Angående bidrag av statsmedel till pension åt överkonstapeln A. Strandkvist
1928-01-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1928:20, Angående bidrag av statsmedel till pension åt överkonstapeln A. Strandkvist
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 20
1
Nr 20.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående bidrag av
statsmedel till pension åt överkonstapeln A. Strandkvist;
given Stockholms slott den 13 januari 1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Jakob Pettersson.
Utdrag av protokollet över social ärendeti, hållet inför
Hans M"j:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 13 januari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Pettersson anför:
Med skrivelse den 17 november 1926 har länsstyrelsen i Malmöhus län
underställt Kungl. Maj:ts prövning en framställning från länets landstings
förvaltningsutskott om bidrag av statsmedel till pension, som av landstinget
tillerkänts överkonstapeln August Strandkvist, vilken varit anställd vid landstingets
polisavdelning.
Innan jag ingår på denna framställning, vill jag erinra om att enligt 3 §
i lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet i riket polismän må till förstärkning
av den för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet avsedda
polispersonalen inom visst landstingsområde anställas för landstingsområdet,
samt att enligt 15 § 3 mom. i samma lag landsting, som på annat
sätt än genom pensionsförsäkring i statens pensionsanstalt ombesörjer penBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 15 häft. (Nr 20.)
56 28
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
sionering av ordinarie befattningshavare, som anställts för landstingsområdet,
är berättigat till bidrag av statsverket med en tredjedel av den till sådan
befattningshavare utgående pensionen. Vidare är att erinra om övergångsbestämmelsen
till förordningen den 6 juni 1925 (nr 172) med vissa bestämmelser
angående befattningshavares vid polisväsendet rätt till lön och pension
m. m. Denna övergångsbestämmelse innehåller, att polis- eller fjärdingsman,
vars anställning vid polisväsendet vid den tidpunkt, från vilken lagen
om polisväsendet i riket skall lända till efterrättelse i avseende å det område,
för vilket han är anställd, kan betraktas såsom ordinarie, äger att, då
fråga uppstår om honom tillkommande rätt till pension, tillgodoräkna sig hela
den tid, som han i en följd innehaft dylik anställning för området. Förenämnda
författningar hava, såvitt de avse för landstingsområde anställda
polismän, trätt i kraft den 1 januari 1926.
Förvaltningsutskottets nyssnämnda framställning är av i huvudsak följande
innehåll:
Genom beslut vid sammanträde den 9 september 1925 hade Malmöhus
läns landsting bestiimt, att inom landstingsområdet skulle för år 1926
vara anställd ordnings- och säkerhetspolis, benämnd centralpolis, bestående
av elva polismän, därav en kommissarie och två överkonstaplar, samt eu
vaktmästare; och skulle samtliga nämnda befattningar vara icke ordinarie.
Landstinget hade tillika beslutat, att för utredning av frågan om behovet av
anställande av en särskild ordningspolisavdelning samt de frågor i samband
därmed, som enligt lagen om polisväsendet i riket skulle av landstinget avgöras,
utse en kommitté med uppdrag att förelägga 1926 års landsting resultatet
av utredningen tillika med de förslag, till vilka utredningen gåve
anledning.
I anslutning till förslag av nämnda kommitté hade landstinget sedermera
vid sammanträde den 8 september 1926 beslutat, bland annat, att inom
landstingsområdet skulle för tiden från och med den 1 januari 1927 till och
med den 31 december 1931 anställas en ordningspolisavdelning, bestående
av en kommissarie, en överkonstapel, fyra konstaplar och eu vaktmästare,
vilka befattningar skulle vara icke ordinarie, ävensom att överkonstapeln
August Strandkvist, vilken vore född den 20 maj 1869 och varit anställd
vid landstingets polisväsen sedan den 1 januari 1905, skulle entledigas
med utgången av år 1926 samt tilldelas en årlig pension av 2,340 kronor
jämte dyrtid stillägg enligt de grunder, som gällde för befattningshavare vid
statens i avlöningshänseende ny reglerade verk; och hade landstinget i samband
därmed uppdragit åt förvaltningsutskottet att ingå till Kungl. Maj:t
med ansökan om statsbidrag till den pension, som beviljats överkonstapeln
Strandkvist.
Enär Strandkvists anställning, vad anginge tiden före den 1 januari 1926,
måste betraktas såsom ordinarie, hade han, därest han även för år 1926 beretts
ordinarie anställning, enligt övergångsbestämmelsen till förordningen
den 6 juni 1925 med vissa bestämmelser angående befattningshavares vid
polisväsendet rätt till lön och pension m. nr., otvivelaktigt varit berättigad
att i fråga om rätt till pension tillgodoräkna sig hela den tid, han varit
anställd vid landstingets polisväsen, och hade skyldighet uppstått för statsverket
att enligt 15 § i lagen om polisväsendet i riket bidraga med en
tredjedel av den till Strandkvist utgående pensionen.
Den omständigheten att Strandkvist för år 1926 beretts endast icke ordi
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 3
narie anställning liade haft sin grund i igångsättandet av förenämnda utredningsarbete
och syntes därför icke rimligen böra föranleda, att landstinget
ginge miste om det statsbidrag, varom stadgades i det åberopade
lagrummet.
På grund härav har förvaltningsutskottet hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte förklara hinder ej möta för landstinget att enligt den i 15 § 3 mom.
i lagen om polisväsendet i riket angivna grund erhålla bidrag av statsmedel
till den årliga pension, landstinget beviljat Strandkvist.
I förenämnda skrivelse den 17 november 1926 har länsstyrelsen i Malmöhus
län förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till ansökningen.
Till följd av remiss har statskontoret den 18 februari 1927 avgivit utlåtande
i ärendet och därvid, efter omförmälan av förberörda bestämmelse i 15 §
3 mom. av lagen om polisväsendet i riket och med erinran att det i nämnda
författningsrum avsedda statsbidraget utginge av förslagsanslaget till polisväsendet
i riket, anfört i huvudsak följande.
Då överkonstapeln Strandkvist vid avgången från tjänsten ej varit ordinarie
befattningshavare, vore Malmöhus läns landsting ej lagligen berättigat
att av statsverket utfå bidrag till hans pensionering. Den ifrågavarande
framställningen syntes alltså icke kunna bifallas utan riksdagens hörande.
Då emellertid den omständigheten att Strandkvist icke vid avgången från
tjänsten varit ordinarie befattningshavare berott på en utredning av frågan
om behovet av särskild ordnings- och säkerhetspolis för Malmöhus län,
hemställde statskontoret, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att från riksstatsanslaget till polisväsendet i riket finge utan hinder av att
Strandkvist ej vid avgången från tjänsten innehade ordinarie befattning utgå
bidrag till hans pension i överensstämmelse med föreskrifterna i 15 § 3 mom.
av lagen om polisväsendet i riket.
Mot beloppet av den Strandkvist beviljade pensionen å 2,340 kronor syntes
intet vara att erinra. Det belopp, varmed, därest allmänna grunder varit
gällande, statsbidrag till Strandkvists pension skulle hava utgått, hade bort
utgöra 780 kronor.
Enligt från länsstyrelsen i Malmöhus län inhämtad upplysning har länsstyrelsen
med stöd av 14 § 1 mom. i lagen om polisväsendet i riket, efter
underställning, fastställt landstingets förberörda vid sammanträde den 8
september 1926 fattade beslut i fråga om pensionsförmåner åt överkonstapeln
Strandkvist. Länsstyrelsens beslut i ämnet har sedermera vunnit laga kraft.
Såsom av det anförda framgår, innehava samtliga vid Malmöhus läns landstings
polisväsen anställda befattningshavare sedan den tidpunkt, då 1925
års polislagstiftning trädde i kraft i avseende å dem, icke ordinarie anställning.
Vid sådant förhållande är staten icke enligt nämnda lagstiftning pliktig
att bidraga till berörda befattningshavares pensionering. I förevarande fall
föreligger emellertid det förhållandet, att Strandkvist under en tid av 20 år
varit anställd vid landstingets polisväsen redan före tillkomsten av 1925 års
lagstiftning och att i likartade fall statsbidrag till pension på grund av till
riksdagen avlåtna propositioner blivit av riksdagen medgivet. Under sådant
förhållande synes det mig skäligt, att bidrag till Strandkvists pensionering
Departements
chefen.
4
Kungl. Majas proposition nr 20
utgår av statsmedel, och torde i sådant avseende vad av landstinget begärts
eller en tredjedel av den utgående pensionen — inräknat dyrtidstillägg —
böra medgivas. Statsbidraget synes böra utgå från och med ingången av år
1927 och bestridas från förslagsanslaget till polisväsendet i liket.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att till den överkonstapeln August Strandkvist av Malmöhus
läns landsting beviljade pensionen å 2,340 kronor jämte dyrtidstillägg
må, räknat från och med ingången av år 1927, från
förslagsanslaget till polisväsendet i riket utgå statsbidrag med
en tredjedel av de Strandkvist sålunda tillkommande pensionsförmånerna.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Ullman.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:352 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten