersättning med

högst 6 kronor per dag för instruktörstjänstgöring. Anslagsposten har beräknats

sålunda:

för arvoden åt biträdande lärare .....................

» » vid s. k. dubblering av lärare......

» dagsersättning vid instruktörstjänstgöring

............. kronor 2,850: —

............. » 250: —

............. » 1,800: —

Summa kronor 4,900: —

I avseende å det till instruktörstjänstgöring upptagna beloppet har någon

ändring icke ifrågasatts.

Beträffande posten för arvoden åt biträdande lärare har chefen för krigsskolan

anfört, att behov förelåge av en biträdande lärare för undervisning i

luftkrigskonst, samt att denne lärare, i likhet med övriga biträdande lärare

i krigskonst, syntes böra komma i åtnjutande av arvode med högst 500 kronor.

Arméförvaltningen, som biträtt detta förslag, har förordat anslagspostens

ökning med 500 kronor för ändamålet.

Då emellertid med det redan nu tillgängliga beloppet här ifrågavarande

behov bör kunna tillgodoses, har jag funnit mig icke böra tillstyrka den

begärda anslagsökningen.

Yad angår posten för arvoden vid s. k. dubblering av lärare, har chefen

för krigsskolan framhållit, att med hänsyn till den avsevärda utsträckning

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

43

av dubbleringstiden, som föranleddes av genomförandet av den nya organisationen

vid skolan, ett ökat medelsbehov uppstått för detta ändamål. Medan

hittills dubbleringstiden utgjort omkring två månader (15 oktober—15

december), komme den hädanefter, i och med att officersexamen först skulle

avläggas i slutet av april månad tredje utbildningsåret, att omfatta eu tidrymd

av omkring 6 */2 månader (omkring 15 oktober ena året—30 april nästföljande

år). Härtill komme, att med hänsyn till den förlängda dubbleringstiden

arvoden framdeles syntes böra beredas — förutom såsom hittills lärare

och kompanichef — jämväl kadettofficerare. Det för ändamålet erforderliga

beloppet har av skolchefen angivits till 3,200 kronor. Arméförvaltningen

har icke haft annat att erinra mot skolchefens förslag, än att ämbetsverket,

i anslutning till sin ståndpunkt till frågan om uppförande å staten av ett

arvode åt en ordinarie lärare i ämnet motortjänst, ansett, att medelsanvisningen

borde begränsas till i runt tal 3,000 kronor.

Den medelsanvisning, varom här är fråga, har till syfte att möjliggöra

den dubblering av lärarpersonalen, som erfordras för att undvika ombyte

av lärare under pågående kurser. Det under olika år härför erforderliga

medelsbehovet är av växlande storlek allt efter den omfattning, vari ombyten

av lärare äga rum. Den numera förlängda dubbleringstiden synes även

motivera eu avsevärd höjning av det nuvarande beloppet. Jag finner mig

därför böra tillstyrka skolchefens framställning så tillvida, att, i enlighet

med arméförvaltningens förslag, för nästkommande budgetår för ändamålet

beräknas ett belopp av 3,000 kronor. Beloppet torde, jämväl i anslutning

till arméförvaltningens förslag, i staten böra upptagas såsom eu särskild

anslagspost.

I syfte att bereda möjlighet att såsom kadettofficer vid reservofficerskurs

bibehålla tjänstgörande kadettofficer även efter det denne vunnit kapteusbefordran

synes en viss jämkning böra äga rum beträffande statens avfattning.

Slutligen torde i avseende å statens uppställning böra vidtagas vissa

ändringar, vilka sammanhänga med det i det föregående framlagda förslaget

om lönereglering för viss icke-ordinarie personal, ävensom i fråga om statens

avfattning en del jämkningar ske för vinnande av överensstämmelse med

föreskrifterna i det av Kungl. Maj:t den 2 september 1927 fastställda nya

reglementet för krigsskolan (S. F. nr 359).

I detta sammanhang får jag något beröra frågan om avlöningsförmånerna

för underofficerare och underbefäl under kommendering såsom elever vid

krigsskolan.

Försvarsutskottet vid 1925 års riksdag förutsatte, att underofficer eller

underbefäl, som för utbildning till officer kommenderades såsom elev vid

krigsskolan, skulle avstå de med innehavande beställning förenade avlöningsförmåner

— underofficer dock med undantag av ett belopp, motsvarande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

lians å tiden för kommenderingen belöpande avgifter till arméns pensionskassor

— och i stället, i likhet med andra officersaspiranter, allenast åtnjuta

värnpliktigs avlöning. Häremot gjordes från riksdagens sida icke någon

erinran.

Då det gällt att i praktiken reglera avlöning vid kommendering av här

ifrågavarande slag, har uppmärksamheten fästs på det förhållandet, att en

underofficer eller furir med försörjningsplikt knappast skulle kunna emottaga

en dylik kommendering, därest till honom endast skulle utgå värnpliktigs

avlöning. I själva verket skulle alltså denna utbildningsväg icke komma

att stå öppen för alla dem, som uppfyllde härför bestämda fordringar. Då

en sådan begränsning av utbildningsmöjligheterna vore obillig, bär jag ansett

det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn till i varje särskilt

fall föreliggande omständigheter besluta, i vad mån här åsyftad elev

må behålla med innehavande beställning förenade avlöningsförmåner.

2. Krigshögskolan.

Enligt vad chefen för krigshögskolan anmält, torde det kunna komma att

under nästa budgetår visa sig behövligt att, utöver det för arvoden åt repetitörer

å skolans stat upptagna beloppet av 1,200 kronor, för sådant ändamål

disponera ytterligare medel, som i sådan händelse syntes kunna utgå

av den till arvoden åt lärare i tvångsämnen uppförda anslagsposten å 13,860

kronor. Det synes mig böra få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut

angående dylik medelsdisposition.

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Den för närvarande gällande staten för artilleri- och ingenjörhögskolan

upptager arvoden till följande lärarpersonal, nämligen:

En lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen

............................................. kronor 2,460: —

» » » artilleri vid allmänna artillerikursen med under
visningsskyldighet

jämväl vid högre for
tifikationskursen.

.....................................

» » » befästningskonst vid högre och allmänna forti
likationskurserna

..................................................

» » » förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre

fortifikation skursen med undervisningsskyldighet

i befästningsskonst med förbindelselära vid

allmänna artillerikursen .......................................

» > » krigskonst vid högre artilleri- och fortifikations
kurserna

................................................................

» » » krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifika
tionskurserna

.........................................................

» » » byggnadskonst och beskrivande geometri

» » » matematik..............................................................

1,740: —

» 2,100: —

» 1,470: —

» 1,050: —

» 1,650: —

» 1,380: —

» 4,080: -

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

45

En lärare i fysik kronor 2,040: —

» » » kemi ........................................................................ » 2,340: —

Till biträdande lärare och repetitörer ................................... » 4,000: —

Förestående arvodesbelopp fastställdes vid den reglering av arvodena till.

bland andra, lärarna vid de militära undervisningsanstalterna, som företogs

vid 1922 års riksdag. Till grund för denna reglering låg ett av försvarsväsendets

lönenämnd den 8 mars 1922 avgivet utlåtande och förslag, vars

innehåll finnes återgivet i propositionen nr 248 till nämnda riksdag.

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan har under hänvisning dels därtill,

att den numera i enlighet med 1925 års liärordningsbeslut genomförda omläggningen

av undervisningen vid högskolan — innebärande att de allmänna

kurserna från att tidigare hava varit ett-åriga utsträckts till att omfatta två

arbetsår — medfört en betydande ökning i lärarnas arbetsbörda, dels ock till

de nutida större fordringarna på här ifrågavarande officersutbildning, gjort

framställning i syfte att de å högskolans stat uppförda lärararvodena måtte

höjas samt att antalet lärare måtte utökas m. m. Skolchefens förslag i ämnet

innebär,

att arvodena till de båda lärarna i artilleri m. m. och läraren i befästningskonst

m. m. skulle höjas till 3,240 kronor,

att arvodet till läraren i förbindelselära m. in. skulle höjas till 2,640

kronor,

att arvodet till läraren i krigskonst vid de högre kurserna skulle höjas

till 1,740 kronor,

att lärarbefattningen i krigskonst vid de allmänna kurserna skulle utbytas

mot en förste och en andre lärarbefattning med arvoden om 1,860, resp.

1,620 kronor,

att å staten skulle uppföras en lärarbefattning i signaltjänst med arvode

om 396 kronor,

att arvodet till läraren i byggnadskonst och beskrivande geometri skulle

höjas till 1,800 kronor,

att lärarbefattningen i matematik skulle uppdelas å två lärarbefattningar,

en för de högre och en för de allmänna kurserna, med arvoden om 3,000,

resp. 2,880 kronor,

att lärarbefattningen i fysik skulle uppdelas å två lärarbefattningar, den

ena avseende värmelära och motorteknik m. m. med ett arvode om 3,120

kronor, den andra avseende elektricitetslära och elektroteknik in. m. med

ett arvode om 2,280 kronor,

att arvodet till läraren i kemi skulle höjas till 2,880 kronor,

att å staten skulle uppföras en lärarbefattning i franska språket med

arvode om 360 kronor, samt

att arvodesposten till biträdande lärare och repetitörer skulle höjas till

5,100 kronor, varav 300 kronor skulle utgå till vardera av två biträdande

lärare i krigskonst vid de högre kurserna samt 900 kronor till envar av fem

repetitörer.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och civila departement hava tillstyrkt

skolchefens förevarande förslag, utom i vad detsamma avser förhöjning

av repetitörernas arvoden från för närvarande 600 kronor till 900 kronor för

envar av dem. I följd härav borde enligt departementens mening anslagsposten

till biträdande lärare och repetitörer, å nu gällande stat upptagen

till 4,000 kronor, nedsättas till (2 X 300 + 5 X 600 =) 3,600 kronor.

Färsvarsväsendets lönenämnd, som anbefallts att yttra sig i ärendet, har i

utlåtande den 2 december 1927 anfört, bland annat, följande.

I syfte att erhålla eu riktig föreställning om den inträdda ökningen i

lärarnas arbetsbörda hade lönenämnden under hand från högskolechefen

infordrat en promemoria i ämnet. Denna promemoria upptoge, bland annat,

dels det antal undervisningstimmar, som legat till grund vid fastställandet

av de för närvarande å högskolans stat uppförda arvodesbeloppen, dels ock

det på enahanda sätt uppskattade antal undervisningstimmar, varmed man

nu hade att räkna för olika lärare, och de belopp, vilka enligt de vid 1922

års arvodesreglering tillämpade grunder skulle utgå för sistnämnda antal

undervisningstimmar.

Efter övervägande av vad i ärendet förekommit, finge lönenämnden till

en början uttala, att nämnden icke ville motsätta sig en sådan reglering av

lärararvodena, som skäligen kunde anses påkallad av den vidtagna omläggningen

av undervisningen.

Beträffande lärarna i militära ämnen, innebure liögskolecliefens förslag,

att arvodena till samtliga dessa lärare skulle fastställas till årsbelopp, beräknade

efter samma grunder som lärararvodena till militära lärare vid

krigshögskolan, sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan, vilka sistnämnda arvoden

utginge med 14 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet.

Enligt lönenämndens förmenande måste emellertid här åtskillnad göras mellan,

å ena sidan, de båda lärarna i artilleri m. m., läraren i befästningskonst

m. m. och läraren i förbindelselära m. in. samt, å andra sidan, övriga

lärare i militära ämnen. De fyra förstnämnda lärarna vore uppförda å

högskolans stat med arvode motsvarande kaptenslön. För dem innebure

utövandet av lärarbefattningarna fullgörande av ordinarie tjänstgöring, och

under tiden för sina förordnanden torde de endast undantagsvis och i

ringa omfattning tagas i anspråk för göromål, som icke sammanhängde

med nämda befattningar. Vid sådant förhållande syntes de särskilda lärararvodena

till dessa fyra befattningshavare, i enlighet med de synpunkter

lönenämnden angivit i det inledningsvis omförmälda utlåtandet den 8 mars

1922, böra tillmätas efter lägre beräkningsgrunder, än som vunne tillämpning

i fall, där lärarbefattning sköttes såsom bitjänst till ordinarie beställning.

Sistnämnda förhållande ägde rum i fråga om lärarna i sjökrigshögskolan

och sjökrigsskolan samt hade vid 1922 års arvodesreglering

förelegat jämväl beträffande samtliga lärare vid krigshögskolan. Att vid

sistberörda läroanstalt numera ändring härutinnan så tillvida inträtt, att

fem av de militära lärarna uppförts å staten med arvoden motsvarande

majors- och kaptenslöner, utan att detta hittills medfört eu omreglering av

vederbörandes lärararvoden, syntes lönenämnden icke utgöra skäl för den nu

föreslagna omfattande höjningen av arvodena till ifrågavarande fyra lärare

vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Fastmera syntes böra tagas under

övervägande, huruvida icke den förändring, som ägt rum i fråga om berörda

fem lärares vid krigshögskolan ställning, borde medföra en revision av dessas

lärararvoden.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

47

På grund av det anförda ansåge sig lönenämnden icke kunna förorda

förhöjning av arvodena till ifrågavarande fyra lärare till högre belopp, än

som, med tillämpning av de vid 1922 års arvodesreglering använda beräkningsgrunderna

i övrigt, belöpte på den ökade undervisningstiden. Då

emellertid det av högskolechefen föreslagna inbördes förhållandet mellan

dessa fyra lärares arvoden måste anses väl avvägt samt arvodena syntes böra

bestämmas till avrundade tal, jämnt delbara med 12, finge lönenämnden

föreslå, att arvodena fastställdes till 2,760 kronor för envar av de båda

lärarna i artilleri m. m. och läraren i befästningskonst in. in. samt 2,160

kronor för läraren i förbindelselära m. in.

Vidkommande därefter övriga lärare i militära ämnen, vilka samtliga utövade

sina befattningar såsom bisysslor till ordinarie beställningar, ansåge

lönenämnden intet i och för sig vara att erinra mot arvodenas beräknande

med utgångspunkt från de vid övriga ovan omförmälda undervisningsanstalter

tillämpade grunder. Med hänsyn emellertid till förhållandet mellan antalet

undervisningstimmar för nuvarande läraren i krigskonst vid de allmänna

kurserna och den föreslagna förste läraren i ämnet vid dessa kurser, syntes

den sistnämndes arvode skäligen böra begränsas till 1,440 kronor. För erhållande

av eu riktig proportion mellan denne lärares arvode och arvodet

till andre läraren i krigskonst vid de allmänna kurserna, syntes i så fall

sistnämnda arvode böra bestämmas till 1,200 kronor. Vidare syntes arvodet

till läraren i signal tjänst lämpligen böra avrundas nedåt till 360 kronor. I

fråga åter om arvodet till läraren i krigskonst vid de högre kurserna hade

nämnden icke något att erinra mot det av högskolechefen föreslagna beloppet,

1,740 kronor.

Vad vidare anginge lärarna i förberedande (civila) ämnen, ansåge sig lönenämnden

kunna lämna utan erinran de av högskolechefen föreslagna arvodesbeloppen

för läraren i fysik (värmelära m. m.) 8,120 kronor, läraren i fysik

(elektricitetslära in. m.) 2,280 kronor, läraren i kemi 2,880 kronor och läraren

i franska språket 360 kronor. Däremot syntes arvodet till läraren i byggnadskonst

och beskrivande geometri skäligen icke böra upptagas till högre belopp

än 1,680 kronor. Vidare syntes det knappast kunna anses påkallat att

tillmäta arvodena till lärarna i matematik efter så höga beräkningsgrunder,

som högskolechefens förslag innebure, utan syntes eu ur olika synpunkter

tillfredsställande avvägning av dessa lärares arvoden ernås genom att bestämma

arvodena till läraren i nämnda ämne vid de högre kurserna till

2,880 kronor och vid de allmänna kurserna till 2,460 kronor.

I fråga slutligen om anslagsposten till arvoden åt biträdande lärare och

repetitörer funne sig lönenämnden, med hänsyn till den ståndpunkt, arméförvaltningen

härutinnan intagit, icke kunna förorda någon förhöjning av

repetitörsarvodena. Denna anslagspost syntes därför, såsom arméförvaltningen

framhållit, böra begränsas till ett belopp av 3,600 kronor.

Att ett utsträckande av tiden för de allmänna kurserna vid artilleri- och

ingenjörhögskolan till två år, — vilket försöksvis skedde redan från och med

arbetsåret 1924—1925 — skulle komma att medföra ökade kostnader för arvoden

till lärare vid högskolan, har tidigare förutsetts, och har förhållandet i 1925

års statsverksproposition även bragts till riksdagens kännedom. Såsom av

nämnda proposition inhämtas, ifrågasattes emellertid icke för det dåvarande

någon ändring i staten för högskolan, utan utgick man ifrån, att de ökade

kostnaderna kunde bestridas av till Kungl. Maj:ts disposition stående medel.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t har sålunda för vart och ett av budgetåren

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

1926—1927 och 1927—1928 ett belopp av 3,000 kronor för ändamålet anvisats

från lantförsvarets anslag till extra utgifter.

Det av chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan nu framlagda förslaget,

i vad avser behovet av lärare i olika ämnen, har icke givit mig anledning

till någon erinran. I fråga om beloppen av lärarnas arvoden ävensom storleken

av anslagsposten till ersättning åt biträdande lärare och repetitörer

ansluter jag mig till vad lönenämnden därutinnan föreslagit.

De nyreglerade arvodena torde i allmänhet icke böra av vederbörande åtnjutas

förrän i samband med arbetsårets början hösten 1928. I följd härav

torde riksdagens medgivande böra inhämtas, att det må ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela beslut angående tidpunkten för ikraftträdandet av den nya

staten.

Staten för artilleri- och ingenjörhögskolan upptager ett belopp av 1,000

kronor till skolchefens disposition för lärarearvoden. Skolchefen har föreslagit,

att nämnda belopp, med hänsyn till det under olika arbetsår varierande

behovet av sådana särskilda föreläsningar, varom förmäles i § 17

mom. 5 i högskolans reglemente (S. F. 360/1927), måtte av honom få disponeras

såsom reservationsanslag. Arméförvaltningens artilleri-, fortifikationsocli

civila departement hava med anledning härav hemställt, att beloppet

måtte uteslutas ur staten för högskolan samt i stället beräknas å högskolans

anslagsandel av ordinarie undervisningsanslaget.

Då en anslagspost av reservationsanslags natur icke torde kunna upptagas

å högskolans avlöningsstat, synas de särskilda medel, som må bliva

erforderliga för det av skolchefen åsyftade ändamålet, böra anvisas att utgå

från titel III av ordinarie undervisningsanslaget, och torde den nuvarande

posten till skolchefens disposition för lärarearvoden böra ur staten uteslutas.

Slutligen torde böra vidtagas sådan ändring i staten, som betingas av

det förut omförmälda förslaget till lönereglering för viss icke-ordinarie personal

vid försvarsväsendet.

4. Ridskolan.

I avseende å staten för ridskolan torde böra vidtagas vissa ändringar,

som sammanhänga med den förut berörda frågan om lönereglering för viss

icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet.

5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

För verksamheten vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet erforderliga

medel äro för närvarande beräknade dels å en under avlöningsanslaget

uppförd särskild stat för skolan, dels å undervisningsanslaget. Yidare kar

riksdagen för detta ändamål under en följd av år anvisat särskilda extra

anslag.

I avseende å verksamheten vid infanteriskjutskolan under nästkommande

budgetår bär skolchefen anfört i huvudsak följande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. May.ts proposition nr 196.

1925 års härordningsbeslut innebure, att vid infanteriskjutskolan å Rosersberg

skulle anordnas följande såsom ordinarie betecknade kurser, nämligen

två eldhandvapenkurser för majorer och kompanichefer, två liknande kurser

för subalternofficerare, en kurs i skjutning och eldstrid för underofficerare

samt en kulsprutekurs för subalternofficerare ur infanteriet. Skolchefen

hade undersökt möjligheterna att kunna övergå till den enligt härordningsbeslutet

sålunda avsedda organisationen av skjutskolan med dess såväl

ekonomiska som organisatoriska fördelar. Möjlighet hade därvid yppat sig

att genom förändrade kontraktsbestämmelser med hovförvaltningen rörande

disponerandet av Rosersbergs kungsgård för infanteriskjutskolans läkning

för tillfället utan några egentliga engångskostnader så ordna markförhållandena,

att samtliga ovannämnda kurser under budgetåret 1928—1929 skulle

kunna försöksvis förläggas till Rosersberg. Den ifrågasatta lösningen av

frågan om markförhållandena m. m. vore visserligen tillsvidare endast att

anse såsom ett försök och av provisorisk karaktär, och genom densamma

komme kravet på bostäder för lärarpersonal m. fl. icke att bliva tillgodosett.

Skolchefen hade likväl ansett, att härigenom förutsättning vore åstadkommen

för en tillämpning från och med budgetåret 1928—1929 av de i 1925 års

härordning angivna grunderna för skolans organisation.

För att likväl möjliggöra, att vissa kurser, därest så skulle visa sig erforderligt,

kunde förläggas till annan ort än Rosersberg, hade å skolchefens

statförslag upptagits dels två ställföreträdande chefer, den ene avsedd för

kulsprutekursen för subalternofficerare och den andre för kursen i skjutning

och eldstrid för underofficerare, dels en vapenhantverkare, avsedd att inbeordras

under högst 50 dagar. För nämnda ställföreträdande chefer borde

beräknas särskilda arvoden å respektive 400 och 300 kronor.

Vad sålunda av skolchefen föreslagits, vilket icke givit arméförvaltningen

anledning till någon erinran, har jag funnit mig böra tillstyrka. Enligt vad

jag numera inhämtat, torde kulsprutekursen och underofficerskursen sannolikt

icke komma att kunna under nästa budgetår förläggas till Rosersberg.

Vad angår elevantalet i de olika kurserna, föreslås vissa smärre avvikelser

från härordningsbeslutet, vilka icke givit mig anledning till någon erinran.

Beträffande kommenderingarnas längd för de olika personalkategorierna ansluter

sig den nya staten till härordningsbeslutets beräkningar i detta hänseende.

Under anslagsposterna för tjänstgöringstraktamenten torde böra uppföras

74,114 kronor, respektive 16,500 kronor.

6. Artilleriets skjutskola.

I avseende å staten för artilleriets skjutskola ifrågasattes icke någon ändring.

7. Arméns underofficersskola.

För arméns underofficersskola hava, jämlikt föreskrift i kungl. brev den

28 januari 1927, under utbildningsåret 1927—1928 förläggningsutrymmen upplåtits

i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang samt i artilleri- och

ingenjörhögskolans förutvarande lokaler.

Den i samband med antagandet av 1925 års härordning beslutade organisationen

av arméns underofficersskola grundades på den förutsättningen,

att skolan skulle, för nedbringandet av administrationskostnaderna, förläggas

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt 165 käft. (Nr 196.) 501/553 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 196.

i anslutning till ett truppförband. I annat sammanhang kommer jag emellertid

att hemställa om avlåtande till riksdagen av ett förslag av innebörd,

bland annat, att arméns underofficersskola från och med utbildningsåret

1928—1929 skall förläggas till det i följd av Upplands artilleriregementes

indragning ledigblivna artillerietablissemanget i Uppsala. Den för skolan sålunda

avsedda självständiga förläggningen torde måhända nödvändiggöra, att

särskild personal kan disponeras för förvaltningsändamål och dylikt. Intill

dess fastare hållpunkter vunnits för bedömande av denna fråga, torde det

få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om de provisoriska åtgärder, som

i berörda hänseende kunna visa sig erforderliga under nästkommande utbildningsår.

Staten för arméns underofficersskola har för innevarande budgetår upptagits

i enlighet med härordningsbeslutet utom därutinnan, att till den förberedande

underofficersskolan avsetts att beordras allenast en av de i härordningsbeslutet

beräknade två kaptener (ryttmästare).

Då underofficersskolan under budgetåret 1928—1929 kommer att träda i

full verksamhet, torde skolans personalbehov böra för nämnda budgetår beräknas

i enlighet med härordningsbeslutet. Skolans olika avdelningar torde,

i överensstämmelse med den i det av Kungl. Maj:t den 1 juli 1927 för skolan

fastställda reglementet (S. F. nr 324) använda terminologien, å staten böra

upptagas under benämningarna »allmänna kursen» och »förberedande kursen»,

varjämte i anslutning till nämnda reglemente vissa ändringar av formell

natur synas böra vidtagas.

I fråga om beställningarna för avdelningschefer vid allmänna kursen

— vilka å staten uppförts såsom löjtnantsbeställningar — har chefen för

underofficersskolan anfört, bland annat:

Då skolans allmänna kurs vore tvåårig, syntes avdelningscheferna icke

böra förordnas på kortare tid än fyra, möjligen tre år. Det måste dessutom

anses synnerligen önskvärt, att officer, som föresloges till ett dylikt långvarigt

förordnande, förut kunnat prövas vid kommendering såsom kompaniofficer

vid den förberedande kursen, varför den sammanlagda tjänstgöringstiden

vid skolan härigenom komme att omfatta en tid av minst fyra år. Det

kunde emellertid icke vara lämpligt, att unga oerfarna officerare utvaldes

för tjänstgöringen. Utsåges å andra sidan något äldre, i olika avseenden

prövade officerare, komme sannolikt det förhållandet att inträffa, att redan

under kommenderingstiden en eller annan av skolans avdelningschefer vid

vederbörligt regemente uppnådde tur för kaptensbefordran. Härav skulle,

därest staten bibehölles vid sitt nuvarande utseende, följa, att officer i sådant

läge antingen måste förbigås vid kaptensbefordran å regementet eller ock

att förordnandet vid skolan måste avbrytas under pågående kurs. Dessa

konsekvenser kunde icke anses rimliga vare sig för den enskilde eller för

skolan. Med erinran om att vid krigsskolan, där förhållandena med avseende

på kadettofficerarna syntes likartade, de antydda olägenheterna undvikits,

genom att vederbörliga befattningar i staten upptagits med arvoden,

motsvarande lön för kapten eller löjtnant enligt lönegrad O. 3 eller O. 2,

finge skolchefen föreslå, att en motsvarande anordning måtte vidtagas i fråga

om staten för underofficersskolan.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Arméförvaltningen har tillstyrkt förevarande förslag.

För egen del finner jag mig jämväl böra förorda den sålunda föreslagna

ändringen i staten.

Ett av chefen för underofficersskolan framställt förslag om uppförande å

staten av särskilda arvoden åt adjutanten ävensom åt kompanicheferna och

avdelningscheferna vid den allmänna kursen, har jag, i likhet med arméförvaltningen,

ansett mig icke för närvarande kunna biträda.

Till arvoden för timlärare vid den allmänna kursen torde, i enlighet med

skolchefens förslag, böra beräknas ett belopp av 63,360 kronor. Vad angår

anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten till de ur respektive fortifikationen

och trängen tillfälligt beordrade lärarna, torde denna post böra upptagas

till 3,700 kronor.

Till arvoden åt timlärare vid den förberedande kursen torde, i enlighet

med skolchefens förslag, böra upptagas samma belopp som för närvarande

eller 47,040 kronor. Anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten åt den

till nämnda kurs beordrade militärpersonalen torde böra beräknas till 27,850

kronor.

UI. Truppförbanden m. m.

I enlighet med 1925 års härordningsbeslut hava arvodesbefattningar inrättats

för pensionerade underofficerare, vilka skola tjänstgöra såsom biträden

åt vederbörande regementsintendenter. Dylika arvodesbefattningar finnas

vid samtliga truppförband med undantag av Gotlands infanteri- och artilleri

kårer samt Norrbottens artillerikår.

I skrivelse den 23 november 1926 har arméförvaltningen föreslagit, att

ovannämnda biträdesbefattningar för pensionerade underofficerare måtte utbytas

mot arvodesbefattningar såsom regementskassörer, å vilka senare befattningar

skulle förordnas pensionerade officerare eller underofficerare, samt

att vederbörande regementsintendenter skulle befrias från dem åliggande

skyldighet att handlägga s. k. kassaärenden (d. v. s. ärenden angående avlöning

samt kassa-, räkenskaps- och medelsredovisningsväsendet), vilka ärenden

i stället skulle överflyttas på regementskassörerna.

Då det framlagda förslagets ändamålsenlighet ur förvaltningssynpunkt

synes mig starkt kunna sättas i fråga — en uppfattning, som jag bland annat

funnit stöd för i vissa i ärendet föreliggande yttranden från arméfördelningsoch

regementschefer — har jag ansett mig icke böra biträda förslaget.

Infanteriet.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande

budgetår har arméförvaltningen på anförda skäl hemställt om avlåtande av

förslag till riksdagen angående sådan ändring beträffande den vid 1927 års

riksdag beslutade organisationen av Göta livgarde, att å staten för nämnda

regemente skulle uppföras dels eu ordinarie beställning för eu bataljons
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majds proposition nr 196.

läkare, dels, utöver nu befintliga befattningar för sjukvårdsbeställningsmän,

ytterligare två dylika befattningar, nämligen för en sjukvårdsfurir av andra

klassen samt för en sjukvårdssoldat.

Yidare har sekundchefen för Göta livgarde uti skrivelse den 16 juli 1927

— över vilken chefen för fjärde arméfördelningen, inspektören för infanteriet

samt chefen för generalstaben avgivit yttranden — på anförda skäl hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen framlägga förslag, i syfte att regementets

stat måtte utökas med följande personal, nämligen 1 kapten, 7 subalternofficerare,

1 fanjunkare, 5 sergeanter, 3 furirer av första klassen, 6 furirer av

andra klassen, 4 korpraler, 4 vicekorpraler, 6 volontärer, 4 sjukvårdare av olika

grader, 1 hovslagarvicekorpral, 1 vapenhantverkarvicekorpral, 1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och 1 förrådsvaktmästare; att regementets musikkår måtte

återupprättas, för vilket ändamål å staten skulle uppföras 1 musikfanjunkarbeställning,

2 musiksergeantbeställningar och 11 beställningar för musikmanskap;

samt att för stridsvagnsbataljonens kompaniofficerare måtte å

staten uppföras löner i stället för arvoden till lönerna motsvarande belopp.

Slutligen har chefen för östra arméfördelningen i skrivelse den 4 februari

1928 gjort framställning om utökning av Göta livgardes stat med 12 beställningar

för underbefäl.

Vid framläggandet i 1927 års statsverksproposition av förslag rörande

utbrytande ur Svea livgarde, sådant detta regemente enligt 1925 års härordningsbeslut

avsågs att organiseras, av stridsvagnsbataljonen, garnisonskompaniet

och fästningsbataljonen samt dessa förbands sammanförande till

ett särskilt truppförband, Göta livgarde, angav jag såsom min uppfattning,

att en given förutsättning för ett förslag därutinnan borde vara, att icke

någon alltför betydande ökning av organisationskostnaderna därav föranleddes.

Med hänsyn härtill och då frågan om Göta livgardes organisation så nyligen

varit föremål för ingående omprövning av riksdagen, har jag icke ansett

mig kunna tillstyrka de här föreliggande förslagen.

Staten för Göta livgarde upptager, vad angår stridsvagnsbataljonen, en

regementsofficersbeställning avsedd för överstelöjtnant. För beredande av

större valfrihet vid besättande av denna speciella tjänst torde ifrågavarande

regementsofficersbeställning böra i staten uppföras såsom avsedd för överstelöjtnant

eller major.

I anslutning till vad i det föregående anförts torde, i enlighet med vad

arméförvaltningen därutinnan föreslagit, å staterna för samtliga infanteritruppförband

med undantag av Göta livgarde, Livgrenadjärregementet och

Kronobergs regemente böra uppföras ordinarie beställningar för en maskinist

och en eldare av 1. klass. Å staterna för nyssnämnda tre regementen torde,

likaledes i enlighet med arméförvaltningens förslag, böra uppföras två beställningar

av vartdera slaget. Yad angår Göta livgarde och Kronobergs

regemente, beräknas härvid en maskinist och eu eldare av 1. klass för vardera

förläggningen i Stockholm och Yaxholm, respektive Växjö och Karlskrona.

Av de beställningar, som skulle upptagas å Livgrenadjärregementets

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 53

stat, avses en maskinist och en eldare av 1. klass för den del av kasernkomplexet

i Linköping, som disponeras av infanteriets skolor.

Kavalleriet.

Beträffande staten för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena

ifrågasattes icke någon ändring.

Vad angår staterna för de fyra kavalleriregementena, torde, i anslutning

till vad i det föregående anförts och i överensstämmelse med arméförvaltningens

förslag, å var och en av dessa stater böra uppföras beställningar

för en maskinist och en eldare av 1. klass.

Artilleriet.

1. Truppförbanden.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört och i överensstämmelse

med vad arméförvaltningen därutinnan föreslagit, torde å staten för varje

artilleritruppförband böra uppföras ordinarie beställningar för eu maskinist

och eu eldare av 1. klass.

Framställningar föreligga om utökning av staterna för vissa artilleritruppförband

med ytterligare arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare.

Vidare har förslag väckts om ökning av Norrbottens artillerikårs aktiva stat

med en underofficersbeställning (styckjunkarebeställning). De här föreliggande

förslagen har jag icke funnit mig för närvarande kunna förorda i

vidare mån, än vad gäller frågan om inrättandet av arcodesbefattningar för

pensionerade underofficerare, avsedda att fullgöra tjänst såsom tygunderofficerare.

Med avseende å denna fråga får jag anföra följande.

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 18 juni 1925 tillkallades särskilda

sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag till sådan

förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns högre och lägre truppförband,

som kunde bliva erforderlig i anledning av den år 1925 beslutade

omorganisationen av försvarsväsendet m. m. Den 12 maj 1926 avgåvo de

sakkunniga betänkande i ämnet. De sakkunniga framlade därvid förslag om

viss centralisering av artillerimaterieluppbörden vid de större artilleritruppförbanden

samt anförde härutinnan i huvudsak följande.

De sakkunniga hade sökt utreda, huruvida icke en del förenklingar skulle

kunna åstadkommas beträffande förvaltningen av den vid artilleri truppförbanden

befintliga artillerimaterielen. Härvid hade de sakkunniga, kommit

till den åsikten, att förvaltningsarbetet inom ett artilleriregemente skulle

väsentligt minskas, om viss centralisering av uppbörden genomfördes. Fältförrådens

antal vid ett fältartilleriregemente vore för det dåvarande omkring

30. Vid tillämpning av gällande bestämmelser angående förrådstjänsten

måste större delen av i trupptjänst varande officerare och samtliga såsom

batteriadjutanter ej placerade underofficerare disponeras såsom uppbördsmän

och förrådsunderofficerare vid fältförråden. På vissa håll hade det på grund

av personalbrist blivit nödvändigt att sammanföra två eller flera fältförråd

under gemensam uppbördsmän. Det vore sålunda ett mycket stort antal

personer, som i större eller mindre grad sysslade med redovisning och vård

av materiel. Särskilt ogynnsamt i praktiken hade det visat sig, att även

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

subalternofficerare placerats såsom uppbördsmän, enär dessa officerares allt

annat än stadigvarande tjänstgöring vid regementena, täta kommenderingar

till skolor och utbildningskurser m. m. hade medfört ständigt återkommande

ombyten av uppbördsmän med ty åtföljande tidsödande inventeringar, uppgörande

av inventeringsbesked, krav på handräckning, skrivbiträden m. m.

Det förhållandet, att genom 1925 års härordning officers- och underofficerskadrarna

betydligt nedsatts utan att samtidigt en tillnärmelsevis lika

kraftig beskärning av fältförrådens antal kunnat äga rum, innebure enligt

de sakkunnigas mening en omständighet, som framtvingade eu begränsning

av uppbördsmän och förrådsunderofficerare. De sakkunniga finge därför

föreslå, att endast för fredstjänstgöring erforderlig fält- (stallförråds-)materiel

redovisades^ vid fredsbatterierna, under det att all övrig dylik materiel betraktades

såsoin huvudförråd. Av sistnämnda materiel borde kanoner och

övriga artilleripjäser, fordon med utredning m. m. ställas under uppbörd

av en och samma person, nämligen en särskilt förordnad uppbördsmän,

lämpligen benämnd tygunderofficer, under det att gevärs-, ammunitions- och

övningsmaterielförråden liksom dittills borde underställas vapenunderofficeren.

De sakkunniga hade övervägt möjligheterna för att besätta tygunderofficersbefattningen

med någon av de enligt vederbörliga stater beräknade aktiva

underofficerarna. Med hänsyn till det knappt beräknade antalet för

trupptjänst disponibla underofficerare (sergeanter) hade det emellertid mött synnerligen

stora svårigheter att taga en dylik i anspråk för tygunderofficersbefattningen.

Detta torde endast låta sig göra vid Gotlands och Norrbottens artillerikårer,

där tygunderofficersbefattningen syntes kunna förenas med trupptjänst.

Vid övriga artilleritruppförband kunde befattningen däremot icke förenas

med annan tjänst. Med hänsyn till betydelsen av eu sakkunnig och kontinuerlig

skötsel av den dyrbara materielen måste emellertid ofta återkommande

ombyten undvikas. Ur denna synpunkt kunde det icke vara Lämpligt

att som tygunderofficer placera en underofficer på stat. På grund härav

hade _ de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att till tygunderofficerare vid

samtliga artilleritruppförband utom Gotlands och Norrbottens artillerikårer

förordnades pensionerade underofficerare och att sålunda i staterna för vart

och ett av de fyra fältartilleriregementena, Smålands arméartilleriregemente,

Karlsborgs samt Bodens artilleriregementen upptoges ytterligare en pensionerad

underofficer med arvode. Den jämförelsevis ringa kostnad, som vore

förenad med denna personalökning, syntes de sakkunniga väl motvägas av

den större säkerhet för en ändamålsenlig skötsel av den dyrbara materielen,

som därmed ernåddes.

Arméförvaltningen har för sin del anfört, att det syntes ämbetsverket

kunna ifrågasättas, huruvida det vore möjligt för en person — den tillämnade

tygunderofficeren — att på ett tillfredsställande sätt sköta den stora

mängd artillerimateriel, som enligt de sakkunnigas förslag skulle komma

att underställas honom vid de större artilleritruppförbanden, enär denna

materiel vore fördelad på ett stort antal fältförråd, spridda inom respektive

kasernetablissemang. Då emellertid denna olägenhet syntes kunna avhjälpas

genom en annan efter lokala m. fl. förhållanden genomförd fördelning

av fältförråden, än de sakkunnigas förslag innebure, ansågc ämbetsverket,

att inrättandet av befattningar för tygunderofficerare komme att i avsevärd

grad öka möjligheterna för eu tillfredsställande materielförvaltning

vid artilleritruppförbanden.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

I fråga om antalet ifrågakommande befattningar bär arméförvaltningen

anfört, att på grund av dispositionen av den materiel, som komme att uppställas

å Karlsborg, den för Karlsborgs artilleriregemente beräknade tvgunderofficeren

i stället borde avses för Karlsborgs tygstation. Vidare erfordrades

en tygunderofficer vid Stockholms tygstation, med vilken skulle

införlivas dels Upplands artilleriregementes, dels ock delar av Positionsartilleriregementets

hittillsvarande förråd. Då arméförvaltningen i övrigt anslöte

sig till de sakkunnigas förslag, borde sålunda å staterna för vart och ett av

Svea, Göta, Vendes och Norrlands artilleriregementen, Smålands arméartilleriregemente

och Bodens artilleriregemente uppföras eu för pensionerad

underofficer avsedd befattning såsom tygunderofficer, ävensom å staten för

artilleriets fabriker och tyganstalter uppföras två dylika befattningar.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag ansett mig böra förorda.

Tillsvidare torde emellertid ifrågavarande befattningar, på sätt gäller beträffande

övriga för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar, böra

såsom regel uppehållas av personal på övergångsstat.

2. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

I överensstämmelse med vad jag här ovan anfört, torde å staten för artilleriets

fabriker och tyganstalter böra upptagas två arvodesbefattningar för

pensionerade underofficerare, avsedda att fullgöra tjänst sasom tygunderofficerare.

Arméförvaltningen har gjort framställning i syfte, att vid Åkers krutbruk

måtte anställas ytterligare en arbetsofficer, ävensom att förevarande stat

måtte ökas med en ordinarie beställning för en fabriksingenjör. Jag har

emellertid icke funnit mig böra för närvarande tillstyrka vad i dessa hänseenden

föreslagits.

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

I enlighet med vad jag i det föregående förordat, torde å staten för officerare

och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen böra uppföras

ordinarie beställningar för maskinister och eldare av 1. klass. "\ ad

beträffar antalet beställningar av vartdera slaget, torde, på sätt arméförvaltningen

föreslagit, detta böra utgöra fyra beställningar för maskinister och

sex beställningar för eldare av 1. klass. Personalbehovet har därvid beräknats

till en maskinist och en eldare av 1. klass för varje kår samt dessutom

en eldare av 1. klass för vartdera av kustingenjörkompanierna.

Enligt 1925 års härordning skall staten för officerare och underofficerare

med vederlikar in. fl. vid fortifikationen upptaga, bland annat, fyra beställningar

för förrådsvaktmästare, avsedda för de fyra ingenjörtruppförbanden,

samt två arvodesbefattningar såsom tillsyningsmän — pensionerade underofficerare

— av vilka den ena avsetts för ingenjörförråden i Östersund.

I skrivelse den 21 februari 1927 har chefen för fortifikationen, med hänsyn

till vården och bevakningen av ingenjörförråden i Östersund, hemställt,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

att å förevarande stat måtte uppföras ytterligare en förrådsvaktmästarebestållning,

ävensom att staten för Svea ingenjörkår måtte utökas med en

korprals- och en vicekorpralsbeställning.

I betraktande av de omfattande arbetsuppgifter, som under den närmaste

framtiden torde åvila tillsyningsmannen vid nyssnämnda ingenjörförråd, har

det synts mig vara av omständigheterna betingat, att denne erhåller biträde

vid handhavandet av förrådet. Då det å andra sidan torde vara ovisst,

huruvida behovet av dylik personalförstärkning kommer att bliva av stadigvarande

natur, har jag icke ansett mig för närvarande kunna tillstyrka en

utökning av staten med en ordinarie förrådsvaktmästarebeställning, utan

torde behovet av biträde kunna tillsvidare tillgodoses genom en tillfälligt

förordnad person. Yad angår den föreslagna utökningen av Svea ingenjörkars

stat, hava tillräckliga skäl icke synts mig föreligga för en dylik åtgärd.

Vidare torde jag få till behandling upptaga frågan angående det framtida

ordnandet av fastighetsförvaltningen å Karlsborg, sedan kommendantskapet

därstädes i enlighet med härordningsbeslutet indragits.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 november 1926 anförde arméförvaltningens

fortifikations departement, att av de förvaltningsuppgifter, som åvilade

kommendanten å Karlsborg och fortifikationsbefälhavaren därstädes —

jämte till den senares förfogande ställd personal, nämligen en fortifikationskassör

och två fortifikationsunderofficerare — vore de uppgifter, som efter

fästningens nedläggande alltjämt kvarstode, av så vidlyftig beskaffenhet, att

de icke kunde överflyttas på vare sig fortifikationsofficeren, jämte till dennes

disposition ställd personal vid vederbörande arméfördelningsstab, eller kasernofficer

jämte kasernunderofficer vid till Karlsborg förlagt truppförband

och ej heller lämpligen kunde fördelas mellan dessa. Med anledning härav

hölle fortifikationsdepartementet före, att det vore mest önskvärt, att den

dittillsvarande förvaltningsorganisationen med en kommendant och en fortifikationsbefälhavare

jämte nödiga biträden åt den senare alltjämt finge bibehållas,

då denna organisation visat sig tillfredsställande. Därest detta

förslag emellertid icke kunde bifallas, hemställde fortifikationsdepartementet,

att frågan måtte lösas genom anställandet av en pensionerad officer såsom

fortifikationsbefälkavare samt två pensionerade underofficerare såsom biträden

åt denne. Sedermera underströk fortifikationsdepartementet i skrivelse

den 8 februari 1927 ånyo behovet av särskild personal för handhavandet av

den under departementet lydande förvaltningen å Karlsborg samt framhöll

därvid tillika, att, då kommendantskapet komme att indragas med utgången

av år 1927, frågan om förvaltningens framtida ordnande krävde sin lösning

i god tid före den 1 januari 1928.

Aven chefen för tredje arméfördelningen har i skrivelse den 16 april

1927 framhållit nödvändigheten av att, efter kommendantskapets indragning,

åt en fristående myndighet kunde uppdragas att ombesörja de mångfaldiga

förvaltningsbestyr, som sammanhängde med vården av kronans byggnader

och elektriska anläggningar, arrenden, skogar, vägar m. m. å Karlsborg.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 196. 57

Med anledning av ifrågavarande framställningar bär Kungl. Maj:t genom

brev den 7 oktober 1927 medgivit, att en officer och två underofficerare å

övergångsstat eller i reserven finge i kommandoväg beordras att för handhavande

av fastighetsförvaltningen å Karlsborg under tiden från och med

den 1 januari till och med den 30 juni 1928 tjänstgöra därstädes ävensom

att, därest till ifrågavarande tjänstgöring beordrades personal, som frivilligt

överförts å övergångsstat eller tillhörde reserven, arvode finge utgå med

l, 290 kronor till frivilligt överförd officer och 1,590 kronor till officer i reserven

samt med 870 kronor till frivilligt överförd underofficer och 1,065

kronor till underofficer i reserven, dock att dylikt arvode icke finge utgå

till frivilligt överförd officer eller underofficer under tid, då han enligt gällande

bestämmelser vore tjänstgöringsskyldig; och skulle nämnda arvoden

bestridas av anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl.

Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter, som, enligt vad jag övertygat

mig om, sammanhänga med förvaltningen av kronans fastigheter och

anläggningar vid Karlsborg, har jag funnit det av behovet påkallat, att för

ändamålet jämväl framdeles ställes personal till förfogande, som uteslutande

kan'' ägna sig åt dessa uppgifter. Vid sådant förhållande och då det utav

fortifikationsdepartementet föreslagna antalet befattningshavare torde motsvara

vad som för göromålens behöriga handhavande är oundgängligt, tillstyrker

jag, att å den för fortifikationen gemensamma staten, under rubriken

pensionerad personal, upptagas ytterligare befattningar dels för en pensionerad

officer, lämpligen benämnd förvaltningsofficer, dels för två pensionerade

underofficerare, förvaltningsunderofficerare.

Trängen och trängtrupperna.

Ä staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fi. vid trängen

torde, i enlighet med arméförvaltningens förslag, böra upptagas ordinarie

beställningar för fyra maskinister och fyra eldare av 1. klass eller en

maskinist och en eldare av 1. klass för varje trängkår.

Intendenturkåren.

Beträffande staten för intendenturkåren ifrågasättes icke någon ändring.

IV. Garnisonssjukhusen m. m.

1. Garnisonssjukhuset i Stockholm.

I försvarspropositionen till 1925 års riksdag förutsattes, att frågan om

nedbringande av kostnaderna för garnisonssjukhuset i Stockholm borde göras

till föremål för särskild utredning. Sedan med anledning härav arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse anmodat chefläkaren för nämnda garnisonssjukhus

att föranstalta om utredning i denna fråga och chefläkaren inkommit med

sådan utredning, har arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets

medelsbehov för nästkommande budgetår upptagit förevarande spörsmål till

behandling.

Garnisonssjukhusets

organisation

och personalbehovet

därstädes.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Vad till en början angår garnisonssjukhusets organisation, bär arméförvaltningen

härutinnan anfört i huvudsak följande.

Högsta antalet samtidigt å sjukhuset vårdade patienter hade under år

1924 utgjort 235. Med stöd av vissa av chefläkaren gjorda beräkningar ansåges

dock antalet patienter efter genomförd härordning kunna beräknas till

130. Emellertid hade hälsotillståndet under år 1924 i allmänhet varit gynnsamt,

och antalet sjukdomsfall i Stockholm hade varit lågt.

Chefläkaren hade därför ansett, att sjukhuset efter genomförandet av 1925

års härordning borde vara så organiserat, att det kunde mottaga ett något

större antal patienter än det beräknade antalet av 130, och hade chefläkaren

därvid stannat vid ett antal av 150 patienter enligt följande fördelning å

sjukhusets olika avdelningar:

å kirurgiska avdelningen .............................................................. 60 patienter

» medicinska » ............................................................ 60 »

» avdelningen för hud- och könssjukdomar................................ 30 »

tillhopa 150 patienter.

För närvarande vore sjukhuset organiserat på ovannämnda tre avdelningar,

av vilka de kirurgiska och medicinska hade vardera två vårdavdelningar samt

avdelningen för hud- och könssjukdomar en vårdavdelning. Dessutom funnes

en för samtliga övriga avdelningar gemensam avdelning för officerare, belägen

i särskild byggnad, ävensom polikliniker för ögonsjukdomar, för öron-, näsoch

svalgsjukdomar och för hud- och könssjukdomar samt slutligen röntgenavdelning

och tandpoliklinik.

Under ärendets förberedande behandling hade ifrågasatts, om icke avdelningen

för hud- och könssjukdomar med hänsyn till den ringa beläggningen

å avdelningen skulle kunna i sin helhet indragas. Emellertid hade hälsovårdsnämnden

i Stockholm förklarat sig icke kunna å stadens sjukhus bereda

vård för hud- och könssjuka från armén och marinen, varför en indragning

av nämnda avdelning icke läte sig göra.

Beträffande sjukhusets fyra polikliniker hade chefläkaren gjort en beräkning

av det antal patientbesök, som kunde väntas uppkomma efter genomförandet

av 1925 års härordning. Enligt denna beräkning skulle patientantalet

å poliklinikerna komma att nedgå, i vissa fall rätt väsentligt. Särskilt

vad beträffade ögonpolikliniken, komme patientantalet att bliva så ringa, att

poliklinikens indragning kunde ifrågasättas. Med stöd av erfarenheten från

poliklinikernas verksamhet hade chefläkaren dock ansett, att någon inskränkning

i denna verksamhet icke för närvarande vore ändamålsenlig. Jämväl i

övrigt hade chefläkaren uttalat sig för ett bibehållande av sjukhusets organisation

i enlighet med den hittills tillämpade indelningen.

Arméförvaltningen finge för sin del framhålla, att för bedömande av platsbehovet

vid garnisonssjukhuset efter härordningens genomförande visserligen

icke förefunnes något fast statistiskt underlag. Med hänsyn till de ur sjukvårdssynpunkt

säregna förhållanden, som varit rådande under den sist förflutna

tio-årsperioden med dess understundom på grund av rådande influensaepidemi

m. m. abnormt höga, stundom av andra orsaker synnerligen låga

sjukdomssiffror, kunde nämligen erfarenheten från dessa år icke läggas till

grund för en statistisk beräkning av platsbehovet. Härtill komme, att tillloppet

av militära patienter vore mycket växlande, så att vissa tider ett

antal sängplatser icke toges i anspråk för dessa. Vid dylika tillfällen kunde

likväl med stöd av kungl. brev den 14 mars 1924 vårdplatser upplåtas för

civila patienter, vilkas avgifter även bidroge till personalkostnadernas ersättande.

Denna möjlighet begagnades även, och sjukhusets lokaler komme

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

sålunda det allmänna till godo, utan att statsverket därigenom drabbades

av ökad kostnad. Med hänsyn härtill syntes den av chefläkaren gjorda

beräkningen av antalet erforderliga vårdplatser vid sjukhuset kunna godtagas.

I fråga om sjukhusets organisation å olika avdelningar anslöte sig arméförvaltningen

till vad chefläkaren härom anfört. Det skulle visserligen kunna

tagas under övervägande, huruvida icke den särskilda, för officerspatienter

avsedda avdelningen skulle kunna indragas och officerarna i stället förläggas

i särskilda, för dem avsedda rum å kirurgiska, respektive medicinska avdelningen.

Då härigenom samtliga jjatienter komme att vårdas i en byggnad,

stora sjukhusbyggnaden, där såväl operations- som röntgen- och badavdelning

vore belägna, hade sjukvårdsstyrelsen uttalat, att en dylik anordning skulle

medföra väsentlig lättnad och större trygghet i vården. Ävenledes möjliggjordes

därigenom viss besparing av personal, varjämte i den nuvarande

officersavdelningen skulle kunna inredas bostäder åt viss personal, som

lämpligen borde bo å sjukhuset, men för vilken utrymme därstädes nu saknades.

Då emellertid en nödvändig förutsättning för den ifiågasatta anordningen

vore, att vissa ändringsarbeten gjordes å garnisonssjukhuset, hade

ämbetsverket funnit, att den särskilda avdelningen för officerspatienter borde

tillsvidare bibehållas.

Beträffande sjukhusets polikliniker finge ämbetsverket framhålla, att så

länge garnisonssjukhuset bibehölles, en ändring i dess organisation i berörda

avseende knappast skulle kunna medföra någon vare sig praktisk eller ekonomisk

fördel. En indragning av någon eller några av nu befintliga polikliniker

skulle snarare bliva ekonomiskt ofördelaktig och ur praktisk synpunkt,

så vitt man kunde förutse, ohållbar.

Den polikliniska verksamhet, som nu utövades å garnisonssjukhuset,

skulle, om poliklinikerna inskränktes, överflyttas på stadens redan överbelastade

polikliniker. Denna poliklinikvård komme givetvis att medföra

kostnader. Men den komme därjämte att betunga poliklinikarbetet och vålla

ytterligare tidsutdräkt för patienterna, alltså även för de militära patienterna.

Det syntes nämligen knappast kunna förutsättas, att under nuvarande poliklinikförhållanden

undantag skulle kunna göras för dessa och förhandstur

tillförsäkras dem. En militär ögonundersökning t. ex., som nu å garnisonssjukhuset

krävde D/o ä 21/., timmars frånvaro från truppförbandet, skulle

säkert å Serafimerlasarettet kräva avsevärt längre tid till förfång för övningarna.

Och än mer tid skulle med visshet gå förlorad, då man tydligen

icke kunde ålägga de civila läkarna att kontrollera besökstiderna. Det borde

även erinras om, att det samarbete, som nu kunde påräknas mellan truppförbandens

och poliklinikernas läkare till båtnad för klientelets rätta behandling

jämväl i tjänstgörings- och rullföringshänseende, ingalunda kunde påräknas

mellan de civila poliklinikerna och truppförbandsläkarna under

nuvarande civila sjukhusförhållanden. Till väsentlig del på anmodan av de

civila sjukhusmyndigheterna vore det också, som t. ex. särskild ögonpoliklinik

på sin tid hade organiserats. Då härtill komme, att arméns manskap

ägde komma i åtnjutande av poliklinisk specialsjukvård, för vilket ändamål

medel funnes beräknade under anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård,

ansåge arméförvaltningen — med stöd jämväl av den hittills vunna erfarenheten

från den vid garnisonssjukhuset utövade polikliniska verksamheten -—

att någon inskränkning av densamma icke borde komma till stånd.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen sålunda anfört har jag icke ansett

mig böra för närvarande ifrågasätta någon ändring i fråga om garnisonssjukhusets

organisation.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ta proposition nr 196.

Beträffande personalbehovet vid sjukhuset har arméförvaltningen anfört i

huvudsak följande.

Läkarpersonalen. Enligt gällande stat funnes vid sjukhuset — frånsett de

båda där anställda ordinarie regementsläkarna — en överläkare vid avdelningen

för hud- och könssjukdomar, fem underläkare, tre poliklinikläkare

samt en röntgenföreståndare och en obducent. Av underläkarna tjänstgjorde

två på vardera av de kirurgiska och medicinska avdelningarna samt en på

avdelningen för hud- och könssjukdomar.

Beträffande antalet underläkare å den kirurgiska avdelningen hade cliefläkaren

förklarat sig icke kunna tillstyrka någon minskning. Den ena av

kirurgiska avdelningens båda vårdavdelningar vore eu aseptisk avdelning,

där de rena operationsfallen vårdades, medan å den andra de orena septiska

fallen vårdades. Det vore icke lämpligt och kunde vara farligt, att samme

underläkare skötte båda dessa avdelningar. Den ene underläkaren biträdde

dessutom å polikliniken för öronsjukdomar. Det läte knappast tänka sig,

att kirurgen och öronläkaren kunde gemensamt disponera en underläkare,

då båda ofta samtidigt kunde behöva hans hjälp.

Å den medicinska avdelningen hade chefläkaren däremot ansett sig kunna

tillstyrka indragning av en underläkare, under förutsättning att vid sjukhuset

kunde anställas en oavlönad assistentläkare eller dit kommenderas värnpliktig

läkare. Med hänsyn till det minskade patientantal, som kunde beräknas

efter genomförandet av 1925 års härordning, hade chefläkaren vidare föreslagit

indragning av underläkartjänsten å avdelningen för hud- och könssjukdomar.

Vad chefläkaren sålunda föreslagit, biträddes av arméförvaltningen, och

finge ämbetsverket därutöver framhålla, att någon ytterligare indragning av

läkartjänster vid sjukhuset icke kunde anses tillrådlig.

Sjukvårdspersonalen. Å den nuvarande staten funnes uppförda 8 översköterskor,

8 undersköterskor samt 8 kvinnliga sjukhusbiträden, varjämte

sedan flera år jämlikt särskilda av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden varit

anställda ytterligare 4 översköterskor, 2 undersköterskor och 1 kvinnligt

sjukhusbiträde. I sitt statförslag hade chefläkaren upptagit 12 översköterskor,

10 undersköterskor och 13 kvinnliga sjukhusbiträden eller alltså 4 sjukhusbiträden

mer än den för närvarande vid sjukhuset sysselsatta sjukvårdspersonalen.

Även om den av chefläkaren nu föreslagna organisationen måste anses

vara väl avpassad och skäl alltså talade för den erforderliga personalens

uppförande å staten, hade likväl arméförvaltningen icke ansett sig böra nu

göra framställning härom, enär med vidtagande av åtgärder härför syntes

böra anstå, till dess närmare erfarenhet vunnits rörande verkningarna av

1925 års härordning. Emellertid förutsatte ämbetsverket, att oundgängligen

erforderlig extra personal finge liksom hittills, efter därom hos Kungl. Maj:t

gjorda framställningar, anställas vid sjukhuset.

Apotekspersonalen. Å gällande stat funnes upptagen följande för sjukhusets

apotek avsedd personal, nämligen eu apoteksföreståndare, en biträdande

apotekare samt ett apoteksbiträde.

Sedan garnisonsapoteket numera förflyttats till nya lokaler (jfr prop. nr

125/1926), hade detsamma blivit i tillfälle att betydligt utvidga sin verksamhet,

och inom den närmaste framtiden komme verksamheten att ytterligare

ökas. Apotekets skyldighet att anskaffa och bereda läkemedel för garnisonssjukhuset

och i Stockholm förlagda truppförband samt delar av marinen

skulle i och med apotekets förflyttning till större lokaler utsträckas att omfatta

samtliga truppförband ävensom flygvapnet. Detta innebure, att apo
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

teket skulle förse vissa apoteksförråd i riket med läkemedel, standardläkemedel

för hela armén, samt för egen del upplägga råvaruförråd. Såsom ett

ytterligare bevis för den omfattning, apotekets verksamhet numera erhållit,

kunde framhållas, att nästan alla läkemedel nu bereddes därstädes, under

det att sådana förut måst i betydande utsträckning inköpas färdigberedda

från drogaffärer. Apoteket vore numera i stånd att ansvara för försvarsväsendets

läkemedelsberedskap.

Chefläkaren hade framhållit, att det vore uppenbart, att apotekets personal

måste utökas, sedan apotekets verksamhet sålunda väsentligt utvidgats.

Ännu kunde man visserligen icke bilda sig en säker uppfattning om personalbehovet,

men chefläkaren ansåge sig likväl redan nu kunna utgå från,

att, utöver den å staten för sjukhuset uppförda, för apoteket avsedda personalen,

komme att erfordras ytterligare minst två befattningshavare, nämligen

en laboratorievaktmästare och ett apoteksbiträde. Av dessa skulle

laboratorievaktmästaren handhava skötseln av de inom apoteket befintliga

motorer och maskiner, vilka krävde noggrann skötsel och vård.

Med erinran om att arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i yttrande den

4 december 1925 rörande frågan om flyttning av garnisonssjukhusets apotek

uttalat, att flyttningen väl icke syntes påkalla någon utökning av apotekets

farmaceutiskt utbildade personal men möjligen av den lägre personalen, finge

ämbetsverket på grund av den väsentliga utökning av apotekets verksamhet,

som komme att inträda i anledning av den verkställda flyttningen, tillstyrka,

att å staten för garnisonssjukhuset uppfördes den av chefläkaren föreslagna

personalen, nämligen en laboratorievaktmästare och ytterligare ett apoteksbiträde.

Förvaltningspersonalen. Beträffande förvaltningspersonalen vid sjukhuset

hade chefläkaren framhållit, att, ehuru efter genomförandet av 1925 års härordning

antalet militära patienter vid garnisonssjukhuset kunde antagas

komma att minskas, någon egentlig reducering av förvaltningspersonalen icke

kunde komma till stånd, enär förvaltningsverksamhetens organisation i första

hand bestämdes av sjukhusets lokala förhållanden. Ekonomi- och bostadshus

låge spridda på étt stort område. Såväl sjukhusbyggnaden som övriga

byggnader saknade i stort sett moderna anordningar, såsom värmeledning

och hissar. Patienters och personals mat kunde icke tillredas i samma kök,

utan härför måste disponeras tvenne kök, belägna i olika byggnader o, s. v.

Det vore därför givet, att förvaltningsapparaten måste bliva mera omfattande

än vid andra, modernt anordnade sjukhus. På grund härav syntes ej heller

på detta område, oaktat det minskade patientantalet, personalindragning

kunna ske. Den enda indragning, som kunde tänkas möjlig, vore indragning

av en tvättbiträdesbefattning, men chefläkaren hade likväl icke ansett sig

kunna föreslå en dylik indragning.

För närvarande funnes å staten för garnisonssjukhuset uppförda, bland

andra, 1 köksföreståndare, 1 överkokerska, 1 kokerska samt 4 köksbiträden.

Genom brev den 30 september 1926 och den 1 juli 1927 hade emellertid

Kungl. Maj:t medgivit, att i stället för nämnda personal finge vid sjukhuset

försöksvis anställas 1 köksförestånderska, 3 kokerskor och 3 köksbiträden,

varjämte medgivande lämnats för anställande av ytterligare 1 köksbiträde

tillsvidare till och med utgången av 1927 års repetitionsövningar.

Chefläkaren hade anfört, att ifrågavarande, försöksvis tillämpade anordning

visat sig ändamålsenlig, varför erforderliga ändringar borde göras i staten.

Antalet köksbiträden borde härvid bestämmas till 4. Visserligen komme,

på sätt förut framhållits, det militära patientantalet att minskas efter genomförandet

av 1925 års härordning, men i stället ökades antalet civila patienter.

Då vidare någon ändring icke komme att ske vare sig av kökslokalerna eller

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Arvodesreglering

för

apoteksföroutftndaron

och biträdande

apotekaren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196

av personalens tjänstgöringsförhållanden, vore det uppenbart, att kökspersonalen

icke kunde minskas, även om portionsantalet komme att visa någon

nedgång.

Med hänsyn till det sålunda anförda kunde arméförvaltningen icke föreslå

någon minskning av förvaltningspersonalen vid sjukhuset. I fråga om kökspersonalen

finge arméförvaltningen, då den av chefläkaren omförmälda, försöksvis

tillämpade anordningen visat sig ändamålsenlig, tillstyrka, att, med

uteslutande ur staten av däri nu uppförda, 1 köksföreståndare, 1 överkokerska

och 1 kokerska, i stället uppfördes 1 köksförestånderska och 3

kokerskor.

Beträffande läkar- och sjukvårdspersonalen ifrågasätter jag icke någon

ändring i arméförvaltningens förslag. Vad angår apotekspersonalen, anser

jag tillräckliga skäl icke för närvarande föreligga att tillstyrka vidtagandet

av åtgärd, i syfte att de ifrågasatta nya befattningarna uppföras å staten.

Vidkommande förvaltningspersonalen tillstyrker jag i så måtto chefläkarens

av arméförvaltningen understödda förslag, att, i stället för nu å staten uppförda

1 köksföreståndare, 1 överkokerska, 1 kokerska och 4 köksbiträden,

torde böra upptagas 1 köksförestånderska, 3 kokerskor och 3 köksbiträden.

Härjämte torde emellertid, i enlighet med vad jag nedan förordar, å staten

böra upptagas viss ytterligare förvaltningspersonal, som avses att ersätta

till sjukhuset beordrad militär köksliandräckning.

Sedan chefläkaren vid garnisonssjukhuset framhållit önskvärdheten av att

den till sjukhuset kommenderade militära kökshandräckningen — 1 furir

och 10 menige — utbyttes mot civil personal, anmodades arméförvaltningens

civila departement och sjukvårdsstyrelse att härutinnan inkomma med förslag.

I skrivelse den 4 oktober 1927 hava departementet och sjukvårdsstyrelsen

anfört, att verkställd utredning givit vid handen, att nyssnämnda

militära handräckning skulle kunna ersättas av 3 kvinnliga köksbiträden och

1 köksvaktmästare. Då jag delar sjukvårdsstyrelsens i berörda skrivelse

gjorda uttalande, att det vore önskvärt och för sjukhuset förmånligt, om

dylikt personalutbyte komme till stånd, har jag ansett mig nu böra framlägga

förslag om härav betingad ändring i staten för sjukhuset.

I enlighet med det anförda skulle kökspersonalen komma att bestå av 1

köksförestånderska, 3 kokerskor, 6 köksbiträden och 1 köksvaktmästare.

Enligt nu gällande stat för garnisonssjukhuset utgår arvode till apoteksföreståndaren

med 8,100 kronor och till biträdande apotekaren med 5,400

kronor.

På därom av chefläkaren vid garnisonssjukhuset avgivet förslag har arméförvaltningen

gjort framställning om arvodesreglering åt apoteksföreståndaren

och biträdande apotekaren. Ämbetsverket har härvid anfört i huvudsak

följande.

Chefläkaren hade framhållit, dels hurusom de å civila apotek anställda

apotekarna åtnjöte väsentligt högre avlöningsförmåner än garnisonssjukhusets

båda apotekare, dels ock att en oberättigat stor skillnad förefunnes mellan

apoteksföreståndarens och den biträdande apotekarens arvoden. Med hän
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

syn härtill och då apotekets verksamhet efter dess flyttning till nya lokaler

blivit betydligt utvidgad, hade chefläkaren ansett en arvodesreglering för

apotekarna, varom förslag redan tidigare blivit väckta, icke vidare kunna

uppskjutas. Beträffande arvodesbeloppens storlek hade chefläkaren framhållit,

att apotekare å civilapotek i samma tjänsteställning som sjukhusets

båda apotekare åtnjöte avlöning med respektive 12,800 kronor och 10,000

kronor. Då dessa belopp syntes för höga för att i sjukhusets stat upptagas

såsom arvoden för apotekarna, hade chefläkaren föreslagit, att arvodena

till dem i stället måtte upptagas med 9,000 kronor respektive 7,500

kronor.

Uti yttrande den 4 december 1925 rörande frågan om flyttning av garnisonssjukhusets

apotek hade ämbetsverket framhållit, att med hänsyn till

den utvidgning av apotekets verksamhetsområde, som vore avsedd att komma

till stånd efter flyttningen, man icke syntes kunna underlåta att i sinom

tid upptaga frågan om reglerandet av den farmaceutiskt utbildade personalens

vid apoteket avlöningsförmåner. Yidare finge ämbetsverket erinra,

hurusom ämbetsverket i utlåtande den 2 november 1926, bland annat, anfört,

att de till apoteksföreståndaren och biträdande apotekaren vid garnisonssjukhuset

i Stockholm utgående arvodena syntes avsevärt understiga

de avlöningsförmåner, som tillkomme vid civila apotek i Stockholm tjänstgörande

apotekare i samma tjänsteställning och åldersklass som garnisonssjukhusets

båda apotekare. Då befattningarna i fråga borde vara besatta

med bästa möjliga krafter och särskilt apoteksföreståndaren måste vara en

person med framstående skicklighet och vidsträckt erfarenhet i sitt yrke,

syntes det för möjliggörande av att i beställningarna bibehålla personer med

hög kompetens vara nödvändigt att vidtaga en reglering av arvodena för

nämnda befattningshavare.

Yad anginge apotekets verksamhetsområde efter den nu genomförda flyttningen

till nya lokaler, hade detsamma blivit betydligt utvidgat, i det att

verksamheten numera omfattade jämväl leverans av standardläkemedel för

hela armén. Till belysning av den ökade verksamheten syntes kunna tjäna

följande uppgifter å försäljnings- och inköpssummorna vid apoteket, vilka

uppgått till:

år 1924 ........................................ respektive kronor 83,822: 73 och 43,046: 32

» 1925 .......................................... » » 88,917:16 » 42,009:54

» 1926 .......................................... » » 98,604:87 » 46,862:33

Enligt ett mellan Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmaceutförbund

träffat avtal åtnjöte för närvarande legitimerad apotekare vid apotek i

Stockholm följande avlöningsförmåner:

grundlön..................................................................................... kronor 6,000: —

6 ålderstillägg, de fem första å 500 kronor och det sjätte

å 400 kronor.......................................................................... > 2,900: —

dyrortstillägg med 25 procent å grundlönen ........................ » 1.500: —

Summa kronor 10,400: —

Ålderstilläggen utginge efter respektive 4, 7, 10, 14, 18 och 22 tjänstår

räknade efter avlagd farmacie kandidatexamen. Härtill komme vissa förmåner

såsom fri läkarvård, familjebidrag m. m. ävensom särskilt arvode till

den, som innehade ställning såsom förtroendeman på apotek. Sistnämnda

arvode utginge med växlande belopp, dock, enligt vad arméförvaltningen inhämtat,

med högst 6,000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

I jämförelse liärmed vore uppenbarligen de arvoden, som utginge till

garnisonssjuklrasets båda apotekare — 8,100, respektive 5,400 kronor eller,

med inräknande av dyrtidstillägg, 9,396 kronor respektive 6,264 kronor — allt

för låga för att tillförsäkra sjukhusets apotek i konkurrens med de civila

apoteken erforderlig kompetent personal. Arméförvaltningen ansåge därför

eu reglering av apotekspersonalens avlöningsförmåner icke utan våda kunna

ytterligare uppskjutas. Hänsyn måste nämligen tagas, icke blott till att

apotekarna vid garnisonssjukhuset syntes hava anspråk på att i avlöningsliänseende

bliva någorlunda likställda med motsvarande befattningshavare

vid andra apotek, som kunde likställas med garnisonsapoteket, utan även

och framför allt därtill, att höga kvalifikationer måste krävas för anställning

såsom apotekare vid detta apotek. Arméförvaltningen finge härvid hänvisa

till, hurusom militärapotekssakkuuniga i sitt den 12 december 1922 avgivna

betänkande framhållit, att det måste uppställas såsom oavvisligt krav, att

till förevarande befattningar (farmaceutisk personal) antoges endast de bästa

krafterna, särskilt att det vore nödvändigt, att apoteksföreståndaren besutte

icke endast grundliga insikter och framstående skicklighet, utan även möjligast

vidsträckta erfarenhet i sitt yrke.

Ehuru arméförvaltningen visserligen icke ansåge sig kunna för apotekarna

vid garnisonssjukhuset ifrågasätta så höga arvoden, som, enligt vad ovan

anförts, tillkomme apotekare vid de civila apoteken i Stockholm, måste likväl

avlöningarna, enligt ämbetsverkets åsikt, så vitt möjligt avpassas efter ungefär

de normer, som gällde för de civila apotekarna. A andra sidan borde

en jämförelse även göras med de löner, som inom statsförvaltningen i övrigt

utginge till befattningshavare med ungefär motsvarande kompetens och arbetsuppgifter.

En sådan jämförelse stötte emellertid på ganska betydande svårigheter

särskilt på grund av de speciella kompetensvillkor, som måste uppställas

för apotekarna vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

Vid övervägande av nu anförda omständigheter hade arméförvaltningen

funnit sig icke kunna godtaga de av chefläkaren föreslagna arvodesbeloppen,

vilka syntes skäligen godtyckligt valda. Däremot syntes det ämbetsverket,

som om en godtagbar lösning av ifrågavarande spörsmål skulle vinnas, därest

båda apotekarna komme i åtnjutande av samma löneförmåner, som tillkomme

beställningshavare i 9 lönegraden i löneplanen C i officersavlöningsreglementet.

Till nämnda lönegrad vore hänförd, bland andra, mariningenjör

av 2. graden. Med tillämpning härav skulle apotekarna komma i åtnjutande

av ett begynnelsearvode å 6,816 kronor och en slutlig avlöning å 8,124

kronor. Beträffande arvodenas åtnjutande syntes de i avlöningsreglementet

meddelade bestämmelser böra i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Med hänsyn till att apotekarna icke skulle komma att erlägga några pensionsavgifter,

skulle det möjligen kunna ifrågasättas, att arvodena sattes en

löneklass lägre än för ordinarie beställningshavare i samma lönegrad. Då

emellertid innehavarna av apotekarbefattningarna icke torde kunna påräkna

någon befordran inom statsförvaltningen, utan befattningarna, vad statstjänsten

anginge, torde få anses såsom sluttjänster, måste arméförvaltningen,

med hänsyn jämväl till de civila apotekare tillkommande löneförmåner, avstyrka

en sålunda ifrågasatt reducering av arvodena.

Arméförvaltningen finge på grund härav föreslå, att för de båda apotekarna

måtte i staten upptagas arvoden, motsvarande lönen i lönegraden C 9.

Utöver arvode enligt sådan grund borde den av apotekarna, som förordnades

såsom föreståndare för apoteket, erhålla särskilt föreståndararvode,

vilket skäligen syntes kunna bestämmas till 2,040 kronor, varigenom denne

skulle komma i åtnjutande av en slutlön å 10,164 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

05

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

I häröver avgivet yttrande liar försvarsväsendets lönenämnd anfört följande:

Såsom av arméförvaltningens framställning framginge, intoge apoteksföreståndaren

och biträdande apotekaren vid garnisonssjukhuset en ogynnsammare

ställning i lönehänseende än med dem jämförlig personal vid civila

apotek i Stockholm. Till en del torde detta förhållande kunna anses motiverat

med hänsyn därtill, att av ifrågavarande befattningshavare icke krävdes

tjänstgöring av den ansträngande natur, som personalen vid de civila apoteken

vore underkastad. Detta torde ock utgöra förklaringen till, att det, såvitt

lönenämnden hade sig bekant, hittills icke, trots den lägre avlöningen, visat

sig förenat med någon svårighet att erhålla fullt kvalificerad personal för

befattningarna i fråga. Tydligt vore emellertid, att berörda skillnad i lönehänseende

kunde vara ägnad att framkalla alltför täta personalombyten vid

militärapoteket, vilket i sin ordning måste inverka menligt på liandhavandet

av verksamheten därstädes. Risken härför vore givetvis större, i mån som

verksamheten växte och i ökad omfattning toge befattningshavarnas arbetstid

i anspråk. Med hänsyn till den omläggning och utvidgning av verksamheten

vid militärapoteket, som numera ägt rum, ville lönenämnden därför

icke motsätta sig en förbättring av ifrågavarande befattningshavares avlöningsförmåner.

Arméförvaltningens förslag härutinnan innebure, att såväl apoteksföreståndaren

som biträdande apotekaren skulle å garnisonssjukhusets stat erhålla

arvode motsvarande lönen i lönegraden C 9 i officersavlöningsreglementet,

varförutom apoteksföreståndaren borde komma i åtnjutande av ett särskilt

föreståndararvode å 2,040 kronor. Lönenämnden kunde emellertid icke finna

det vara av förhållandena påkallat att bereda ifrågavarande befattningshavare

en så avsevärd avlöningsförbättring, som arméförvaltningen sålunda föreslagit.

Nämnden ansåge för sin del, att en ur olika synpunkter skälig avvägning

av vederbörandes löneförmåner skulle ernås, därest vardera befattningshavaren

tillförsäkrades ett arvode motsvarande lönen i lönegraden C 8

av nämnda reglemente samt apoteksföreståndaren härutöver ett föreståndararvode

till av arméförvaltningen föreslaget belopp, 2,040 kronor. Härigenom

skulle vederbörande erhålla ett begynnelsearvode av 6,048 kronor och ett

slutarvode av 7,212 kronor, vartill för apoteksföreståndaren komme föreståndararvode

till nyss angivna belopp.

Yad sålunda i ärendet anförts såväl av arméförvaltningen som av försvarsväsendets

lönenämnd synes mig motivera en förhöjning i avlöningsförmånerna

för de båda apotekarna vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Beträffande

storleken av löneförhöjningen ansluter jag mig till lönenämndens förslag och

tillstyrker således, att för envar av omförmälda båda befattningshavare uppföras

arvoden motsvarande lönen i lönegraden C 8 av officersavlöningsreglementet

samt för apoteksföreståndaren därjämte ett föreståndararvode å 2.040

kronor.

Beträffande arvodenas åtnjutande torde de i officersavlöningsreglementet

meddelade bestämmelser i tillämpliga delar böra lända till efterrättelse.

I avseende å uppställningen av staten för garnisonssjukhuset påkallas statens

åtskilliga ändringar av den i det föregående omförmälda löneregleringen för stälInins

viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 käft. (Nr 196.) 501/553 ss 5

UPPm.

in.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Anslagsposterna till vikariatsersättning under sjukdom, för beredande av

tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till sjukvård och underhåll åt

sjuk personal torde böra undergå vissa smärre förhöjningar och upptagas

med respektive 640 kronor, 7,860 kronor och 530 kronor.

2. Garnisonssjukhuset å Karisborg.

Beträffande staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg påkallas vissa ändringar

av förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie personal.

3. Garnisonssjukhuset i Boden.

Yidkommande garnisonssjukhuset i Boden torde, i enlighet med vad i

det föregående av mig föreslagits, såsom ordinarie beställningshavare böra

upptagas maskinisten samt den ene av de tvenne vid sjukhuset anställda

eldarna. I övrigt påkallas vissa ändringar i staten i anslutning till förslaget

angående lönereglering för viss icke-ordinarie personal.

4. Arméns sjuksköterskekår.

Enligt 1925 års härordningsbeslut har antalet ordinarie sjuksköterskor vid

armén beräknats till 31.

Såsom av 1927 års statsverksproposition framgår, gjorde arméförvaltningen

i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1927—1928

framställning i syfte att det enligt härordningsbeslutet beräknade antalet

ordinarie sjuksköterskor måtte ökas till 41. Av i statsverkspropositionen

närmare angivna skäl fann jag mig såtillvida kunna tillstyrka ämbetsverkets

berörda framställning, att jag förordade, att antalet ordinarie sjuksköterskor

ökades till 39. I enlighet härmed har å den för innevarande budgetår

gällande staten för arméns sjuksköterskekår upptagits 39 sjuksköterskor.

Arméförvaltningen har nu i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbeliov

för budgetåret 1928—1929 på anförda skäl gjort framställning om

utökning av förevarande stat med ytterligare 4 sjuksköterskor eller till 43.

Under hänvisning till vad nästlidet år i ärendet förekommit och då intet

inträffat, som kan föranleda mig att frångå min då intagna ståndpunkt till

detta spörsmål, finner jag mig icke kunna tillstyrka arméförvaltningens föreliggande

framställning.

Beträffande den nuvarande staten för arméns sjuksköterskekår torde alltså

icke böra vidtagas någon annan ändring, än som betingas av det förut avhandlade

förslaget rörande lönereglering för viss icke-ordinarie personal vid

försvarsväsendet.

ÅT. Polispersonalen.

Beträffande den för innevarande budgetår gällande staten för polispersonalen

i Boden och å Karlsborg torde annan ändring icke böra vidtagas än

som sammanhänger med förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie

personal vid försvarsväsendet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

67

B. Kallortstillägg.

Förevarande anslagspost bar för budgetåret 1927 — 1928 upptagits med

59,350 kronor. I enlighet med arméförvaltningens förslag torde under anslagsposten

för nästkommande budgetår böra beräknas 56.000 kronor eller

samma belopp, som för ändamålet upptagits i kostnadsberäkningarna för

1925 års härordning.

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa

infanteritruppförband.

Under denna anslagspost har för vart och ett av budgetåren 1923—1924.

1924—1925, 1925—1926 och 1926—1927 beräknats ett belopp av 6,000 kronor

samt för innevarande budgetår ett belopp av 5,000 kronor. I kostnadsberäkningarna

för 1925 års härordning har anslagsposten upptagits med 4,000

kronor.

Arméförvaltningen har föreslagit, att anslagsposten måtte för budgetåret

1928—1929 höjas till 8,000 kronor.

Någon ökning av anslagsposten finner jag mig icke kunna tillstyrka, utan

torde densamma för nästkommande budgetår böra upptagas med oförändrat

belopp, 5,000 kronor.

D. Feiräkningspenningar.

Under denna anslagspost, som för innevarande budgetår upptagits med

17,700 kronor, torde för budgetåret 1928—1929, i enlighet med arméförvaltningens

förslag, böra beräknas det i kostnadsberäkningarna till härordningsbeslutet

angivna beloppet eller 16,000 kronor.

E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom biträden hos

regementsintendenter.

Denna anslagspost, som för innevarande budgetår upptagits med 9,500

kronor, torde för nästkommande budgetår, i enlighet med arméförvaltningens

förslag, böra upptagas med i kostnadsberäkningarna till härordningsbeslutet

angivet belopp eller 7,500 kronor.

F. Hyresbidrag åt visst underbefäl.

Till hyresbidrag har för innevarande budgetår beräknats 33,750 kronor

eller samma belopp, som för ändamålet upptagits i kostnadsberäkningarna

för 1925 års härordning.

I den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen (nr 123) med förslag

till avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid försvarsväsendet

har föreslagits en utsträckning av rätten till hyresbidrag ävensom ökning

av hyresbidragens belopp. I anslutning härtill torde förevarande anslagspost

böra undergå förhöjning. Enligt verkställd beräkning kan här ifrågavarande

medelsbehov för nästkommande budgetår uppskattas till 44,000

kronor, med vilket belopp anslagsposten sålunda torde böra upptagas i anslagsberäkningen

för nämnda budgetår.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

G. Anställningspenningar.

Denna anslagspost, som för innevarande budgetår upptagits med i kostnadsberäkningarna

till härordningsbeslutet angivet belopp, 55,000 kronor,

torde för nästkommande budgetår, i enlighet med arméförvaltningens förslag,

böra bibehållas oförändrad.

H. Dagavlöning och dagaviöningstillägg åt indelt manskap.

Enligt gällande bestämmelser skall till i tjänst kvarstående indelt manskap

vid armén under all tjänstgöring, till vilken ifrågavarande manskap inkallas,

utgå dagavlöning med 90 öre för dag till korpral och med 60 öre för

dag till övrigt manskap.

Till beredande av ersättning åt indelt manskap för den ökade tjänstgöring,

som till följd av 1901 års härordning ålagts detsamma, har riksdagen,

på Kungl. Maj:ts förslag, alltsedan år 1902 årligen anvisat särskilda medel.

Ersättningen har utgått i form av tillägg till dagavlöningen med visst belopp

för dag för tjänstgöring i egenskap av underbefäl, instruktör eller beställningsman

vid skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar. Enligt

de i sådant avseende gällande bestämmelser utgår dagavlöningstillägget

med 2 kronor 50 öre för dag. Antalet dylika tjänstgöringsdagar har för

innevarande budgetår beräknats till 35,000.

För ifrågavarande båda ändamål har för innevarande budgetår under avlöningsanslaget

upptagits ett belopp av 137,000 kronor.

Vad angår budgetåret 1928—1929, torde antalet tjänstgöringsdagar för

indelt manskap under skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar

böra beräknas till 30,000.

Med ledning av infordrade uppgifter har jag låtit verkställa beräkning av

det för bestridande av kostnaderna för dagavlöning och dagaviöningstillägg

erforderliga beloppet; och slutar denna beräkning å en summa av i runt

tal 117,000 kronor.

I. Kostnader för musikelever.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagspost beräknats

ett belopp av 12,450 kronor.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde under denna anslagspost

böra för budgetåret 1928—1929 beräknas ett belopp av 14,000 kronor.

J. Gottgörelse för tjänstehästar.

Enligt de år 1916 fastställda bestämmelserna angående hästhållningen för

officerare vid armén skola vissa högre officerare ävensom alla officerare vid

kavalleriet utom fänrikar vara beridna å en egen tjänstehäst och en kronan

tillhörig stamliäst. I de fall, då kronan för officer eller veterinär, som är

beriden på egen tjänstehäst, övertager anskaffning av mundering samt tillhandahåller

in natura stallrum, furage, skoning och skötsel m. in., utgår

allenast lönetillägg med 250 kronor för år, eljest lönetillägg med 400 kronor

och furageersättning med 365 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

På grund av den successivt skeende övergången till den nya ordningen

för hästhållningen för officerare och vederlikar vid armén hava kostnaderna

för gottgörelse för tjänstehästar år från år minskats. För budgetåret 1927—

1928 hava dessa kostnader beräknats till 148,000 kronor.

Enligt kostnadsberäkningarna till den nya härordningen har för motsvarande

ändamål efter genomförd omorganisation beräknats ett belopp av

51,250 kronor.

För budgetåret 1928—1929 torde, i enlighet med utav arméförvaltningen

verkställd beräkning, för ändamålet böra upptagas ett belopp av förslagsvis

99,920 kronor.

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden. L. Ekiperingshjälp.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde under dessa rubriker för

budgetåret 1928—1929 böra beräknas samma belopp som för innevarande

budgetår, nämligen:

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden .................................................................................... kronor 16,000: —

L. Ekiperingshjälp ............................................................ » 68,550: —

NI, Vissa arvoden m. m.

Under denna rubrik har för budgetåret 1927—1928 beräknats ett belopp

av 727,121 kronor.

Genom brev den 9 juni 1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i en brevet

bilagd förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m. upptagna avlöningsförmåner

och ersättningar — med undantag av de i förteckningen tilllika

angivna belopp för remontdepåernas personal samt till arvoden och

expenser åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare,

för vilka belopps användande särskilda stater fastställts — finge tillsvidare

för tiden den 1 januari — den 30 juni 1928 utgå med högst de i förteckningen

angivna, för helt år beräknade belopp, tillhopa 734,518 kronor. Avvikelsen

från slutsumman i den för riksdagen framlagda beräkningen har

föranletts av vissa ändringar, som vidtagits i fråga om de i förteckningen

under rubriken »B. Arvoden till vissa icke-ordinarie befattningshavare m. fl.

ersättningar» upptagna belopp.

I fråga om beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslagspost

för budgetåret 1928—1929 får jag anföra följande.

Beträffande de arvoden, som föreläggas riksdagen för prövning och som å

förteckningen upptagas under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare

med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret,

m. fl.», har jag icke ansett mig böra ifrågasätta annan ändring, än att

å den nya förteckningen torde, i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit,

böra uppföras dels tvenne arvoden å 210 kronor, avsedda att utgå

till de två beställningsliavare vid Fälttelegrafkåren, vilka förordnas såsom

uppbördsmän vid kårens till Frösunda förlagda proviant- och furagemagasin.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kiingl. Maj ds proposition nr 196.

dels ett arvode a 180 kronor, att utgå till den underofficer, som kommenderas

såsom uppbördsman vid kronobageriet å Visborgs slätt.

Ur förteckningen böra uteslutas sådana maskinist-, eldare- och dylika befattningar,

vilka i det föregående föreslagits att uppföras på ordinarie stat.

I fråga om förteckningens uppställning böra, i anslutning till vad jag förut

anfört rörande lönereglering för viss icke-ordinarie personal, åtskilliga ändringar

vidtagas. Vad angår rubriken, torde densamma hädanefter lämpligen

böra bliva »Förteckning över i stat icke uppförda löner, arvoden m. fl.

ersättningar».

I enlighet med vad nu anförts har uppgjorts eu ny »Förteckning över i

stat icke uppförda löner, arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 48). Den

nya förteckningen slutar å ett belopp av 563,244 kronor; och torde detta

belopp böra under rubriken »vissa arvoden m. m.» upptagas i anslagsberäkningen

för budgetåret 1928—1929.

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Under rubriken »Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av

furage- och sjukvårdsuppbördsmanna- samt köksföreståndarbefattningar ävensom

för anställande tillfälligtvis av maskinister, eldare, kokerskor, tillsyningsmän

m. fl. och för ändring i utgående arvoden» har under avlöningsanslaget

för innevarande budgetår upptagits ett belopp av 30,000 kronor.

Arméförvaltningen liar — i anslutning till den i det föregående avhandlade

frågan om lönereglering för viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet

— anfört, att en anslagspost syntes böra upptagas under ordinarie

avlöningsanslaget för bestridande av kostnaderna för avlöning åt tillfälligt

anställda tjänstemän eller andra såsom vikarier erforderliga befattningshavare,

i den mån medel härför icke fortfarande liksom hittills i viss begränsad

omfattning varit fallet, komme att beräknas under vederbörliga

stater. Anslagsposten i fråga syntes ämbetsverket böra få disponeras av

vederbörande lokala myndigheter, då fråga vore om avlöning åt extra befattningshavare

såsom ersättare för å stat eller arvodesförteckning uppförd

jjersonal. I övrigt borde posten stå till civila departementets disposition

för anställande i andra fall av erforderlig extra personal, tillgodoseende av

tillfälligt uppkommande personalbehov in. m. ävensom för förstärkande i

förekommande fall av de å särskilda stater för motsvarande ändamål uppförda

anslagsposter, i den mån dessa skulle visa sig otillräckliga.

Jag finner mig böra biträda arméförvaltningens förevarande förslag. Vad

angår det för budgetåret 1928—1929 erforderliga beloppet, torde i enlighet

med arméförvaltningens hemställan för ändamålet böra beräknas ett belopp

av förslagsvis 50,000 kronor. Anslagspostens rubrik synes lämpligen böra

ändras till »Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter in. m.»

Avlöningsfyllnad

för

vissa beställningsmän.

I detta sammanhang torde böra upptagas frågan om avlöningsfyllnad för

vissa heställningsmän.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Majits proposition nr 196.

I enlighet med av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till nästlidet års

riksdag avgivet förslag har riksdagen medgivit, att under tiden den 1 juli

1927—den 30 juni 1928 finge, efter Kungl. Maj:ts beprövande, beredas fyllnad

till furirs av första klassen löneförmåner åt därav förtjänta, a id truppförbanden

anställda beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra

klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och som eljest icke

kunde komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav, att endast beställningar

av lägre grad av den kategori beställningsmän, de tillhörde, funnes

i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning att genom vakanser

i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands stat inbesparades

erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Arméförvaltningen har hemställt, att förslag måtte till riksdagen aA låtas

om motsvarande medgivande även för budgetåret 1928 1929.

Då de förhållanden, vilka föranlett inhämtande av ifrågavarande medgivande,

nämligen beställningsmännens ogynnsamma ställning i befordnngshänseende,

även under nästkommande budgetår i viss omfattning komma

att kvarstå, synes mig hos riksdagen böra göras framställning om bemyndigande

att jämväl för budgetåret 1928—1929 till berörda personal utbetala

den lönefyllnad, varom här är fråga.

Vidare torde här böra beröras en uppkommen fråga om dispositionen i

vissa fall av medel under ordinarie avlöningsanslaget.

Då, på grund av befintliga vakanser inom fältläkar- och fältveterinärkårerna,

antalet generalfältläkaren underställda tjänstgöringsskyldiga läkare

och veterinärer icke motsvarade det behov av extra läkar- och \eterinärhjälp,

som gjorde sig gällande vid truppförbanden, medgav Kungl. Maj:t, efter

därom av arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse gjord

framställning, genom brev den 13 juni 1919, att, utan hinder av bestämmelserna

uti då gällande avlöningsreglemente för armén samt med .indi ing

av brev den 12 april 1918, läkare och veterinärer, vilka antingen icke innehade

beställning inom lantförsvaret eller ock tillhörde reserven, i sistnämnda

fall under tid, då vederbörande icke författningsenligt vore tjänstgöringsskyldig,

finge tillsvidare från och med den 1 juli 1919 under tjänstgöring

vid armén uppbära ett dagarvode av högst 25 respektive 22 kionor, med

rätt för sjukvårdsstyrelsen att i vissa fall begränsa dagarvodet, för läkare

till 11 eller 18 kronor samt för veterinär till 10 eller 16 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen till 1920 års riksdag

därom gjorda framställning, medgav riksdagen, att jämväl till bataljonsläkare

vid fältläkarkåren samt läkare på reservstat, vilka åtoge sig att fullgöra

tjänst vid armén å tid, varunder de icke författningsenligt vore tjänstgöringsskyldiga,

finge utbetalas ersättning med belopp, som Kungl. Maj:t

med hänsyn till föreliggande omständigheter ägde bestämma. Med avseende

å sättet för bestridande av ifrågakommande kostnader för ersättning icke

blott åt nyssnämnda bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt läkare på reser\ - stat utan även åt de läkare och veterinärer, som omförmälas i ovanberörda

Disposition

i vissa fall

av medel under

ordinarie avloningsanslasret.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

brev den 13 juni 1919, angavs i propositionen, att, i den inån avsedda läkare

och veterinärer tjänstgjorde i vakanser, därav föranledda utgifter för ersättning

enligt förordningen den 5 november 1915, angående arméns reservstater,

samt enligt då gällande avlöningsreglemente för armén syntes böra

få bestridas från avlöningsanslaget. I den mån högre ersättning, än som i

nämnda författningar angåves, redan finge eller kunde komma att med hänsyn

till rådande dyrtid få utgå i form av höjd dagavlöning eller höjt arvode

under sådan tjänstgöring, syntes kostnaderna härför vara av sådan art, att

de lämpligen från och med år 1920 borde bestridas av anslaget till höjning

av dagtraktamentena, enär såväl tjänstgöringen till sin karaktär vore tillfällig

som ock den förhöjning i ersättningen, som vore eller kunde varda

medgiven, finge anses vara en av dyrtiden föranledd tillfällig förmån. Yad

sålunda föreslagits med avseende å kostnadernas gäldande föranledde icke

någon erinran från riksdagens sida.

Beträffande bestridandet av kostnaderna för ersättning åt läkare och

veterinärer under tjänstgöring, varom här är fråga, meddelades därefter

genom beslut av Kungl. Maj:t bestämmelser, vilka i fråga om kostnadernas

avförande å respektive anslag anslöto sig till den för riksdagen lämnade

redogörelsen. *

I statsverkspropositionen till 1926 års riksdag, fjärde huvudtiteln, uttalade

föredragande departementschefen — med erinran om att något anslag till

höjning av dagtraktamenten icke vore avsett att upptagas i riksstaten för

budgetåret 1926—1927 — att kostnaderna för den åsyftade ersättningen

borde i sin helhet gäldas av avlöningsanslaget, i den mån vederbörande

läkare och veterinär tjänstgjorde i vakans, men eljest från vederbörligt annat

anslag. Sedan riksdagen lämnat nämnda uttalande utan erinran, hava i enlighet

härmed ändrade föreskrifter i fråga om kostnadernas bestridande utfärdats

genom brev den 25 juni 1926 och den 18 juni 1927.

Arméförvaltningen har nu anfört följande.

Enligt de sålunda meddelade föreskrifterna skulle alltså kostnaderna för

ifrågavarande ersättning gäldas av avlöningsanslaget, i den mån vederbörande

läkare eller veterinär tjänstgjorde i vakans. Därest åter tjänstgöringen föranleddes

därav, att ordinarie beställningshavare åtnjöte semester eller tjänstledighet

eller vore förhindrad förrätta sin tjänst av annan anledning såsom

exempelvis kommendering till skola eller utbildningskurs, funnes ingen annan

bestämmelse i fråga om kostnadernas bestridande än den ovan nämnda, nämligen

att desamma skulle gäldas av »vederbörligt annat anslag». Emellertid

hade i åtskilliga fall, då kommendering föranletts av någon av sist angivna

anledningar, tvekan uppstått i fråga om det anslag, från vilket kostnaderna

med tillämpning av de utfärdade föreskrifterna rätteligen bort gäldas.

Yare sig kommendering, varom nu vore fråga, föranleddes av vakans i

viss beställning eller därav att innehavare av beställningen av en eller annan

anledning vore förhindrad förrätta sin tjänst, syntes emellertid de uppkommande

kostnaderna för tjänstens uppehållande vara av likartad natur och i

stort sett motsvaras av sådana kostnader för vikariatsersättning, som förekomme

inom den civila statsförvaltningen. På grund härav och då särskilda

medel för bestridande av vikariatskostnader icke funnes för lantför
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

svarets del beräknade, utan kostnaderna härför gäldades av ordinarie avlöningsanslaget,

ville det synas arméförvaltningen, som om jämväl de kostnader,

som uppkomme för uppehållande av viss beställning, även i andra

fall än då beställningen vore vakant, men innehavaren av densamma vore

förhindrad bestrida sin tjänst, efter av Kungl. Maj:t därom meddelade föreskrifter

finge gäldas av sistnämnda anslag.

Jämväl i övrigt hade det understundom inträffat, att för tillgodoseende

av befälsbehovet vid visst truppförband beställningshavare vid annat truppförband

kommenderats till tjänstgöring vid det förra. I den mån dylik kommendering

föranletts av vid truppförbandet förefintliga vakanser, hade kostnaderna

för kommenderingen efter därom av Kungl. Maj:t lämnat medgivande

plägat gäldas av ordinarie avlöningsanslaget. I de fall åter, då behov av förstärkning

av personalen vid visst truppförband m. m. uppkommit till följd

därav, att beställningshavare vid truppförbandet i fråga på grund av sjukdom

eller annan anledning varit förhindrad uppehålla sin tjänst, hade för

bestridande av kostnader för kommendering av erforderlig personal från

främmande truppförband annat anslag iin anslaget till extra utgifter icke

stått till förfogande. Av skäl, som ovan anförts, syntes emellertid även i

nu angivna fall kostnaderna efter Kungl. Maj:ts beprövande böra gäldas av

avlöningsanslaget.

Mot arméförvaltningens förevarande förslag har jag för min del icke något

att erinra.

Från såväl militära myndigheter som personalhåll har på sin tid framhållits,

hurusom de mer eller mindre gynnsamma befordringsförhållandena

in. m. vid olika truppförband syntes medföra svårigheter i avseende å reglerandet

av befordringsturen för underbefäl, som på grund av utfärdade bestämmelser

komme att överflyttas från ett truppförband till ett annat i samband

med truppförbandens omorganisation enligt den nya härordningen. I

anslutning härtill hava framställningar gjorts i syfte att i fall av dylik överflyttning

ernå en lämpligare utgångspunkt för vederbörandes turberäkning

än gällande bestämmelser medgåve, med förbehåll likväl att ingen komme

att lida löneminskning genom härav föranledd placering i lägre än förut

innehavd beställning.

Genom brev den 18 november 1927 har Kungl. Maj:t i anledning av vad

sålunda förekommit funnit gott att rörande placering i befordringstur av

sådant manskap, som i samband med truppförbandens rekrytering för utbildningsåret

1927—1928 förflyttats mellan olika truppförband, förordna, att,

utan hinder av gällande bestämmelser, dylikt manskap skulle, vid i övrigt

lika kvalifikationer, beräkna tjänstålder från tiden för avlagd furirsexamen.

dock att för furirer, vilka samma år avlagt furirsexamen, turen skulle beräknas

efter datum för sista utnämningen. I sammanhang härmed har Kungl.

Maj:t förordnat, att, därest med tillämpning av den sålunda meddelade föreskriften

furir skulle komma att få vidkännas löneminskning, frågan om turplacering

i dylikt fall skulle underställas vederbörande inspektör (truppförbandschef),

och har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja, på framställning av denne

i erforderligt fall, taga under omprövning, huruvida lönefyllnad skulle kunna

beredas vederbörande.

Lönefyllnad

för visst

manskap.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Under åberopande av nämnda brev hava nu framställningar gjorts om

beredande av i brevet omförmäld lönefyllnad åt ett antal furirer m. fl., vilka

till följd av ovanberörda föreskrift kommit i sämre än tidigare innehavd

löneställning.

I häröver avgivna utlåtanden har arméförvaltningens civila departement

föreslagit, att medel för bestridande av ifrågavarande lönefyllnad skulle utgå

från lantförsvarets anslag till extra utgifter.

De gjorda framställningarna synas giva vid handen, att här åsyftad förmån

skäligen bör medgivas utgå i vissa fall. För ändamålet erforderliga

medel torde emellertid böra bestridas från ordinarie avlöningsanslaget.

Personliga Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 november 1926 har Svenska underåt^fss^raU-

officersförbundet, med överlämnande av ansökningar i ämnet från rullföringsförings-

biträden, som äro underofficerare i reserven men icke åtnjuta pension och

bitraden. fyllnadspension, gjort framställning i syfte att sådana rullföringsbiträden

måtte efter tio års tjänst i här avsedd befattning komma i åtnjutande av

ett personligt arvodestillägg med 800 kronor för år. Till stöd härför har i

huvudsak anförts, att tjänsterna såsom rullföringsbiträden, vilka från början

. betraktats såsom bisysslor, numera i regel toge vederbörandes hela arbetstid

i anspråk och omöjliggjorde förvärvande av andra inkomster än det med

befattningen förenade arvodet av 2,130 kronor. Att detta arvode, i all synnerhet

för en person med familj, vore alldeles otillräckligt för att möjliggöra

en dräglig existens, vore självfallet.

Arméförvaltningens civila departement, som den 10 december 1926 yttrat

sig över framställningen, har erinrat, att frågan om beredande av förhöjt

arvode åt den kategori rullföringsbiträden, som avsåges i underofficersförbundets

skrivelse, varit föremål för behandling vid 1922 års riksdag i samband

med förslag angående vissa lönefrågor vid armén och marinen (proposition

nr 248). En då föreliggande ansökning hade gått ut på, att avlöningsförmånerna

för till reserven hörande, till pension och fyllnadspension

icke berättigad underofficer, som vunnit eller vunne anställning vid rullföringsväsendet,

måtte, oberoende av storleken av arvodena till rullföringspersonalen

i övrigt, bestämmas sålunda, att de motsvarade underofficers på

stat avlöning, med rätt för sådan underofficer i reserven att vid 65 års ålder

komma i åtnjutande av pension. Försvarsväsendets lönenämnd hade i anledning

av denna framställning anfört, att enär gällande organisation av inskrivningsväsendet

förutsatte rekrytering av rullföringspersonalen bland f. d.

militära beställningshavare, som avgått med pension och fyllnadspension,

och då arvodena till rullföringspersonalen blivit bestämda med hänsyn härtill,

lönenämnden, som för det dåvarande icke ansett sig kunna till behandling

upptaga frågan om löneförhållandena för rullföringspersonalen i allmänhet,

icke funnit sig kunna föreslå någon särskild åtgärd i anledning av den

då föreliggande ansökningen. Till den ståndpunkt, vartill lönenämnden sålunda

kommit, hade föredragande departementschefen anslutit sig. Civila

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 75

departementet ansåge, att underofficersförbundets nu förevarande framställning

icke borde upptagas till behandling annat än i sammanhang med den

allmänna utredningen av arvodesförhållandena vid försvarsväsendet.

Sedan handlingarna i ärendet enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 januari

1927 överlämnats till försvarsväsendets lönenämnd, har lönenämnden i utlåtande

den 1 november 1927 anfört, att då någon rubbning av grunderna

för rullföringspersonalen s rekrytering icke ägt rum genom 1925 års nyorganisation

av försvarsväsendet, de skäl, som anförts mot den i ämnet tidigare

gjorda ansökningen, talade jämväl mot ett bifall till nu föreliggande framställning.

Ett tillmötesgående av underofficersförbundets framställning måste

för övrigt enligt lönenämndens mening befaras komma att medföra krav på

arvodesförhöjning jämväl från rullföringspersonal, som i egenskap av f. d.

beställningshavare på aktiv stat åtnjöte pension och fyllnadspension. Även

om vissa billighetsskäl kunde åberopas till stöd för en annan ståndpunkt,

hade lönenämnden därför icke ansett sig kunna tillstyrka någon särskild

åtgärd i anledning av framställningen.

Såsom redan nämnts, har vid avvägandet av rullföringspersonalens arvoden

förutsatts, att nämnda personal skulle rekryteras bland f. d. militära

beställningshavare, som avgått med pension och fyllnadspension. Emellertid

har det i åtskilliga fall inträffat, att till rullföringsbiträden antagits underofficerare

i reserven, vilka icke äro pensionsberättigade. I betraktande av

vad underofficersförbundet i ämnet anfört finner jag starka billighetsskäl

tala för, att rullföringsbiträden av denna kategori, som i sådan egenskap

tjänstgjort i minst tio år, komma i åtnjutande av någon arvodesförhöjning.

Den särskilda gottgörelse, som i sådant hänseende skulle ifrågakomma, synes

mig böra bestämmas till (100 kronor för år och utgå i form av personligt

arvodestillägg. Jag förordar alltså, att av riksdagen inhämtas bemyndigande

för Kungl. Maj:t att besluta om tilldelande av sådan förmån. Härav föranledda

kostnader torde böra bestridas av ordinarie avlöningsanslaget.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag förut anfört har jag låtit uppgöra beräkning av

utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl. för budgetåret 1928—1929 (se Bil. nr 49). Från den beräknade

anslagssumman har avdrag gjorts dels för ersättning för tjänstebostäder,

dels med hänsyn till vakanser i manskapsgraden, dels ock för inkomster,

som beräknas inflyta för vård av civila patienter å militära sjukhus.

Den verkställda beräkningen utvisar ett anslagsbehov under ordinarie avlöningsanslaget

av i runt tal 24,000,000 kronor.

Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till

stater för generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl och

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet

i Boden, rullföringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare

vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, krigsskolan, krigshögskolan,

ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,

artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband

av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och

majorer vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter,

officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.

vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegraf kåren, officerare

och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen,

trängkårerna, intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm,

å Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen

i Boden och å Karlsborg (se Bil. nr 2—10 samt

12—47), att gälla under budgetåret 1928—1929,

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslag till stat

för artilleri- och ingenjörhögskolan (se Bil. nr 11) att gälla

under budgetåret 1928—1929 från den tidpunkt, Kungl. Maj:t

må äga att bestämma, ävensom medgiva, att intill nämnda tidpunkt

nu gällande stat för högskolan må äga tillämpning,

dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning

över i stat icke uppförda löner, arvoden m. fl. ersättningar»

(se Bil. nr 48) under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare

med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal

vid staber och truppförband m. fi.,

nu ................................

............................ kronor 26,900,000: —

med ............................

.............................. » 2,900,000: —

till ................................

.............................. kronor 24,000,000: —

dels medgiva, att under budgetåret 1928—1929 må, efter

Kungl. Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första

klassen löneförmåner åt därav förtjänta, vid truppförbanden

anställda beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra

klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och

som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning

i följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den

kategori beställningsmän, de tillhöra, finnas i vederbörliga

stater uppförda, allt under förutsättning att genom vakanser i

manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands stat inbesparas

erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse

med av mig angivna grunder, tillerkänna rullföringsbiträde,

som är underofficer i reserven men ej åtnjuter pension och

fyllnadspension, personligt arvodestillägg med 600 kronor för år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

ii

Marinförvaltningen.

Ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen har i riksstaten för budgetåret

1927—1928 upptagits med ett belopp av 260,370 kronor.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1927 rörande sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1928—1929 har marinförvaltningen gjort framställning angående

ökning av den i staten för ämbetsverket upptagna anslagsposten för

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. I enlighet med vad

som framhölls i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag, synas emellertid

några ändringar i den för ämbetsverket gällande staten icke böra vidtagas,

förrän den pågående utredningen angående omorganisation av den

centrala förvaltningen inom försvarsväsendet blivit slutförd. I avbidan härpå

torde den nu gällande staten böra i oförändrat skick gälla även för nästkommande

budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,

med godkännande av bifogade förslag till stat för marinförvaltningen

(se Bil. nr 50) att tillämpas under budgetåret

1928—1929, i riksstaten för samma budgetår upptaga ordinarie

förslagsanslaget till marinförvaltningen med oförändrat belopp,

260,370 kronor.

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.

I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptaga ordinarie förslagsanslaget

till avlöning till personal vid kårer och stater m. ti. med 10,767,000

kronor.

Anslaget var beräknat sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 10,523,302: —

B. Felräkningspenningar, förslagsvis...........................

■C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis

D. Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flot
tans

sjukhus i Karlskrona, högst.....................

E. Avlöning till icke-ordinarie personal å stations
kontoren

m. fl. expeditioner, högst .................

F. Ekiperingshjälp, förslagsvis....................................

ö. Arvoden m. m. enligt förteckning........................

H. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet

I. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligt
vis

av uppbördsmannabefattningar in. m. samt

för eventuellt behövliga ändringar i arvoden,

förslagsvis............................................................

J. Alderstillägg, förslagsvis .....................................

2,400

7.000

43,000: —

55,000

29,450

57,700

800

10,000: —

8,800: —

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Härutöver var beräknad avlöning för

30 skeppsgossar under tiden 1 juli—30 september 1927 kronor 700: —

manskap vid kustartilleriet under tiden 1 juli—31 oktober

1927 ..................................................................... » 28,650: —

Summa kronor 10,766,802: —

Från den sålunda beräknade summan skulle avdrag ske dels med 125,000

kronor för ersättning för tjänstebostäder och dels med 75,000 kronor för

vakanta löner till högbåtsmän. Då emellertid sammanlagda avdragsbeloppet,

200,000 kronor, icke beräknades överstiga den merkostnad, varmed man fortfarande

måste räkna på grund av fortsatt tillämpning av äldre löneplaner

för en del av manskapet, ansågs beräkningen böra stanna vid ovan angivna

belopp, 10,766,802 kronor, eller i avrundat tal 10,767,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptog riksdagen förevarande anslag

med 10,767,000 kronor.

För nästkommande budgetår torde anslaget böra beräknas under följande

rubriker, nämligen:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

B. Felräkningspenningar.

C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl.

D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stationskontoren in. fl. exjieditioner.

E. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kustartilleriet och skeppsgossekåren

i Marstrand.

F. Ekiperingshjälp.

G. Arvoden m. m. enligt förteckning.

H. Kostnader för musikelever vid flottan.

I. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet.

J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. in.

K. Alderstillägg.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under förevarande rubrik böra upptagas

dels kårer och stater m. rn., innefattande staterna för flottans officerskår,

underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår,

underofficerskår och manskap ni. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,

marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår in. fl.,

vid marinstaben anställd personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd

personal samt sjörullföringsbefälhavare med biträden,

dels undervisningsverken, innefattande staterna för sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan,

marinens underofficersskolor samt skeppsgosseskolorna.

I. Kårer och stater m. m.

Uti de under förevarande rubrik upptagna staterna för vid marinstaben

anställd personal och sjörullföringsbefälhavare med biträden ifrågasätter jag

icke någon ändring.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:ts proposition nr 196. 79

Beträffande övriga under denna rubrik upptagna# stater får jag anföra

följande.

Flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår.

Uti en till marinförvaltningen ingiven promemoria angående vissa anslagsbehov

för budgetåret 1928—1929 har chefen för marinstaben efter att hava

framhållit vissa omständigheter, vilka enligt hans mening gjorde eu ökning

av flottans personalstater erforderlig, anfört, bland annat, följande.

Då emellertid frågan om de militära och civilmilitära personalstaterna

icke hunnit underkastas den förnyade, noggranna behandling, som borde ,

verkställas på grund, bland annat, av 1925 års flottkommittés förslag och

statsmakternas beslut år 1927 angående ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,

vore det icke möjligt att redan nu framlägga fullständigt förslag

beträffande tillgodoseendet av flottans oundgängliga personalbehov.

I ett avseende borde emellertid färdigställandet av ett dylikt fullständigt

förslag icke avvaktas utan framställning göras redan innevarande år, nämligen

beträffande sådant tillskott till personalstaterna, som erfordrades för

tillgodoseende av bemanningen å statsisbrytaren, till vilket omedelbart påtagliga

behov hänsyn icke tagits vid uppgörandet av 1925 års alltjämt gällande

stater.

Marinförvaltningen har i sitt förslag till stat för flottans officerskår, underofficerskår,

sjömanskår och skeppsgossekår för budgetåret 1928—1929 upptagit

antalet beställningar i enlighet med den sålunda av chefen för marinstaben

framlagda planen. Den på grund härav uppkommande ökningen i

anslagsbehovet har av ämbetsverket beräknats till 43,821 kronor, vartill skulle

komma ett belopp av 6,420 kronor för avlöning till en å statsisbrytaren

tjänstgörande reservofficer.

Såsom chefen för marinstaben framhållit, torde det särskilt med hänsyn

till det av 1927 års riksdag fattade beslutet angående ersättningsbyggnad

av krigsfartygsmateriel bliva nödvändigt att vidtaga vissa jämkningar i de

personalstater för flottan, som fastställdes i samband med 1925 års försvarsbeslut.

Frågan härom kräver emellertid ytterligare utredning, varför tiden

ännu icke torde vara inne att upptaga densamma till slutlig prövning.

Yad angår förslaget om ökning av flottans personalstater för tillgodoseende

av bemanningen å statsisbrytaren, vill jag nämna, att chefen för handelsdepartementet

framdeles torde komma att framlägga förslag om avlåtande

till innevarande års riksdag av proposition angående anslag för budgetåret

1928—1929 till drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg. Enligt

vad jag inhämtat, lärer frågan om isbrytarens bemanning i detta sammanhang

upptagas till behandling och förslag om dess lösande genom åtgärder

från handelsdepartementets sida därvid framläggas.

Under sådana förhållanden finner jag mig icke hava anledning tillstyrka

marinförvaltningens förslag om utökning av den å förevarande stat upptagna

personalen för tillgodoseende av bemanningen å statens isbrytarfartyg.

Enligt 1925 års försvarsbeslut skola underofficerarna av 3:e graden vid

flottan i mån av avgång ersättas av flaggkorpraler. I staten för innevarande

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

budgetår finnas uppförda 300 beställningar för underofficerare av 3:e graden

och 50 beställningar för flaggkorpraler. Enligt vad marinförvaltningen meddelat,

torde man för budgetåret 1928—1929 kunna räkna med att ytterligare

25 underofficerare av 3:e graden blivit ersatta av flaggkorpraler, varför i

staten för sistnämnda budgetår antalet flaggkorpralsbeställningar bör ökas

till 75, under det att antalet underofficersbeställningar av 3:e graden bör

minskas till 275.

Såsom i det föregående omnämnts, har i det förslag till nytt avlöningsreglemente

för fast anställt manskap vid försvarsväsendet, som i propositionen

nr 123 förelagts innevarande års riksdag, föreslagits en utsträckning

av rätten till hyresbidrag ävensom ökning av hyresbidragens belopp. Till

följd härav torde den å förevarande stat uppförda posten till hyresbidrag

åt manskap, vilken för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av

36,000 kronor, böra ökas med 12,000 kronor till 48,000 kronor.

Genom särskilda beslut den 7 augusti 1925 och den 23 juli 1926 bemyndigade

Kungl. Maj:t chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona

att under budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 för ernående av en

lämpligare rekrytbemanning av de på hösten rustade långresefartygen undertiden

1 augusti—31 oktober antaga högst 60 stamrekryter utöver för sjömanskåren

fastställd numerär, under förutsättning att motsvarande antal

manskapsbeställningar under tiden 1 november—31 januari hölles vakant

lika lång tid, som de sålunda övertaliga varit anställda under augusti—oktober.

Genom beslut den 29 juli 1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att högst

40 stamrekryter finge på liknande sätt anställas även under innevarande

budgetår. Då, enligt vad chefen för marinstaben framhållit, ett dylikt rekryteringssätt

med största sannolikhet även framdeles kommer att bliva önskvärt,

torde, på sätt marinförvaltningen föreslagit, till staten för flottans officerskår

m. fi. böra fogas en ny anmärkning av innehåll, att sådan rekrytering

för framtiden medgives.

Kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.

Staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fi.

för budgetåret 1926—1927 upptog 10 flaggkorpralsbeställningar och 50 underofficersbeställningar

av 3:e graden. I den för innevarande budgetåret gällande

staten har antalet flaggkorpralsbeställningar ökats till 11, medan antalet

underofficersbeställningar av 3:e graden minskats till 49. Enär avgång

av underofficerare av 3:e graden icke ägt rum i beräknad omfattning, kvarstå

för närvarande 50 sådana underofficerare. Genom beslut den 12 augusti

1927 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att avlöningen till sålunda övertalig underofficer

vid kustartilleriet skall bestridas från avlöningsanslaget under iakttagande,

att samtidigt en flaggkorpralsbeställning hålles vakant. Då emellertid

antalet underofficerare av 3:e graden till nästa budgetår med sanno
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 96.

likhet nedgått under 50, torde icke av nu nämnd anledning någon ändring

i förevarande stat vara erforderlig.

Till följd av den ändring i grunderna för hyresbidrags utgående, som

ifrågasatts i det förut omnämnda förslaget till nytt manskapsavlöningsreglemente,

torde den under förevarande stat upptagna posten till hyresbidrag

åt manskap i enlighet med marinförvaltningens förslag böra ökas med 8,150

kronor till 14,400 kronor.

Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat

och flottans poliskår m. fl.

I sin skrivelse den 31 augusti 1927 rörande sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1928—1929 har marinförvaltningen meddelat, att marinöverdirektören

beträffande ifrågavarande stat hos ämbetsverket anfört följande.

Genom 192o års riksdags beslut hade antalet egentliga mariningenjörsbeställningar

vid mariningenjörkåren minskats med 6 eller från 35 till 29.

Av detta antal avsåges under fredstid högst 9 för tjänst å sjöstyrkorna och

(ivriga för tjänst i land.

Sedan nämnda beslut fattats, hade ökat behov av mariningenjörer gjort

sig gällande på grund av utvecklingen av den i anledning av erfarenheterna

från världskriget tillkomna betydelsefulla skyddstjänsten ombord. För tillgodoseende

av detta behov hade marinförvaltningen och chefen för marinstaben

efter samråd med högste befälhavaren över kustflottan i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 17 januari 1927 föreslagit ökning av pansarskeppens

av Sverige-typ besättningslistor med eu mariningenjör å vart och ett av de

tre fartygen.

Ifrågavarande behov hade även iakttagits av sakkunniga rörande ersättningsbyggnad

för flottan. De hade nämligen i sitt den 17 december 1926

avgivna betänkande beräknat, att, efter genomförd nyorganisation av sjöstyrkorna,

behovet av mariningenjörer för sjötjänstgöring komrne att ökas med

6. Häri inginge skyddstjänstingenjörerna å Sverige-skeppen.

Behov av ökat antal mariningenjörer hade även uppstått i anledning av

det förhållandet, att enligt 1925 års riksdags beslut undervattensbåtdepå

skulle anordnas vid Göteborgs örlogsdepå. Någon mariningenjör inginge

dock ej i det uti proposition nr 50/1925 angivna personalbehovet för depån.

I skrivelse till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet den 14 december

1925 med förslag till åtgärder beträffande omflyttning av fartygsförläggningar

hade emellertid marinförvaltningen framhållit nödvändigheten

av, att en mariningenjör avsåges för ständig tjänstgöring vid nämnda depå

för att hava den tekniska tillsynen över den fartygsmateriel, som skulle

förläggas till depån.

\ iss undervattensbåtmateriel vore numera på grund av Kungl. Maj:ts

beslut sedan början av år 1927 förlagd till Göteborgs örlogsdepå. Med

hänsyn till denna materiels komplicerade natur vore det ett oavvisligt behov

för materielens hållande i tjänstdugligt skick, att en mariningenjör

tjänstgjorde därstädes för att, liksom å undervattensbåtdepåerna i Karlskrona

och Stockholm, hava tillsyn över materielen och leda förekommande

arbeten å densamma.

Da för tillgodoseende av nu omförmälda behov någon minskning av det

för landtjänst avsedda knappa antalet marin ingenjörer icke vore möjlig och

övergångsstatens personal ej heller kunde härför anlitas, måste det anses

nödvändigt att öka mariningenjörkåren med 4 mariningenjörer.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 165 häft. (Nr 196.) 501/553 28 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

I anledning av marin överdirektörens berörda framställning har marinförvaltningen

i sin förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1927 anfört följande.

Vid övervägande av frågan, vilka åtgärder nu borde vidtagas för tillgodoseende

av det sålunda anmälda ökade personalbehovet, hade marinförvaltningen,

som trott sig finna, att tidpunkten för en ökning av mariningenjör

kåren icke ännu vore inne, kommit till den uppfattningen, att provisoriska

utvägar måste sökas för den närmaste framtiden.

Yad då först beträffade angelägenheten av tillgång till eu mariningenjör

för tillsyn av den till Göteborgs örlogsdepå förlagda undervattensbåtmaterielen,

hade marinförvaltningen anmodat varvschefen vid ilottans station i

Stockholm att tid efter annan beordra eu av de å flottans varv i Stockholm

placerade mariningenjörerna att i sådant syfte företaga tjänsteresa till örlogsdepån.

Visserligen ställde sig eu sådan anordning ganska dyrbar i förhållande

till det utbyte, som därav kunde väntas, och varvet i Stockholm

torde icke utan olägenhet kunna avvara eu ingenjör för nämnda resor, men

marinförvaltningen ansåge sig böra tillsvidare stanna härvid, till dess närmare

erfarenhet vunnits för bedömande av frågan, om eu ny tjänst vore för

ändamålet erforderlig.

Beträffande härefter skyddstjänsten ombord å fartygen av Sverige-typ

finge marinförvaltningen erinra, att ämbetsverket och chefen för marinstaben

i samråd med högste befälhavaren över kustflottan i skrivelse den 17 janu

ari 1927 framlagt förslag rörande ökning i vissa fartygs besättningslistor

och därvid för tillgodoseende av skyddstjänsten ombord å de tre fartygen

av Sverige-typ upptagit ökning av en mariningenjör för vartdera fartyget.

Såsom marinöverdirektören framhållit, hade även de för utredning om

flottans ersättningsbyggnad tillsatta sakkunniga beräknat denna personalökning

vara erforderlig.

Behovet av personal för skyddstjänsten ombord hade icke tagits i beräkning

vid uppgörandet av 1925 års kostnadsberäkningar för den nya marinorganisationen,

enär detta efter världskrigets erfarenheter framkomna krav

då ännu ej varit uppmärksammat. Eu personalökning torde följaktligen

bliva ofrånkomlig. Emellertid vore förhållandet, att fartygen av Sverige-typ

under de närmaste åren torde successivt komma att undergå modernisering.

I följd härav komrne under åtskilliga år framåt endast två av dessa fartyg

att samtidigt kunna utsändas på expedition. För dessa borde kravet på personal

för skyddstjänsten tillgodoses, och marinförvaltningen föresloge, att

detta skedde på sådant sätt, att extra mariningenjörer efter slutad obligatorisk

två-årstjänstgöring inkallades till frivillig tjänstgöring under ytterligare

ett ä två år.

För förverkligande av detta förslag borde de å stat upptagna arvodena

till extra mariningenjörer, nu 3, ökas till 5. Då emellertid extra marin - ingenjör, som åtnjöte arvode till samma belopp, som upptoges i löneklass

14 å löneplan C, efter avslutad obligatorisk två-årstjänstgöring omedelbart

utnämndes till mariningenjör av 2:a graden i flottans reserv, syntes det skäligt,

att arvodet till frivilligt inkallad dylik ingenjör bestämdes efter 15:e

löneklassen å samma löneplan, vilken löneklass vore närmast under den

lägsta i den för mariningenjör av 2:a graden gällande 9:e lönegraden.

För två arvoden i sagda löneklass, beräknade efter D-ort (Karlskrona),

utgjorde årskostnaden 11,580 kronor, varmed förevarande stat således borde

ökas.

Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att behov av ökad tillgång

på mariningenjörer föreligger vid flottan, varför det torde vara erforderligt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 196.

att åtgärder i en eller annan form ; nu vidtagas för detta beliovs tillgodoseende.

I likhet med marinförvaltningen anser jag dock, att en ökning av

mariningenjörkåren icke nu bör komma till stånd, utan att frågan i stället

tills vidare bör lösas genom vidtagande av provisoriska åtgärder. Emot

vad marinförvaltningen i sådant hänseende föreslagit har jag icke något att

erinra. Tillsyn över den till Göteborgs örlogsdepå förlagda undervattensbåtmaterielen

torde alltså böra utövas av eu av de å tiottans varv i Stockholm

placerade mariningenjörerna, vilken för ändamålet beordras att, då så

erfordras, företaga tjänsteresor till örlogsdepån. För tillgodoseende av det

ökade behovet av mariningenjörer för skyddstjänsten ombord å fartygen av

Sverige-typ böra de å stat upptagna arvodena till extra mariningenjörer,

på sätt marinförvaltningen föreslagit, ökas från tre till fem.

Jämlikt förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie personal torde

de i förevarande stat för närvarande upptagna posterna 5,604 kronor och

3,144 kronor för arvoden till extra konstaplar i Karlskrona resp. arvode till

extra konstapel i Stockholm böra utbytas mot två avlöningsposter å 6.216

kronor resp. 3,486 kronor för samma ändamål.

Uti särskild skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni 1927 har marinöverläkaren

gjort framställning angående inbeordrande av marinläkare vid marinläkarkåren

i Ilottans reserv till tjänstgöring vid flottan samt i samband därmed

ifrågasatt äskandet av visst anslagsbelopp för bestridandet av de härför

uppkommande kostnader, som svarade mot vederbörande marinläkares

vid stammen fasta årsarvoden.

I häröver den 25 augusti 1927 avgivet utlåtande har marinförvaltningen

anfört, bland annat, följande.

Genom den nu genomförda försvarsreduktionen hade marinläkarkårens

personalstat blivit så knappt beräknad, att till och med de kortaste vakanser

genom summering under året inverkade menligt på tillgången av för den

ordinarie tjänsten erforderliga marinläkare. Marinförvaltningen instämde

med marinöverläkaren däruti, att denna olägenhet lämpligen kunde minskas

genom frivillig tjänstgöring av marinläkare vid marinläkarkåren i flottans

reserv, då sådant kunde ske. Att för täckande av de kostnader, som härvid

uppkomme, motsvarande marinläkares fasta årsarvoden, äska visst anslagsbelopp

ansåge marinförvaltningen emellertid icke lämpligt. Ämbetsverket

hyste den meningen, att i stället avlöningsanslaget borde vidkännas kostnaderna

för detta ändamål, i den mån faktiska besparingar uppkomme genom

summering av kortare vakanser å de i staten för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,

marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår

m. fl. upptagna posterna till arvoden åt marinläkare av 2:a graden och

marinläkarstipendiater. Av marinförvaltningen företagna beräkningar utvisade,

att å dessa poster kunde under vanliga förhållanden ifrågavarande besparingar

uppgå till något tusental kronor per budgetår.

Emot en användning av avlöningsanslaget i enlighet med de sålunda av

marinförvaltningen angivna grunderna har jag icke något att erinra. På

emellertid marinförvaltningen ansett en dylik anordning innebära eu anslags
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

KurvjL Maj:ts proposition nr 196.

disposition, vartill riksdagen icke lämnat medgivande, bär ärendet synts mig

böra bringas till riksdagens kännedom.

Vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal.

I enlighet med vad i det föregående föreslagits, torde maskinisten samt

eldaren av 1. klass (förliandseldaren) vid flottans sjukhus i Karlskrona böra

uppföras på stat såsom ordinarie beställningshavare. Avlöningen till nämnda

befattningshavare bestrides för närvarande från den under marinens avlöningsanslag

upptagna posten till månadslön, arvoden in. m. till personal vid flottans

sjukhus i Karlskrona. Från samma anslagspost utgår även avlöning till vid

sjukhuset anställda sjuksköterskor, tvättförestånderska och kokerska jämte

eldare av 2. klass, vilka samtliga avses bliva underkastade de föreslagna

avlöningsbestämmelserna för viss icke-ordinarie personal.

På sätt marinförvaltningen föreslagit, torde den förut omförmälda posten

»Månadslön, arvoden in. m. till personal vid flottans sjukhus i Karlskrona»

i beräkningen av utgifterna under avlöningsanslaget böra uppflyttas under

rubriken »Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater» samt där upptagas

såsom en särskild stat under benämningen »Vid flottans sjukhus i

Karlskrona anställd personal». Det uppgjorda statförslaget slutar å en summa

av 46,000 kronor.

II. Undervisningsverken.

Sjökrigshögskolan.

För sjökrigshögskolan tillämpas omväxlande två olika stater, den ena

avsedd att gälla för budgetår, begynnande å jämnt år, och den andra för

budgetår, som tager sin början under udda år. Kostnaderna för arvoden

till lärare beriiknas enligt förstnämnda stat till 26,942 kronor samt enligt

sistnämnda stat till 26,217 kronor. Härtill kommer det för betjäning beräknade

beloppet 2,988 kronor.

Då tjänsten såsom expeditionsvakt vid skolan tills vidare bestrides av

en till övergångsstat tvångsvis överförd underofficer vid kustartilleriet, har

det för betjäning avsedda beloppet för budgetåret 1927—1928 ansetts kunna

utgå ur staten, som för nämnda budgetår slutar å ett belopp av 26,217

kronor.

Genom brev den 7 oktober 1927 har Kung]. Maj:t medgivit, att vissa av

chefen för sjökrigshögskolan föreslagna ändringar i det för skolan gällande

reglementet provisoriskt finge tillämpas under arbetsåren 1927—1928 och

1928—1929. Enligt vad marinförvaltningen meddelat, föranledes liärav för

sistnämnda budgetår en ökad kostnad av 175 kronor för arvoden till lärare.

Staten för sjökrigshögskolan för budgetåret 1928—1929 bör därför upptagas

med eu slutsumma av (26,942 + 175 —) 27,117 kronor.

Sjökrigsskolan.

Den nu gällande staten för sjökrigsskolan slutar å ett belopp av 42,293

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr lOtj.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1928—

1929 har marinförvaltningen anfört följande.

I brev den 18 juni 1927 hade Kungl. Maj:t medgivit, att ett belopp av

högst 540 kronor finge utgå såsom arvode åt en vid sjökrigsskolan tjänstgörande

kadettofficer för reservkadetter vid flottan, ävensom ålagt marinförvaltningen

att vid avgivande av förslag rörande sjöförsvarets medelsbehov

för nästa budgetår beakta frågan om upptagande i staten för sjökrigsskolan

av ett arvode avsett för 1 kadettofficer för reservkadetter vid flottan. Det

syntes marinförvaltningen, att nu omförmälda, vid försvarsbeslutet under

1925 års riksdag icke iakttagna anslagsbehov borde tillgodoses å staten för

sjökrigsskolan, varav skulle följa, att antalet arvoden till kadettofficerare och

kadettintendenter från flottan ökades från 0 till 7.

Beträffande arvoden till lärare vid sjökrigsskolan hade marinförvaltningen

i sitt förslag till stat för nämnda skola följt det förslag, som chefen för skolan

avgivit till chefen för försvarsdepartementet och som den 4 juli 1927 remitterats

till ämbetsverket för utlåtande. Detta förslag vore uppgjort med ledning

dels av redan utfärdade föreskrifter angående marinintendentskadetters

utbildning vid sjökrigsskolan, dels av ett av marinundervisningskommissionen

godkänt förslag till omläggning av skolans timplan, dels ock av ett av chefen

för kustartilleriet avgivet förslag angående ändring av kustartillerikadetternas

utbildning vid sjökrigsskolan. Staten slutade å en summa av 54,698 kronor.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört angående behovet av eu

kadettofficer för reservkadetterna vid sjökrigsskolan, finner jag mig böra

tillstyrka, att i staten för skolan uppföres ett ytterligare arvode å 540 kronor

till ännu eu kadettofficer därstädes.

I det av marinförvaltningen uppgjorda förslaget till stat för skolan har

för lärararvoden upptagits sammanlagt 41,050 kronor. Motsvarande belopp

i den för innevarande budgetår gällande staten utgör 29,185 kronor. Den

avsevärda utgiftsökning, som marinförvaltningens förslag i förevarande avseende

sålunda innebär, är föranledd av att undervisningen vid sjökrigsskolan

blivit i väsentlig grad utvidgad, dels genom att reservkadetternas och marinintendentskadetternas

utbildning numera förlagts till nämnda skola, dels ock

därigenom, att kustartillerikadetternas utbildningstid vid skolan förlängts från

ett till två år, vilket medfört, såväl att nya undervisningsämnen måst upptagas

på skolans schema som att undervisningstimmarnas antal måst utökas.

Emot marinförvaltningens förslag i berörda hänseende har jag icke nagot

att erinra.

I övrigt ifrågasättes icke någon ändring i den för skolan gällande staten,

som sålunda för budgetåret 1928—1929 bör upptagas med eu till 54.698 kronor

förhöjd slutsumma.

Marinens underofficersskolor.

För bestridande av kostnaderna för undervisning i språk m. fl. ämnen

vid marinens underofficersskolor har för innevarande budgetår beräknats eu

summa av högst 13,500 kronor eller samma belopp, som för ifrågavarande

ändamål upptagits i kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen.

Enligt brev den 22 juli 1927 har Kungl. Maj:t förordnat, att utav berörda

belopp finge för därmed avsett ändamål disponeras av stationsbefälhavaren

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl: Maj:1a proposition nr 196.

i Karlskrona högst 6,935 kronor, av stationsbefälliavaren i Stockholm högst

4,800 kronor, av chefen för kustartilleriet högst 1,600 kronor samt av marinförvaltningen

återstoden för bestridande av kostnader för vikarie vid förfall

för lärare m. m.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1928—1929 har

marinförvaltningen anfört följande.

Under budgetåret 1928—1929 komme kustartilleriets underofficersskola att

vara organiserad i full utsträckning i enlighet med gällande skolreglemente.

Chefen för kustartilleriet liade därför ansett 4,000 kronor erforderliga för

skolan under nämnda budgetår. På grund härav och då för flottans underofficersskolor

erfordrades samma belopp under budgetåret 1928—1929 som

för innevarande budgetår eller tillhopa 11,735 kronor, borde förevarande

anslagspost för nästa budgetår höjas till i runt tal 15,750 kronor.

Enligt gällande reglemente för kustartilleriets skolor och övningar skall

kustartilleriets underofficersskola, vars första läsår påbörjats innevarande

budgetår, vara tvåårig. Såsom marinförvaltningen påpekat, kommer den nya

organisationen att i full utsträckning tillämpas från och med budgetåret

1928—1929. Jämlikt för skolan fastställd timplan äro 365 undervisningstimmar

anslagna för undervisning i språk in. fl. ämnen under andra liisåret

vid skolan. Då ersättningen till de timlärare, som bestrida berörda undervisning,

beräknas utgå efter fem kronor för undervisningstimme, kommer

den sålunda utökade undervisningen att medföra en kostnadsförhöjning av

1,825 kronor, vilket belopp med hänsyn till behovet av vikarier vid förfall

för lärare in. in. torde böra höjas till 2,000 kronor.

Jag finner mig således böra tillstyrka, att förevarande anslagspost liöjes

med 2,000 kronor till 15,500 kronor.

I enlighet härmed har uppgjorts förslag till stat för marinens underofficersskolor.

Skeppsgosseskolorna.

Bortsett från eu mindre jämkning ifrågasätter jag icke för nästkommande

budgetår någon ändring i den för närvarande för skeppsgosseskolorna gällande

staten.

B. Felräkningspenningar. C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl.

Under dessa rubriker torde i enlighet med marinförvaltningens förslag

böra upptagas samma belopp som för nu löpande budgetår eller respektive

2,400 och 7,000 kronor.

I

D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stationskontoren in. fl.

expeditioner.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår upptaget ett belopp av

55,000 kronor.

Till följd av förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie personal

torde anslagsposten för budgetåret 1928—1929, i enlighet med vad marinförvaltningen

föreslagit, böra höjas till 60,000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

87

£. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kustartilleriet och

skeppsgossekåren i Marstrand.

Av den å sjöförsvarets arvodesförteckning för närvarande upptagna kvinnliga

personalen avses de två sjuksköterskorna vid Yaxliolms kustartilleriregemente

och skeppsgossekåren i Marstrand samt de två kokerskorna vid Vaxholms

och Karlskrona kustartilleriregementen att falla under de föreslagna avlöningsbestämmelserna

för viss icke-ordinarie personal. På grund härav torde avlöningen

till dem böra sammanföras å en särskild post under avlöningsanslaget

med benämning »Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kustartilleriet

och skeppsgossekåren i Marstrand»; och torde denna post böra

upptagas till förslagsvis 4,380 kronor.

F. Ekiperingshjälp.

I enlighet med marinförvaltningens förslag torde denna anslagspost böra

uppföras med samma belopp som för nu löpande budgetår eller 29,450 kronor.

G. Arvoden m. m. enligt förteckning.

Under förevarande rubrik har uti för riksdagen framlagd beräkning för

budgetåret 1927—1928 upptagits ett belopp av 57,700 kronor. Genom brev

den 9 juni 1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i eu brevet bilagd för

teckning upptagna avlöningsförmåner finge under sagda budgetår utgå med

högst de i förteckningen angivna belopp. Denna förteckning, som i jämförelse

med den för riksdagen framlagda beräkningen undergått en mindre

jämkning, slutar å ett belopp av 57,628 kronor.

Beträffande ifrågasatta ändringar av de i förteckningen under rubriken A

uppförda arvodena får jag anföra följande.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår yttrar

marinförvaltningen bland annat:

Varvscliefen vid flottans station i Stockholm hade hemställt, att ett arvode

av 1,320 kronor måtte beviljas för en tillsyningsman vid kruthusen å

Bergholmen. Därvid förutsattes, att tillsyningsmannen — en flaggunderoffieer

å aktiv stat — icke tillika skulle komma i åtnjutande av fri bostad

och, vedbrand.

Å staten för arvoden m. m. till personal vid varven hade tidigare funnits

upptaget ett arvodesbelopp å 870 kronor för nämnde tillsyningsman, vilket

belopp utgått jämte nyss omförmälda naturaförmåner. Då dessa förmåner,

som icke kunde utgå till personal å aktiv stat, uppskattades till 450 kronor,

torde arvodet böra utgå med 1,320 kronor. I flottans organisationssakkunnigas

förslag till ny organisation vid varven hade förutsatts, att arvoden till

tillsyningsmän vid förråd hädanefter icke skulle utgå från underhållsanslaget

utan bestridas av förrådens medel. Emellertid hade marinförvaltningen i

sitt utlåtande häröver den 14 oktober 1926 uttalat, att i nyssnämnda hänseende

undantag borde göras beträffande lönerna för tillsyningsmän och

bevakningspersonal vid kruthusen, därest denna personal icke samtidigt användes

till utförande av vid förrådens verksamhet förekommande arbeten,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr

och att, enar dylik personal avsåges för tillsyn och bevakning av såväl mobiliseringsförråd

som omsättningsförråd, densamma i stället borde uppföras

å sjöförsvarets arvodesförteckning. Yad nu ifrågavarande befattning anginge,

finge marinförvaltningen framhålla, att tidigare under en följd av år såsom

arbetsledare vid minförraden tjänstgjort eu officer, vilken nu ersatts av en

flaggm inkons t ap e 1. De arbeten, som där ifrågakomme, fordrade hos ledaren

stor materialkännedom och mycket gott omdöme samt förmåga att ordna

arbetet på ett för kronan ekonomiskt fördelaktigt sätt. Kommendering till

befattningen måste därför ske efter urval. Det måste anses ligga i kronans

intresse för bevarande av god ekonomi vid minförråden, att tillsyningsmannabefattningen

trots de olägenheter, som vore förbundna med nödtvungen

bosättning å Bergholmen, bleve eftersökt av för densamma lämpade personer.

I anslutning till vad sålunda anförts, hade marinförvaltningen å sitt

förslag till förteckning under kolumn A upptagit ett arvode av 1.320 kronor

till tillsyningsman vid kruthusen å Bergholmen.

Pa. grund av vad marinförvaltningen sålunda anfört, finner jag mig böra

tillstyrka ämbetsverkets förslag att med angivet belopp, 1,320 kronor, upp

taga ifrågavarande arvode i kolumn A uti arvodesförteckningen.

Med anledning av eu utav chefen för skeppsgossekåren i Marstrand gjord

framställning i ämnet liar marinförvaltningen föreslagit, att i kolumn A i

förteckningen måtte uppföras ett arvode av 2K2 kronor för uppbördsmannen

vid kårens matinrättning.

Då ett motsvarande arvode utgår till uppbördsmannen vid skeppsgossekarens

i Karlskrona matinrättning, tillstyrker jag marin förvaltningens ifråga varande

förslag.

Enligt den för innevarande budgetår gällande förteckningen skall ett arvode

a 72 kronor utgå till en uppbördsman vid matinrättningen å Almö eller Aspö

samt ett arvode å samma belopp till en uppbördsman vid matinrättningen

å Oscarsvärn.

I enlighet med förslag av marinförvaltningen torde i stället böra för nästkommande

budgetår upptagas ett arvodesbelopp av tillhopa 144 kronor för

två uppbördsmän vid matinrättningarna å Almö, Aspö eller Oscarsvärn.

I särskild skrivelse den 1 december 1927 har marinförvaltningen anfört,

bland annat, följande.

I förut gällande stat för arvoden åt personal in. in. vid varven hade funnits

upptaget ett arvode av 468 kronor för år till den, som bestrede befattningen

som uppbördsman i Karlskrona varvs fyrverkslaboratorium.

Yarvschefen vid flottans station i Karlskrona hade meddelat, att befattningen

— varmed vore förenade göromål såsom arbetsledare vid fyrverkslaboratoriet

och såsom tillsyningsman å Laboratorieholmen — sedan den 1

oktober 1927 bestredes av en underofficer av 2:a graden på stat. I fråga

om skäligheten därav, att befattningen förenades med arvode, hade varvschefen

anfört, att densamma med all rätt ansåges såsom synnerligen krävande

och ansvarsfull. Därjämte hade varvschefen framhållit, att med befattningen

följde en icke obetydlig risk för kroppsskada på grund av olyckshändelse

vid arbetena a laboratoriet. Yarvschefen hade därför ansett, att befattnings*

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

havarens förmåner borde sättas jämförelsevis höga, så att dugande personer

kunde förmås att eftersträva och kvarstå i befattningen. I anslutning härtill

hade varvschefen hemställt, att beloppet av ifrågavarande arvode måtte

höjas till 1,000 kronor för år, varigenom den nuvarande innehavaren så småningom

efter befordran till flaggunderofficer och efter uppflyttning i högsta

löneklassen skulle komma att uppnå samma avlöningsförmåner som företrädaren

(pensionerad underofficer, månadslönare) uppburit.

Ifrågavarande uppbördsman tjänstgjorde som arbetsledare för en med ammunition

sapteringsarbeten och fyrverkspersedeltillverkning sysselsatt arbetsstyrka

om cirka 25 man. Såväl den förutvarande uppbördsmannen vid

laboratoriet som till hans efterträdare först utbildad underofficer hade vid

explosionsolyckor tillskyndats skador, som medfört framtida men.

Marinförvaltningen, som på grund av vad sålunda anförts ansåge det begärda

arvodet skäligt, finge därför föreslå, att å sjöförsvarets arvodesförteckning

under rubriken flottans station i Karlskrona måtte upptagas ett arvode

till uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet med ett belopp av 1,000 kronor,

uppfört under kolumn A, arvoden till ordinarie befattningshavare m. fl.

Med hänsyn till arten av det arbete, som är förenat med ifrågavarande

uppbördsmannabefattning, synes innehavaren böra tillerkännas ett skäligt

arvode. Då jag icke har något att erina mot vad marinförvaltningen i sådant

hänseende föreslagit, får jag tillstyrka, att i kolumn A i arvodesförteckningen

för här ifrågavarande ändamål uppföres ett belopp av 1,000 kronor.

Med iakttagande av vad sålunda anförts ävensom av de förändringar, som

betingas av det förut framlagda förslaget rörande lönereglering för viss ickeordinarie

personal, har uppgjorts en ny Förte cl ning över i stat icke uppförda

arvoden m. m.» (se Bil. nr 61). Den nya förteckningen slutar å ett

belopp av 52,000 kronor; och torde detta belopp böra under förevarande

rubrik upptagas i anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929.

I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t den 5 respektive den 30 juli 1927

hava stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm och tjänstförrättande

stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona gjort framställning

om vidtagande av åtgärder för vinnande av eu tillfredsställande rekrytering

av flottans musikkårer.

I häröver den 24 oktober 1927 avgivet gemensamt utlåtande hava marinförvaltningen

och chefen för marinstaben anfört följande.

I enlighet med den genom 1925 års försvarsbeslut bestämda storleken av

underofficers- och sjömanskårerna samt de genom kungl. brev den 9 juni

1927 och generalorder nr 660/27 fastställda personalstaterna utgjordes flottans

musikpersonal, förutom av vederbörande musikledare, vilka upptagits å särskild

stat, av

H. Kostnader för musikelever vid flottan

Karlskrona

station.

Stockholms

station.

Underofficerare och flaggkorpraler

Korpraler och meniga ..................

9

20

9

15

29

24

s. 90 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

90

I bil. I inom. 3 av nämnda generalorder liade därjämte meddelats föreskrift,

att antalet hornblåsare enligt vederbörande kårcliefs beprövande finge överskridas

med högst (j man, därest inom stationens sjömanskär i övrigt liölles

ett motsvarande antal vakanser. Yad Stockholms station beträffade, hade

Kungl. Maj:t än vidare genom generalorder nr 894/26 befallt, att förut medgiven

kommendering av skeppsgossar såsom hornblåsare icke finge äga rum,

med undantag för skeppsgossar, som för sådant ändamål redan blivit antagna.

Dock finge enligt sistnämnda generalorder i män av avgång medgivet antal

kontraktsanställda hornblåsare ökas med högst 5, för så vitt motsvarande

minskning kunde verkställas inom annan ekonomiavdelningen tillhörande

yrkesgren.

I. 1925 års förs vårproposition (sid. 254) hade framhållits, att eu musikorganisation

för flottan alltjämt vore nödvändig såväl för signaltjänsten som

ock för utförande av musik i land och ombord. Yad anginge antalet musikkårer,

hade förutsatts, att 4 dylika skulle finnas, eu vid vardera stationen

och 2 för sjöstyrkorna, av den sammansättning, som på mest ändamålsenligt

sätt kunde anpassas efter personaltillgången och förhållandena i övrigt. I

fråga om musikpersonalens rekrytering hade vidare förutsatts, att man för

rekryteringens vidmakthållande borde räkna med ett visst antal skeppsgossar

såsom musikelever.

Sedan dessa synpunkter uttalats, hade emellertid förhållandena så till

vida ändrats, att Kungl. Maj:t, som ovan framhållits, upphävt vederbörande

stationsmyndigheters rätt att disponera skeppsgossar för musiktjänst. Däremot

hade stationsbefälhavarna erhållit medgivande att anställa ett begränsat

antal hornblåsare, under förutsättning att motsvarande minskning vidtoges

inom andra yrkesgrenar.

Vid tillämpning av de enligt den nya organisationen för flottan fastställda

manskapsstaterna hade det emellertid framgått, att personalen enligt denna

bleve alltför fåtalig, för att dess ytterligare reducerande genom anställande

av hornblåsare i fortsättningen skulle vara att tillråda. Inom ekonomiavdelningen

hade sålunda för innevarande års rustningar civil personal måst förhyras

i jämförelsevis stor utsträckning för tillgodoseende av fartygens behov.

Eu anpassning av musikpersonalens storlek efter personaltillgången kunde

sålunda under nuvarande förhållanden icke göras ändamålsenlig, utan komme

en sådan att leda till det resultatet, att musikpersonalen begränsades till det

i staten angivna, otillräckliga antalet, nämligen för Karlskrona station till 29

och för Stockholms station till 24 man. Eu pa så sätt tilltagen personal

torde nämligen icke kunna anses motsvara behovet, enär den icke lämpligen,

såsom i propositionen framhållits, kunde uppdelas i 2 självständiga musik

avdelningar — en för stationen och eu för sjön — detta än mindre som

personalen pa grund av sjukdom m. fl. orsaker ej alltid kunde beräknas

vara fulltalig och viss del av densamma därjämte muste avses för signaltjänst

å fartyg. I detta sammanhang borde också framhållas, att i den nya

organisationen i stor utsträckning hade räknats med musikpersonal för expeditionstjänst.

De nu i fråga om flottans musikpersonal gällande, ovan anförda

bestämmelserna vore av sä oviss art, att de måste anses menligt inverka

på musiktjänstens skötande. Då dessutom såväl arméns som kustartilleriets

musikpersonal organiserats på tillfredsställande sätt, syntes också

för flottans vidkommande ändamålsenliga organisatoriska åtgärder på ifrågavarande

område vara påkallade.

I särskilda skrivelser av den 5 och den 30 juli 1927 hade stationsbefälhavarna

i Stockholm och Karlskrona hemställt om åtgärder i fråga om

musikkårernas organiserande. Stationsbefälhavaren i Stockholm hade därvid

föreslagit en ökning av antalet hornblåsare med 16 nummer, från i nu gäl
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 91

lande stat fastställt antal 15 till 31, samt dessutom att högst 10 musikelever

måtte få antagas. Stationsbefälhavaren i Karlskrona liade hemställt, att

musikpersonalen måtte få utökas med högst 12 musikelever. Genom på så

sätt föreslagen ökning skulle Karlskrona stations musikkår bringas upp till

eu numerär av (29 + 12 =) 41 man och Stockholms till (24+16+10 —) 50 man.

Stationsbefälha varna hade i samband därmed framhållit, att det, om personalen

utökades så, som här föreslagits, skulle vara möjligt att på tillfredsställande

sätt tillgodose sjöstyrkornas behov av musik- och signalpersonal,

samtidigt som å respektive stationer skulle finnas tillgång å ur musikalisk

synpunkt rätt sammansatta och övade musikkårer. Då musikpersonalen,

soiu ovan antytts, också i stor utsträckning användes för annan tjänst än

musiktjänst, skulle ett utökande av densamma yiedföra den fördelen, att

antalet för expeditionstjänst eljest avsedd personal i viss mån skulle kunna

reduceras.

Ovanstående förslag skulle, realiserade, leda därtill, att Stockholms stations

musikpersonal bleve större än den i Karlskrona. Yissa skäl kunde måhända

tala för att Karlskrona station såsom den större borde äga större tillgång

på musikpersonal, enär kravet på signalpersonal för rustade fartyg där vore

större än för Stockholms vidkommande, men å andra sidan bleve efter den

nya försvarsorganisationens genomförande kravet på en i land behntlig

musikkårs kvalifikationer större i Stockholm än i Karlskrona, vadan eu förskjutning

i detta avseende till Stockholmsstationens förmån kunde vara motiverad.

Efter den beslutade indragningen av vissa till Stockholm förlagda

regementen komme nämligen ansvaret för huvudstadens militärmusik att

huvudsakligen åvila Svea livgarde och flottan. Då Svea livgardes musik

personal efter nyorganisationen komme att omfatta 40 man, kunde det också

synas berättigat, att flottan, såsom det väsentligt större förbandet, erhölle

musikpersonalen på lämpligt sätt utökad till ungefär samma antal. Beaktas

borde därjämte, att av stationernas musikpersonal 10 ä 12 man måste avses för

tjänst ombord.

De i stationsbefälha varens i Karlskrona skrivelse den 30 juli 1927 anförda

synpunkterna i fråga om sättet för musikpersonalens rekrytering borde beaktas

i samband med frågan om denna personals organisation. Då sålunda

rekrytering av musikpersonal genom omedelbar anställning av manskap medelst

kontrakt enligt nuvarande ordning visat sig medföra olägenheter i befordringshänseende

samt i viss mån ställde sig oekonomisk, och då rekrytering

av musikpersonal från skeppsgossekåren icke lämpligen borde förekomma,

syntes rekryteringen även vid flottan i regel böra ske efter samma

principer, som tillämpades vid armén och kustartilleriet, nämligen genom

antagande av musikelever. Antalet dylika elever vore enligt nu gällande bestämmelser

för armén fastställt till 140 och för kustartilleriet till 8.

Myndigheterna anslöte sig i princip till de av stationsbefälhavarna framförda

synpunkterna, vilka åsyftade såväl viss statökning för sjömanskåren

som anställande av musikelever. Då emellertid arbeten för närvarande påginge

rörande beräkningar av slutligt personalbehov, torde det icke vara

skäl att nu lösbryta frågan om statökning för tillgodoseende av musikkårernas

behov i annan mån än vad beträffade musikelever. Anställandet av 20 dylika

syntes snarast böra möjliggöras, varav under budgetåret 1928—1929 syntes

böra anställas ett antal av 10, fördelade med 5 på vardera stationen.

Med liäusyn till vad nu anförts hemställde marinförvaltningen och chefen

för marinstabeu, att i staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjöraauskår

och skeppsgossekår för budgetåret 1928—1929 måtte upptagas ett

belopp av 1,000 kronor, utgörande kontanta ersättningar åt 10 musikelever.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Under åberopande av vad marinförvaltningen och chefen för marin staben

sålunda anfört, finner jag mig böra tillstyrka, att musikelever må anställas

vid flottan. Emot myndigheternas förslag beträffande det antal dylika elever,

som för nästkommande budgetår bör antagas, och beloppet av den kontanta

ersättning, som till dem bör utgå, har jag icke något att erinra. Härav

föranledda kostnader torde — i enlighet med vad som gäller beträffande

motsvarande kostnader för kustartilleriets musikelever — med ett belopp

av 1,000 kronor böra uppföras såsom eu särskild anslagspost under marinens

avlöningsanslag.

»

I. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet.

Under denna rubrik torde i enlighet med marinförvaltningens förslag böra

upptagas samma belopp som för nu löpande budgetår eller 800 kronor.

J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. in.

Från avlöningsanslaget torde böra utgå de kostnader, som efter genomförande

av löneregleringen för viss icke-ordinarie personal må beträffande

här ifrågavarande personal uppkomma i anledning av vederbörandes semester

eller sjukdom, för personliga lönetillägg, ersättningar för mistad naturaförmån,

vikariatsersättning samt för begravningshjälp). Därest avlöningen utgår

från anvisning med bestämt belopp, synes denna anvisning i första hand

böra tagas i anspråk för täckande av nämnda kostnader. Skulle därvid uppstå

behov av medelsförstärkning, synes sådan lämpligen böra beredas från

förevarande anslagspost, som, i enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit,

torde böra upptagas med ett belopp av 12,000 kronor.

K. Ålderstillägg.

Under denna rubrik har för budgetåret 1927—1928 upptagits ett förslagsvis

angivet belopp av 8,800 kronor. Enligt inhämtade upplysningar beräknas

emellertid utgifterna för ålderstillägg för nämnda budgetår komma att uppgå

till 10,600 kronor.

I anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929 torde denna anslagspost

i enlighet med marinförvaltningens hemställan böra upptagas med 11,400

kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra beräkning av

utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.

för budgetåret 1928—1929 (se Bil. nr 62). Beräkningen slutar å ett belopp

av 10,807,909 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

93

Nämnda summa torde böra ökas med det belopp, vilket beräknas såsom

merkostnad i anledning därav, att eu del manskap kvarstår enligt äldre avlöningsbestämmelser.

Denna merkostnad bar av marinförvaltningen angivits

till 200,000 kronor. A andra sidan kan minskning beräknas med hänsyn dels

till inkomst av tjänstebostäder, dels till vakanta löner för högbåtsmän. Avdraget

för tjänstebostäder torde, i enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit,

böra upptagas med samma belopp som för innevarande budgetår eller

125,000 kronor. Från flottans stationer har inhämtats, att omkring 25 löner

till högbåtsmän kunna förutsättas av olika anledningar komma att vara vakanta

under budgetåret 1928—1929. För dessa vakanser kan beräknas ett avdrag

av i runt tal 47,000 kronor.

Beräkningen utvisar alltså ett anslagsbehov under förevarande anslag av

(10,807,909 + 200,000 — 125,000 — 47,000 =) 10,835,909 kronor eller i avrundat

tal 10,840,000 kronor.

På grund av vad jag nu anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till

stater för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och

skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår och

manskap m. fi., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,

flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår in. fl.,

vid marinstaben anställd personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona

anställd personal, sjörullföringsbefälkavare med biträden,

sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor

och skeppsgosseskolorna (se Bil. nr 51—60), att gälla under

budgetåret 1928—1929,

dels godkänna de i eu vid detta protokoll fogad »Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden in. m.» (se Bil. nr 61)

under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare

med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret

m. fl.» upptagna aryoden,

dels ock ölca ordinarie förslagsanslaget till avlöning till

personal vid kårer och stater in. fl.,

nu.................................................................. kronor 10.767,000: —

med............................................................... » 73,000: —

till................................................................. kronor 10,840,000: —

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Det under avdelningen Flygvapnet upptagna ordinarie förslagsanslaget till

avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. har för innevarande budgetår

i riksstaten uppförts med 658,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda

:

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater ... kronor 613,68b:

B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa

truppförband ..................................................................... »

0. Felräkningspenningar, förslagsvis...................................

D. Hyresbidrag, förslagsvis ..............................................

E. Anställningspenningar, förslagsvis ................................

F. Gottgörelse för tjänstehäst .............................................

G. Ekiperingshjälp, förslagsvis ..........................................

H. Vissa arvoden m. m., förslagsvis .................................

1. Rekryteringskostnader, förslagsvis .................................

J. Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis ...............

K. Flyttningsersättning, förslagsvis ...................................

L. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis

11,000

1,000

900

1,000

250

450

24,000

3.000

18.000

12,000

3,600

Summa kronor 688,886

Med hänsyn till uppkommande vakanser har nyssnämnda summa, 688,886

kronor, ansetts kunna minskas med 2 % till 675,108 kronor, varjämte avdrag

med 17,500 kronor, motsvarande ersättning för tjänstebostäder, beräknats

kunna göras. Återstoden, 657,608 kronor, har avrundats till 658,000 kronor.

I anslagsberäkningen för nästkommande budgetår torde böra tillkomma

tre nya anslagsposter, nämligen för bestridande av kostnader för:

arvoden för upprätthållande av veterinärvården,

flygvapnets reservpersonal och

avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under tjänstgöring

vid flygvapnet.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater. Under denna

rubrik upptagas dels staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet,

dels ock manskapsstaterna för de särskilda flygkårerna samt för

flygskolan.

Ä den nu gällande staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet

äro uppförda följande beställningar:

Officerare.

1 generalsperson (flaggman),

1 överste (kommendör),

1 överstelöjtnant (kommendörkapten av 1. graden),

4 majorer (kommendörkaptener av 2. graden),

13 kaptener och

12 löjtnanter.

In tenden turper sonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren (1. marinintendent av

1. eller 2. löneklassen),

3 kaptener ur intendenturkåren (marinintendenter av 1. graden) och

1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Underofficerare.

95

6: i örrådsf örvaltare,

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Civilmilitär personal.

1 fiygöveringenjör,

2 förste flygingenjörer,

2 flygingenjörer av 1. graden,

3 flygingenjörer av 2. graden,

1 flygingenjör av 3. graden,

1 bataljonsläkare,

4 verkmästare av 1. klassen,

4 verkmästare av 2. klassen,

1 tyghantverkare,

3 vapenhantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Civil personal.

1 expeditionsvakt.

Därjämte äro i staten upptagna följande för pensionerad personal avsedda

befattningar, nämligen 1 officer, registrator och bibliotekarie hos flygstvrelsen,

1 officer, intendenturutbildad, samt 9 underofficerare.

Å manskapsstaterna för innevarande budgetår bär upptagits följande personal:

1 furir av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

3 korpraler,

4 vicekorpraler,

12 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1. flygkåren:

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och

3 hantverkssoldater.

2 furirer av 1. klassen,

3 korpraler,

5 vicekorpraler,

12 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

2. flygkåren:

1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och

7 hantverkssoldater.

3. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

3 korpraler,

5 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och

7 hantverkssoldater.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

4. flygkåren:

1 furir av 1. klassen,

3 korpraler,

3 vicekorpraler,

5 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen.

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,

1 liantverksfurir av 1. klassen,

1 kantverkskorpral,

l kantverksvicekorpral ock

1 liantverkssoldat.

F,ygskolan:

1 furir av 1. klassen,

3 korpraler,

5 vicekorpraler,

10 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 liantverksfurir av 1. klassen

I kantverkskorpral,

1 kantverksvicekorpral ock

5 kantverk ssoldater.

I överensstämmelse med den för 1925 års riksdag framlagda planen erköll

flygvapnets organisation under budgetåret 1926—1927 en omfattning ungefär

motsvarande 60 % av organisationens storlek efter fullbordad uppsättning.

Under budgetåret 1927—1928 har organisationen bibehållits i stort sett oförändrad

vid nämnda 60 %.

I avseende å organisationens utbyggande under budgetåret 1928—1929

framhöll jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, att flygstyrelsen

vid beräknandet av anslagsbehovet för nästkommande budgetår utgått

från den förutsättningen, att flygvapnets organisation komme att under

nämnda budgetår erhålla den utveckling, som den enligt 1925 års försvarsbeslut

avsetts att uppnå under tredje uppsättningsåret, d. v. s. omkring

80 % av den fullt genomförda organisationens omfattning, ävensom att flygstyrelsen

vid bedömandet av anslagsbehovet jämväl tagit hänsyn till flygformationernas

ökning med den ännu icke uppsatta 1. flygkåren. Sedan jag härefter

meddelat, att summan av de utav flygstyrelsen äskade anslagen för budgetåret

1928—1929 utgjorde 15,214,300 kronor eller i runt tal 8,600,000 kronor

mera än det belopp, vartill utgifterna för flygvapnet under tredje uppsättningsåret

ursprungligen beräknats, anförde jag, att av statsfinansiella skäl

det givetvis vore nödvändigt att högst väsentligt reducera den av flygstyrelsen

beräknade kostnadssumman för flygvapnet under nästkommande budgetår.

Med hänsyn härtill hade jag i fråga om vapnets organisation under

nämnda budgetår funnit mig i stort sett icke kunna tillstyrka större utökning

än till 70 % av den omfattning, vapnet efter fullbordad uppsättning

avsetts att erhålla.

Efter att hava erinrat om att ett av flygvapnets truppförband, nämligen 1.

flygkåren, ännu icke blivit uppsatt samt att det för denna kår avsedda manskapet

för närvarande vore fördelat å de redan organiserade förbanden, uttalade

jag — i anledning av flygstyrelsens förslag, att 1. flygkårens uppsättning

skulle komma till stånd under budgetåret 1928—1929 — att därest utökningen

av flygvapnets kader under nämnda budgetår begränsades på sätt

av mig föreslagits, borde, till förekommande av att personalen vid de sär
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

97

skilda förbanden bleve alltför fåtalig, den nuvarande truppförbandsindel

ningen bibehållas jämväl under nästa budgetår och med 1. flygkårens uppsättning

alltså anstå till budgetåret 1929—1930.

Vid uppgörandet av förslag till vederbörliga personalstater har jag utgått

från här ovan angivna förutsättningar beträffande flygvapnets organisation

under nästkommande budgetår. I avseende å ifrågavarande stater torde jag i

övrigt kunna inskränka mig till att anföra följande.

Den vid 1925 års riksdag godkända staten för officerare och underofficerare

m. fl. vid flygvapnet efter genomförd organisation upptager bland annat

en beställning för överste eller överstelöjtnant (kommendör eller kommendörkapten

av 1. graden). A den nu gällande staten är motsvarande beställning

upptagen såsom avsedd för överstelöjtnant (kommendörkapten av 1. graden).

Från och med nästkommande budgetår torde, i enlighet med flygstyrelsens

förslag, staten böra i förevarande avseende bringas i överensstämmelse med

1925 års organisationsbeslut.

Flygstyrelsen har föreslagit, att antalet regementsofficersbeställningar

måtte ökas med en maj or sbeställning, vars innehavare avsåges att placeras

såsom flygattaché. Jag har emellertid icke funnit tillräckliga skäl föreligga

att nu tillstyrka bifall till detta flygstyrelsens förslag.

Den nu gällande staten upptager allenast eu tyghantverkarbeställning,

under det att antalet dylika beställningar efter organisationens genomförande

är fastställt till åtta. Flygstyrelsen har anfört, att, med hänsyn till nödvän

digheten att förfoga över för materielens skötsel och vård erforderlig fullt

kvalificerad personal, varje truppförband borde äga tillgång på åtminstone

en tyghantverkare. I anslutning härtill förordar jag, att å staten för nästkommande

budgetår upptagas fyra beställningar för tyghantverkare.

Yad angår beställningarna för vapenhantverkare, vilka å nu gällande stat

upptagits till tre, förordar jag på grund av vad flygstyrelsen anfört i fråga om

behovet av att eu dylik beställningsliavare finnes att tillgå vid flygskolan,

att å staten för nästkommande budgetår uppföras fyra vapenhantverkarbeställningar

eller det antal, som är avsett att finnas efter genomförd organisation

av flygvapnet.

Den nuvarande staten upptager nio befattningar för pensionerade underofficerare,

medan antalet dylika befattningar efter genomförd organisation

skall utgöra sexton. Flygstyrelsen har föreslagit uppförande å nästkommande

budgetårs stat av fjorton dylika befattningar. Häremot har jag icke

något att invända. Det torde böra erinras, att för bestridande av dessa

befattningar i regel avses att tagas i anspråk personal, som överförts till

övergångsstat.

Slutligen torde, i överensstämmelse med vad i det föregående förordats

och i enlighet med flygstyrelsens förslag, å flygvapnets stat böra uppföras

beställningar för maskinister och eldare av 1. klass till ett antal av fyra utav

vardera kategorien.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 häft. (Nr 196.) 501/553 ss 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kitngl. Maj:ts proposition nr 196.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, torde å staten för officerare och

underofficerare m. fl. vid flygvapnet för nästkommande budgetår böra upptagas

följande personal, nämligen:

Officerare.

1 generalsperson (flaggman),

1 överste (kommendör),

1 överste eller överstelöjtnant (kommendör eller kommendörkapten av 1.

graden),

4 majorer (kommendörkaptener av 2. graden),

17 kaptener och

18 löjtnanter.

Intendentur per sonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren (1. marinintendent av 1.

eller 2. löneklassen),

3 kaptener ur intenden turkåren (marinintendenter av 1. graden) och

1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).

Under of fi cerare.

Civilmilitär personal m. il.

7 förrådsförvaltare,

11 fanjunkare och

16 sergeanter.

1 flygöveringenjör,

2 förste flygingenjörer,

2 flygingenjörer av 1. graden,

3 flygingenjörer av 2. graden,

1 flygingenjör av 3. graden,

1 bataljonsläkare,

4 verkmästare av 1. klassen,

4 verkmästare av 2. klassen,

4 tyghantverkare,

4 vapenhantverkare,

4 maskinister,

4 eldare av 1. klassen och

4 förrådsvaktmästare.

1 expeditionsvakt.

Civil personal.

Pensionerad personal.

1 officer, registrator och bibliotekarie hos flygstyrelsen,

1 officer, intendenturutbildad, samt

14 underofficerare.

Å mansicapsstaterna för flygkårerna och flygskolan torde för budgetåret

1928—1929 böra upptagas följande personal:

1 furir av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

4 korpraler,

5 vicekorpraler,

14 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1. flygfcåren:

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 liantverkskorpral,

1 liantverksvicekorpral och

4 hantverkssoldater.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

99

2. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

1 vapenbantverkarkorpral.

2 furirer av 2. klassen,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 korpraler,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

5 vicekorpraler,

2 hantverkskorpraler,

14 volontärer,

2 hantverksvicekorpraler och

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

7 hantverkssoldater.

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,

3. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,

1 furir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

3 korpraler,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

6 vicekorpraler,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

23 volontärer,

2 hantverkskorpraler,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 hantverksvicekorpraler och

1 sjukvårdskorpral,

8 hantverkssoldater.

4. flygkåren:

1 furir av 1. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

3 korpraler,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

4 vicekorpraler,

1 hantverkskorpral,

6 volontärer,

1 hantverksvicekorpral och

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 hantverkssoldat,

Flygskolan:

2 furirer av 1. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

3 korpraler,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

6 vicekorpraler,

1 hantverkskorpral,

12 volontärer,

2 hantverksvicekorpraler och

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

5 hantverkssoldater.

B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppförband.

I anslagsberäkningen för innevarande budgetår bar under förevarande rubrik

upptagits ett belopp av 11,000 kronor.

Genom brev den 9 juni 1927 bar Kungl. Maj:t medgivit, att vart och ett

av nedannämnda truppförband finge utav ifrågavarande medel mot redovis- ning disponera högst följande belopp till bestridande av kostnaderna för

upprätthållande av läkarvården vid respektive truppförband under innevarande

budgetår, nämligen:

2. flygkåren .................................

............................................... kronor 2,700: —

3. » .................................

............................................... » 3,180: —

4. » ...............................

................................................ » 2,700: —

Summa kronor 8,580: —

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Beträffande användningen av det återstående anslagsbeloppet, 2,420 kronor,

har Kungl. Maj:t i samma brev förklarat sig vilja efter framställning i varje

särskilt fall meddela beslut.

För budgetåret 1928—1929 torde, i anslutning till flygstyrelsens förslag,

förevarande anslagspost böra beräknas sålunda:

för 2. flygkåren ........................................................................ kronor 3,180: —

» 3. » ....................................................................... » 3,180: —

» 4. » ........................................................................ » 2,700: —

» bestridande av läkarvården vid vissa skolor utom truppförbandens

ordinarie förläggningsorter........................

till flygstyrelsens disposition...................................................

5,500: —

1,260: —

Summa kronor 15,820: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården. Genom brev den

4 februari och den 17 september 1927 har Kungl. Maj:t med anledning av

i ämnet gjorda framställningar av flygstyrelsen medgivit, att till bestridande

av kostnaderna för arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid 3. och

4. flygkårerna finge för tiden tills vidare intill den 1 juli 1928 disponeras vissa

efter högst 25 kronor per häst och år beräknade belopp att utgå från flygvapnets

anslag till sjuk- och veterinärvård.

Flygstyrelsen har nu, under framhållande av att kostnader av ifrågavarande

art borde bestridas från avlöningsanslaget, hemställt, att under förevarande

anslag måtte för berörda ändamål upptagas en särskild anslagspost, beräknad

efter 25 kronor för varje häst.

I enlighet härmed och då vid flygvapnet finnas sammanlagt 13 hästar,

torde i anslagsberäkningen för nästkommande budgetår böra för ändamålet

upptagas en särskild post å (13 X 25 =) 325 kronor.

D. Felräkningspenningar. Under denna rubrik torde för budgetåret

1928—-1929 böra beräknas samma belopp som för innevarande budgetår eller

1,000 kronor.

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl. För budgetåret 1927 —1928 har

för hyresbidrag upptagits ett belopp av 900 kronor.

I proposition (nr 123) till innevarande års riksdag med förslag till avlöningsreglemente

för fast anställt manskap vid försvarsväsendet har förmånen av

hyresbidrag föreslagits skola utgå i viss ökad omfattning och med större

belopp än nu är fallet. Med hänsyn härtill och på grund av manskapsstaternas

utökning torde för hyresbidrag för nästkommande budgetår böra beräknas

ett belopp av 1,400 kronor.

F. Anställningspenningap. G. Gottgöreise för tjänstehäst. Under dessa

rubriker torde för nästkommande budgetår böra beräknas samma belopp som

för det nu löpande budgetåret, nämligen:

Anställningspenningar k 50 kronor åt förslagsvis 20 volontärer kronor 1,000: —- Gottgöreise för tjänstehäst......................................................... » 250: —

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

101

H. Ekiperingshjälp. För innevarande budgetår har beräknats ekiperingshjälp

för allenast en underofficer med 450 kronor. Med hänsyn till den

föreslagna ökningen av antalet underofficerare å flygvapnets stat och då man

har att räkna med, att en del av de nytillkomna underofficersbeställningarna

kan komma att tillsättas genom befordran av furirer vid flygvapnet, torde

anslagsposten till ekiperingshjälp för nästkommande budgetår böra höjas till

förslagsvis (4 X 450 =) 1,800 kronor.

I. Vissa arvoden m. m. Förevarande anslagspost har för budgetåret

1927—1928 upptagits med 24,000 kronor. Genom brev den 9 juni 1927 har

Kungl. Maj:t medgivit, att de i nedanstående förteckning angivna avlöningsförmåner

finge tillsvidare under sagda budgetår utgå med högst de i förteckningen

upptagna, för helt år beräknade belopp:

Köksföre-

ståndare

Maskinist

Eldare

Kokerska

Övrig

personal

Summa j

kronor i

3. flygkåren ...............

210

2,550

1,710

660

_

5,130

210

2,550

1,710

660

—

5,130

Flygskolan ................

Till juridiskt biträde vid

210

2,550

1,710

660

1,610

5,130

1,610 1

flygstyrelsen ............

Tillsyningsman förflyg-

600

600

fältet vid Barkarby ...

Tillsyningsman för flyg-

etablissemanget å

Fårösund .................

_

—

—

1,200

1,200 |

Summa kronor

—

—

_

18.800 !

Flygstyrelsen har angivit medelsbehovet under förevarande anslagspost

för nästkommande budgetår till 30,780 kronor, eller alltså till 11,980 kronor

mer än den i ovanstående förteckning upptagna summan. Ökningen hänför

sig till följande poster, nämligen:

till köksföreståndare, maskinister, eldare och kokerskor vid

1. och 2. flygkårerna ......................................................... kronor 10,260:

> en föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående

hälso- och sjukvård........................................................... * 1,000: —

» en uppbördsman för brevduveväsendet i Karlskrona ... » i20:-

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t utgår för närvarande från flygvapnets anslag

till extra utgifter ett arvode av 1,000 kronor för år räknat till en militärläkare,

som förordnats att tjänstgöra i flygstyrelsen såsom särskild föredragande

i ärenden angående hälso- och sjukvård. Ifrågavarande arvode

torde nu, på sätt flygstyrelsen föreslagit, böra upptagas under förevarande

anslagspost.

Flygstyrelsens förslag om uppförande av ett arvode av 720 kronor till

en uppbördsman för brevduveväsendet i Karlskrona giver mig icke anledning

till någon erinran.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Med hänsyn till den organisation, som flygvapnet förutsatts att erhålla

under nästkommande budgetår, samt i anslutning till de i det föregående

avhandlade förslagen om uppförande på ordinarie stat av beställningar för

maskinister och eldare av 1. klass ävensom rörande lönereglering för viss

icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet torde förevarande anslagspost

böra beräknas sålunda:

2. flygkåren (arvode åt eu köksföreståndare)...........................

3. » ( » » » » )...........................

4. » ( » » » » )...........................

Flygskolan ( » » » » )..........................

Juridiskt biträde vid flygstyrelsen ..........................................

Föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående hälso- och

sjukvård....................................................................................

Tillsyningsman för flygfältet vid Barkarby ...........................

Tillsyningsman för flygetablissemanget å Fårösund ............

Uppbördsman för brevduveväsendet i Karlskrona ...............

Kvinnlig ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Maj:t

fastställd löneplan:

Löner till 4 kokerskor, förslagsvis .......................................

För beredande av tjänstledighet åt extraordinarie personal

samt till vikariatsersättning under sjukdom, förslagsvis ...

kronor 210: —

» 210: —

» 210: —

» 210: —

1,610: —

1,000: —

» 600: —

1,200: —

>. 720: —

3,360: —

> 500: —

Summa ki-onor 9,830: —

J. Rekryteringskostnader. Anslagsposten till rekryteringskostnader,

vilken för innevarande budgetår upptagits med 3,000 kronor, torde för budgetåret

1928—1929 böra ökas till 3,500 kronor, eller till 70 % av det belopp,

5,000 kronor, vartill ifrågavarande kostnader beräknats uppgå efter fullbordad

organisation av flygvapnet.

K. Flygvapnets reservpersonal. Enligt 1925 års riksdags beslut rörande

flygvapnets organisation skall för utbildning till fänrikar i flygvapnets

reserv, avsedda att vid mobilisering tjänstgöra såsom flygare, årligen bland

värnpliktiga studenter och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.

Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingshjälp

med 750 kronor. Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad

tjänstgöring erhålla en särskild gottgörelse av 1,000 kronor.

För bestridande av kostnaderna för flygvapnets reservpersonal har uti de

för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av utgifterna för flygvapnet

efter genomförd organisation upptagits en anslagspost av 50,000 kronor.

Några medel för ifrågavarande ändamål hava hittills icke ansetts erforderliga.

Flygstyrelsen har nu i ämnet anfört följande.

Under instundande budgetår beräknades reservbefälsinstitutionen träda i

funktion. Jämlikt bestämmelser i kungl. brev den 14 april 1927 påginge

en särskild befälskurs,. och däri godkända elever beräknades att kunna utnämnas

till reservfänrikar. Dessutom vore värnpliktiga studenter av 1926

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr lt)6.

års klass jämlikt bestämmelserna i förenämnda brev inkallade till fortsatt

tjänstgöring och förväntades att i början av år 1929 kunna utnämnas till

reservfänrikar.

Flygstyrelsen beräknade sålunda, att under instundande budgetår 8 elever

i den särskilda befälskursen och 10 till fortsatt utbildning inbeordrade värnpliktiga

studenter av 1926 års klass komme att utnämnas till reservfänrikar

och att som sådana samtliga av den förstnämnda kategorien och hälften av

den senare komme att efter avlagd reservofficersexamen inbeordras till två

månaders tjänstgöring.

Enligt 1925 års riksdags beslut skulle vid utnämning till fänrik i flygvapnets

reserv utgå ekiperingshjälp med 750 kronor och gottgörelse efter

avslutad tjänstgöring med 1,000 kronor.

Anslagsposten beräknades med ledning härav sålunda:

Ekiperingshjälp ä 750 kronor till 18 reservfänrikar............ kronor 13,500: —

Lön för 13 ''reservfänrikar i 2 månader ä 222 kronor för man

och månad ....................................................................... • * o, i^L: —

Bese- och traktamentsersättning ä 100 kronor för man för

13 reservfänrikar ................................................................. * 1.300: —

Gratifikation efter avslutad tjänstgöringsperiod som officer

i reserven ä 1,000 kronor för 13 reservfänrikar................13,000: —

Summa kronor 33,572: —

eller i avrundat tal 33,600 kronor.

I enlighet med vad flygstyrelsen sålunda föreslagit, varemot jag icke har

något att erinra, torde under förevarande rubrik böra upptagas ett belopp

av 33,600 kronor.

L. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under

tjänstgöring vid flygvapnet. Flygstyrelsen har gjort framställning om

anvisande under förevarande anslag av medel till avlöning åt reservofficerare

vid armén och marinen, som kommenderas till tjänstgöring vid flygvapnet.

I sådant hänseende har flygstyrelsen anfört följande.

Enligt propositionen nr 50 till 1925 års riksdag avsåges den till flygvapnet

kommenderade personalen, beordrad från armén och marinen, att utgöra

huvuddelen av flygarna och flygspanarna. Bland den sålunda till

tjänstgöring vid flygvapnet för närvarande beordrade personalen inginge

även reservofficerare. I mån av förefintliga vakanser hade Kungl. Maj:t

genom skilda beslut föreskrivit, att lön enligt stat till sagda reservofficerare

under den tid, de tjänstgjorde vid flygvapnet, skulle utgå från arméns respektive

marinens avlöningsanslag. I ett fall hade emellertid Kungl. Maj:t

föreskrivit, att bland annat lön skulle gäldas av flygvapnets övningsanslag.

Då genomförandet av 1925 års försvarsbeslut komme att medföra minskning

av antalet officersbeställningar vid armén och marinen, torde förefintliga

vakanser komma att försvinna. På grund härav syntes löner icke

kunna komma att disponeras för de reservofficerare, som, alldenstund de

vore avsedda att framdeles överföras till flygvapnets stat, borde intill tidpunkten

härför vara kommenderade till tjänstgöring vid flygvapnet. Att för

ändamålet disponera medel från flygövningsanslaget skulle medföra en beskärning

av detta för övningarna,s rationella bedrivande hårt anlitade anslag,

som för övrigt icke beräknats med hänsyn till kostnader av denna art.

I syfte att kunna bereda möjlighet för reservofficerares från armén och

marinen tjänstgöring vid flygvapnet i erforderlig omfattning funne sig flyg
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

styrelsen böra föreslå, att särskilda medel för ändamålet uppfördes under

flygvapnets avlöningsanslag. För budgetåret 1928—1929 borde härför avses

lön till två löjtnanter i reserven med ett belopp av 7,104 kronor.

Till tjänstgöring vid flygvapnet kommenderad personal å aktiv stat vid

armén och marinen uppbär under kommenderingstiden lön från lantförsvarets

respektive sjöförsvarets avlöningsanslag. Dessa anslag hava även jämlikt

särskilda medgivanden av Kungl. Maj:t disponerats för avlönande av

reservofficerare från armén eller marinen, vilka i stället för aktiv personal

beordrats till sådan tjänstgöring, dock endast under förutsättning att vakanser

förefunnits å den aktiva staten. Då man emellertid icke kan räkna med

att dylika vakanser alltid komma att finnas, synas medel böra, på sätt av

flygstyrelsen föreslagits, beräknas under nu förevarande anslag för bestridande

av kostnader för avlöning åt reservofficerare från armén och marinen

under tjänstgöring vid flygvapnet. I enlighet med flygstyrelsens hemställan

torde för ändamålet böra upptagas eu anslagspost å 7,104 kronor.

M. Rese- och traktamentspenningar. N. Flyttningsersättning.

0> Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare. Under dessa rubriker

hava uti de för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av kostnaderna

för flygvapnet efter genomförd organisation upptagits respektive

30,000, 20,000 och 6,000 kronor. För innevarande budgetår hava beräknats

60 % av nyssnämnda belopp eller således respektive 18,000, 12,000 och

3,600 kronor.

I anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929 torde under ifrågavarande

rubriker böra upptagas 70 % av de för tiden efter fullt genomförd organisation

beräknade belopp, nämligen:

för rese- och traktamentspenningar ..................................... kronor 21,000: —

» flyttningsersättning ............................................................ » 14,000: —

» semester åt vid flygvapnet anställda arbetare ............... » 4,200: —

Sammanfattning. I enlighet med vad nu anförts har jag låtit uppgöra beräkning

av utgifterna under anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader

in. m. för budgetåret 1928—1929. Denna beräkning (se Bil. nr 69) slutar å

909,017 kronor.

Med hänsyn till uppkommande vakanser torde anslagssumman kunna

minskas med 2 % till 890,837 kronor.

Härifrån torde kunna dragas ett belopp av 18,700 kronor, motsvarande

beräknad ersättning för tjänstebostäder.

Anslaget skulle följaktligen för budgetåret 1928—1929 uppgå till 872,137

kronor eller i avrundat tal 872,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till

stater för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet

samt för flygkårerna och flygskolan (se Bil. nr 63—68) att gälla

under budgetåret 1928—1929,

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

105

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering,

resekostnader m. m.,

Yad departementschefen bär ovan hemställt behagar

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på tillstyrkan

jämväl av statsrådets övriga ledamöter, bifalla samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

nu

med

till .

kronor 658,000: —

» 214,000: —

kronor 872,000:

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

BILAGOR.

Bil. nr 1.

Stat

för Arméför vattningen.

Löneplan

" '' '' ................... ..........-

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Avlöning till civil personal.

Generalkrigskommissarie ....

1

Avd. A. 3

Kontorsbiträden .......

13

Avd. B. 4

Krigsråd ...........

4

Avd. B. 30

Domäntjänsteman, arvode . . .

1

—

Ombudsman..........

1

Avd. B. 26

Re visionsko mm issari er.....

2

Avd. B. 26

Sekreterare ..........

1

Avd. B. 26

Avlöning till civilmilitär

Pensionskamrerare.......

1

Avd. B. 24

personal.

Kamrerare...........

3

Avd. B. 24

A sjukvårdsstyrelsen:

Krigskassör..........

1

Avd. B. 24

Ordinarie personal.

Revisionskommissarie.....

1

Avd. B.24

Generalfältläkare.......

1

C. 16

Sekreterare......• ...

1

Avd. B. 24

Overfältläkare........

1

C. 14

Sekreterare och kamrerare . . .

2

Avd. B. 24

Overfältveterinär.......

1

C. 14

Bokhållare...........

2

Avd. B. 21

Byråassistent, regementsläkare

1

C. 11

Notarier............

4

Avd. B. 21

Byråassistent, regementsveteri-

Registrator..........

i

Avd. B. 21

när.............

1

C. 9

Revisorer...........

9

Avd. B. 21

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Kansliskrivare.........

5

Avd. B. 11

Förste expeditionsvakt.....

1

Avd. B. 7

Pensionerad personal.

Kanslibiträden.........

8

Avd. B. 7

Sjukvårdsintendent, arvode . .

1

—

Expeditionsvakter.......

6

Avd. B. 5

Förrådsförvaltare, arvode . . .

1

—

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis.........kronor 385 700: —

Löner till ovanstående ordinarie civilmilitär personal, förslagsvis...... » 60 468: —

Vikariatsersättningar, förslagsvis...................... » 11000: —

Avlöning till icke-ordinarie befattningshavare in. m. (häri ingår, bland annat,

arvode till domäntjänstemannen med 5 400 kronor)......... » 75 500: —

Summa förslagsanslag kronor 532 668: —

Till arméförvaltningen hörande militär och civilmilitär personal, som åtnjuter avlöning å

andra stater.

Å artilleridepartementet:

generalfälttygmästaren, fälttygmästaren, artilleristabsofficerare, 1 infanteriofficer och departementsskrivare;
Å

fortifikationsdepartementel:

chefen för fortifikationen, regementsofficerare, officerare och underofficerare vid fortifikationen

efter behov;

Å intendentsdepartementet:

generalintendenten, 2 regementsofficerare, officerare och underofficerare vid intendenturkåren

efter behov;

Å sjukvårdsstyrelsen:

1 generalstabsofficer.

Anm. Befattningarna såsom sjukvårdsintendent och förrådsförvaltare skola, därest Kungl. Maj:t

icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

107

Stat

för Generalitetet.

Bil. nr 2.

An
tal.

| Löneplan

| och lönegrad

enligt''

vederbörligt

avlö- |

ningsreglemente.

Officerare.

Generalstabschef, inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer, militärbefälhavare

för Övre Norrland, generalfälttygmästare, chef för fortifikationen,

generalintendent.............................

Inspektör för kavalleriet m. m.........................

10,

1

O. 8

O. 7

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis

kronor 183 000:

Summa förslagsanslag kronor 183000:

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Stat

Bil. nr 3.

för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör-

ligt aylö-

a) Arméfördelningsstaberna.

nings-

reglemente.

Ordinarie beställningshavare.

Brigadchefer .........

5

0. 7

Fältläkare ■..........

4

C. 13

Fältveterinärer.........

4

C. 11

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficerare, arvo- den .............

12

—

b) Militärbefälet för Övre

Norrland.

Ordinarie beställningshavare.

Kapten, adjutant, arvode ....

1

0. 3

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

c) Östra brigaden.

Ordinarie beställningshavare.

Kapten, adjutant, arvode ....

1

0. 3

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö-

d) Militärbefälet på Gotland.

nings-

reglemente.

Ordinarie beställningshavare.

Militärbefälhavare.......

i

0. 6

Stabsläkare (regementsläkare) . .

i

C. 11

Bataljonsläkare........

i

C. 9

Pensionerad personal.

Fortifikationsofficer, arvode . . .

i

Officer, biträde hos stabsinten- denten, arvode........

i

Expeditionsunderofficerare, biträ- den hos fortifikationsofficeren

och stabsintendenten, arvoden

2

Förrådsförvaltare vid intenden- turförrådet å Tingstäde, arvode

1

—

e) Infanteriinspektionen.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

f) Kavalleriinspektionen m. m.

Pensionerad personal.

Redogörare, officer, arvode . . .

1

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

g) Militärläroverksinspek- tionen.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 191 674: —

Arvode för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland,

att utgå med belopp motsvarande lön i 8:e lönegraden i löneplan 0 av

avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, förslagsvis » 5 790: —

Summa förslagsanslag kronor 197 464: —

Anm. 1. Kapten, som förordnas till adjutant, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt

truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget

arvode. Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av

vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående

kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras för den

närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen på samma

sätt till eventuellt befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).

Vid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare

skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å

den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter

å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna

å de båda beställningarna.

Anm. 2. Befattningar, som äro avsedda att uppehållas av pensionerad personal, skola, därest

Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på

övergångsstat.

Anm. 3. Arvodet för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland må icke

utgå, därest för veterinärvårdens uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

109

Bil. nr 4.

Stat

för Generalstaben.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

tal.

grad enligt

grad enligt

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Militär personal.

Pensionerad personal.

Överadjutanter och stabs-

Redogörare, tillika redogörare vid

rikets allmänna kartverk, arvode

1

—

adjutanter.

Bibliotekarie, arvode......

1

—

Överste............

i

O. 6

Aktuarier, arvoden.......

3

—

Överstelöjtnanter.......

4

O. 5

Expeditionsunderofficerare, arvo-

Majorer............

11

O. 4

den.............

2

—

Kaptener...........

34

O. 3

Civil personal.

Militärattachéer.

Professor...........

Krigsarkivarie.........

i

i

Avd. B. 30

Avd. B. 26

Överstelöjtnant........

1

O. 5

Förste expeditionsvakt.....

i

Avd. B. 7

Majorer............

3

O. 4

Expeditionsvakter.......

3

Avd. B. 5

Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis.........

Arvode till bibliotekarie..........................

Arvoden ä 3,180 kronor till 3 aktuarier..................

Arvoden m. m. till militärattachéer....................

Vikariatsersättning under semester för ordinarie civila beställningshavare,

förslagsvis.............................

Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare..........

Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna..........

För passagesystemets genomförande i kaptensgraden............

kronor 347 622

» 33 264

» 3180

» 9 540

» 48 000

» 1000

» 19 200

» 25 200

» 1530

Summa förslagsanslag kronor 488 536

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd militärattachébeställning skall vara underkastad transport

till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Anm. 3. Befattningarna såsom redogörare och expeditionsunderofficerare skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 3. Arvodena till bibliotekarie och aktuarier må icke utgå, därest för resp. befattningars

uppehållande förordnas officerare på aktiv stat eller övergångsstat.

Anm. 4. Om brist uppstår i någon av de tre sista här ovan upptagna posterna, må till täckande

därav användas å andra av dessa poster möjligen uppkommande besparingar, under

villkor att summan av dessa tre poster icke överskrides.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 5.

Stat

för Artilleristaben.

Löneplan

och löne-

An-

tal.

grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Summa

kronor.

nings-

reglemente.

Ordinarie beställningshavare.

Överste, chef........................

i

O. 6

—

—

Majorer............................

2

O. 4

—

—

Kaptener...........................

9

O. 3

—

—

Kaptener eller löjtnanter....................

3

0.3 el. 0.2

—

—

Expeditionsvakt........................

1

Avd. B. 5

—

—

Pensionerad personal.

Expeditionsofficer, arvode...................

1

—

—

—

Expeditionsunderofficer, arvode ................

1

—

—

—

Löner till ovanstående ordinarie militära beställningshavare, för-

slagsvis...........................

—

—

115 872

—

Lön till expeditionsvakten, förslagsvis..............

—

2 988

—

Arvode till 1 artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen

Arvoden å 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri-

—

—

1 200

—

officer ............................

—

—

7 200

—

Summa förslagsanslag kronor

127 260

—

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd officersbeställning skall vara underkastad transport till

annan beställning i innehavande grad inom armén.

Anm. 2. Befattningarna såsom expeditionsofficer och expeditionsunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 3. I staten uppfört arvode utgår endast under förutsättning, att vederbörande officer innehar

beställning högst såsom kompaniofficer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

in

Bil. nr 6.

Stat

för Kommendantskapet i Boden.

Löneplan

och löne-

An-

tal.

grad enligt

vederbör-

Summa

kronor.

ligt avlö-

nings-

reglemente.

Ordinarie beställningsliavare.

Kommendant..........................

Regementsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus samt

i

0. 7

—

-

för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare.......

2

C. 11

—

—

Bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisons sjukhus ....

2

C. 9

—

Regementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär . .

1

C. 9

—

Overmaskinist..........................

1

C. 5

—

—!

Förste montör..........................

1

C. 3

—

—

Montör............................

1

C. 1

—

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . . .

Arvoden ä 1170 kronor till en var av regementsläkarna, bataljons-

—

—

69186

läkarna och regementsveterinären i Boden...........

—

—

5 850

_i

•

Övrig personal.

.

Garnisonspastor, arvode *)....................

1

—

4 200

—

Expeditionsunderofficerare, arvoden................

2

—

—

—

Summa förslagsansla

g kronor

79 236

:

*) Utöver arvodet utgår kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet

stadgade grunder.

Anm. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda

bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. May.ts proposition nr 196.

Bil. nr 7.

Stat

för rnllföringsbefälhayare med biträden.

Antal.

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde ....

i

3 600

Bullföringsbefälhavare i landsorten............

Rullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes-

73

3180

—

232 140

—

befälhavare......................

4

2 760

—

11040

—

Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde.....

3

3180

—

9 540

—

Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde......

6

2 340

—

14 040

—

Biträden vid Stockholms lantrullföringsområde.......

2

2 340

—

4 680

—

Biträden vid rullföringsområden i landsorten........

Biträden vid rullföringsområden å Gotland, tillika landstorms-

83

2130

—

176 790

—

förrådsförvaltare...................

4

1710

—

6 840

—

Summa kronor

—

—

—

458 670

—

Anm. 1. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning att resp. befattningar

uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest

annan personal för ändamålet förordnas, beror av de bestämmelser, som utfärdas

av Kungl. Maj:t.

Anm- 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.

vid försvarsväsendet stadgade grunder.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

113

Bil. nr 8.

Stat

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater.

'' " "

Antal.

Enhets-

kostnad.

Lön.

(Arvode.)

Kronor.

Summa

kronor.

Bataljonsläkare, löner...................

2 ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3 års

och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst.

Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 24

36

2 400

86 400

—

bataljonsläkare........... .......

Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 12

~

21 600

bataljonsläkare....................

—

—

5 400

—

Fältläkarstipendiater, arvoden...............

Dagarvoden å 12 kronor under 90 dagar för 14 fältläkar-

14

1410

19 740

stipendiater......................

—

—

15 120

—

Summa kronor

148 260

—

Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis..........kronor 10 8<X): -

Summa förslagsanslag kronor 159 060: —

Anm. 1. Vid inträffande avgång i beställning såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren skall frågan

om beställningens återberättande underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 2. De för fältläkarstipendiaterna avsedda arvodena skola indragas i man av avgång bland

. nämnda befattningshavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 häft. (Nr 196.) soi/sss» 28 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 9.

Stat

för Krigsskolan.

Löneplan

och löne-

An-

tal.

grad enligl

vederbör- ligt avlö-

Enhets-

kostnad.

Kronor.

Summa

kronor.

nings-

Offloerskursen.

reglemente.

Ordinarie beställningshavare.

Överstelöjtnant, chef.................

i

0. 5

—

—

—

Kaptener (därav 1 adjutant och 1 kompanichef), arvoden

Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (därav 5 kadett-

2

0. 3

—

—

—

officerare, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare),

1 °'' 3I

arvoden ......................

11

^ eller!

—

—

—

Bataljonsläkare med skyldighet att meddela undervis-

1 0. 2)

ning vid officerskursen i militär hälsolära.....

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställ-

1

C. 9

—

—

—

—

ningshavare, förslagsvis..............

—

—

—

—

101 481

—

Icke-ordinarle befattningshavare.

Intendent (redogörare), arvode............

1

—

—

—

—

—

Expeditionsunderofficer, arvode............

Förvaltare, tillika uppsyningsman över Karlbergs kungs-

1

—

—

—

—

—

gård, arvode....................

1

—

—

—

—

—

Köksföreståndare, arvode ..............

Kompanichef med skyldighet att meddela undervisning

1

—

—

—

—

i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisregle- mente samt militärpedagogik, arvode........

1

_

_

_

1500

_

Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden........

4

—

600

—

2 400

—

Kadettofficer » kavalleriet med skyldighet att med-

*

dela undervisning i ridning, hästkännedom och ka- valleriexercisreglemente, arvode ..........

1

_

_

__

900

_

Kompaniadjutant, arvode ..............

1

—

—

—

—

—

Förste lärare i krigskonst, arvode..........

1

—

—

—

1350

—

Andre » » » , » ..........

Förste » » vapenlära och artilleriövningar med dit-

1

—

—

—

1020

—

hörande reglementen och instruktio- ner, arvode ............

1

_

_

1200

_

Andre » » d:o d:o ............

1

—

—

—

900

—

Förste » » krigsbyggnadskonst, arvode......

1

—

—

—

1200

—

Andre » » » , » ......

1

—

—

—

900

—

Förste » » topografi, arvode...........

1

—

—

—

1200

—

Andre » » » , » ...........

Förste » » militärförvaltning, arvode.......

1

—

—

—

900

—

1

—

—

—

720

—

Andre » » » , » .......

Lärare i gymnastik med vapenföring och idrott, arvode

1

—

—

—

600

—

1

—

—

—

1020

—

D:o i stats- och samhällslära, arvode.......

För bestridande jämlikt av chefen för krigsskolan med-

1

—

—

—

870

—

delade särskilda föreskrifter av arvoden åt biträdande

lärare med högst 500 kronor för år och lärare samt

av ersättning med högst 6 kronor per dag åt adjutant,

kompanibefäl och lärare, åt de sistnämnda dock en-

dast då fråga är om annat än eget läroämne, för

instruktörstjänstgöring vid tillämpningsövningar under

sådana förhållanden, att tjänstgöringstraktamente där- under icke utgår..................

4 650

För bestridande av arvoden vid s. k. dubblering av kom-

panibefäl och lärare................

—

—

3 000

Säger för officerskursen, förslagsvis

—

—

—;

125 811

—

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

115

Löneplan

och löne-

An-

tal.

grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Enhets-

kostnad.

Kronor.

Summa

kronor.

Reservoffioerskurserna.

nings-

reglemente.

Icke-ordinarle befattningshavare.

Kompanichef, lärare, arvode.............

i

_

_

_

600

_

Kadettofficerare, lärare, arvoden...........

4

_

300

_

1 200

_

Kompaniadjutant, arvode...............

1

—

—

_

Lärare i krigskonst och topografi, arvode.......

1

—

_

—

600

_

Biträdande lärare, arvode..........

—

—

—

250

_

För ytterligare en kurs...........

—

—

-

—

2 650

_|

Säger för reservoffioerskurserna, högst kronor

—

—

—

5 300

— I

—

Arvode till chefen för krigsskolan..........

—

—

—

2 040

—

Betjäningspersonal.

1. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av

Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

i Gymnastikvaktmästare................

1

—

—

—

_

_

j Slottsvaktmästare..................

1

—

—

—

_

_

! Logementsuppassarförmän..............

2

—

—

—

_

_

Arbetsförman....................

1

—

—

_

_

_1

Stallförman.....................

1

—

_

_

_

: Maskinist.....................

1

—

—

_

_

_

Hovslagare.....................

1

—

—

—

—

_1

Dagvakt......................

Övriga befattningshavare, såsom gårdskarlar,hästskötare,

1

—

—

—

logementsuppassare, slottsuppassare och kökskarl . .

Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, för-

23

—

—

_

—

slagsvis......................

—

—

—

—

79 860

2. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön

enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

1

Sjuksköterska................

1

—

_

_

1

i Hushållerska..................

1

_

_

_

| Kokerskor...............

1 Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomi-

2

—

—

personal, förslagsvis...............

—

_

—

4 290

—

3. Särskild anslagspost.

Till chefens för krigsskolan förfogande för anställande

av förslagsvis följande personal, nämligen: 1 baderska,

1 städerska, 1 sköterskebiträde och 7 köksbiträden,

högst.........

6 200

Summa förslagsanslag kronor

223 501

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom

armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef, kadettofficer

eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband

samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid

truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef

för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente

löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen

disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre

underlöjtnanten eller fänriken).

Vid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare

skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Anm. 2.

Anm. 3.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

den beställning, vars lön & honom disponeras, eller, dar han har att erlägga pensionsavgifter

å vederbörlig pä stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna

å de båda beställningarna.

Befattningarna såsom intendent, expeditionsunderofficer, förvaltare m m., köksföreståndare

och kompaniadjutant skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,

tillsvidare bestridas av personal på övergångsstat.

Under rubriken »3. Särskild anslagspost» upptagen personal åtnjuter, utöver den kontanta

avlöningen, inkvartering och servis in natura samt erforderligt bränsle och

lyse.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr li)6.

117

Bil. nr 10.

Stat

för Krigshögskolan.

Löneplan

och löne-

grad enligt

Antal.

vederbör- ligt avlö-

kronor.

nings-

reglemente.

A. Ordinarie beställningshavare.

Överstelöjtnant, chef...................

1

O. 5

—

—

Kapten, adjutant, arvode.................

1

O. 3

—

-

Majorer, lärare......................

2

O. 4

—

—

Kaptener, lärare, arvoden.................

3

O. 3

—

—

förste expeditionsvakt..................

1

Avd. B. 7

—

—

Expeditionsvakt......................

1

Avd. B. 5

—

—

Löner resp. arvoden till ovanstående officerare, förslagsvis .

—

—

59 304

—

Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis ....

—

—

6 288

—

B. Icke-ordlnarie befattningshavare.

Biträdande adjutant, tillika redogörare, arvode.......

Till lärarna i tvångsämnena, arvoden efter ett till 990 timmar

1

—

—

—

beräknat läsår å 14 kronor för varje timmes undervis- ningsskyldighet eller 14 X 990 .............

_

_

13 860

_

Till lärarna i de valfria ämnena, arvoden efter ett till 960 tim-

mar beräknat läsår å 10 kronor för varje timmes under- visningsskyldighet eller 10 X 960 ...........

_

_

9 600

_

Lärare i ridning, arvoden.................

—

—

960

—

Kepetitörer, arvoden...................

—

—

1200

—

Summa förslagsanslag kronor

91212

_

Anm■ 1. Innehavare av i staten uppförd regementsofficersbeställning skall vara underkastad transport

till annan beställning i innehavande grad inom armén. Kapten, som förordnas

till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband

samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.

Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande

truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående kompetente

löjtnanten. Den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras för den närmast i tur

stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen på samma sätt till eventuellt

befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).

Vid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare

skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å

den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter

å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna

å de båda beställningarna.

Anm. 2. Beställningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande beställningshavarens

avgång.

Anm. 3. Befattningen såsom biträdande adjutant m. m. skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda

bestämmer, tillsvidare bestridas av personal på övergångsstat.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Stat

Bil.

nr

ll.

för Artilleri- och ingenjörhögskolan.

A. Ordinarie beställningshavare.

Överstelöjtnant, chef...............

Kaptener (därav 1 adjutant och 4 lärare), arvoden........

Förste expeditionsvakt................

Expeditionsvakt................

Lön resp. arvoden till ovanstående officerare, förslagsvis ] ’

Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis

B. Ioke-ordinarie befattningshavare.

1. Personal med arvoden.

Bedogörare för medels- och persedeluppbörden..........

Lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen

Lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisnings
skyldighet

jämväl vid högre fortifikationskursen......

Lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikations
kurserna.

................

Lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifikationskursen

med undervisningsskyldighet i befästningskonst med

förbindelselära vid allmänna artillerikursen........

Lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna

Förste lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna

...............

Andre lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna

..............

Lärare i signaltjänst............ ’ '' ’

Lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri........

Lärare i matematik vid högre artilleri- och fortifikationskurserna

Lärare i matematik vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna

Lärare i fysik (värmelära m. m.)..........

Lärare i fysik (elektricitetslära m. m.) \ \ \ \ \ \ \

Lärare i kemi........

Lärare i franska språket...........

Till biträdande lärare och repetitörer

2. Extra ordinarie tjänsteman med lön enligt av Kungl. Maj:t

fastställd löneplan.

Laboratoriebiträde...........

Lön till ovanstående extra ordinarie tjänsteman, förslagsvis . . . .

An
tal.

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlöningsreglemente
-

O. 5

O. 3

Avd. B. 7

Avd. B. 5

Summa förslagsanslag kronor

Summa

kronor
-

47 505

6 288

2 610

2 760

2 760

2 760

2160

1740

1440

1200

360

1680

2 880

2 460

3120

2 280

2 880

360

3 600

3144

93 987

nm. 1. Cbeien skall^ vara underkastad transport till annan beställning i innebavande grad inom

armén. Kapten, som förordnas till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön

på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i

denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen

disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran

stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen

disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen

på samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).

*4" kär avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare

skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å

den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där ban har att erlägga pensions
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj ds proposition nr 1U6.

a,vgifter å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna

å de båda beställningarna.

Anm. 2. Beställningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande befattningshavarens

avgång och ersättes med en expeditionsvakt.

Anm. 3. Arvodet till redogöraren för medels- och persedeluppbörden må icke utgå, därest för

befattningens uppehållande förordnas officer eller underofficer på aktiv stat eller på

övergångsstat.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 12.

Stat

för Ridskolan.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Enhets-

kostnad.

Arvode.

(Dag-

avlöning.)

Summa

kronor.

A. Ordinarie beställningshavare.

reglemente.

Kronor.

Major, chef,.................

Ryttmästare eller löjtnanter (därav 1 förste lärare, 1 lära-

i

0. 4

—

-

—

—

re, tillika adjutant, och 1 andre lärare), arvoden . .

Bataljonsveterinär..............

3

0.3el. 0.2

_

_

_

_

1

C. 8

_

_

_

_

Redogörare..................

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställ-

1

Uo. 4

—

—

—

—

ningshavare, förslagsvis .........

—

—

—

—

34 768

—

B. Ieke-ordinarie befattningshavare.

1. Personal med arvoden.

Läkare..................

Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt plante-

1

—

—

—

930

—

ringsland................

1

_

_

_

1950

_

Förste lärare i ridning............

1

—

—

_

1800

_

Andre » » » ...........

1

—

_

_

1350

_

Lärare i krigsvetenskap............

Dagavlöning å 3 kronor pr dag åt två lönlösa kavalleri-

1

—

—

—

1 200

—

officerare under 10 månader, förslagsvis......

—

_

909

_

1818

_

Beklädnadsersättning åt förvaltaren......

Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kronor i 365

—

—

—

—

120

—

dagar ................

1

—

—

—

730

—

2. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt

av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Stallförman..............

1

_

_

_

Eldare ...............

1

_

_

_

_

_

Stallbetjänte................

Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, för-

6

—

—

—

—

—

slagsvis .............

—

—

—

—

15 930

—

Summa förslagsanslag kronor

60 596

—

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom

armén. Ryttmästare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, frånträder

innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för

förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna

lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur

till ryttmästar-(löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten);

den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen disponeras för den närmast i

tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

Vid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare

skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter

å den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där han har att erlägga

pensionsavgifter å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden

mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.

Anm. 2. Arvodet till förvaltaren må icke utgå, därest för befattningens uppehållande förordnas

underofficer på övergångsstat.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

121

Bil. nr 13.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Löneplan

An-

tal.

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

nings-

reglemente.

Ordinarie beställningshavare.

Överstelöjtnant, chef.................

i

O. 5

—

—

—

—

Kaptener, förste lärare, arvoden...........

3

O. 3

—

—

—

—

Löjtnant, adjutant, tillika bibliotekarie, arvode ....

Lön resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

1

O. 2

—

—

—

—

havare, förslagsvis.................

—

—

—

—

37 524

—

Icke-ordinarie befattningshavare.

Ställföreträdande chef för kulsprutekursen för subaltern-

officerare, inbeordrad under högst 50 dagar, arvode

Ställföreträdande chef för kursen i skjutning och eld-

1

—

—

—

400

—

strid för underofficerare (sergeantkursen), inbeordrad

under högst 50 dagar, arvode...........

1

300

Läkare, inbeordrad under högst 200 dagar......

1

—

—

—

—

—

Redogörare, arvode.................

Förvaltare (inkvartering, vedbrand och lyse in natura),

1

—

—

—

930

—

arvode .......................

1

—

—

—

1 740

—

Yäbel (d:o, d:o), arvode................

1

—

—

—

1 740

—

Köksföreståndare, arvode...............

1

—

—

—

—

—

Vapenhantverkare, inheordrad under högst 200 dagar .

1

—

—

—

—

—

Vapenhantverkare, » » » 50 »

Förste lärare, inbeordrade under högst 200 dagar, ar-

1

—

—

—

—

—

voden.......................

3

—

1080

—

3 240

—

Andre lärare, inbeordrade under högst 160 dagar, arvoden

5

—

540

—

2 700

—

Repetitörer » » » 160 » , »

Andre lärare för sergeantkursen, inbeordrade under högst

7

—

200

—

1 400

—

50 dagar, arvoden.................

2

—

180

--

360

—

Repetitörer för sergeantkursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden.................

Andre lärare för kulsprutekursen, inbeordrade under högst,

2

—

60

—

120

50 dagar, arvoden................

Repetitörer för kulsprutekursen, inbeordrade under högst

3

—

180

540

50 dagar, arvoden.................

3

—

60

—

180

—

Veterinär, arvode..................

1

—

—

—

300

—

Suhalternofficerare, inbeordrade under högst 70 dagar

60

—

—

—

—

—

Majorer (överstelöjtnanter) » » » 30 »

6

—

—

—

—

—

Kaptener » » » 30 »

16

—

—

—

—

—

Sergeanter » » » 40 »

20

—

—

—

—

—

Kulsprutekursens officerare » » » 40 »

35

—

—

_

—

_

Regementschefer » » » 10 »

Tjänstgöringstraktamenten åt adjutanten ävensom, efter

5

—

—

~

_|

ovan angivna respektive dagantal, åt ställföreträdande

chefer, vapenhantverkare, lärare, repetitörer och för

utbildning kommenderade officerare, förslagsvis . . .

_

74114

Tjänstgöringstraktamenten åt officerare och underoffi-

cerare vid övningstrupp. förslagsvis........

—

—

—

16 500

Summa förslagsanslag kronor

142 088

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom

armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till förste lärare, resp adjutant, frånträder

innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet därigenom

ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast i

tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten);

den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen disponeras för den närmast i

tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

Vid bär avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare

skall bava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å

den beställning, vars lön å bonom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter

å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna

å de båda beställningarna.

Anm. 2. De i staten för lärarna och repetitörerna beräknade tjänstgöringstraktamentena —vari

icke inräknas de under förekommande resdagar utgående traktamenten — skola, med

iakttagande av att det för varje lärare eller repetitör angivna antalet dagar för år icke

överskrides, till dem utgå enligt i vederbörlig författning gällande grunder under de

tider, då de äro inkallade till tjänstgöring vid pågående skola eller för utförande av

skjutförsök.

Anm. 3. Läkaren åtnjuter under tjänstgöring vid skjutskolan ersättning från skolans anslag

allenast under förutsättning, att ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser

utgå av andra anslagsmedel.

Anm. 4. Befattningen såsom köksföreståndare skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,

tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 5. Arvoden och tjänstgöringstraktamenten till ställföreträdande chefer för kulsprutekursen

för subalternofficerare och kursen i skjutning och eldstrid för underofficerare

samt till den högst 50 dagar inbeordrade vapenhantverkaren utgå endast under förutsättning

att ifrågavarande kurser förläggas å annan ort än Kosersberg.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kwkj i. Maj: ts proposition nr 196.

123

Bil. nr 14.

Stat

för Artilleriets skjutskola.

jAn- Summa

jtal. j kronor.

Staben.

Chef,

Lärare, arvoden a 180

Adjutant, kapten,

Adjutanter, löjtnanter,

Bedogörare,

Läkare,

Veterinär,

inbeordrad

under

49

dagar .........

l

—

—

inbeordrade

»

49

n

2

360

—

inbeordrad

))

49

»

1

—

—

inbeordrade

»

49

2

—

—

inbeordrad

))

49

»> .........

1

—

—

))

»

49

»

1

—

—

))

»

49

» ......

1

—

—

Till skjutskolan beordrade officerare och underofficerare.

Överstelöjtnanter och majorer, inbeordrade under 49 dagar . . . .

Kaptener och löjtnanter, » » 49 «... .

Sergeanter, » » 49 «... .

6

26

4

Instruktionsdivlsionen.

Major, inbeordrad under 49 dagar . . .

Kaptener, inbeordrade » 49 » ...

Löjtnanter, » » 49 » . . .

Styckjunkare, » » 49 » . . .

Sergeanter, » » 49 » . . .

Tyghantverkare, » » 49 » . . .

1

5

7

2

15

2

Kompletteringsbatterler.

Kaptener, inbeordrade under 8 dagar.................

Löjtnanter, » » 8 » .................

Styckjunkare, » » 8 » .................

Sergeanter, » » 8 » .................

Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande grunder åt förestående

personal, förslagsvis......................

2

4

2

2

Summa förslagsanslag kronor

27 408

27 768

Anm. Läkare och veterinär åtnjuta under tjänstgöring vid skjutskolan ersättning från skolans

anslag allenast under förutsättning, ätt ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser

utgå av andra anslagsmedel.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Stat

Bil. nr 15.

för Arméns underofflcersskola.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt

Summa

vederbörligt

avlönings-

kronor

I. Allmänna kursen.

reglemente

Ordinarie beställningshavare.

Överstelöjtnant, chef ..................

1

0. 5

Adjutant, kapten, arvode..................

1

0. 3

Kompanichefer, kaptener, arvoden.............

2

0. 3

Avdelningschefer, kaptener eller löjtnanter, arvoden.....

Lön resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

6

0. 3 eller 0.2

havare, förslagsvis....................

—

—

60 306

—

Icke-ordinarle befattningshavare.

Expeditionsunderofficer, arvode...............

1

—

—

—

Kompaniadjutanter, arvoden................

2

—

—

—

Officer ur intendenturkåren, lärare, arvode.........

Officerare ur fortifikationen och trängen, tillfälligt beordrade

1

—

600

—

lärare ....... ...................

2

—

—

—

Studierektor, arvode....................

1

—

9 500

—

Timlärare, arvoden....................

Tjänstgöringstraktamenten till ovanstående officerare ur forti-

—

—

63 360

—

fikationen och trängen, förslagsvis............

—

—

3 700

—

Säger för allmänna kursen, förslagsvis

—

—

137 466

-

II. Förberedande kursen.

Icke-ordinarle befattningshavare.

Kaptener (ryttmästare), beordrade under 225 dagar.....

2

—

—

—

Subalternofficerare. » » » » .....

9

—

—

—

Fanjunkare, » » » » .....

2

—

—

—

Sergeanter, » » » » .....

Tjänstgöringstraktamenten till ovanstående officerare och

6

27 850

underofficerare, förslagsvis................

—

—

—

Timlärare, arvoden ....................

—

—

47 040

—

Säger för förberedande kursen, förslagsvis

—

—

74 890

—

Summa förslagsanslag kronor

—

212 356

—

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad

inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef eller

avdelningschef, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband

samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid

truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef

för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente

löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-lönen

disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre

underlöjtnanten eller fänriken).

Vid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare

skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å

den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter

å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna

å de båda beställningarna.

Anm. 2. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer och kompaniadjutant skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal på övergångsstat.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

125

Bil. nr 16.

Stat

för Svea livgarde.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

ning8-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

1

0. 6

Musikpersonal.

Överstelöjtnant........

1

O. 5

Musikdirektör.........

1

O. 2

Majorer............

2

0. 4

Musikfanjunkare........

1

Do. 3

Kaptener...........

10

0. 3

Musiksergeanter........

6

Uo. 2

Löjtnanter...........

19

0. 2

Musikfurirer av första klassen .

4

Maf. 5

Underlöjtnanter och fänrikar

7

0. 1

Musikfurirer av andra klassen .

3

Maf. 4

Musikkorpraler........

4

Maf. 3

Underofficerare.

Musikvicekorpraler.......

4

Maf. 2

Fanjunkare..........

8

Uo. 3

Musikvolontärer........

10

Maf. 1

Sergeanter ..........

18

Uo. 2

Manskap.

Civllmilitär personal m. fl.

Furirer av första klassen . . .

12

Maf. 5

Regementsläkare........

1

C. 11

Furirer av andra klassen ....

25

Maf. 4

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Korpraler...........

24

Maf. 3

Vapenhantverkare.......

1

C. 3

Vicekorpraler.........

24

Maf. 2

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Volontärer...........

37

Maf. 1

Maskinist..........

1

C. 3

Sjukvårdsfurir av första klassen

1

Maf. 5

Eldare av första klassen ....

1

C. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Sjukvårdskorpraler.......

2

Maf. 3

Sjukvårdsvicekorpraler.....

Sjukvårdssoldater.......

2

2

Maf 2

Maf. 1

Pensionerad personal.

Hovslagarvicekorpral......

1

Maf. 2

Officer (expeditionsoffieer), arvode

1

—

Vapenhantverkarfurirer av andra

Expeditionsunderofficerare, arvo-

klassen ...........

>)2

Maf. 4

den.............

2

—

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

—

Vapenhantverkarvicekorpral . .

1

Maf. 2

Underofficer, biträde åt regements-

Vapenhantverkarsoldat.....

1

Maf. 1

intendenten, arvode.....

1

- i

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 549 996: —

Summa förslagsanslag kronor 549 996: —

*) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må sekundchefen inom ramen

för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikm anskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de

särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer

må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande

av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran

eljest närmast stående underlöjtnantf-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt l.löneklassen

å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsoffieer, expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och

biträde åt regementsintendenten skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,

tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 17.

Stat

för Göta livgarde.

....

Lön ep lan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

Regementet.

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

1

O. 6

Vapenunderofficerare, arvoden .

2

—

Majorer............

2

O. 4

Underofficer, biträde åt regements-

Kaptener...........

6

O. 3

intendenten, arvode.....

i

—

Löjtnanter...........

7

O. 2

Underofficer, förrådsförvaltare,

Underlöjtnanter och fänrikar . .

3

O. 1

arvode ...........

i

—

Underofficerare.

Fanjunkare..........

6

Uo. 3

Stridsvagnsbataljonen.

Sergeanter ..........

9

Uo. 2

Officerare.

Manskap.

Överstelöjtnant eller major . . .

i

(0.5 eller

\ O. 4

Furirer av första klassen . . .

10

Maf. 5

Kaptener, arvoden.......

2

O. 3

Furirer av andra klassen ....

17

Maf. 4

Löjtnanter, arvoden......

6

O. 2

Korpraler...........

16

Maf. 3

Vicekorpraler.........

Volontärer...........

16

24

Maf. 2

Maf. 1

Underofficerare.

Sjukvårdsfurir av andra klassen .

1

Maf. 4

Fanjunkare..........

2

Uo 3

Sjukvårdskorpral........

1

Maf. 3

Sergeanter ..........

4

Uo. 2

Sjukvårdssoldat........

1

Maf. 1

Hovslagarvicekorpral......

Vapenhantverkarfurirer av andra

1

Maf. 2

Manskap.

klassen ...........

2

Maf. 4

Furirer av första klassen ....

3

Maf. 5

Vapenhantverkarvicekorpral . .

1

Maf. 2

Furirer av andra klassen ....

6

Maf. 4

Korpraler...........

8

Maf. 3

Clvilmllltär personal m. fl.

Vicekorpraler.........

8

Maf. 2

Vapenhantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

1

1

C. 3

C. 1

Volontärer...........

Sjukvårdskorpral........

12

1

Maf. 1

Maf. 3

Maskinister..........

Eldare av första klassen ....

2

2

C. 3

C. 1

Civilmllitär personal.

Verkmästare av andra klassen .

1

C. 4

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficerare, arvo-

Pensionerad personal.

den.............

2

—

Förrådsunderofficer......

1

—

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 400 623: —

Summa förslagsanslag kronor 400 623: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må sekundchefen inom ramen

för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga

jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de

löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna

svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Regementsofficeren vid stridsvagnsbataljonen skall vara underkastad transport till annan

beställning i innehavande grad inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas

vid stridsvagnsbataljonen, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband

samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.

Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande

truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

127

kompetente löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen

disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten

(surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

Vid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare

skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å

den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter

å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna

å de båda beställningarna.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran

eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1.

löneklassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningar, som äro avsedda att uppehållas av pensionerad personal, skola, därest

Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på

övergångsstat.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

Bil. nr 18.

Stat

för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet;

Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Jönköpings-Kalmar,

Älvsborgs och Bohusläns regementen.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

tal.

terad enligt

grad enligt

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

i

0. 6

Vapenhantverkarvicekorpral . .

1

Maf. 2

Överstelöjtnant........

i

0. 5

Vapenhantverkarsoldat ....

1

Maf. 1

Majorer............

2

O. 4

Kaptener...........

10

0. 3

Musikpersonal.

Löjtnanter...........

19

0. 2

1

0. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

7

O. 1

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3

Musiksergeanter........

4

Uo. 2

Underofficerare.

Musikfurirer av första klassen . .

3

Maf 5

8

Uo. 3

Musikfurirer av andra klassen .

2

Maf. 4

Fanjunkare..........

Musikkorpraler........

2

Maf. 3

Sergeanter ..........

18

Uo. 2

Musik vicekorpraler.......

2

Maf. 2

Musikvolontärer........

6

Maf. 1

Manskap.

Civilmilitär personal m. fl.

Furirer av första klassen . . .

Furirer av andra klassen ....

Korpraler...........

Yicekorpraler.........

Volontärer . •.........

Sjukvårdsfurir av första klassen

12

25

24

24

37

1

Maf. 5

Maf. 4

Maf. 3

Maf. 2

Maf. 1

Maf. 5

Regementsläkare........

Bataljonsläkare........

Vapenhantverkare.......

Förrå dsvaktmästare......

Maskinist...........

Eldare av första klassen ....

1

1

1

1

‘)1

*)1

C. 11

C. 9

C. 3

C. 1

C. 3

C. 1

Sj ukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Sjukvårdskorpraler.......

2

Maf. 3

Pensionerad personal.

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

Maf. 2

Sjukvårdssoldater.......

2

Maf. 1

Expeditionsunderofficerare, arvo-

2

Hovslagar vicekorpral......

1

Maf. 2

den ...........

—

Vapenhantverkarfurir av andra

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

—

klassen...........

1

Maf. 4

Underofficer, biträde åtregements-

Yapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

intendenten, arvode.....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis.......................kronor 495162: —

Summa förslagsanslag kronor 495 162: —

*) Yid Livgrenadjärregementet skola finnas 2 maskinister och 2 eldare av första klassen.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må vederbörande chef inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar

i de särskilda manskapsgraderna. Yid vakans i underbefäls eller beställningsmans

volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande

av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser

utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1.

löneklassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och biträde åt regementsintendenten

skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare

upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 196.

129

Bil. nr 19.

Stat

för Jämtlands fältjägarregremente, Södra skånska infanteriregementet, Dalregementet,

Hälsinge, Hallands, Västerbottens, Västernorrlands och Värmlands regementen.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

1

0. 6

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

Överstelöjtnant........

1

O. 5

Vapenhantverkarsoldat.....

1

Maf. 1

Major.............

1

0. 4

Kaptener...........

9

O. 3

Musikpersonal.

Löjtnanter...........

18

O. 2

Musikdirektör.........

1

O. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

6

O. 1

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3

Musiksergeanter........

4

Uo. 2

Musikfurirer av första klassen .

3

Maf. 5

Musikfurirer av andra klassen .

2

Maf. 4

Fanjunkare..........

8

Uo. 3

Musikkorpraler........

2

Maf. 3

Sergeanter ...........

17

Uo. 2

Musikvicekorpraler.......

2

Maf. 2

Musikvolontärer........

6

Maf. 1

Manskap.

Civilmilitär personal m. fl.

Furirer av första klassen . . .

11

Maf. 5

Regementsläkare........

1

C. 11

Furirer av andra klassen ....

23

Maf. 4

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Korpraler...........

20

Maf. 3

Yap enhantverkare.......

1

C. 3

Vicekorpraler.........

20

Maf. 2

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Volontärer...........

34

Maf. 1

Maskinist...........

1

C. 3

Sjukvårdsfurir av första klassen

1

Maf. 5

Eldare av första klassen ....

1

C. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Sjukvårdskorpral .......

1

Maf. 3

Pensionerad personal. *)

Sjukvårds vicekorpral......

1

Maf. 2

Expeditionsunderofficerare, arvo-

Sjukvårdssoldater.......

2

Maf. 1

den..........

2

—

Hovslagarvicekorpral......

1

Maf. 2

Vapenunderofficer, arvode . .

1

—

Vapenhantverkarfurir av andra

Underofficer, biträde åtregements-

klassen ...........

1

Maf. 4

intendenten, arvode.....

1

— i

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis.......................kronor 468 660: —

Summa förslagsanslag kronor 468 660: —

'') Vid Södra skånska infanteriregementet skall finnas ytterligare en pensionerad underofficer,

avsedd såsom förrådsförvaltare å Revingehed.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar

i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans

volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till

avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller

menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser

utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöninoenligjt

1. löneklassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten

samt förrådsförvaltare å Revingehed skola, därest Kungl. Maj:t icke

annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 höft. (Nr 196.) 5111/553 28 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 20.

Stat

för Kronobergs regemente.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

tal.

vederbör-

tal.

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

i

O. 6

Vapenhantverkarvicekorpral . .

1

Maf. 2

Överstelöjtnant........

i

0. 5

Vapenhantverkarsoldat.....

1

Maf. 1

Majorer............

Kaptener...........

Löjtnanter...........

Underlöjtnanter och fänrikar . .

2

13

23

8

O. 4

0. 3

O. 2

0. 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

Musikfanjunkare........

Musiksergeanter........

1

1

4

O. 2

Uo. 3

Uo. 2

Musikfurirer av första klassen .

3

Maf. 5

Underofficerare.

Musikfurirer av andra klassen .

2

Maf. 4

Fanjunkare..........

11

23

Uo. 3

Uo. 2

Musikkorpraler........

Musikvicekorpraler.......

2

2

Maf. 3

Maf. 2

Sergeanter ..........

Musikvolontärer........

6

Maf. 1

Manskap.

Clvilmilltär personal m. fl.

Regementsläkare........

1

C. 11

Furirer av första klassen ....

17

Maf. 5

Bataljonsläkare ........

2

C. 9

Furirer av andra klassen ....

35

Maf. 4

Vapenhantverkare.......

1

C. 3

Korpraler...........

32

Maf. 3

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Vicekorpraler.........

32

Maf. 2

Maskinister..........

2

C. 3

Volontärer...........

52

Maf. 1

Eldare av första klassen ....

2

C. 1

Sjukvårdsfurir av första klassen

1

Maf. 5

Pensionerad personal.

Sjukvårdsfurirer av .andra klassen

2

Maf. 4

Sjukvårdskorpraler.......

2

Maf. 3

Expeditionsunderofficerare, arvo-

Sjukvårdsvicekorpral......

1

Maf. 2

den.............

3

—

Sjukvårdssoldater.......

3

Maf. 1

Vapenunderofficerare, arvoden .

2

—

Hovslagarvicekorpraler.....

2

Maf. 2

Underofficerare, biträden åt rege-

Vapenhantverkarfurirer av andra

mentsintendenterna, arvoden .

2

—

klassen ...........

2

Maf. 4

Underofficer, förrådsförvaltare, ar-

1

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

vode............

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 613 288: —

Summa förslagsanslag kronor 613 288: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar

i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans

volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande

av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser

utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran

eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1.

löneklassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten

och förrådsförvaltare skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,

tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

131

Bil. nr 21.

Stat

för Gotlands infanterikår.

Löneplan

Löneplan I

och löne-

och löne- j

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Musikpersonal.

Överstelöjtnant........

i

O. 5

Musikdirektör.........

i

O. 2

Kaptener...........

i;

0. 3

Musikfanjunkare........

i

Uo. 3

Löjtnanter...........

9

O. 2

Musiksergeanter........

4

Uo. 2

Underlöjtnanter och fänrikar

4

O. 1

Musikfurirer av första klassen .

3

Maf. 5

Musikfurirer av andra klassen .

2

Maf. 4

Underofficerare.

Musikkorpraler........

2

Maf. 3

Fanjunkare..........

Sergeanter ...........

5

11

Uo. 3

Uo. 2

Musikvicekorpraler.......

Musikvolontärer........

2

6

Maf. 2

Maf. 1

Manskap.

Furirer av första klassen ....

8

Maf. 5

Civllmilitär personal m. fl.

Furirer av andra klassen ....

15

Maf. 4

Vapenhantverkare.......

1

C. 3

Korpraler...........

16

Maf. 3

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Vicekorpraler.........

16

Maf. 2

Maskinist...........

1

C. 3

Yolontärer...........

23

Maf. 1

Bldare av första klassen ....

1

C. 1 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen .

1

Maf. 4

Sjukvårdskorpral .......

1

Maf. 3

Sjukvårdssoldat........

Hovslagarvicekorpral......

1

1

Maf. 1

Maf. 2

Pensionerad personal.

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

Vapenhantverkarsoldat.....

1

Maf. 1

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

Löner'' till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 279 444: —

Summa förslagsanslag kronor 279 444: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen

för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i

de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans

volontämummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande

av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1.

lönelclassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer och vapenunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj ds proposition nr 19(1.

Bil. nr 22.

Stat

för Norrbottens regemente.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

tal.

vederbör-

tal.

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

i

0. 6

Vapenhantverkarvicekorpral . .

1

Maf. 2

Överstelöjtnant........

i

0. 5

Vapenhantverkarsoldat.....

1

Maf. 1

Majorer............

3

0. 4

Kaptener...........

12

0. 3

Musikpersonal.1)

Löjtnanter...........

21

0. 2

1

0. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

8

0. 1

Musikdirektör.........

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3

Underofficerare.

Musiksergeanter........

6

Uo. 2

F anjunkare..........

Uo. 3

Musikfurirer av första klassen .

4

Maf. 5

9

Musikfurirer av andra klassen .

3

Maf. 4

Sergeanter ..........

20

Uo. 2

Musikkorpraler........

4

Maf. 3

Manskap.

Musikvicekorpraler.......

4

Maf. 2

Musikvolontärer........

10

Maf. 1

Furirer av första klassen . . .

12

Maf. 5

Furirer av andra klassen ....

25

Maf. 4

Civilmilitär personal m. fl.

Korpraler...........

Vicekorpraler.........

Yolontärer...........

28

28

37

Maf. 3

Maf. 2

Maf. 1

Yapenhantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

1

1

1

C. 3

C. 1

C. 3

Sjukvårdsfurir av första klassen

1

Maf. 5

Eldare av första klassen ....

1

0. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Sjukvårdskorpraler.......

2

Maf. 3

Pensionerad personal.

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

Maf. 2

Sjukvårdssoldater.......

2

Maf. 1

Expeditionsunderofficerare, arvo-

Hovslagarvicekorpral.....

1

Maf. 2

den.............

2

—

Vapenhantverkarfurir av andra

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

—

klassen ...........

1

Maf. 4

Underofficer, biträde åt rege-

1

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

mentsintendenten, arvode . .

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 587 479: —

Summa förslagsanslag kronor 587 479: —

*) Avsedd för Bodens garnison.

Anm. 1. I den mån så betingas av gållande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar

i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans

volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till

avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller

menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser

utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans sumumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen

å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och biträde åt regementsintendenten

skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare

upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

133

Bil. nr 23.

Stat

för Livregementet till häst, Skånska kavalleriregementet och Livregementets husarer.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

tal.

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Musikpersonal.

Överste............

1

O. 6

Musikdirektör.........

a)l

O. 2

Ryttmästare..........

7

O. 3

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3

Löjtnanter...........

13

O. 2

Musiksergeanter........

8)2

Uo. 2

Underlöjnanter och fänrikar . .

5

O. 1

Musikfurir av första klassen . .

1

Maf. 5

Musikfurirer av andra klassen .

s)2

Mai. 4

Musikkorpral .........

1

Maf. 3

Underofficerare.

Musikvicekorpral........

1

Maf. 2

Musikvolontärer........

s)3

Maf. 1

Fanjunkare..........

5

Uo. 3

Sergeanter ..........

9

Uo. 2

Clvllmllitär personal m. fl

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Manskap.

Bataljonsveterinär.......

1

C. 8

Furirer av första klassen ....

5

Maf. 5

Va.penhantverkare.......

1

1

C. 3

C. 3

Furirer av andra klassen ....

18

Maf. 4

Eldare av första klassen ....

1

C. 1

Korpraler...........

23

Mai. 3

Volontärer...........

180

Maf. 1

Pensionerad personal.

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Sjukvårdskorpral........

1

Maf. 3

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Sjukvårdsryttare........

2

Maf. 1

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

—

Hovslagarfurir av andra klassen

l)l

Maf. 4

Underofficer, biträde åt regements-

Hovslagarkorpraler ......

4

Maf. 3

intendenten, arvode.....

]

—

Hovslagarryttare........

4

Maf. 1

Underofficer, furageuppbördsman

Yapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

m. m., arvode........

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställnings ha vare. i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis......................kronor 403 403:

Summa förslagsanslag kronor 403 403: —

*) Vid Livregementet till häst skola finnas 2 hovslagarfurirer av andra klassen, varav den

ene är avsedd för ridskolan.

2) Vid Skånska kavalleriregementet och Livregementets husarer skall icke finnas någon musikdirektör.

3) Vid vart och ett av Skånska kavalleriregementet och Livregementets husarer skola endast

finnas 1 musiksergeant, 1 musikfurir av andra klassen och 2 musikvolontärer.

Anm. 1. I den mån så hetingas av gällande anställningskontrakt, må vederbörande chef inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i

de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans

volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande

av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser

utgå till ännu kvarstående indelta vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för

officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten

och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda

bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kanyl. Maj:ts proposition nr 19tj.

Bil. nr 24.

Stat

för Norrlands dragonregemente.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlS-

tal.

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Musikpersonal.

Överste............

1

0. 6

Musikfanjunkare........

i

Uo. 3

Ryttmästare..........

8

0. 3

Musiksergeant.........

i

Uo. 2

Löjtnanter...........

15

0. 2

Musikfurir av första klassen . .

i

Maf. 5

Underlöjtnanter och fänrikar . .

6

0. 1

Musikfurir av andra klassen .

i

Maf. 4

Musikkorpral.........

i

Maf. 3

Underofficerare.

Musikvicekorpral .......

i

Maf. 2

Musikvolontärer........

2

Maf. 1

Fanjunkare..........

6

Uo. 3

Sergeanter ...........

10

Uo. 2

Civilmilltär personal m. fl.

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Manskap.

Regementsveterinär......

1

C. 9

Furirer av första klassen . . .

6

Maf. 5

Yapenhantverkare.......

1

G. 3

Furirer av andra klassen . . .

22

Maf. 4

Maskinist...........

1

C. 3

Korpraler...........

29

Maf. 3

Eldare av första klassen ....

1

C. 1

Volontärer...........

225

Maf. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Pensionerad personal.

Sjukvårdskorpral .......

1

Maf. 3

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

_

Sjukvårdsryttare........

3

Maf. 1

Vapenunderofficer, arvode . .

1

—

Hovslagarfurir av andra klassen .

1

Maf. 4

Underofficer, biträde åtregements-

Hovslagarkorpraler ......

5

Maf. 3

intendenten, arvode.....

1

_

Hovslagarryttare.......

5

Maf. 1

Underofficer, furageuppbördsman

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

m. m., arvode........

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 481 992: —

Summa förslagsanslag kronor 481 992: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar

i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans

volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas

till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad

eller meniga.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underiöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

*4«m. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åtregementsintendenten

och furageuppbördsman skola, därest Kungl Maj:t icke annorlunda bestämmer,

tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

135

Bil. nr 25.

Stat

för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Officerare.

2

2

o. 5

0. 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 38 280:

Summa förslagsanslag kronor 38 280: —

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 26.

Stat

för Svea, Yendes och Norrlands artilleriregementen.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

till.

ligt aylö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste..........

1

0. 6

Hovslagarartillerister ....

4

Maf. 1

Överstelöjtnant........

1

0. 5

Hantverksfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Majorer........

2

O. 4

Hantverkskonstaplar......

2

Maf. 3

Kaptener......

11

O. 3

Hantverksartillerister.....

2

Maf. 1

Löjtnanter.......

18

O. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

8

0. 1

Civllmllitär personal m. fl.

Underofficerare.

Regementsläkare........

1

C. 11

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Styckjunkare.........

8

Uo. 3

Regementsveterinär.....

4) 1

C. 9

Sergeanter ..........

917

Uo. 2

Bataljons veterinär.......

1

C. 8

Maskinist.........

1

C. 3

Manskap.

Eldare av första klassen ....

1

C. 1

Purirer av första klassen ....

2)13

Maf. 5

Furirer av andra klassen . .

2)26

Maf. 4

Pensionerad personal.

Konstaplar......

36

Maf. 3

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

_

Volontärer.......

105

Maf. 1

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

_

Sjukvårdsfurir av andra klassen .

1

Maf. 4

Tygunderofficer, arvode ....

1

_

Sjukvårdskonstaplar ....

2

Maf. 3

Underofficer,biträde åtregements-

Sjukvårdsartillerister . . .

3

Maf. 1

intendenten, arvode ....

1

Hovslagarfurir av andra klassen .

s) 1

Maf. 4

Underofficer, furageuppbördsman

Hovslagarkonstaplar.....

3

Maf. 3 |

m. m., arvode......

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis .......................kronor 532 437: —

Summa förslagsanslag kronor 532 437: —

'') Vid Yendes artilleriregemente skall finnas ytterligare 1 sergeant.

2) Vid Yendes artilleriregemente skola finnas ytterligare 1 furir av första klassen och 1 furir

av andra klassen.

s) Vid Svea artilleriregemente skall finnas ytterligare 1 kovslagarfurir av andra klassen avsedd

för generalstabens av kronan inlösta stalletablissemang.

4) Vid Norrlands artilleriregemente skall icke finnas någon regementsveterinär.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga

erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de

löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna

svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer, biträde

ä^regementsiiitendenten och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke

annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kung], Maj:ts proposition nr 196.

137

Bil. nr 21.

Stat

för Göta artilleriregemente.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt aylö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Musikpersonal.

Överste............

i

0. 6

Musikdirektör.........

1

O. 2

Överstelöjtnant........

i

0. 5

Musikstyckjunkare.......

1

Uo. 3

Majorer............

2

0. 4

Musiksergeanter........

2

Uo. 2 1

Kaptener...........

11

0. 3

Musikfurir av första klassen . .

1

Maf. 5

Löjtnanter...........

18

0. 2

Musikfurirer av andra klassen .

2

Maf. 4

Underlöjtnanter och fänrikar . .

8

O. 1

Musikkonstapel........

1

Maf. 3

Musikvicekonstapel......

1

Maf. 2

Underofficerare.

Musikvolontärer........

3

Maf. 1

Styckjunkare .........

Sergeanter ..........

8

17

Uo. 3

Uo. 2

Civilmilitär personal m. fl.

Regementsläkare........

1

C. 11

Manskap.

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Furirer av första klassen ....

13

Maf. 5

Regementsveterinär......

1

C. 9

Furirer av andra klassen ....

Konstaplar..........

Yolontärer...........

26

36

105

Maf. 4

Maf. 3

Maf. 1

Bataljonsveterinär.......

Maskinist...........

Eldare av första klassen ....

1

1

1

C. 8

C. 3

C. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen .

Sjukvårdskonstaplar......

1

2

Maf. 4

Maf. 3

Pensionerad personal.

Sjukvårdsartillerister......

3

Maf. 1

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

- 1

Hovslagarkonstaplar......

3

Maf. 3

Tygunderofficer, arvode ....

1

—

Hovslagarartillerister .....

4

Maf. 1

Underofficer, biträde åtregements-

Hantverksfurir av andra klassen

1

Maf. 4

intendenten, arvode.....

1

—

Hantverkskonstaplar......

2

Maf. 3

Underofficer, furageuppbördsman

Hantverksartillerister.....

2

Maf. 1

m. m., arvode........

1

— !

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 559 417: —

Summa förslagsanslag kronor 559 417: —

Anm. 1. 1 den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de

särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer

må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande

av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm- 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer, biträde

åt regementsintendenten och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke

annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 28.

Stat

för Norrbottens artillerikår.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

tal.

grad enligt

grad enligt

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Major.............

i

0. 4

Sjukvårdskonstapel ......

1

Maf. 3

Kaptener...........

4

O. 3

Sjukvårdsartillerist.......

1

Maf. 1

Löjtnanter...........

7

O. 2

Hovslagarkonstapel......

1

Maf. 3

Underlöjtnanter och fänrikar . .

2

O. 1

Hovslagarartillerist......

1

Maf. 1

Underofficerare.

Clvilmllltär personal m. fl.

Styckjunkare .........

2

Uo. 3

Maskinist...........

1

C. 3

Sergeanter ..........

6

Uo. 2

Eldare av första klssen.....

1

C. 1

Manskap.

Pensionerad personal.

Furirer av första klassen ....

5

Maf. 5

Expeditionsunderofficer, tillika

Furirer av andra klassen ....

9

Maf. 4

vapenunderofficer, arvode . . .

1

—

Konstaplar..........

10

Maf. 3

Kasernunderofficer, tillika väbel,

Volontärer...........

20

Maf. 1

arvode ...........

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 164 013: —

Summa förslagsanslag kronor 164 013: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårcbefen inom ramen för

det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga

jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna. Vid

vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditions underofficer och kasernunderofficer skola, därest

Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på

övergångsstat.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

139

Bil. nr 29.

Stat

för Smålands arméartilleriregemente.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

till.

ligt avlb-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste...........'' .

1

0. 6

Hantverkskonstaplar......

4

Maf. 3

Överstelöjtnant........

1

0. 5

Hantverksartillerister.....

3

Maf. 1

Majorer............

2

O. 4

Kaptener...........

13

O. 3

Musikpersonal.

Löjtnanter...........

22

O. 2

Musikdirektör.........

1

O. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

9

O. 1

Musikstyckjunkare.......

1

Uo. 3

Musiksergeanter........

2

Uo. 2

i rn

Musikfurir av första klassen . .

1

Maf. 5

Musikfurirer av andra klassen .

2

Maf. 4

Styckjunkare.........

10

Uo. 3

Musikkonstapel........

1

Maf. 3

Sergeanter ..........

20

Uo. 2

Musikvicekonstapel ......

1

Maf. 2

Musikvolontärer........

3

Maf. 1

Manskap.

Civilmilitär personal m. fl.

Furirer av första klassen ....

13

Mai''. 5

Regementsläkare........

1

C. 11

Furirer av andra klassen ....

26

Maf. 4

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Konstaplar..........

35

Maf. 3

Maskinist...........

1

C. 3

Volontärer...........

113

Maf. 1

Eldare av första klassen ....

1

C. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Sjukvårdskonstaplar......

2

Maf. 3

Pensionerad personal.

Sjukvårdsartillerister......

2

Maf. 1

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

—

Hovslagarkonstaplar......

3

Maf. 3

Tygunderofficer, arvode ....

1

—

Hovslagarartillerister .....

4

Maf. 1

Underofficer,biträde åtregements-

Hantverksfurirer av andra klassen

2

Maf. 4

intendenten, arvode.....

1

- |

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 579 430: —

Två arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid regementet, att utgå

med belopp motsvarande lön det ena i 9:e lönegraden och det andra i 8:e

lönegraden i löneplan C av avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid

försvarsväsendet, förslagsvis..................... » 12 763: —

Summa förslagsanslag kronor 592 193: —

Amu. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar

i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans

volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande

av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer och

biträde åt regementsintendenten skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,

tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 5. Arvodena för upprätthållande av veterinärvården må icke utgå, därest för veterinärvårdens

uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 30.

Stat

för Gotlands artillerikår.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överstelöjtnant........

1

O. 5

Sjukvårdskonstapel ......

1

Maf. 3

Kaptener...........

5

O. 3

Sjukvårdsartillerist ......

1

Maf. 1

Löjtnanter...........

9

O. 2

Hovslagarkonstapel......

1

Maf. 3

Underlöjtnanter och fänrikar . .

3

O. 1

Hovslagarartillerist......

1

Maf. 1

Hantverksfurirer av andra klassen

2

Maf. 4

Underofficerare.

Hantverkskonstaplar......

2

Maf. 3

Hantverksartillerister.....

2

Maf. 1

Styckjunkare.........

3

Uo. 3

Sergeanter ..........

7

Uo. 2

Clvilmilitär personal m. fl.

Manskap.

Maskinist...........

Eldare av första klassen ....

1

1

C. 3

C. 1

Furirer av första klassen . . .

5

Maf. 5

Furirer av andra klassen ....

Konstaplar..........

10

14

Maf. 4

Maf. 3

Pensionerad personal.

V olontärer ..........

71

Maf. 1

Expeditionsunderoffioer, arvode .

1

—

Sj ukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 216 294: —

Summa förslagsanslag kronor 216 294: —

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för

det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga

jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som

till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Vid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

Befattningarna såsom expeditionsunderoffioer och vapenunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

141

Bil. nr 31.

Stat

för Bodens artilleriregemente.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

tal.

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

i

0. 6

Sjukvårdskonstaplar......

2

Maf. 3

Överstelöjtnant........

i

O. 5

Sjukvårdsartillerister......

3

Maf. 1

Majorer............

2

O. 4

Hovslagarkonstapel......

1

Maf. 3

Kaptener...........

11

O. 3

Hovslagarartillerist ......

1

Maf. 1

Löjtnanter...........

18

O. 2

Hantverksfurirer av andra klassen

2

Maf. 4

Underlöjtnanter och fänrikar

8

O. 1

Hantverkskonstaplar......

3

Maf. 3

Hantverksartillerister.....

3

Maf. 1

Underofficerare.

Civilmilitär personal m. fl.

Styckjunkare .........

8

Uo. 3

1

C. 3

Sergeanter ..........

18

Uo. 2

Eldare av första klassen ....

1

C. 1

Manskap.

Pensionerad personal.

Furirer av första klassen . . .

13

Maf. 5

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Furirer av andra klassen ....

26

Maf. 4

Vapenunderofficer, arvode . . .

1

—

Konstaplar ..........

30

Maf. 3

Tygunderofficer, arvode ....

1

—

Volontärer...........

105

Maf. 1

Underofficer,biträde åtregements-

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

intendenten, arvode.....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 510 855: —

Summa förslagsanslag kronor 510 855: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga

erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.

Yid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de

löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna

svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 3. Yid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer och

biträde åt regementsintendenten skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,

tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 32.

Stat

för Karlsborgs artilleriregemente.

Löneplan

Löneplan

ocli löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

yederbör-

tal.

yederbör-

ligt aylö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Musikpersonal. '')

Överste............

i

O. 6

Musikdirektör.........

1

O. 2

Överstelöjtnant eller major . .

i

0.5el.0.4

Musikstyckjunkare.......

1

Uo. 3

Kaptener, arvoden.......

8

O. 3

Musiksergeanter........

2

Uo. 2

Löjtnanter, arvoden......

20

O. 2

Musikfurir av första klassen . .

1

Maf. 5

Musikfurirer av andra klassen .

2

Maf. 4

Underofficerare.

Musikkonstapel........

1

Maf. 3

C

Musikvicekonstapel......

1

Maf. 2

Styckjunkare.........

Uo. 3

Musikvolontärer........

3

Maf. 1

Sergeanter ..........

13

Uo. 2

Civilmilltär personal in. fl.

Manskap.

Maskinist...........

1

C. 3

Furirer av första klassen ....

8

Maf. 5

Eldaro av första klassen ....

1

C. 1

Furirer av andra klassen ....

15

Maf. 4

Konstaplar..........

Volon tärer ..........

24

74

Maf. 3

Maf. 1

Garnisonspastor å Karlsborg . .

1

—

Sjukvårdsfurir av andra klassen .

1

Maf. 4

Sjukvårdskonstapel ......

1

Maf. 3

Pensionerad personal.

Sjukvårdsartillerist.......

Hovslagarkonstapel......

Hovslagarartillerist ......

Hantverksfurirer av andra klassen

Hantverkskonstaplar......

1

1

1

2

3

Maf. 1

Maf. 3

Maf. 1

Maf. 4

Maf. 3

Expeditionsunderofficer, arvode .

Vapenunderofficer, arvode . . .

Underofficer, biträde åt regements- intendenten, arvode.....

1

1

1

—

Hantverksartillerister .....

2

Maf. 1

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis kronor 363 213: —

Avlöning till gamisonspastor....................... » 2)3 000: —

Arvode för upprätthållande av veterinärvården vid regementet, att utgå med

belopp motsvarande lön i 8:e lönegraden i löneplan C av avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, förslagsvis ..... » 5 790: —

Summa förslagsanslag kronor 372 003: —

*) Avsedd för Karlsborgs garnison.

2) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar

i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans

volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande

av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till andra

beställningar i innehavande grad inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas

vid Karlsborgs artilleriregemente, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt

truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.

Den vid respektive truppförband därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande

truppförhandschef för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran

stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants(underlöjtnants-)lönen

disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten

(surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

143

Tid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare

skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å

den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter

å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna

å de båda beställningarna.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och biträde åt regementsintendenten

skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare

upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 5. Arvodet för upprätthållande av veterinärvården må icke utgå, därest för veterinärvårdens

uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Bil. nr 33.

Stat

för Artilleriets fabriker ocli tyganstalter.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Ordinarie personal.

Fälttygmästare.........

1

O. 5

Tyg- eller fabriksskrivare . .

8

C. 3

Styresmän...........

3

O. 4

Tyghantverkare.........

40

C. 3

Tygmästare av första klassen . .

1

O. 4

Fortmaskinister.........

7

C. 3

D:o av andra klassen . .

2

O. 3

Tyg-eller fabriksingenjörer . . .

5

C. 12

Pensionerad personal.

Tyg- eller fabriksförvaltare av

Officer, ledare för artilleridepar-

första klassen ........

11

C. 7

tementets tekniska revision, ar-

Departementsskrivare.....

2

C. 6

vode............

1

—

Besiktningsrustmästare eller tyg-

Tygunderofficerare, arvoden . .

2

—

verkmästare.........

17

C. 6

Expeditionsunderofficerare. ar-

Verkmästare av första klassen .

6

C. 6

voden ............

12

—

Tygförvaltare av andra klassen .

7

C. 5

Kontroll- och besiktningsunder-

Verkmästare av andra klassen .

2

C. 4

officerare, arvoden......

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 588 654: —

Arvoden å 2 040 kronor till fälttygmästaren och å 2 400 kronor till en var av

3 styresmän vid artilleriets fabriker................. » 9 240: —

Summa förslagsanslag kronor 597 894: —

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförda ordinarie beställningar skola vara underkastade transport

till andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.

Anm. 2. Befattningarna såsom ledare för artilleridepartementets tekniska revision, tygunderofficer,

expeditionsunderofficer samt kontroll- och besiktningsunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

145

Bil. nr 34.

Stat

*

för officerare och underofficerare med vederlikar ni. 11. vid fortifikationen.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överstar ...........

3

O. 6

Departementsskrivare.....

1

C. 6

Ö verstelöj tnanter.......

4

O. 5

Tygverkmästare........

8

C. 6

Majorer............

8

O. 4

Vap enh an t verk are.......

4

C. 3

Kaptener...........

44

O. 3

Tygbantverkare........

20

C. 3

Löjtnanter...........

52

O. 2

Förrådsvaktmästare......

4

C. 1

Underlöjtnanter och fänrikar . .

22

O. 1

Maskinister..........

4

C. 3

Underofficerare.

Eldare av första klassen ....

Civil personal.

6

€. 1

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

31

60

Uo. 3

Uo. 2

Expeditionsvakt vid fortifikations- stabens buvudstation ....

1

Avd. B. 5

Musikunderofflcerare.

Pensionerad personal.

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3

Bibliotekarie, arvode......

1

Musiksergeant.........

1

Uo. 2

Expeditionsofficer, arvode . . .

1

—

Förvaltningsofficer, arvode . . .

1

—

Civilmilitär personal m. fl.

Expeditionsunderofficerare, ar- voden ............

7

Badioingenjör.........

1

C. 12

Förvaltningsunderofficerare, ar-

Regementsläkare .......

Öl

C. 11

voden . . • .........

2

—

Bataljonsläkare........

2

C. 9

Underofficerare, biträden åtrege-

Bataljonsveterinärer......

3

C. 8

mentsintendenterna, arvoden .

4

—

Fortifikationskassörer.....

8

C. 7

Tillsyningsmän, arvoden ....

2

—

Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare

m. fl., förslagsvis..........................kronor 1 414 318: —

Lön till ovanstående ordinarie expeditionsvakt, förslagsvis......... » 2 988: —

Arvoden till 5 stabsofficerare av kaptens eller löjtnants grad å 600 kr. . . » 3 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 420 306: —

'') Ersättes vid inträffande avgång med bataljonsläkare.

Anm. 1. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 2. Befattningarna såsom bibliotekarie, expeditionsofficer, förvaltningsofficer, expeditionsunderofficer,

förvaltningsunderofficer, biträde åt regementsintendenten och tillsyningsman

skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas

av personal på övergångsstat.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 häft. (Nr 196.) 501, 553 28 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 35.

Stat

%

för Svea ingeiij ölkår.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

till.

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Furirer av första klassen ....

7

Maf. 5

Vapenhantverkarsoldat.....

1

Maf. 1

Furirer av andra klassen ....

13

Maf. 4

Hantverksfurir av första klassen

1

Maf. 5

Korpraler...........

17

Maf. 3

Hantverksfurirer av andra klassen

2

Maf. 4

Vicekorpraler.........

17

Maf. 2

Hantverkskorpraler ......

3

Maf. 3

Volontärer...........

94

Maf. 1

Hantverksvicekorpraler.....

3

Maf. 2

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Hantverlcssoldater . ■.....

8

Maf. 1

Sjukvårdskorpral .......

1

Maf. 3

Sjukvårdsvicekorpral......

1

Maf. 2

Musikmanskap.

Sjukvårdssoldater.......

2

Maf. 1

Hovslagarkorpral .......

1

Maf. 3

Musikfurir av första klassen . .

1

Maf. 5

Hovslagarvicekorpral......

1

Maf. 2

Musikfurir av andra klassen . .

1

Maf. 4

Hovslagarsoldater.......

2

Maf. 1

Musikkorpral.........

1

Maf. 3

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

Musikvieekorpral .......

1

Maf. 2

Vapenhantverkarvicekorpral . .

1

Maf. 2

Musikvolontärer........

2

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 148 824:

Summa förslagsanslag kronor 148 824: —

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för

det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särT

skilda manskapsgradema. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer

må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett

mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts pooposition nr 196.

147

Bil. nr 36.

Stat

för Göta ingeujörkår.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

^rad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Hovslagarkorpral.......

i

Maf. 3

Furirer av första klassen . . .

6

Mai. 5

Hovslagarsoldat........

i

Maf. 1

Furirer av andra klassen . . .

12

Mai. 4

Vapenhantverkarkorpral ....

i

Maf. 3

Korpraler...........

15

Maf. 3

Vapenhantverkarvieekorpral . .

i

Maf. 2

Vicekorpraler.........

15

Mai. 2

Yapenhantverkarsoldat.....

i

Maf. 1

Volontärer...........

83

Maf. 1

Hantverksfurir av första klassen

i

Maf. 5

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Hantverksfurirer av andra klassen

2

Maf. 4

Sjukvårdskorpral . . . . • . .

1

Maf. 3

Hantverkskorpraler......

3

Maf. 3

Sjukvårdsvicekorpral .....

1

Maf. 2

Hantverksvicekorpraler.....

3

Maf. 2

Sjukvårdssoldater.......

2

Maf. 1

Hantverkssoldater.......

8

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 128 040: —

Summa förslagsanslag kronor 128 040: —

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för

det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga

jämkningar i avseende å antalet beställningar ide särskilda manskapsgradema. Vid

vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kunyl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 37.

Stat

för Kodens ingenjörkår.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

till.

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Hovslagarkorpral.......

1

Maf. 3

Furirer av första klassen ....

4

Maf. 5

Hovslagarsoldat........

1

Maf. 1

Furirer av andra klassen ....

9

Maf. 4

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

Korpraler...........

13

Maf. 3

Vapenhantverkarvicekorpral . .

1

Maf. 2

Vicekorpraler.........

12

Maf. 2

V apenhantverkarsoldat.....

1

Maf. 1

Volontärer...........

66

Maf. 1

Hantverksfurir av första klassen

1

Maf. 5

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Hantverksfurirer av andra klassen

2

Maf. 4

Sjukvårdskorpral........

1

Maf. 3

Hantverkskorpraler ......

3

Maf. 3

Sjukvårdsvicekorpral......

1

Maf. 2

Hantverksvicekorpraler.....

3

Maf. 2

Sjukvårdssoldat........

1

Maf. 1

Hantverkssoldater.......

8

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie heställningsliavare. förslagsvis.......kronor 105 360: —

Summa förslagsanslag kronor 105 360: —

A.nm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen

för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga

jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som

till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

149

Bil. nr 38.

Stat

för Fälttelegrafkåren.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

tal.

grad enligt

grad enligt

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Furirer av första klassen . . .

6

Maf. 5

Hovslagarvicekorpral......

i

Maf. 2

Furirer av andra klassen ....

13

Maf. 4

Hovslagarsoldat........

i

Maf. 1

Korpraler...........

18

Maf. 3

Vapenhantverkarkorpral ....

i

Maf. 3

Vicekorpraler.........

17

Maf. 2

Vapenhantverkarvicekorpral . .

i

Maf. 2

Volontärer...........

95

Maf. 1

Vapenhantverkarsoldat.....

i

Maf. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Maf. 4

Hantverksfurir av första klassen .

i

Maf. 5

Sjukvårdskorpral .......

1

Maf. 3

Hantverksfurirer av andra klassen

3

Maf. 4

Sjukvårdsvicekorpral......

1

Maf. 2

Hantverkskorpraler......

6

Maf. 3

Sjukvårdssoldater.......

2

Maf. 1

Hantverksvicekorpraler ....

5

Maf. 2

Hovslagarkorpral.......

1

Maf. 3

Hantverkssoldater.......

12

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 151 056: —

Summa förslagsanslag kronor 151 056: —

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårcliefen inom ramen

för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga

jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som

till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 39.

Stat

för officerare och underofficerare med vederlikar in. fl. vid träugcn.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör- ligt avlö-

vederbör- ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Civilmilitär personal m. fl.

Överste . ...........

i

0. 6

Regementsläkare .......

4

C. 11

Överstelöjtnanter.......

2

O. 5

Bataljonsläkare........

4

C. 9

Majorer............

3

O. 4

Bataljonsveterinärer......

4

C. 8

Kaptener...........

19

O. 3

Hantverkare..........

16

C. 3

Löjtnanter...........

30

O. 2

Förrådsvaktmästare......

4

C. 1

Underlöjtnanter och fänrikar . .

11

O. 1

Maskinister..........

4

C. 3

Eldare av första klassen ....

4

C. 1

Underofficerare.

Fanjunkare..........

19

Uo. 3

Pensionerad personal.

Sergeanter ...........

39

Uo. 2

Expeditionsunderofficer, arvode .

1

—

Musikunderofficerare.

Vapenunderofficerare, arvoden .

Underofficerare, biträden åt rege-

4

—

mentsintendenterna, arvoden .

4

—

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3

Underofficerare, furageuppbörds-

Musiksergeant.........

1

Uo. 2

män in. m., arvoden.....

4

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 747 091: —

Summa förslagsanslag kronor 747 091: —

Anm. 1. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran

eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen

å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 2. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten

och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,

tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

151

Bil. nr 40.

Stat

för Svea, Göta och Norrlands trängkårer.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

'' C

1 <+*_____________

Löneplan j

och löne- ''

grad enligtj

vederbör- i

ligt avlö- ;

nings-

reglemente.

Manskap.

Furirer av första klassen . . .

5

Maf. 5

Volontärer...........

17

Maf. 1 .

Furirer av andra klassen ....

9

Maf. 4

Hovslagarkorpral.......

1

Maf. 3 |

Korpraler ...........

11

Maf. 3

Hovslagarvicekorpral .....

1

Maf. 2

Vicekorpraler.........

11

Maf. 2

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Mai. 3 |

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

kårer, förslagsvis..........................kronor 54 552:

Summa förslagsanslag kronor 54 552: —

Anm. I den män så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för

det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga

jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna. Vid

vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Majsts proposition nr 196.

Bil. nr 41.

Stat

föx1 Skånska trängkåren.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Musikmanskap.

Furirer av första klassen ....

5

Maf. 5

Musikfurir av första klassen . .

1

Maf. 5

Furirer av andra klassen ....

9

Mai. 4

Musikfurir av andra klassen . .

1

Maf. 4

Korpraler...........

11

Maf. 3

Musikkorpral.........

1

Maf. 3

Vicekorpraler.........

11

Maf. 2

Musikvicekorpral .......

1

Maf. 2

Volontärer...........

17

Maf. 1

Musikvolontärer.......

2

Maf. 1

Ho vsl agarkorpral.......

1

Maf. 3

Hovslagarvicekorpral......

1

Maf. 2

Vapenhantverkarkorpral ....

1

Maf. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 60 624: —

Summa förslagsanslag kronor 60 624: —

Anm. I den mån ^ så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen

för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar

vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda

manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer

må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett

mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

153

Bil. nr 42.

Stat

för Intendenturkåren.

Löneplan

Löneplan !

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör- 1

ligt avlö-

ligt avlö- |

nings-

nings- j

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överstar............

Överstelöjtnanter.......

2

5

O. 6

O. 5

Civilmilitär personal.

Majorer............

8

O. 4

Departementsskrivare.....

2

C. 6

Kaptener...........

62

O. 3

Löjtnanter...........

9

O. 2

Civil personal.

Underofficerare.

Expeditionsvakt vid intendentur-

Förvaltare...........

53

Uo. 4

staben............

i

Avd. B. 5

Fanjunkare..........

5

Uo. 3

Sergeanter ...........

10

Uo. 2

Pensionerad personal.

Manskap.

Expeditionsofficerare, arvoden

2

—

Furirer av första klassen ....

11

Mai''. 5

Expeditionsunderofficerare, arvo-

Furirer av andra klassen ....

11

Maf. 4

den.............

7

—

Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare,

förslagsvis . . . . •........................kronor 961027: —

Lön till ovanstående ordinarie expeditionsvakt, förslagsvis......... > 2 988: —

Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiranter,

som avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom

eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis........... » 28 500: —

Dagarvoden till officerare och underofficerare, vilka, utan att uppbära lön

å intendenturkårens stat eller vara berättigade tilltjänstgöringstrakta
mente,

förordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår, förslagsvis >_15 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 007 515: —

Anm. Befattningarna såsom expeditionsofficer och éxpeditionsunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

för garnisoussjuklmset i Stockholm.

Löneplan

och löne-

grad enligt

Enhets-

tal.

vederbör-

kostnad.

kronor.

ligt avlö-

Kronor.

nings-

reglemente.

A. Ordinarie best&llningshavare.

Överläkare, regementsläkare.............

Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, för-

2

C. 11

—

—

—

—

slagsvis......................

Arvode till den överläkare, som förordnas såsom chef-

—

—

—

—

19 080

—

läkare.......................

—

—

—

—

1170

—

B. Icke-ordinarie befattningshavare.

1. Personal med arvoden.

Överläkare vid avdelningen för hud- och könssjukdomar,

tillika föreståndare för polikliniken för nämnda sjuk- domar .......................

1

_

_

4 650

_

Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar

1

—

—

—

3 480

—

Läkare vid ögonpolikliniken.............

1

—

—

—

2 340

—

Läkare vid röntgen- och ljusavdelningen.......

1

—

—

—

3 480

—

Föreståndare för tandpolikliniken...........

Underläkare, förutom fri bostad med möbler och säng-

1

—

—

—

2 910

—

servis, bränsle och lyse samt kost.........

2

—

3 480

—

6 960

—

Underläkare, d:o, d:o.................

1

—

—

—

3 270

—

Apotekare......................

2

C. 8

—

—

—

—

Arvoden till ovanstående två apotekare, förslagsvis . .

Arvode till den apotekare, som förordnas såsom apoteks-

—

—

—

13 632

föreståndare....................

—

—

—

—

2 040

—

Obducent......................

1

—

—

—

1 170

—

Sjukgymnast.....................

1

—

—

—

1050

—

Sjukhusintendent..................

1

—

—

—

—

—

Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten ....

1

—

—

—

») 2 440

—

Sjukhuspredikant...................

1

—

—

—

600

—

Juridiskt biträde...................

1

—

—

—

360

—

Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse

1

—

—

—

1740

—

Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och lyse . .

1

—

—

—

1410

—

2. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av

Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Maskinist....................

1

_

_

_

_

_

Eldare av första klassen...............

1

—

—

—

—

—

Automobilförare...................

1

—

—

—

—

—

Eldare av andra klassen..............

1

—

—

_

—

_

Gårdsvaktmästare, tillika snickare...........

1

—

—

—

—

—

Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare......

Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, för-

1

—

—

—

—

—

slagsvis..................

—

—

—

—

17 208

—

3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön

enligt av Kungl. Maj-.t fastställd löneplan.

Husmoder .... ...............

1

_

_

_

_

Översköterskor..................

8

—

—

—

—

—

Transport

—

—

—

88 990

—

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

155

\

Löneplan

och löne-

i An-

grad enligt

vederbör-

Enhets-

kostnad.

Summa

kronor.

■

ligt avlö-

Kronor.

nings-

reglemente.

Transport

_

_

_

_

88 990

_

Undersköterskor...................

8

—

—

—

—

—

Köksförestånderska.................p

1

—

—

—

—

—

Kokerskor......................

3

—

—

—

—

—

Tvättförestånderska.................

Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomi-

1

—

—

—

—

personal, förslagsvis................

—

—

—

—

22 020

C. Särskilda anslagsposter.

Till chefläkarens förfogande för anställande av följande

ekonomi- och betjäningspersonal, nämligen:

8 kvinnliga sjukhusbiträden, 1 apoteksbiträde, 6 köks- biträden, 2 städerskor, 5 tvättbiträden, 1 sömmerska,

1 baderska och 1 köksvaktmäsfcare, högst......

Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 reglementet

—

—

—

—

17 700

—

för sjukhuset...................

—

—

—

—

3 500

—

Till vikariatsersättning under sjukdom........

—

—

—

—

640

—

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal

—

—

—

—

7 860

—

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal.......

—

—

—

—

530

—

Summa förslagsanslag kronor

141240 !—

'') Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

Anm. 1. Befattningen såsom sjukhusintendent skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,

tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 2. Löner till undersköterskor utgå endast, för såvitt dessa platser icke beklädas av sjuksköterskeelever

från Röda korset.

Anm. 3. Därest fri bostad tillhandahålles apoteksföreståndaren, skall han därför erlägga ersätt

ning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet stadgade

grunder.

Anm. 4. Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande

besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

Anm. 5. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaitaren, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ersättning för bostad med bränsle och lyse ej till honom utgå.

Anm. 3. Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen ekonomi- och betjäningspersonal

åtnjuter naturaförmåner enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 44.

Stat

för garnisonssjukhuset å Karlsborg.

Löneplan

och löne-

grad enligt

Enhets-

tal.

vederbör-

kostnad.

ligt avlö-

Kronor.

nings-

%

reglemente.

A. Ordinarie beställningshavare.

Regementsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus

i

c. 11

—

—

—

—

Bataljonsläkare >» » » » »

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslags-

i

C. 9

vis..........................

''—

—

—

—

15 804

—

B. Ioke-ordinarie befattningshavare.

1. Personal med arvode.

Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse . . .

i

—

—

—

1740

—

2. Extra ordinarie tjänsteman med lön enligt av Kungl. Maj:t

fastställd löneplan.

Eldare och gårdskarl *)..................

i

—

—

—

—

—

Lön till förestående extra ordinarie tjänsteman, förslagsvis .

—

—

—

—

2 292

—

3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön enligt av

Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Oversköterskor......................

2

—

—

—

—

—

Kokerska (föreståndarinna för köket)............

Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomiper-

1

—

—

—

—

—

sonal, förslagsvis...................

—

—

—

—

3 540

—

C. Särskilda anslagsposter.

•

Till chefläkarens förfogande för anställande av 1 köksbiträde,

högst ........................

—

—

—

—

360

—

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt

till vikariatsersättning under sjukdom.........

—

—

—

—

360

—

Summa förslagsanslag kronor

—

—

—

—

24 096

—

*) Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.

Anm. Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner

enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

157

Stsit

Bil. nr 45.

för garnisonssjukhuset i Boden.

Löneplan

och löne-

grad enligt

Enhets-

Summa

tal.

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

kostnad.

Kronor.

kronor.

A. Ordinarie beställningahavare.

Maskinist.........................

i

C. 3

—

—

—

—

Eldare av första klassen..................

i

G. 1

—

—

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

B. Ieke-ordinarie befattningshavare.

7 650

1. Personal med arvoden.

Sjukhusintendent, förutom fri bostad med bränsle och lyse .

i

—

—

—

3180

—

Pörrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten.......

i

—

—

—

‘)2 440

—

i

—

‘)2 440

2. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av Kungl. Maj-.t

fastställd löneplan.

Trädgårdsmästare.....................

i

—

—

—

—

—

Antomobilförare.......................

1

—

—

Eldare av andra klassen..................

i

—

—

—

—

—

Portvakt, tillika gårdskarl.................

i

—

—

—

—

—

Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis

—

—

11328

3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön enligt av

Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Husmoder.........................

i

—

—

—

Översköterskor (därav 1 operationssköterska och 1 röntgen-

sköterska).......................

2

—

—

—

—

Översköterskor (därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik-

10

sköterska och 1 barnmorska)..............

—

—

—

—

Undersköterskor (därav 1 biträdande barnmorska)......

8

—

—

—

—

Köksförestånderska (tillika överkokerska)..........

1

—

—

—

—

Kokerska.........................

1

—

—

—

—

Tvättförestånderska....................

Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,

1

—

förslagsvis.......................

! 25 740

C. Särskilda anslagsposter.

Till chefläkarens förfogande för anställande av följande

ekonomi- och betjäningspersonal, nämligen: 8 kvinnliga

sjukhusbiträden, 3 köksbiträden, 2 baderskor, 2 städerskor,

12 415

6 tvättbiträden och 1 sömmerska, högst.........

—

—

—

—

Till arvoden åt extra personal...............

—

—

—

—

7 100

—

Till vikariatsersättning under sjukdom...........

—

—

—

—

600

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal . . .

—

—

—

—

6 400

För utbildning av sjuksköterskeelever...........

—

—

—

—

3 600

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal..........

—

—

—

—

500

Summa förslagsanslag kronor

*) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle

ocl

lyse.

—

_

183 393

1-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 3.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 196.

Till sjukhusintendent, förrådsförvaltare och. sjukhusväbel utgår, utöver arvode, kallortstillägg

enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet stadgade

grunder.

Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens i Bodens

fästning bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

Trädgårdsmästaren är skyldig att jämväl i mån av behov tillhandagå truppförbanden

och övriga militära anstalter i Boden med råd och upplysningar i trädgårdsärenden.

Från posten »för utbildning av sjuksköterskeelever» må till sjuksköterskeelever utgå

rese- och traktamentsersättning enligt de för sjuksköterskor vid armén gällande

grunder under de på grund av utbildningen erforderliga resor mellan Boden och

Umeå ävensom för elevernas vid gamisonssjukhuset i Boden resor till och från

hospitalen i Östersund och Piteå samt sanatorierna i Sandträsk och Piteå.

Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen ekonomi- och betjäningspersonal

åtnjuter kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare och

underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet

stadgade grunder ävensom naturaförmåner enligt av Kungl. Maj:t

utfärdade bestämmelser.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

159

Bil. nr 46.

Stat

för arméns sjuksköterskekår.

Antal.

Summa

kronor.

Sjuksköterskor med lön enligt av Kungl. Maj-.t fastställd löneplan ....

Löner till ovanstående sjuksköterskor, förslagsvis............

För anställande av extra sjuksköterskor................

Ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse . . .

sill

50 310

10500

5 400

—

Summa förslagsanslag kronor

—

66 210

—

Anm. 1. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor

dels såsom vikarier för i staten upptagna sjuksköterskor under semester och sjukdom,

dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal,

eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands

etablissemang m. m.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för »ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med

bränsle och lyse» disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för beredande

av dylik ersättning med i ett för allt 30 kronor för månad till elev, åt vilken bostad

icke kan beredas i vederbörligt sjukhus eller eljest i kronans byggnad.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 47.

Stat

för polispersonalen i Boden och å Karlsborg''.

A. Ordinarie beställningshavare.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Summa

kronor.

I Boden.

Poliskommissarie.........................

i

C. 6

_

_

Överkonstaplar.......................

5

C. 3

—

—

Konstaplar ......................

18

C. 2

—

—

Å Karlsborg.

Överkonstapel......................

1

C. 3

—

—

Konstaplar.................

2

C. 2

—

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . .

—

—

109 044

—

B. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av

Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Extra konstaplar i Boden...............

6

_

_

_

Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis . .

—

—

20 916

—

Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärk-

ning, högst..............

—

—

600

—

Summa förslagsanslag kronor

130 560

—

Anm. Vid inträffande avgång i konstapelbeställning å Karlsborg skall en dylik beställning

indragas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

101

Bil. nr 48.

Förteckning

över i stat icke uppförda löner, arvoden in. 11. ersättningar.

1.

2.

3.

t-

5.

6.

7.

8.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.

Maj:t fastställda löneplaner eller ar- voden m. fl. ersättningar till vissa civila

icke-ordinarie befattningshavare.

Summa

köks-

furage-

maski-

nister.

eldare.

kokerskor.

övrig

personal

kronor.

före-

stån-

dare.

upp-

börds-

män.

UVllg

personal.

antal. |

löne-

grad.

p

Ö

II

löne-

grad.

I

löne-

grad.

p

a

p

lönegrad

eller arvo- desbelopp.

—

—

—

—

11610

-

—

—

—

-

_

—

—

11 610

—

—

—

—

1410

—

—

—

—

—

—

—

—

1410

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3 000

—

3 000

—

—

—

—

-

1500

-

—

—

-

—

—

—

—

_

_

1500

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

-

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

468

—

-

—

—

—

—

—

-

-

—

468

—

—

—

—

—

468

—

—

—

—

—

-

—

—

—

468

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

2 340

—

2 340

—

—

-

—

—

—

-

-

—

—

—

—

—

—

1050

—

1050

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 410

—

1410

—

930

930

—

1

—

—

348

348

—

—

-

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

1710

—

1710

—

—

—

-

—

-

—

—

—

—

—

—

—

336

-

336

—

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

630

_

630

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

600

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

200

—

200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

60

30

-

60

30

—

Arméförvaltningen m. m.

Värmeingenjör å arméförvaltningens

fortifikationsdeparte
ment.

........

Officer, sakkunnig i fråga om

skjutbanor, för biträde å arméförvaltningens

fortifikations
departement.

....

Konsulent för arméns mathållning

och tvättinrättningar .

Chefen för arméns centrala be

klädnadsverkstad.....

Maskinist och eldare vid arméförvaltningens

ämbetshus

Portvakt vid arméförvaltnin

gens ämbetshus......

arkiv

maren

mareu........

Föreståndaren och uppb

mannen för artillerimuseum.

Biträde vid artillerimuseum .

Vaktmästaren vid artilleristabens

lokaler å artillerigården

Vaktmästaren vid militärförvaltningskursen.

.....

Södra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid armé

fördelningen.......

Vissa arvoden att utbetalas från

arméfördelningens stab . .

Tillsyningsman för övningsfäl

tet Ljungbyhed (disponeras

av arméfördelningschefen)

Tillsyningsman över kronans

egendom i Varberg . .

Tillsyningsman vid Iiosenholm

Tillsyningsman vid Bredåkra

f. d. mötesplats......

Tillsyningsman vid landstorms

förrådet n:r 12 B.....

Tillsyningsman vid Senoren .

Bihang till riksdagens protokoll 1928.

1 saml. 165 haft. (Nr 196.) 501/553 as 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

1.

2.

3.

4.

5.

i

6.

!

7.

8.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.

Maj:t fastställda löneplaner eller ar- voden m. fl. ersättningar till vissa civila

icke-ordinarie befattningshavare.

Summa

maski-

övrig

kronor.

köks-

furage-

nister.

personal

före-

ställ-

upp-

börds-

personal.

SO

löne-

SO

löne-

P

löne-

SO

lönegrad

dare.

män.

so

grad.

grad.

So

grad.

eller arvo- desbelopp.

Kronobergs regemente ....

TiUsyningsman vidKronobergs-

(348

\144

—

} 144

—

—

—

—

—

—

—

2

—

-

—

—

636

—

bed............

—

—

—

234

—

234

—

Hallands regemente.....

Skogvaktare för biträde vid

348

—

144

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

492

—

skötseln av skogen å öv- ningsfältet vid Halmstad

50

50

TiUsyningsman för Skedala

bed ...........

Norra skånska infanterirege-

60

—

60

—

mentet..........

348

—

144

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

492

—

Södra skånska infanterirege-

1348

(282

mentet..........

z

| 144

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

774

—

Skånska kavalleriregementet .

TiUsyningsman för vissa bygg-

282

—

348

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

630

—

nader å Ljungbyhed . . .

TiUsyningsman å övningsfältet

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

648

—

648

—

vid Bulltofta.......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

300

—

300

—

Yendes artilleriregemente . .

För uppbörden och redovis-

1282

\282

—

282

282

1

3

—

—

} -

—

1128

—

ningen vid Råbelöv ....

348

348

—

Yaktaren vid Råbelövs krutbus

TiUsyningsman för skogen å

468

—

468

—

Rinkaby skjutfält.....

TiUsyningsman vid Rinkaby

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

300

—

300

—

skjutfält och byggnader . .

Yaktaren vid etablissemanget

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

582

—

582

—

å s. k. Blekedammen ....

348

—

Skånska trängkåren.....

210

—

210

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

~

—

420

—

Västra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid armé- fördelningen .......

Vissa arvoden att utbetalas från

—

—

—

—

—

—

-

348

—

348

—

arméfördelningens stab . .

Skogvaktare för biträde vid

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

96

—

96

—

skötseln av skogen å öv- ningsfältet vid Skövde . .

300

300

TiUsyningsman över kronans

byggnader å Karlstens fäst- ning ...........

_

468

468

TiUsyningsman över kronans

byggnader å skansen Kronan

Garnisonssjukhuset i Skövde,

120

120

—

en sjukbusväbel, tillika för- valtare ..........

'') 2 240

2 240

Skaraborgs regemente ....

348

—

144

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

492

—

*) Därav 500 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

163

1.

2.

3.

^ f

5.

6.

7.

8.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.

Maj:t fastställda löneplaner eller ar- voden m. fl. ersättningar till vissa civila

icke-ordinarie befattningshavare.

Summa

köks-

furage-

maski-

nister.

eldare.

kokerskor.

övrig

personal.

kronor.

före-

ställ-

upp

börd

-

personal.

so

löne-

i

löne-

sa

löne-

p

lönegrad

dare.

män

so

grad.

£

grad.

grad.

T

desbelopp.

Tillsyningsman över byggnader

å Axvall.........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

348

—

348-

Alvsborgs regemente ....

Skogvaktare för biträde vid

348

—

144

—

—

—

—

—

l

—

i

—

—

—

492-

skötseln av skogen å övnings- fältet vid Borås......

_

_

_

_

_

_

150

150-

Bohusläns regemente ....

Tillsyningsman över byggna-

348

—

144

—

—

—

—

—

l

—

i

—

—

—

492 —

der å Backamo......

Skogvaktare för biträde vid

—

—

—

—

—

—

—

—

234

234 —

skötseln av skogen å övnings- fältet vid Uddevalla ....

_

_

_

150

150-

Värmlands regemente ....

Tillsyningsman för Trössnäs

348

—

144

—

—

—

—

—

i

—

i

—

—

—

—

492 —

f. d. mötesplats......

250

—

2501—!

Livregementets husarer . . .

282

—

348

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

630i—

Göta artilleriregemente . . .

Vaktaren vid Tånga hed . . .

282

—

282

—

—

—

—

—

l

—

i

—

—

—

—

564! —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

348

—

348 —

Tillsyningsman vid Eemmene

skjutfält.........

348

—

348—i

Karlsborgs artilleriregemente

210

—

210

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

420—!

Göta trängkår .......

210

—

210

—

—

—

—

—•

—

—

i

—

—

—

—

420—j

Andra intendenturkompaniet .

Intendenturförrådet åKarlsborg

Besiktningsman vid intenden-

144

i

144 —|

turförrådet å Karlsborg (ar- vodet må, om så erfordras,

helt eller delvis disponeras

även å annan än ordinarie

befattningshavare, som tages

i anspråk för förekommande

besiktningsgöromål) ....

1410

__

1 410 —

Organisten å Karlsborg . . .

Skogvaktare för biträde vid

—

—

—

—

400

—

—■

—

—

—

—

—

—

—

—

400 —

skötseln av skogarna vid

Karlsborg.........

i

Vårdaren av tornuret å Karls-

borgs fästning.......

Lykttändaren för Karlsborgs

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

100

—

1001—

fästnings gatulyktor ....

840

—

840[—

Brandchefen å Karlsborg .

—

—

—

—

720

—

—

—

—

—

—

—

—

—

720-

Förrådsvaktmästaren å Karls- borg ...........

Vallmästaren å Karlsborg .

—

_

_

_

—

_

_

_

_

_

_

i

_

I

_ !_1

Kronorättaren å Karlsborg . .

För tillsyn av Karlsborgs fäst-

174

174 —

1501-

nings ångspruta .....

För tillsj-n av Karlsborgs fäst-

—

—

—

—

150

—

nings motorspruta ....

200

—

200 —

Östra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid armé-

fördelningen.......

—

348

—

348j—

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.

Maj:t fastställda löneplaner eller ar-

voden m. fl. ersättningar till vissa civila

icke-ordinarie befattningshavare.

Summa

maski-

övrig

kronor.

köks-

före-

Ståll-

furage-

övrig

personal.

nister.

personal.

upp-

börds-

p

löne-

so

löne-

p

löne-

p

lönegrad

dare.

män.

p_

grad.

c-t-

P_

grad.

SO

grad.

p

eller arvo- desbelopp.

Vissa arvoden att utbetalas

från arméfördelningens stab

! Vice värd för generalstabens

550

—

550

—

m. fl. militära institutioners

ämbetshus........

_

_

_

_

_

2 400

tc

rf*.

o

o

Maskinist och eldare vid d:o .

Domänofficer vid Järvafältet .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3 480

_

3 480

_

'' Skogvaktare vid Järvafältet .

! Vaktmästare vid högvakten .

1 Vaktaren vid Kaknäs skjutbana

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

234

_

234

_

| ICyrkogårdsfogden å Järvafältet

1 Tillsyningsmannen vid skjut-

210

—

banorna å Järvafältet . . .

Skogvaktare för biträde vid

—

—

—

348

—

—

—

—

—

—

—

—

—

348

—

skötseln av skogen å Vaxön

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

200

—

200

_

j Svea livgarde........

348

—

144

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

492

—

i Göta livgarde........

(348

\144

I

1

1

—

—

-

—

—

—

-{

i

i

=i

—

—

--

492

—

1 Livregementets grenadjärer .

348

-

144

—

—

—

—

—

1

-{

1

1

-i

—-

—

—

492

—

Tillsyningsmannen för rege-

mentets skjutbana.....

| Skogvaktare för biträde vid

100

-

100

—

skötseln av skogen å öv- ningsfältet vid Örebro . . .

—

—

—

—

—

—

__

—

_

_

_

_

_

50

50

J Livgrenadjärregementet . . .

! Skogvaktare för biträde vid

348

—

144

—

—

—

—

—

—

i

\

i

i

-/

—

—

—

492

—

skötseln av övningsfältet vid

Linköping........

400

400

, Tillsyningsman för vissa läger-

etablissemang å Malmen . „

—

480

—

480

—

Jönköpings-Kalmar regemente

348

—

144

—

—

—

—

—

1

-{

1

-l

—

—

—

492

_

[ Skogvaktare för biträde vid

i

tillsyn av övningsfältet vid

Ränneslätt........

-

150

150

I Garnisonssj ukhuset i Linköping:

en sjukhusväbel, tillika för-

valtare.........

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

'') 2 240

2 240

en eldare, tillika gårdskarl .

—

i Upplands regemente.....

! Tillsyningsman för skogen å

348

—

144

—

—

—

—

—

1

—

i

—

—

—

-

492

—

övningsfältet vid Uppsala .

75

_

75

Södermanlands regemente . .

Skogvaktare för biträde vid

348

—

144

—

—

—

—

—

1

—-

i

—

—

-■

492

—

skötseln av skogen å övnings- fältet vid Strängnäs ....

_

300

300

Livregemeoter. till häst . . .

282

—

348

—

—

—

_

_

i

030

Svea artilleriregemente . . .

Förrådsförvaitaren vid Marma

282

—

282

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

564

—

skjutläit.........

—

—

1410

1 410

Vaktaren vid Marma skjutfält

—

1050

—

1050

—

*) Bärav 500 ler. i ersättning för bostad, bränsle och lyse samt möbler och sängservis,

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tis proposition nr 196.

165

1.

2.

3.

*■

5.

(5.

7.

8.

1

1

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.

Maj:t fastställda löneplaner eller arvo- den m. fl. ersättningar till vissa civila

icke-ordinarie befattningshavare

Summ

a

maski-

övrig

kronor.

köks-

furage-

nister.

personal

före-

stån-

upp-

börds-

personal.

p

löne-

P

löne-

§

löne-

lönegrad

1

da re.

man

r-t-

£L

grad.

P_

grad.

grad.

p^

eller arvo- desbelopp.

| Skogvaktare för skötseln av

skogen å Marma skjutfält .

Smålands arméartillerirege-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

250

-

250

—

mente..........

282

—

282

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

564

—

Förvaltaren vid Skillingaryds

skjutfält.........

Tillsyningsmannen vid Skil-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 410

—

1410

174

lingaryd.........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

174

—

—!

Svea ingenjörkår......

1210

j 144

—

! 210

_

_

_

_

1

-{

i

i

l _

_

_

_

594

_

1 30

—

1

Fortifikationskassör ochförråds-

förvaltare i Östersund (för

vård av intendenturmateriel)

_

_

_

_

348

_

_

_

_

_

__

_

_

_

348

_

Göta ingenjörkår......

210

—

210

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

420

—

Fälttelegrafkåren......

Förrådsförvaltaren vid fälttele-

(210

\210

—

210

210

—

} -

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

840

—i

grafkåren för resor till och

från kårens förråd vid Nedre

Frösunda.........

150

150

Fortifikationskassören vid fält-

telegrafkåren för d:o . . .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

150

—

150

—

Svea trängkår.......

210

—

210

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

420

—

Tillsyningsman å Sanna hed .

Tillsyningsman för kronans

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

174

—

174

i

byggnader å Sanna hed . .

j Tillsyningsman för kronans

—

“

60

60

grustag å Sanna hed . . .

1 Generalstabens stalletablisse-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

150

150

mang i Stockholm:

Stallföreståndare.....

_

_

_

_

_

_

_

_

_

i

_

Fodermarsk........

i

Hästskötare........

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

9

—

—

i Infanteriskjutskolan.....

*)84

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2)490

—

—

—

574

Ridskolan..........

1

Norra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid armé-

fördelningen.......

| Vissa arvoden att utbetalas

348

348

—i

| från arméfördelningens stab

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1524

1 524

—

Dalregementet.......

348

—

144

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

492

—

Tillsyningsman å Rommehed .

Skogvaktare för biträde vid

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

870

870

skötseln av skogen dels å

övningsfältet vid Falun . .

_

_

__

_

_

_

_

_

_

_

_

__

_

250

250

_

dels vid Rommehed ....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

250

—

250

—

i Hälsinge regemente.....

Skogvaktare för biträde vid

348

—

144

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

492

—

skötseln av skogen å övnings- fältet vid Gävle......

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

200

_

200

_

Att utbetalas med 12 kr. per månad under liögst 7 månader.

2) » » »70 » » » » »7 »

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj: ts proposition nr 196.

1.

2.

3.

*•

5.

6.

7.

8.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fj ärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.

Maj:t fastställda löneplaner eller arvo- den m. ä. ersättningar till vissa civila

icke-ordinarie befattningshavare.

Summa

maski-

övrig

kronor.

köks-

furage-

nister.

personal.

före-

stån-

dare.

upp-

börds-

män.

personal.

antal. |

löne-

grad.

antal. 1

löne-

grad.

antal. |

löne-

grad.

5

£1

lönegrad

eller arvo- desbelopp.

Jämtlands fältjägarregemente

Skogvaktare för biträde vid

348

—

144

—

—

—

—

—

i

—

i

—

—

492

—

skötseln av skogen å övnings- fältet vid Östersund . . .

_

—

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

100

_

100

_

Yästernorrlands regemente . .

348

—

144

—

—

—

—

—

i

-{

1

9

“I

-J

—

—

—

492

—

Norrlands dragonregemente .

282

—

348

—

—

_

_

—

—

i

_

_

—

630

—

Norrlands artilleriregemente .

Vaktaren vid krutliuset i Öster-

282

—

282

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

564

—

sund...........

—

—

522

—

522

—

Norrlands trängkår.....

210

—

210

—

—

—

—

—

—

—

l

—

—

—

—

420

—

Övre Norrlands trupper.

Till juridiskt biträde vid mili-

tärbefälet.........

—

348

—

Västerbottens regemente . . .

348

—

144

—

—

_

—

_

i

—

l

_

__

_

_

492

_

Norrbottens artillerikår . .

.210

—

210

—

—

—

_

_

_

—

l

_

_

_

_

420

—

Tredje intendenturkompaniet .

144

l

144

-

Kommendantskapet 1 Boden.

Till juridiskt biträde vid kom-

mendantskapet......

Pyra fortväblar vid Bodens fäst-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

348

—

348

—

ning å 1,980 kronor ....

Brandchefen vid Bodens fäst-

—

—

—

—

7 920

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7 920

—

ning...........

Eldare och gårdskarl vid för-

—

—

—

—

468

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

468

—

tifikationshuset i Boden . .

i

Skogvaktare vid kommendant- skapet i Boden ......

Förrådspersonal vid fortifika-

—

—

—

-

—

—

-

—

—

-

—

i

—

-

—

—

tionsförvaltningen i Boden:

Förrådsvaktmästare ....

2 förrådshandräckningskarlar

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

å 2,040 kronor, 1 skrivare

och bokförare 2,460 kronor

samt 1 kontorsvakt 1,060

kronor.........

7 590

7 590

För tillsyn av den för garni-

sonen gemensamma brand- redskapen m. m......

_

420

420

Norrbottens regemente . . .

348

—

144

—

—

—

—

—

i

—

2

—

—

—

_

492

—

Bodens artilleriregemente . .

282

—

210

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

_

492

—

Bodens ingenjörkår.....

Besiktningsman vid intenden- turförrådet i Boden (arvodet

må, om så erfordras, helt eller

delvis disponeras även å an- nan än ordinarie befattnings- havare, vilken tages i anspråk

för förekommande besikt-

210

210

-

1

420

ningsgöromål).......

—

—

—

—

2 100

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2 100

—

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

167

1.

1

2.

1

3.

*■ l

5. |

6.

7.

8.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fj ärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.

Maj:t fastställda löneplaner eller arvo- den m. fl. ersättningar till vissa civila

icke-ordinarie befattningshavare.

Summa

köks-

furage-

maski-

nister.

eldare. |

iokerskor.

övrig

personal.

kronor.

före-

stån-

dare.

upp-

börds

män

personal.

| antal.

löne-

grad.

95

3

löne-

grad.

: antal.

löne-

grad.

55 I lönegrad

§■ eller arvo- r* | desbelopp.

234

234

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

180

ISO

—

348

—

144

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

492

—

210

—

210

-

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

420

—

—

582

—

582

—

720

720

—

—

1

4 800

4800

_

2 250

_

468

—

582

582

—

600

—

—

—

—

—

—

—

*

—

—

—

—

348

—

348

—

_

_

_

_

—

—

_

—

—

—

—

—

348

_

348

—

1200

—

_

_

_

_

1020

_

_

_

_

—

—

—

—

—

—

1020

—

—

1020

750

—

93C

—

1200

_

_

_

_

_

_

_

1200

—

_

_

_

_

600

_

_

—

—

—

—

—

—

—

600!—

S

—

—

720

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

720

1 -

1500

—

15001—

1500

1500 —

60(

j-

Militärbefälet på Gotland.

Till juridiskt biträde vid militärbefälet

på Gotland .

Militärbefälet på Gotland

Uppbördsman vid kronob

riet å Visborgs slätt

Gotlands infanterikår . .

Gotlands artillerikår . .

fält.....

Tillsyningsman

vid

150---- O _

fortifikationens förråd i Ting

städe...........

Skogvaktare för skogen å

Tingstäde.........

Artilleriets fabriker och tyganstalter

samt kontrollpersonal,

Fyra kontrollofficerare

kronor.......

1,200

ficerare) å 750 kronor . .

/edaren av arbetena vid arti

leriets huvud I ab oratorium

båt . . . .

Tygofficeren

tygstation .

vid

station, huvudingången,

utom fri bostad, lyse

vedbrand .......

Portvakt vid d:o, ingån

Sibyllegatan 4, förutom

bostad, lyse och vedbrand .

Arbetsofficeren vid Karl Gustaf

stads gevärsfaktori . . .

Besiktningsofficeren vid d:o.

Skottställningsofficeren vid d:

Skotts tällningsunderofficeren

vid d:o.........

Läkaren vid d:0......

Arbetsofficeren vid ammumtionsfabriken

å Marieberg

Besiktningsofficeren vid d:o

Läkaren vid d:o......

Vaktaren vid de till Karlsborj

fästning hörande kruthusi

Arbetsofficeren vid ammur

tionsfabriken å Karlsborg

Besiktningsofficeren vid d:o

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl• Mai:ts proposition nr 196.

i

1 2-

3.

4.

!

5.

1

6.

1

7.

8.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.

Maj:t fastställda löneplaner eller arvo- den m. fl. ersättningar till vissa civila

icke-ordinarie befattningshavare.

Summa

köks-

före-

Ståll-

dare.

furage-

maski-

nister.

cldare.

kokerskor.

övrig

personal.

kronor.

upp-

börds-

män.

personal.

antal.

löne-

grad.

pa

£3

löne-

grad.

pa

B

e-t-

Si

löno-

grad.

antal.

lönegrad

eller arvo- desbelopp.

Styresmannen vid Åkers krut- bruk (representationskostna- der) ..........

Arbetsofficeren vid Åkers krut- bruk ...........

Läkaren vid d:o.....

Besiktningsbiträdet vid d:o,

därest för befattningen avses

underofficer........

—

—

—

—

870

1200

750

—

—

—

—

—

-

—

—

870

—

870

1200

870

750

—

Remontdepåernas personal .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

76 703

_

76 703

_

Arvoden och expenser m. m.

åt landstormsområdesbefälha- vare och landstormsförråds- förvaltare . .

181600

181 600

Säger för arvoden m. fl.

ersättningar kronor

-

-

___

388 848

_

Löner till här ovan upptagna extra ordinarie tjänstemän enligt av Kungl. Mai:t fastställd

löneplan, förslagsvis..................

Löner till här ovan upptagen kvinnlig ekonomipersonal enligt av Kungl. Mai:t fastställd löneplan.

förslagsvis..........

120 756

53 640

563 244

Summa förslagsvis kronor

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1!)6.

169

Bil. nr 49.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband in. fl.

för budgetåret 1928—1929.

Kronor.

Kronor.

kronor.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga sta-

ter för:

!

Generalltetet, staber m. m.

Generalitetet...................

183 000

—

•

;

Arméfördelningsstaber. militärbefäl och inspektioner

197 464

—

Generalstaben..................

488 536

—

Artilleristaben..................

127 260

—

Kommendantskapet i Boden...........

79 236

—

Rullförin gsbefiil h avare med biträden.......

458 670

—

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkar-

stipendiater..................

159 060

—

1 693 226

—

Undervisningsverken.

Krigsskol an...................

223 501

—

Krigshögskolan .................

91212

—

Artilleri- och ingenjörhögskolan..........

93 987

—

Ridskolan....................

60 596

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.....

142 088

—

Artilleriets skjutskola...............

27 768

Arméns underofficersskola............

212 356

851 508

—

Truppförbanden m. m.

Infanteriet.

Svea livgarde..................

549 996

Göta » ..................

400 623

—

Livregementets grenadjärer............

507 576

—

Livgrenadjärregementet..............

507 576

—

Jämtlands fältjägarregemente...........

487 453

—

Norra skånska infanteriregementet........

482 748

—

Södra » » ........

434 706

Upplands regemente...............

507 576

-

Skaraborgs regemente..............

482 748

—

Södermanlands » ..............

495 161

—

Kronobergs » ..............

613 288

—

Jönköpings-Kalmar regemente ..........

470 333

—

Dalregementet..................

464 364

—

Hälsinge regemente...............

464 364

—

Alvsborgs » ...............

507 576

-

! Hallands » ...............

452 719

—

i Bohusläns » ...............

495 161

—

| Gotlands infanterikår...............

279 444

—

Norrbottens regemente..............

587 479

—

Västerbottens » ..............

475 908

—

.

Västernorrlands » ..............

475 908

—

Värmlands » ..............

475 908

-

10 618 615

—

Transport

—

—

13 163 349

—

_

—

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

13 163 349

Kavalleriet.

Livregementet till häst..............

428394

—

Skånska kavalleriregementet...........

394 677

—

Livregementets husarer..............

387 138

—

Norrlands dragonregemente............

Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregemen-

481 992

38 280

tena......................

—

1 730 481

—

Artilleriet.

Svea artilleriregemente..............

549 687

—

Göta » ..............

559 417

—

Yendes » ..............

506 997

—

Norrlands » ..............

540 627

—

Norrbottens artillerikår..............

164013

—

Smålands arméartilleriregemente.........

592 193

—

Gotlands artillerikår............

216 294

—

Bodens artilleriregemente.............

510 855

—

Karlsborgs » ........

372 003

—

Artilleriets fabriker och tyganstalter.......

597 894

—

4 609 980

_

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.

vid fortifikationen..........

1 420 306

—

Svea ingenjörkår................

148 824

—

Göta » .............

128 040

—

Bodens » ............

105 360

—

Fälttelegrafkåren..............

151 056

—

1 953 586

Trängen.

Officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.

vid^trängen............

747 091

—

Svea trängkår...........

54 552

—

Göta »............

54 552

—

Norrlands trängkår.......

54 552

—

Skånska trångkåren.....

60 624

—

971 371

_

Intendenturen.

Intendenturkåren..........

—

—

1007 515

—

Garnisonssjukhusen m. m.

Garnisonssjukhuset i Stockholm..........

141 240

—

» å Karlsborg.........

24 096

—

» i Boden............

83 393

—

Arméns sjuksköterskekår . . .

66 210

—

314 939

Polispersonalen.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg......

—

—

130 560

—

23 881 781

_

B. Kallortstillägg, förslagsvis...........

56 000

_

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa infanteritruppförband

5 000

—

JJ. r elräknmgspenningar, förslagsvis.....

16 000

—

B. Arvoden å 50 öre pr dag åt sergeanter, kommenderade såsom biträden hos

regementsintendenter, förslagsvis......

7 500

_

F. Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis . .

44 000

—

Transport

24 010 281

—

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

171

Summa

kronor.

Transport

G. Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 1100 volontärer.....

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis ....

I. Kostnader för musikelever........................

J. Gottgörelse för tjäns tehästar, förslagsvis.................

K. Stipendier å 2 000 kronor för underlättande av officersrekryteringen i Boden,

förslagsvis..............................

L. Elriperingshjälp, förslagsvis.......................

M. Vissa arvoden m. m., förslagsvis.....................

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m., förslagsvis

24 010 281

55 000

117 000

14 000

99 920

16 000

68 550

568 244

50 000

1 1 1 1 i 1 lllll

Summa kronor

24 993 995

Avgår beräknad ersättning för tjänstebostäder.......kronor 760 000: —

Avgår för beräknade vakanser i manskapsgraden...... » 186 600: —

Avgår för beräknad ersättning från respektive landsting till

vissa militära sjukhus................. >> 70 000: —

1016 600

Återstå kronor

23 977 395

_

eller i avrundat tal 24 000 000 kronor.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 50.

Stat

för Mariiiförvaltningen.

i

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

tal.

grad enligt

vederbör-

An-

tal.

grad enligt

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

regle)nente.

Artilleriavdelningen.

Kemist............

1

c. 12

Förste revisor.........

1

B. 26

Expeditionsunderofficer (pensione-

Kamrerare ..........

1

B. 24

rad underofficer).......

1

—

Sekreterare.........

1

B. 24

Aktuarie och registrator ....

1

B. 21

Torpedavdelningen.

Marinkassör........

1

B. 21

Notarie..........

1

B. 21

Expeditionsunderofficer (pensione-

Revisorer..........

2

B. 21

rad underofficer).......

1

—

Revisor och bokhållare.....

1

B. 21

Förste expeditionsvakt.....

1

B. 7

Minavdelningen.

Expeditionsvakter......

2

B. 5

Kontorsbiträden......

4

B. 4

Expeditionsunderofficer (pensione-

Advokatfiskal, som tillika för-

rad underofficer)......

1

—

rättar advokatfiskalsgöromålen

vid Stockholms station ....

1

Fortifikationsavdelningen.

Chef............

1

—

Å övergångsstat.

Intendentavdelningen.

Artilleriavdelningen.

Expeditionsunderofficer (pensione-

Andre kemist........

1

C. 9

rad underofficer).......

Civilavdelningen.

1

Civilavdelningen.

Sekreterare ........

2

B. 24

Marinöverkommissarie.....

1

A. 1

Notarie, revisorer.......

3

B. 21

Amiralitetsråd........

1

B. 30

Expeditionsvakter......

2

B. 5

Löner till ovanstående kemist och andre kemist, förslagsvis.........kronor 18 000: —

Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis........ » 159 700:_

Arvode till chefen för fortifikationsavdelningen............... „ | ] 7(j._

Arvoden till expeditionsunderofficerare................... „ _._

Vikariatsersättningar, förslagsvis...................... „ 2 500-_

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. (häri ingår arvode till

advokatfiskalen med 4 000 kronor).................. „ 79 000__

x Summa förslagsanslag kronor 260 370: —

Amu. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke

annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal & övergångsstat.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

173

Bil. nr 51.

Stitt

för flottans officerskår, underofficerskår, sjömnuskår och skeppsgossekår.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt;

Antal.

vederbör-

Antal, vederbör-

ligt avlö-

| ligt avlö-

mngs-

nings-

reglemente.

|reglemente.

Officerskåren.

Flaggmän..........

5

O. 8

Sjömanskåren.

Kommendörer........

7

O. 6

Flaggkorpraler.......

Korpraler och högbåtsmän .

Kommendörkaptener av 1. gra- den ............

17

O. 5

75 Mm. 3

1 0641 Mm. 2

Kommendörkaptener av 2. gra- den ............

18

O. 4

Meniga...........

Meniga under 5 månader . .

1700! Mm. 1

135| Mm. 1

Kaptener..........

in

O. 3

1

Löjtnanter..........

100

O. 2

Skeppsgossekåren.

Underlöjtnanter och fänrikar .

46

O. 1

Skeppsgossar i 3. årskursen .

135. —

Underofficerskåren.

Skeppsgossar i 2. årskursen .

Skeppsgossar i 1. årskursen .

145

170

Förrådsförvaltare......

17

Uo. 4

-

Flaggunderofficerare.....

155

Uo. 3

Underofficerare av 2. graden .

346

Uo. 2

Underofficerare av 3. graden .

275|

Uo. 1

Löner till ovanstående beställningshavare, förslagsvis...........kronor 7 481 484: -—

Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla befäl
havande

amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona ... » 3 480: —

Arvode till varvschefen i Karlskrona................... „ p 800:_

Arvode till varvschefen i Stockholm................... » 900:_

Anställningspenning för förslagsvis 525 man............... » 26 250: —

Lönetillägg åt korpraler, riktare, förslagsvis............... » 20 000:_

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis................... » 48 000:_

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis............. » 22 500: —

Dagavlöning till 135 skeppsgossar å 0,35 kronor under 7 månader..... » 10 017: —

Dagavlöning till 145 skeppsgossar å 0,25 kronor under 12 månader .... » 13234: —

Dagavlöning till 170 skeppsgossar å 0,15 kronor under 12 månader .... » 9 307: —

Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar................. „ 730-_

Summa förslagsanslag kronor 7 637 702: —

l) Därav högst 150 högbåtsmän.

Anm. 1. I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden

skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.

Anm. 2. För högbåtsmän avsedda beställningar skola hållas vakanta, i den mån övertalig personal

(underofficerare av 3. graden, kockar och hovmästare, korpraler med underofficers

av 3. graden löneförmåner samt poliser) tages i anspråk för bestridande av

för högbåtsmän avsedda befattningar.

Anm. 3. Vid vakanser inom korpralsgraden, utöver i anm. 2 nämnda, må de löner, som till följd

därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

meniga.

Anm. 4. Under tiden 1 augusti—31 oktober må de menigas antal inom sjömanskåren ökas med

högst 100, under förutsättning att motsvarande antal manskapsbeställningar under

tiden 1 november—31 januari hålles vakant under lika lång tid, som de sålunda

övertaliga varit anställda under augusti—oktober.

Anm. o. Vid sådana vakanser inom sjömanskåren, som icke föranledas av bestämmelserna i

anm. 4, må skeppsgossekåren ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer,

dock högst 100.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 52.

Stat

för kustartilleriets officerskår, underofflcerskår och manskap in. fl.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- rcglemente.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Officerskåren.

Chef.............

Överstar ...........

Överstelöjtnanter.......

Majorer............

Kaptener...........

Löjtnanter...........

Underlöjtnanter och fänrikar . .

1

2

4

7

32

34

16

O. 8

O. 6

O. 5

O. 4

O. 3

O. 2

O. 1

Manskap.

Flaggkorpraler.........

Korpraler...........

Meniga............

Musikpersonal.

ii

212

352

Mm. 3

Mm. 2

Mm. 1

Underofficerskåren.

Musikdirektörer........

2

O. 2

Förrådsförvaltare.......

Flaggunderofficerare......

Underofficerare av 2. graden . .

Underofficerare av 3. graden . .

6

26

63

49

Uo. 4

Uo. 3

Uo. 2

Uo. 1

Pensionerad personal.

Underofficerare........

10

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......kronor 1553 670:

Anställningspenning för förslagsvis 175 man............... * 8 750:

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis................... ” 14 400:

Arvoden till pensionerade underofficerare................. "_ :

Summa förslagsanslag kronor 1 576 820: —

Anm. 1. I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden

skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.

Anm. 2. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som till följd därav inbesparas, användas

till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal meniga.

Anm. 3. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke

annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

175

Bil. nr 53.

Stat

för mariuiugciijörkåreii, marinmteudeuturkårei), marinläkarkåren, llottans ecklesiastikstat

och flottans poliskår in. fl.

Löncplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör- ligt avlö-

tal.

vederbör- ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Mariningenjörkåren.

Poliskåren.

Marinöverdirektör.......

i

—

(Arvoden enligt § 36 i officcrsavlönings-

Marindirektörer av 1. graden . .

2

C. 14

reglementet till:)

Marindirektörer av 2. graden . .

Mariningenjörer av 1. graden, 1.

löneklassen.........

3

9

C. 13

C. 12

Överkonstaplar, tillika tjänst- görande såsom poliskommis-

Mariningenjörer av 1. graden, 2.

löneklassen.........

Mariningenjörer av 2. graden

Extra mariningenjörer och marin-

5

6

C. 10

C. 9

Överkonstaplar........

Konstaplar...... ...

Extra konstaplar........

2

9

3

C. 3

C. 2

ingenjörer av 2. graden i flottans

Å övergångsstat.

reserv ............

5

—

Specialingenjörer av 1. graden .

Specialingenjörer av 2. graden .

4

8

C. 13

C. 12

Överkonstaplar........

Konstaplar..........

2

18

C. 3

C °

Specialingenjörer av 3. graden .

4

C. 10

Mariningenj örsstipendiater . . .

3

—

)

Marinintendenturkåren.

Musikpersonal.

Marinöverintendent......

Förste marinintendenter, 1. löne-

1

O. 6

Musikdirektörer........

9

O. 2 !

klassen ...........

Förste marinintendenter, 2. löne-

2

O. 5

Civil personal.

klassen ...........

Marinintendenter av 1. graden .

Marinintendenter av 2. graden .

Marinunderintendenter.....

5

28

14

6

O. 4

O. 3

O. 2

O. 1

Expeditionsvakter vid Karlskrona

station...........

Expeditionsvakter vid Stockholms

station...........

o

O

2

B. 5

B. 5

Marinläkarkåren.

Advokatfiskal vid Karlskrona sta-

Marinöverläkare........

1

C. 15

tion.............

1

—

Förste marinläkare ......

3

C. 13

A övergångsstat.

Marinläkare av 1. graden . . .

6

C. 10

Marinläkare av 2. graden . . .

Marinläkarstipendiater.....

16

8

—

Expeditionsvakt vid Karlskrona

station...........

1

B. 5

Ecklesiastikstaten.

Expeditionsvakter vid Stockholms

Amiralitetspastorer.......

2

—

station...........

2

B. 5

Amiralitetspredikanter.....

2

—

Klockare ...........

2

—

Pensionerad personal.

Kyrkvaktare..........

1

—

.

A övergångsstat.

Underofficerare........

29

—

Amiralitetspredikant......

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjörkåren,

marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis.......kronor 824 000: —

Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis . ■ . . » 124 154: —

Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis....... » 22 608: —

Löner till ovanstående musikdirektörer, förslagsvis............ » 8 604: —

Transport kronor 979 366: —

s. 176 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 196.

176

Transport kronor 979 366: —

Arvode till marinöverdirektören..................... » 16 000: —

Arvoden enligt löneplan C, löneklass 14, till 3 extra mariningenjörer, ocli

enligt samma löneplan, löneklass 15, till 2 frivilligt tjänstgörande

mariningenjörer av 2:a graden i flottans reserv, förslagsvis..... » 27 942: —

Lönefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår torpedverkstaden

i Karlskrona...................... » 480: —

Lönefyllnad till specialingenjör av 3. graden, verkstadsingenjör vid flottans

station i Karlskrona........................ » 480: —

Arvoden till 3 mariningenj örsstipendiater å 1,740 kronor......... » 5 220: —

Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1,170 kronor . . » 2 340: —

Arvode till 1 röntgenläkare vid flottans sjukhus i Karlskrona....... » 2 300: —

Två arvoden å 1,170 kronor för verkställande av ögonundersökningar och

ögonbehandling.......................... » 2 340: —

Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare och sjö
kadetter

............................. » 1500: —

Arvoden å 2,700 kronor till 16 marinläkare av 2. graden......... » 43 200: —

Arvodesförhöjning å 300 kronor till 16 marinläkare av 2. graden..... » 4 800: —

Arvoden till 8 marinläkarstipendiater å 1,410 kronor ......... » 11280: —

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiater

samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring

i land, förslagsvis högst...................... » 20 000: —

Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över stat,

förslagsvis högst......................... » 5 000: —

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona..... » 2 000: —

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm..... » 1 860: —

Avlöning till 2 amiralitetspredikanter vid flottans station i Karlskrona ...» 2 400: —

Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm .... » 1 410: —

Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona...... » 600: —

Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling............ » 720: —

Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor till

1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona....... » 500: —

Avlöning till extra konstaplar i Karlskrona enligt av Kungl. Maj:t fastställd

löneplan, förslagsvis........................ » 6 216: —

Avlöning till extra konstapel i Stockholm enligt av Kungl. Maj:t fastställd

löneplan, förslagsvis........................ » 3 486: —

Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis.............. » 2 000: —

Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station............. » 3 000: —

Arvoden till pensionerade underofficerare................. » — : —

Summa förslagsanslag kronor 1146 440: —

Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,

må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,

användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande

antal marinläkarstipendiater.

Anm. 2. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

Anm. 3. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke

annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

177

Bil. nr 54.

Stat

för rid Marinstaben anställd personal.

Löneplan

och löne- grad enligt

Antal.

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Bibliotekarie (pensionerad officer)..............

i

Expeditionsunderofficer (pensionerad underofficer) ..........

i

_

Expeditionsvakt...............

i

B 5

Lön till expeditionsvakten, förslagsvis ...................kronor 2 988

Arvode till bibliotekarien.................■........ >, _

Arvode till expeditionsunderofficeren.................... » _

Extra befattningshavare, renskrivning m. m................. » 5 000

Arvoden m. m. till marinattachéer..................... „ 36 000

Anm.

Summa förslagsanslag kronor 43 988

För pensionerad personal avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda

bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Bil. nr 55.

Stat

för vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal.

Löneplan

och löne-

Antal.

grad enligt

vederbörligt

avlönings- regl eraen te.

Maskinist.........

1

C. 3

Eldare av l:a klass........

i

C. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 6 840: —

Avlöning till icke-ordinarie personal m. m., högst.............. ,, 39 160:_

Summa förslagsanslag kronor 46 000: —

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 6 840: —

Avlöning till icke-ordinarie personal m. m., högst.............. ,, 39 160:_

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 käft [Nr 196.)

o(11/553 28 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl Maj ds proposition nr 196.

Bil. nr 56.

Stat

för sjörullföriiigsbefälliavare med biträden.

An-

tal.

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm.............

i

3 600

3 600

Sjörullföringsbefälhavare i landsorten.............

2

3180

—

6 360

—

Sjörullföringsbiträde i Stockholm...............

1

2 340

—

2 340

—

Sjörullföringsbiträden i landsorten...............

5

2 130

—

10 650

Summa kronor

—

—

22 950

-

Anm. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar

uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest annan

personal för ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Maj:t.

Bil. nr 51.

Stat

för Sjökrigsliögskolau.

Löneplan

och löne-

An-

tal.

grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Summa

kronor.

nings-

reglemente.

Lärare.

Lärare i allmänna kursen, arvoden för ett till 25 veckor beräknat

läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet i

veckan ............................

_

_

12 250

_

Lärare i högre kurserna, arvoden för ett till 25 veckor beräknat

läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan ..........................

_

_

12 425

_

Ledare av krigsspelsövningar, arvoden för ett till 25 veckor beräk-

nät läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldig- het i veckan ........................

_

_

1050

_

Arvoden å högst 116 kronor per månad enligt chefens för högskolan

fördelning till repetitörer, som utöva repetitörstj änst med bibehål- lande av annan tjänstebefattning...............

—

—

1392

—

Summa högst kronor

—

—

27 117

Betjäning.

Expeditionsvakt........................

i

B. 5

—

—

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis kronor.....

—

—

—

—

Summa förslagsanslag kronor

27 117

—

Anm. Befattningen såsom expeditionsvakt uppehälles tillsvidare av personal å övergångsstat.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

179

Bil. nr 58.

Stat

för Sjökrigsskolan.

Lärare.

Lektor:

Lön................... 2 600: —

Tjänstgöringspenningar ......... 1 400: —

Ad-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- rcglemente.

Enhets-

kostnad.

Kronor.

Summa

kronor.

i

4 000

4 000

Arvoden för ett till 25 veckor beräknat läsår å 350 kronor

för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan för

lärare i elektroteknik och matematik med mekanik,

å 250 kronor för lärare i franska språket, national- ekonomi, varukännedom, bokföring, handelsrätt och

handelslära, å 75 kronor för lärare i intendenturtjänst,

organisationslära samt krigs- och sjölagar å sjöofficers- linjen ävensom i reglemente för marinen och krigs- lagar å kustartillerilinjen och i reglemente för mari- nen å marinintendentslinjen samt å 175 kronor för

lärare i övriga militära ämnen vid skolan i land:

28 X 350 ............kronor 9 800: —

42x250 ............ » 10 500: —

28x 75 ............ » 2100: —

102x175 ........... » 17 850:-

40 250

Lärare i gymnastik och vapenföring, tillika ledare av

kadettemas idrottsövningar, arvode........

—

—

—

—

800

—

Befälspersonal.

Kadettofficerare och kadettintendenter från flottan,

arvoden .....................

Kadettofficer från kustartilleriet, arvode.......

Kadettofficerare från flottan, arvoden å 45 kronor i 5

månader.....................

Läkare, arvode...................

7

1

2

1

—

540

—

3 780

540

450

1020

Betjäning.

Expeditionsvakt..................

Portvakt, arvode jämte fri bostad..........

1

1

B. 5

I

_

870

_

Summa högst kronor

51 710

-

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis ...........kronor_2 988: —

Summa förslagsanslag kronor 54 698: —

Anm. 1. Den tillökning i lön och tjänstgöringspenningar, som i enlighet med därom utfärdade

bestämmelser tillkommer lektor, utgår av avlöningsanslaget.

Anm. 2. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisning och vikariatsarvoden disponera

möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar i arvodesanslaget

till lärarna.

Anm. 3- Då läraren i gymnastik icke samtidigt med tjänstgöringen vid skolan uppehåller egen

beställning vid marinen, skall arvodet utgå allenast med 510 kronor för år.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl, Maj ds proposition nr 19(i.

Bil. nr 59.

Stat

för marinens underofflcersskolor.

För bestridande av undervisning i språk m. fl. ämnen:

Ersättningar efter av Kungl. Maj:t fastställda grunder och fördelning, förslagsvis

högst..............................kronor 15 500: -

Bil. nr 60.

Stat

för skeppsgosseskolorna.

E n h

e t s k o

t

nåd

Antal.

Lön.

Tjänstgörings-

Summa

Arvode.

penningar.

kronor.

Skolan 1 Karlskrona.

Rektor....................

i

4 000

—

2 000

—

6 000

—

Ordinarie ämneslärare............

5

2 200

—

1400

—

3 600

—

Extra ordinarie ämneslärare..........

*) 3

2 600

—

—

—

2 600

—

Skolan i Marstrand.

Ordinarie ämneslärare............

2)3

2 200

—

1400

—

3 600

—

Extra ordinarie ämneslärare..........

>)2

2 600

—

—

—

2 600

Å övergångsstat.

Ordinarie ämneslärare i Karlskrona......

1

2 200

—

1400

—

3 600

Ordinarie ämneslärare i Marstrand......

1

2 200

1400

—

3 600

—

Löner och tj änstgöringspenningar till ovanstående ordinarie beställningshavare kronor 42 000

Arvoden till ovanstående extra-ordinarie ämneslärare............ » 7 800:

Arvode till en förste lärare vid skolan i Marstrand............. -> 600:

Arvoden till 2 lärare i slöjd vid skolan i Karlskrona ä 400 kronor...... » 800:

Arvoden till 2 lärare i slöjd vid skolan i Marstrand å 300 kronor..... » 600:

Arvoden till timlärare å 110 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan............................... » 3 400:

Kostnader för inövande av hornblåsare och trumslagare vid skolan i Karlskrona » 420:

Arvode för inövande av hornblåsare och trumslagare vid skolan i Marstrand » 294:

Arvode till lärare för meddelande av undervisning åt de skeppsgossekåren i

Marstrand tillhörande skeppsgossar, vilka äro förlagda i Stockholm, å 50

kronor i månaden under 7 månader.................. » 350:

Summa kronor 56 264: —

*) Så länge å övergångsstat kvarstår en ordinarie ämneslärare, hålles ett arvode vakant.

s) Därav en tillika förste lärare.

Anm. 1. I den mån för arvoden till timlärare beräknat belopp icke behöver för ändamålet tagas

i anspråk, må så stor del, som erfordras, användas för avlönande av erforderliga extra

lärarkrafter för undervisningen i slöjd.

Anm. 2. Pensionsunderlaget för rektor skall utgöra 4,300 kronor. Därest befattningshavare varit

tillförordnad rektor, skall sådant vid bestämmande av pensionens belopp räknas

honom tillgodo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

Anm. 3. För ordinarie ämneslärare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor, efter 10 år med

ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor.

Anm. 4. Extra ordinarie ämneslärare skola anställas i mån av behov efter beslut av Kungl.

Maj:t i varje fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

m

Bil. nr 61.

Förteckning:

över i stat icke uppförda arvoden ui. in.

A Arvoden

1 till ordinarie

B. Arvoden

havare med

avlöning från

i anslag under

fjärde huvud- titeln, sjöfor-

till vissa icke- ordinarie

befattnings- havare m. fl.

ersättningar.

Summa

kronor.

svaret, m.

11.

Marinens centrala myndigheter m. fl.

Portvakt hos marinförvaltningen........

Portvakt i marinstaben (jämte fri bostad samt bränsle

468

—

r

468

och lyse)..................

—

_

540

540

1_

1 kontrollofficer i Bofors..........

1 200

—

—

-

1200

j—

Flottans station i Karlskrona.

Underekipagemästare vid flottans station i Karlskrona

Verkstadsintendenten vid marinens centrala beklädnads-

600

—

—

-

600

—

verkstad .............

1200

—

_

_

1200

__

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning . . .

348

—

—

348

-''

1 » ’> skeppsgossekårens » ...

282

—

—

—

282

-j

1 » » sjöreservens »

210

—

—

—

210

-j

1 » » flottans sjukhus »

—

—

144

—

144

_

1 eldare i stationsbefälhavarens kanslihus . . .

—

1570

_

1570

_

1 » i sjömanskårens matinrättning ...

—

—

2 450

—

2 450

_|

1 » i skeppsgossekårens » ...

—

2 450

—

2 450

-1

1 tillsyningsman vid stationens häkte och arrester .

174

—

—

_

174

_!

Uppbördsman vid skjutbanorna......

348

—

_

_

348

_|

Avdelningsföreståndare vid inskjutningsstationerna .

468

—

—

—

468

_

Biträde vid radiotelegrafverkstaden . . .

348

—

—

—

348

_i

Uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet . . .

1000

—

—

1000

—

Flottans station 1 Stockholm.

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning . . .

348

—

—

348

1 » » sjöreservens »

204

—

—

—

204

—

1 förestånderska för stationens tvätt- och badinrättning

1 uppbördsman, tillika maskinist, i stationens tvätt- och

badinrättning............

—

1170

—

1170

—

—

—

2 460

_

2 460

—

1 kontrollant i stationens tvätt- och badinrättning .

348

—

1

348

_

Tillsyningsman vid kustflottans måldepå vid Yitsgarn

—

600

-

600

—

Tillsyningsman vid stationens häkte och arrester .

174

_

_

174

_

Tillsyningsman vid flottans kruthus å Bergholmen . .

1 320

—

-

-i

1320

—

Skeppsgossekåren i Marstrand.

1 läkare ............

_

_

2 340

_l

2 340

_

Till vakthållning.........

—

—

5 846

—

5 846

_

1 uppbördsman vid matinrättningen.....

282

—

_

—

282

—

Vaxholms fästning

och

Vaxholms kustartilleriregemente.

Till juridiskt biträde åt kommendanten......

_

_!

300

_

300

_

1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar-Fredriksborg

282

—1

- 1

—i

282 1

-

Transport

9 604

_j

19 870 |

—

29 474

— 1

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Transport

1 uppbördsman vid matinrättningen å Vaxholms kastell

1 » » » » Siaröfortet . . .

1 » » » » Ängsholmsfortet

Tillsyningspersonal för bevakning:

1 tillsyningsman för Värmdö kruthus.......

1 ii ii Siaröfortet..........

1 ii » Ängsholmsfortet.......

Övrig tillsyningspersonal.............

1 maskinist vid varmbadinrättningen.........

Karlskrona fästning

och

Karlskrona kustartilleriregemente.

Till juridiskt biträde ................

1 uppbördsman vid matinrättningen i regementets kasern

i Karlskrona . .

1 ii » » A. Kungsholms fort .

1 » ii ii » Västra Hästholms

fort......

2 uppbördsman » matinrättningarna å Almö, Aspö eller

Oscarsvärn . . .

Tillsyningspersonal för bevakning..........

1 eldare vid matinrättningen i stadskasernen.....

2 » » värmeledningen » » .....

Älvsborgs fästning.

Tillsyningspersonal för bevakning..........

Hemsö fästning.

Tillsyningspersonal för bevakning..........

Summa kronor

A. Arvoden

till ordinarie

befattnings- havare med

avlöning från

anslag under

fjärde huvud- titeln, sjöför- svaret, m. fl.

B. Arvoden

till vissa icke- ordinarie

befattnings- havare m. fl.

ersättningar.

Summa

kronor.

9 604

19 870

29 474

210

—

—

—

210

—

72

—

—

—

72

—

72

—

—

—

72

200

200

870

—

—

—

870

—

870

—

—

—

870

—

—

—

'') 3 940

—

3 940

—

2 920

2 920

300

300

282

_

_

_

282

_

210

—

—

—

210

—

144

—

—

—

144

—

144

_

_

_

144

_

—

—

*) 4 980

—

4 980

—

—

—

2190

—

2190

—

—

—

2 832

2 832

—

—

—

>) 1 450

-

1450

—

-

>) 840

840

12 678

39 322

—

52 000

—

''■) Arvodena utgå enligt av marinförvaltningen fastställd fördelning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Merj:ts proposition nr 196.

1S3

Bil. nr 62.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer ock stater in. it.

för budgetåret 1928—1929.

Kronor.

Summa

z.

c

o

14

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater

för:

Kårer och stater m. m.

Flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår

och skeppsgossekår.............

7 637 702

—!

Kustartilleriets officerskår, underofficerskår,

manskap m. fl................

1 576 820

Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,

marinläkarkåren m. fl............

1 146 440

—1

Vid marinstaben anställd personal ......

43 988

—

Vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd perso-

nal...................

46 000

—I

Sjörullföringsbefälhavare med biträden ....

22 950

—I 10 473 900

—

Undervisningsverken.

Sjökrigshögskolan..............

27117

—

Sjökrigsskolan................

54 698

—

Marinens underofficersskolor.........

15 500

-1

Skeppsgosseskolorna.............

56 264

— | 153 579

—

10 627 479

_

B. Felräkningspenningar, förslagsvis........

—

—! —

—

2 400

—

C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis

—

—i

—

7 000

—

D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stations-

kontoren m. fl. expeditioner, högst......

—

— —

—

60 000

—

E. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kust-

artilleriet och skeppsgossekåren i Marstraud,

förslagsvis..................

—

— —

—

4 380

—

F. Ekiperingshjälp, förslagsvis...........

—

—

29 450

—

G. Arvoden m. m. enligt förteckning........

—

1 ~

—

52 000

—

H. Kostnader för musikelever vid flottan......

—

—1 —

—

1000

—

I. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet . .

—

—

—

800

—

J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m., förslagsvis...........

—

—1 —

—

12 000

—

K. Alderstillägg, förslagsvis...........

—

—i —

—

11 400

—

Summa kronor

1 ~

10 807 909

—

Härutöver beräknas i merkostnad för manskap, kvar-

stående å äldre löneplan.............

-

—

200 000

—

11 007 909

Härifrån avgå följande poster:

Ersättning för tjänstebostäder...........

—

—! 125 000

—1

—

—

Besparing på grund av vakanser bland högbåtsmän

—

47 000

— 1

172 000

—

Återstår summa förslagsanslag

—

-; —

-1

10 835 909

—

eller avrundat 10,840.000 kronor.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Bil. nr 63.

Stat

för officerare och underofficerare in. U. vid flygvapnet.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal.

enligt veder-

Antal.

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente.

reglemente.

Chef, generalsperson

Civllmllltär personal m. fl.

(flaggman) ..............

1

0. 8

Flygöveringenjör ., ......

1

C. 14

Överste (kommendör) ...

1

0. 6

Förste flygingenjörer ...

2

C. 13

Överste eller överstelöjt-

Flygingenjörer av 1. gr.

2

C. 12

nant (kommendör eller

» » 2. »

3

C. 11

kommendörkapten av

Flygingenjör » 3. »

1

C. 10

1. graden) ...............

Majorer (kommendör-

1

O. 6 eller 0. 5

Bataljonsläkare...........

1

C. 9

Verkmästare av 1. kl....

4

C. 6

kaptener av 2. graden)

4

0. 4

» » 2. » ...

4

C. 4

Kaptener.....................

17

0. 3

Tyghantverkare.......:....

4

C. 3

Löjtnanter ..................

18

0. 2

Vapenhantverkare........

4

C. 3

Intendenturp ersonal.

Överstelöjtnant eller ma- jor ur intendenturkåren

Maskinister.................

Eldare av 1. kl.............

Förrådsvaktmästare......

4

4

4

C. 3

C. 1

C. 1

(1. marinintendent avi.

eller 2. löneklassen) ...

1

0. 5 eller 0. 4

Civil personal.

Kaptener ur intendentur- kåren (marinintenden-

Expeditionsvakt...........

1

Avd. B. 5

ter av 1. graden.)......

Löjtnant ur intendentur-

3

0. 3

Pensionerad personal.

kåren (marinintendent

av 2. graden)............

1

0. 2

Officer, registrator och

bibliotekarie hos flyg-

Underofficerare.

styrelsen..................

1

_

Förrådsförvaltare........

7

Uo. 4

Officer, intendentur-

Fanjunkare................

11

Uo. 3

utbildad...................

1

Sergeanter ..................

16

Uo. 2

Underofficerare............

14

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 639 958: —

Vikariatsersättning till ovanstående civila beställningshavare .............. » 150: —

Summa förslagsanslag kronor 640 108: —

Anm. 1. De i staten upptagna ordinarie beställningshavarna skola vara underkastade

transport till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive

marinen.

Anm. 2. De för pensionerad personal avsedda befattningarna skola, därest Kungl. Maj:t

icke annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition nr 196.

185

Bil. nr 64.

Stat

för 1. flygk&ren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal.

enligt veder-

Antal.

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Furir av 1. klassen ......

i

Maf. 5

Vapenhantverkarfurir av

» »2. »

i

Maf. 4

2. klassen ...............

1

Maf. 4

Korpraler .................

4

Maf. 3

Hantverksfurir av 2.

Vicekorpraler..............

5

Maf. 2

klassen....................

1

Maf. 4

Volontärer ..................

14

Maf 1

Hantverkskorpral.........

1

Maf. 3

Sjukvårdsfurir av 2.

Hantverksvicekorpral ...

1

Maf. 2

klassen.....................

1

Maf. 4

Hantverkssoldater ......

4

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............... kronor 28 176: —

Summa förslagsanslag kronor 28 176: —

Anm. Vid''vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som

till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Bil. tir 65.

Stat

för 2. flygkåren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal.

enligt veder- börligt

Antal.

enligt veder-,

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

2

Maf. 5

Vapenhantverkarkorpral

1

Maf. 3

» » 2. »

2

Maf. 4

Hantverksfurir av 1.

Korpraler ..................

3

Maf. 3

klassen.....................

1

Mai. 5

Vicekorpraler...............

5

Maf. 2

Hantverksfurir av 2.

Volontärer ..................

14

Maf. 1

klassen.....................

1

Maf. 4

Sjukvårdsfurir av 2.

Hantverkskorpraler......

2

Maf. 3

klassen..................

1

Maf. 4

Hantverksvicekorpral er..

2

Maf. 2

Vapenhantverkarfurir av

Hantverkssoldater .

7

Maf. 1

2. klassen ...............

1

Maf. 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 36 432: —

Summa förslagsanslag kronor 36 432: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som

till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj.ts proposition w 196.

Bil. nr 66.

stat

för 3. flygkåren.

Löneplan

och lönegrad

Antal.

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente.

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

2

Maf. 5

Furir av 2. »

1

Maf. 4

Korpraler ...................

3

Maf. 3

Vicekorpraler...............

6

Maf. 2

Volontärer ..................

Sjukvårdsfurir av 2.

23

Maf. 1

klassen..................

1

Maf. 4

Sjukvårdskorpral .........

Vapenhantverkarfurir av

1

Maf. 3

2. klassen ...............

1

Maf. 4

Antal.

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente.

Vapenhantverkarkorpral

Hantverksfurir av 1.

1

Maf. 3

klassen .....................

Hantverksfurir av 2.

1

Maf. 5

klassen.....................

1

Maf. 4

Hantverkskorpraler......

2

Maf. 3

Hantverks vicekorpraler

2

Maf. 2

Hantverkssoldater........

8

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 42 936: —

Summa förslagsanslag kronor 42 936: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som

till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Bil. nr 67.

Stat

för 4. fljgkåren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal.

enligt veder-

Antal.

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente.

regi emente.

Manskap.

Vapenhantverkarfurir av

Furir av 1. klassen......

1

Maf. 5

2. klassen ................

1

Maf. 4

Korpraler....................

3

Maf 3

Hantverksfurir av 1.

Vicekorpraler..............

4

Maf. 2

klassen.....................

1

Maf. 5

Volontärer ..................

6

Maf. 1

Hantverkskorpral.........

1

Maf. 3

Sjukvårdsfurir av 2.

Hantverksvicekorpral ...

1

Maf. 2

klassen.....................

1

Maf. 4

Hantverkssoldat ..........

1

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 18 480: —

Summa förslagsanslag kronor 18 480: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som

till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

187

Bil. nr 68.

Stat

för flygskolan.

Löneplan

Löneplan |

och lönegrad

och lönegrad |

Antal.

enligt veder-

Antal.

enligt veder-]

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

i

Furirer av 1. klassen ...

2

Maf. 5

V apenhantverkarkorpral

i

Maf. 3

Korpraler ..................

3

Maf. 3

Hantverksfurir av 1.

Vicekorpraler ..............

6

Maf. 2

klassen.....................

i

Maf. 5

Volontärer ..................

12

Maf. 1

Hantverkskorpral.........

i

Maf. 3

Sjukvårdsfurir av 2.

Hantverks vicekorpraler

2

Maf. 2

klassen....................

1

Maf. 4

Hantverkssoldater ......

5

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 28 056: —

Summa förslagsanslag kronor 28 056: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de löner, som

till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 69.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. in.

för budgetåret 1928—1929.

Kronor.

Summa

kronor.

A.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för:

Officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet.....

040 108

—

1. flygkåren........................

28 176

—

2. » .......................

36 432

—

3. » ........................

42 936

—

4. » .............

18 480

—

Flygskolan........................

28 056

—

794 188

_

B.

Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppför-

band...........................

—

—

15 820

—

C.

Arvoden för upprätthållande av veterinärvården........

—

—

325

—

D.

Felräkningspenningar, förslagsvis...............

—

—

1000

—

E.

Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis..........

—

—

1400

—

F.

Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 20 volontärer .

-

-

1 000

—

G.

Gottgörelse för tjänstehäst..................

—

-

250

—

H.

Ekiperingshjälp, förslagsvis..................

—

—

1800

—

I.

Vissa arvoden m. m., förslagsvis...............

—

—

9 830

—

J.

Rekryteringskostnader, förslagsvis...............

—

-

3 500

—

K.

Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis............

—

—

33 600

—

L

Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under tjänst-

göring vid flygvapnet, förslagsvis..............

---

—

7104

—

M.

Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis..........

—

—

21000

--

N.

Flyttningsersättning, förslagsvis...............

—

-

14 000

—

0.

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis . . .

—

—

4 200

—

Summa kronor

—

909 017

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr li)6.

1H9

Bil. A.

Lönenämiidens förslag till

löneplan för extra ordinarie tjänstemän (Eo).

Lönegrad

Lön

e k 1 a

8 S

Nr

Omfattar

löneklasserna

nr

Nr

Ort

s g r

upp

A

c

o

E

F

1 G

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

a

1,320

1,386

1,452

1,518

1,584

1.650

1,716

1

b, c, 1—4

b

1,380

1,446

1,512

1,578

1,644

1,710

1.776

2

c,"*l—5

C

1,440

1,506

1,572

1,638

1,704

1,770

1,836

3

1-6

1

1,500

1,566

1,632

1,698

1,764

1,830

1,896

4

2-7

2

1,620

1,692

1,764

1,836

1,908

1,980

2,052

5

3—8

3

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

6

4-9

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

7

5—10

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

8

6-11

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

9

7-12

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

10

8—13

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2.772

2,880

2,988

11

9-14

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

12

10-15

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

13

11—16

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3.486

14

12-17

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

15

13—18

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

It!

14—19

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

17

15-20

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

18

16-21

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4.440

4.596

19

17-22

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

20

18-22

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

21

19-23

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

22

20-24

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

23

21-25

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6.210

6,420

24

22—26

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

25

23-27

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

26

24-28

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

27

25—29

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

26

7,140

7,380

7.620

7,860

8,100

8,340

8,580

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8.580

8,820

9,060

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9.540

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

Bil. B.

Lönenämndens förslag till

löneplan för kvinnlig- sjukvårds- och ekonomipersonal (K).

Lönegrad

Begynnelselön

Lön

efter en tjänstetid av:

3 år

6 år

9 år

1......

480

570

660

750

2......

660

750

840

930

3......

780

870

960

1,050

4......

900

990

1,080

1.170

5......

1,050

1,170

1,290

1.410

6.. .

1,170

1,290

1.410

1,530

7......

1.290

1.410

1,530

1,650

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. C.

Lönenämndens förslag till

tjänstefel’teckning

angivande de särskilda lönegrader inom löneplanen för extra ordinarie

tjänstemän vid försvarsväsendet, till vilka sådana tjänstemän äro

att hänföra.

Löneplnn JE. o.

Lönegrad

Tjänster vid:

Armén

1

Marinen

Flygvapnet

l:a lönegraden ...

—

—

—

2:a lönegraden ...

Skrivbiträde vid artille- riets fabriker och verk- städer samt vid inten- denturförråd.

Vaktmästare vid högvak- ten i Stockholm.

Manlig betjäning (loge- mentsuppassare, gårds- karl, hästskötare, köks- karl, slottsuppassare)

vid krigsskolan.

Eldare och biträde (ma- skinist) vid badinrätt- ningen vid ridskolan.

Stallbetjänt vid ridskolan.

Gårdsvaktmästare vid gar- nisonssjukhuset i Stock- holm.

Portvakt, tillika gårdskarl,

vid garnisonssjukhuset

i Boden.

Hästskötare vid general- stabens stall.

Hästskötare (körkarl) vid

remontdepå.

Eldare vid arméförvalt- ningens ämbetshus.

Eldare vid generalstabens

m. fl. myndigheters äm- betshus.

Eldare och gårdskarl vid

fortifikationshuset i Bo- den.

Skrivbiträde vid flottans

varv, stationskontor

och expeditioner för

stationsbefälhavare

och stationsintendent.

3:e lönegraden ...

—

—

—

4:e lönegraden ...

Kontorsbiträde vid artil- leriets fabriker och verk- städer samt vid inten- denturförråd.

Bitarebiträde vid artille- riets fabriker och verk- städer.

Eldare av 2:a klass vic

gamisonssjukhuset i

Stockholm.

Kontorsbiträde vid flot- tans varv, stations- kontor och expeditio- ner för stationsbefäl- havare och stations- intendent.

Kontorsvakt vid flottans

varv och stationskon- tor.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

191

Lönegrad

T

iänster vid:

Armén

Marinen

Flygvapnet

4:e lönegraden ...

Eldare och gårdskarl vid

garnisonssjukhuset i

Karlsborg.

Eldare av 2:a klass vid

garnisonssjukhuset i

i Boden.

Eldare och gårdskarl vid

garnisonssjukhuset i

Linköping.

Bitarebiträde vidflottans

varv.

Sjukbesökare vid flot- tans stationer.

Eldare av 2:a klass vid

flottans sjukhus i Karls- krona.

5:e lönegraden ...

Förman (vaktmästare, lo- gementsuppassarför- man, stallförman, ma- skinist, hovslagare, dag- vakt) vid krigsskolan.

Stallförman vid ridskolan.

Eldare av 2:a klass vid

regemente (kår).

Vaktmästare vid artilleri- stabens lokaler vid ar- tillerigården.

Vaktmästare vid militär- förval tningskursen.

Fodermarsk vid remont- depå.

Förman av 2:a klass vid

förråd samt vid sjö- manskårens matinrätt- ningar och kaserner.

Eldare av 2:a klass

vid kår (flyg- skolan).

6:e lönegraden ...

Eldare av l:a klass vid

garnisonssjukhuset i

Stockholm.

Automobilförare vid gar- nisonssjukhuseni Stock- holm och Boden.

Fodermarsk vid general- stabens stall.

Vallmästare i Karlsborg.

7:e lönegraden ...

Kanslibiträde vid artille- riets fabriker och verk- städer samt vid inten- denturförråd.

Laboratoriebiträde vid ar- tilleriets fabriker och

verkstäder.

Laboratoriebiträde vid ar- tilleri- och ingenjörhög- skolan.

Maskinist vid arméför- förvaltningens ämbets- hus.

Maskinist vid general- stabens m. fl. myndig- heters äinbetshus.

Förrådsvaktmästare vid

fortifikationsförvaltnin- gen i Karlsborg.

Förrådsvaktmästare vid

fortifikationsförvaltnin- gen i Boden.

Kanslibiträde vidflottans

varv, stationskontor

och expeditioner för

stationsbefälhavare

och stationsintendent.

Laboratoriebiträde vid

flottans varv.

Förman av l:a klass vid

förråd samt vid sjö- manskårens matinrätt- ningar och kaserner.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl Maj ds proposition nr 196.

Lönegrad

T j

änster vid:

Armén

1

Marinen

Flygvapnet

8:e lönegraden ...

i

Kontorist vid artilleriets

fabriker och verkstäder

samt vid intendentur- förr&d.

Trädgårdsmästare vid gar- nisonssjukhuset i Bo- den.

Skogvaktare vid skogs- förvaltningen å Järva- fältet, vid Tingstäde, i

Karlsborg och i Boden.

Kontorist vid flottans

varv, stationskontor

och expeditioner för

stationsbefälhavare

och stationsintendent.

9:e lönegraden ...

Extra poliskonstapel i

Boden.

Extra poliskonstapel vid

flottans stationer.

10:e lönegraden...

Förste kontorist vid ar- tilleriets fabriker och

verkstäder samt vid in- tendenturförråd.

Maskinist vid garnisons- sjukhuset i Stockholm.

Förste kontorist vid flot- tans varv och stations- kontor.

Arbetsförman av 2:aklass

vid flottans varv.

I lLe lönegraden..

Ritare av 2:a klass vid

artilleriets fabriker och

verkstäder.

Ritare av 2:a klass vid

flottans varv.

Ritare av 2:a klass

vid central flyg- verkstad.

12:e lönegraden...

—

Arbetsförman av l:a klass

vid flottans varv.

—

i 13:e lönegraden...

Kontorsskrivare av 2:a

klass vid artilleriets fa- briker och verkstäder

samt vid intendentur- förråd.

Stallföreståndare vid ge- neralstabens stall.

Kontorsskrivare av 2:a

klass vid flottans varv.

Kontorsskrivare

av 2:a klass vid

central flygverk- stad.

14:e lönegraden...

Mästare vid flottans varv

och kronobageriet i

Karlskrona.

Mästare vid cen- tral flygverk- stad.

15:e lönegraden...

Kontorsskrivare av l:a

klass vid artilleriets fa- briker och verkstädei

samt vid intententur- förråd.

Laborant vid artilleriets

fabriker och verkstäder.

Ritare av La klas vid ar- tilleriets fabriker och

verkstäder.

Kontorsskrivare av La

klass vid flottans varv.

Laborant vid flottans

varv.

Ritare av La klass vid

flottans varv.

Kontorsskrivare

av La klass vid

central flygverk- stad.

Ritare av La klass

vid central flyg- verkstad.

16:e lönegraden..

—

Verkmästare av 2:a

klass vid flottans varv

17:e lönegraden.

—

'' —

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 196.

193

Lönegrad

Tjänster vid:

Armén

Marinen

Flygvapnet

18:e lönegraden...

Konstruktör vid artille- riets fabriker och verk- städer.

Konstruktör vid flottans

varv.

Verkmästare av l:a klass

vid flottans varv.

Konstruktör vid |

centralflygverk-j

stad.

i 19:e lönegraden...

—

—

—

20:e lönegraden...

—

21:a lönegraden...

—

—

—

22:a lönegraden...

—

—

—

23:e lönegraden...

—

—

—

24:e lönegraden...

—

—

—

25:e lönegraden...

—

—

—

26:e lönegraden...

—

—

_

27:e lönegraden...

—

—

Bil. D.

Lönenämndens förslag till

tj ä n steför teckning

angivande de särskilda lönegrader inom löneplanen för kvinnlig sjukv&rdsoch

ekonomipersonal vid försvarsväsendet, till vilka

sådan personal är att hänföra.

Löneplan K.

Lönegrad

B e f

ittningar vid:

Armén

Marinen

Flygvapnet |

1

l:a lönegraden ...

Undersköterska vid gar- nisonssjukhusen i Stock- holm och Boden.

_\

i

2:a lönegraden ...

Kokerska vid truppför- band (regemente, kår,

självständigt förlagt

kompani), som icke hän- förts under 3. lönegra- den.

Kokerska vid ridskolan.

Kokerska vid garnisons- sjukhusen i Stockholm

och Boden.

Kokerska vid Karlskrona

kustartilleriregemen- tes till Kungsholms

fort förlagda del.

Kokerska vid kår

(flygskolan).

j

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 häft. (Nr 196.) soi/sss 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Lönegrad

B e f

attningar vid

Armén

Marinen

Flygvapnet

3:e lönegraden ...

Kokerska vid garnisons- (regements-)sjukhusen i

Karlsborg, Linköping,

Skövde, Eksjö, Örebro,

Sollefteå och Visby.

Kokerska vid truppför- band (regemente eller

kår), som är förlagt till

Stockholm.

Kokerska vid krigsskolan.

Kokerska vid Vaxholms

kustartilleriregemente

4:e lönegraden ...

Hushållerska vid krigs- skolan.

Tvättförestånderska vid

garnisonssjukhusen i

Stockholm och Boden.

Kokerska (köksförestån- derska) vid flottans

sjukhus i Karlskrona.

Tvättförestånderska vid

flottans sj ukhus i Karls- krona.

5:e lönegraden ...

Översköterska (avdel- ningssköterska) vid gar- nisonssjukhuseni Stock- holm, Boden och Karls- borg.

Sjuksköterska vid arméns

sj uksköterskekår.

Sjuksköterska vid krigs- skolan.

Köksförestånderska vid

garnisonssjukhusen i

Stockholm och Boden.

Avdelningssköterska och

nattsköterska vid flot- tans sjukhus i Karls- krona.

Sjuksköterska vid skepps- gossekåren i Marstrand.

Sjuksköterska vid kust- artilleriregemente.

6:e lönegraden ...

Översköterska (opera- tionssköterska) vid gar- nisonssjukhuset i Bo- den.

Översköterska (röntgen- sköterska) vid garnisons- sjukhuset i Boden.

Operationssköterska vid

flottans sjukhus i Karls- krona.

7:e lönegraden ...

Husmoder vid garnisons- sjukhusen i Stockholm

och Boden.

Översköterska (husmo- der) vid flottans sjuk- hus i Karlskrona.

—

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:288 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Ma j ds proposition angående vissa avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel m. m., i vad, avser anvis s. 10 i texten
  2. Rskr. 1928:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel m. m. jämte i ämnet väckta s. 1 i texten
  3. BU 1928:52 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel m. m., i vad avser anvisande av ett extr s. 1 i texten
  4. SU 1928:114 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel in. in. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten