Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

1928-01-18 · 207 sidor, varav 199 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 199 av 207 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:210, Angående försäljning av vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

1

Nr 210.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa

kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar;

given Stockholms slott den 16 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt i punkterna l:o—76:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

TJtdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg,

von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar

och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka

ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom

följande:

l:o.

Kronoegendomen V4 mantal Skogsbo nr 1 i Tierps socken av Uppsala Skogsbo nr

län har utarrenderats till den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld av l,5u0 1 Uf?*ala

kronor. Efter nämnda tidpunkt är egendomen utarrenderad under ett år

mot en årlig avgäld av 1,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 177 häft. (Nr 210.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements
chefen.

Å egendomen har under år 1925 hållits arrendeuppskattning. Av instrumentet

över förrättningen med tillhörande handlingar, däribland en

av förste lantmätaren F. W. Mossberg genom Fr. Enhörning år 1897 över

egendomens inägor upprättad karta jämte en år 1917 av distriktslantmätaren

H. J. Schönherg upprättad beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, fördelad i två varandra angränsande skiften, hemskiftet och

skogsskiftet, är belägen 6 kilometer från Tierps järnvägsstation och köping

samt innehåller en areal av 168.0296 hektar, därav 50.827 hektar åker och

tomt, 2.939 hektar ängs- och odlingsmark, 113.019 hektar avrösningsjord,

omfattande 64.0 2 hektar produktiv skogsmark, samt 1.244 6 hektar impediment.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomen är taxerad för 34,900 kronor, därav 25,900 kronor för jordbruket

och 9,000 kronor för skogen.

Uppskattning smännen hava, med förordande av nybyggnad av manhus

och källare för en kostnad av 9,309 kronor samt fritt virke, föreslagit

egendomens fortsatta utarrendering mot en arrendeavgäld av 1,210 kronor

och med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn, P. J. Melin, som under

19 år innehaft arrendet samt väl underhållit husen och hävdat inägorna.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av den gjorda

uppskattningen.

Vid besiktning å egendomen hava de av domänstyrelsen jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga för utredning

angående vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till mindre

jordbruk (kronojordstyckningssakkunniga) föreslagit, att egendomen måtte

antingen ostyckad försäljas eller ånyo utarrenderas, ävensom meddelat, att

egendomens arrendator förklarat sig önska förvärva densamma.

Egendomen har undergått saluvärdering under år 1927, därvid egendomen

av uppskattningsmännen åsatts ett saluvärde av i runt tal 79,000

kronor, därav 32,436 kronor 20 öre för inägorna, 500 kronor för kapitaliserad

utdelning från häradsallmänning och 46,053 kronor 25 öre för skog

och skogsmark.

Länsstyrelsen ävensom överjägmästaren hava icke haft något att erinra

mot egendomens försäljning.

Med skrivelse den 30 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid med hänsyn till den jämförelsevis

kostsamma nybyggnad, som torde erfordras, för sin del funnit det vara

för statsverket fördelaktigast att avyttra egendomen. Styrelsen har åsatt

egendomens skog ett saluvärde av 38,353 kronor 25 öre. Egendomens

saluvärde skulle därför belöpa sig till i runt tal 71,290 kronor.

Under åberopande av den lämnade utredningen får jag tillstyrka egendomens

försäljning i enlighet med domänstyrelsens förslag. Jag hemställer

fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V* mantal Skogsbo nr 1 i Tierps

socken av Uppsala län må försäljas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

3

antingen till egendomens nuvarande arrendator, P.

J. Molin, mot ovanberörda köpeskilling, 71,290 kronor,

att erläggas med en sjättedel vid tillträdet den 14

mars 1929 och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande

fem år samt under villkor i övrigt att egendomen

försäljes i det skick den vid tillträdet befinnes,

att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i länet,

som har att så snart första sjättedelen av köpeskillingen

erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden därav

avlämnats å egendomen utfärda köpebrev, att egendomen

skall i jordeboken upptagas under titel allmänt

frälse, att köparen svarar för de å egendomen för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,

samt att köparen ensam vidkännes alla med lagfart å

fanget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

kostnaderna för inteckning i egendomen till säkerhet

för berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde P. J. Melin icke begagnar sig av

nämnda medgivande att förvärva egendomen, å offentlig

auktion till den högstbjudande under de i brevet den

29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för

köpare den 14 mars 1929.

2:o.

Kronoegendomen ''/2 mantal Uppeby nr 1 i Hacksta socken av Uppsala Uppeby nr i

län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld uPPsala län

av 630 kronor. Domänstyrelsen har efter nämnda tid ombestyrt egendomens

skötsel under ytterligare ett år.

Å egendomen har hållits arrendeuppskattning under år 1925. Av instrumentet

över nämnda förrättning med tillhörande handlingar, däribland en

av förste lantmätaren F. W. Mossberg över egendomen upprättad karta med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen ä ömse sidor om byvägen mellan Löths och Hacksta

kyrkor, l.i mil från Grillby och 2.2 mil från Enköping, är fördelad i tre

skitten, hemskiftet, skogsskiftet och det 3 kilometer från gården liggande

Rörmyrskiftet.

Egendomen omfattar en areal av 39.875 hektar, därav 25.712 hektar åker

och tomt, 1.932 hektar äng, 11.719 hektar avrösningsjord och O.512 hektar

impediment.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomen är taxeringsvärderad till 24,700 kronor, därav för skogen

2,100 kronor.

Med förordande av en del omändringsarbeten å egendomens manbyggnad

hava uppskattning smännen föreslagit egendomens fortsatta utarrendering

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

mot en beräknad årlig avgäld av 900 kronor och hembudsrätt för nuvarande

arrendator.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra med anledning av uppskattningsmännens

förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besök 1926 å egendomen,

under framhållande av de jämförelsevis stora kostnader, som skulle erfordras

för en effektiv torrläggning av egendomen, hemställt om egendomens försäljning

i en lott.

Egendomen har i anledning härav undergått saluvärdering under år 1927,

därvid egendomen av uppskattningsmännen åsatts ett försäljningsvärde av

26,500 kronor, varav 5,525 kronor för skog och skogsmark. Till nämnda

värde skulle emellertid läggas det till 850 kronor kapitaliserade värdet för

egendomen tillkommande utdelning från häradsallmänning, vadan saluvärdet

skulle komma att utgöra 27,350 kronor.

Länsstyrelsen ävensom överjägmästaren hava tillstyrkt försäljning av

egendomen.

I skrivelse den 30 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och på de skäl, som anförts av kronojordstyckningssakkunniga,

ansett det vara för statsverket lämpligast att avyttra

egendomen. Styrelsen har funnit egendomens skog skäligen böra åsättas

ett saluvärde av 4,615 kronor. Egendomens saluvärde skulle därigenom

belöpa sig till i avrundat tal 26,460 kronor.

Departements- Jag biträder domänstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t

chefen. måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V* mantal Uppeby nr 1 i Hacksta

socken av Uppsala län må å offentlig auktion under de

i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor till den

högstbjudande försäljas med tillträdesrätt den 14 mars

1929.

3:o.

Vallby nr 2 Kronoegendomen 2 mantal Vallby nr 2 och 3 i Danmarks socken av

0ChSalailäJ>P~ Uppsala län är utarrenderad till den 14 mars 1929 till Per Erik Högberg

mot en årlig avgälcj av U00 kronor. Under 1926 har å egendomen hållits

förrättning för uppgörande av förslag till förnyad utarrendering från

den 14 mars 1929. Av instrumentet däröver jämte övriga ärendet tillhörande

handlingar, däribland en av förste lantmätaren F. W. Mossberg

genom Carl Mohlin år 1905 upprättad karta över inägorna till egendomen

med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 5

Egendomen, som ur belägen 8 kilometer från Uppsala och 1 kilometer

från Bergsbrunna järnvägsstation, bär en sammanlagd areal av 182.7» 16

hektar, därav 52.955 hektar tomt och åker, 0.311 hektar äng, 128.375 hektar

avrösnings jord samt 1.1206 hektar impediment.

Egendomen är utlagd i två skiften nämligen hemskiftet och skogsskiftet.

Hemskiftet, beläget å ömse sidor av allmänna landsvägen Uppsala—östuna

kyrka, har en areal av 54.451 6 hektar, därav 52.777 hektar tomt och åker,

O.311 hektar äng, O.243 hektar backar samt I.1206 hektar impediment.

Å egendomen finnes en lägenhet Asphagen, belägen å skogsskiftet samt

bebyggd med arrendatorn tillhöriga byggnader.

Egendomen är taxeringsvärderad till 60,300 kronor, varav 45,200 kronor

för inägorna och 15,100 kronor för skog och skogsmark.

Vpp skattning smännen hava föreslagit, att egendomen, som utgjorde ett

väl avpassat bondejordbruk med i det hela taget tillräckliga åbyggnader,

borde i sin helhet ånyo utarrenderas.

Vid uppskattningstillfället hade inga spekulanter till egnahemslägenheter

anmält sig.

Egendomen har under år 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.

Vid besiktningstillfället hemställde arrendatorn av egendomen,

Per Erik Högberg, om friköp av en bostadstomt å hemskiftet invid allmänna

landsvägen, vilken framställning av de sakkunniga tillstyrkts.

I anledning härav har domänstyrelsen låtit anmoda uppskattningsmännen

föreslå ett för ändamålet lämpat område samt verkställa arrende- och

saluvärdering å detsamma.

över det område, som av uppskattningsmännen föreslagits till bostadstomt

till arrendatorn, har år 1927 upprättats karta av distriktslantmätaren

friherre Skiöld von Otter. Området motsvarar ägofigurerna av 76, 77, 78

och av 79 å Mossbergs karta och innehåller en areal av 0.48 61 hektar,

därav 0.4231 hektar åker samt 0.063 hektar avrösningsjord. Området har

har åsatts ett saluvärde av 700 kronor och ett arrendevärde av 30 kronor.

Länsstyrelsen ävensom domänstyrelsen, som i skrivelse den 14 januari

1928 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning, hava icke haft något

att erinra mot den föreslagna bostadstomtens avskiljande och försäljning.

Med biträdande av samma förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte pepartementsföreslå

riksdagen medgiva, chefen.

att förberörda å friherre Skiöld von Otters år 1927

upprättade karta angivna område om 0.4861 hektar må

frånskiljas kronoegendomen 2 mantal Vallby nr 2 och

3 i Danmarks socken av Uppsala län och till nuvarande

arrendatorn av egendomen, Per Erik Högberg,

försäljas mot en köpeskilling av 700 kronor under

villkor i övrigt, att köpeskillingen erlägges senast å

tillträdesdagen och inbetalas till länsstyrelsen i länet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att området, som må tillträdas vid köpets avslutande,

säljes i det skick det vid tillträdet befinnes, att köparen

skall svara för de området efter tillträdesdagen åliggande

utskylder, samt att köparen ensam skall vidkännas

kostnaderna för områdets avskiljande, lagfart

å fånget och andra med köpet förenade utgifter.

4:o.

Ekeby nr 2

och 3 i Södermanlands

län.

Kronoegendomen Ekeby nr 2 och 3, tillsammans 1 mantal, i Halla socken

av Södermanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig

avgäld av 1,050 kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrument

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Gustaf Willén år 1925 över egendomen upprättad karta med beskrivning,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2.8 mil från Nyköping samt 1.4 mil från

Stigtomta och 1.2 mil från Vrena järnvägsstationer, har en areal av 87.7 75

hektar, därav 1.755 hektar tomt, trädgård och dylikt, 42.0 7 2 hektar åker,

1.150 hektar äng, 41.032 hektar avrösningsjord och 1.04 6 hektar impediment

samt, efter delning år 1883 av Ekeby och Sunds gemensamma kalkberg,

0.720 hektar kalkberg.

Egendomens byggnader äro någorlunda ändamålsenliga och väl underhållna

samt även tillräckliga för egendomens behov så länge den, såsom för

närvarande är fallet, brukas tillsammans med en arrendatorn tillhörig gård,

där koladugården är förlagd.

Torp och lägenheter finnas ej å egendomen.

Uppskattningsmännen hava med avseende å dispositionen av egendomen

anfört bland annat följande.

Dels på grund av jordens belägenhet, dels med hänsyn till egendomens

åbyggnad borde egendomen ej styckas. Om egendomen såldes i sin helhet

kunde densamma åsättas ett rätt högt genomsnittspris eller för åkerjorden i

dess helhet 800 kronor per hektar, men skulle egendomen styckas, vore det

svårare att dela upp värdet på de olika styckningslotterna. Härtill komme,

att de mindre lotterna bleve utan all åbyggnad.

Då egendomen sedan lång tid utarrenderats till ägaren av Ekeby frälsegård,

hade såväl fullständigt sambruk som ett sammanbyggande ägt rum,

varvid exempelvis boställets största ekonomibyggnad blivit apterad till enbart

stall för det hela och boställsbyggningen blivit rättar- och trädgårdsmästarbostad

för båda gårdarna. Markläget hade också gjort, att en del av

fruktträdgården förlagts på boställsområdet, och komme vid avskiljande denna

del av trädgården att få ett väsentligt lägre värde.

Det vore lämpligast och bäst för såväl kronan som för den fortsatta brukningen,

att egendomen finge förvärvas odelad av ägaren till Ekeby frälsegård.

Försäljningen borde ske å offentlig auktion enligt Kungl. Maj:ts brev

den 29 maj 1874. Förrättningsmännen hade vid saluvärderingen utgått

från ett maximivärde, som borde kunna uppnås vid en dylik ostyckad försäljning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

7

Egendomens saluvärde bär vid förrättningen uppskattats till 63,(500 kronor,

därav 18,278 kronor 56 öre för växande skog och 6,000 kronor för kapitaliserad

allmänningsutdelning. Arrendevärdet har upptagits till 1,900 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besökt egendomen,

hava likaledes föreslagit egendomens försäljning i en lott och endast, för

den händelse en tillfredsställande köpeskilling härvid ej kunde erhållas,

ansett egendomen böra komma ifråga till styckning i mindre jordbruk.

Arrendevärdet för egendomen i dess helhet har av de sakkunniga beräknats

till 1,950 kronor,

I särskilt yttrande har en av de sakkunniga (Elof B. Andersson) anfört,

att egendomen lämpligen kunde försäljas uppdelad i en huvudgård och 2

småbruk och att, endast för den händelse spekulanter till småbruken ej

erhölles, egendomen borde försäljas i en lott.

Länsstyrelsen, över jägmästaren och domänstyrelsen hava icke haft något

att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

För egen del biträder jag förslaget om egendomens försäljning ostyckad Departementtoch

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Ekeby nr 2 och 3 tillsammans

1 mantal, i Halla socken av Södermanlands län må å

offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874

stadgade villkor försäljas till den högstbjudande, med

tillträdesrätt den 14 mars 1929.

5:o.

Kronoegendomen Dagöholm nr 1—4 med Bronäs nr 1, Ulvstorp nr 1 och

Kjesebro nr 1, tillsammans 27/„ mantal, i Lerbo socken av Södermanlands

län är utarrenderad till den 14 mars 1939 mot en årlig avgäld av 3,000

kronor. Egendomen är belägen 1 mil från Kan torps, Silinge och Valla

järnvägsstationer samt 2 mil från Katrineholm. Egendomens utmark jämte

det därå belägna torpet Norrtorp är undantagen från arrendet och ställd

under skogsstatens vård och förvaltning.

Torpet Norrtorp är utarrenderat för tiden från och med den 14 mars 1926

till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av 155 kronor. Boningshuset

vid torpet är gammalt och dåligt och behöver nybyggas. Övriga hus äro i

gott stånd.

På given anledning har vederbörande jägmästare hos domänstyrelsen

anmält, att tillgången på arbetskraft i orten vore god och att torpet därför

icke erfordrades för skötseln av egendomens skogsmark. Med hänsyn härtill

och då nybyggnad av boningshuset vid torpet vore ofrånkomlig inom de

allra närmaste åren, har jägmästaren ansett förmånligare för kronan att

Dagöholm

i Södermanlands

län.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

försälja torpet. Innehavaren, Vilhelm Pettersson, som arrenderade torpet

sedan den 14 mars 1923 och livligt önskade att få köpa detta, hade nedlagt

ett storartat arbete på torpet såväl genom stenbrytning i åkern som genom

nybyggnad.

Jägmästaren har förslagsvis angivit gränserna för torpet med röd linje

å en ärendet vidfogad karta. Enligt detta förslag, som uppgjorts år 1926,

kommer torpet att innehålla cirka 14.6 7 hektar, därav 3.19 hektar tomt och

åker, 9.2 4 hektar avrösningsjord och 2.2 4 hektar impediment. Saluvärdet

har jägmästaren approximativt beräknat till 5,000 kronor, därav 3,247

kronor 55 öre för växande skog. Inom inägoområdet invid Lomsjön linnes

en torvströmosse, varifrån egendomens huvudgård hämtar sitt behov av

torvströ. Avloppet från Lomsjön har huvudgårdens arrendator upptagit.

Då emellertid brukaren av torpet uppgivit sig hava under de senaste åren

uppränsat sagda avlopp, har det synts jägmästaren skäligt, att någon mindre

del av mossen tillädes torpet.

Med anledning av föreliggande förslag hava yttranden avgivits av huvudgårdens

arrendator, innehavaren av torpet, vederbörande skogstaxator och

överjägmästare samt domänintendenten och länsstyrelsen i länet.

Huvudgårdens arrendator har med hänsyn till den betydelse för gården,

torvströmossen hade, och de dyrbara arbeten, arrendatorn nedlagt för mossens

ändamålsenliga utnyttjande, anhållit, att mossen måtte frånskiljas torpet

och att vid försäljningen utfartsväg därifrån förbehölles. Mossen hade en

areal av endast omkring 1 hektar.

Torpets innehavare har förklarat sig villig att för torpet med förenämnda

ungefärliga gränser erlägga en köpeskilling av omkring 5,000 kronor.

Vederbörande skogstaxator har efter granskning av värderingen framhållit,

att slutvärdet, 5,000 kronor, säkerligen vore det högsta, som på grund

av förhållandena kunde åsättas torpet.

över jägmästaren har funnit saluvärdet skäligt samt förordat, att vid försäljningen

större delen av torvströmossen måtte förbehållas stamhemmanet.

Jämväl domänintendenten, som besiktigat torpet, har förordat torpets försäljning

till angivna värde. Vid försäljningen borde förbehåll göras om

rätt för Dagöholms gård att för all framtid taga sitt torvströbehov från

mossen, vilken för torpet vore så gott som värdelös.

Länsstyrelsen har såsom eget utlåtande åberopat vad domänintendenten

anfört.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilkas yttrande inhämtats med anledning

av jägmästarens förslag, hava icke funnit något att erinra mot torpets försäljning

i enlighet med förslaget.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 11 februari 1928 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning, biträder likaledes förslaget om torpets försäljning.

Vad torvströmossen beträffar torde lämpligen förbehåll böra göras om rätt

för stamhemmanet att taga sitt behov av torvströ från mossen och att använda

erforderliga vägar därifrån.

Styrelsen erinrar, att genom Kungl. Maj:ts resolutioner den 5 december

1902 och 6 juni 1919 Kantorps gruvaktieholag och Lerbo elektriska di
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

9

stributionsförening erhållit tillstånd att framdraga elektriska ledningar

över egendomen under vissa villkor.

Någon utredning angående upplåtelse av torpet såsom åbolägenhet, framhåller

styrelsen vidare, föreligger icke. Då emellertid torparen anhållit att

få köpa torpet samt värderingen å torpet verkställdes före den 1 januari

1927, vilken dag förordningen den 17 december 1926 (nr 509) angående

grunder för upplåtande från vissa kronoegendomar av jordbrukslägenheter

under åborätt enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord samt

av egnahemslägenheter trätt i kraft, har styrelsen nu icke funnit anledning

påkalla åtgärder härutinnan.

Med tillstyrkande av försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t Departementsmåtte

föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att torpet Norrtorp må med område i huvudsaklig

överensstämmelse med vad vederbörande jägmästare föreslagit

från kronoegendomen Dagöholm nr 1—4 med

Bronäs nr 1, Ulvstorp nr 1 och Kjesebro nr 1, tillsammans

2 7/8 mantal, i Lerbo socken av Södermanlands

län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar med tillträdesrätt

den 14 mars 1929, därvid nu gällande arrendekontrakt

angående torpet skall upphöra att gälla, med

skyldighet för köparen att respektera de Kantorps gruvaktiebolag

och Lerbo elektriska distributionsförening

lämnade medgivanden att hava elektriska ledningar framdragna

över torpet och med förbehåll om rätt för stamhemmanet

att taga sitt behov av torvströ från mossen

å torpet och använda erforderliga vägar över torpets

område.

6:o.

Kronoegendomen 1 mantal Edeby nr 1 i Ludgo socken av Södermanlands Edehy nr i i

län är upplåten på arrende för tiden från den 14 mars 1926 till den 14

mars 1936 mot en årlig avgäld av 1,870 kronor, numera förhöjd till 1,900

kronor. Egendomen är belägen 2.8 mil från Nyköping och 1.5 mil från

Tystberga järnvägsstation.

Egendomens utmark med därå befintliga inägor har undantagits från

arrendet och ställts under skogsstatens vård och förvaltning, dock med rätt

för arrendatorn att årligen bekomma 65 kubikmeter husbehovsvirke å det

undantagna området och att begagna betet därå med de inskränkningar,

som av vederbörande jägmästare föreskrivas. Utmarken består av två från

varandra av de egendomen frånsålda torpen Mårsäng och Kulltorp åtskilda

skiften. Enligt distriktslantmätaren Karl Thanners beskrivning till en år

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

1923 av honom upprättad karta över egendomen innehåller det norra av

nämnda skiften en areal av 127.81 hektar, varav 120.5 9 5 hektar avrösningsjord,

6.4 6 hektar sjöar och 0.7 5 5 hektar åker, och omfattar detsamma

ägofigurerna nr 212—217, 218 a, 219 och 220. Det södra skiftet, beläget

söder om nämnda torps områden intill och inuti inägoområdet, omfattar

55.645 hektar avrösningsjord. Å en inom det norra skiftet belägen torvmosse

är rätten till torvtäkt för tiden 1 september 1921—1 september 1937 utarrenderad

genom skogsstaten till Finnmossens andelstorvströförening mot

en avgäld av 10 öre för varje kubikmeter bruten torv. För skogsväsendets

räkning äro likaledes de områden å norra delen, som å kartan omfatta ägofigurerna

nr 214—217 om 0.755 hektar, upplåtna på arrende jämte vissa

delar om 2.3 43 hektar av den södra delen för tiden 14 mars 1926 — 14 mars

J931 mot en årlig avgift av tillhopa 40 kronor, vilket arrende innehaves

av egendomens arrendator. Jakträtten å småvilt är utarrenderad till

nämnde arrendator för tiden 16 maj 1926—16 maj 1931 mot årlig avgift

av 35 kronor.

Egendomen i övrigt, omfattande huvudsakligen inägor med åbyggnader ingående

i huvudarrendet, innehåller en areal av 52.4 2 3 hektar åker.

I en till domänstyrelsen ställd ansökning har greve Carl F:son Wachtmeister

i egenskap av ordförande i styrelsen för Rönö härads allmänning

på uppdrag av delägarna däri anhållit, att styrelsen måtte hos Kungl. Maj:t

göra framställning att till allmänningsdelägarna få försälja ovanbeskrivna

norra skogsskiftet av ifrågavarande kronoegendom för det pris, vartill styrelsen

kunde komma efter uppskattning, verkställd i enlighet med de grunder,

som tillämpades vid statens inköp av skogsmark.

Över ansökningen har domänstyrelsen infordrat yttranden av vederbörande.

Jägmästaren anför:

Av avrösningsjorden å det norra skogsskiftet beräknades 69.4 6 hektar

utgöra produktiv mark och resten, 51.135 hektar impediment, varav största

delen utgjordes av torvströmossen Finmossen. Skogsbeståndet bestode huvudsakligen

av ungskog i 20 — 50 års ålder. Det södra skiftet utgjordes till största

delen eller 41.4 2 5 hektar av produktiv mark med skogsbestånd nästan uteslutande

av 50—70 årig skog. Det egendomens arrendator tillkommande

husbehovsvirket kunde uttagas, om det norra skiftet försåldes, å södra skiftet.

Betesrätten å norra skiftet begagnades icke av arrendatorn på grund av

dess belägenhet omkring 2 kilometer från gården och på grund av svårigheten

att komma över en del mossmarker, som måste passeras under vägen

dit. Då en frånsäljning av sistnämnda skifte icke komme att vålla arrendatorn

något avbräck i hans kontraherade rättigheter, om köparen tillförbundes

att respektera de kontraktsenliga upplåtelserna, och då ur förvaltningssynpunkt

det vore en fördel, om detta avsides belägna och svåråtkomliga

skogsskifte bleve försålt, tillstyrktes den ifrågasatta försäljningen.

Finnmossens andelstorvströförening har förklarat sig icke hava något

att erinra mot försäljningen i fråga, för så vitt dess kontrakterade rätt till

torvtäkt å Finnmossen finge vara oförändrad intill arrendetidens utgång

under år 1937.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Egendomens arrendator, Emil Andersson, har likaledes förmält sig ieke

hava något emot försäljningen, därest hans kontrakterade arrenderättigheter

beträffande såväl jakt som det mindre inägoområdet å skiftet finge vara

oförändrade intill arrendetidens utgång under år 1931.

Domänintendenten i länet har icke funnit anledning till erinran mot

försäljningen.

över jägmästaren har instämt i vad jägmästaren anfört.

Länsstyrelsen har tillstyrt bifall till ansökningen.

Av instrumentet över den saluvärdering av ifrågavarande skogsskifte,

varom domänstyrelsen föranstaltat med anledning av vad i ärendet förekommit

och som förrättats av över jägmästaren, inhämtas bland annat följande.

Skiftet är beläget cirka 30 kilometer från Nyköping med något mindre

avstånd till järnvägsstationerna Sjösa och Tyst berga. Skiftet ligger således

ur avsättningssynpunkt illa till.

•Av skiftets ovan uppgivna areal, tillhopa 127.8 1 hektar, utgöres 77.24

hektar av produktiv skogsmark av medelgod beskaffenhet. Något bebyggt

ställe finnes ej å skiftet. Finnmossen är en torvströmosse av mycket god

beskaffenhet, som med nuvarande konsumtion torde räcka i cirka 30 år. I

medeltal har statens inkomst genom torvtäkten varit 254 kronor per år.

Taxeringsvärdet å egendomens utmark i sin helhet är 11,900 kronor.

Saluvärdet å det norra skogsskiftet har uppskattats till 36,350 kronor,

därav 225 kronor för ovannämnda åkerjord om 0.755 hektar och 4,137 kronor

för torvmossen.

Efter erhållen del av berörda värdering har allmänning sstyr elsen förmält

sig icke hava något att erinra mot densamma samt förklarat sig

beredd att betala det åsatta priset av 36,350 kronor.

I den skrivelse, varmed länsstyrelsen insänt värderingshandlingarna, har

nämnda myndighet lämnat den gjorda värderingen utan erinran.

I skrivelse den 9 september 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har därvid förklarat sig ej hava något

att erinra mot, att kronan frånhände sig ifrågavarande skogsskifte till

Eönö härads allmänning mot det föreslagna priset, som styrelsen funne

skäligt.

Av den för de genom skogsstaten utarrenderade inägorna å skogsskiftena

betingade arrendeavgiften, 40 kronor, syntes en fjärdedel böra belöpa på

inägorna inom norra skogsskiftet.

Avgiften för den för närvarande å utmarken upplåtna jakträtten å småvilt

syntes styrelsen i sin helhet böra förbehållas kronan.

Slutligen hölle styrelsen före, att kostnaderna för skiftets avskiljande

från stamhemmanet borde stanna å köparen.

Jag biträder förslaget om försäljning av skiftet ifråga på av domän- Departementastyrelsen

ifrågasatta villkor och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte ehefenföreslå

riksdagen medgiva,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att, sedan det till kronoegendomen 1 mantal Edeby

nr 1 i Ludgo socken av Södermanlands län hörande

norra skogsskiftet, som å distriktlantmätaren Karl

Thanners karta av år 1923 över egendomen omfattar

ägofigurerna nr 212—217, 218 a, 219 och 220, blivit

från stamhemmanet avskilt, detsamma må försäljas till

Rönö härads allmänningsdelägare mot en köpeskilling

av 36,350 kronor att erläggas kontant vid tillträdet

samt under villkor i övrigt, att ägolotten övertages

med äganderätt den dag, köpeskillingen erlägges, att

köpeskillingen inbetalas till länsstyrelsen i länet, att

köparen övertager kronans rättigheter och skyldigheter

mot egendomens arrendator och Finnmossens andelstorvströförening,

vilka grunda sig på nu gällande arrendekontrakt,

därvid den köparen tillkommande arrendeavgift

för de upplåtna inägorna å ägolotten skall utgöra

10 kronor årligen och arrendet för den upplåtna

jakträtten i sin helhet förbehålles kronan, att köpebrev

skall utfärdas så snart köpeskillingen erlagts, att ägolotten

skall i jordeboken upptagas under titel allmänt

frälse och svara för de å ägolotten för tiden efter tillträdet

belöpande onera och utskylder, som hemman av

dylik natur författningsenligt nu eller framdeles åligga,

samt att köparen ensam vidkännas kostnaden för ägolottens

avskiljande, för lagfart å fånget samt övriga

med köpet förenade utgifter.

7:o.

Ålberga nr 1

i Södermanlands

län.

Kronoegendomen 1 mantal Ålberga nr 1 jämte Stora Vretstugan nr 1,

ett torp, i Kila socken av Södermanlands län är utarrenderad för tiden

från den 14 mars 1922 till den 14 mars 1929 mot en årlig arrendeavgift

av 2,800 kronor. Från arrendeupplåtelsen äro undantagna dels ett jämlikt

Kungl. Maj:ts brev den 14 april 1899 till Kila församling upplåtet

område om 18 ar, dels en jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 11 maj 1900

upplåten utäga, Fjällen, om 4.7 6 6 hektar, dels ett jämlikt Kungl. Maj:ts

brev den 9 november 1917 till Kila församlings pastorat försålt område

om 4.32 hektar, dels ock de jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 28 maj 1920

försålda lägenheterna Bäckstugan (Ålberga 1”), Långkärr, Källtorp,

Källstugan och utägan Domkärret, samtliga områdena med undantag av

utägan Fjällen upptagna å en av förste lantmätaren Axel W. Lodén 1898

upprättad karta över inägorna till egendomen. Härjämte har på grund

av Kungl. Maj:ts brev den 29 april 1921 till Kila kommun upplåtits för

uppförande av en barnmorskebostad ett område om 1,18 3 hektar att mot

s. 13 Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj:ts ''proposition Nr 210.

13

årlig avgift av 20 kronor och vissa angivna villkor av kommunen med

nyttjanderätt innehavas tillsvidare och så länge området användes för det

avsedda ändamålet. Slutligen är ock från arrendeupplåtelsen undantagen

egendomens skogs- och hagmark, med rätt dock för arrendatorn till viss

utsyning för husbehov och bete.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av

instrumentet däröver och därtill hörande handlingar, varibland, förutom

nämnda karta, en av distriktslantmätaren Gustaf Willén 1926 upprättad

karta över egendomen med beskrivning, inhämtas hland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Ålberga järnvägsstation och

3 mil från Nyköping, med allmänna landsvägen Nyköping—Norrköping

genomlöpande egendomen, innehåller 411.0 2 8 hektar, varav 65.2 5 1 hektar

tomt och åker, 3.952 hektar äng, 333.008 hektar avrösningsjord och 8.817

hektar impediment.

Åkerjorden består huvudsakligen av lerjord av god beskaffenhet.

Förutom två torp och en lägenhet, som äro belägna inom egendomens

från arrendet undantagna utmark, finnas å egendomen vid Kilaån

(Vretaån) ett torp, benämnt Trefottorpet, och därinvid belägna lägenheten

Åstugan.

Kronans åbyggnader vid huvudgården äro fullt användbara och tämligen

tillräckliga utom ifråga om logutrymmet; varemot torpets byggnader äro

ytterligt gamla och otidsenliga. Arrendatorn av egendomen äger överloppslius

vid Trefottorpet, bestående av en boningshuset vidbyggd kammare samt

vagnhus, fähus, svinhus och källaröverbyggnad, samt vid lägenheten

Åstugan boningshus med bod, vedbod, svinhus, hemlighus och källaröverbyggnad.

Den utarrenderade egendomens taxeringsvärde är 47,000 kronor, därav

4,100 kronor för Trefottorp med Åstugan.

Med förmälan att arrendatorn föreslagit nybyggnad med fritt virke av

loge vid nämnda torp för en beräknad kostnad av 2,850 kronor, hava uppskattning

smännen, då kostnaden ställde sig oproportionerlig mot torpets

arrendevärde, som uppskattades till 250 kronor, och ytterligare nybyggnad

krävdes, föreslagit försäljning av torpet och lägenheten Åstugan, sammanslagna

till en lott med det område, som å Willens ovan åberopade karta

omfattar ägofigurerna nr 44—83 och innehåller en areal av 12.5 7 5 hektar,

varav 6.5 6 hektar tomt och åker, 0.8 6 4 hektar äng, 4.9 5 9 hektar avrösningsjord

och 0.19 2 hektar impediment.

Lägenheten, vilken icke torde tillkomma vattenrätt i Kilaån, har saluvärderats

till 6,700 kronor, därav 792 kronor 12 öre för växande skog; och

har densamma ansetts böra hembjudas nuvarande torparen.

Förberörda överloppshus hava föreslagits till inlösen av kronan med 1,500

kronor av köpeskillingen för lägenheten.

Egendomen i övrigt har åsatts ett arrendevärde av 2,500 kronor.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra mot

uppskattningsmännens förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava besiktigat egendomen under 1926.

Enligt däröver avgivet utlåtande har innehavaren av Trefottorp gjort

framställning att få inköpa sitt nuvarande innehav, bestående av i huvudsak

ovannämnda till försäljning föreslagna område för torpet. Då torpet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

tillsammans med lägenheten Åstugan bildade en lämplig egnahemslägenhet

och vore skilt från huvudgården, hava de sakkunniga tillstyrkt områdets

försäljning till innehavaren. I fråga om egendomens huvudgård hava de

sakkunniga ansett densamma med hänsyn till den samlade ägofiguren

och då en del av åkern tidvis vore besvärad av vatten, ej lämpligen böra

uppdelas i mindre brukningsenheter. Då det ej torde dröja länge, innan

nybyggnadsbehov uppkomme och spekulant å gården nu funnes, hava de

sakkunniga ifrågasatt, huruvida det ej vore med statens fördel mera förenligt

att avhända kronan även huvudgården. De sakkunniga hava

därför föreslagit, att huvudgården med lämplig tilldelning av äng och

skogsmark måtte försäljas i en lott. Den huvudsakliga delen av skogsmarken

har ansetts med fördel kunna bibehållas i skogsstatens vård.

Med anledning härav har domänstyrelsen föranstaltat om saluvärdering

av huvudgården. Av instrumentet över denna förrättning, som ägt rum

1927, inhämtas bland annat följande.

Det hade synts uppskattning smännen ej råda någon tvekan om, att den nu

i arrendet ingående ängen, omfattande 2.7 0 3 hektar, borde åtfölja försäljningen

och att i fråga om tilldelning av skogsmark det vore ofrånkomligt,

att ägofigurerna å Willéns karta nr 27 och 43, som för närvarande vore

undantagna från arrendet men med rätt för arrendatorn att disponera betet

därå, likaledes finge ingå i försäljningen. Vid sådant förhållande skulle

alltså åt kronan komma att bibehållas ägofigurerna å kartan nr 1—6 och

84 150 med en areal av 345.685 hektar, därav 12.887 hektar åker och äng,

325.5 6 6 hektar avrösningsjord och 7.2 3 2 hektar impediment, samt i försäljningen

komma att inbegripas ägofigurerna å kartan nr 7—43 med en areal

av 83.278 hektar, varav l.os hektar tomt, 45.159 hektar åker, 2.703 hektar

äng, 32.9 9 3 hektar avrösningsjord och 1.393 hektar impediment. Köpare

borde tillförbindas att respektera upplåtelsen av förberörda område för

barnmorskebostad, vilket område omfattade ägofiguren nr 37 å sagda

karta, ävensom eventuellt givna tillstånd att hava elektriska ledningar

framdragna å egendomen.

Uppskattningsmännen hava vidare funnit sig böra erinra därom, att viss

del av försäljningsområdet, i synnerhet det söder om Kilaån, kunde i en

framtid bliva lämplig att avstycka till tomter för bebyggande på grund av

sin belägenhet närmast Ålberga järnvägsstation, varest redan uppstått ganska

stor byggnadsverksamhet å tomter, frånsålda Ålberga gods, och att egendomen

i kronans hand kunde vara en regulator av tomtprisen för bebyggande

av stationsomgivningarna. Med avseende å egendomens fördelaktiga belägenhet

inpå nämnda gård och industrianläggningar, nära järnvägsstation, kyrkplats

och skola, samt åkerbrukets beskaffenhet och rördikning hava uppskattningsmännen

ansett ett rätt högt pris kunna betingas vid försäljningen, och

hava de åsatt försäljningsområdet ett saluvärde av 65,400 kronor, därav

14,000 kronor för växande skog och 1,500 kronor för kapitaliserad andel av

allmänningsutdelning. Försäljningen borde ske å offentlig auktion.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft någon erinran i anledning

av vad uppskattningsmännen sålunda föreslagit.

På därom av domänstyrelsen given anledning har egendomens arrenda
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

15

tor, Landshövdingen G. Sederholm, förklarat sig villig att för det föreslagna

priset av 1,500 kronor till kronan försälja de honom tillhöriga byggnaderna

vid Trefottorp och Åstugan. I sammanhang därmed har landshövdingen

Sederholm tillika hemställt, att jämväl följande honom tillhöriga

hus vid den till försäljning ifrågasatta huvudgården, nämligen

redskapshus med skulle, svinhus med tegelväggar, vedbod och källare,

måtte såsom behövliga för egendomen före densammas försäljning av kronan

inköpas för 4,000 kronor, vartill de vore fastighetstaxerade. Med hänsyn

till den långa tid, kronoegendomen innehafts av hans förfäder eller från

1817 till 1904, dock med avbrott för tiden 1852—1882, samt av honom

själv från 1904 eller tillhopa 80 år, har landshövdingen Sederholm vidare

anhållit, att hembud måtte tillerkännas honom vid försäljningen, i vilket

fall han vore villig betala det uppskattade priset, 65,400 kronor. Härjämte

har gjorts framställning i fråga om den ersättning, som kronan kunde

äga uppbära för viss vägomläggning över egendomen.

Över dessa framställningar har länsstyrelsen efter domänintendentens i

länet hörande avgivit infordrat yttrande.

Domänintendenten som ansett arrendatorns ifrågakomna byggnader å

huvudgården vara gamla och mindre tidsenliga men för egendomen behövliga,

har tillstyrkt deras övertagande av kronan för 2,000 kronor,

motsvarande byggnadernas brandförsäkringsvärde. Domänintendenten har

förordat, att arrendatorn måtte tillerkännas hembudsrätt vid försäljningen.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot egendomens

hembjudande till arrendatorn mot den av uppskattningsmännen

föreslagna köpeskillingen.

I skrivelse den 26 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Med avseende å vad av förbemälde sakkunniga anförts biträdde styrelsen

de föreliggande förslagen om försäljning av såväl torplägenheten Trefottorp

med Åstugan som den del av egendomen i övrigt, som å Willéns karta

vore betecknad med ägofigurerna nr 7-43 eller egendomens huvudgård.

Den vägomläggning, som omförmälts av egendomens arrendator, berörde

ej huvudgårdslotten utan det väster om försålda lägenheten Ålberga 1° eller

förutnämnda lägenheten Bäckstugan belägna, med ägofigurerna 1—6 betecknade

område. Sistnämnda område jämte återstående delen av egendomen,

bpstående huvudsakligen av skogsmark, borde åt kronan bibehållas

för att förvaltas såsom kronopark. Styrelsen förordade hembudsrätt för

arrendatorn vid försäljningen. Frågan om kronans övertagande av arrendatorns

hus vid huvudgården syntes lämpligast kunna lösas på det sätt,

att de ej inlöstes av kronan, utan att den föreslagna köpeskillingen för huvudgården,

mot vars uppskattning styrelsen ej hade något att erinra, med hänsyn

till byggnadernas vitsordade behövlighet för egendomen, nedsattes med

2,000 till 63,400 kronor, ett förslag, varmed arrendatorn under hand förklarat

sig åtnöjas.

Lösesumman för arrendatorns förberörda hus vid lägenheterna Trefottorp

och Åstugan, som egentligen ej borde drabba domänverkets driftkostnad utan

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departementschefen.

utgå av köpeskillingen för lägenheterna, ansåge styrelsen emellertid i detta

fall med avseende å sättet för köpeskillingens erläggande genom amortering

böra betalas genom avkortning å arrendeavgiften.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 3 juni 1921 ägde Ålberga elektriska

distributionsförening u. p. a. rätt att hava elektriska högspänningsledningar

framdragna över egendomen.

Jag finner intet att erinra mot disposition av egendomen i överensstämmelse

med vad domänstyrelsen förordat. Vad särskilt angår omförmälda

söder om Kilaån närmast Ålberga järnvägsstation belägna område

av huvudgården, torde erinras, att avståndet därifrån till järnvägsstationen

utgör omkring 4 kilometer. Sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan

föreligger, torde jag få återkomma till frågan om förvaltningen av den i

kronans ägo återstående delen av egendomen.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att den i Kila socken av Södermanlands län belägna

kronoegendomen 1 mantal Ålberga nr 1 jämte

Stora Vretstugan nr 1, ett torp, med undantag av dels

därifrån upplåtna områden och lägenheter, dels torplägenheten

Trefottorp jämte Åstugan, omfattande å

Willéns ovan åberopade karta ägofigurerna nr 44—83,

dels ock de å samma karta med ägofigurerna nr 1—6

och 84—150 betecknade områden, må försäljas till egendomens

arrendator, landshövdingen G. Sederholm, för

en köpeskilling av 63,400 kronor att erläggas med en

sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel

den 14 mars varje av nästföljande fem år samt

under villkor i övrigt att egendomen försäljes i det

skick den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen

erlägges till länsstyrelsen i länet, som har att så

snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och

köparens skuldförbindelse å återstoden avlämnats å

egendomen utfärda köpebrev, att egendomen i jordeboken

upptages under titel allmänt frälse, att Kila

kommun förbehålles den nyttjanderätt till visst område

av egendomen för barnmorskebostad, som jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 29 april 1921 upplåtits, och

Ålberga elektriska distributionsförening den jämlikt

Kungl. Maj:ts resolution den 3 juni 1921 medgivna

rätt att hava elektriska ledningar framdragna över

egendomen, att köparen skall svara för de å egendomen

för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera

och utskylder, samt att köparen skall ensam vidkännas

alla med lagfart å fånget och andra med köpet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

17

förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning i

fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

dels ock att — sedan förbemälde arrendator medelst

skriftlig handling till kronan överlämnat ovanberörda

honom tillhöriga hus vid torplägenheten Trefottorpet

jämte Åstugan — sagda lägenhet må med ovan angivna

område men utan vattenrätt i den förbiflytande

Kilaån försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt

för nuvarande innehavaren av torpet samt

med förbehåll i fråga om över lägenheten framdragna

elektriska ledningar på sätt ovan om huvudgården

sagts.

8:o.

Kronoegendomen östra Kungsladugården om 1 mantal inom staden Ny- östra Kungsköpings

område av Södermanlands län är utarrenderad till den 14 mars ^sederman-*

1929 mot ett årligt arrende av 6,000 kronor. lands län.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande

handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Gustaf Willén 1926 över

egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen strax invid östra delen av Nyköpings stad

med den bebyggda delen närmast staden och ägorna i övrigt sträckande sig

utefter norra stranden av Nyköpingsviken fram till Sjösafjärden, har en

areal av 233.7 4 hektar, därav 0.9 6 7 hektar tomt, 114.4 6 hektar åker, 2.61

hektar ängs- och odlingsmark, 114.35 hektar avrösningsjord och 1.3 5 3 hektar

impediment.

Vid egendomen finnas förra torpet Ängstugan jämte lägenheten östtorp,

vilka jämlikt domänstyrelsens arrendekontrakt den 20 maj 1921 upplåtits till

Gust. Axel Fredr. Pettersson och hans hustru. Mannen Pettersson har numera

avlidit och brukas för närvarande Ängstugan av den avlidnes änka,

Maria Josefina Pettersson, och östtorp av den avlidnes fader, Isak Henning

Pettersson. Gust. Axel Fredr. Petterssons stärbhus äger å Ängstugan samtliga

byggnader, däribland ladugård, med undantag av kronan tillhöriga

boningshus och stall med vagnshus och en loge, samt Isak Henning Pettersson

samtliga byggnader å östtorp, däribland två boningshus. Såväl

Maria Josefina Pettersson som Isak Henning Pettersson hava anhållit att

få inköpa de av dem brukade lägenheterna. Uppskattning smännen hava

tillstyrkt bifall till framställningarna och föreslagit, att lägenheterna må

upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

med liembudsrätt för envar av sökandena till nu innehavande lägenhet.

De till försäljning förordade områdena omfatta å kartan, Ängstugan ägofigurerna

av 205, 206—237, av 238 a, 239—242, av 243, av 244, av 245, av

247, av 270, 271—274, av 275, av 276, 277—300 med en areal av 36.161

hektar, därav 0.3 2 2 hektar tomt, 12.9 8 2 hektar åker, 1.18 hektar äng, 21.6 7

hektar avrösningsjord och O.007 hektar impediment, samt östtorp ägo
Bihartg

till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 177 häft. (Nr 210.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Mai ds proposition Nr 210.

figurerna av 238 a, 238 b, av 243, av 244, av 245, 246, av 247, 248—269,

av 270 av 275 och 276 med en areal av 6.409 hektar, därav 0.048 hektar

tomt, 3.855 hektar åker, 0.37 hektar äng och 2.136 hektar avrösningsjord.

Lägenheterna hava saluvärderats, Ångstugan till 20,500 kronor, därav

9,596 kronor 72 öre för avrösningsjord med växande skog, och östtorp till

3^300 kronor, efter 700 kronor per hektar tomt och åker. Å denna lägenhet

saknas ståndskog.

Av de i ärendet inkomna yttrandena från myndigheter och nämnda

lägenhetsinnehavare inhämtas bland annat följande.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka 1926 hava besiktigat egendomen,

hava tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

Över jägmästaren, som härefter hörts i ärendet, har förklarat sig icke

hava något att ur skogssynpunkt erinra mot försäljning av lägenheterna

Ängstugan och Östtorp, men ansett, att med det utmärkta laget i förhållande

såväl till Nyköpings stad som till det vackra inloppet till staden det

vore otänkbart, att dessa värdefulla tomtområden finge slumpas bort till

sådana värden som 1 öre per kvadratmeter för skogsmark och 7 å 8 ore

för åkerjord. En dylik försäljning skulle endast uppmuntra till tomtjobberi,

enär här funnos möjligheter upplåta ett flertal vackra villatomter. Lägenheterna

borde därför bibehållas, om icke skäligt värde kunde erhållas. .

Mot beräkningen av värdet å ståndskogen hade överjägmästaren mtet

att invända. . . , ,

Sedan i anledning av överjägmästarens erinringar domanstyrelsen, under

framhållande att det uppskattade skogsvärdet säkerligen vore för högt, anmodat

överjägmästaren uppgiva, vilka tomtvärden, som enligt hans mening

ifrågavarande delar av egendomen borde betinga, har överjägmästaren framhållit,

att hans uttalande, att markvärdena skulle vara alltför lågt uppskattade,

vore grundat på kännedom om de arrendevärden, kronan erholle

på tomtområden, belägna intill saluområdena på de s. k. En- och Tjuvholmarna,

vilka värden, kapitaliserade efter 5 procent, gåve ett varde av

75 öre per kvadratmeter, och att för verklig tomtareal med full äganderätt

värdet syntes böra vara ändå högre. Vad lägenheten Osttorp beti anade

kunde emellertid, enligt vad över jägmästaren vid numera verkställd inspektion

konstaterat, endast tillhopa 3.7 0 hektar åkerjord tänkas bliva efterfrågade

såsom lämpliga för förslagsvis två salulotter, för vilkas eventuella

tomtvärden syntes icke oberättigat att öka å-priset för hektar till 2,000

kronor per hektar, motsvarande ökning av lottens saluvärde med 4,810

kronor. Vidkommande Ängstugan åter lämpade sig inrösningsjorden mindre

väl för bebyggande men däremot annan jord om 3.3 6 hektar, som borde

betinga en värdeökning av 5 öre per kvadratmeter, varigenom hela lägenhetens

saluvärde skulle ökas med 1,680 kronor. Slutligen har överjägmastaren

påpekat, att i beräkningen av skogsvärdet msmugit sig ett raknetel a 117

kronor, varmed ståndsskogen värde rätteligen skulle höjas. Det salunda beräknade

skogsvärdet kunde ej anses för högt i jämförelse med det pris,

som betingats för likvärdig skog vid auktionen hösten 1925.

Domänintendenten i länet har i förnyat yttrande erinrat, att^ vid markvärderingen

använts jordbruksvärden, jämförliga med andra jordbruk:. Att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Ni 210.

jägmästaren lyckats uppnå goda pris vid upplåtelse successivt av tomter,

som visat sig begärliga för bebyggande med sommarvillor invid Saltsjöns

strand med tillgång till bad, vore en lycklig tillfällighet. Annat vore förhållandet

vid utbud av, såsom bär vore avsett, jordbrukslägenheter. Den

ökning i markvärdena, som av överjägmästaren ifrågasatts, skulle innebära

rent avslag på lägenhetsinnehavarnas ansökningar om köp. Saluvärdena

vore fullt skäliga även för optionsrätt. Utbud av såväl större som mindre

jordbruksfastigheter förekomme i mängd, men spekulationen ginge synnerligen

trögt. Uppskov med försäljningen och utarrendering av lägenheterna

för en av uppskattningsmiinnen beräknad avgift av 700 kronor kunde emellertid

medföra framtida vinstmöjligheter.

Av vederbörande lägenhet sinnehav are, vilkas yttranden även infordrats av

länsstyrelsen, har innehavaren av östtorp, förbemälde Isak Henning Pettersson,

förmält, att han på grund av sin höga ålder, 77 år, ej såge sig i

stånd att övertaga lägenheten, samt hemställt, att den i stället måtte få förvärvas

av hans son, Sven Markus Pettersson. Under åberopande av att

deras släkt under lång tid, 55 år, på arrende innehaft Ängstugan med

östtorp, hava bemälda Sven Markus Pettersson och änkan Pettersson förklarat

sig villiga inköpa, den förre östtorp för det föreslagna saluvärdet

3,300 kronor samt den senare Ängstugan mot den föreslagna köpeskillingen

av 20,500 kronor, eventuellt ökat med hänsyn till räknefelet å skogsvärdet.

I övrigt har anförts, att för var och en med förhållande på orten bekant

orimligheten av överjägmästarens värdering vore uppenbar. Varken Ängstugans

eller östtorps mark hade nämligen den belägenhet, att de lämpade

sig för sommarvillor, belägna som de vore på långt avstånd från staden

och vid en mycket grund fjärd med dålig botten, långt från den uppmuddrade

segelrännan, i vars omedelbara närhet En- och Tjuvholmarna däremot

låge.

Länsstyrelsen har förklarat sig i motsats till överjägmästaren anse, att

inom överskådlig tid efterfrågan på tomtmark från de till försäljning ifrågasatta

områdena icke vore att förvänta, och vid sådant förhållande vidhållit

sin uppfattning, att de av uppskattningsmännen åsatta saluvärdena icke

vore för låga.

Med skrivelse den 17 juni 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen för egen del anfört följande.

Styrelsen funne ej anledning till erinran mot att ifrågavarande lägenheter

försåldes. Vad saluvärdena beträffade torde det ej kunna anses uteslutet,

att vederbörande köpare kunde komma att framdeles avyttra en eller

annan ° tomt å lägenheterna, men intet torde tala för, att uppskattningen

vore så mycket för låg såsom överjägmästaren ville göra gällande. Räntekostnaden

för de tomter, som eventuellt kunde försäljas, bleve nämligen på

grund av den tid, som kunde komma att förflyta tills försäljning ägde

rum, sannolikt så betydande, att tomtområdenas nuvärden torde vara

väsentligt lägre än de av överjägmästaren beräknade värdena. Med hänsyn

härtill och vad i övrigt anförts i ärendet, ansåge styrelsen, att saluvärdena

skäligen borde sättas till 22,000 kronor för Ängstugan och 3,500 kronor för

Östtorp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Hammarby

nr 1 med utjorden

Hammarby

nr 2 i

Södermanlands

län.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med biträdande av domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå rikdagen medgiva,

att ifrågavarande lägenheter må var för, sig med ovan

angivna arealer från kronoegendomen östra Kungsladugården

om 1 mantal inom staden Nyköpings område av

Södermanlads län försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt för Maria Josefina Pettersson till lägenheten

Ängsstugan samt för Sven Markus Pettersson till

lägenheten östtorp.

9:o.

Kronoegendomen f. d. landsfiskalsbostället 3/4 mantal Hammarby nr 1

med utjorden Hammarby nr 2 i Bogsta socken av Södermanlands län är efter

indragning till statsverket från den 14 mars 1926 utarrenderad till den 14

mars 1928 mot ett årligt arrende av 1,100 kronor, men har domänstyrelsen

anmält, att styrelsen komme att föranstalta om egendomens skötsel och vård

under ytterligare ett år till den 14 mars 1929.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Gustaf Willén sagda år upprättad karta med beskrivning, inhämtas

bland annat följande.

Egendomen är belägen vid sjön Runnviken och invid allmänna landsvägen

Södertälje—Nyköping, 0.5 mil från Tystberga järnvägsstation och 2 mil från

Nyköping. Utjorden Hammarby nr 2 innehåller 1.52 hektar, därav 1.22

hektar åker, O.17 hektar äng, O.031 hektar avrösningsjord och O.099 hektar

impediment. Egendomens huvudgård, som består av 2 skiften inägor, hemskifte

och utskifte, åtskilda genom skogsmark, innehåller 115.4 4 5 hektar,

därav 33.2 13 hektar tomt och åker, 0.604 hektar äng, 79.631 hektar avrösningsjord

och I.997 hektar impediment. Härav belöper på utskiftet 15.9 0 2

hektar, varav 12.78 hektar åker, 0.468 hektar äng, 2.3 4 7 hektar avrösningsjord

och 0.307 hektar impediment.

Åkerjorden, som består till största delen av lerjord och ängsmylla, ligger

ganska spridd och är till en del i behov av dikning, som blir kostsam.

Åbyggnaderna äro i gott skick och något så när tillräckliga. Vid uppskattningstillfället

funnos å egendomen åtskilliga avträdaren tillhöriga överloppshus

ävensom elektrisk anläggning, vilkas inlösen av kronan tillstyrkts.

Egendomen, som, under förutsättning att nämnda inlösen komme till

stånd, arrendevärderats till 1,270 kronor med rätt för arrendatorn till viss

mängd husbehovsvirke från skogen, har med anledning av ansökning från

Bogsta kommun att få inköpa egendomen för kommunens ändamål jämväl

undergått saluvärdering, därvid egendomen åsatts ett saluvärde av 74,100

kronor med inräknande av nedannämnda skogsvärde.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Vederbörande jägmästare har ansett, att endast de inom inägoområdet

varande hagmarksområdena borde försäljas och att skogen, vars virkesförråd

uppskattats till 120 kubikmeter per hektar och approximativt värderats till

44,000 kronor, på grund av sin belägenhet invid förenämnda landsväg samt

5 kilometer från järnvägsstation med goda avsättningsmöjligheter och billig

förvaltning genom grannskap med en ecklesiastik skog borde bibehållas i

kronans ägo.

Över jägmästaren har tillstyrkt egendomens förnyade utarrendering, då eu

försäljning av egendomen på grund av dess goda läge och relativt stora

virkeskapital med dåvarande låga virkespriser ingalunda vore tillrådlig.

Länsstyrelsen har icke funnit något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Sedan från Bogsta kommun under hand ingått meddelande, att kommunen

ej reflekterade på egendomens förvärvande till nämnda vid värderingen

åsatta pris, förordnade domänstyrelsen om ny fullständig saluvärdering av

egendomen i dess helhet, ostyckad.

Innan emellertid denna förrättning fullbordats, blev egendomen sommaren

1926 besiktigad av kronojordsstyckningssakkunniga. Dessa hava såsom sin

mening uttalat, att egendomens utskifte borde med hänsyn till belägenhet

och storlek kunna bilda ett självständigt jordbruk men att, vid det förhållande

att jorden vore vattensjuk och ej för rimliga kostnader kunde torrläggas,

en sådan upplåtelse icke vore lämplig. Då det emellertid torde vara

ekonomiskt fördelaktigare för staten att avhända sig egendomen, förordade

de sakkunniga, att densamma måtte försäljas ostyckad. Mot det vid uppskattningsförrättningen

1925 beräknade saluvärdet, 74,100 kronor, hava de

sakkunniga icke haft något att erinra.

Av instrumentet över den förnyade saluvärderingen inhämtas, att uppskattningsmännen,

med erinran att förberörda överloppshus och elektriska

anläggning numera inlösts av kronan för tillhopa 9,190 kronor, åsatt egendomen

ett saluvärde av 60,000 kronor, därav, enligt jägmästarens beräkning

jämlikt värderingsinstrument den 27 januari 1927, 31,141 kronor 50 öre

för växande skog efter avdrag av skatter och utskylder samt husbehovsvirkets

värde, kapitaliserade efter 5 procent. Uppskattningsmännen hava

föreslagit egendomens utbjudande på offentlig auktion.

Länsstyrelsen har även beträffande detta förslag icke haft något att

erinra.

Över jägmästaren har icke funnit något annat att erinra mot jägmästarens

beräkning av värdet av den växande skogen, upptaget till 34,773 kronor 48

öre, än att från detta belopp avdrag ej borde ske för det kapitaliserade värdet

av husbehovsvirke från skogen samt skatter. Vidare har han förklarat sig

hava vid verkställd inspektion å egendomen ytterligare styrkts i sin förut

uttalade åsikt, att en försäljning av denna virkesrika skog för närvarande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

icke vore tillrådlig, samt ansett att, om likväl försäljning skulle ske, en ökning

av skogens saluvärde med 3,600 kronor vore lämplig.

Bogsta kommun, som av domänstyrelsen lämnats tillfälle taga del av den

nya värderingen, har förklarat sig ej villig att för egendomen erlägga högre

köpeskilling än det av uppskattningsmännen sist föreslagna beloppet eller

60,000 kronor att erläggas under loppet av sex år med en sjättedel kontant

vid tillträdet och en sjättedel vid varje av därpå följande fem år.

Med skrivelse den 19 augusti 1927 har domänstyrelsen underställt försäljningsförslaget

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Tanken på ifrågavarande kronoegendoms försäljning hade i första hand

framkommit genom Bogsta kommuns ansökan att få för några dess ändamål

förvärva densamma. Visserligen hade kommunen sedermera förklarat

sig för det dåvarande ej reflektera på egendomen för det pris, vartill densamma

med hänsyn särskilt till skogens värde uppskattats och som av styrelsen

ansåges skäligt. Men alldeles uteslutet torde ej vara att ändring i

denna kommunens ståndpunkt skedde. Oavsett emellertid kommunens ställningstagande

hade styrelsen av uppskattningshandlingarna och kronojordsstyckningssakkunnigas

uttalande kommit till den uppfattningen, att egendomens

bibehållande åt kronan ej vore att tillstyrka.

Vad först själva jordbruksegendomen beträffade, syntes nämligen densamma

så till jord som åbyggnad ej vara av beskaffenhet, att genom dess utarrendering

värdet därav kunde skäligen förräntas.

Till stöd för försäljning av det egendomen tillhörande skogskomplexet

ville styrelsen framhålla följande.

Med hänsyn till de relativt dryga förvaltningskostnaderna för smärre

spritt belägna skogskomplex, vartill det ifrågavarande vore att hänföra, och

till svårigheterna att å dem ordna ett fullt rationellt skogsbruk hade av

styrelsen upprepade gånger framhållits betydelsen av, att dylika skogar avyttrades

och att de därför erhållna köpeskillingarna användes för inköp av

större sammanhängande skogskomplex respektive för utvidgning och arrondering

av sådana, som redan befunne sig i statens ägo. Denna regel kunde

visserligen icke undantagslöst följas, särskilt när fråga vore om disposition

av smärre skogar, som låge i en relativt skoglös bygd och där avsättningsförhållandena

vore särskilt goda, men i nu förevarande fall syntes skälen

övervägande tala för jämväl skogskomplexets försäljning. Här vore nämligen

skogsmarkens areal relativt obetydlig; skogen låge icke nära intill

några andra större statsskogar, och utsikt torde förefmnas för att skogen vid

försäljning fortfarande komme att stanna i allmän ägo. Styrelsen kunde

icke för sin del fästa allt för mycket avseende vid, att skogskapitalet per

hektar mark vore relativt högt, ty för detta skogskapital beräknade styrelsen

att vid försäljningen få skälig ersättning, och komme ju köpeskillingen att

såsom sagts förr eller senare användas för inköp av annan skogsmark, även

om denna skulle råka icke vara belägen inom nu ifrågavarande revir eller

distrikt, överjägmästarens betänkligheter mot avyttringen av ifrågavarande

skogskapital tycktes bottna i den uppfattningen, att virkespriserna för närvarande

vore låga och måste beräknas stiga. Denna uppfattning, som torde

vara tämligen allmän i skogsmannakretsar, baserade sig på det förhållandet,

att virkespriserna från åtskilliga årtionden tillbaka varit stadda i ett stigande,

svarande mot ungefär 2 procent om året, eri omständighet, som hade

sin förklaring delvis i penningvärdets fallande och delvis däri, att skogs
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kun yl- Maj ds proposition Nr 210.

produkterna, tack vare nya områden och ändamål för virkes användning

och en stark förbättring av äldre avsättningsmöjligheter, stigit hastigare än

andra varuslag. Någon säkerhet för att denna utveckling komme att fortsätta

gåves emellertid ej. Man kände allt för litet såväl om världens virkesförråd

och möjligheterna att utnyttja detsamma på olika håll som om den

takt, i vilken världskonsumtionen av virke kunde komma att ökas, för att

kunna ställa ett säkert horoskop. Något avseende torde härvid också böra

fästas vid den omständigheten, att prisindex för virke jämfört med priset

därå före världskriget låge förhållandevis högt, om jämförelse gjordes med

åtskilliga andra verkliga råvaror såsom stenkol, järn, koppar m. m. Alldeles

uteslutet vore således icke, att en jämkning nedåt av virkespriserna så

småningom kunde uppstå. Huru som helst, torde det, när fråga uppstode

om såväl försäljning som inköp av skogsmark för statens räkning, vara

klokast att räkna med det nuvarande prisläget för virke, vilken politik syntes

så mycket mer befogad, som det ju här vore fråga icke om, huruvida staten

skulle öka eller minska sina skogskapital, utan endast om en omplacering

av dylika värden.

På grund av det anförda finge styrelsen hemställa om åtgärder för försäljning

av omförmälda kronoegendom med utjord, därvid egendomen i

första hand borde erbjudas Bogsta kommun för ett pris av 63,600 kronor.

Med hänsyn till de av domänstyrelsen anförda skäl rörande jordbrukets

jämförelsevis låga arrendeavkastning i förhållande till själva jordbruksegendomens

värde samt egendomens belägenhet ur skogsförvaltningssynpunkt

anser jag mig böra tillstyrka egendomens försäljning.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoegendomen 3/i mantal Hammarby nr 1 med

utjorden Hammarby nr 2 i Bogsta socken av Södermanlands

län må försäljas

antingen till Bogsta kommun för en köpeskilling av

63,600 kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet

den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14 mars varje

av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt, att

egendomen försäljes i det skick, den vid tillträdet befinnes,

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen

i länet, att köpebrev skall utfärdas så snart första sjättedelen

av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse

å återstoden därav avlämnats, att egendomen

skall i jordeboken upptagas under titeln allmänt frälse,

att köparen skall svara för de å egendomen för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt

att köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å

fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

kostnaderna för inteckning i egendomen till säkerhet

för berörda skuldförbindelse,

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kun yl, Maj:ts proposition Nr 210.

eller, därest Bogsta kommun icke begagnar sig av

omförmälda medgivande att förvärva egendomen, å

offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet

den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för

köpare den 14 mars 1929.

10:o.

"P<-riÖstergöt 1 Kronoegendomen 1/2 mantal Perstorp nr 1 i Skedevids socken av öster
lands

län. götlands län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende

av 625 kronor. I avvaktan på statsmakternas beslut i fråga om den framtida

dispositionen av egendomen har domänstyrelsen utarrenderat denna

under ett år från berörda dag, varvid betingats en avgäld av 450 kronor.

Under 1925 och 1927 har å egendomen hållits uppskattningsförrättningar,

och har egendomen under 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av e. lantmätaren

John Grenholm 1917 kompletterad karta över egendomen med beskrivning,

inhämtas hland annat:

Egendomen, som är belägen 6.5 mil från Norrköping och 3 mil från

Vingåkers järnvägsstation, har en areal av 278.9 2 7 hektar, därav 25.4 2 9

hektar tomt och åker, 1.525 hektar äng, 248.345 hektar skogsmark och

3.6 2 8 hektar impediment. De å kartan upptagna lägenheterna Grindstorp,

Skogsberg, Annelund, Sundsnäs och Olstorp samt markområdena litt. B och C

äro tidigare frånsålda egendomen och icke inräknade i nu angivna areal.

Åkerjorden består av sandmylla och klapperstensjord av svag beskaffenhet

samt är ej täckdikad.

Byggnaderna äro äldre, men i gott skick.

Egendomen har ansetts väl hävdad, varför optionsrätt förordats för nuvarande

arrendatorn vid egendomens förnyade utarrendering.

Å egendomen finnas torpen Kråkvilan och Alfallet, vilka av skogsstaten

äro upplåtna på arrende till den 14 mars 1929.

Taxeringsvärdet utgör för inägor 20,000 kronor samt för utmark och

skog 48,800 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett egendomens inägor inbjuda

till uppdelning i tre lotter, torpen Kråkvilan och Alfallet samt huvudgården,

ävensom förordat, att sagda lotter med lämplig tilldelning skogsmark

måtte upplåtas för försäljning.

Vid 1927 års förrättning hava sagda lotter saluvärderats sålunda:

Torpet Kråkvilan, omfattande å kartan ägofigurerna 1—25, av 26, 27—42,

av 43, med en areal av 19.4 3 7 hektar, därav 3.3 2 3 hektar tomt och åker,

15.9 54 hektar skogsmark och 0.16 hektar impediment, samt saluvärderat till

8,300 kronor, därav 3,910 kronor 60 öre för växande skog och 2,440 kronor

för åbyggnaden.

Torpet Alfallet, omfattande å kartan ägofigurerna av 26, av 43, 44—77,

77 a, 78, 78 a, 79—80, 80 a, 81—-98, 98 a, 99—108, av 109, av 110, av 111,

av 113, av 144, med en areal av 48.5 3 9 hektar, därav 9.4 2 2 hektar tomt

och åker, 38.873 hektar skogsmark och 0.244 hektar impediment, samt salu
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj :ts proposition Nr 210.

värderat till 23,000 kronor, därav 10,107 kronor 17 öre för växande skog

och 7,800 kronor för åbyggnaden.

Huvudgården, omfattande å kartan ägofigurerna av 148, av 149, 150, av

152, 153—167, 167 a, 168—186, 186 a, 187—189, 189 a, 190, av 191, med en

areal av 39.048 hektar, därav 12.507 hektar tomt och åker, 1.445 hektar

äng, 24.483 hektar skogsmark och 0.6 13 hektar impediment. Huvudgården

har saluvärderats till 22,950 kronor, därav 8,191 kronor 79 öre för växande

skog och 9,200 kronor för åbyggnaderna.

Kronan borde förbehållas rätt till erforderliga vägar över torpen och

ett vart av dessa över det andra torpets område samt kronans mark. I

saluvärdet för torpet Alfallet hade icke inräknat* 467 fm3 virke, som för

att minska lottens skogsvärde utstämplats och försålts för sig.

För upplåtelse av torpen såsom åbolägenheter hava uppskattning smännen

föreslagit en avgäldstid av 20 år med avgälder i jämnade tal av för Kråkvilan

165 kronor och för Alfallet 450 kronor, motsvarande enligt medelmarkegångspris

för åren 1918 — 1927 värdet av respektive 10 och 27 hektoliter

spannmål, hälften råg och hälften korn. Åbo borde därvid äga rätt

till skogsfång av högst 30 kubikmeter årligen vid Kråkvilan och högst 80

kubikmeter årligen vid Alfallet ävensom att vid första avgäldstidens slut

lösa lägenheten. Å torpen befintliga byggnader, som skulle lösas av åbon,

hava värderats vid Kråkvilan till 2,440 kronor och vid Alfallet till 7,800

kronor.

Torpens innehavare hava förklarat sig helst vilja bibehålla torpen på

arrende som hittills och att, om så ej kunde ske, de önskade förvärva torpen

med äganderätt. Upplåtelse med åborätt har av uppskattningsmännen avstyrkts.

Huvudgården borde, för den händelse vederbörande arrendator,

Gust. A. Olsson, som i 20 år väl brukat egendomen, ej önskade förvärva

denna, försäljas å offentlig auktion.

Jägmästaren, som i yttrande vid 1925 års förrättning med hänsyn till

under de närmaste åren nödvändiga dyrbara byggnadsarbeten vid torpen

Alfallet och Kråkvilan ifrågasatt torpens försäljning och därvid framhållit,

att erforderlig arbetskraft för skogen i allt fall ej saknades, har i samband

med torpens värdering 1927 anfört, att på grund av det jämförelsevis

betydande skogsvärdet vid Alfallet och då domänverket vid detta torp

år 1927 uppfört ny ladugård och loge m. m., skäl ej förelåge att försälja

denna lott.

Överjägmästaren har i yttrande i januari 1926 understrukit, att något

som helst behov av torpen i fråga för skogsväsendets räkning ej förefunnes,

då erforderlig arbetskraft kunde erhållas dem förutan och jämväl

från desamma, även om vederbörande innehavare icke hade några kontraktsenliga

skyldigheter eller rättigheter. Torpet Alfallet borde emellertid icke

försäljas, då innehavaren, som i 43 år brukat torpet, varken ville avflytta

eller friköpa torpet samt vid försäljningen mycken skogsmark måste avskiljas

från egendomen. I yttrande i februari 1928 över 1927 års värderingsförrättning

har överjägmästaren som ytterligare skäl mot försäljningen

av torpet Alfallet anfört den omständigheten, att kronan 1927 påkostat,

utöver virkets rotvärde, 5,500 kronor för uppförande av ladugårdsbyggnad,

innehållande fähus, stall, loge, lador, vagnbod och magasin även
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departementschefen.

som svinhus och vedbod, varför några hyggnadskostnader under närmaste

tiden icke behövde förekomma. Upplåtelse med åborätt har överjägmästaren

avstyrkt, men har överjägmästaren ansett att, om denna upplåtelseform

tillämpades, rätten till skogsfång borde nedsättas vid Kråkvilan till 20

och vid Alfallet till 50 kubikmeter årligen.

Länsstyrelsen har anfört att, då torpens innehavare, endast under förutsättning

att de icke såsom hittills finge behålla torpen på arrende, förklarat

sig villiga förvärva torpen med äganderätt, det syntes länsstyrelsen

förenat med billighet och rättvisa, att hänsyn toges till torparnas härutinnan

uttalade önskningar. Länsstyrelsen har därför hemställt, att endast

huvudgården måtte försäljas med hembudsrätt för vederbörande arrendator.

Med skrivelse den 24 februari 1928 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning.

Styrelsen finge biträda förslaget om försäljning av huvudgårdslotten och

ansåge, att egendomens arrendator därvid borde medgivas hembudsrätt. Vad

åter den väckta frågan om torpens avyttrande beträffade ansåge domänstyrelsen

i likhet med länsstyrelsen att, då innehavarna av torpen så uttryckligen

förklarat sig önska fortsätta med arrende av torpen, med försäljningen

av dessa kunde anstå tills vidare. Utmarken jämte torpen syntes böra

ställas under skogsstatens vård och förvaltas såsom kronopark.

Jag biträder förslaget om försäljning av huvudgården. I likhet med

myndigheterna anser jag, att någon försäljning av torpen för närvarande

ej må äga rum. Till frågan om dispositionen av den till försäljning ej

föreslagna delen av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagen

fattat beslut rörande nämnda försäljning. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen x/3 mantal Perstorp nr 1

i Skedevids socken av Östergötlands län blivit fördelad

i två lotter, av vilka en skall omfatta huvudgården

med förberörda område om 39.048 hektar och den andra

egendomen i övrigt, huvudgårdslotten må försäljas

antingen till egendomens arrendator, Gust. A. Olsson,

för en köpeskilling av 22,950 kronor att erläggas med

en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en

sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år

samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes i det

skick, vari den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen

skall erläggas till länsstyrelsen i länet, som

har att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen

erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden därav

avlämnats, å lotten utfärda köpebrev, att lotten skall

i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse, att

köparen skall svara för de å lotten för tiden efter till
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

27

trädesdagen belöpande onera och utskylder, samt att

köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å

fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

kostnaderna för inteckning i egendomen till säkerhet

för berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Olsson icke begagnar sig av

medgivandet att förvärva egendomen, å offentlig auktion

till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj

1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köpare den

14 mars 1929.

* ll:o

Kronoegendomen Bråborgs kungsgård nr 1 om 10 mantal med underlydande

i Dagsbergs och S:t Johannes socknar av Östergötlands län är

med undantag av skogs- och hagmarken utarrenderad till den 14 mars

1928 mot årligt arrende av 7,540 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrument

över nämnda förrättning jämte övriga ärendet tillhörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren B. E. Forsell år 1924—1925

upprättad karta i två delar över egendomen med beskrivning, inhämtas

bland annat följande:

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Norrköping, har en areal

av 651.704 hektar, därav 234.931 hektar åker, 89.486 hektar äng, 322.602

hektar avrösningsjord och 4.6 8 5 hektar impediment.

Å egendomen finnas flera torp och lägenheter, därav på egendomen tillhörande

Esterön en lägenhet, benämnd Solvik, med delvis vinterbonad villa

samt uthus, vilka ägas av körsnären Arthur Andersson i Norrköping, som

arrenderat lägenheten alltsedan den 14 mars 1912.

Uppskattning smännen hava ansett ingen del av egendomen lämplig till

försäljning till eget hem.

Från bemälde Andersson hade ansökning inkommit till uppskattningsmännen

med hemställan att få enligt gällande grunder för upplåtelse av

egnahemslägenheter från kronoegendomar förvärva lägenheten Solvik med

dess nuvarande inom hägnad varande areal om 1.0 7 hektar utökad med en

15 meter bred remsa utmed norra begränsningslinjen.

Uppskattningsmännen hava i anledning av berörda ansökning, då bestämmelserna

i Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen den 17 oktober 1913 ej

avsåge sådan lägenhet, som den ifrågavarande, förklarat sig ej kunna tillstyrka

framställningen utan hemställt, att lägenheten finge upplåtas med

vanlig besittningsrätt.

Länsstyrelsen och över jägmästaren i östra distriktet hava icke haft något

att erinra mot uppskattningsmännens förslag rörande dispositionen av

egendomen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen föreslagit

att, då de särskilda torplägenheterna synts de sakkunniga ej lämp
-

Bråborgs

kungsgård

nr 1 med

underlydande

i Östergötlands

län.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements
chefen.

ligen kunna utläggas till självständiga mindre jordbruk och en uppdelning

av jorden till huvudgården med hänsyn till därstädes befintliga

goda åbyggnader ej borde ifrågasättas, egendomen måtte ånyo utarrenderas.

På föranstaltande av domänstyrelsen har å egendomen under 1927 av

uppskattningsmännen förrättats saluvärdering av lägenheten Solvik. Lägenheten,

över vilken särskild karta upprättats år 1927 av distriktslantmätaren

B. E. Forsell, omfattar å dennes karta av 1924—1925 ägofigurerna

av 356 och 357. Arealen utgör 1.21 hektar tomt, trädgård och växtlig

skogsmark med inslag av herg. Lägenheten har åsatts ett saluvärde

av 2,595 kronor, därav 780 kronor för växande skog.

Över jägmästaren har med hänsyn till nuvarande virkespris ansett värdet

av växande skog böra höjas från 780 kronor till 950 kronor, varför saluvärdet

å lägenheten skulle utgöra 2,765 kronor.

Länsstyrelsen har ej haft annat att erinra mot uppskattningsmännens

förslag, än att saluvärdet å lägenheten borde höjas på sätt överjägmästaren

föreslagit.

Domänstyrelsen, som i avvaktan på beslut i försäljningsfrågan ombesörjt

egendomens skötsel och vård under ett år till den 14 mars 1929,

därvid betingats ett arrende av 7,540 kronor, har uttalat att, då omförmälda

lägenhets avskiljande ansetts kunna ske utan skada för egendomen

och den föreslagna köpeskillingen av 2,765 kronor, avrundad till 2,800

kronor, finge anses skälig, styrelsen tillstyrkte försäljning.

Icke heller jag har något att invända mot lägenhetens avyttring till

senaste förslagets belopp, och hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Solvik må med ovan angiven areal

av 1.21 hektar från kronoegendomen Bråborgs kungsgård

nr 1 om 10 mantal med underlydande i Dagsbergs

och S:t Johannes socknar av Södermanlands län

försäljas till körsnären Arthur Andersson, Norrköping,

mot en köpeskilling av 2,800 kronor samt under villkor

i övrigt, att lägenheten må med äganderätt tillträdas

den 14 mars 1929, att köpeskillingen vid tillträdet

kontant erlägges till länsstyrelsen i länet, att lägenheten

säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes,

att köparen skall svara för de å området för tiden efter

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt

att köparen skall ensam vidkännas alla med lägenhetens

avskiljande, lagfart å fånget och andra med

köpet förenade utgifter.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

29

12:o.

Kronoegendomen 1 mantal Gustad nr 5 Norrgård i Vikingsstads socken Gustad nr 5

av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig östergtMands

avgäld av 600 kronor. län
Under

1926 bär å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver och därtill hörande handlingar, varibland eu av distriktslantmätaren

E. C. Blombergsson 1926 upprättad karta över egendomen med

beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Bankebergs järnvägsstation

och 15 kilometer från Linköping, innehåller — oberäknat de jämlikt Kungl.

Maj:ts brev den 15 maj 1908 egendomen frånsålda lägenheter, däribland en

å kartan betecknad med 52, kallad Grantoppen om 2.34 8 hektar — en areal av

46.7io hektar, varav 25.560 hektar tomt och åker, 2.205 hektar äng, 18.243

hektar avrösningsjord och 0,702 hektar impediment. Åkerjorden utgöres av

lera på lerbotten och är av god beskaffenhet. Åbyggnaderna äro i gott stånd.

Upp skattning smännen hava föreslagit, att ett obebyggt område av skogsmarken,

som utgör del av ägofiguren å kartan nr 35 och omfattar en areal

av 0.2 6 4 hektar, måtte försäljas till ägaren av förberörda lägenheten Grantoppen,

Joh. F. Karlsson, som anmält sig önska köpa området för att därmed

utöka sitt nuvarande innehav. Området har saluvärderats till 230

kronor, varav 205 kronor 14 öre för växande skog. I övrigt har någon

framställning om förvärvande av mark till eget hem å egendomen ej ingått.

Då egendomen vore försedd med tillräckliga byggnader i mycket gott

stånd och torde kunna lämna god förräntning å taxeringsvärdet, hava uppskattningsmännen

hemställt, att egendomen måtte bibehållas i kronans ägo

och ånyo utarrenderas.

Egendomen har med undantag av förberörda till försäljning föreslagna

område åsatts ett arrendevärde av 1,350 kronor och ett saluvärde av 51.000

kronor, därav 12,000 kronor för åbyggnader, 21,409 kronor 56 öre för

växande skog och 1,200 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning.

För egendomens nuvarande arrendator har förordats hembudsrätt vid

egendomens förnyade utarrendering.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen icke

funnit anledning föreslå dess uppdelning i mindre jordbruk samt tillstyrkt

förnyad utarrendering.

Överjägmästaren i Östra distriktet har ej haft något att erinra mot den

föreslagna försäljningen av ovannämnda skogsområde samt ansett, att frågan

om dispositionen av egendomen i övrigt borde prövas i sammanhang med frågan

om dispositionen av de intilliggande kronoegendomarna Gustad nr 2

Käll- och Korpralsgård samt Gustad nr 4 Pilgård, vilka bleve arrendelediga

respektive 1937 och 1940.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 21 maj 1927 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning, har biträtt uppskattningsmännens förslag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements- jag finner intet vara att erinra mot en disposition av egendomen i överchefen
ensstämmelse

med vad uppskattningsmännen föreslagit.

Såsom ovan berörts uppgår egendomens arrendeavgäld till 600 kronor för

år, och skulle Kungl. Maj:t vid sådant förhållande kunna utan riksdagens

hörande besluta om upplåtelser från egendomen. Då emellertid hembudsrätt

till det till försäljning åt Joh. F. Karlsson ifrågasatta området icke kan

enligt gällande grunder för egnahemsupplåtelser från kronoegendomar tillerkännas

denne, torde riksdagens medgivande till den föreslagna försäljningen

böra inhämtas.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område om 0.2 64 hektar må från

kronoegendomen 1 mantal Gustad nr 5 Norrgård i

Vikingsstads socken av Östergötlands län försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med hembudsrätt för Joh.

F. Karlsson.

13:o.

Krigsberga nr

2 i Östergötlands

län.

Kronoegendomen 5/s mantal Krigsberga nr 2 i örberga socken av Östergötlands

län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende

av 865 kronor. I arrendet ingår icke den jämlikt Kungl. Maj:ts brev den

19 april 1907 försålda egendomens andel i ett i Rogslösa socken beläget

oskiftat område, benämnt Krigsberga utjord.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren Adolf Hallander 1924—1925

över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat

följande.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Vadstena och 4 kilometer

från järnvägsstationen Arneberga, består av ett skifte med en areal av

45.50 hektar, därav 44.976 hektar tomt och åker samt 0.524 hektar impediment.

Åkerjorden hestår av svartmylla på dels ler-, dels sand- och kalkörbotten

och är täckdikad. Skog å egendomen finnes icke. Egendomen har

del i häradsallmänning. Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 19 januari 1912

har beviljats odlingslån för egendomens deltagande i Krigsberga och Luckerstads

dikningsföretag, varför den årliga annuiteten till 1947 utgår med 200

kronor 84 öre. Samtliga byggnader äro i gott stånd, ladugården dock

gammal. Logen har ansetts böra tillbyggas för en beräknad kostnad för

kronan av 5,000 kronor. Arrendevärdet har uppskattats till 1,320 kronor.

Egendomens taxeringsvärde utgör 41,900 kronor.

Uppskattningsmännen hava förordat hembudsrätt vid förnyad utarrendering

för egendomens nuvarande arrendator, Carl Ljungblad.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition. Nr 210. 31

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktigat egendomen,,

hava för undvikande av nybyggnad vid egendomen föreslagit, att från

egendomen måtte avskiljas ett obebyggt område om cirka 12.r> liektar åker

i dess nordvästra del med nuvarande åkervägen och dess förlängning åt

väster som områdets gräns i söder samt att återstående delen av egendomen

måtte utarrenderas.

Med anledning av de sakkunnigas förslag har domänstyrelsen föranstaltat

om saluvärdering av förberörda område. Av instrumentet över förrättningen,

vilken ägt rum i mars 1927, framgår bland annat följande.

Området, å kartan betecknat med litt. A och omfattande 12.5 hektar åker

och O.o 8 hektar impediment, har, under förutsättning att köparen betalade

viss andel av annuiteten för berörda odlingslån, saluvärderats till 6,850

kronor och åsatts ett arrendevärde av 220 kronor. Uppskattning smännen

hava ansett området, som är obebyggt, ej lämpa sig såsom självständigt

jordbruk. Såsom skäl härför framhålles, att åkerjorden på grund av sin

beskaffenhet tarvade tre kraftiga dragare för plogen för att nöjaktigt kunna

brukas. Lägenhetens blivande utfartsväg över egendomen skulle komma att

draga stora kostnader för att göras farbar. Vidare vore vattenfrågan synnerligen

dyrbar att lösa, vartill komme, att sand, grus, sten och skogseffekter

för nybyggnad och väganläggning m. m. ej funnes på närmare avstånd än

15 kilometer och att kostnaden för lägenhetens bebyggande med boningshus,

ladugårdshus och uthus enligt kostnadsförslag beräknades uppgå till 14,900

kronor, i följd varav hela lägenheten skulle komma att stå i ett pris av

21,750 kronor. Denna summa ansåges lägenheten omöjligen kunna förränta

och amortera.

På grund av vad uppskattningsmännen sålunda anfört har länsstyrelsen

hemställt, att upplåtelse av området ifråga icke måtte komma till

stånd. Emellertid har länsstyrelsen ansett det kunna ifrågasättas, huruvida

icke för kronan vore förmånligare att redan vid nuvarande arrendetids

utgång försälja egendomen i sin helhet, varvid nuvarande arrendatorn,

som innehaft egendomen sedan den 14 mars 1909 och under denna tid

dels uppfört nytt boningshus dels ock utfört täckdikning å 40.7 hektar av

egendomen, borde tillerkännas hembudsrätt vid försäljningen.

Ånyo hörda i ärendet, hava förbemälda sakkunniga förklarat sig vidhålla

sin tidigare intagna ståndpunkt och såsom skäl härför framhållit

följande.

Byggnaderna vid egendomen vore i förhållande till jordinnehavet vid

egendomen otillräckliga, varför ett bibehållande av densamma odelad medförde

tillbyggnad av nu befintliga hus. Efter frånstyckning av det därtill

föreslagna området bleve egendomen ett bondejordbruk av lämplig storlek.

Det syntes de sakkunniga, som vid uppgörande av styckningsförslaget handlat

i överensstämmelse med lämnade direktiv, icke böra möta större svårigheter

för nybildning av jordbruk å obebyggd jord i föreliggande fall än

som gällde för småbruksbildningen i allmänhet. Därest emellertid den till

frånstyckning föreslagna delen mot förmodan icke skulle kunna försäljas,

förordade de sakkunniga, att egendomen försåldes i sin helhet ostyckad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med anledning av vad sålunda förekommit har domänstyrelsen låtit

uppskatta egendomen i dess helhet för försäljning ostyckad; och inhämtas

av uppskattningsinstrumentet över förrättningen, vilken skett i november

1927, att egendomen åsatts ett saluvärde av 37,760 kronor med beräkning

av 600 kronor per hektar för bästa åkerjorden med tomt och trädgård om

tillhopa 40 hektar och efter 500 kronor för åkerjorden i övrigt samt för

åbyggnaderna 13,300 kronor ävensom med tillägg av utdelningen från

häradsallmänningen kapitaliserad men med avdrag av åvilande odlingslån.

Då arrendatorn, som äger en del överloppshus vid egendomen, nedlagt stora

kostnader på egendomens bebyggande och täckdikande, hava uppskattningsmännen

tillstyrkt hembudsrätt för honom vid egendomens försäljning,

och har arrendatorn förklarat sig vilja förvärva egendomen för pris, motsvarande

ovan angivna saluvärde, under villkor att köpeskillingen finge

betalas under loppet av sex år med en sjättedel årligen.

Länsstyrelsen, som funnit den av uppskattningsmännen verkställda saluvärderingen

av egendomens åker alltför låg i förhållande till densammas

goda beskaffenhet, har föreslagit ett saluvärde av 50,260 kronor efter en

beräkning av 900 kronor per hektar för den bästa jorden och efter 600

kronor per hektar av återstoden samt tillstyrkt hembudsrätt för arrendatorn,

under förutsättning att han vore villig erlägga en mot nämnda

saluvärde svarande köpeskilling.

Egendomens arrendator har förklarat sig villig att för egendomen i dess

helhet betala 45,000 kronor med avdrag av fastighetens andel i odlingslån

enligt värderingsinstrumentet, 2,427 kronor 22 öre, eller 42,572 kronor

78 öre, avrundat till 42,575 kronor, samt för egendomen, med undantag av

den till frånstyckning föreslagna lotten, vilken betecknats såsom lotten

litt. A, 36,500 kronor med avdrag av andelen i odlingslånet, 1,332 kronor

71 öre, eller 35,167 kronor 29 öre, avrundat till 35,170 kronor. Härjämte

har arrendatorn förmält sig helst önska förvärva hela egendomen och

erlägga köpeskillingen under loppet av sex år med en sjättedel årligen.

Till stöd för sitt anbud har arrendatorn åberopat ett av honom från fastighetsberedningsnämndens

ledamöter i örberga socken begärt yttrande rörande

värdet av egendomen. Beredningsnämnden upplyser häri, att nämnden

vid taxering i december 1927 åsatt fastigheten ett värde av 42,300 kronor.

Detta ansåge nämnden vara fastighetens verkliga saluvärde med hänsyn

tagen till vad egendomen kunde avkasta men att, då för närvarande stor

efterfrågan rådde å gårdar av ifrågavarande storlek, det torde vara möjligt

att vid utbud å auktion ett högre pris kunde erhållas, dock högst

45,000 kronor.

Länsstyrelsen har ytterligare framhållit följande.

Vid avgivande av sitt senaste yttrande angående egendomens saluvärde

hade länsstyrelsen icke beaktat, att egendomens åbyggnader åsatts särskilt

saluvärde, varför detsamma blivit avsevärt högre än det rätteligen bort.

Den av arrendatorn bjudna köpeskillingen, 42,575 kronor, syntes länsstyrelsen

icke vara för låg utan snarare motsatsen. Skulle fastigheten försäljas

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

33

i tvänne delar, ansåge länsstyrelsen saluvärdet böra fördelas sålunda, att

saluvärdet å lotten litt. B eller huvudgården fastställdes till 35,170 kronor

och för lotten litt. A till 7,400 kronor, varvid vardera lotten borde ansvara

för annuiteterna å åvilande odlingslån. Enär enligt styrelsens förmenande

lotten litt. A, därest densamma mot förmodan skulle finna köpare,

icke kunde av denne bibehållas såsom egnahemslägenhet, syntes det lämpligast,

att det måtte medgivas egendomens arrendator att förvärva egendomen

odelad för den av honom erbjudna köpeskillingen.

Under 1928 har verkställts uppskattning för upplåtelse av lotten litt. A

såsom åbolägenhet. Av instrument häröver inhämtas, att uppskattningsmännen,

som vitsordat såsom otvivelaktigt riktigt länsstyrelsens uttalande

angående den för egendomen erbjudna köpeskillingens skälighet, i fråga

om upplåtelse av lotten litt. A såsom åbolägenhet föreslagit en avgäldstid

av 20 år med en avgäld av 270 kronor, motsvarande enligt 10-årigt medelmarkegångspris

värdet av 13.2 5 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften

korn, vartill komme annuitet på odlingslån av 90 kronor 58 öre, men

varifrån avginge kostnaden för underhåll av utfartsväg med 40 kronor.

Åbon borde äga rätt att vid första avgäldstidens slut lösa lägenheten.

Lottens upplåtelse såsom åbolägenhet ansåges dock ej lämplig. Länsstyrelsen

har icke haft något att erinra mot nämnda uppskattning.

Med skrivelse den 9 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. På grund av vad i ärendet förekommit håller

styrelsen före, att egendomen ej bör åt kronan bibehållas och att övervägande

skäl synas tala för egendomens försäljning ostyckad, varvid

styrelsen i likhet med uppskattningsmännen och länsstyrelsen anser hembudsrätt

böra tillkomma egendomens nuvarande arrendator.

I avvaktan på avgörande av frågan om egendomens disposition har

egendomen utarrenderats för ett år till den 14 mars 1929 mot samma arrendeavgift,

som nu utgår.

Under åberopande av den lämnade utredningen får jag tillstyrka egen- Departementsdomens

försäljning till nuvarande arrendatorn, vilken under längre tid cfiefenarrenderat

egendomen och därå nedlagt betydande kostnader, för en köpeskilling

av 42,575 kronor att erläggas under loppet av sex år. Skulle

Ljungblad icke begagna sig av erbjudandet, bör egendomen säljas å offentlig

auktion till den högstbjudande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen ”/s mantal Krigsberga nr 2 i

Örberga socken av Östergötlands län med undantag av

egendomens förberörda andel i Krigsberga utjord må

försäljas

antingen till arrendatorn Carl Ljungblad för en

köpeskilling av 42,575 kronor att erläggas med en

sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjätteBiliang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 177 höft. (Nr 210.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Vistena nr 10,

11 och 12 i

Östergötlands

län.

del den 14 mars varje av nästföljande fem år samt

under villkor i övrigt, att egendomen säljes i det skick

den vid tillträdet beflnnes, att köpeskillingen skall erläggas

till länsstyrelsen i länet, som har att, så snart

första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens

skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, å

egendomen utfärda köpebrev, att köparen skall ansvara

för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen

belöpande annuiteter å ett egendomen åvilande

odlingslån och andra onera och utskylder, samt att

köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å

fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

kostnaderna för inteckning i fastigheten till säkerhet

för berörda skuldförbindelse,

eller, därest Ljungblad icke begagnar sig av medgivandet

att förvärva egendomen, å offentlig auktion

till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj

1874 stadgade villkor med tillträdesrätt den 14 mars

1929 och med skyldighet för köparen att ansvara för

de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen belöpande

annuiteter å förberörda egendomen åvilande odlingslån.

14:o.

Kronoegendomen 1/i mantal Vistena nr 10 Norrgården, 3/t mantal Vistena

nr 11 Oxelgården och 3/4 mantal Vistena nr 12 Östermellangården i Allhelgona

socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1929

mot en årlig avgäld av 1,635 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren Ernst Petrelius 1926 kompletterad karta över

egendomen med beskrivningar, inhämtas bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Skänninge, innehåller en

areal av 92.181 hektar, varav 2.164 hektar tomt och trädgård, 62.942 hektar

åker, 2.980 hektar äng, 23.3 5 3 hektar avrösningsjord och 0.742 hektar impediment.

Häri är ej inberäknad arealen av på grund av Kungl. Maj:ts

brev den 12 juni 1908 egendomen frånsålda lägenheter.

Egendomens åbyggnader äro goda och tillräckliga för behovet.

Uppskattning smännen hava föreslagit, att följande obebyggda områden

måtte försäljas, nämligen

dels det å kartan med röd gränslinje utmärkta området, som omfattar

ägofigurerna av 6, 10 och av 11 med en sammanlagd areal av 2.9 9 hektar,

därav 2.132 hektar åker och 0.8 5 8 hektar hagmark (avrösningsjord), vilket

område saluvärderats till 1,880 kronor, och

dels det genom Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvägslinje från egen
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2JO.

(lomen i övrigt avskilda område, som å kartan omfattar ägofigurerna 39,

40 och 41, med en sammanlagd areal av 2.228 hektar, varav 2.14 hektar

skogsmark, O.osi hektar åker och O.037 hektar tomt och trädgård, vilket

område åsatts ett saluvärde av 895 kronor, därav 503 kronor 25 öre för

växande skog.

Såsom köpare hava anmält sig till det förstnämnda området jordbruksarbetaren

O. F. Ström, som äger angränsande lägenheten Lötsberg om 6 ar

åker, försedd med nybyggd bostad och äldre uthus, samt till det andra området

jordbruksarbetaren David Norr, som äger detsamma angränsande lägenheten

Karlslund nr 1 om 1.8 7 hektar åker med en stuga i försvarligt stånd

och nyuppförd ladugård.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt områdenas försäljning till respektive

spekulant.

Vederbörande lantmätare har upplyst, att det till utökning av Lötsberg

avsedda området skall upplåtas från V. mantal Vistena nr 10 Norrgården

och det till utökning av Karlslund avsedda området upplåtas från 3/i mantal

Vistena nr 11 Oxelgården.

Länsstyrelsen, överjägmästaren och domänstyrelsen hava icke haft något

att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, som icke särskilt yttrat sig över förslaget

om upplåtandet av ifrågavarande två markområden, hava icke funnit

anledning föreslå, att egendomen tages i anspråk för nybildning av jordbruk.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Departementsriksdagen

medgiva, chefen.

att ifrågavarande områden om 2.9 9 hektar och 2.2 2 8

hektar må från respektive hemman l/4 mantal Vistena

nr 10 Norrgården och ''/4 mantal Vistena nr 11 Oxelgården

i Allhegona socken av Östergötlands län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med hembudsrätt

för O. F. Ström beträffande området om 2.9 9 hektar och

för David Norr beträffande området om 2.2 2 8 hektar.

15:o.

Kronolägenheten Enebyäng eller Fredriksdal, f. d. hospitalslägenhet, Enehyäng

inom den med staden Norrköping införlivade östra Eneby socken av el erFredriksÖstergötlands

län uppläts, med undantag av ett jämlikt Kungl. Maj:ts gwLdsXn.

brev den 27 maj 1919 därifrån försålt område om 2.0884 hektar, av domänstyrelsen

genom kontrakt den 12 januari 1923 på arrende under sju år

från den 14 mars 1923 mot en årlig avgift av 3,000 kronor och under

villkor bland annat att arrendatorn skulle ställa godkänd borgen för

arrendevillkorens fullgörande under arrendetiden.

Med anledning av arrendatorns uraktlåtenhet i sistnämnda avseende

blev med stöd av gällande lag om nyttjanderätt till fast egendom berörda

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

arrendekontrakt uppsagt att upphöra den 14 mars 1926, varefter auktion

förrättades för lägenhetens utarrendering under återstående fyra år av

arrendetiden, varvid högsta anbudet avgavs med 2,000 kronor.

Sedan domänstyrelsen inhämtat, att lägenheten under 1922 taxeringsvärderats

till 183,500 kronor, lät styrelsen genom länsstyrelsen efterhöra,

huruvida, därest lägenheten skulle anses böra frånhändas kronan, utsikt

förefunnes att erhålla spekulant därå, varefter till styrelsen ingått meddelande,

att stadens drätselkammare vid eventuell försäljning av lägenheten

vore villig träda i förhandling om dess förvärvande av staden.

Med anledning härav har styrelsen föranstaltat om saluvärdering av

lägenheten i vederbörlig ordning, varjämte styrelsen i avvaktan därpå

ombesörjt skötsel och vård av lägenheten till den 14 mars 1929, därvid

betingats i arrende 2,000 kronor.

Av instrumentet över berörda förrättning, vilken avhållits 1926, med

därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren A. Gustaf

Lövstrand 1914 upprättad karta över lägenheten, inhämtas bl. a. följande.

Lägenheten innehåller med undantag av det ovan berörda försålda området

en areal av 16.746 hektar, därav 16.479 hektar åker och 0.267 hektar

impediment.

Lägenhetens trädgård, som är ganska stor, kan till följd av sitt läge inom

större stad lämna god inkomst. Åkerjorden består av lättlera på blålera

men ligger lågt och kan följaktligen enligt uppskattningsmännens mening

ej täckdikas och ej heller bebyggas med större byggnader, då källarvåningar

ej kunna anläggas under byggnaderna.

Lägenhetens åbyggnader, som bestå av boningshus, bodar, ladugård och

källare, äro i försvarligt stånd.

Taxeringsvärdet har upptagits till: tomt- och industrivärde 156,500 kronor;

jordvärde 27,000 kronor.

Uppskattning smännen hava åsatt lägenheten ett saluvärden av 91,000

kronor, beräknat efter 45 öre per kvadratmeter i lägenheten ingående jord

med tillägg av 15,500 kronor för åbyggnader, samt förklarat sig hava vid

saluvärdets fastställande tagit hänsyn såväl till blivande gatumark med

mindre värde som ock till markens låga belägenhet, varav dess bebyggande

med tyngre byggnader omöjliggjordes.

Drätselkammaren i Norrköping har förklarat sig kunna hos stadsfullmäktige

tillstyrka inköp av lägenheten för ett pris, beräknat efter högst 45

öre per kvadratmeter jord.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot saluvärderingen.

Järnvägsstyrelsen har meddelat, att lägenheten eller någon del därav

icke kunde tänkas bliva erforderlig för något statens järnvägars ändamål.

Sedan domänstyrelsen förklarat sig icke kunna tillråda försäljning av

lägenheten för det vid uppskattningen beräknade värdet men vara villig

att, därest staden fortfarande reflekterade på lägenhetens förvärvande,

träda i förhandling med staden, hava underhandlingar ägt rum och resulterat

däri, att mellan domänstyrelsen och drätselkammaren avslutats preliminärt

avtal av följande innehåll:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

37

»Under förbehåll av statsmakternas godkännande har följande avtal träffats

mellan kungl. domänstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena,

samt staden Norrköping, å andra sidan.

Kungl. Maj:t och kronan upplåter och försäljer härigenom till staden Norrköping

med full äganderätt den inom stadens område belägna kronoegendomen

Enebyäng eller Fredriksdal med undantag av det jämlikt Kungl. Maj:ts

nådiga brev den 27 maj 1919 försålda område om 2.08 84 hektar för en köpeskilling

av etthundratusen (100,000) kronor samt på följande villkor i övrigt.

l:o. Egendomen får tillträdas den 14 mars 1929 i det skick den då befinnes,

varvid staden inträder i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Maj:t

och kronan ägt till den arrendator eller brukare, som vid samma tid avträder

egendomen.

2:o. Köpeskillingen skall vid tillträdet kontant erläggas och inbetalas

till länsstyrelsen i länet.

3:o. Mot det att köpeskillingslikviden sålunda fullgöres äger staden bekomma

köpebrev å den försålda egendomen, för densammas lagfarande

nödiga handlingar, bevis att egendomen icke är besvärad med inteckningar,

gällande brandförsäkringshandlingar rörande i köpet ingående byggnader

samt karta över egendomen med beskrivning och instrument över senast

hållna av- och tillträdessyn och vid tillträdet utlöpande arrendekontrakt

om densamma.

4:o. Staden uppbär den försålda egendomens avkastning, som belöper på

tiden från och med tillträdesdagen, samt ansvarar för de på samma tid belöpande

onera och utskylder för egendomen.

5:o. Staden skall ensam vidkännas kostnader för lagfart å fånget och

andra med köpet förenade utgifter.

6:o. Har detta avtal icke blivit godkänt av stadsfullmäktige i Norrköping

före den 20 februari 1928 genom beslut, som varder vederbörligen fastställt,

och av Kungl. Maj:t och riksdagen före den 1 juli 1928, skall detta avtal

anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två likalydande exemplar upprättade. Stockholm den 18

januari 1928.»

(Underskrifter.)

Med skrivelse den 6 mars 1928 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.

Det hade synts styrelsen naturligt, att ett område, vilket såsom det ifrågavarande

vore heläget intill staden inom dess område, borde tillhöra staden,

som givetvis kunde bättre utnyttja detsamma än kronan. Priset kunde

visserligen anses lågt, men det vore avsett, att lägenheten skulle komma

det allmänna, ehuru i inskränkt grad, tillgodo. Styrelsens uppskattning av

lägenheten hade skett med ledning av vederbörande uppskattningsmäns utredning

och förslag och efter inhämtande av på värdesättningen inverkande

uppgifter angående tomtvärden samt tillgång och efterfrågan på tomter

m. m., och hade vid värderingen tagits hänsyn såväl till områdets större

eller mindre lämplighet för bebyggande samt behov av dränering medelst

utpumpning, som därtill att staden ej omedelbart kunde göra området räntebärande,

varjämte fästs avseende vid att vid lägenhetens exploatering till

tomter viss del därav komme att åtgå till gator och öppna platser.

Enligt ett domänstyrelsen tillhandakommet utdrag av protokollet vid

stadsfullmäktiges i Norrköping sammanträde den 16 februari 1928 hava

stadsfullmäktige då godkänt förenämnda preliminärt träffade avtal.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Enligt vad jag från domänstyrelsen under hand inhämtat har styrelsen

gått i författning om utarrendering av ifrågavarande kronoegendom under

ytterligare ett år till den 14 mars 1929.

DtPchefmntS'' Även jag tillstyrker upplåtelse till staden Norrköping av ifrågavarande

lägenhet. Köpeskillingen synes mig kunna godtagas. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronolägenheten Enebyäng eller Fredriksdal numera

inom Norrköpings stads område, med undantag

av det jämlikt Kungl. Majrts brev den 27 maj 1919

därifrån försålda området om 2.0884 hektar, må till

staden Norrköping försäljas mot en köpeskilling av

100,000 kronor och på de villkor i övrigt, som angivas

i förenämnda avtal.

l6:o.

Lind■ nr 3 Den del av kronoegendomen Lind nr 3 Norrgård i Björkebergs socken

Aa^öltergät- av Östergötlands län, som vid fastställd ägostyckning åsatts 372/1,000 maniands

län. tal med beteckning litt. Aa och i jordregistret införts med nr 33, är utarrenderad

till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 860 kronor. Senast

åsatta taxeringsvärdet utgör 38,000 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

E. O. Blombergsson 1925 över egendomen upprättad karta

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 17 kilometer från Linköping och 2 kilometer

från Björkebergs järnvägsstation, har en areal av 30.2 205 hektar, därav

28.8645 hektar tomt och åker, O.8020 hektar äng och O.554 hektar impediment.

I denna areal äro icke inräknade den enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 22 maj 1908 försålda lägenheten Lindhem om O.22 hektar, ett till utfartsväg

för Linds by föreslaget område om 0.126 hektar, å kartan utmärkt

med ägofiguren nr 16, samt det område om O.377 hektar, å kartan utmärkt

med ägofiguren nr 33, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 januari 1926

till Gullbergs härads väghållningsskyldiga för väganläggning upplåtits tills

vidare och så länge marken användes för angivna ändamålet.

Torp eller lägenheter finnas ej.

Åbyggnaderna, som utgöras av två boningshus, bod, svin- och brygghus,

ladugård, loge, lada och redskapsbod, äro ganska goda men illa underhållna.

Arrendatorn äger ett redskapshus med spannmålsvind i gott skick.

Då arrendatorn illa underhållit hus och åker samt hade otillräcklig

kreatursbesättning, hava uppskattning smännen icke ansett sig kunna vid

eventuell förnyad utarrendering av egendomen förorda hemhudsrätt för

denne; och hava uppskattningsmännen, av skäl att dyrbara nybyggnader å

egendomen vore att emotse, hemställt, att egendomen måtte för försäljning

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition Nr 210.

39

genom ägostyckning uppdelas i två å kartan med litt. Aa och Ab betecknade

lotter nämligen

Litt. Aa eller nordvästra delen av egendomen, ä kartan betecknad med

ägofigurerna nr 10—15, 19—23 samt delar av 2—9, 17, 18, 24—25 och

28—32, innehållande en areal av 15.1102 hektar, därav 14.2302 hektar tomt,

åker och dylikt, 0.5560 hektar äng och odlingsmark jämte O.3240 hektar

impediment, samt med ett uppskattat saluvärde av 19,400 kronor, därav

200 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning, och ett arrendevärde av

715 kronor; ävensom

litt. Ab eller sydöstra delen av egendomen, å kartan betecknad med ägofigurerna

nr 1, 3, 26—29, 32, 34—56 samt delar av 2, 4 — 9, 17, 18, 25, 30

och 31, innehållande en areal av 15.1103 hektar, därav 14.6343 hektar tomt,

åker och dylikt, 0.2460 hektar äng och odlingsmark jämte O.2300 hektar

impediment samt med ett uppskattat saluvärde av 13,500 kronor, därav 200

kronor för kaptaliserad allmänningsutdelning, och ett arrendevärde av 450

kronor.

Av byggnaderna skulle lotten litt. Ab tilldelas ett av boningshusen samt

svin- och brygghuset samt lotten litt. Aa byggnaderna i övrigt.

Arrendevärdet å egendomen i sin helhet har beräknats till 1,360 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava biträtt förslaget, då någon anledning,

som påkallade egendomens bibehållande i kronans ägo, icke förelåge.

Domänstyrelsen, som föreslår försäljning av ifrågavarande två ägolotter å

offentlig auktion enligt brevet den 29 maj 1874, har icke haft annat att

erinra mot förslaget än att de å kartan med ägofigurerna nr 16 och 33

utmärkta vägar enligt styrelsens förmenande borde ingå i försäljningen av

de ägolotter, av vilka de omslötes, eller del av ägofiguren nr 16 i ägolotten

litt. Aa och den återstående delen av samma ägofigur samt ägofiguren nr

33 i ägolotten litt. Ab, med skyldighet för lotternas innehavare att till väg

upplåta områdena.

Enligt med egendomens nuvarande arrendator träffat avtal ålåge det,

framhåller styrelsen, denne att inom 1928 års utgång täckdika 22.6 hektar

av egendomens åkerjord mot ersättning för inköp av tegelrör och kostnaden

för deras transport till egendomen. För den händelse arbetet komme att

inom den fastställda tiden slutföras, torde tillgängliga arrendeavgifter under

perioden ej förslå till kvittning mot hela den arrendatorn för arbetet tillerkända

ersättningen. Den fordran, som arrendatorn vid egendomens avträdande

den 14 mars 1929 i sådant hänsende kunde hava å kronan, borde

köpare av ägolotterna åläggas gälda till hälften var. Vidare syntes förbehåll

göras därom, att inga andra än kronoegendomen tillhöriga hus och anläggningar

vid egendomen inginge i försäljningen.

I anslutning till förslaget med de jämkningar däri, som av domänsty- Departementestyrelsen

ifrågasatts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- chefe»- dagen medgiva,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att, sedan kronoegendomen 372/1000 mantal Lind nr

33 Norrgård i Björkebergs socken av Östergötlands län

styckats i två lotter, å den i ärendet företedda kartan

betecknade med litt. Aa och Ab, sagda lotter må var

för sig med tillägg, lotten litt. Aa av den inom lotten

belägna del av den å kartan med ägofiguren nr 16 angivna

vägen och lotten litt. Ab av den återstående

delen av samma ägofigur samt av ägofiguren nr 33, å

offentlig auktion enligt de i brevet den 29 maj 1874

stadgade villkor försäljas till den högstbjudande med

tillträdesrätt den 14 mars 1929 samt med skyldighet för

köpare att till begagnande såsom väg upplåta de i

lotterna ingående för sådant ändamål avsedda områden

och att, med lika anpart för vardera lotten, ansvara för

de utgifter, som egendomens arrendator vid avträdandet

kan vara berättigad uppbära för omförmälda täckdikningsarbete

samt med förbehåll att inga andra än kronoegendomen

tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen.

17:o.

Berga nr 3 Kronoegendomen ''/s mantal Berga nr 3 Lillgård i S:t Lars församling

Östergötlands av Linköpings stad, Östergötlands län, är utarrenderad till den 14 mars

Un. 1929 mot en årlig avgäld av 1,050 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrument

häröver med tillhörande handlingar, däribland två kartor upprättade,

den ena år 1919 av extra lantmätaren John Grenholm över hela

egendomen och den andra år 1926 av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson

över till avstyckningar föreslagna områden av egendomen, bägge

med beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Linköping, har ägorna belägna

i tre skiften, hemskiftet, ett skifte beläget mellan staden och Tannefors

utgörande det egentliga skogsskiftet samt ett tredje skifte, som är utarrenderat

tillsammans med kronoegendomen Köptorp. Från skogsskiftet

äro förut försålda de med ägofigurerna nr 41—46 betecknade tomterna. Enligt

nyssberörda ägobeskrivningar innehåller egendomen med frånräknande

av de försålda lägenheterna och nedannämnda vägområde 30.1895 hektar,

därav 13.2 71 hektar tomter, åker och dylikt, 0.2 7 hektar äng, 14.0 2 8 hektar

avrösningsjord och 2.6205 hektar impediment. Från egendomen har jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1925 till Linköpings stad för omläggning

av den s. k. Vistvägen under äganderätt upplåtits ett område om 0.30 7 9

hektar, vilket å Blombergssons karta utmärkts med ljusbrun färg och å

Grenholms karta inlagts med röda gränslinjer.

Egendomens åbyggnader äro i försvarligt skick.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

JJppskattningsmänncn hava föreslagit försäljning av följande å förberörda

kartor angivna bostadslägenheter, nämligen

1 ''

! Litt. å karta

Areal

hektar

Saluvärde

kronor 1

åker

impediment

skogsmark

summa

! a ............

0.) 295

0.03

0.1695

650

1 b ..........

0.179

0.006

0.185

895

i c ............

0.1 645

0.02

0.1815

825

1 <1 ...........

0.199

0.021

0.2 17

980

i e ............

0.28 2

0.017

0.2 4 9

1,160

1 f (Dykällan)

0.0 Öl

0.0215

0,02.25

no

Av tomterna äro de med a—e betecknade belägna intill ovanberörda väg.

Å förberörda lotten litt. f finnes änkan Karolina Jonsson-Tolfs stärbhus

tillhörigt bostadshus. Övriga tomter äro obebyggda.

Framställning har gjorts av förre livgrenadiären C. Nordling om inköp

av lotten litt. d och av Hilma Törnström, syster till egendomens arrendator,

om inköp av lotten litt. e.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten litt. e måtte hembjudas

Hilma Törnström och lotten litt. f Karolina Jonsson-Tolfs stärbhus, varjämte

uppskattningsmännen antecknat, att Linköpings stad, som för sin utveckling

för närvarande knappast kunde anses vara i behov av ifrågavarande

tomtområde, ej anmält sig såsom köpare av detsamma.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra i

anledning av uppskattningsmännens förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktigat egendomen,

hava ansett densamma böra, med undantag i enlighet med uppskattningsmännens

förslag av den till tomtmark redan nu erforderliga marken,

tillsvidare ånyo utarrenderas, då egendomen på grund av belägenheten

inom Linköpings stad kunde förväntas erhålla tomtvärde samt byggnaderna

vore användbara och tillräckliga.

Jämväl domänstyrelsen biträder uppskattningsmännens förslag och har

ej funnit något att erinra mot saluvärdenas uppskattning.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att förberörda med litt. a—f betecknade lotter av

kronoegendomen ‘/g mantal Berga nr 3 Lillgård i S:t

Lars församling av Linköpings stad må var för sig

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar med hembudsrätt

för änkan Karolina Tolfs stärbhus till lotten

litt. f och för Hilma Törnström till lotten litt. e.

Departement

chefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Stavlösa nr .

i Östergötlands

län.

18:o.

Kronoegendomen 1/3 mantal Stavlösa nr 3 i Orlunda socken av Östergötlands

län är till den 14 mars 1929 utarrenderad mot ett årligt arrende

av 1,225 kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning, varjämte

kronojordstyckningssakkunniga samma år besiktigat egendomen.

Av instrumentet över uppskattningsförrättningen och därtill hörande

handlingar, däribland en av lantmäteriauskultanten F. B. Harrie år 1920,

från en av kommissionslantmätaren G. W. Miintzing år 1900 upprättad

karta, kopierad och med rättelser försedd karta med beskrivning ävensom

beskrivning över ett år 1927 uppgjort förslag till styckning av egendomen,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Vadstena och 7 kilometer

från närmaste järnvägsstation, Aska, har en areal av 37.617 hektar, därav

36.821 hektar tomt och åker, 0.124 hektar äng och 0.672 hektar odlingsmark.

Skog saknas.

Nämnda sakkunniga hava antecknat, att åkerjorden bestode av lera på

lerbotten och längst i söder låge lågt, synbarligen lidande av vatten, samt

att av åbyggnaderna uthusen vore dåliga. För undvikande av nybyggnader

vid egendomen och med hänsyn till jordens beskaffenhet hava de sakkunniga

föreslagit, att egendomen måtte uppdelas i två olika lotter, varvid den

ena skulle erhålla boningshus och två mindre ekonomibyggnader och den

andra lotten husen i övrigt.

Uppskattning smännen hava ansett egendomen ej vara lämplig för styckning

utan hemställt, att egendomen och den angränsande, samtidigt arrendelediga

egendomen s/4 mantal Hunnerstorp nr 1 i Hovs socken måtte sammanslås

och gemensamt utarrenderas, i vilket fall eljest nödvändig nybyggnad

å egendomen undvekes.

Med anledning av de sakkunnigas förslag hava uppskattningsmännen

verkställt saluvärdering av förenämnda två av dem angivna lotter, vilka å

förberörda karta betecknats

med litt. A och litt. B.

Lotterna hava före-

slagits skola erhålla följande

arealer och saluvärden:

Litt. å

Ägofigur

av 1, av 7, 11—13,

Areal

Saluvärde

kartan

A

hektar

kronor •

B

av 14,

av 1, 2, 3, 5, av 6,

av 7, 8, 9, av 14,

19.117 (därav 14.103

tomt och åker)

hektar

12,735

15, 16

17.8 15 (därav 11.683

tomt och åker).

hektar

11,570

Arrendevärdet har uppskattats för egendomen i dess helhet till 1,310

kronor samt för lotten litt. A till 525 kronor och för lotten litt. B till 470

kronor.

Länsstyrelsen, som icke funnit anledning till erinran mot uppskattningen,

har emellertid på grund av vad uppskattningsmännen anfört

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

43

hemställt, att egendomen måtte bibehållas i kronans ägo och utarrenderas

tillsammans med kronoegendomen Hunnerstorp.

Domänstyrelsen har med avseende å vad de sakkunniga anfört och vad

i övrigt i ärendet förekommit ansett för kronan fördelaktigast, att egendomen

försäljes och därvid utbjudes i två lotter på sätt föreslagits.

För egen del biträder jag de sakkunnigas av domänstyrelsen förordade

förslag och hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1/2 mantal Stavlösa nr 3

i Orlunda socken av Östergötlands län blivit fördelad

i omförmälda två med litt. A och B betecknade lotter,

samma lotter må var för sig försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar med förbehåll, att andra än kronans

hus därå ej ingå i försäljningen.

19:o.

Kronoegendomen 1/a mantal Mjogaryd nr 2 Mellangård i Kävsjö socken

av Jönköpings län har för tiden från den 14 mars 1921 till den 14 mars 1928

utarrenderats mot ett årligt arrende av 900 kronor. Domänstyrelsen har

sedermera ombesörjt egendomens utarrendering till den 14 mars 1929.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande

handlingar, däribland en av extra lantmätaren O. Strindberg år 1918

kopierad och kompletterad karta över egendomens inägor samt yttergränserna

omkring utmarken, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.9 mil från Hillerstorps station, innehåller

en areal av 223.868 hektar, därav 0.462 hektar tomter, 31.sos hektar åker,

12.003 hektar äng, 176.084 hektar betes- och skogsmark, 2.35 hektar impediment

och 1.664 hektar samfällda vägar.

Boningshuset vid huvudgården är i medelgott stånd, under det övriga

byggnader äro bristfälliga. Ny ladugård har ifrågasatts för en kostnad av

6,170 kronor.

Å egendomen finnas tre torp, Nybygget, Svensmon och Häftabo. De två

sistnämnda lyda jämte utmarken under skogsstaten.

Uppskattningsmännen hava ansett skäl till styckning av egendomen ej föreligga,

och hade någon framställning om förvärv av jord från egendomen ej

inkommit till uppskattningsmännen. Arrendevärdet för egendomen beräknades

till 1,020 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktigat egendomen,

hava med hänsyn till byggnadernas i allmänhet mindre goda tillstånd

föreslagit, att egendomen måtte frånstyckas tre var för sig bebyggda lotter,

nämligen torpet Nybygget, torpet Svensmon och egendomens huvudgård,

Departements
chefen.

Mjogaryd nr

2 Mellangård

i Jönköping8

län.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

och att egendomen i övrigt måtte bibehållas och ställas under skogsstatens

vård.

I anslutning till vad de sakkunniga anfört har domänstyrelsen låtit

verkställa saluvärdering å egendomen. Vid denna förrättning, som hållits

under år 1927, hava uppskattningsmännen föreslagit försäljning av de till

upplåtelse ifrågasatta lotterna med följande områden och saluvärden:

a) Huvudgärden, omfattande å kartan ägofigurerna 1—89, 91—168,172 a,

173 c, 277 b, 280 a, 280 n, 280 o, 280 p, 280 r, 280 u, med en areal av

56.327 hektar, därav 21.415 hektar tomt och åker, 7.49 hektar äng, 26.803

hektar avrösningsjord, och 0.619 hektar impediment. Området har saluvärderats

till 28,750 kronor, därav för växande skog 4,987 kronor.

b) Torpet Nybygget, omfattande å kartan ägofigurerna 172 b, 173 a,

174—184, 185 a, 186 a, 187—195, 196 a, 197 a, av 280 f, 280 g, 280 h,

280 j, 280 k, 280 1, 280 m, 280 q, 280 s, med en areal av 18.989 hektar,

därav 4.4 9 6 hektar tomt och åker, 1.7 64 hektar äng, 12.6 6 8 hektar avrösningsjord

och O.oöi hektar impediment. Området har saluvärderats till

7,275 kronor, därav 2,513 kronor för växande skog.

c) Torpet Svensmon, omfattande å kartan ägofigurerna 200 a, 201, av

202 a, 205, 206 a, 207—219, 220 a, 220 b, 221 a, 222 a, 223, 278 a, 280 c,

280 d, 280 e, av 280 f, 280 t, med en areal av 12.84 5 hektar, därav 1.565

hektar tomt och åker, 1.4 9s hektar äng och 9.7 8 5 hektar avrösningsjord.

Området har saluvärderats till 3,975 kronor, därav för växande skog 1,888

kronor 50 öre.

För upplåtelse av torpen såsom åbolägenheter med rätt för åbon att vid

första avgäldstidens slut lösa området hava uppskattningsmännen föreslagit

en avgäldstid av 20 år med en avgäld av 124 kronor 71 öre för Nybygget

och 89 kronor 99 öre för Svensmon, motsvarande enligt medelmarkegångspris

för åren 1918—1927 värdet av 3 hektoliter råg och 17 kilogram smör

respektive 2 hektoliter råg och 13 kilogram smör. Köpeskillingen för befintliga

kronan tillhöriga byggnader har beräknats till respektive 1,500 kronor

och 700 kronor, Åbon å vartdera av torpen borde tillika äga rätt till

utsyning av virke å området av, förutom till nybyggnader i mån av tillgång,

8 kubikmeter fast mått till reparationer, vedbrand, stängsel och slöjd.

Vid upplåtelse av torpen såsom åbolägenheter utan rätt för åbon att inlösa

området har värdet å byggnaderna uppskattats till respektive 1,200 kronor

och 560 kronor.

Vid torpen finnas stora odlingsmöjligheter, varför de med nu tilldelad

jord enligt uppskattningsmännens mening komma att bliva fullt tillräckliga

såsom egnahem.

Vid försäljningen av torpet Nybygget borde förbehåll göras om rätt för

änkan Elis Johansson och hennes rättsinnehavare att avgiftsfritt under 25

år disponera den henne tillhöriga stugubyggnaden å torpet jämte ett trädgårdsland

däromkring. Kronan borde tillförsäkras rätt att fritt använda

över försäljningslotterna löpande vägar. Förbehåll borde vidare göras om

rätt för Carl Herlin, Uppebo, att hava elektriska ledningar kvarstående å

huvudgårdslotten och torpet Nybygget.

De särskilda lotternas innehavare hava var för sig nedlagt mycket arbete

för odling och förbättring av jordbruket. Huvudgården innehaves av F.

Svensson enligt arrendekontrakt av 1921. Torpet Nybygget har brukats av

nuvarande innehavaren Erik Holmberg under 5 år och av hans svärför
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

45

äldrar före honom under 43 år samt torpet Svensmon av A. Söderlund

under 18 år. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotterna måtte upplåtas

med äganderätt samt liembjudas vederbörande innehavare för att sedermera,

om hembudsrätten ej begagnades, upplåtas å offentlig auktion. Innehavarna

hava erhållit del av förestående förslag. Torparen å Svensmon har

förklarat sig önska förvärva denna lott med äganderätt. Arrendatorn av

huvudgården har uttalat, att han ville köpa lotten, under förutsättning att

betalningsvillkoren bleve sådana att han kunde fullgöra dem, men att han

helst ville arrendera gården. Torparen å Nyhygget har förklarat sig önska

arrendera lotten.

Länsstyrelsen har ansett lämpligast, att de tre områdena försåldes med

äganderätt för blivande köpare och att områdena i första hand hembjödes

nuvarande innehavare till inlösen.

Överjägmästaren har beträffande den av jägmästaren verkställda skogsvärderingen

anmärkt, att den vore väl högt upptagen, avseende toppriser av

mera mogen avsaluskog. På grund härav har överjägmästaren föreslagit

en reduktion av 15 procent å jägmästarens värden.

Med skrivelse den 4 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har funnit det uppgjorda förslaget

icke föranleda någon annan erinran från styrelsens sida än att styrelsen

ansåge, att skogsvärdena borde reduceras i enlighet med vad överjägmästaren

föreslagit. Saluvärdena komme då att utgöra för huvudgården 28,000

kronor, därav 4,239 kronor för växande skog, för torpet Nybygget 6,900

kronor, därav 2,136 kronor för växande skog, och för torpet Svensmon 3,700

kronor, därav 1,605 kronor 23 öre för växande skog.

Jag biträder förslaget till egendomens disposition, sådant detsamma av Departement adomänstyrelsen

tillstyrkts, dock att, vad angår torpet Nybygget, riks- chtfendagens

medgivande torde inhämtas, att detta må upplåtas under åborätt

med rätt för åbon att inlösa detsamma. Sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan

föreligger, torde jag få ånyo underställa Kungl. Majrt frågan

om förvaltningen av i kronans ägo kvarvarande del av egendomen.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen x/2 mantal Mjogaryd nr 2

Mellangård i Kävsjö socken av Jönköpings län blivit

fördelad i fyra lotter i huvudsaklig överensstämmelse

med uppskattningsmännens förslag,

dels huvudgårdslotten må försäljas

antingen till egendomens arrendator, F. Svensson,

för en köpeskilling av 28,000 kronor att erläggas med

en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en

sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år

samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes i det

skick, vari den vid tillträdet beffnnes, att köpeskillin
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

gen skall erläggas till länsstyrelsen i länet, som har

att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts

och köparens skuldförbindelse å återstoden därav

avlämnats, å lotten utfärda köpebrev, att lotten skall

i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse, att

köparen skall svara för de å lotten för tiden efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder, samt att

köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å

fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

kostnaderna för inteckning i lotten till säkerhet för

berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Svensson icke begagnar sig av

medgivandet att förvärva lotten, å offentlig auktion

till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj

1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köparen

den 14 mars 1929;

dels torpet Svensmon må försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar;

dels ock torpet Nybygget må såsom åbolägenhet

med rätt för åbon till inlösen upplåtas jämlikt bestämmelserna

i förordningen den 17 december 1926 (nr

509) angående grunder för upplåtande från vissa kronoegendomar

av jordbrukslägenheter under åborätt enligt

lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord samt

av egnahemslägenheter,

med förbehåll i övrigt vid upplåtelse, beträffande

Nybygget om rätt för änkan Elis Johansson och hennes

rättsinnehavare att avgiftsfritt under 25 år från tillträdesdagen

disponera den henne tillhöriga stugubyggnaden

å torpet jämte trädgårdsland däromkring, beträffande

Nybygget och huvudgårdslotten om rätt för

Carl Herlin, Uppebo, att hava elektriska ledningar

kvarstående och beträffande samtliga lotter om rätt för

kronan att fritt nyttja över lotterna framgående vägar.

20:o.

Rönnhult nr 1

i Jönköpings

län.

Kronoegendomen 1/2 mantal Rönnhult nr 1 i Malmbäcks socken av Jönköpings

län är utarrenderad för sju år till den 14 mars 1929 mot ett

årligt arrende av 600 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning, och inhämtas

av instrumentet däröver med tillhörande handlingar, däribland en

av extra lantmätaren O. Strindberg 1918 upprättad karta över inägorna

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

47

och yttergränserna omkring utiigorna till egendomen med beskrivning

samt karta över rågångarna omkring egendomen, upprättad 1926 av

distriktslantmätaren Olof Ilolin, jämte protokoll därtill, huvudsakligen

följande.

Plgendomen, som är belägen 0.5 mil från Malmsbäcks järnvägsstation,

innehåller en areal av 229.73 7 hektar, varav 15 hektar tomt och åker, 57

hektar äng, 156.o«2 hektar betes- och skogsmark samt l.«45 hektar impediment.

Egendomens taxeringsvärde är 22,500 kronor, därav 16,200 kronor

för inägorna och 6,300 kronor för skogsmark med skog.

Å egendomen finnas, iörutom lägenheten Karlslund med egendomens

arrendator tillhörigt boningshus, två torp, Krakebo och Rönneberg, vartdera

bebyggt med boning-hus och ladugård, tillhöriga kronan. Nuvarande torparna

komma att vid arrendetidens slut hava innehaft sina torp över 5 år.

Åbyggnaderna vid huvudgården anses vara tillräckliga för behovet.

IJppskattning smännen hava föreslagit försäljning av egendomen, styckad

i följande tre lotter, å förstnämnda karta åtskilda med röda begränsningslinjer,

nämligen

Are

al, hektar

Saluvärd

e, kronor

Pitt. och benämning

tomt o.

äng

skogs- o.betes- mark

impedi-

summa

enl. uppskattnings- männen

enl. domänstyr.

åker

ment

total-

värde

därav

skogsvärde

total-

värde

därav

skogsvärde

Aa + Ab; huvudgår- den med Karlslund

10.417

40.722

70.488

1.019

122.596

29,650

12,019

28,355

10,724

Ac; Krakebo .........

3.012

10.651

39.9 79

0.473

54.115

9,655

5,383

8,737

4,465

Ad; Rönneberg.....

1.571

5.6 2 7

45.676

0.153

53.026

6,835

3,956

6,428

3,549

Mot detta förslag kunde enligt uppskattningsmännens mening göras den

anmärkningen, att den betes- och skogsmark, som tilldelats torpen, vore allt

för omfattande i förhållande till åkerarealen, men då nämnda mark utgjordes

huvudsakligen av tämligen sterila mossar, kunde den verkliga betes- och

skogsmarken ej anses större än som vore skäligt; och hava uppskattningsmännen

föreslagit, att styckningslotterna måtte hembjudas en var sin nuvarande

innehavare respektive Magnus Vilhelm Karlsson, Erik Karlsson och

Rudolf Karlsson. Av dessa hade den förstnämnde, egendomens arrendator,

gjort skriftlig framställning i sådant syfte.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Även vederbörande över jägmästare har anslutit sig till detsamma men

beträffande skogsvärderingen anmärkt, att värdena å ungskog blivit väl

höga på grund därav, att vid värderingen använts andra grunder än de

vanligen följda, och borde skogsvärdena reduceras till å huvudlotten

10,724 kronor, å torpet Krakebo 4,465 kronor och å torpet Rönneberg 3,549

kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen, med

hänsyn till den ringa arealen öppen jord och skogsmarkens låga kvalité

och då skog ej funnes utöver huvudgårdens och torpens behov, ansett, att

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

staten icke torde hava något intresse av att bibehålla egendomen, samt

instämt i uppskattningsmännens försäljningsförslag.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 30 april 1927 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning, har tillstyrkt egendomens försäljning på sätt i

ärendet föreslagits och anser, att överjägmästarens reducering av skogsvärdet

hör godtagas. I följd därav komme saluvärdena å de särskilda

lotterna att utgöra för huvudgården 28,355 kronor, för torpet Krakebo

8,737 kronor och för torpet Rönneberg 6,428 kronor.

Departements
chefen.

Jag instämmer med myndigheterna rörande lämpligheten av egendomens

försäljning.

Såsom ovan berörts, överstiger egendomens arrendeavgäld under nu

löpande arrendeperiod ej 600 kronor, och skulle Kungl. Maj:t vid sådant

förhållande kunna utan riksdagens hörande besluta om egendomens försäljning.

Då emellertid för medgivande av hembudsrätt åt de föreslagna

köparna riksdagens medverkan lärer vara erforderlig, torde ärendet i dess

helhet höra underställas riksdagens prövning.

I anslutning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1/i mantal Rönnhult nr 1

i Malmhäcks socken av Jönköpings län blivit fördelad

i tre lotter, omfattande en huvudgården med lägenheten

Karlslund, en torpet Krakebo och en torpet

Rönneberg, desamma må, en var med ägor i huvudsak

enligt förestående uppställning, försäljas

huvudgården med lägenheten Karlslund

antingen till egendomens arrendator, Magnus Vilhelm

Karlsson, för en köpeskilling av 28,355 kronor att

erläggas med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars

1929 och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande

fem år samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes

i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen

skall erläggas till länsstyrelsen i länet, som

har att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen

erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden

därav avlämnats, å lotten utfärda köpebrev, att lotten

skall i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse,

att köparen skall svara för de å lotten för tiden efter

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att

köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å

fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

kostnaderna för inteckning i lotten till säkerhet för

berörda skuldförbindelse,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition Nr 210.

49

eller, därest bemälde Karlsson icke begagnar sig av

omförmälda medgivande att förvärva lotten, å offentlig

auktion till den högstbjudande under de i brevet

den 29 maj 1874 stadgade villkor, med tillträdesrätt

för köparen den 14 mars 1929; samt

lägenheterna Krakebo och Rönneberg enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar med hembudsrätt beträffande den förra

lägenheten för Erik Karlsson samt beträffande lägenheten

Rönneberg för Rudolf Karlsson.

21:o.

Vid en år 1926 å kronoegendomen % mantal Blötan nr 2 Storegård i

Södra Sandsjö socken av Kronobergs län hållen förrättning för uppgörande

av förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1929 av denna

egendom, som lämnar 615 kronor i årligt arrende, har förslag väckts om

försäljning av vissa områden från egendomen. I skrivelse den 14 januari

1928 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt

därvid överlämnat ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Wilhelm Söllscher år 1926 upprättad karta över egendomen

jämte beskrivning. Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.5 mil från Konga och Hensmåla järnvägsstationer,

har en areal av 367.9 5 hektar, inbegripet 102.3 0 9 hektar från

egendomen avsöndrade områden jämte impediment. Av återstoden eller

265.641 hektar utgör 29.892 hektar åker, tomter in. m., 18.296 hektar äng,

216.4 7 9 hektar avrösningsjord samt O.974 hektar impediment. Egendomens

taxeringsvärde är 107,700 kronor, därav 24,500 kronor för inägor och 83,200

kronor för skog och skogsmark.

Egendomens åkerjord är starkt stenbunden samt delvis frostländ. Skogen

är av synnerligen god beskaffenhet och skogsmarken äger god produktionsförmåga.

Vid egendomen finnas tre lägenheter nämligen Näset, Mörkehult och

Ekelund eller Ekedal. Å de två förstnämnda lägenheterna äga innehavarna

boningshusen medan kronan äger uthusen; å Ekelund eller Ekedal äger

innehavaren samtliga åbyggnader. Dessutom tinnes i nordligaste delen av

egendomens ägor ett område benämnt Sjömillan, vilket förr varit bebott

men nu saknar byggnader.

Vid uppskattningstillfället hade framställning gjorts av innehavarna av

lägenheterna Näset, Mörkehult och Ekelund eller Ekedal att friköpa sina

respektive innehav. Därjämte hade nuvarande arrendatorn av egendomen,

A. Kron, anhållit att få med äganderätt förvärva huvudgården med nödig

skogs- och betesmark.

Uppskattning smännen hava icke ansett det med kronans fördel förenligt

att ånyo utarrendera egendomen utan föreslagit, att egendomens inägoområde

med lämplig tilldelning av skogs- och hagmark jämte ovanberörda

lägenheter skulle försäljas, medan utmarken bevuxen med värdefull skog

skulle avsättas till kronopark.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 177 håft. (Nr 210.)

Blötan nr 2

Storegård i

Kronobergs

län.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Enligt uppskattningsmännens åsikt borde egendomen styckas i sex lotter,

därav en skulle utgöras av utmarksområdet samt de övriga fem av följande

försäljningslotter, nämligen de tre lägenheterna Näset, Mörkehult och Ekelund

eller Ekedal, Sjömillan samt huvudgården. Å ovannämnda karta hava

försäljningslotternas gränser inritats med röda linjer samt betecknats med,

Näset litt. E, Mörkehult litt. H, Ekelund eller Ekedal litt. F, Sjömillan

litt. A samt huvudgården litt. D + C.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att huvudgården hembjudes nuvarande

arrendatorn av egendomen, A. Kron, samt de tre lägenheterna Näset,

Mörkehult och Ekelund eller Ekedal sina respektive innehavare. Sjömillan

borde försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

dispositionsförslag, vilket biträtts jämväl av kronojordstyckningssakkunnigas

flertal. En av dem, lantbrukaren Nils Adler, har, efter det att instrumentet

över de sakkunnigas besiktning å egendomen upprättats, anmält,

att han ansåge förmånligast, att det av uppskattningsmännen Sjömillan

tilldelade området utvidgades med lämpligt utmarksområde.

I anledning härav har domänstyrelsen genom länsstyrelsens försorg låtit

upprätta nytt förslag beträffande det område, som vid försäljning borde

tilldelas Sjömillan. Av instrumentet framgår, att uppskattningsmännen

föreslagit, att till Sjömillan borde läggas ett utmarksområde, å kartan

betecknat med litt. B och med de gränser mot egendomen i övrigt, som

utmärkts med en blyertslinje.

överjägmästaren i Smålands distrikt har på det bestämdaste motsatt sig

sistnämnda av uppskattningsmännen uppgjorda förslag till utvidgning av

Sjömillans område. Ifrågavarande utmarksområde utgjorde nämligen en

del av den å näset mellan de båda sjöarna Stora och Lilla Hensjön belägna

synnerligen värdefulla skogsmark, vilken av överjägmästaren i

största möjliga mån ansetts böra bibehållas i kronans ägo. Av samma

anledning har överjägmästaren ej heller ansett lämpligt, att huvudgården

tilldelades det med litt. C betecknade utmarksområdet, utan har överjägmästaren

i utbyte föreslagit ett från betes- och skogsavkastningssynpunkt

likvärdigt område, å kartan betecknat med litt. G. Vad särskilt angår

lägenheten Sjömillan har överjägmästaren vidare framhållit, att lägenheten

på grund av markens därvarande starkt stenbundna beskaffenhet

aldrig kunde bliva något verkligt jordbruk, som kunde föda ens en mindre

familj. Det område, som föreslagits skola tilläggas lägenheten, vore rätt

stenbundet och kunde ej gärna odlas. Däremot växte å samma område

värdefull skog, huvudsakligen björkskog, uppskattad till över 5,000 kronor.

Denna skogstillgång verkade försvårande på förvärvet. Skogen lämpade sig

icke heller såsom byggnadsmaterial för uppförande av nödiga bostadshus.

Å en yttrandet bilagd rågångskarta har överjägmästaren närmare utmärkt

de särskilda försäljningslotternas områden samt angivit desammas

arealer.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

51

Enligt det av överjägmästaren uppgjorda förslaget komma styckningslotterna

att innehålla följande arealer och hava desamma åsatts nedanstående

saluvärden:

Områdenas

namn

Litt. å

båda

kar- tor na

Innebavavnas

namn

Areal, li e

k t a r

Saluvärde, kronor

åker

ängs-o.

odlad

mark

avrös-

nings-

jord

impedi-

meiit

summa

summa

därav för

växande

skog

Huvudgården

D + G

—

22.845

14.994

18.849

0.70

56.386

34,069.9 1

12,538.58

Näset ........

E

Sven Fransson

2.206

1.11

11.698

0.17

15.179

5,846.42

3,585.98

Mörkehult •

H

Johan A.

3.09

0.922

4.466

—

8.478

2,464.16

912.65

Gustafsson

Ekelund eller

Ekedal • ••

F

Frans Kron

0.661

0.5 2

1.00

0.045

2.226

1,166.10

366.1 o

Sjömillan......

A

—

1.59

0.50

2.14

0.02 6

4.5 56

1,706.88

850.08

Domänstyrelsen förordar egendomens disposition såsom den av överjägmästaren

föreslagits. Mot de åsatta saluvärdena har styrelsen icke haft

något att erinra. I likhet med uppskattningsmännen anser styrelsen, att

huvudgården, litt. D + G, bör hembjudas egendomens nuvarande arrendator,

A. Kron. Skulle Kron mot förmodan ej vara villig förvärva huvudgården

mot det densamma åsatta saluvärdet, borde huvudgården försäljas å offentlig

auktion enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade grunder.

Emot en disposition av egendomen i överensstämmelse med vad domän- Departementsstyrelsen

förordat har jag intet att erinra. Sedan beslut i försäljnings- chef<>n
frågan

meddelats av riksdagen, torde jag få ånyo underställa Kungl.

Maj:t frågan om förvaltningen av i kronans ägo återstående del av egendomen.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen SU mantal Blötan nr 2

Storegård i Södra Sandsjö socken av Kronobergs län

blivit genom vederbörlig lantmäteriförrättning fördelad

i förenämnda fem med litt. A, D + G, E, H och

F betecknade lotter,

lotten litt. A må försäljas å offentlig auktion till

den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 •

stadgade grunder, med tillträdesrätt för köpare den

14 mars 1929;

lotten litt. D + G må försäljas

antingen till egendomens nuvarande arrendator, A.

Kron, för en köpeskilling av 34,070 kronor att erläggas

med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929

och med en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande

fem år samt under villkor i övrigt, att ägolotten för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Aby nr

Kalmar

säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen

erlägges till länsstyrelsen i länet, att köpebrev

utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen

erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden

därav avlämnats, att ägolotten i jordeboken

upptages under titel allmänt frälse, att köparen svarar

för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande

onera och utskylder, samt att köparen ensam

vidkännes alla med lagfart å fånget och andra med

köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning

i ägolotten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Kron icke begagnar sig av omförmälda

medgivande att förvärva ägolotten, å offentlig

auktion till den högstbjudande under de i brevet

den 29 maj 1874 stadgade villkor, med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1929; samt

lotterna litt. E, H och F må var för sig med ovan

angivet område försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

22:o.

1 i Kronoegendomen 1 mantal Aby nr 1 i Mörlunda socken av Kalmar

lan'' län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 1,250

kronor.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,

och har under samma år å egendomen hållits uppskattningsförrättning.

Av de sakkunnigas utlåtande, instrumentet över uppskattningsförrättningen

ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

O. E. Johansson år 1917 över egendomens inägor upprättad

karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, vars huvudgård är belägen tre kilometer från Rosenfors järn.

vägsstation och 5 mil från Oskarshamn, har en areal av 126.7 7 7 hektar,

därav 84.968 hektar åker, 16.596 hektar äng, 22.473 hektar avrösningsjord

och 2.7 4 hektar impediment. Härtill kommer den egentliga utmarken om

822 hektar. I arealen är icke inräknad en i enlighet med bestämmelser

i Kungl. Maj:ts brev den 17 juni 1921 försåld lägenhet Holmespång. Å

egendomen finnas lägenheterna Göltorpet, Nymålen och Kloster samt torpen

Lillåsen, Ekenäs och Elsebo.

De sakkunniga hava föreslagit, att de bebyggda lägenheterna Göltorpet

och Nymålen måtte frånstyckas egendomen. På grund av åkerjordens splittrade

belägenhet inbjöde jämväl huvudgården till styckning. Då emellertid

byggnaderna å denna tillsvidare vore tillräckliga för behovet, ansåge de

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

sakkunniga, att huvudgården borde ånyo utarrenderas för att framdeles, när

husen ej längre voro dugliga, göras till föremål för styckning.

Uppskattningsmännen hava för beredande av egnahem föreslagit försäljning

av följande områden, vilka närmare angivits å instrumentet bilagda,

av distriktslantmätaren Hugo Fröman- år 1927 upprättade specialkartor,

nämligen

A. lägenheten Göltorpet eller Lövhorvan, belägen 4 kilometer från huvudgården,

med en areal av 13.9 hektar, därav 2.546 hektar tomt och åker,

10.x 7 5 hektar avrösningsjord och 0.4 7 9 hektar vägar och impediment.

Lägenheten har saluvärderats till 6,550 kronor, därav för växande skog

4,654 kronor 18 öre.

B. lägenheten N)jmålen, belägen 2 kilometer från huvudgården, med en

areal av 8. r> i hektar, därav 3.9 9 hektar tomt och åker, 4.5o 8 hektar avrösningsjord

och O.012 hektar vägar. Lägenheten har saluvärderats till 3,350

kronor, därav för växande skog 1,470 kronor 26 öre.

C. lågenheten Kloster, belägen å utmarken, med en areal av 3.55 hektar,

därav 1.044 hektar tomt och åker och 2.506 hektar avrösningsjord. Lägenheten

har saluvärderats till 2,100 kronor, därav för växande skog 1,419

kronor 81 öre.

D. salulotten Skiflingsgöl, ett urfjäll å utmarken, med en areal av 6.12

hektar, därav 2.69 hektar åker, 2.343 hektar avrösningsjord och 1.087 hektar

impediment. Området har saluvärderats till 1,750 kronor, därav för växande

skog 560 kronor 67 öre.

Lägenheterna Göltorpet, Nymålen och Kloster innehavas av respektive

Johan Adolfsson, Carl Fabian Johansson och N. A. Nilsson och äro bebyggda

med innehavarna tillhöriga byggnader, under det salulotten Skiflingsgöl är

obebyggd. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att de bebyggda lägenheterna

måtte hembjudas vederbörande innehavare samt att salulotten Skiflingsgöl

hembjudes innehavaren av skogstorpet Ekenäs, Gustaf Fredrik Vilhelm

Gustafsson, som under 44 år väl brukat och hävdat samt delvis uppodlat

området i fråga.

Lägenhetsinnehavarna hava uttalat önskan, att upplåtelserna icke måtte

ske enligt åborättslagen utan såsom jordbruksegnahemslägenheter.

Beträffande egendomen i övrigt hava uppskattningsmännen ansett, att

denna borde i kronans ägo bibehållas och ånyo utarrenderas.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra i anledning av uppskattningsmännens

förslag.

Över jägmästaren hur ej haft något att erinra mot skogsvärderingen eller

de uppgjorda styckningsförslagen; dock har det synts överjägmästaren anmärkningsvärt,

att beträffande de till hemmanen hörande små utjordarna

förslag ej uppgjorts till försäljning, eventuellt utbyte av de ytterligare

två utjordar, som funnes förutom den till försäljning föreslagna. Inom

kronans skogsskifte funnes i övrigt en del andra hemman tillhöriga smärre

områden, vilkas förvärvande eventuellt genom byte med förberörda utjordar

skulle vara för kronan synnerligen lämpligt, eventuellt lämpligare

än nu föreslagen försäljning av en av jordarna. En utredning härutinnan

hade varit önskvärd.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen tillstyrkte förslaget om försäljning

av ifrågavarande fyra områden. Frågan om upplåtelse av ytterligare

områden eller genomförande av ägoutbyten med angränsande hemman

borde anstå tillsvidare och kunde lämpligen upptagas till prövning i samband

med eventuella styckningsförslag framdeles på grund av uppkommande

nybyggnadsbehov vid egendomen. Innehavarna av de bebyggda

lägenheterna hade författningsenlig rätt till hembud vid lägenheternas

upplåtande. Styrelsen hade icke något att erinra mot att jämväl G. F. V.

Gustafsson tillförsäkrades sådan rätt till salulotten Skiflingsgöl.

Departements- Jag biträder uppskattningsmännens av domänstyrelsen förordade förchefen''

slag och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ovanberörda fyra områden om respektive 18.9,

8.51, 3.55 och 6.12 hektar må vart för sig från kronoegendomen

1 mantal Aby nr 1 i Mörlunda socken av

Kalmar län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt, så vitt nu särskilt är fråga, beträffande

området om 6.12 hektar för G. F. V. Gustafsson.

23:o.

Uppsala nr l Kronoegendomen mantal Uppsala nr 1 i Målilla socken av Kalmar

Kalmar län. Jän äf utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 850

kronor. Ett å egendomen befintligt torp, Stora Hultet, är för skogsstatens

räkning utarrenderat till den 14 mars 1930 mot årligt arrende av 260

kronor och med skyldighet för innehavaren att utföra dagsverken å skogen

enligt fastställd taxa.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

O. E. Johansson 1918 upprättad karta över egendomens inägor

med beskrivning ävensom en av distriktslantmätaren Hugo Fröman den

29 juli 1927 uppgjort förslag till styckning av egendomen, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Målilla och Hultsfreds järnvägsstationer

samt 3 kilometer från Hagelsrums järnvägsstation, innehåller

enligt Frömans berörda förslag 268.2 9 9 hektar, därav 49.5 6 8 hektar tomt

och åker, 6.66? hektar äng, 208.429 hektar avrösningsjord och 3.635 hektar

impediment. I denna areal är icke inräknad den enligt bestämmelser i nådigt

brev den 11 maj 1900 försålda lägenheten Johannesberg om 6.703 hektar,

ej heller av egendomen för Nässjö—Oskarshamns järnväg i anspråk tagen

mark om 2.6 5 hektar.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

55

L fråga om den framtida dispositionen av egendomen hava upp skattning smännen

ansett vägande skäl föreligga för egendomens uppdelning i mindre

lotter. Svinhus behövde nybyggas nu och borde gödselstad anläggas, allt

för en sammanlagd kostnad av 3,300 kronor förutom virke från egendomens

skog. I övrigt vore byggnaderna vid huvudgården med undantag av ladugården

gamla och otidsenliga och tarvade förr eller senare ombyggnad. Den

starkt stenbunda åkerjorden lämpade sig bättre för småbruk än för storjordbrukets

maskindrift. Torpet Stora Hultet erfordrades ej för skogsstaten.

Uppskattningsmännen hava i samråd med vederbörande jägmästare föreslagit

försäljning av egendomens huvudgård i två lotter ävensom av torpet Stora

Hultet. Lotterna äro å kartan skilda från varandra och från egendomen i

övrigt genom röda linjer och innehålla enligt Frömans ovannämnda förslag

följande arealer. Saluvärdena hava efter någon, inom domänstyrelsen verkställd

justering av uppskattningsmännens förslag beräknats till nedan angivna

belopp:

litt. A, del av huvudgården, bebyggt med drängstuga och loge:

ägofigurer: 5, 6 — 10, 6, 12, a, b, av 14, 15—26, 81—98 samt 112—119;

areal: 46.0 6 3 hektar, därav 18.2o8 hektar åker och tomt, 27.513 hektar avrösningsjord

och 0.3 4 2 hektar impediment; saluvärde: 8,840 kronor, därav

för växande skog 2,636 kronor 41 öre; arrendevärde: 400 kronor;

litt. B, del av huvudgården, bebyggt med huvudgårdens övriga hus: ägofigurer:

1—4, av 14, 27 33, 34, 35, 36, 37—40, 42—48, 49, 49 a, 49, b, c,

d, 50, 51, 52, 63, 53 a, 54—57, 58, 58 a, b, 58 c, 59—67, 68, 69, 70—77,

79, 99—107, 108, 108 a, 109—111; areal: 70.268 hektar, därav 19.014 hektar

åker och tomt, 6.667 hektar äng, 43.292 hektar avrösningsjord och 1.295

hektar impediment; saluvärde: 19,210 kronor, därav för växande skog 9,054

kronor 82 öre; arrendevärde: 590 kronor;

litt. C. Stora Hultet:

ägofigurer: 121-152, av 153, 154—173, 175 — 184 och av 185; areal: 32.553

hektar, därav 12.3 5 6 hektar tomt och åker, 19.9 5 9 hektar avrösningsjord

och 0.24 8 hektar impediment; saluvärde: 11,625 kronor, därav för växande

skog 6,303 kronor 49 öre; arrende värde: 300 kronor.

De kursiva siffrorna och bokstäverna äro å kartan angivna med rött bläck.

Lotten litt. A borde försäljas å auktion, lotterna litt. B och C borde hembjudas,

lotten litt. B egendomens nuvarande arrendator, Hugo Ek, vilken

vore en synnerligen duglig och driftig jordbrukare samt väl hävdat den

dåliga och vanskliga egendomen, samt lotten litt. C torparen Karl Emil

Gustafsson.

Den kvarvarande delen av egendomen, bestående av avrösningsjord om

117.6 6 5 hektar, har föreslagits att läggas under Stensryds kronopark jämte

kronoegendomen Ödhult och kronoparken Lockebo, vilka skogar sammanhänga

i en figur.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag liksom ej heller överjägmästaren i Smålands distrikt, vilken framhållit

önskvärdheten av att kvarvarande skogsmarken jämte angränsande

kronoegendomen Ödhult samt kronoparken Lockebo sammanfördes till en

förvaltningsenhet och lades under kronoparken Stensryd.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktigat egendomen,

hava biträtt uppskattningsmännens förslag.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements

ehefen.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 18 november 1927 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt hemställt om åtgärder för egendomens styckning

samt försäljning i förenämnda lotter A, B och C.

Även jag biträder förslaget om försäljning av nyssnämnda lotter. Frågan

om disposition av egendomen i övrigt torde framdeles bliva föremål för

Kungl. Maj:ts prövning. Jag hemställer därför nu, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen */4 mantal Uppsala nr 1

i Målilla socken av Kalmar län blivit fördelad i förberörda

fyra lotter,

lotten litt. B må försäljas

antingen till egendomens arrendator, Hugo Ek, för en

köpeskilling av 19,210 kronor att erläggas med en sjättedel

vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14

mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,

att lotten försäljes i det skick, vari den vid tillträdet

befinnes, att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen

i länet, som har att, så snart första sjättedelen av

köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse å

återstoden därav avlämnats, å lotten utfärda köpebrev,

att lotten skall i jordeboken upptagas under titel allmänt

frälse, att köparen skall svara för de å lotten för

tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,

däribland kostnader för sänkning av sjön Hulingen,

samt att köparen skall ensam vidkännas alla med

lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter

ävensom kostnaderna för inieckning i lotten till säkerhet

för berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Ek icke begagnar sig av omförmälda

medgivande att förvärva lotten för förenämnda

köpeskilling, å offentlig auktion till den högstbjudande

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, med

tillträdesrätt för köparen den 14 mars 1929; samt

lotterna litt. A och C må försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar med tillträdesrätt för köpare av lotten

litt. A den 14 mars 1929 och för köpare av lotten litt.

C den 14 mars 1930 samt med skyldighet för köparen

av lotten litt. A att svara för de å lotten för tiden

efter tillträdesdagen belöpande kostnader för sänkning

av sjön Hulingen ävensom med hembudsrätt för Karl

Emil Gustafsson till lotten litt. C.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj :ts proposition A/ 210.

57

''24:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 21 november 1902 har för kronans räkning

inköpts egendomen Grevsätter, omfattande bland annat ‘/m mantal

Rumma nr 1 litt. A (l2), kallat Finntorpet, i Hannäs socken av Kalmar län.

Egendomen, som skulle såsom kronopark av skogsförvaltningen omhändertagas,

har benämnts kronoparken Grevsätter.

Vid olika tillfällen hava sänkningar verkställts av de öster om nämnda

kronopark belägna sjöarna Storsjön och Västersjön. Enligt den 19 augusti

1924 fastställt laga skifte av vid sänkning av nämnda sjöar uppkomna landvinningar

under Rumma by har kronan för förenämnda 1/10 mantal Rumma

tilldelats visst område samt del i för delägarnas gemensamma behov avsatta

områden.

Den kronan tillhöriga landvinningen är belägen efter norra stranden av

en udde, som i väster utgör gräns mellan Storsjön och Västersjön. Enär

landvinningen är omkring 700 meter lång och i medeltal 19 meter bred

samt icke angränsar någon allmän skog har vederbörande jägmästare ansett,

att densamma icke borde i kronans ägo bibehållas, och därför hos domänstyrelsen

hemställt, att styrelsen måtte vidtaga åtgärder för dess försäljning.

Även över jägmästaren tillstyrker försäljning av landvinningen.

Med anledning härav har domänstyrelsen, sedan jägmästaren verkställt

värdering av landvinningen, anmodat denne att från personer, vilka kunde

tänkas reflektera å inköp av densamma, införskaffa anbud.

Sedan jägmästaren till styrelsen inkommit med av hemmansägaren August

Arvidsson avgivet anbud å 300 kronor och detta av såväl jägmästaren

som överjägmästaren ansetts böra antagas, har domänstyrelsen, med överlämnande

av ärendet tillhörande handlingar, däribland utdrag av en av

distriktslantmätaren A. Englund år 1923 upprättad karta och handlingar

rörande laga skifte och angående verkställd ståndskogslikvid, allt avseende

landvinningar i Västersjön och Storsjön under Rumma by, i skrivelse den

7 februari 1928 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för

egen del anfört följande.

Vid förenämnda laga skifte hade kronan erhållit en ägolott (A) om 1.3 5 9

hektar, innehållande endast ängsmark (delvis starkt stenbunden och skogbeväxt),

varjämte för delägarnas allmänna behov undantagits vissa områden

(1, a, b, c, d, e) om tillsammans I.223 hektar, varav O.ioe hektar åker,

I.068 hektar äng och O.049 hektar impediment. Kronans andel i de gemensamma

områdena utgjorde en tiondel.

Efter besiktning å marken hade jägmästaren meddelat, att den som ängsmark

redovisade ytvidden utgjordes av skogbeväxt skogsmark och impediment.

Kronoparken

(j revsätter t

Kalmar län.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Å den ägolott, som kronan ensam tilldelats, funnes ett virkesförråd av

18.4 5 kubikmeter och å de samfällda ägorna 6.5 4 kubikmeter.

Hemmansägaren Arvidsson vore ägare till den mark, som angränsade

kronans landvinning, och torde någon annan allvarlig spekulant icke vara

att påräkna.

Styrelsen ansåge, att värdet av ifrågavarande landvinning med därå

växande skog utgjorde:

Kronans ägolott

0.5so hektar skogsmark å 60 kr.

O.779 » impedimentå — »

18.4 5 kubikmeter skog ....................

Samfällda områden.

O.i0 6 hektar åker å 400 kr. ...........

1.0 6 8 » skogsmark å 60 kr.

0.0 4 9 » impediment å — »

6.5 4 kubikmeter skog........................

V10 av 137: 2 8 kr. ........................

kr. 34: 8o

•__ kr. 34:8 0

............. V 164: 5 7 kr. 199: 3 7.

kr. 42: 4 o

» 64: 0 8

» — kr. 106:48

................. » 30: so

kr. 137: 28

...................................... kr. 13: 7 3

Summa kr. 213: 10.

På av jägmästaren och överjägmästaren angivna skäl finge jämväl styrelsen

tillstyrka försäljningen.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att de kronan såsom ägare av V10 mantal Rumma

nr 1 litt. A (l2), kallat Pinntorpet, i Hannäs socken

av Kalmar län vid den 19 augusti 1924 fastställt laga

skifte av landvinningar i Storsjön och Västersjön under

Rumma by tilldelade områden och andel i därvid för

delägarnas allmänna behov avsatt mark må frånskiljas

stamfastigheten och med därå växande skog försäljas

till hemmansägaren August Arvidsson mot en köpeskilling

av 300 kronor att kontant erläggas till länsstyrelsen

i länet vid tillträdet samt under villkor i

övrigt, att tillträdet må ske vid köpets avslutande, att

kronan vidkännes kostnaderna för avstyckning och

köparen de med lagfart å fånget förenade utgifter, samt

att kronan fritages från all hemulskyldighet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kuvgl. Maj:ts proposition Nr 210.

59

25:o.

Kronoegendomen Tillingeby nr 1 och 2 om 2 mantal jämte lägenheterna Vr

Bosjöryd nr 1, Lamhister nr 1 och Tillingeby nr 3 i Målilla socken av Kalmar lön.

Kalmar län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot ett årligt arrende

av 3,000 kronor.

ITnder 1923 hölls å egendomen uppskattningstörrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren Hugo Fröman 1923 upprättad

karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Målilla järnvägsstation och

5 mil från Oskarshamn, har enligt ägobeskrivningen en areal av 1,247.0 7 5

hektar, därav 119.563 hektar tomt, åker och dylikt, 17.990 hektar äng och

odlingsmark, 1,078.6 7 7 hektar avrösningsjord och 30.845 hektar impediment.

I denna areal är ej inräknad den i enlighet med bestämmelser i Kungl. Maj:ts

brev den 16 december 1904 försålda torplägenheten Djupsjöryd.

Vid egendomen finnas torpen Hjälmsängen, Tranefall, Bosjöryd och Lamhister

ävensom en lägenhet Norrhult och utgården Nydal, vilka samtliga

med undantag av Hjälmsängen äro belägna inom egendomens utmarksområde.

Beträffande förberörda över egendomen upprättade karta anmärktes i

fråga om gränserna längs den utmed egendomens västra gräns framflytande

Silverån, att kartan endast vore kopierad efter äldre kartor och att ån efter

sistnämnda kartors tillkomst icke oväsentligt ändrat sitt lopp, varför uppskattningsmännen

till åskådliggörande av sina här nedan omförinälda förslag

låtit uppgöra med marken överensstämmande specialkartor.

I ingiven, av ordföranden i kommunalnämnden i Målilla: och 36 andra i

Målilla stationssamhälle bosatta personer biträdd ansökning hade Severus

Nelson, Målilla, anhållit att få förvärva den å egendomskartan med ägofigurerna

nr 3—5 och delar av 7 och 8 utmärkta omedelbart intill Målilla

stationsområde belägna mark. Ändamålet med förvärvet vore att skapa en

öppen friluftsplats för invånarna i stationssamhället, vartill icke funnes

annat lämpligt område i samhällets närhet; Nelson hade förbundit sig att

till samhället överlåta området mot den köpeskilling, som kronan bestämde

för områdets försäljning.

Då området ur brukningssynpunkt hade mindre betydelse för egendomen

och å andra sidan borde kunna betinga ett jämförelsevis högt pris vid försäljning,

hava uppskattningsmännen tillstyrkt ansökningen. Området är

utmärkt å en av förenämnde distriktslantmätaren Fröman 1923 upprättad

med B I betecknad karta och innehåller 2.3 6 5 hektar, därav 0.2 8 2 hektar

åker, 1.263 hektar äng och 0.820 hektar betesmark. Saluvärdet av området

har uppskattats till 10,200 kronor, därav 100 kronor för växande skog; och

har området arrendevärderats till 50 kronor.

Vidare hade riksdagsmannen Erik Andersson i Hägelåkra anhållit att få

köpa det å egendomskartan med ägofigurerna nr 1 och 2 samt del av 11

utmärkta område, vilket genom Silveråns förändrade lopp blivit avskilt från

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

egendomen i övrigt och helt omslötes av sökandens ägor i Hägelåkra. Uppskattningsmännen

framhålla, att områdets läge på andra sidan ån gjorde

detsamma mindre behövligt för egendomen; och hava uppskattningsmännen

därför förordat områdets försäljning, under förbehåll att av Hägelåkra ägor

upplätes mark till en 4 meter bred utfartsväg för egendomens behov från

åhron till en å Hägelåkra mark belägen snickerifabrik, där allmän väg

funnes. Det till upplåtelse till sökanden ifrågasatta område har utmärkts

å en av Fröman 1923 upprättad med C I betecknad karta och innehåller en

areal av 1.2 2 hektar äng och torr åbotten. Den mark av Hägelåkra ägor,

som föreslagits att avsättas till väg, är å nämnda karta utmärkt med ägofiguren

nr 8 och har en areal av 0.0 2 8 hektar. Området om 1.2 2 hektar

har, under förutsättning att väg upplätes på sätt ifrågasatts, saluvärderats

till 6,780 kronor; och har arrendevärdet uppskattats till 40 kronor.

Slutligen hade arbetaren A. V. Lund, Målilla, anhållit att för beredande

av eget hem få köpa den å egendomskartan med ägofigurerna nr 91—93

betecknade mark, vilken, såsom kartan angåve, är belägen utanför egendomens

naturliga, av Silverån bildade gräns mot väster. Då marken på

gå grund av sitt avskilda läge vore betydelselös för egendomen, hava uppskattningsmännen

tillstyrkt markens avhändande.

Emellertid borde för reglering av egendomens gräns vid Silverån genomföras

några mindre ägoutbyten mellan dels ifrågavarande kronoegendom

och kyrkoherdebostället 3/4 mantal Kvillerum nr 1, dels ock samma kronoegendom

och lägenheten Kallersebo 1 7.

Genom dessa ägoutbyten komme det område, som avsetts att upplåtas till

Lund, att till arealen något förminskas.

Länsstyrelsen fann icke något att i ärendet erinra.

Överjägmästaren framhöll, att egendomens skog, som vore den största

kronan tillhöriga inom Smålands distrikt, hade den betydenhet, att den

borde tillika med de å utmarken belägna torpen avsättas till kronopark.

Huvudgårdens inägor vore däremot allt för omfattande för att lämpligen

kunna läggas under skogsväsendet, varför desamma fortfarande borde såsom

jordbruksdomän utarrenderas.

I skrivelse den 9 april 1925 hemställde domänstyrelsen — jämte det

styrelsen underställde Kungl. Maj:ts prövning frågan om förutnämnda

ägoutbyten — om inhämtande av riksdagens medgivande rörande försäljning

i enlighet med uppskattningsmännens förslag av i ärendet omförmälda

delar av egendomen. Den till arbetaren A. Y. Lund förordade upplåtelsen

komme dock, såsom förut nämnts, med anledning av ägoutbyten att erhålla

något ändrade gränser, än vad av uppskattningsmännen tillstyrkts. Lägenheten

borde sålunda erhålla en areal av 1.5 3 05 hektar, därav 0.9 6 5 hektar

åker och 0.5 655 hektar äng. Med ledning av uppskattningsmännens å-pris

— 1,000 kronor per hektar — föreslog styrelsen saluvärdet för lägenheten

till i avrundat tal 1,550 kronor. Vad anginge förenämnde Anderssons

framställning syntes denne icke äga hembudsrätt vid områdets försäljning

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 210. 61

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Den 26 september 1925 förklarade Kungl. Maj.t hinder från Kungl.

Maj:ts och kronans sida icke möta för fastställelse i vederbörlig ordning

av ifrågavarande ägoutbyten.

Handlingarna i ärendet återställdes därefter till domänstyrelsen, bland

annat för inhämtande av yttrande från kronojordstyckningssakkunniga.

Under 1926 hava nämnda sakkunniga besiktigat egendomen. De sakkunniga,

som icke funnit något att erinra mot upplåtelse av förut berörda

tre områden, hava med anledning av gjorda ansökningar om förvärv av

mark vid egendomen föreslagit, att egendomen i övrigt måtte styckas i

fem lotter, av vilka huvudgården, torpet Hjälmsängen, utgården Nydal,

bebyggd med boningshus och ladugård, samt torpet Tranefall borde försäljas

och den huvudsakliga skogsmarken jämte övriga torp bibehållas i

statens ägo.

Vid en med anledning härav å egendomen under 1927 hållen saluvärdering

hava uppskattningsmännen uppgjort följande förslag till ytterligare

frånstyckningar. Gränserna för de särskilda lotterna äro utmärkta med

röda linjer å den av distriktslantmätaren Fröman år 1923 upprättade

kartan samt närmare angivna i en av Fröman den 26 juli 1927 uppgjord

beskrivning. Arealerna för förut berörda till försäljning ifrågasatta tre

obebyggda områden hava i samband därmed omräknats och befunnits innehålla

det till försäljning till Severus Nelson ifrågasatta området 2.6 7

hektar, det till försäljning till Erik Andersson föreslagna I.22 hektar och

det till upplåtelse åt A. V. Lund ifrågasatta I.515 hektar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Area

1 h e

k t a

Saluvärde kronor

Benämning

Ägofigurer å kartan

Tomt

och

åkpr

Äng

A ros- ni ngs- jord 1

1 iii-

pedi-

ment

Summa

Total- j

belopp |

Uärav för

växande

skog

Huvud-

gården

1

av 11, av 16, av 19, av

20, 21, av 22, 23, 24,

av 2ö, 26—32, av 33,

34, a, 35—37, av 38,

39, av 40, 41—43, av

44, 45—47, a, 48—65,

a, 66—90, 94-117, av

118, 121, 122, 125, 12i>,

av 127, 106 i rött, av

239, av 245, av 246. av

247, 248, av 249, av

250, 251, 252, av 253,

254—258, av 259, 269

—283, av 284, av 285,

286 328, a, 329—330,

av 351, av 364, 365, a.

b, c, 366, a, 367, a,

b, c, d, 368— 490, av 401,

av 402, av 403, 404—

412, av 413, av 414, 415,

416, av 417, av 419, av

420, 421, av 422, av 423,

av 424, av 425, av 426,

av 418, av 487.

76.261

1

9.984

!

65.564

0.998

152.813

100,275

31,671:07

. Bygget

143, 144, av 145, a, av

146, av 147, av 149, av

157.

0.862

0.246

0.337

0.00 6

1.45

455

Hjälmsängen

av 118, 119, 120,123,124,

av 127, 128—133, a, 13,

—137, a, 138—140, a,

141, a, 142, av 145, av

146, av 147, 148, av 149,

150, a, 151—156, a, av

157, 158-162,a, 163—

174, a, 175 — 177, av 487.

8.421

1.861

12.298

0.3 06

22.882

12,285

5,512:6 7

i Tranefall

av 456, 457, a, b, 458—

\ 461, av 462, 463—470,

i av 471, av 472, av 473,

av 487, av 489.

4.6U''

1.964

0.0 8 b

6.7

3,000

43:öi

Nydal

1

av 179, 180—188, av 189

av 192, av 193, 194- 209, av 210, 211, av 212

! av 213, 214, av 215, 216

av 217, av 218, 219 —

230, av 231, av 232, a

233—238, av 239, a\

487.

6.62

11.012

0.028

17.12

10,800

4,720:68

För upplåtelse av torpen Hjälrasängcn och Tranefall samt utgården Nydal

såsom åbolägenheter hava uppskattningsmännen föreslagit en avgäldstid av

20 år med en avgäld av för Hjälmsängen 363 kronor, för Tranefall 220

kronor och för Nydal 309 kronor 89 öre, motsvarande enligt medelmarkegångspris

för åren 1918—1927 värdet av respektive 19.75, 11.«7 och 16.*6

hektoliter arrenderåg. Å angivna avgälder skulle emellertid avgå ett belopp,

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

motsvarande den ungefärliga räntan å värdet av de hus, som skulle lösas

av åbon. Ifrågavarande hus hava uppskattats vid Hjälmsängen till 5,100

kronor, vid Tranefall till 1,800 kronor och vid Nydal till 4,500 kronor.

Vardera åbon å Hjälmsängen och Nydal borde tillförsäkras en årlig virkesutsyning

å skogen av 8 kubikmeter.

Närmast Målilla samhälle har undantagits ett område om sammanlagt

29.161 hektar, vilket beräknats att inom en icke allt för avlägsen framtid

bliva erforderligt för samhällets utveckling. Området borde i avvaktan

därå stallas under skogsstatens vård och förvaltning.

Lägenheten Bygget borde förbehållas rätt till utfartsväg över torpet Hjälmsängen

och borde lägenheten och torpet Hjälmsängen berättigas nyttja erforderliga

utfartsvägar över stamhemmanet.

Samtliga spekulanter hava tillfrågats, huruvida de önskade övertaga lägenheterna

med åborätt eller med äganderätt, och hava de uttryckligen förklarat

sig föredraga lägenheternas övertagande med äganderätt.

Utmarken i övrigt jämte torpen Bosjöryd och Lamhister borde avsättas

till kronopark.

\ ederbörande jägmästare har framhållit, att å det blivande kronoparksområdet

icke funnes något skogsbevakartorp i västra delen, att allt virke

från öster om Nydal liggande huvudsakliga delen av skogen måste köras

förbi torpet Nydal och att därför torpet Vore erforderligt till skogsarbetaroch

bevakartorp. Med hänsyn härtill och på grund av torpets belägenhet

inuti kronoparksområdet borde torpet bibehållas åt kronan. Jämväl uppskattningsmännen

hava avstyrkt försäljningen av detta torp.

Egendomens arrendator äger en del överloppshus och anläggningar vid

huvudgården, vilka föreslagits till inlösen för ett belopp av 4,000 kronor.

Med anledning av ansökning av arrendatorn om ersättning med 6,345 kronor

för utförda årensnings- och odlingsarbeten vid egendomen hava uppskattningsmännen

tillstyrkt en ersättning härför av 4,000 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Överjägmästaren har icke haft annan anmärkning att framställa, än att

värdet av talltimret vid huvudgårdslotten rätteligen bort sättas till 9

kronor per kubikmeter sasom vid övriga försäljningslotter. Härigenom

komme skogsvärdet att ökas med 2,712 kronor 74 öre eller till 34,383

kronor 81 öre, i följd varav hela lottens saluvärde komme att utgöra i

avrundat tal 103,000 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava på given anledning beretts tillfälle

ånyo yttra sig i ärendet, och hava de sakkunniga därvid anfört:

Anledningen till de sakkunnigas förslag om försäljning av utgården Nydal

vore den mycket svaga skötsel, som på grund av lottens frånbelägenhet

i förhållande till huvudgården hitintills kommit denna till del. En frånstyckning

av utgården till självständig brukningsenhet borde enligt de sakkunnigas

förmenande medföra en uppryckning av jordbruket vid denna.

Vid besiktningstillfället framställdes också enträgen önskan från vederbörande

att få inköpa lotten. Med hänsyn till den betydelse för skogsstaten,

som utgården enligt ortsmyndigheternas samstämmande mening ägde,

ville de sakkunniga nu frångå sitt förslag om lottens försäljning. Genom

skogsstatens övertagande av utgården komme denna att för framtiden ut
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

göra en särskild brukningsenhet, varvid i allt fall ökade möjligheter förelåge

för dess bättre hävdande.

Vad därefter anginge huvudgårdslotten, vilken på grund av det stora

skogsvärdet beräknats till ej mindre än 103,000 kronor, torde enligt de sakkunnigas

förmenande svårigheter uppstå att under nuvarande konjunkturer

erhålla spekulanter å denna. Det kunde icke heller förnekas, att ovissheten

om, i vilken utsträckning Målilla samhälle kunde komma att växa ut åt

kronoegendomen till, i viss mån talade mot en försäljning för närvarande.

Efter det förnyade övervägande, vartill angivna omständigheter föranlett,

hade de sakkunniga ansett sig böra tillråda, att huvudgården tillsvidare

bibehölles i kronans ägo.

Vad i övrigt förekommit vid den under 1927 hållna värderingsförrättningen

hade icke föranlett någon erinran från de sakkunnigas sida.

Med skrivelse den 4 februari 1928 har domänstyrelsen underställt

Kungl. Maj:s prövning det sålunda ändrade förslaget till egendomens

disposition. Styrelsen finner icke anledning till erinran mot de verkställda

värderingarna med den av överjägmästaren förordade justeringen

i fråga om skogsvärdet å huvudgårdslotten. Förslaget om upplåtelse av

lägenheten Bygget samt torpen Hjälmsängen och Tranefall biträder styrelsen.

Vid blivande avstyckningsförrättning torde tillses, att erforderliga

vägar tillförsäkrades lotterna. Något förbehåll i sådant avseende vid försäljningarna

torde därför icke vara erforderligt. Den i ärendet verkställda

utredningen angående eventuella upplåtelser under åborätt vore ofullständig,

men hade styrelsen, då spekulanterna uttryckligen förklarat sig önska

upplåtelse med äganderätt, icke funnit anledning återremittera ärendet för

utredningens fullständigande i angivet avseende.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

försäljning — utöver vad styrelsen i skrivelsen den 9 april 1925 föreslagit

— jämväl av lägenheten Bygget samt torpen Hjälmsängen och

Tranefall.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot de av domänstyrelsen

framlagda försäljningsförslagen och hemställer förty, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen Tillingeby nr 1 och 2 om

2 mantal jämte lägenheterna Bosjöryd nr 1, Lamhister

nr 1 och Tillingeby nr 3 i Målilla socken av Kalmar

län må frånskiljas och försäljas

dels det intill Målilla stationssamhälle belägna området

om 2.6 7 hektar till Severus Nelson mot en

köpeskilling av 10,200 kronor, under villkor att, om

kronan så påfordrar, köparen uppsätter och underhåller

vederbörligt stängsel omkring det försålda området;
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 210.

65

dels området om I.22 hektar till Erik Andersson

mot en köpeskilling av 6,780 kronor, under villkor

ätt köparen medgiver innehavare av kronoegendomen

att som väg begagna den å kartan CI med

ägofigur nr 8 utmärkta, till hemmanet Hägelåkra

hörande mark om O.02H hektar och att till säkerhet

härför inteckning må tagas i hemmanet Hägelåkra,

samt

under villkor i övrigt beträffande vardera försäljningen,

att tillträdet må ske den 14 mars 1920, då

köpeskillingen kontant inbetalas till länsstyrelsen, och

att köparen ensam vidkännes de med områdets avskiljande

och lagfart å fånget samt övriga med köpet

förenade kostnader;

dels ock lägenheten Bygget om 1.4 5 hektar samt

torpen Hjälmsängen om 22.882 hektar och Tranefall

om 6.7 hektar ävensom området om 1.515 hektar enligt

gällande grunder för upplåtelse av egna hemslägenheter

från kronoegendomar.

26:o.

I proposition den 23 mars 1925, nr 206 punkt 7, föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen medgiva, bland annat, att av kungsladugården 5 18/86 mantal

Borgholm nr 8 jämte lägenheten Borgholm nr 7, en trädgård, i Repplinge

socken av Kalmar län finge till Hennes Maj:t Drottningen med nyttjanderätt

överlåtas utan avgift ett närmare angivet område om 5.9 7 hektar

jämte den s. k. Näktergalsstigen (Bergsgången), så länge området användes

för ett av Hennes Maj:t upprättat vilohem för kvinnor, dock under villkor

att sagda stig under dagen hölles öppen såsom allmän promenadväg, men

med rätt för innehavaren av vilohemmet att enligt villkor, som av Kungl.

Maj:t bestämdes, hålla vägen avstängd nattetid och vid tillfällen för utförande

av underhålls- och förbättringsarbeten.

I skrivelse den 3 juni 1925, nr 259, anmälde riksdagen sitt bifall till

vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit.

Därefter har Kungl. Maj:t den 30 oktober 1925 lämnat närmare föreskrifter

rörande öppethållandet av nämnda promenadstig.

Hos Kungl. Maj:t har nu ståthållaren Adolf A:son Murray, för Hennes

Maj:t Drottningen, i skrivelse den 30 november 1927 hemställt, att den

del av den nämnda egendom tillhörande så kallade västra landborgen,

som på norra sidan begränsade vilohemmet, måtte till Hennes Maj:t

Drottningen med nyttjanderätt överlämnas utan avgift så länge övrig till

vilohemmet upplåten mark användes för sådant ändamål.

Såsom skäl för framställningen har ståthållaren Murray anfört följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 177 häft. (Nr 210.) 5

Borgholms

kungsladugård

i

Kalmar län.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Näktergalsstigen sträckte sig utefter den tämligen branta bergsluttning

(den s. k. västra landborgen) i riktning mot borgruinen, som begränsade

vilohemmets norra gräns. Bergsluttningen vore bevuxen med högväxta,

vackra träd och utgjorde ett mycket karakteristiskt inslag i traktens natur.

Såväl ur praktisk som skönhetssynpunkt vore uppsättande av stängsel utefter

denna stig i sluttningens övre kant så gott som omöjligt. Obehöriga kunde

därför nattetid utan svårighet bereda sig tillträde till vilohemmets område

och störa dess trygghet och lugn.

För närvarande påginge utredning om avsättande av visst område av

kungsgården till nationalpark, därvid även viss del av ifrågavarande landborg

avsetts skola ingå i nationalparkens område. Det vore därför önskligt,

att frågan om överlåtelse till Hennes Maj:t Drottningen av ifrågavarande,

utefter vilohemmets norra gräns sig sträckande bergsluttning jämväl kunde

upptagas till prövning. Vilohemmet skulle därigenom beredas fördelen av

att få en naturlig begränsning i norr, varjämte vid sluttningens fot ett

skyddsstängsel med största lätthet kunde uppsättas utan att förorsaka olägenhet

ur några synpunkter. Att det sålunda överlåtna området skulle erhålla

en pietetsfull omvårdnad behövde knappast nämnas.

Domänstyrelsen har, med överlämnande av tillstyrkande yttranden från

vederbörande landsfiskal och landsfogde samt domänintendent och länsstyrelse,

anfört, att styrelsen icke hade något att erinra mot upplåtelse av

ifrågavarande markområde, som enligt hos styrelsen gjord utredning innehölle

ungefär 1.4 hektar.

Domänstyrelsen har under hand meddelat, att kungsladugården är utarrenderad

till den 14 mars 1929 mot ett årligt arrende av 3,500 kronor.

I samband med anmälan den 23 mars 1925 av förut omförmälda ärende

upptog föredragande departementschefen jämväl till behandling väckt fråga

om avsättande av område från ifrågavarande kronoegendom till nationalpark.

Som emellertid ärendet syntes honom tarva ytterligare utredning,

ansåg departementschefen förslag i ämnet icke böra för det dåvarande

underställas riksdagen. För vinnande av utredning anbefallde sedermera

Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 domänstyrelsen att inkomma med yttrande

i nationalparksfrågan i samband med anbefalld utredning rörande upplåtelse

av mark från kungsladugården för utvidgning av staden Borgholm.

Den sålunda anbefallda utredningen har ännu icke avlämnats till Kungl.

Maj:t.

Jag har övertygat mig om, att en upplåtelse av ifrågavarande område

icke påverkar frågan om överlämnande till Borgholms stad och upplåtande

till nationalpark av vissa delar av kronoegendomen.

Med hänsyn till upplåtelsens ändamål vill jag i likhet med i ärendet

hörda myndigheter tillstyrka, att nämnda område med en areal av omkring

1.4 hektar med nyttjanderätt utan avgift upplåtes till Hennes Maj:t

Drottningen att tilläggas det område, som förut disponeras av Hennes

Maj:ts vilohem för kvinnor, samt innehavas under samma villkor som

tidigare för vilohemmet överlämnad mark.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition Nr 210.

67

Som nuvarande arrendetiden för kungsladugården utgår den 14 mars

1929, torde överlåtandet böra ske från och med nämnda dag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 5 18/8fi mantal Borgholm nr 8

jämte lägenheten Borgholm nr 7, en trädgård, i Repplinge

socken av Kalmar län må till Hennes Maj:t

Drottningen med nyttjanderätt överlåtas utan avgift

ovan omförmälda område av omkring 1.4 hektar att

tilläggas det område, som nu disponeras för Hennes

Maj:ts vilohem för kvinnor, samt innehavas, så länge

sistnämnda område användes för vilohemmet.

27:o.

Kronoegendomen 1 mantal Västrahult nr 1 i Vena socken av Kalmar

län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 2,100

kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av

instrument häröver och därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

A. Englund år 1918 kompletterad karta över egendomen med

beskrivning ävensom en av distriktslantmätaren Carl Erland Bentzer år

1926 uppgjord beskrivning över föreslagna styckningar från egendomen,

inhämtas hland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Vena järnvägsstation å

Hultsfred—Västerviks järnväg, har en areal av 415.9 9 5 hektar, därav 71.6 71

hektar åker, 27.744 hektar äng, 308.208 hektar avrösningsjord och 8.372

hektar impediment. I arealen är icke inräknad den i enlighet med bestämmelser

i Kungl. Maj:ts brev den 25 maj 1900 försålda lägenheten Kullen

om 0.805 hektar.

Byggnaderna vid huvudgården äro goda och tillräckliga. Å egendomen

finnas fyra var för sig bebyggda torp.

Egendomen har andel med 43 procent i kanalrensning jämte Kärrby och

Visböle, vilket motsvarar 25 dagsverken vart tionde år.

Taxeringsvärdet utgör 48,600 kronor för jordbruksdelen och 95,700 kronor

ör skogen och skogsmarken.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 26 mars 1920 har Stenkvill-Klinte

kraftaktiebolag medgivits rätt framdraga en elektrisk ledning över egendomen

under vissa villkor.

Uppskattning smännen hava föreslagit försäljning av tre torp och fyra

obebyggda utjordar.

Länsstyrelsen har icke haft något väsentligt att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga tillstyrkte samma förslag och föreslogo

härutöver att, då på grund av förhållandena en försäljning av huvud
-

Västrahult nr

1 i Kalmar

län.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

gården i ekonomiskt hänseende kunde förväntas bliva fördelaktigare för

statsverket än en förnyad utarrendering, huvudgården och det återstående

torpet måtte var för sig försäljas. Den huvudsakliga delen av skogsmarken

borde enligt de sakkunnigas förmenande bibehållas i kronans ägo

och förvaltas av skogsstaten tillsammans med övriga skogar i orten.

På av domänstyrelsen given anledning har därefter under år 1927 saluvärdering

verkställts jämväl av huvudgården och det fjärde torpet. Gränserna

för de särskilda salulotterna äro utmärkta å kartan och hava lotterna

värderats sålunda:

-----------------

A

rea

h e

k t a

r

Saluvärde kronor

Litt.

Agofigur å kartan

Åker

och

tomt

Äng

Skogs-

och

betes-

mark

[ mpe- di- ment

summa

Total-

belopp

Därav i

för

växande

skog |

j B (Åkerhult,

j bebyggt)

av 110 a, av 119, 120—124,

127, av 128, av 129, av 130,

131, 266—287, a, b, c, d, e,

f, 288-301, av 302, 303—

305, av 306, av 308, 309 —

310, 313—318 jämte viss

skogs- och betesmark

9.1221

j

1

1.878

18.436

t

0.857

30.28 7

12,200:

4,519.39

C (Spånghagen,

bebyggt)

208, a, b, c, d, e, f, g, 216

—232, a, b, c, 233—253.

a, b, 254—265 jämte viss

skogs- och betesmark

4.588

2.287

16.385

0.07 6

23.385

10,500

5,675.48

1

! D (Varpings- | horva jämte

| Stubbhorva,

bebyggt)

E

406—436, a, 437—411,451,

452, 461—472, a, b, c jämte

viss skogs- och betesmark

483, 484

4.818

0.288

2.404

11.628

0.146

18.991

0.288

8,000

144

3,292.78

F

458—460, 479—482

—

2.313

0.225

—

2.53 8

500

10.00

G

453—457, 474—476, a, 477,

a, 478

2.59 1

0.15 7

—

—

2.748

1,375

H

442—450

0.5 8 5

0.0 9 5

0.0 78

—

0.753

300

L (huvud- gården)

1—23, av 24, 25—46, a, 47

—57, a, 58—85, a, 86, 87,

a, 88—110, a, 111, a, 112,

a, 113 — 118, av 119, 125,

126, av 128, av 129, av 130

132—148, av 149, 150—207

av 209, av 210, 211, 212.

215, 302, 306—308, av 319

av 320, 345, 345 a. 346—

349, av 350, av 351, 352—

355, av 356, av 357, av 358

jämte viss skogs- och hag

mark

42.265

15.68

59.2 8b

4.907

122.09

55,000

19,074.2 1

M (Stenhorva,

bebyggt)

av 149, av 319, av 320, 321

a, b, c, d, 322—335. a, 331

—339, a, 340—342, a, b, c

av 343, 344, a, av 350, a\

651, av 356, av 357, av 358

359—364, a, 365-396 jämt<

viss skogs- och hagmark

6.491

1.986

18.949

2.364

29.7 9

10,000

5,249.66

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i!)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

För upplåtelse av lotten litt. M (Stenhorva) såsom åbolägenhet hava uppskattningsmännen

föreslagit eu avgiildstid av 20 år med eu avgäld av 3150

kronor 84 öre, motsvarande enligt medelmarkegångspris för åren 1918—1927

värdet av 18 hektoliter råg. Åbon borde tillika äga rätt till utsyning å

skogen av 10 kubikmeter virke årligen för lottens behov. Från avgälden

borde emellertid avdragas ett belopp, motsvarande räntan å värdet av kronans

byggnader vid torpet, 2,300 kronor.

Vid försäljning av lotterna litt. C, L och M borde förbehåll göras om

rätt för kronan att för den till bibehållande avsedda delen av egendomen

nyttja hittills använda vägar över lotterna. Lotten litt. M borde vidare

förbehållas rätt nyttja hittills begagnade vägar över lotterna litt. B och L.

Samtliga spekulanter hava erhållit del av de för salulotterna föreslagna

gränserna, och hava uppskattningsmännen, då ingen av lägenhetsinnehavarna

önskade få lägenheterna upplåtna under åborätt utan med äganderätt, förordat

den senare upplåtelseformen.

De bebyggda lotterna borde hembjudas vederbörande innehavare. Utjordarna

borde försäljas å auktion. I enlighet med en av torparen å Åkerhult,

Carl Persson, som brukat detta torp sedan år 1894, gjord ansökning borde

torpet med hänsyn till Perssons ålder — 72 år — hembjudas dennes son Karl

Robert Karlsson. Huvudgårdens arrendator Carl Jonsson, som väl brukat

egendomen sedan 34 år tillbaka samt verkställt olika grundförbättringar och

nybyggnader, har på grund av sin höga ålder — 75 år — och under framhållande,

att hans svärson, C. J. Adolvson, varit honom behjälplig vid gårdens

drift de senaste elva åren och därvid faktiskt svarat för skötseln, anhållit,

att Adolvson måtte erhålla hembud vid försäljningen av huvudgården.

Denna hemställan har av uppskattningsmännen förordats. Torpet Spånghagen

innehades sedan 25 år av A. P. Andersson, torpet Varpingshorva

sedan 1918 av K. F. Karlkvist samt torpet Stenhorva av L. M. Persson och

hans son E. Larsson, av vilka den förre innehaft torpet i 30 år.

Innehavaren av torpet Åkerhult har anhållit att till torpet få förvärva

någon åkerjord av huvudgården norr om järnvägen mot rågången till hemmanet

Kärrby. Domänintendenten har icke ansett anledning göra ändring

i uppskattningsmännens förslag. Järnvägen utgjorde obestridligt den lämpligaste

gränsen. För övrigt ägde innehavaren, som hade två söner, egen

fastighet, :/ir, mantal Kärrby, taxeringsvärderad till 8,800 kronor.

Innehavaren av torpet Varpingshorva har efter uppskattningen anhållit

att få förvärva jämväl lotterna litt. G och H, vilka av honom brukats i

10 år. I ett häröver avgivet yttrande har domänintendenten meddelat, att

anledningen till att berörda lotter föreslagits till försäljning var för sig vore,

att lotterna rätteligen borde tilläggas de hemman, inom vars gränser de

vore belägna.

Länsstyrelsen, som avstyrkte innehavarens av torpet Åkerhult framställning

om utökning av torpets areal, har även i övrigt icke haft något att

erinra mot uppskattningsmännens förslag, varjämte styrelsen förordat, att

Adolvson tillerkändes hembudsrätt vid försäljningen av huvudgården, om

sådan lagligen kunde medgivas.

över jägmästaren har ej funnit anledning till annan anmärkning än att

vid värderingen av torpen Spånghagen och Varpingshorva med Stubbhorva

föga hänsyn tagits till husens beskaffenhet. Å torpet Spånghagen hade

åren 1923—1924 uppförts ny manbyggnad, matbod och källare för en

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements
chefen.

kostnad av av 4,876 kronor och hade å torpet Varpingshorva med Stubbhorva

åren 1924—1925 uppförts ny uthus- och ladugårdsbyggnad samt ny

förstukvist m. m. för en kostnad av 3,668 kronor. Det schablonmässiga

å-priset 700 kronor per hektar med nödiga byggnader kunde ej giva något

som helst uttryck för dessa ökade värden å respektive försäljningslotter,

utan borde å-priset givetvis ökas med hänsyn därtill. Den kvarvarande

skogsmarken borde förvaltas som kronopark.

I skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen biträder uppskattningsmännens förslag

till egendomens disposition och finner de mot detsamma framförda erinringar

icke vara av beskaffenhet att böra föranleda ändring i förslaget.

Styrelsen har vidare anfört att, då Karl Robert Karlsson för närvarande

icke vore innehavare av torpet Åkerhult, han icke torde äga hembudsrätt

vid torpets försäljning enligt grunderna för egnahemsupplåtelser. Sådan

rätt borde förbehållas honom. Den i ärendet verkställda utredningen angående

eventuell upplåtelse under åborätt vore enligt styrelsens mening

ofullständig, och förelåge någon sådan ej beträffande de lägenheter, som

föreslagits till försäljning vid uppskattningsförrättningen 1926. Då emellertid

spekulanterna uttryckligen förklarat sig ej önska upplåtelse under

åborätt, hade styrelsen icke ansett skäl föreligga att åter remittera ärendet

till vederbörande för utredningens fullständigande i angivna hänseende.

Vid den lantmäteriförrättning, som komme att hållas för egendomens uppdelning,

torde komma att tillses, att lotterna tillförsäkrades erforderliga

utfartsvägar.

Jag tillstyrker upplåtelser från ifrågavarande kronoegendom i enlighet

med uppskattningsmännens senaste förslag, till vilket flertalet av de i

ärendet hörda myndigheterna givit sin anslutning. Till frågan om dispositionen

av den i kronans ägo kvarvarande delen av egendomen torde jag

få återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Västrahult nr

1 i Vena socken av Kalmar län blivit genom vederbörlig

lantmäteriförrättning fördelad i tio lotter i huvudsaklig

överensstämmelse med uppskattningsmännens

föreliggande förslag,

torpen litt. B Åkerhult, litt. C Spånghagen, litt D

Varpingshorva jämte Stubbhorva och litt. M Stenhorva

må vart för sig försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt för Karl Robert Karlsson till

lotten litt. B, •

lotterna litt. E, F, G och H må var för sig försäljas

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 210.

71

å offentlig auktion till den högstbjudande under de i

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1929, samt

lotten litt. L huvudgården må försäljas,

antingen till C. J. Adolvson för en köpeskilling av

55,000 kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet

den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14 mars

varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,

att lotten försäljes i det skick den vid tillträdet

befinnes, att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen

i länet, att köpebrev skall utfärdas, så snart

första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens

skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats,

samt att köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart

å fånget och andra med köpet förenade utgifter

ävensom kostnaderna för inteckning i lotten till säkerhet

för berörda skuldförbindelse,

eller, därest Adolvson icke begagnar sig av omförmälda

medgivande att förvärva lotten, å offentlig auktion

till den högstbjudande under de i brevet den 29

maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köpare

den 14 mars 1929;

skolande köparna respektera den Stenkvill-Klinte

kraftaktiebolag medgivna rätt att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen.

28:o.

Kronoegendomen 1 mantal Valåkra nr 4 och 5 i Högsby socken av vaiåkra nr 4

Kalmar län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av och 5 *

Kalmar län.

1,600 kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrument

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslant
-

mätaren Hugo Fröman år 1925 över egendomen upprättad karta med beskrivning

ävensom av samme lantmätare den 12 april 1926 uppgjord beskrivning

över till försäljning föreslagna områden, inhämtas bland annat

följande.

Egendomen, som är belägen 4.5 kilometer från Berga järnvägsstation och

3.5 mil från Oskarshamn, har enligt nyssberörda ägobeskrivning en areal

av 360.034 hektar, därav 68.458 hektar tomt och åker, 25.125 hektar äng

och odlingsmark, 262.84 5 hektar avrösningsjord och 3.6 0 6 hektar impediment.

Åbyggnaderna vid huvudgården äro i gott stånd med undantag av en av

arbetarbostäderna, som är äldre och i mindre gott skick.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Å egendomen finnas torpen Smällen, Sjöslätt och Sjöudden samt lägenheten

Björkdungen. Från egendomen hava tidigare avsöndrats lägenheterna

Lilla Sjöslätt om 0.2 9 3 hektar, Kull torp om 0.7 2 3 hektar och Karlslund om

0.8 4 9 hektar.

Upp skattning smännen hava uppgjort förslag till försäljning av nedan omförmälda

områden. Genom en sådan anordning avhändes visserligen huvudgården

bostäder för en del arbetare, men då ansökningar förelåge att få friköpa

områdena samt ett frånskiljande av dessa kunde ske utan att försämra egendomens

rågångar, hade uppskattningsmännen förordat sagda förslag. Förslaget

har följande utseende och äro saluvärdena, efter det att viss skog på

domänstyrelsens föranstaltande utstämplats å det torpet Sjöslätt tilldelade

området, beräknade till följande belopp:

Area

1 h e

k t a

Saluvärde kr.

:

Benämning

Ägofigur å kartan

Tomt

och

åker

Äng

och od- lings- mark

Avrös-

nings-

jord

Impedi-

ment

Summa

Summa

Därav

för

växande

skog

Smällen (litt. A)

1—6, 8—19, 21 —

28

6.386

0.4

8.634

O.oot

15.su

16,070

10,151

Sjöslätt (litt. Bl

255 a, 256, 257 —

277, 280, 281 av

314, a vid 320,

317—318

4.106

5.6 72

CO

\6

0.042

14.59

7,668

3,382

Sjöudden (litt. C)

283—813, av 314,

315, 316, 319—

357, a, 358—

362

11.484

11.763

13.4 0 2

0.824

37.488

CD

»O

cd

6,217

Björkdungen llitt. D)

278

0.5 5

—

—

0.55

1,100

— ,

Salulott invid lägenheten

Karlslund (litt. E)

251—253, 254 a

0.4 7

1.82

—

2.29

1,500

848|

Salulott invid lägenheten

Karlslund (litt. F)

239 a, 255 b, 242—

245

0.5 5

0.62

0.025

1.095

1,091

4H9

Salulott invid lägenheten

Kulltorp (litt. G)

255 c, 255 d, a

—

0.5

0.015

0.515

788

738;

I fråga om lotten litt. B, torpet Sjöslätt, har jägmästaren ifrågasatt, huruvida

det jämförelsevis skogrika, med ägofiguren nr 255 a utmärkta området

borde medfölja lotten. Uppskattningsmännen hava härutinnan framhållit

att, då det gällde att för framtiden skapa ett i möjligaste mån besuttet

jordbruk, för stort avseende icke borde fästas vid den nu befintliga skogstillgången,

i synnerhet som en reducering av skogskapitalet vore möjlig

genom gallringsstämpling.

Lotten litt. D, Björkdungen, är försedd med av innehavaren uppfört boningshus.

Salulotterna litt. A—D böra enligt uppskattningsmännen hembjudas vederbörande

innehavare samt lotten litt. E. torparen W. Lundin å det omedelbart

intill belägna torpet Ryckshult under angränsande hemmanet Hanåsa,

lotten litt. F ägaren till avsöndrade lägenheten Karlslund, A. O. Fagerholm,

för vinnande av rakare gränser samt utvidgning av förut innehaft område,

samt lotten litt. G ägaren av avsöndrade lägenheten Kulltorp, P. A. Book,

för liknande ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7:5

Kungl. Maj ris proposition Nr 210.

Ägaren till avsöndrade lägenheten Lilla Sjöslätt, Selbert Johansson, har

anhållit att för utvidgning av lägenheten få friköpa ett å en av lantmäteriauskultanten

Erik Hähnel 1919 upprättad karta utmärkt område om U.so4

hektar. I häröver avgivet yttrande har domänintendenten, då ifrågavarande

område utgjordes av så kallad sjöslåtter, vilken vore erforderlig för torpet

Sjöslätt. och inräknats i arealen för salulotten litt. B, hemställt, att ansökningen

icke måtte till någon åtgärd föranleda.

Uppskattning smännen hava förordat förnyad utarrendering av egendomens

huvudgård, och hava de föreslagit påläggning av nytt taktegel å ladugård

och loge för en beräknad kostnad av 3,800 kronor. Efter torpens frånskiljande

uppkomme behov av nytt stathus. Emellertid hade arrendatorn, åt

vilken tillstyrktes optionsrätt vid den förnyade utarrenderingen, förklarat sig

villig att under ytterligare en period under visst villkor åtnöjas med den

gamla flygelbyggnaden. Arrendevärdet för huvudgården har beräknats till

1,205 kronor.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något väsentligt att erinra mot

uppskattningsmännens värderingar samt hemställt, att de gjorda ansökningarna

om friköp av lägenheter under egendomen måtte bifallas och att

egendomen i övrigt måtte utarrenderas i vanlig ordning.

Med erinran att skogen å lotten litt. B värderats efter ^stämpling av

viss skog i enlighet med av domänstyrelsen lämnad föreskrift, har jägmästaren

med hänsyn till de höga skogsvärdena å lotterna litt, A och C och

delvis B framhållit, att skogsmarksarealen med fördel skulle kunna i viss

mån inskränkas och värdena på så sätt nedbringas.

överjägmästaren i södra distriktet har icke haft något att erinra i

ärendet.

Kronojordstyckningssakkunniga hava tillstyrkt uppskattningsmännens

föreliggande förslag.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 13 januari 1928 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Jämväl styrelsen finge förorda uppskattningsmännens förslag till från•skiljande

av förut berörda sju lotter. Områdena borde försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

varvid länsstyrelsen hade att pröva, huruvida innehavarna av torpen och

lägenheten Björkdungen jämlikt sagda grunder vore berättigade till hembud

vid upplåtelserna. I fråga om övriga områgen, vilka avsetts för utökning

av intilliggande lägenheter, torde det vara förenat med billighet, att sökandena

tillförsäkrades hembudsrätt till dessa. Enligt grunderna för egnahemsupplåtelser

ägde länsstyrelsen, efter framställning av köpare, som ägde för

lägenhets skötsel lämplig, å annan fastighet belägen byggnad, att, i den mån

sådant prövades skäligt, medgiva befrielse från skyldighet att bebygga lägenheten.

Enligt uppgift torde spekulanten å lotten litt. E, W. Lundin, icke

äga byggnaderna å området angränsande torpet Ryckshult under Hanåsa,

varför denne bleve skyldig bebygga området. Vid besiktningstillfället erinrad

härom hade Lundin, enligt uppgift av domänintendenten, förklarat, att han

funne sig i detta och att han hade för avsikt att i sinom tid å området

uppföra ett undantag för egen räkning och överlämna torpet Ryckshult åt

en son.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Glimminge

nr 10 i

Kristianstads

län.

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Vad värderingen beträffade har styrelsen icke funnit något att erinra mot

de av uppskattningsmännen beräknade markvärdena. I fråga om jägmästarens

värden å skogen ansåge styrelsen dessa böra minskas med omkring 15 procent.

Lotternas saluvärden komme att i enlighet härmed utgöra

för växande

skog

kronor

kronor

lotten litt. A .....

...... 8,628

14,547

» » B .....

....... 2,874

7,160

» » G .....

....... 5,284

17,223

» » D .....

....... —

1,100

för växande

skog

kronor

kronor

lotten litt. E .....

....... 720

1,372

» » F .....

....... 415

1,017

» » G .....

........627

677

Jag tillstyrker försäljningsförslaget, sådant detsamma av domänstyrelsen

förordats, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ovanberörda med litt. A, B, C, D, E, F och G

betecknade områden må vart för sig med ovan angivet

område från kronoegendomen 1 mantal Valåkra nr 4

och 5 i Högsby socken av Kalmar län försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med hembudsrätt beträffande lotten

litt. E för W. Lundin, beträffande lotten litt. F för A.

O. Fagerholm och beträffande lotten litt. G för P. A.

Book samt med förbehåll att till försäljning särskilt för

sig utstämplad skog å lotten litt. B ej ingår i försäljningen

av denna lott och att köpare av samma skog

må äga att före den 1 april 1930 utan ersättning till

lottens köpare avverka densamma och avforsla virket.

29:o.

Kronoegendomen 1/i mantal Glimminge nr 10 i Västra Karups socken av

Kristianstads län är från den 14 mars 1919 mot en årlig avgäld av 800

kronor genom kontrakt den 23 augusti 1918 utarrenderad på tjugu års tid.

Egendomen är fördelad i tre skiften, hemskiftet och två utskiften, av vilka

det större är beläget 1 kilometer från huvudgården. Egendomen omfattar

en areal av 25.3363 hektar, därav 23.1693 hektar åker, 0.2590 hektar äng,

1.9060 hektar odlingsmark och O.0020 hektar impediment.

Egendomens åbyggnader utgöras av boningshus, stallbyggnad och loge.

Byggnaderna äro med undantag av stallängan i tämligen gott skick.

Ifråga om stallängan, uppförd av gråstensmur och inredd till ko- och

häststall, foderloge- och lada, fårhus, vagnbod och drängkammare, anmärktes

redan vid år 1916 hållen uppskattning, att den var synnerligen dålig, och

ifrågasattes nybyggnad, vilken plan dock till följd av då rådande höga

byggnadspris fick förfalla.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 210.

75

Samma stallänga förklarades sedermera i instrumentet över den å egendomen

år 1925 förrättade laga av- och tillträdessynen såsom värdelös och

omöjlig att reparera.

I skrivelse den 14 januari 1927 underställde domänstyrelsen Kungl. Maj:ts

prövning frågan om egendomens försäljning samt anförde därvid följande.

I ansökning, som med yttrande av länsstyrelsen och domänintendenten

överlämnats till domänstyrelsen, hade arrendatorn av egendomen Joel S.

Svensson anhållit om tillstånd att få nedriva berörda länga samt att i enlighet

med ansökningen bifogad ritning, arbetsbeskrivning, materialförteckning

och kostnadsförslag i dess ställe uppföra nybyggnad, innehållande häst-,

ko- och svinstall, drängstuga, vagnhod och foderskulle. Byggnaden skulle

draga en kostnad av 10,200 kronor.

Då emellertid nämnda kostnad, ehuru icke i och för sig oskälig, näppeligen

kunde anses stå i rimligt förhållande till den avkastning, som egendomen

lämnade eller i framtiden kunde tänkas lämna, hade styrelsen ansett

sig böra utröna, huruvida icke egendomen utan sådan nybyggnad lämpligen

skulle kunna avyttras genom uppdelning till mindre jordbruk. Styrelsen

hade förty uppdragit åt kronojordstyckningssakkunniga att i sådant syfte

verkställa undersökning.

I ett till styrelsen avgivet yttrande hade de sakkunniga förklarat, att

egendomen till följd av ägornas spridda läge icke lämpade sig för uppstyckning

men, då arrendatorn av egendomen till de sakkunniga framfört önskemålet

att få förvärva egendomen och förklarat sig i händelse av bifall härtill

villig att innan arrendetidens utgång avstå från arrendet, hade de sakkunniga,

särskilt med hänsyn till de dryga kostnaderna för nybyggnaden,

vilken torde vara ofrånkomlig, förordat egendomens försäljning i en lott

till arrendatorn.

Styrelsen, som för sin del ansett det vara för statsverket fördelaktigt att

på sådant sätt försälja egendomen, hemställde därför om Kungl. Maj:ts bemyndigande

att gå i författning om egendomens saluvärdering.

Vid ärendets föredragning den 11 februari 1927 förklarade Kungl. Maj:t

hinder från Kungl. Maj:ts sida icke möta för styrelsen att på statens bekostnad

låta verkställa nämnda värdering, varjämte styrelsen anbefalldes

att, sedan värdering ägt rum, jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t inkomma

med ärendet tillhörande handlingar och karta.

Med skrivelse den 6 februari 1928 har domänstyrelsen överlämnat dels

instrument över 1927 hållen saluvärdering av egendomen, varav framgår

bland annat, att egendomen, som är taxeringsvärderad till 26,100 kronor,

åsatts ett saluvärde av 26,500 kronor samt av uppskattningsmännen ansetts

böra hembjudas arrendatorn Svensson, dels förklaring av Svensson,

att han är villig att förvärva egendomen för nämnda belopp, att erläggas

med en sjättedel årligen under loppet av sex år, dels ock skrivelse från

länsstyrelsen med förklaring att länsstyrelsen icke haft något att erinra

mot det föreslagna försäljningspriset.

För egen del förordar domänstyrelsen förslaget samt hemställer om åtgärders

vidtagande för egendomens försäljning.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Departenunts
thefen.

Kr ono fly g - sandsfältet

Gamla Espet

i Kristianstads

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med hänsyn till vad utredningen i ärendet givit vid handen hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1/4 mantal Glimminge nr 10 i

Västra Karups socken av Kristianstads län må till

egendomens arrendator Joel S. Svensson med tillträdesrätt

den 14 mars 1929, då nu gällande arrendekontrakt

om egendomen skall upphöra att gälla, försäljas mot

en köpeskilling av 26,500 kronor att erläggas med en

sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars

varje av nästföljande fem år samt under villkor i

övrigt, att egendomen säljes i det skick den vid tillträdet

beflnnes, utan rätt för köpare till skadestånd

från kronan i anledning av arrendetidens avbrytande,

att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i länet,

som har att utfärda köpebrev, så snart första sjättedelen

av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse

å återstoden därav avlämnats, att egendomen

i jordeboken upptages under titel allmänt frälse, att

köparen svarar för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder, samt att

köparen ensam vidkännes alla med lagfart å fånget

samt andra med köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna

för inteckning i egendomen till säkerhet för

ovanberörda skuldförbindelse.

30:o.

Sedan tullförvaltaren Nils Hansson, Åhus, hos domänstyrelsen anhållit att

få köpa visst område av kronoflygsandsfältet Gamla Espet nr 1 i Åhus

socken av Kristianstads län, har styrelsen, efter det vederbörande skogsstatstjänstemäns

yttranden häröver infordrats, i skrivelse den 14 februari 1928

underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Av handlingarna i ärendet, däribland en på sökandens bekostnad av

distriktslantmätaren J. Woldt över området år 1928 upprättad karta, inhämtas

följande.

Området är beläget i västra hörnet av kronoflygsandsfältet Gamla Espet

intill Helgeån. Det angränsar i sydväst en sökanden tillhörig lägenhet.

Arealen omfattar 1,350 kvadratmeter. Sedan den 1 maj 1917 är området

utarrenderat till sökanden mot en årlig avgäld av 33 kronor.

Värdet av området med därå växande skog uppskattas av domänstyrelsen

till 70 öre per kvadratmeter, vilket pris sökanden förklarat sig villig betala.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Majds proposition Nr 210.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare tillstyrka försäljningen, då

området vore beläget i en utkant av kronoflygsandsfältet och försäljningen

icke vore till någon olägenhet för kronan.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker försäljningen.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att ifrågavarande å distriktslantmätaren J. Woldts

år 1928 upprättade karta angivna område om 1,350

kvadratmeter må frånskiljas stamfastigheten och med

tillträdesrätt den 1 maj 1929 försäljas till tullförvaltaren

Nils Hansson för en köpeskilling av 945 kronor att till

länsstyrelsen betalas kontant vid tillträdet och under

villkor i övrigt, att köparen ensam vidkännes kostnaderna

för avstyckning av området samt för lagfart

och övriga med köpet förenade utgifter ävensom håller

och ensam bekostar lämplig hägnad kring området.

31:o

Den 5 mars 1907 gjorde staden Ängelholm hos Kungl. Maj:t framställning

om förvärv av följande områden, angivna å en å kalkerväv ritad

»karta över Ängelholm samt de områden inom kronoplanteringen, vilka

blivit ifrågasatta att inköpas av staden», upprättad år 1906 av stadsingenjören

Jos. Starling, nämligen: I

a) för arrondering av stadens område:

a—b—c—d (I) ..............................

om

25.o

hektar

e—f—g—-h (II) ............................

..... »

lO.o

»

i-j-k-1 (III) ...........................

..... »

3.0

»

m—n—o—p—q (IV).....................

.. .. »

6.5

»

b) för anordnande av villastad:

..... »

36.3

»

c) för anläggning av havsbad:

v—x—y—z (VI) .......................

..... »

56.5

»

I utlåtande den 31 augusti 1907 tillstyrkte domänstyrelsen, att områdena

I, III och IV finge av staden förvärvas mot köpeskillingar av minst respektive

299,400, 30,436 och 69,083 kronor. Däremot avstyrkte styrelsen försäljning

av de övriga områdena.

Sedan stadsfullmäktige i Ängelholm den 25 oktober 1907 avgivit påminnelser

i ärendet, avgav domänstyrelsen däri den 31 december 1907 förnyat

utlåtande, därvid styrelsen vidhöll sin i utlåtandet den 31 augusti 1907 uttalade

mening.

Den 4 februari 1908 anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen att infordra yttrande

från stadsfullmäktige i Ängelholm, huruvida staden vore villig att på

Departements
chefen.

Ängelholms

kronupark i

Kristianstads

län.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

de av styrelsen föreslagna villkoren inköpa de med I, III och IV betecknade

områdena. Med anledning härav förklarade staden, jämlikt skrivelse

till Kungl. Maj:t den 14 november 1908, att staden, vad anginge områdena

I och III, icke ville inlåta sig på inköp till de av styrelsen angivna

minimiprisen, men att staden vore villig att betala det av styrelsen för

område IV — den s. k. lasarettsskogen — ifrågasatta minimipriset under

villkor, att staden bereddes infartsväg till området genom en norr därom

belägen, av statens järnvägar disponerad parkanläggning. I utlåtande den

10 december 1908 hemställde domänstyrelsen, under framhållande av att

det ej tillkomme styrelsen att avgiva yttrande rörande det av staden uppställda

villkoret, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

medgiva, att område IV om 6.5 hektar finge till staden försäljas till ovan

angivna pris av minst 69,083 kronor.

Järnvägsstyrelsen avgav till följd av remiss utlåtande i ärendet den 16

september 1909, däri järnvägsstyrelsen förklarade sig icke hava något att

erinra mot överlåtelse med äganderätt till staden av område IV, men att

järnvägsstyrelsen ifråga om den av staden omförmälda infartsvägen genom

statens järnvägars område endast kunde tillstyrka nyttjanderätt tillsvidare

för staden under vissa villkor.

I yttrande till Kungl. Maj:t den 23 november 1911 i anledning av vad

järnvägsstyrelsen i ärendet anfört hemställde stadsfullmäktige, att frågan

om inköp av område IV icke måtte komma till vidare behandling förrän

eu rättegång mot Kungl. Maj:t och kronan, rörande vars anliängiggörande

stadsfullmäktige den 18 oktober 1911 beslutit, för återvinning till staden

av vissa delar av de i kronoparken Ängelholm ingående Västra och Södra

planteringarna, blivit slutförd.

I två den 31 januari 1917 meddelade Kungl. Maj:ts domar har Kungl.

Maj:t förklarat, att staden Ängelholm vore framför Kungl. Maj:t och kronan

ägare dels till så stor lott uti »Stora planteringen», som vid skeende utbrytning

kunde komma att belöpa på 1 7/s mantal, jämfört med markelagets

72 Wi mantal, dels till på stadens 1 7/s mantal, jämfört med hela markelagets

ostridigt 72 17/,4 mantal utgörande skattetal, belöpande andel av

»Södra kronoplanteringen».

År 1917 började förrättning för laga skifte på Stora och Södra Planteringen,

den förra inom Ängelholms stad, den senare inom Höja socken.

Den 25 maj 1925 förklarades såväl skiftet som i sammanhang därmed verkställt

ägoutbyte avslutat. Den 8 december 1925 och den 3 januari 1926

fastställdes skiftet och ägoutbytet av respektive Södra Åsbo och Bjäre

härads ägodelningsrätt samt magistraten i Ängelholm.

Genom ifrågavarande förrättningar hava de i staden Ängelholms förenämnda

skrivelse den 5 mars 1907 omförmälda områdena I—VI, med undantag

av mark för delägarnas allmänna behov, fördelats på så sätt, att kronan

erhållit områdena II, III, IV, V och VI jämte en del av område I, samt

att staden erhållit övrig del av område I.

I skrivelse till domänstyrelsen den 17 januari 1921 hemställde järnvägsstyrelsen

— med förmälan att förslag förelåge om förläggande till Ängelholms

stad av boställshus för statens järnvägars personal ■— om domänstyrelsens

yttrande, huruvida styrelsen vore villig medverka till genomförande

av sådant utbyte av mark, att statens järnvägar erhölle ett område om

något över 3 hektar, utgörande norra delen av lasarettsskogen inom kronoparken

Ängelholm, mot vederlag av tre skilda, statens järnvägar tillhöriga

och kronoparken angränsande områden om sammanlagt cirka 4 hektar. Det

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

79

område järnvägsstyrelsen önskade förvärva är angivet med bokstäverna

a—b—c å ritning från järnvägsstyrelsens banbyrå, litt. Dnr 3786. De tre

områden järnvägsstyrelsen skulle lämna i vederlag äro angivna med röd

kantfärg och betecknade med bokstäverna A, B och C å ritning från järnvägsstyrelsens

banbyrå, litt. Dnr 3787.

Vederbörande överjägmästare framhöll i yttrande i ärendet, att skogsväsendet

intet gagn och intresse hade av att förvärva berörda tre områden.

Det vid denna tid pågående, kronoparken Ängelholm berörande laga skiftet

torde hava föranlett, att från domänstyrelsen icke avläts svar å järnvägsstyrelsens

ifrågavarande framställning den 17 januari 1921.

Genom remiss den 27 juni 1922 anbefallde Kungl. Maj:t domänstyrelsen

att, efter vederbörandes hörande, avgiva utlåtande över en underdånig ansökning

den 20 juni 1922 av Ängelholms lasarettsdirektion om förvärv, i

och för utvidgning av länslasarettets i Ängelholm område, av ett område

om 2.5 0 hektar av kronoparken Ängelholm. Sistnämnda område, inramat

med röd begränsningslinje och betecknat a—b—c—d—e—f å en av stadsingenjören

Edvin Almér upprättad »nivåkarta över västra kronoplanteringen

med angränsande områden», är beläget inom södra delen av lasarettsskogen.

Vid de yttranden, som i ärendet avgåvos av vederbörande jägmästare och

överjägmästare, var fogad en till över jägmästaren ställd skrivelse den 28

februari 1922 från distriktsförvaltningen vid statens järnvägars III distrikt

med hemställan, att distriktsförvaltningen, för den händelse fråga uppkomme

om avyttring av lasarettsskogen, måtte i första hand bliva satt i tillfälle

att framkomma med förslag till förvärv av den del av skogen, som med

hänsyn till statens järnvägars nyuppförda boställshus lämpligen borde läggas

till dessa byggnaders område.

Det vid denna tid alltjämt pågående, kronoparken Ängelholm berörande

laga skiftet torde hava föranlett, att ej heller ifrågavarande remiss besvarades

av domänstyrelsen.

I en ny skrivelse, ställd till domänstyrelsen den 17 maj 1924 anhöll

lasarettsdirektionen på anförda skäl om upplåtelse, för utvidgning av länslasarettets

område, av ett område inom lasarettsskogen om cirka 2 hektar,

närmare angivet å en ritning från statens järnvägars baningenjörs expedition

i Hälsingborg nr 16951. Sistnämnda område sammanfaller ungefärligen

med östra delen av det område, rörande vars förvärv direktionen gjorde

förenämnda framställning den 27 juni 1922.

Av den redogörelse, som här ovan lämnats, framgår, att vid tiden för

laga skiftets avslutande förelågo icke slutligt prövade framställningar från

staden Ängelholm, järnvägsstyrelsen och direktionen för Ängelholms lasarett

om förvärv helt eller delvis av det område av kronoparken Ängelholm, som

benämnes lasarettsskogen.

Sedan skiftet avslutats, ansåg sig domänstyrelsen böra i första hand upptaga

underhandlingar med staden Ängelholm angående förvärv för dess

räkning av mark, tillhörande kronoparken. I sådant syfte anmodade styrelsen

vederbörande över jägmästare i skrivelse den 17 september 1925 — under

erinran att skiftesförrättningen dåmera ägt rum samt att det i stadens

framställning den 5 mars 1907 omförmälda område IV genom skiftet tilldelats

kronan — att inhämta meddelande, huruvida staden fortfarande önskade

förvärva ifrågavarande område. I anledning härav ingavs till styrelsen

den 26 februari 1926 ett utdrag ur ett den 9 sistnämnda månad

dagtecknat protokoll, hållet vid sammanträde med drätselkammaren i Ängel
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

holm, varav framgår att staden, under förutsättning av stadsfullmäktiges

godkännande, önskade förvärva dels lasarettsskogen jämte därå belägna kronojägarbostället

Kyrkdammen för ett pris, inklusive växande skog, av 1

krona 25 öre per kvadratmeter, dels ock den s. k. södra planteringen för

ett pris av 40 öre per kvadratmeter jämte det pris å den i planteringen

växande skogen, som efter särskild värdering bestämdes; båda områdena

närmare angivna å en »karta över en del av kronoparken Ängelholm»,

upprättad av stadsingenjören Edvin Almér och dagtecknad den 18 februari

1926.

Under åberopande av de underhandlingar, som genom domänstyrelsens förenämnda

skrivelse till överjägmästaren den 17 september 1925 inletts mellan

styrelsen och staden, hemställde järnvägsstyrelsen i skrivelse till domänstyrelsen

den 19 november 1925, med återkallande av förenämnda framställning

den 17 januari 1921, att ett å ritning från järnvägsstyrelsens banbyrå,

litt. Dnr 4428, med röda gränslinjer utmärkt område, utgörande nordvästra

delen av lasarettsskogen och beläget utmed statens järnvägars område, måtte

vid förhandlingar angående överlåtelse till staden av viss del av kronoparken

Ängelholm undantagas för att sedermera genom markutbyte överlämnas

till statens järnvägar.

Ungefär samtidigt med järnvägsstyrelsens sistnämnda skrivelse hemställde

direktionen för Ängelholms lasarett i skrivelse till styrelsen den 22 november

1925 på anförda skäl, att direktionen, för den händelse upplåtelse av

det i direktionens förenämnda framställning den 17 maj 1924 omförmälda

område om cirka 2 hektar icke kunde ske i den form direktionen begärt,

måtte sättas i tillfälle att mot lägsta möjliga pris förvärva området.

Den 29 maj 1926 avlät domänstyrelsen till järnvägsstyrelsen en skrivelse,

vari styrelsen framhöll, att förhandlingar påginge mellan styrelsen och

Ängelholms stad angående överlåtelse av del av kronoparken Ängelholm

till staden, att det för staden vore av intresse att den del av lasarettsskogen,

som överlätes till statens järnvägar, så vitt möjligt begränsades till

sin areal och sin sträckning mot söder, samt att före slutförande av ifrågavarande

underhandlingar vore erforderligt att överenskommelse mellan

järnvägsstyrelsen och domänstyrelseu träffades angående det område av

lasarettsskogen, som skulle överlämnas till statens järnvägar; och hemställde

domänstyrelsen om järnvägsstyrelsens vidare meddelande i saken. Tillika

avböjde styrelsen järnvägsstyrelsens förslag rörande markutbyte och uttalade,

att styrelsen önskade försäljning av mark från kronoparken allenast

mot kontant likvid.

Till svar härå meddelade järnvägsstyrelsen i skrivelse den 15 juli 1926

att den funnit sig icke böra inskränka sitt ifrågasatta markförvärv av lasarettsskogen

till mindre område än det, som funnes angivet med en svart

prickstreckad linje å ritning från järnvägsstyrelsens banbyrå, litt. Dnr

4463, vilket område, a-b-c-d-e-f, innehölle en areal av cirka 5,500 kvadratmeter.

Med skrivelse till drätselkammaren i Ängelholm den 17 augusti 1926 överlämnade

domänstyrelsen för kammarens kännedom sistnämnda skrivelse från

järnvägsstyrelsen med därvid fogad ritning samt anhöll om definitivt anbud

snarast möjligt å de områden av kronoparken, som staden önskade förvärva.

Efter ytterligare underhandlingar mellan domänstyrelsen och representanter

för staden har staden — på sätt framgår av dels utdrag av protokoll, hållet

vid sammanträde med drätselkammaren i Ängelholm den 14 september 1926,

dels utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde med stadsfullmäktige i

opaginerad Kontrollera mot PDF

8]

Kungl. Muj:ts proposition Nr 210.

Ängelholm den 15 december 192(1, dels utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde

med drätselkammaren i Ängelholm den 24 maj 1927, dels ock

»karta över Södra — och del av Stora Planteringen, den s. k. lasarettsskogen

i Ängelholm» upprättad av stadsingenjören Edvin Almér och dagtecknad

den 27 maj 192(1 — förklarat sig villig att, med tillträde den 1

januari 1930 och erläggande före tillträdet av köpeskillingen, förvärva:

a) lasarettsskogen och därinvid belägen, till förra kronojägarbostället

Kyrkdammen hörande jord, angiven med litt. B och blå heldragen gränslinje

å förberörda karta av Almér, för 1 krona 40 öre per kvadratmeter

inklusive växande skog;

b) byggnaderna å Kyrkdammen för 12,000 kronor;

c) södra planteringen, angiven med litt. A och heldragen röd gränslinje

å förberörda karta av Almer, för 50 öre per kvadratmeter exklusive växande

skog; samt

d) å södra planteringen befintlig växande skog efter värdering;

med skyldighet för staden att till Ängelholms lasarett, därest direktionen

för lasarettet så påfordrar, av det förvärvade området avstå ett område utmed

Könne å om högst 4 tunnland till självkostnadspris.

Lasarettsskogen och kronojägarbostället Kyrkdammen motsvara ägofigurerna

nr av 421, 461—474 och 603 med en areal av 6.992 hektar å utdrag

av den år 1917 av distriktslantmätaren Th. Haeffner-Flodman upprättade,

vid laga skifte åren 1923—1925 använda kartan över »Stora och Södra

planteringen, den förra under Ängelholms stad, den andra i Höja socken,

södra Åsbo härad, Kristianstad län». Efter avdrag av det område om

cirka O.55 hektar, å Almérs karta betecknat med litt. C och gul bottenfärg,

som järnvägsstyrelsen enligt förenämnda skrivelse den 15 juli 1926 önskade

förvärva, skulle den del av lasarettsskogen och Kyrkdammen, som staden

skulle inköpa, utgöra omkring 6.442 hektar.

Vederbörande överjägmästare har, jämlikt yttrande den 14 april 1926 över

en av vederbörande skogstaxator och jägmästare år 1926 verkställd värdering

av ståndskogen å lasarettsskogen och Kyrkdammen, uppskattat densammas

värde till omkring 5,824 kronor 5 öre.

Kyrkdammen inrättades till boställe för vederbörande bevakare jämlikt

Kungl. Maj:ts brev den 12 september 1868. Det utgör numera boställe för

kronojägaren i Ängelholms bevakningstrakt. Vid bostället finnas boningshus

och uthus. Boningshuset är gammalt men, likasom uthuset, i gott

stånd.

Någon svårighet för kronojägaren i Ängelholms bevakningstrakt att efter

boställets försäljning erhålla lämplig bostad torde icke möta.

De områden av Södra planteringen, som staden önskar förvärva, motsvara

ägofigurerna av 494, av 495, 496—498 och 501 med en areal av 9.9 7 hektar

å förenämnda år 1917 upprättade karta.

över jägmästaren har, jämlikt förenämnda yttrande den 14 april 1926

över en av vederbörande skogstaxator och jägmästare verkställd värdering

av ståndskogen, uppskattat densammas värde till omkring 4,049 kronor 25 öre.

Efter slutförda underhandlingar med staden meddelade domänstyrelsen i

skrivelse till järnvägsstyrelsen den 17 juni 1927, att styrelsen vore villig

att hos Kungl. Maj:t göra framställning om överlåtelse på vissa villkor till

järnvägsstyrelsen från och med den 1 januari 1928 av det i styrelsens skrivelse

den 15 juli 1926 angivna område om cirka 5,500 kvadratmeter inom

lasarettskogen.

1 anledning härav har järnvägsstyrelsen den 9 juli 1927 meddelat domänBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 777 häft. (Nr 210.)

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

styrelsen, att järnvägsstyrelsen vore villig hos Kungl. Maj:t biträda styrelsens

tillämnade framställning i ärendet.

I skrivelse den 26 augusti 1927 har domänstyrelsen underställt detta ärende

Kungl. Maj:ts prövning och därvid dels hemställt, att omförmälda område

om cirka 5,500 kvadratmeter av lasarettsskogen måtte upplåtas till järnvägsstyrelsen,

dels ock förordat uppgörelse med staden i överensstämmelse

med det av densamma gjorda erbjudandet att inköpa förutberörda å Almérs

den 27 maj 1926 dagtecknade karta med litt. A och B betecknade

områden.

Till följd av remiss har länsstyrelsen i Kristianstads län den 4 oktober

1927 avgivit utlåtande i ärendet och därvid förordat bifall till domänstyrelsens

förslag.

Genom beslut den 22 oktober 1927 har Kungl. Maj.t medgivit, att till

statens järnvägar finge från kronoparken Ängelholm överlåtas det å

Almérs år 1926 upprättade karta med C betecknade och å en ritning,

märkt järnvägsstyrelsen, banbyrån, litt. D nr 4463 med a, b, c, d, e, f

avgivna området om 5,500 kvadratmeter med därå växande skog mot en

ersättning till statens domäners fond av 1 krona 40 öre för kvadratmeter.

Jag biträder det förslag, som av domänstyrelsen nu framlagts rörande

upplåtelse till Ängelholms stad av mark från kronoparken Ängelholm.

Köpeskillingen synes mig skälig. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till staden Ängelholm må, med tillträde den

1 januari 1930, av kronoparken Ängelholm i Kristianstads

län försäljas omförmälda, å en av stadsingenjören

Edvin Almér år 1926 upprättad »karta över Södraoch

del av Stora Planteringen, den s. k. lasarettsskogen

i Ängelholm» med litt. A och B betecknade

områden med därå växande skog och kronan för kronojägarbostället

Kyrkdammen tillhöriga byggnader;

att den köpeskilling, staden härför skall erlägga,

skall utgå enligt följande grunder, nämligen för området

litt. A, med undantag av växande skog, 50 öre

per kvadratmeter; för växande skog å litt. A 4,000

kronor; för området litt. B med därå växande skog

1 krona 40 öre per kvadratmeter; samt för kronan

tillhöriga byggnader å kronojägarbostället Kyrkdammen

12,000 kronor;

att köpeskillingen erlägges senast å tillträdesdagen

och inbetalas till länsstyrelsen i länet;

att köparen ensam vidkännes de med områdets avskiljande

och lagfart å fånget samt övriga med köpet

förenade kostnader; samt

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 210.

83

att staden skall vara skyldig att till länslasarettet

i Ängelholm, därest direktionen för lasarettet så påfordrar,

av lasarettsskogen till självkostnadspris avstå

ett område utmed Rönne om högst 2 hektar.

32:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 19 april 1877 har från krono- Norra Möinge

egendomen Norra Möinge nr 13 och 15 om 7 b mantal i Asmundstorps Malmöhus

socken av Malmöhus län under arrende för en tid av femtio år upplåtits län.

till greve A. Stenbock m. fl. eller deras rättsinnehavare till plats för

sockenmejeri det tomtområde, som å en av första lantmätaren C. M. Carlquist

år 1897 över egendomen upprättad karta betecknats med nr 40, mot

en årlig avgäld av 20 kronor. Sagda område motsvaras å en av distriktslantmätaren

Ludvig Engzell år 1917 upprättad karta över egendomen av

ägofiguren nr 48 och innehåller enligt beskrivningen till sistnämnda

karta en areal av 4,050 kvadratmeter.

I ansökning av den 15 september 1925 har Norra Möinge mejeriförening

m. b. p. a., som numera efter överlåtelse är innehavare av arrenderätten

till tomten, under erinran att en av föreningen förut gjord ansökning om

tillstånd att förvärva tomten i fråga med äganderätt enligt Kungl. Maj:ts

brev den 12 oktober 1917 icke vunnit bifall, anhållit att, då arrendetiden

utginge den 19 april 1927 och avsöndring av tomten i intet hänseende

kunde vara till hinder för egendomen eller dess bruk samt föreningen å

tomten uppfört för mejeridriften erforderliga byggnader, vilket gjorde att

äganderätt till grunden vore för föreningen och dess ekonomi av stor

betydelse, föreningen måtte få inköpa tomten till pris, varom överenskommelse

kunde träffas, eller, därest detta icke kunde medgivas, att tomten

måtte till föreningen utarrenderas på ytterligare femtio år.

I häröver avgivet yttrande har vederbörande domänintendent tillstyrkt

ansökningen, då försäljningen av ifrågavarande tomt, vars belägenhet utmed

allmän väg och med god vattentillgång vore för ändamålet lämplig,

icke på något sätt kunde bliva till olägenhet för egendomen men däremot

till nytta för mejeriföreningen och ekonomiskt sett en fördel för staten.

Domänintendenten har föreslagit en köpesumma för tomten, beräknad efter

1 krona per kvadratmeter, vilket pris mejeriföreningens ordförande förklarat

sig villig godkänna. I händelse av förnyat arrende borde årliga

arrendeavgiften höjas till 60 kronor.

Länsstyrelsen har instämt med domänintendenten.

I skrivelse den 26 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del meddelat följande.

Ifrågavarande konoegendom, som vore belägen 10 kilometer från Landskrona

och 2.5 kilometer från Asmundstorps och Billeberga järnvägsstationer

s. 84 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

84 Kungl. Maj:ls proposition Nr 210.

samt innehölle en areal av 80.9 33 hektar, hade utarrenderats till den 14

mars 1928 mot en årlig avgift av 3,500 kronor, vilken upplåtelse prolongerats

för tiden till den 14 mars 1929. Mejeriföreningen hade fått sin ovanberörda

arrenderätt förlängd jämväl till sistnämnda dag mot en till 25

kronor förhöjd arrendeavgift. Vid under år 1925 hållen uppskattningsförrättning

för egendomens förnyade utarrendering hade ej ifrågasatts försäljning

av någon del av egendomen för bildande av egnahemslotter eller

byggnadstomter, och hade icke heller kr ono jordstyckning ssakkunnig a funnit

anledning föreslå styckning av egendomen utan förordat dess förnyade utarrendering.

I likhet med ortsmyndigheterna finge styrelsen tillstyrka den ifrågasatta

försäljningen.

Instämmande med myndigheterna hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda tomtområde om 4,050 kvadratmeter

må från kronoegendomen Norra Möinge nr 13 och 15

om ''Ve mantal i Asmundstorps socken av Malmöhus

län försäljas till Norra Möinge mejeriförening m. b.

p. a. mot en köpeskilling av 4,050 kronor att kontant

erläggas till länsstyrelsen i länet vid tillträdet den

14 mars 1929 samt under villkor i övrigt, att föreningen

skall uppföra och för framtiden underhålla hägnad

i områdets gräns mot kronans jord samt att föreningen

ensam skall vidkännas alla med områdets avskiljande,

lagfart å fånget och andra med köpet förenade

utgifter.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

85

33:o.

Kronoegendomen 521/1000 mantal Stora Görslöv nr 19 litt. 1 A i Jons- Stora Oörslöv

torps socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot TMalmtihlf

ett årligt arrende av 1,330 kronor. län.

Å egendomen har under år 1927 hållits uppskattningsförrättning. Av

instrumentet däröver och detsamma tillhörande handlingar, däribland en av

distriktslantmätaren Ludvig Engzell år 1926 över egendomen upprättad karta

med beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen 16 kilometer från Ängelholm, 22 kilometer från

Hälsingborg, 7 kilometer från Mjöhults järnvägsstation och 8 kilometer från

Höganäs brukssamhälle samt innehåller, efter frånräknande av ett jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 23 december 1926 till Luggude härads vägdistrikt

försålt område om I.5337 hektar, en areal av 78.4393 hektar, varav 59.777

hektar tomt, åker och dylikt, 7.13 9 hektar äng, 7.68 73 hektar odlingsmark

och 3.8 3 6 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande i

färglösning angivna lägenheter måtte försäljas nämligen

i kartan

Litt.

Ägofigurer

Areal

Saluvärde

å kartan

å kartan

ar

kronor

a .....................

1, 2 av 3

13.7

300

b .....................

av 9

21.5

430

c ....................

av 9

21.5

430

d ....................

av 9

21.5

430

e ......................

av 9

21.5

430

f ......................

av 9

21.5

430

g ....................

av 9

21.5

430

h .....................

40—41

29.3

1,000

Av dessa lägenheter innehålla litt. a 9.i ar tomt och åker och 4.6 ar ljungmark

och litt. h, som är bebyggd med boningshus, tomt, trädgård och åker

samt de övriga ljungmark.

Uppskattningsmännen hava vidare förordat, att arbetaren Petter Bäcklund,

som odlat, planterat och inhägnat i lägenheten litt. a ingående ägofigurerna

nr 1 och 2, enligt framställd önskan måtte få förvärva lägenheten jämte

den remsa för väg till hans ägande bredvidliggande fastighet om cirka 1

hektar, som tillagts lägenheten, och att lägenheten litt. h måtte hembjudas

läroverksadjunkten Henning B. Olsson i Göteborg och dennes hustru Ellen

Olsson, vilka iordningställt boningshuset därå och sommartiden bebo detsamma

samt- om inköp av lägenheten gjort ansökning, som biträtts av husets

ägare fru Olssons fostermor änkan Johanna Gudmundsson. Övriga lotter

borde utbjudas såsom egnahemslägenheter.

Länsstyrelsen har icke funnit något att erinra mot förberörda förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen förklarat,

att densamma ej inbjöde till styckning i annan mån, än att delar

därav borde utläggas till tomtmark.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Flundrarp r,

8 litt. Ck

Malmöhus

län.

86 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Med skrivelse den 9 september 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid, biträdande det framlagda förslaget,

hemställt om åtgärder för försäljning av ovanberörda lägenheter.

Med instämmande i myndigheternas och nämnda sakkunnigas förslag

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda med litt. a, b, c. d, e, f, g och h betecknade

lägenheter må var för sig från kronoegendomen

521/1000 mantal Stora Görslöv nr 19 litt. 1 A i Jonstorps

socken av Malmöhus län försäljas enligt gällande

bestämmelser för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med hembudsrätt för ovanbemälde

Petter Bäcklund till lägenheten litt. a och för Henning

B. Olsson och hans hustru Ellen Olsson till lägenheten

litt. h.

34:o.

Kronoegendomen 153/1,000 mantal Flundrarp nr 8 litt. Ck, bestående av

det så kallade Lerbergsskiftet, i Brunnby socken av Malmöhus län är utarrenderad

för tiden till den 14 mars 1929 mot en årlig avgift av 500 kronor.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,

och har under 1927 uppskattningsförrättning hållits å densamma. Av de

sakkunnigas utlåtande över besiktningen och instrumentet över uppskattningsförrättningen

ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren Ludvig Engzell år 1926 upprättad karta över

egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen i Lerbergets fiskläge vid Öresund, 16 kilometer

från Hälsingborg och 5 kilometer från Höganäs brukssamhälle, har

en areal av 19.173 hektar, därav 18.563 hektar tomt och åker, 0.44 hektar

äng och 0.17 hektar impediment.

De sakkunniga hava framhållit, att egenomen hade en jämförelsevis ringa

areal och att anledning, som påkallade egendomens bibehållande i statens ägo,

icke syntes föreligga. Då ägofiguren vore samlad och åbyggnaderna tillräckliga,

inbjöde egendomen ej till styckning i mindre jordbruk. De sakkunniga

förordade därför dennas försäljning i en lott.

Upp skattning smännen vid nämnda uppskattningsförrättning hava ansett

att, då egendomen bestode av ett långt skifte, som endast med- sin smalaste

del berörde allmän väg, egendomen icke lämpade sig för styckning. Byggnaderna

vore fullt tillräckliga för hela arealen, som ej vore större, än som motsvarade

lämpligt småbruk för orten. På grund härav hava uppskattningsmännen

föreslagit, att egendomen måtte försäljas ostyckad. Saluvärdet har

uppskattats till 25,000 kronor. Uppskattningsmännen hava förordat hembudsrätt

åt nuvarande arrendatorn, Emil Andersson. Till stöd härför har åberopats,

förutom den goda hävd vari egendomen befunne sig, att Emil Anderssons

fader nybyggt gården vid sitt tillträde av densamma år 1900, samt

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att Andersson, som innehaft arrendet efter fadern sedan år 1910 med undantag

för tiden från och med den 14 mars 1917 till den 14 mars 1924,

bekostat vattenavledning och täckdikning utan statsbidrag till ett belopp,

som torde överstiga 1,000 kronor, ävensom att Andersson ägde ett par mindre

byggnader vid gården och under senare år på egen bekostnad nytäckt uthusen

med papp.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 700 kronor. Taxeringsvärdet

utgör 18,000 kronor.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag, att egendomen

måtte försäljas vid nu löpande arrendeperiods utgång, samt har ej haft

något att erinra mot det föreslagna saluvärdet. Därest så läte sig göra,

borde enligt länstyrelsens förmenande arrendatorn Emil Andersson beredas

hembudsrätt till egendomen till det uppskattade värdet med skyldighet för

honom att kontant å tillträdesdagen gälda köpeskillingen. I annat fall borde

egendomen försäljas i den ordning, som funnes stadgad i brevet den 29

maj 1874.

I skrivelse den 17 september 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har ej funnit något att erinra

i anledning av uppskattningsmännens förslag och förordar den ifrågasatta

hembudsrätten för egendomens arrendator vid gårdens försäljning.

Köpeskillingen torde böra, i likhet med vad som tidigare medgivits i dylika

fall, få erläggas under loppet av sex år med en sjättedel årligen. Egendomen

tillhörde antalet av de mindre kronoegendomar, angående vilkas

disposition i viss angiven ordning Kungl. Maj:t ägde besluta utan riksdagens

hörande. Med anledning av den föreslagna förköpsrätten vid egendomens

försäljning torde emellertid dispositionsförslaget rörande denna egendom böra

underställas riksdagens prövning.

I överensstämmelse med vad domänstyrelsen anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 153/1,000 mantal Flundrarp nr 8

litt. Ck i Brunnby socken av Malmöhus län må försäljas
antingen

till egendomens arrendator, Emil Andersson,

för en köpeskilling av 25,000 kronor att erläggas

med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och

en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år

samt under villkor i övrigt, att egendomen försäljes i

det skick den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen

erlägges till länsstyrelsen i länet, att köpebrev skall utfärdas,

så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts

och köparens skuldförbindelse å återstoden därav

avlämnats, att köparen skall svara för de å egendomen

för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och ut
-

Departements
chefen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Vittskövle nr

4, 5, 7 och 19

i Malmöhus

län.

skylder, samt att köparen skall ensam vidkännas alla

med lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter

ävensom kostnaderna för inteckning i egendomen

till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest Andersson icke begagnar sig av omförmälda

medgivande att förvärva egendomen, å offentlig

auktion till den högstbjudande under de i brevet

den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för

köpare den 14 mars 1929.

35:o.

Kronoegendomen 1 mantal Vittskövle nr 4, 5, 7 och 19 i Torrlösa

socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot ett

årligt arrende av 4,205 kronor.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,

varjämte under 1927 å egendom hållits uppskattningsförrättning.

Av de sakkunnigas utlåtande och instrumentet över uppskattningsförrättningen

med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Ludvig Engsell år 1926 kopierad och kompletterad karta över

egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2.5 mil från Landskrona samt 0.5 mil från

Svalövs järnvägsstation, har enligt nyssnämnda ägobeskrivning en areal av

110.67 hektar, därav 109.097 hektar tomt och åker, 0.533 hektar äng och

1.04 hektar impediment.

Å egendomen finnas två med innehavarna tillhöriga hus bebyggda lägenheter,

av vilka den ena, betecknad med ägoflgur nr 12 å förberörda karta,

innehaves av arbetaren Nils Jönsson samt den andra, betecknad med ägofigur

nr 19 å samma karta, innehaves av arbetaren Albert Selander, vilka

bägge hava sitt arbete å egendomen.

De sakkunniga hava med hänsyn till de goda åbyggnaderna och egendomens

samlade ägofigur funnit, att egendomen ej lämpligen borde styckas

utan ånyo utarrenderas.

Uppskattning smännen hava föreslagit försäljning av förberörda två lägenheter,

den med ägofigur nr 12 utökad med del av ägofigur nr 11, hela området

betecknat med litt. a å förberörda karta och innehållande en areal av

0.1 o 12 hektar, samt den med ägofigur nr 19 utökad med del av ägofigur

nr 17 och hela nr 18. Denna lägenhet har å berörda karta betecknats med

litt. b och omfattar en areal av 0.2552 hektar. Utökningen i areal har

tillkommit i avsikt att bereda planteringsland till lägenheterna, och har

därigenom i lägenheten litt. b. kommit att ingå jämväl mark, där ett egendomens

arrendator tillhörigt mindre boningshus är beläget, vilket emellertid

skett på arrendatorns uttalade önskan att till sin mångåriga tjänare Albert

Selander överlåta berörda hus, som för övrigt icke hade stort värde. Uppskattningsmännen

hava saluvärderat det med litt. a betecknade området till

400 kronor och det med litt b betecknade till 1,000 kronor samt föreslagit

hembudsrätt till lotterna för bemälde Jönsson respektive Selander, ävensom

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 210.

89

lotternas försäljning med egnahemsköpares betalningsvillkor, enär Jönsson

och Selander ansågos mindre bemedlade.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 7 oktober 1927 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid, med biträdande av uppskattningsmännens

förslag, hemställt om ifrågavarande ägolotters försäljning.

Åven jag biträder försäljningsförslaget samt hemställer fördenskull, att DepartementsKungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att förberörda med litt. a och b betecknade områden

må från kronoegendomen 1 mantal Vittskövle nr 4,

5, 7 och 19 i Torrlösa socken av Malmöhus län försäljas

enligt gällande bestämmelser för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar med hembudsrätt

till lotten litt. a för Nils Jönsson och till

lotten litt. b för Albert Selander.

36:o.

Kronoegendomen 1 mantal Tygelsjö nr 17 och 29 i Tygelsjö socken av Tygelsjö

Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld n\

av 6,450 kronor. Un.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen

och har under samma år å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av

de sakkunnigas utlåtande, instrumentet över uppskattningsförrättningen

ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av lantmäteriauskultanten

Carl Edelberg åren 1913—1914 upprättad, av distriktslantmätaren

S. J. Johanson år 1918 kopierad karta över egendomen och ett av

distriktslantmätaren R. Malmberg 1927 uppgjort förslag till avsöndringar

från egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Malmö stad med Tygelsjö

järnvägsstation å ägorna, består av två skiften, hemskiftet och det ungefär

5 kilometer därifrån belägna strandmarksskiftet, samt har enligt uppskattningsinstrumentet

en areal av 54.9721 hektar, därav 51.0291 hektar tomt,

åker och trädgård samt 3.943 hektar äng.

De sakkunniga hava med hänsyn till de goda åbyggnaderna icke funnit

anledning att föreslå styckning av egendomen.

Uppskattning smännen hava ansett att, då egendomen förfogade över goda

och tillräckliga byggnader för nuvarande areal, någon frånstyckning av

jordbruksegnahem icke borde ifrågakomma. Någon ansökning härom förelåge

icke heller. Strandmarksskiftet vore visserligen beläget långt från huvudgården

och intill Klagshamns samhälle och kalkindustri, men borde skiftet

tillsvidare bibehållas. Något behov av nya byggnadsplatser vid skiftet syntes

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

för närvarande icke föreligga, och i övrigt talade de å området befintliga

kalklagren, som visserligen icke nu erfordrades för cementindustrien å platsen,

mot en för tidig avyttring av skiftet. Däremot funnes viss efterfrågan å

bostadstomter i närbeten av järnvägsstationen. Uppskattningsmännen bava

föreslagit, att följande tolv å Malmbergs förberörda karta närmare utmärkta

tomtområden måtte försäljas, nämligen

Beteckning

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Arrendevärde

kronor

X la ....................................

.................. 0.188

1,880

30

X lb ................................

.................... 0.0 9 1

910

5

X lc ....................................

.................... 0.183

1,400

5

X 2 ......................................

................. 0.1865

1,865

30

X 3a ...................................

.................... 0.111

1,110

5

X 3b ................................

................. 0.094

940

4

X 3c ..................................

................ 0.096

960

4

X 3 d ..................................

.................... 0.096

960

4

X 3 e ..................................

................... 0.0 9 6

960

4

X 3 f ..................................

.................... 0.096

960

4

X 3g ...................................

................... 0.096

960

4

X 3 h ................................

.................... 0.082

820

3

del av X 3 h.......................

.................... 0.017 väg

avsatt

för framtida

behov.

Området X 1 a borde såsom lägenhet hembjudas änkefru Cecilia Svensson,

vilken ägde och bebodde därå varande bostadshus. Övriga tomter, vilka

samtliga vore obebyggda, borde försäljas å auktion, enär vissa av dem

möjligen på grund av läget kunde betinga ännu högre pris än de uppskattade.

Kommunalfullmäktige i Tygelsjö by hade anhållit att få förvärva mark för

beredande av vattentillgång åt byn i händelse av eldsvåda. Den av fullmäktige

för sådant ändamål till inköp ifrågasatta damm med närmaste omgivning

utgjordes av tomten nr X 1 c, vilken kommunen, om den önskade,

kunde förvärva för att bibehålla i lämplig omfattning.

Arrendevärdet å återstående delen av egendomen har uppskattats till

4,880 kronor.

Länsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag till disposition av egendomen, har ansett försäljning av tomterna

böra ske enligt gällande grunder för upplåtande av bostadsegnahemslägenheter

från kronoegendomar. Tygelsjö kommun syntes emellertid länsstyrelsen

böra beredas företrädesrätt att inköpa det med litt. X 1 c betecknade området

mot erläggande kontant å tillträdesdagen av det föreslaga saluvärdet 1,400

kronor.

Med skrivelse den 17 september 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen biträdde förslaget till upplåtelse av ifrågavarande tolv lägenheter.

Den del om 0.017 hektar av tomten X 3h, som avsatts till väg för

framtida behov, torde lämpligen böra tilläggas och ingå i tomtens areal med

skyldighet för köparen att upplåta vägområdet utan avgift till allmänt

begagnande. Mot länsstyrelsens förslag att medgiva kommunen hembudsrätt

vid försäljningen av tomten X 1 c hade styrelsen icke något att erinra.

Däremot torde övriga obebyggda lotter böra, såsom uppskattningsmännen

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

förordat, enligt styrelsens mening utbjudas å offentlig auktion, varigenom

även personer utanför den krets, som i egnahemskungörelsen avses, bleve i

tillfälle att förvärva tomtmark vid Tygelsjö järnvägsstation.

Styrelsen har därför hemställt om åtgärder för försäljning av ifrågavarande

tolv lotter.

Med biträdande av domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande tolv lotter, lotten X 3 h med en

areal av O.099 hektar, av kronoegendomen 1 mantal

Tygelsjö nr 17 och 29 i Tygelsjö socken av Malmöhus

län må försäljas, under iakttagande

att lotten X 1 a skall erbjudas Cecilia Svensson till

inköp mot en köpeskilling av 1,880 kronor att erläggas

med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en

sjättedel varje av nästföljande fem år samt under villkor

i övrigt, att lotten säljes i det skick, den vid tillträdet

befinnes, att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen

i länet, att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedeln

av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse

å återstoden därav avlämnats, samt att köparen

skall ensam vidkännas alla med områdets avskiljande,

lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter

ävensom kostnaderna för inteckning i lotten till säkerhet

för berörda skuldförbindelse,

att lotten X 1 c skall erbjudas Tygelsjö kommun till

inköp mot en köpeskilling av 1,400 kronor att erläggas

kontant vid tillträdet den 14 mars 1929 till länsstyrelsen

i länet samt under villkor i övrigt, att köparen skall

ensam vidkännas alla med områdets avskiljande, lagfart

å fånget och övriga med köpet förenade kostnader,

ävensom

att övriga obebyggda tio lotter skola var för sig å

offentlig auktion till den högstbjudande försäljas under

de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med

tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929 och beträffande

lotten X 3 h med skyldighet för köparen att

till allmänt begagnande såsom väg upplåta lotten tillagt,

för sådant ändamål avsatt område.

L epartcments•

chefen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Hästhagen nr

1 i Hälsingborg.

37:o.

Genom resolution den 15 juli 1805 upplät Kungl. Maj:t till greve Eric

Ruuth, som gjort »flera berömliga och nyttiga inrättningar av gjuteri och

fabrik av saltglacerade käril och elfast lera, för vilka inrättningar han

icke njöte något allmänt understöd», nyttjanderätten från och med år

1806 till den genom samma resolution till Kungl. Maj:t och kronan indragna,

förut för annat ändamål upplåtna, vid Hälsingborgs stad belägna

kronolägenheten Hästhagen att mot erläggande av den ränta till Kungl.

Maj:t och kronan, som efter föregången skattläggning kunde bliva därå

satt, brukas och begagnas under samma inrättningar så länge de behörigen

underhölles och dreves.

Genom Kungl. Maj:ts dom den 31 december 1921 i mål mellan Svenska

elektromekaniska industriaktiebolaget, sökande, samt Kungl. Maj:t och

kronan, svarande, har slutligen fastställts ett av rådhusrätten i Hälsingborg

den 8 oktober 1919 meddelat utslag, varigenom, på talan av kronan,

bolaget, som kommit i besittning av ovannämnda lägenhet, förpliktats att

viss fardag avträda lägenheten i fråga till kronan, dock att den dag, då

bolaget hade att till kronan avträda lägenheten, av Kungl. Maj:t bestämts

till den 14 mars 1922. Lägenheten har i jordeboken för Hälsingborgs

socken, som från och med år 1919 införlivats med Hälsingborgs stad, redovisats

såsom kronojordlägenheten under enskild disposition Hästhagen nr 1,

en hage.

Lägenheten, som i anledning härav av länsstyrelsen i Malmöhus län

utarrenderades för ett år från den 14 mars 1922, har sedermera jämlikt

Kungl. Maj:ts förordnande den 21 juni 1922 ställts under domänstyrelsens

vård och förvaltning för att av styrelsen utarrenderas i överensstämmelse

med de för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner fastställda grunder.

Sedan domänstyrelsen från järnvägsstyrelsen erhållit meddelande att

från statens järnvägars sida intet hinder mötte mot utarrendering av kronolägenheten,

enär ingen del därav för överskådlig tid kunde tänkas behövlig

för statens järnvägars anläggningar, har domänstyrelsen från den 14 mars

1923 utarrenderat lägenheten med hänsyn till då gällande upplåtelser därå

under kortare tidsperioder i sänder. För närvarande är lägenheten upplåten

till den 14 mars 1929 sålunda, att de å en av distriktslantmätaren

Ludvig Engzell 1923 över kronolägenheten upprättad karta med ägofigurerna

nr 32, 33, 34, 35, 38 och 40 betecknade områden särskilt upplåtits,

nämligen ägofigurerna nr 32 och 33 om tillhopa 0.3 4 3 hektar till sågverksägaren

Gust. Andersson till upplagsplats mot årlig avgäld av 400

kronor, ägofiguren nr 34 om OJ 09 hektar till sågverksägaren Olof Andersson

likaledes till upplagsplats mot årlig avgäld av 150 kronor, ägofigurerna

nr 35 och 40 om tillhopa 0.0 7 3 hektar till Hälsingborg—Landskrona—

Eslövs järnvägsaktiebolag mot årlig avgäld av 100 kronor, ägofiguren nr

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 93

38 om 0.OI3 hektar till Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag mot

årlig avgäld av 20 kronor, samt kronolägenheten i övrigt med undantag

jämväl av förut för järnvägsändamål därifrån upplåtna områden till lantbrukaren

Erik Nilsson mot årlig avgäld av 1,600 kronor. Enligt arrendekontraktet

om sistnämnda del av kronolägenheten bar förbehåll gjorts om

besittningsrätt under arrendetiden för skomakarna C. K. Schjunk och Emil

Eiserle till var sin innehavande lägenhet å ägofiguren nr 55 samt för

Hälsingborgs stad till visst område av lägenheten strax öster om Ramlösa

station för sidospår för den elektriska järnvägen Hälsingborg—Ramlösa,

allt mot stadgade avgälder till arrendatorn.

En av Hälsingborgs stads drätselkammare gjord framställning rörande

förvärvande av kronolägenheten har Kungl. Maj:t enligt brev den 24

augusti 1923 funnit icke föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd, än

att handlingarna skulle överlämnas till domänstyrelsen för att tillställas

vederbörande arrendeuppskattningsmän för beaktande vid avgivande av

förslag rörande egendomens disposition.

Under 1924 har å kronolägenheten hållits uppskattningsförrättning. Av

instrumentet däröver och övriga till ärendet hörande handlingar, varibland

förberörda karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Kronolägenheten, som i jordregistret upptagits såsom Hästhagen nr l1, är

belägen i omedelbar närhet av Ramlösa station, för vars område mark förut

exproprierats från lägenheten.

Lägenheten innehåller enligt kartbeskrivningen en areal av 26.6 12 hektar,

därav 26.u5 hektar tomt, åker och dylikt, 0.3 4 6 hektar äng och odlingsmark

samt 0.151 hektar impediment. I denna areal ingår ej del i samfällda

vägar.

Jordmånen består i allt väsentligt av lättmylla till någon del på lera eller

lerblandad alv och i övrigt på kvekeartad botten eller sandlager. Åkern är

täckdikad men är till en del så lågt belägen att den utsättes för översvämningar.

Till lägenheten höra inga byggnader. Arrendatorn av huvudlotten äger

därå boningshus och jordbruksbyggnader, brandförsäkrade för sammanlagt

13,300 kronor. Å tomtområdena ägofigurerna nr 32, 33 och 34 finnas fabriks-

och upplagsbyggnader för bedrivande av innehavarnas rörelse; tomtområdet

ägofiguren nr 55 är bebyggt med boningshus tillhöriga innehavarna

Schjunk och Eiserle.

Enär frågorna om arrendevärde å kronolägenheten och om dess uppdelning

i tomter och lägenheter för försäljning med avseende å den å stadens

sida gjorda framställning om förvärvande av lägenheten i dess helhet syntes

böra sättas i andra rummet och berörda försäljningsfråga först bringas till

avgörande, liava uppskattning smännen ansett lämpligt att nu allenast verkställa

saluvärdering å lägenheteii i en lott, dock med undantag av de bägge

ovanberörda särskilt upplåtna järnvägsområdena, som borde för sig värderas

för omedelbar försäljning till järnvägsbolagen.

I anslutning härtill har saluvärdering skett av sistnämnda områden, därvid

ägofigurerna nr 35 och 40 efter en beräkning av 3 kronor för kvadratmeter

uppskattats till 2,190 kronor och ägofiguren nr 38 till 390 kronor,

för vilka pris järnvägsbolagen ansetts böra hembjudas respektive områden

till inköp.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Av lägenheten i övrigt, omfattande, förutom avloppsdike, å kartan ägofigurerna

nr 1—20, 22—27, 29-34, 44, 46, 47, 54—56 med en areal av

26.526 hektar, varav 25.029 hektar tomt, aker och dylikt, 0.346 hektar äng

och odlingsmark samt 0.151 hektar impediment, hava ägofigurerna nr 44,

46, 47, 55 och 56 om tillhopa 4.5 9 7 hektar uppskattats efter 25,000 kronor

för hektar eller 2 kronor 50 öre för kvadratmeter, ägofigurerna nr 1—10,

29-34 om 2.718 hektar efter 15,000 kronor för hektar och återstoden 18.7 9 4

hektar efter 2,000 kronor för hektar eller tillhopa till 193,123 kronor. För

detta pris har Hälsingborgs stad ansetts höra erbjudas förvärva egendomen,

dock med villkor i övrigt att staden skulle vara skyldig dels inlösa arrendatorn

Nilssons byggnader till skäligt pris att i brist på överenskommelse

bestämmas av skiljemän, dels ock till Nilsson utgiva den ersättning, som

tillkomme honom enligt arrendelagen, för den händelse icke nytt arrendeavtcil

slötcs.

Saluvärdet för fastigheten i dess helhet hade sålunda uppskattats till

195,703 kronor.

Sedan magistraten i Hälsingborg av länsstyrelsen anmodats inhämta yttrande

från staden, huruvida staden vore villig att till i förenämnda värderingsinstrument

angivna pris förvärva äganderätt till kronolägenheten, har

drätselkammaren i staden låtit genom särskilda sakkunniga verkställa ingående

utredning i ärendet.

Nämnda sakkunniga hava, med hänsyn tagen dels till de pris, som under

senare åren betingats vid försäljningar i kronolägenhetens grannskap av särskilt

i kommunikationshänseende med densamma jämförbara såväl större jordområden

som smärre tomter, dels till nödvändigheten att för bostadsbygge i

stad reservera mark för gator och en del andra ändamål samt kostnaderna

för gators framdragande jämte vatten- och avloppsledningar, — staden förberedde

områdets läggande i stadsplan — dels ock till den ränteförlust, som

uppstode därigenom att med all säkerhet en förhållandevis lång tid komme

att förflyta innan hela det ifrågavarande området bleve bebyggt, samt med

avseende tillika därå, att det vore fråga om försäljning på en gång av hela

lägenheten, ansett, att priset för lägenheten borde bestämmas till 103,163

kronor. I

I skrivelse till länsstyrelsen den 15 januari 1927 har drätselkammaren

förklarat sig villig att hos stadsfullmäktige föreslå inköp av hela lägenheten

för nämnda pris, för den händelse överenskommelse med Kungl. Maj:t och

kronan kunde träffas, eller, därest, nämnda pris ej kunde godkännas, förhandla

i ärendet, varvid drätselkammaren tillika framhållit den betydelse

för det allmänna, som ett förvärvande från stadens sida av lägenheten skulle

innebära med hänsyn till dess behövlighet för genomförande av föreliggande

förslag till nya bangårdsanordningar i staden.

Kronojordstyckningssakkunniga hava vid besiktning 1926 av kronolägenheten

uttalat sig för att densamma med undantag av järnvägsområdena

borde liembjudas staden för ett pris ej understigande 160,000 kronor samt

mot vilkor i övrigt i anslutning till uppskattningsmännens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts proposition Nr 210.

1)5

I skrivelse den 25 februari 1927 har domänstyrelsen sedermera uppdragit

åt domänintendenten att triida i underhandling med representanter för staden

om villkoren för kronolägenhetens försäljning till staden. För det sålunda

erhållna uppdraget har domänintendenten i skrivelse till länsstyrelsen

den 20 juli 1927 avgivit redovisning och därvid fogat skrivelse från drätselkammaren

den 2 i samma månad jämte utdrag av stadsfullmäktiges

protokoll för den 21 därför utgångna juni. Av dessa handlingar framgår

bland annat följande.

Från förbemälde Gust. Andersson och Olof Andersson hade ingått ansökan

att få förvärva med äganderätt av dem arrenderade områden av lägenheten,

varjämte förfrågan av Sven P. Cato gjorts angående inköp av lägenhetens

östra del.

Sedan drätselkammaren med skrivelse den 17 mars 1927 inkommit med

nytt anbud från stadens sida, innebärande att drätselkammaren vore villig

tillstyrka köp av de i uppskattningsinstrumentet av år 1924 om förmäl da.

delar om respektive 2.718 och 18.7 9 4 hektar av kronolägenheten till däri

uppskattat pris och domänintendenten förklarat sig icke kunna förorda en

klyvning av fastigheten på sätt drätselkammaren avsåge, i varje fall icke

till det föreslagna priset, har efter fortsatta förhandlingar beträffande stadens

köp drätselkammaren med stöd av stadsfullmäktiges beslut enligt förberörda

protokollsutdrag å stadens vägnar erbjudit sig att inköpa kronolägenheten

Ilästhagen l1 med undantag av ägofigurerna nr 35 och 40 samt

nr 38 till ett pris av 170,135 kronor och i övrigt på följande villkor: att

tillträdet skulle ske den 14 mars 1931, att köpeskillingen skulle erläggas

med en femtedel vid tillträdet samt med en femtedel under ett vart av de

därpå följande fyra åren utan skyldighet för staden att gälda ränta å

ogulden del av köpeskillingen samt att staden skulle vara skyldig att inlösa

arrendatorns byggnader, när denne på grund av stadens uppsägning frånträdde

arrendet, till skäligt pris, som i brist på överenskommelse skulle

bestämmas av skiljemän enligt lag, ävensom att till arrendatorn utgiva den

ersättning, som kunde tillkomma honom enligt arrendelagen, för den händelse

icke nytt arrendeavtal slötes.

Domänintendenten har förordat antagande å kronans sida av berörda anbud

samt beträffande de omständigheter, som förmått honom att tillstyrka

ett förslag, som innebure en väsentlig sänkning av det under hans medverkan

år 1924 uppskattade värdet, anfört, att priset för den i 1924 års

uppskattningsinstrument omförmälda tomtmarken om 4.5 9 7 hektar, som då

värderades efter 2 kronor 50 öre per kvadratmeter, nu av åtskilliga skäl,

men förnämligast på grund av att tiden för dess bebyggande syntes

komma att avsevärt förskjutas, ansetts böra sänkas till 2 kronor per kvadrameter,

vilket medförde en minskning av köpeskillingen för hela området av

22,985 kronor eller till i avrundat tal nu erbjudna 170,135 kronor. Tillika

har av domänintendenten meddelats, att tiden för tillträdet och den första

inbetalningen å köpeskillingen ansetts böra sättas till den 14 mars 1931

med avseende därå att staden droges med stora amorteringar å andra fastighetsförvärv

och att stadens behov av fastigheten för ordnande av sina bangårdsförhållanden

syntes tillräckligt motivera medgivande av räntefrihet

under tiden för köpeskillingens amortering.

Slutligen har domänintendenten tillstyrkt försäljning till Hälsingborg—- Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag av ägofigurerna nr 35 och 40 och

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

till Hälsingborgs—Hässleholms järnvägsaktiebolag av ägofiguren nr 38 för

köpeskillingar, motsvarande de dessa områden 1924 åsatta saluvärden av

respektive 2,190 och 390 kronor att kontant betalas vid tillträdet.

I avgivet yttrande i ärendet har länsstyrelsen anfört följande.

Enligt länsstyrelsens förmenande torde det vara ett allmänt intresse av

icke ringa betydenhet att Hälsingborgs stad bleve i tillfälle att förvärva

ifrågavarande kronolägenhet. Staden bleve genom förvärvet i stånd att

kontrollera tomtprisen samt hålla dem inom rimliga gränser. Vad köpeskillingen

för det område, som staden nu erbjudit sig att köpa, och övriga

villkor härför beträffade, funne länsstyrelsen för sin del, med avseende å

vad av domänintendenten och kronojordstyckningssakkunniga anförts och

särskilt med hänsyn därtill att tätare bebyggelse därav ej kunde förväntas

i nära framtid, att stadens anbud borde kunna antagas.

I fråga om den av domänintendenten tillstyrkta försäljningen till förenämnda

järnvägsbolag av vissa områden av kronolägenheten ansåge länsstyrelsen

de därå satta saluvärden skäliga, och då bolagen enligt till länsstyrelsen

ingången skrivelse förklarat sig villiga att till föreslagna pris förvärva

äganderätten till områdena, förordade länsstyrelsen försäljningen med

tillträdesrätt den 14 mars 1931 samt hemställde om bemyndigande att därintill

träffa avtal om kronolägenhetens skötsel och vård.

I skrivelse den 9 februari 1928 har domänstyrelsen, med överlämnande

av ärendet tillhörande handlingar, däribland förberörda karta av distriktslantmätaren

Engzell och en karta över Hälsingborgs stad av 1926, underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

I likhet med ortsmyndigheterna och kronojordstyckningssakkunniga finge

styrelsen, som ansåge förbemälde Gust. Anderssons, Olof Anderssons och Catos

ansökningar om förvärv av jord från egendomen ej böra vinna avseende,

biträda det nu föreliggande förslaget om försäljning såväl av ägofigurerna

nr 35 och 40 samt 38 till meranämnda järnvägsbolag som av kronolägenheten

i övrigt till Hälsingborgs stad. Ifråga om den för staden avsedda

delen av kronolägenheten framginge visserligen ej av handlingarna i ärendet,

att sagda område i dess helhet nu vore behövligt för staden, men å andra

sidan syntes den erbjudna köpeskillingen vara skälig och kunna godtagas

såsom för kronan fördelaktig, särskilt vid det förhållande att en förnyad

utarrendering därav, såsom jordbruksgård på sätt hittills skett, för statsverkets

räkning ej torde kunna betinga ett arrende, som utgjorde någon som

helst skälig förräntning av köpeskillingsbeloppet. Ett under ärendets behandling

framkommet förslag att kronan själv skulle ombestyra upplåtelser av

tomter från egendomen hade styrelsen icke ansett sig kunna förorda, enär

därigenom bättre ekonomiskt utbyte ej torde vinnas för statsverket. Mot

de vid försäljningen till staden föreslagna köpevillkoren i övrigt hade styrelsen

ingen erinran. Dock ansåge sig styrelsen böra framhålla, att godtagande

av villkoret om skyldighet för staden att inlösa arrendatorns hus

och sättet för bestämmande av lösesumman därför förutsatte, att i det avtal,

som komme att slutas om lägenhetens skötsel och vård från den 14 mars

1929 till den 14 mars 1931, infördes bestämmelse av enahanda innehåll, som

det berörda villkor hade.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

97

Vad järnvägsområdena beträffade syntes ingen anledning att bestämma

tillträdestiden till senare dag än då de bleve arrendelediga eller den 14 mars

1929, i synnerhet som av det ena järnvägsbolaget framställts önskan att få

tillträda helst sistnämnda dag.

Styrelsen finge tillika framhålla, att styrelsens nyligen avlidne chef, generaldirektören

Beskow, som ägde ingående kännedom om förhål landana å

ifrågavarande ort, varit sinnad att förorda förevarande försäljningsförslag

till godkännande.

Jag biträder det föreliggande försäljningsförslaget, vilket på samma

gång det för staten synes innebära vissa fördelar gagnar ett ortsintresse

av icke ringa betydelse för det allmänna.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronolägenheten Hästbagen nr l1 i Hälsingborg

må försäljas

dels det område, som å distriktslantmätaren Engzells

i ärendet företedda karta över lägenheten motsvaras

av ägofigurerna nr 35 och 40 om 730 kvadratmeter, till

Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag

mot en köpeskilling av 2,190 kronor,

dels det område, som å samma karta motsvaras av

ägofiguren nr 38 om 130 kvadratmeter, till Hälsingborg—Hässleholms

järnvägsaktiebolag mot en köpeskilling

av 390 kronor,

under villkor i övrigt beträffande vartdera området,

att området må tillträdas med äganderätt den 14 mars

1929 i det skick, det då befinnes, att köpeskillingen

skall vid tillträdet erläggas kontant till länsstyrelsen

i länet, som har att, sedan köpeskillingen vederbörligen

erlagts, utfärda köpebrev å området, att köparen

skall svara för de på området efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder, samt att köparen skall

ensam vidkännas alla med områdets avskiljande från

stamfastigheten, lagfart å fånget och övriga med köpet

förenade utgifter,

dels ock återstående delen av kronolägenheten till

Hälsingborgs stad mot en köpeskilling av 170,135 kronor

och under villkor i övrigt att fastigheten må tillträdas

den 14 mars 1931 i då befintligt skick, att köpeskillingen

skall erläggas med en femtedel vid tillträdet

och en femtedel varje av nästföljande fyra år utan

skyldighet för staden att gälda ränta å ogulden del av

köpeskillingen, att köpeskillingen inbetalas till läns
-

Departements
chefen.

fiihang till riksdagens protokoll J92S. 1 sand. 177 hd fl. (Nr 210.)

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kjövlinge nr 1

i Hallands

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

styrelsen i länet, som har att, så snart första femtedelen

av köpeskillingen erlagts och stadens skuldförbindelse

å återstoden därav avlämnats, å fastigheten

utfärda köpehrev, att staden skall vara skyldig att

inlösa arrendatorns byggnader, när denne på grund av

stadens uppsägning frånträder arrendet, till skäligt

pris, som i brist på överenskommelse bestämmes av

skiljemän enligt lag, ävensom att till arrendatorn utgiva

den ersättning, som kan tillkomma honom enligt

gällande arrendelag, för den händelse icke nytt arrendeavtal

slutes, att staden skall ansvara för alla på den

inköpta fastigheten efter tillträdesdagen belöpande onera

och utskylder, samt att staden skall ensam vidkännas

alla med lagfart å fånget och övriga med köpet förenade

utgifter samt kostnaderna för inteckning i fastigheten

till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

38:o.

Kronoegendomen 1 mantal Kjövlinge nr 1 i Ysby socken av Hallands

län är upplåten på arrende till den 14 mars 1928 i nio särskilda var för

sig bebyggda arrendegårdar. Arrendeavgälderna för dessa nio gårdar utgöra

sammanlagt 6,745 kronor.

Vid en under år 1927 hållen uppskattningsförrättning å egendomen hava

uppskattningsmännen föreslagit försäljning av tre lägenheter från den arrendelott,

som i vederbörande arrendekontrakt upptagits såsom litt. E samt å den

ärendet bifogade, av distriktslantmätaren K. H. Wahlgren år 1925 upprättade

kartan betecknats med F, vilken lott omfattade en areal av 44.7 2 7

hektar samt i årligt arrende lämnade 1,170 kronor.

De till försäljning föreslagna 3 lägenheterna utgöras av

1) en bostadslägenhet, omfattande ägofigurerna 214 och 316 å förenämnda

karta, med en areal av 0.6o8 hektar, varav en del för närvarande innehaves

av arbetaren Anders Bengtsson, som äger å lägenheten befintliga hus.

Lägenheten har saluvärderats till 500 kronor;

2) ett å kartan med ägofiguren 317 betecknat område med en areal av

0.4 9 o 7 hektar, som med domänstyrelsens begivande av vederbörande arrendator

tillsvidare för den tid han innehade egendomen på arrende upplåtits

till Ysby församling att användas till skolhusplan och å vilket område, som

saluvärderats till 600 kronor, församlingen uppfört skolhus med ekonomihus

m. m.; samt

3) ett å kartan med ägofiguren 194 betecknat obebyggt område med en

areal av 0.5 hektar, vilket saluvärderats till 600 kronor.

•Uppskattningsmännen hava hemställt, att lägenheterna måtte mot åsatta

saluvärden hembjudas, de under 1) och 2) omförmälda deras respektive inne
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

havare Anders Bengtsson och Ysby församling och den tredje egendomens

förutvarande arrendator Lars Persson, som anhållit att få förvärva samma

område.

Länsstyrelsen har hiträtt uppskattningsmännens förslag.

Jämväl domänstyrelsen, som i skrivelse den 10 februari 1928 underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning, har hiträtt försäljningstorslaget. Styrelsen

meddelar tillika, att styrelsen föranstaltat om utarrendering av kronoegendomen

i dess helhet till den 14 mars 1930.

Instämmande med myndigheterna hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan från kronoegendomen 1 mantal Kjövlinge

nr 1 i Ysby socken av Hallands län avskilts förberörda

tre till försäljning föreslagna områden, desamma må

försäljas

lotten om 0.6o8 hektar enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt för Anders Bengtsson, samt

lotterna om 0.490 7 och 0.5 hektar till respektive Ysby

församling och Lars Persson mot en köpeskilling för

en var av 600 kronor att till länsstyrelsen i länet kontant

betalas vid tillträdet den 14 mars 1930 samt under

villkor i övrigt, att lotterna säljas i det skick, de vid

tillträdet befinnas, samt att köparen ensam vidkännes

kostnaderna för lottens utbrytande, lagfart å fånget och

övriga med köpet förenade utgifter.

39:o.

Kronoegendomen “U mantal Trönninge nr 13 i Trönninge socken av

Hallands län utarrenderades genom domänstyrelsens kontrakt den 6 juni

1924 för tiden 14 mars 1925—14 mars 1932 till Helge Jönsson mot en årlig

arrendeavgift av 1,470 kronor och under villkor, bland andra, att Alfred

J:son Bruhn och August J:son Bruhn skulle äga att i sin livstid och, därest

de vore gifta, deras hustrur, så länge de levde, såvida domänstyrelsen

ej funne skäl uppsäga dem, innehava och bruka Alfred Bruhn en å en av

t. f. distriktslantmätaren Erik Stigman år 1922 upprättad karta med ägofiguren

nr 46 betecknad lägenhet med en ytvidd av 0.4 9 6 hektar mot erläggande

till egendomens arrendator av en årlig avgäld utav 50 kronor

samt August Bruhn en å samma karta med ägofiguren nr 47 betecknad

lägenhet med en ytvidd av 0.203 hektar mot en årlig avgäld av 21 kronor.

Vid den arrendevärdering av år 1923, som legat till grund för styrelsens

Departements
chefen.

Trönninge

nr 13

i Hallands

län

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

berörda kontrakt, hade av uppskattning smännen föreslagits, att förenämnda

båda lägenheter skulle till innehavarna — vilka ägde därå uppförda hus

— försäljas, ägofiguren nr 46 mot en köpeskilling av 1,000 kronor och

ägofiguren nr 47 mot en köpeskilling av 420 kronor. Domänstyrelsen

fann emellertid förslaget i denna del då ej föranleda någon styrelsens

åtgärd.

I särskilda till domänstyrelsen inkomna skrifter hava Alfred Bruhn och

August Bruhn ånyo anhållit, att berörda av dem innehavda lägenheter

måtte få av dem förvärvas för köpeskillingar, motsvarande de lägenheterna

år 1923 åsatta saluvärden.

Domänstyrelsen har i ärendet inhämtat yttranden dels av egendomens

arrendator, vilken ej haft något att erinra mot bifall till ansökningarna

under förutsättning att hans arrende minskades med ett belopp, motsvarande

de avgälder sökandena enligt kontraktet vore skyldiga årligen

utgiva, dels ock av vederbörande domänintendent och länsstyrelse, vilka

tillstyrka bifall till ansökningarna, domänintendenten under framhållande

att sedan värderingen 1923 intet inträffat av beskaffenhet att föranleda

ändring i de av uppskattningsmännen då föreslagna saluvärdena för områdena

i fråga.

I skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen, med överlämnande

av berörda yttranden ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar samt

en kopia av förenämnda år 1922 upprättade karta över egendomen, på

grund av vad i yttrandena framhållits, hemställt om åtgärders vidtagande

för försäljning av ifrågavarande två lägenheter.

Departements- Enär sökandena under en lång följd av år brukat ifrågavarande lägenckefer,

. jjeter gamt un(jer åberopande i övrigt av vad i ärendet anförts, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovan omförmälda två lägenheter om respektive

0.496 hektar och 0.203 hektar må från kronoegendomen

7s mantal Trönninge nr 13 i Trönninge socken av

Hallands län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

40:o.

Vettland nr i Kronoegendomen 1 mantal Vettland nr 1 i Skee socken av Göteborgs och

i Göteborgs g0^us jan är genom domänstyrelsens kontrakt den 14 maj 1920 upplåten

och Bohuslän & arrende tiU den 14 mars 1928 mot en årlig avgäld av 2,480 kronor.

Efter nämnda tidpunkt har styrelsen ombestyrt egendomens skötsel och

vård till den 14 mars 1930.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under ar 1925. Av det över förrättningen

uppgjorda instrumentet med tillhörande handlingar, däiibland en

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 210.

av distriktslantmätaren John Eijde ur 1017 över egendomen upprättad karta

med tillhörande beskrivningar, inhämtas hland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.2 kilometer från Skee järnvägsstation och

l.i mil från Strömstad, har en areal av sammanlagt 125.7 65 hektar, därav

75.571 hektar åker, tomt och trädgård, 7.505 hektar äng, 29.588 hektar avrösningsjord

och 13. i o i hektar impediment.

Vid egendomen finnas tre torp, Skattkärr, Tegen och Tegemyr, bebyggda

med kronan tillhöriga byggnader, samt en lägenhet Myren, bebyggd med

nuvarande arrendatorn av egendomen tillhöriga byggnader.

Vid uppskattningstillfället förklarade alla torparna och innehavaren av

lägenheten Myren, att de ej ville friköpa sina områden. Ej heller anmälde

sig någon annan såsom spekulant till mindre jordbruksområden.

Uppskattning smännen, som icke ansett egendomen lämpad till styckning

för bildande av mindre jordbrukslägenheter, hava föreslagit egendomens

bibehållande i kronans ägo och fortsatta utarrendering.

Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava med anledning därav, att vid deras

besiktning å egendomen innehavaren av torpet Tegemyr hemställt att få

friköpa torpet ifråga, samt då hinder häremot ur arronderings- eller andra

synpunkter enligt de sakkunnigas åsikt ej förelåge, föreslagit, att torpet

med en tomt- och åkerareal om cirka 3.12 5 hektar skulle frånskiljas egendomen.

Då några önskemål i sådant avseende från innehavarna av övriga

torp och lägenheten Myren ej förelåge, hava de sakkunniga förordat, att

egendomen med undantag av torpet Tegemyr ånyo utarrenderades.

I anledning härav har domänstyrelsen låtit föranstalta om saluvärdering

å torpet Tegemyr, vilken ägt rum under 1927. Av det instrument, som i

berörda hänseende upprättats, inhämtas bland annat.

Torpet Tegemyr, beläget i utkanten av egendomen, har en areal av sammanlagt

5.282 hektar, därav 3.582 hektar tomt och åker, 1.32 hektar ängsmark,

0.18 hektar skogsmark samt O.15 hektar impediment. Å förberörda

karta hava torpets gränser inritats med röda linjer.

Uppskattning smännen hava meddelat, att rågången mot det torpet angränsande

hemmanet Bastekärr vore svår att bestämma i terrängen, på grund

varav gränsen mot detta hemman för närvarande måste i viss mån betraktas

såsom oviss.

Torpet har åsatts ett saluvärde av 5,000 kronor, därav 3,000 kronor för

åbyggnaderna och 20 kronor för växande skog. Vid torpets försäljning

borde, enligt uppskattningsmännen, rätt förbehållas kronan till fri utfartsväg

däröver för kronoparken Hellen till landsvägen Vettelanda bro —Tjärnö

samt innehavaren av torpet Tegen att begagna sig av den å förberörda

karta med ägofiguren nr 323 betecknade vägen i den mån denna väg ginge

över torpet Tegemyr.

Jägmästaren i Uddevalla revir har icke ansett lämpligt, att ifrågavarande

torp, som angränsade kronoparken Rellen, frånsåldes egendomen. Enligt

jägmästarens åsikt borde torpet läggas till nämnda kronopark och bilda ett

skogsarbetarboställe.

Uppskattningsmännen hava ej heller ansett lämpligt att torpet försåldes.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

102 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.

För upplåtelse under åborätt av torpet Tegemyr hava uppskattningsmännen

föreslagit följande avgäld:

3 hektoliter råg motsvarande, efter medelmarkegångspris per hektoliter 19

kronor 16 öre, i penningar 57 kronor 48 öre, 10 hektoliter havre motsvarande,

efter medelmarkegångspris per hektoliter 10 kronor 56 öre, i penningar

105 kronor 60 öre samt 10 kilogram smör motsvarande, efter medelmarkegångspris

per kilogram 4 kronor 38 öre, i penningar 43 kronor 80 öre

eller sammanlagt i penningar 206 kronor 88 öre.

Hinder för åbon att efter första avgäldstidens utgång få inlösa lägenheten

syntes icke föreligga.

Staten tillhöriga byggnader, manhus och ladugård den senare inrymmande

fähus, loge och två lador, hava av uppskattningsmännen värderats

till 3,000 kronor.

Innehavaren av torpet, Johan Oskar Nyberg, vilken sedan 1921 innehaft

torpet, har anhållit att få detsamma till sig upplåtet med äganderätt och

icke med åborätt.

överjägmästaren i Västra distriktet har på de av jägmästaren anförda

skäl icke ansett lämpligt att torpet Tegemyr försåldes.

I skrivelse den 17 februari 1928 har domänstyrelsen, som ej funne av

behovet påkallat att av torpet bilda ett skogsarbetarboställe, i likhet med

kronojordstyckningssakkunniga och på av dem anförda skäl förordat torpet

Tegemyrs försäljning. Torpet borde, på innehavarens hemställan, upplåtas

under äganderätt. Mot det av uppskattningsmännen åsatta saluvärdet hade

styrelsen icke något att erinra.

Då ifrågavarande torp enligt domänstyrelsens uppfattning icke torde vara

erforderligt såsom skogsarbetarboställe, anser jag innehavarens framställning

om friköp av detsamma böra tillmötesgås.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpet Tegemyr må med ovan angivet område och

med den jämkning av gränsen till hemmanet Bastekärr,

som vid en senare undersökning kan bliva fastställd,

från kronoegendomen 1 mantal Vettland nr 1 i Skee

socken av Göteborgs och Bohus län försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med hembudsrätt för Johan Oskar

Nyberg samt med förbehåll om rätt för kronan till fri

utfartsväg över torpet från kronoparken Rellen till

landsvägen Vettelanda bro-Tjämo samt för innehavaren

av torpet Tegen att fritt begagna sig av den med

ägofiguren nr 323 å den i ärendet företedda kartan betecknade

vägen i den mån denna väg går över torpet

Tegemyr.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 210.

103

41:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1921 och den 19 mars 1926 nr i Ovre

i Göteborgs

hava från kronegendomen :l/, mantal Lyse nr 1 övre i Lyse socken av Göte- och Bohus län.

borgs och Bohus län försålts dels elva lägenheter å hemmanets utskifte

dels ock skiftena Lerklevsmyren och Ormdalsmyren.

Av hemmanets övriga ägor är hemskiftet eller huvudgården utarrenderat

till den 14 mars 1929 mot årligt arrende av 650 kronor.

Skiftet är beläget 500 meter från Lyse järnvägsstation och 7 kilometer

från Lysekil samt omfattar en areal av 18.907 hektar, därav 0.2 7 hektar

tomt och trädgård, 13.068 hektar åker, 1.142 hektar äng och 4.427 hektar

avrösningsjord.

På grund av den dåliga beskaffenheten av kronans åbyggnader å skiftet

har värdering för försäljning av skiftet hållits under 1927. Uppskattningsmännen,

som icke funnit sådana förhållanden föreligga, som kunde

giva anledning till förslag om åborättsupplåtelse, hava saluvärderat skiftet

till 23,500 kronor. Beträffande kronans byggnader å skiftet, vilka utgjordes

av mangårdsbyggnad, spannmålsbod, ladugård och källare, vore desamma

gamla, trånga, otidsenliga och delvis bristfälliga. Arrendatorn, vilken

brukat gården sedan densamma den 14 mars 1919 indrogs till statsverket,

vitsordades hava väl skött densamma, och tillstyrka uppskattningsmännen,

att han måtte erhålla förköpsrätt vid skiftets eventuella försäljande, därvid

framhålles, att han till större delen täckdikat åkern, försett egendomen

med vattenledning samt elektriskt ljus och kraft.

Taxeringsvärdet å egendomen är 24,000 kronor.

Mot hemskiftets försäljning har ej framställts någon erinran från vare

sig vederbörande skogsstatspersonal eller länsstyrelsen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava på grund av de dåliga åbyggnaderna

föreslagit skiftet till försäljning i en lott.

Sedermera hava vid en nyårsnatten 1928 inträffad eldsvåda egendomens

ladugård och spannmålsbod fullständigt nedbrunnit.

Enligt meddelande från länsstyrelsen har brandskadeersättningen för

nu ifrågavarande byggnader, utgörande sammanlagt 10,500 kronor, inlevererats

till länsstyrelsen och tillgodoförts domänfonden.

I yttrande, som den 4 februari 1928 avgivits, med anledning av eldsolyckan,

hava uppskattningsmännen föreslagit, att skiftet måtte i nu befintligt

skick försäljas till arrendatorn samt att det åsatta saluvärdet därvid

måtte bibehållas oförändrat men med rätt för köparen att såsom ersättning

dels för de bristande byggnaderna och dels för de olägenheter i

övrigt, som äro eller bliva en följd av den timade eldsvådan, få disponera

brandstodsbeloppet, 10,500 kronor.

I skrivelse den 17 februari 1928 har domänstyrelsen meddelat, att sty
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Departements
chefen
-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

relsen under hand av domänintendenten inhämtat, att de brunna byggnaderna

i det skick de befunno sig vid branden av honom ansåges hava

ägt ett värde, ladugården av 4,500 kronor och spannmålsboden av 800

kronor. Styrelsen för sin del hemställer, att någon återbäring av det

inbetalda brandstodsbeloppet ej måtte äga rum, och att saluvärdet å hemskiftet

måtte fastställas till 18,200 kronor, samt att åtgärd måtte vidtagas

för ifrågavarande skiftes försäljning.

På skäl, som i ärendet anförts, anser jag skiftet böra försäljas till det

av domänstyrelsen föreslagna köpeskillingsbeloppet av 18,200 kronor, vid

fastställande av vilket belopp hänsyn tagits till skiftets i anledning av

de nedbrunna byggnaderna minskade värde.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det till kronoegendomen 3/i mantal Lyse nr 1 övre

i Lyse socken av Göteborgs och Bohus län hörande

hemskiftet om 18.9 0 7 hektar må försäljas

antingen till arrendatorn Vilhelm Andersson för en

köpeskilling av 18,200 kronor att erläggas med en

sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel

den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under villkor

i övrigt, åt t köparen ej äger bekomma någon ersättning

för genom den timade eldsvådan honom tillskyndade förluster

eller olägenheter eller påfordra uppförande

genom kronans försorg av nya byggnader i stället för

de nedbrunna, att skiftet försäljes i det skick det vid

tillträdet befinnes, att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen

i länet, att köpebrev utfärdas så snart första

sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens

skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, att

skiftet i jordeboken upptages under titel allmänt frälse,

att köparen svarar för de å skiftet för tiden efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder, samt att

köparen ensam vidkännes alla med lagfart å fånget

samt andra med köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna

för inteckning i fastigheten till säkerhet för

berörda skuldförbindelse,

eller, därest Andersson icke begagnar sig av omförmälda

medgivande att förvärva skiftet, å offentlig auktion

till den högstbjudande under de i brevet den 29

maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt den 14

mars 1929.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 210.

105

42:o

Kronoegendomen 1 mantal Faleby nr 1 med lägenheten Korsvik nr 1,

ett torp, i Foss socken av Göteborgs och Bohus län är genom domänstyrelsens

kontrakt den 19 november 1920 upplåten å arrende till den 14

mars 1928 mot en årlig avgäld av 2,910 kronor. Styrelsen har efter nämnda

tid ombestyrt egendomens skötsel under ytterligare ett år.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1925. Av det vid förrättningen

upprättade instrumentet med tillhörande handlingar, däribland

en över egendomen av distriktslantmätaren Johan Gunnarsson år 1924

från en av Algot Rasmusson år 1916 gjord kartkopia kopierad och reviderad

karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen vid Saltkällefjordens nordvästra strand invid allmän

väg med lastageplats och fartygsbrygga å ägorna, 0.6 mil från Munkedals

brukssamhälle och 2.8 mil från Uddevalla samt innehåller en areal av

203.0 9 2 hektar, därav 92.9 9 6 hektar tomter och åker, 10.8 5 8 hektar äng,

95.487 hektar avrösningsjord och 3.75 1 hektar impediment.

Å egendomen finnas torpen Kullen, Kasen med Sandvik och östra Korsvik

samt en lägenhet Lilla Korsvik.

Husen å huvudgården, samtliga tillhörande kronan, äro med undantag av

nyuppförd arbetarbostad och stallbyggnad gamla. Boningshuset, fähuset och

två ladugårdar äro i mycket bristfälligt skick och kräva ombyggnad inom

närmaste tid.

Byggnaderna å torpet Kullen tillhöra kronan. Därvarande ladugård är

synnerligen dålig. Å torpet Kasen med Sandvik befintliga byggnader ägas,

med undantag av en å manbyggnaden å ena långsidan gjord tillbyggnad, som

tillhör kronoegendomens arrendator, jämväl av kronan. Byggnaderna äro i

gott skick. Å torpet Östra Korsvik äger arrendatorn en manbyggnaden tillbyggd

förstugukvist ävensom en ladugården tillbyggd lada. Såväl manbyggnad

som ladugård, vilka tillhöra kronan, äro mycket bristfälliga. Husen

å Lilla Korsvik tillhöra egendomens arrendator.

Torpet östra Korsvik, vars brukningsrätt tillträddes 1895 av Oskar Nilsson,

innehaves numera av hans änka, Christina Nilsson, samt dottern Otelia Franzén,

trolovad med Einar Tryggve Johansson, som för närvarande fullgör dagsverksskyldigheten

för torpet.

Lilla Korsvik brukas sedan våren 1925 av Klas Severin Niklasson.

Med förordande av nybyggnad av egendomen för en sammanlagd kostnad

av 67,400 kronor, föreslogo uppskattning smännen dess upplåtande å nytt

arrende mot en avgäld av 2,900 kronor med hembudsrätt för nuvarande

arrendatorn, Frits Östlund.

Kronojordstyckningssakkunniga hava emellertid med hänsyn till den

ifrågasatta dryga byggnadskostnaden förordat egendomens försäljning samt

därvid föreslagit, att såsom självständiga brukningslotter skulle utläggas

torpet östra Korsvik med en åkerareal av omkring 8.5 hektar och lägenheten

Lilla Korsvik med eu åkerareal av omkring 9 hektar. Återstoden

av egendomen syntes böra uppdelas i tre lotter, huvudgården med om
-

Faleby nr 1

med Lägenheten

Korsvik

nr 1, ett torp,

i Göteborgs

och Bohuslän.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

kring 50 hektar åker och två obebyggda jordbruksområden, vartdera med

en åkerareal av omkring 12.5 hektar.

Vid den saluvärdering, som i anledning av de sakkunniggas uttalande

verkställts under år 1927 hava uppskattningsmännen i huvudsaklig överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag förordat uppdelning av egendomen

i sex å förberörda karta med blå gränslinjer utmärkta och med

litt. A—F betecknade områden med arealer och saluvärden, som nedanstående

tablå utvisar:

A

rea

1 i h

e k t

a r

Saluvärde,

kronor

Benämning

Aker

Äng

Skogs-

mark

Impe-

di-

ment

Summa

Skog,

skogs-

mark

Övrig

mark

Bygg-

nader

Summa

o

A. Huvudgarden med till- hörande torp bebyggd

med kronans hus .....

59.02 8

6.703

35.028

31.938

132.6 92

S,914.88

49,084.38

10,000

68,000

B. Kattkärr, obebyggd ■

9.520

1.314

3.7 3 0

2 031

16.5 95

793.11

6,926.80

—

7,700

C. Mvrarne, obebyggd ■■■

10.6 0:

0.88 i

6.2 5 0

4.964

22.701

1,286.64

6,922.4 0

—

7,800

D. Lilla Korsvik, bebyggd

med arrendatorns hus

6.977

1.254

4.110

4.090

16.431

1,176.50

5,134.7»

—

6,300

E. Östra Korsvik, bebyggd

med kronans hus ......

6.654

0.917

1.000

2.187

10.758

81.87

4,841.2 0

300

5,200

F. Utmark, obebyggd

—

—

0.50U

0.200

0.7 00

257.00

—

—

260

För upplåtelse av jordbrukslotterna litt. B—E såsom åbolägenheter hava

uppskattningsmännen föreslagit en avgäld för

Efter medelmarkegångspris

per hl. för råg 19.16 kr., för

havre 10.5 6 kr. och för smör

4 38 kr. per kg.,motsvarande

Litt. B Kattkärr 3 hl. råg, 10 hl. havre, 10 kg. smör 206.8 8

Litt. C Myrarne 3 hl. råg, 10 hl. havre, 10 kg. smör 206.8 8

Litt. D Lilla Korsvik 3 hl. råg, 5 hl. havre, 10 kg. smör 154.08

Litt. E östra Korsvik 3 hl. råg, 5 hl. havre, 5 kg. smör 132.18

Kronans å litt. E, Östra Korsvik, varande byggnader hava i omstående

tablå upptagits till ett värde av 300 kronor.

Hos uppskattningsmännen hava dels egendomens nuvarande arrendator,

Frits Östlund, dels respektive brukare av litt. D och E Klas Severin Niklasson

och Einar Tryggve Johansson tillkännagivit, att de med äganderätt

önskade förvärva östlund huvudgården, Niklasson litt. D och Johansson litt. E.

Därjämte har Ivar Olsson, ägare av en styckningslott litt. F angränsande,

bebyggd och från egendomen förut avsöndrad lägenhet, Västra Korsvik, anhållit

att få förvärva ägolotten litt. F.

Uppskattningsmännen hava för samtliga ovannämnda personer tillstyrkt

hem budsrätt.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens dispositionsförslag.

I skrivelse den 4 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Även styrelsen finge tillstyrka en disposition av egendomen på sätt uppskattningsmännen

föreslagit. Beträffande de styckningslotterna åsatta saluvärdena

finge emellertid styrelsen göra följande erinringar.

Saluvärdena å lotterna litt. A—D funne styrelsen väl höga, beroende på

att uppskattningsmännen vid sin värdesättning följt av jägmästaren uppgivna

värden å lotterna tillhörande skog och skogsmark. Sistnämnda värden

borde enligt styrelsens åsikt nedsättas, för lotten litt. A till 7,164 kronor

38 öre, för lotten litt. B till 731 kronor 61 öre, för lotten litt. C till 1,011

kronor 64 öre och för lotten litt. D till 1,051 kronor 50 öre.

Saluvärdet å lotten litt. F, vilket av uppskattningsmännen föreslagits till

260 kronor, borde däremot enligt styrelsens åsikt höjas till 300 kronor.

Mot saluvärdet å lotten E hade styrelsen ingen anmärkning.

Till följd härav skulle styckningslotternas saluvärden i runda tal komma

att utgöra:

för lotten litt. A eller huvudgården 66,250 kronor

» » » B » Kattkärr 7,640 »

» » » C » Myrarne 7,525 »

» » » D » Lilla Korsvik 6,175 »

» » » E » östra Korsvik 5,200 »

» » » F » 300 »

Samtliga lotter ansåge styrelsen böra försäljas med äganderätt, lotterna

B, C, D och E enligt grunderna för egnahemsupplåtelser, därvid hembudsrätt

å lotten litt. D eller Lilla Korsvik borde tillerkännas Klas Severin

Niklasson och å lotten litt. E eller östra Korsvik Einar Tryggve Johansson.

Lotten litt. A borde hembjudas egendomens arrendator Frits östlund samt,

därest Östlund icke ansåge sig kunna förvärva egendomen, utbjudas å offentlig

auktion.

Såsom villkor vid försäljningen av lotten litt. F, som torde hembjudas

Ivar Olsson, syntes böra stadgas skyldighet för denne att för all framtid

åt blivande ägare av lotten litt. E medgiva rätt att fritt begagna en å

lägenheten Västra Korsvik befintlig kallkälla jämte till källan ledande väg.

Jag tillstyrker dispositionsförslaget sådant detsamma av domänstyrelsen Bepartementsförordats,

dock att lotterna litt. B och C, varom köpeanbud icke föreligger, chefen.

torde upplåtas under åborätt i enlighet med det av uppskattningsmännen

avgivna förslaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Faleby nr 1 med

tillhörande lägenhet Korsvik nr 1, ett torp, i Foss socken

av Göteborgs och Bohus län blivit delad i ovanomförmälda

sex med litt. A—F betecknade lotter, desamma

må upplåtas

lotten litt. A

antingen till egendomens arrendator Frits östlund för

en köpeskilling av 66,250 kronor att erläggas med en

sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars

varje av nästföljande fem år samt under villkor i

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 210.

övrigt, att tillträde må ske den 14 mars 1929, att ägolotten

försäljes i det skick den vid tillträdet befinnes,

att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i länet,

att köpebrev utfärdas, så snart första sjättedelen av

köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse å

återstoden därav avlämnats, att ägolotten i jordeboken

upptages under titel allmänt frälse, att köparen svarar

för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande

onera och utskylder samt att köparen ensam

vidkännes alla med lagfart å fånget samt andra med

köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning

i ägolotten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Östlund icke begagnar sig av

omförmälda medgivande att förvärva ägolotten, å offentlig

auktion till den högstbjudande under de i brevet

den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt

den 14 mars 1929;

lotterna litt. D och E var för sig med ovan angivna

områden och till av domänstyrelsen föreslagna saluvärden

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med hembudsrätt

för Klas Severin Niklasson å lotten litt. D och för

Einar Tryggve Johansson å lotten litt. E;

lotten litt. F till innehavaren av lägenheten Västra

Korsvik Ivar Olsson mot en köpeskilling av 300 kronor

att vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen i

länet samt under villkor i övrigt, att tillträde må ske

den 14 mars 1929, att köparen medgiver rätt för blivande

ägare av lotten litt. E eller Östra Korsvik att fritt

begagna en å lägenheten Västra Korsvik befintlig kallkälla

jämte till nämnda källa ledande väg, att köparen

svarar för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder, samt att köparen ensam

vidkännes alla med lagfart å fånget och andra med

köpet förenade kostnader; samt

lotterna litt. B och C såsom åbolägenheter jämlikt

bestämmelserna i förordningen den 17 december 1926

(nr 509) angående grunder för upplåtande från vissa

kronoegendomar av jordbrukslägenheter under åborätt

enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord

samt av egnahemslägenheter, med rätt för åbo att inlösa

fastigheten.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.tx proposition Arr 210.

109

43:o.

Kronoegendomen 1 mantal Knaverstad nr 1 övre i Solberga socken av

Göteborgs och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1937 mot en

årlig avgäld av 720 kronor.

I en av länsstyrelsen i nämnda län med skrivelse den 28 september

1925 till domänstyrelsen överlämnad ansökning anhöll arrendatorn av kronoegendomen,

Anders Andersson att i enlighet med ansökningen bifogad

ritning och kostnadsförslag få vid egendomen uppföra en ny ladugård

med gödselstad samt en byggnad inrymmande vagnbod med hönshus.

Domänstyrelsen fann emellertid de med nybyggnadsarbetena förenade

kostnader, ehuru i och för sig skäliga, icke stå i rimligt förhållande till

den avkastning, egendomen lämnade eller kunde tänkas i framtiden lämna,

varför styrelsen uppdrog åt kronojordstyckningssakkunniga att verkställa

undersökning, huruvida icke egendomen lämpligen skulle kunna utan

uppförande av ifrågasatt nybyggnad avyttras eventuellt efter styckning

till mindre jordbruk.

Efter företagen besiktning av egendomen hava de sakkunniga i till

styrelsen avgivet yttrande förklarat egendomen icke lämpad för uppdelning

till mindre jordbrukslotter. Då emellertid arrendatorn av egendomen

till de sakkunniga framfört önskemålet att få förvärva egendomen, som

brukats av hans släkt i ett sjuttiotal år, samt förklarat sig villig att i

händelse av bifall härutinnan före arrendetidens utgång avstå från arrendet,

hava de sakkunniga med hänsyn till den dryga kostnaden för

nybyggnaderna, beräknad till över 12,000 kronor, förordat egendomens

försäljning i en lott till arrendatorn.

I anledning härav har saluvärdering å egendomen hållits under 1927.

Av det över förrättningen förda instrumentet jämte övriga ärendet tillhörande

handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Eskil Janson

år 1914 upprättad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen O.e mil från Jörlanda och Kode järnvägsstationer,

har en areal av 70.5 3 9 hektar, därav 0.2 9i hektar tomt och

trädgård, 17.253 hektar åker, 6.182 hektar äng, 24 hektar skogsmark samt

22.813 hektar kalmark och impediment. Densamma har av uppskattningsmännen

åsatts ett saluvärde av 26,400 kronor, därav 1,500 kronor för

växande skog.

Egendomen är taxerad till 30,500 kronor, vilket belopp av uppskattningsmännen

ansetts för högt, särskilt i betraktande av egendomens dåliga

byggnader.

TJppskattningsmännen hava med hänsyn till de förestående avsevärda

nybyggnaderna förordat egendomens försäljning till dess nuvarande arrendator,

som vid uppskattningsförrättningen förklarat sig villig att till det av uppskattningsmännen

föreslagna saluvärdet förvärva egendomen i nu befintligt

skick och därvid avstå från arrenderätten enligt nu gällande arrendekontrakt.

Knaverstad nr

1 Övre i Göteborgs

och Bohu-j

län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Såväl vederbörande överjägmästare som länsstyrelsen tillstyrka försälj*

ningsförslaget. I skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen förordar egendomens

försäljning till dess nuvarande arrendator med tillträdesrätt den 14 mars

1929. Mot det av uppskattningsmännen åsatta saluvärdet har styrelsen

icke något att erinra.

DeparUmmts- Jag ansluter mig till förslaget om egendomens försäljning samt hemcfiefen

ställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Knaverstad nr 1 övre

i Solberga socken av Göteborgs och Bohus län må försäljas

till nuvarande arrendatorn, Anders Andersson,

för en köpeskilling av 26,400 kronor att erläggas med

en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929, då nu

gällande arrendekontrakt skall upphöra, och med en

sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år

samt under villkor i övrigt, att egendomen försäljes i

det skick, den vid tillträdet befinnes, utan rätt för

köparen till skadestånd av kronan i anledning av arrendetidens

avbrytande, att köpeskillingen erlägges till

länsstyrelsen i länet, att köpebrev utfärdas, så snart

första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens

skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats,

att egendomen i jordéboken upptages under titel allmänt

frälse, att köparen svarar för de å egendomen

för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,

samt att köparen ensam vidkännes alla med

lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter

ävensom kostnaderna för inteckning i egendomen till

säkerhet för berörda skuldförbindelse.

44:o.

Askim nr i vid en år 1926 å kronoegendomen 1 mantal Askim nr 1 Knapegården

iGvtelorgsoch i Askims socken av Göteborgs och Bohus län hållen förrättning för uppBohus

län. görande av förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1929 av

denna egendom, som lämnar 1,100 kronor i årligt arrende, har förslag

väckts om egendomens försäljning. Av uppskattningsinstrumentet jämte

övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av A. A. Rönnbäck

år 1905 upprättad karta över egendomen jämte beskrivning, inhämtas

bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.2 mil från Askims och 0.4 mil från Järn
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:ts ''proposition Nr 210. 111

brotts järnvägsstationer samt 0.5 mil från Mölndal och 1 mil från Göteborg,

har en sammanlagd areal av 77.4964 hektar, därav 0.3820 hektar

tomt och trädgård, 31.7615 hektar åker, 4.4647 hektar äng, 4.4070 hektar

odlingsmark, 33.5 2 82 hektar avrösningsjord, 2.1416 hektar torvmossar samt

O.8114 hektar impediment.

Egendomen, med undantag av tillhörande torvmossar, ligger i en sammanhängande

figur. Torvmossarna, benämnda Vrångemossen och Tvättesikarna,

äro belägna omkring 9 kilometer från huvudgården.

Torp eller lägenheter finnas ej vid egendomen.

Samtliga egendomens åbyggnader äro otidsenliga samt bristfälliga och

måste inom en snar framtid ersättas med nya. Den beräknade kostnaden

härför kommer att överstiga sammanlagda arrendebeloppen under en 20-årig

arrendeperiod.

Egendomen är taxerad till 90,000 kronor.

På grund dels av egendomens alltigenom dåliga byggnadstillstånd, dels

ock egendomens från försäljningssynpunkt förmånliga läge intill Mölndals

stad och Askims stadsplaneområde hava upp skattning smännen föreslagit

försäljning av densamma. Enär enligt uppskattningsmännens åsikt egendomen

icke lämpade sig för styckning samt inga ansökningar om förvärvande

av egnahemsområden vid förrättningstillfället inkommit, hava de

föreslagit egendomens försäljning i en lott mot densamma åsatt försäljningsvärde

av 80,000 kronor, därav 1,800 kronor för växande skog.

Såväl överjägmästaren i södra distriktet som länsstyrelsen hava icke

haft något att erinra emot egendomens försäljning.

Även kronojordstyckningssakkunniga hava ifrågasatt, huruvida det icke

med hänsyn till åbyggnadernas dåliga beskaffenhet skulle vara med kronans

fördel mest förenligt att avyttra egendomen. Enligt deras åsikt kunde

egendomen upplåtas antingen ostyckad eller uppdelad i två respektive tre

lotter, nämligen dels huvudgården, bebyggd, om cirka 17.5 hektar åker med

den genom egendomen flytande bäcken såsom lämplig gräns mot egendomen

i övrigt, dels ett från skiftet utskjutande obebyggt åkerområde om cirka 3.5

hektar, vilket område egendomens dåvarande arrendator Emil Patrik Holmberg

vid de sakkunnigas besiktning uttalade som sin önskan att få förvärva,

dels ock egendomen i övrigt, obebyggd, om cirka 11 hektar åker.

Med anledning av de sakkunnigas förslag om egendomens uppdelning har

domänstyrelsen föranstaltat om ny saluvärdering å egendomen, vilken ägde

rum under 1927.

Av instrumentet över förrättningen framgår, att även upp skattningsmännen

anslutit sig till kronojordstyckningssakkunnigas förslag om egendomens

uppdelning samt hemställt om dess styckning i två å kartan med

litt. A och B betecknade lotter, vilkas gemensamma gräns å kartan inritats

med en blyertslinje. Som arrendator Holmberg efter de sakkunnigas besiktning

å egendomen avlidit, hava uppskattningsmännen icke ansett hänsyn

behöva tagas till det av honom uttalade önskemålet om avstyckning av ett

cirka 3.5 hektar stort åkerområde.

De båda försäljningslotterna hava åsatts följande arrende- och saluvärden

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements
chefen.

Torp Södergården

nr 2

litt. Aa i Älvs■

borgs lan.

Beteck- ning å

kartan

Areal hektar

Arrende- värde i

kronor

Saluvärde kronor

tomt

åker

äng

odlings-

mark

avrös-

nings-

jord

mosse

summa

summa

därav för

växande

skog

Litt. A

» B

0.382

18.7716

12.99

4.2887

0.231

2.847

1.66

23.5287

9.9995

0.8 07 6

1.334

50.5706

26.1145

| 1,400

54,950

25,500

1,700

200

Av ovannämnda mossarealer utgör den litt. A. tilldelade Vrångemossen

och den litt. B tilldelade Tvättesikarna.

I arealuppgiften för de båda försäljningslotterna har icke upptagits impediment

till en storlek av 0.8114 hektar.

I skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen tillstyrker egendomens försäljning i

två lotter i enlighet med det av uppskattningsmännen sist upprättade förslaget.

Mot de åsatta saluvärdena har styrelsen icke haft något att erinra.

I överensstämmelse med samma förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Askim nr 1

Knapegården i Askims socken av Göteborgs och Bohus

län uppdelats i förberörda med litt. A och B betecknade

lotter, desamma må var för sig med ovan angivna

områden försäljas å offentlig auktion till den

högstbjudande under de i hrevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars

1929.

45:o.

Hos domänstyrelsen har bankdirektören George Dickson, Göteborg, hemställt

om utbyte av viss del av kronoegendomen 782/1000 mantal Torp

Södergården nr 2 litt. Aa i Lerums socken av Älvsborgs län mot två

skogsskiften av sökanden tillhöriga fastigheten 38/lGOO mantal Dergården

nr 1 i samma socken.

Såsom skäl för framställningen har sökanden anfört, att den honom tillhöriga

egendomen Kolboryd angränsades i norr av omförmälda område av

förenämnda kronoegendom. Området utgjorde södra delen av ett av skogsskiftena

till kronoegendomen. Närmast intill Kolboryd vore området beväxt

med gammal tall- och granskog, vilken för Kolboryds tomt och trädgård

utgjorde ett verksamt skydd mot nordliga och nordostliga vindar samt

därjämte vore en prydnad för trakten. Det vore därför av stor betydelse

för Kolboryds egendom, att detta skogsparti så länge som möjligt bevarades

i sin nuvarande gestaltning. Då ståndskogen inom sagda område torde

innehålla större kubikmassa och även relativt per kubikenhet ägde större

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition Nr 210. 113

värde ärx virkeskapitalet å de båda till utbyte föreslagna skiftena å Borgården,

vore sökanden beredd att i penningar lämna (len ersättning, som

förhållandena kunde visa böra utgivas. Sökanden påtoge sig alla med ägoutbytet

förenade kostnader.

Sedan domänstyrelsen inhämtat yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän,

har styrelsen uppdragit åt överjägmästaren i västra distriktet

att med biträde av skogstaxatorn i distriktet verkställa uppskattning och

värdering av bytesområdena.

Av därvid upprättat instrument och övriga handlingar i ärendet inhämtas

bland annat följande.

Vid ägostyckning av indragna kornettsbostället 1 mantal Torp Södre nr 2

har huvudgärden, avsedd att bibehållas i kronans ägo, åsatts 782/1000 mantal

med beteckning litt. Aa, varjämte egendomen benämnts Torp Södergården

nr 2. Övriga delar av bostället hava försålts.

Det område, som sökanden önskar förvärva, utgör södra delen av ett intill

sjön Nedre Stamsjön väster om nämnda sjö beläget skifte av kronoegendomen

Torp Södergården.

De båda skogsskiften av Dergården, vilka erbjudits i utbyte, angränsa

norra sidan av ett omkring 2 kilometer öster om sjön Nedre Stamsjöns

södra del beläget skifte av samma kronoegendom. Skogsskiftena ligga icke

omedelbart intill varandra utan åtskiljas av ett mindre område samfälld

mark.

Enligt en av distriktslantmätaren Rolf Holmgren år 1925 över bytesområdena

upprättad karta med beskrivning omfattar området av Torp Södergården

en areal av 3.0 2 hektar och de båda skogsskiftena av Dergården

tillsammans 6.12 hektar.

I Kolboryds bäck, vars övre del utgör gräns mellan bytesområdet av Torp

Södergården och egendomen Kolboryd, finnas vid dess avlopp ur Nedre

Stamsjön två dammar med fästen å båda sidor av vattendraget. Vid den

nedre av dessa dammar finnes en kvarn, varest vattendragets hela vattenmängd

tillgodogöres. Enligt vad domänfiskalen såsom sin mening framhållit

torde kronan icke såsom ägare av Torp Södergården kunna göra anspråk

på någon rätt till vatten i bäcken. Nämnda kvarn har blivit såsom

vattentullmjölkvarn skattlagd för dåvarande ägaren av egendomen Kolboryd,

därvid myndigheterna utgått från att hela vattenmängden i bäcken skulle

tagas i användning för kvarnen.

Marken å bytesobjekten beräknas hava samma värde, 367 kronor 20 öre,

motsvarande för Dergårdsskiftena 60 kronor per hektar och för bytesområdet

av Torp Södergården omkring 120 kronor per hektar.

Å sistnämnda område finnes ett virkesförråd av 725 kubikmeter med ett

beräknat värde av 9,860 kronor och å Dergårdsskiftena 611 kubikmeter,

som värderats till 6,549 kronor. I överensstämmelse härmed bör således för

det högre värdet av ståndskogen å kronans bytesobjekt av sökanden erläggas

en mellanavgift av 3,311 kronor.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare tillstyrka bytet med det

tillägg, att sökanden utöver nämnda mellanavgift borde gälda ytterligare 25

procent av det uppskattade värdet av kronans område eller 2,589 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid framhållit att, då bytet vore för kroBiliang

till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. in häft. {Nr 210.) 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements
chefen.

nan av mindre intresse, sökanden borde utöver förberörda mellanavgift

av 3,311 kronor erlägga ytterligare 2,500 kronor eller sålunda tillhopa

5,811 kronor, vilket belopp Dickson ock förklarat sig villig att betala.

Med hänsyn till storleken av den sålunda överenskomna mellanavgiften

vore bytet för kronan fördelaktigt, varför detsamma förordades av

styrelsen.

Beträffande vattenrätten i Kolborydsbäcken anför vattenfallsstyrelsen i

remissutlåtande den 29 februari 1928, att densamma syntes tillhöra sökanden.

Enligt vad denne uppgivit representerade vattenrätten en medeleffekt

av 13 hästkrafter. Styrelsen uppskattade dess värde till omkring

1,300 kronor, och förelåge från styrelsens synpunkt intet hinder mot bifall

till den gjorda framställningen.

Under åberopande av den lämnade utredningen anser jag mig böra tillstyrka

ägoutbytet såsom för kronan förmånligt. För undvikande av

tvistigheter bör kronan fritagas från hemulsskyldighet beträffande kronan

möjligen tillkommande vattenrätt i Kolborydsbäcken.

Den inflytande mellanavgiften torde disponeras till inköp av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av fastigheter må äga rum mellan

bankdirektören Georg Dickson å ena sidan och kronan

å andra sidan sålunda, att Dickson till kronan överlåter

av 38/1000 mantal Dergården nr 1 (l27) i Lerums

socken av Älvsborgs län två å en av distriktslantmätaren

Rolf Holmgren år 1925 upprättad karta angivna

skogsskiften, omfattande avdelningarna nr 1—8

och 9—45 med en sammanlagd areal av 6.12 hektar,

samt kronan till Dickson överlåter av kronoegendomen

782/1000 mantal Torp Södergården nr 2 litt. Aa (2l)

i samma socken ett å förenämnda karta med grön

kantfärg utmärkt område om 3.02 hektar under

villkor, att Dickson till kronan erlägger ett kontant

belopp av 5,811 kronor, som vid tillträdet

av sistnämnda område erlägges till länsstyrelsen,

att kronan fritages från hemulsskyldighet beträffande

vattenrätten i Kolboryds bäck, att fastigheterna å ömse

sidor lämnas fria från gravationer, att kronan och Dickson

intill tillträdesdagen icke avverka skog å de fastigheter,

som lämnas i bytet, att Dickson ensam vidkännes

samtliga med bytet förenade kostnader, samt

att kronan och Dickson var för sig bestrida kostnaderna

för lagfart å de fastigheter, som i bytet tillfalla dem.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition Nr 210.

115

46:o.

Jämlikt kammarkollegii och statskontorets beslut den 15 januari 1925 Lagmansered

indrogs landsliskalsbostället 1/2 mantal krom) Lagmansered nr 1 med 1/i ulktbrudan

mantal kr ono Hökebräekan nr 1 i Lagmansereds socken och 1/i mantal krono nT 1 * -JfcsMjölsered

nr 3 Bergsgården i Erska socken av Älvsborgs län till statsverket bor9S län''

från den 14 mars 1925.

Sedan domänstyrelsen fattat beslut om egendomens uppdelande i två arrendelotter,

en omfattande 1/2 mantal Lagmansered nr 1 med */4 mantal Hökebräckan

nr 1 och en omfattande 1/l mantal Mjölsered nr 3 Bergsgården,

hava lotterna var för sig utarrenderats, därvid lotten Lagmansered nr 1

med Hökebräekan nr 1 av länsstyrelsen upplåtits på arrende till den 14

mars 1929 mot ett årligt arrende av 900 kronor, och har länsstyrelsen

därjämte i behörig ordning låtit verkställa arrendevärdering å nämnda

arrendelott.

Vid den uppskattningsförrättning, som till följd därav hållits å lotten

under år 1927, har förslag väckts om försäljning av vissa områden. Av

instrumentet över uppskattningen samt övriga ärendet tillhörande handlingar,

varibland en av extra lantmätaren Åke Hassellund år 1926 upprättad och

kompletterad karta över samtliga ägor tillhörande kronohemmanen Lagmansered

nr 1 och Hökebräekan nr 1 jämte beskrivningar, inhämtas huvudsakligen

följande.

Arrendelotten Lagmansered nr 1 med Hökebräekan nr 1, omfattande ett

sammanhängande skifte, är belägen 5 kilometer från Sollebrunns station å

Västergötland-Göteborgs järnväg och innehåller en areal av 155.2 2 hektar,

därav 34.477 hektar åker och tomt, 4.049 hektar äng, 115.284 hektar skogsoeh

betesmark och 1.41 hektar impediment.

I ovannämnda ägoareal ingår ett område om 0.316 hektar åker, som

anses hava av ålder tillhört Lagmansereds församling, å vilket område församlingen

uppfört kyrka och i övrigt utnyttjat till begravningsplats.

Å arrendelotten finnas lägenheterna Hökebräekan, Baggehultet samt Hasselvallen,

samtliga bebyggda, Hökebräekan och Baggehultet med hus tillhörande

respektive brukare, Hasselvallen, som för närvarande brukas under huvudgården,

med hus, som tillhöra egendomens arrendator.

Därjämte har åt Lagmansereds församling jämlikt Kungl. Maj:ts brev

den 3 mars 1916 å arrende upplåtits ett mindre område enligt lantmäterihandlingar

innehållande en areal av 0.614 hektar, varav 0.4 4 6 hektar av

församlingen använts till utvidgning av gamla kyrkogården. Å återstoden

av området har av församlingen uppförts ett ålderdomshem.

Brukarna av lägenheterna Hökebräekan och Baggehultet ävensom Lagmansereds

församling hava hos uppskattningsmännen gjort framställning om

friköpande av sina områden.

Uppskattningsmännen hava föreslagit försäljning av lägenheterna Hökebräckan

och Baggehultet, båda med utvidgning av markinnehav.

Därjämte hava uppskattningsmännen förordat försäljning till Lagmansereds

församling av det av församlingen arrenderade området.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

116 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Försäljningslotterna, utmärkta å kartan, hava upptagits till arealer och

saluvärden, som framgå av nedanstående tabell:

Lägenheten

Are

1 hektar

Saluvärde kronor

Åker

Äng

Skogs-

mark

Impodi-

ment

Summa

Summa

därav för

väsande

skog

Hökebräckan ...............

Baggehultet .................

Församlingens område ■ ■ •

3.7030

0.7 4 9 0

0.6140

1.4000

8.2220

0.4190

0.1020

0.0270

13.42 70

1.1960

7,700.—

450.—

500.—

5,467.06 j

95.7 9 j

Länsstyrelsen ävensom överjägmästaren hava biträtt uppskattningsmännens

förslag.

Krom jordstyckning ssakkunniga tillstyrka försäljning av lägenheten Hökehräckan

med en areal åker av 4.6 9 hektar jämte lämplig areal skogsmark

samt av lägenheten Baggehultet med en areal åker av 0.7 3 2 hektar jämte

skogsmark.

Sedermera har genom domänstyrelsen från uppskattningsmännen införskaffats

utredning rörande upplåtelse med åborätt av lägenheterna Hökehräckan

och Baggehultet. Med överlämnande av den sålunda infordrade

utredningen hava uppskattningsmännen meddelat, att inom Lagmansereds

socken icke funnes något intresse för upplåtelse med åborätt samt att innehavarna

av lägenheterna, vilka tillika, såsom förut nämnts, ägde därå uppförda

hus, förklarat sig vilja köpa lägenheterna. Under åberopande av

nämnda önskan har länsstyrelsen tillstyrkt åtgärder i sådant syfte.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 9 december 1927 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt, med biträdande av uppskattningsmännens

försäljningsförslag, hemställt om åtgärder för upplåtande av förberörda tre

områden.

Jämväl jag biträder försäljningsförslaget samt hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda tre områden må, vart för sig med

arealer och till saluvärden som ovan omförmälts, upplåtas

från kronohemmanen x/2 mantal Lagmansered nr 1

och V4 mantal Hökebräckan nr 1 i Lagmansereds socken

av Älvsborgs län

lägenheterna Hökebräckan och Baggehultet jämlikt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar samt

det av Lagmansereds församling arrenderade området

till församlingen emot en köpeskilling av 500 kronor att

kontant erläggas till länsstyrelsen vid områdets till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

] 17

Kanyl. Majds proposition Nr 210.

trädande den 14 mars 1929 och mot villkor i (ivrigt,

att församlingen dels vidkännes alla med områdets av

skiljande, lagfart å fånget och andra med köpet förenade

kostnader dels ock, om så påfordras, uppsätter och underhåller

lämpligt stängsel omkring området.

47:o.

Kronoegendomen mantal Hallhy nr 4 Storegården i Vänersnäs socken

av Skaraborgs län är utarrenderad för tiden från den 14 mars 1908 till

den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende av 1,130 kronor, men har domänstyrelsen

gått i författning om egendomens skötsel och vård under ytterligare

ett år till den 14 mars 1929. Från arrendet hava undan tagits dels

för folkskolans i Vänersnäs församling räkning från egendom avsöndrad

.jord, dels ock en på grund av Kungl. Maj:ts brev den 24 september 1920

försåld lägenhet, som å en av lantmäteriauskultanten G. Linde år 1918

kopierad och kompletterad karta över egendomen omfattar ägofigurerna nr

136 och 149 med en areal av 0.3 5 9 hektar åker och tomt.

Förstberörda undantag från arrendet grundar sig därpå, att enligt Kungl.

Majds brev den 8 maj 1874 på ansökning av församlingens skolråd efter riksdagens

hörande (skr. nr 18) medgivits, att ett jordområde, vilket funnes angivet

å en propositionen i ärendet (nr 27) bifogad karta över ifrågavarande kronoegendom,

dåvarande överjägmästarbostället Hallby Storegården, samt innehållande

en areal om 5 kvadratrevar 60 kvadratstänger av den bostället tillhörande

marken och beläget utmed allmänna landsvägen i närheten av sjön

Dettern, finge för all framtid från bostället avsöndras för att användas av församlingen

till byggnadsplats och planteringsland för en ifrågasatt ny skola inom

församlingens sydvästra del mot förbindelse för församlingen dels att låta den

avsöndrade jorden av lantmätare uppmätas, å karta avfattas och beskrivas,

dels att kring lägenheten uppföra och för framtiden underhålla lämpligt

stängsel, därest sådant av vederbörande påyrkades, dels ock att såsom avgäld

för lägenheten till stamhemmanets innehavafe årligen betala 9 kronor

34 öre.

Under år 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av

instrumentet häröver med tillhörande handlingar, däribland förberörda karta

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Lilleskogs järnvägsstation

och 18 kilometer från Vänersborg, innehåller, efter avdrag av förenämnda

försålda lägenhets areal, 36.7 5 2 hektar, därav 25.6 81 hektar tomt och åker,

0.5 4 8 hektar ängs- och odlingsmark, 9.6 5 8 hektar avrösningsjord och

torvmosse samt 0.8 6 5 hektar impediment. På grund av Kungl. Maj:ts beslut

den 13 november 1925 äro av nämnda åkerareal ett område om 0.6 192g

hektar för omläggning av allmänna vägen Munkesten—Vänersnäs upplåtet

Hallby nr 4

Storegården i

Skaraborgs

län.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

tillsvidare och så länge marken användes för sagda ändamål. Varest å

egendomen den till församlingen upplåtna jorden är belägen, hava uppskattningsmännen

ej kunnat utröna.

Åkerjorden utgöres av lermylla på lerbotten av medelgod beskaffenhet

men känslig för torka och på ett mindre tilltalande sätt sönderskuren genom

förberörda väg. Ängen likasom avrösningsjorden är mager samt användes

till bete.

Kronans hus å egendomen äro samtliga mycket gamla och slitna, varjämte

ekonomihusen äro för egendomen knappa; och hava uppskattningsmännen

med avseende härå ansett snar ombyggnad erforderlig av samtliga hus

med undantag av boningshuset, som trots sin höga ålder, uppfört troligen på

1700-talet, och sina låga och obekväma rum ansetts kunna användes tillsvidare.

För ekonomihusens ombyggnad hava kostnaderna beräknats till

cirka 18,000 kronor.

På grund härav och då en om- eller nybyggnad jämväl av boningshuset

vore att snart företaga, hava uppskattningsmännen ansett, att egendomen

i kronans ägo koinme att bliva mycket litet räntabel, vadan de på det

kraftigaste tillstyrkt, att egendom i dess nuvarande skick måtte försäljas å

auktion, därvid densamma borde uppdelas i två lotter, omfattande den ena

huvudgården med egendomens andel i Toremosse och den andra utskiftet

Ånghagen, försett med ett äldre mindre boningshus, innehållande ett rum

och kök, samt en ladugård, den senare tillhörig enskild person, Karl August

Engström.

Ansökning om avsöndring av lägenhet hade ej inkommit.

Uppskattningsmännen, som arrendevärderat egendomen i dess helhet till

900 kronor, hava åsatt följande saluvärde, nämligen dels å den av huvudgården

med andelen i Toremosse bestående lotten, omfattande 32.8308 hektar,

därav 21.7858 hektar åker och tomt, 0.5 4 8 hektar äng, 8.9 7 8 hektar avrösningsjord,

0.6 8 hektar torvmosse och 0.8 3 9 hektar impediment, 24,000

kronor, varav 8,076 kronor 80 öre för växande skog samt 449 kronor

för skogs- och betesmarkens värde, dels ock å Änghagsskiftet, omfattande å

kartan ägofigurerna nr 135, 137—148, 150—158 med en areal av tillhopa

3.3 0 2 hektar, därav 3.2 7 6 hektar åker och 0.0 2 6 hektar impediment, 3,450

kronor varav 15 kronor för växande skog.

Länsstyrelsen och vederbörande över jägmästare hava ej funnit något att

erinra i ärendet.

Därefter har länsstyrelsen med särskilt utlåtande överlämnat två av

domänintendentens yttrande åtföljda ansökningar om förvärv av Änghagsskiftet,

nämligen dels av förbemälde Engström med förmälan att ladugården

å lägenheten uppförts av hans fader, och dels av målaren O. J. Krumlinde,

som stött sin ansökning därpå att han inköpt och fortfarande vore ägare

av förberörda från egendomen försålda ägofigurerna nr 136 och 149, omfattande

del av skiftet, och att, då han på sin lägenhet ej kunde föda några

djur, det vore av största vikt för honom att få utökning av lägenheten.

Domänintendenten har föreslagit områdets försäljning på auktion, och länsstyrelsen

har intet att erinra mot detta förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning å egendomen ansett

sig böra tillstyrka det uppgjorda stycknings förslaget allenast med den erin
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 119

rån, att den jämförelsevis obetydliga skogen å huvudgårdslotten synts de

sakkunniga för högt uppskattad och att lotten med mark och skog ej skäligen

torde kunna värderas högre än till ‘20,000 kronor. Skulle emellertid ifrågavarande

skog vid en uppskattning befinnas hava det åsatta värdet, hava de

sakkunniga förordat, att en del av skogen före lottens försäljning avverkades,

så att saluvärdet för lotten nedbringades till cirka 20,000 kronor. Mot det föreslagna

arrendevärdet för egendomen hava de sakkunniga ej haft något

att anmärka.

över vad av de sakkunniga sålunda ifrågasatts hava vederbörande jägmästare

och överjägmästare lämnats tillfälle att yttra sig.

Därvid har jägmästaren anfört följande.

Den av jägmästaren gjorda värderingen hade grundats på en av extra

jägmästaren C. G. Lugnegård år 1925 verkställd trädräkning, vars resultat

framginge av yttrandet bifogat sammandrag över vid förrättningen förda

längder. Medelpriset hade åsatts med stöd av inom reviret gjorda virkesförsäljningar

och kunde med skäl framhållas såsom i orten gängse. Härtill

komme, att egendomen hade utmärkt goda avsättningsförhållanden för sina

skogseffekter, belägen som den vore i omedelbar närhet av slättbygden med

stor efterfrågan på virke och därmed följande goda virkespriser och dessutom

belägen på omkring 2 kilometers avstånd från Vänernhamn. På grund

härav och under hänvisning till eu av jägmästaren uppgjord tablå över det

å huvudgårdsskiftet uppskattade virkesförrådet och dess uppdelning i olika

sortiment med sina värden, hade jägmästaren ansett, att huvudgårdens

skogs- och betesmark med därå växande skog ej borde försäljas till lägre

pris än det av jägmästaren åsatta, 8,525 kronor 80 öre. Att såsom föreslagits

före lottens försäljning avverka en del av skogen för nedbringande

av köpesumman syntes jägmästaren vara för kronan föga värdigt, då

egendomens skogskapital ej vore så stort att det ens kunde fylla dess framtida

behov av virke.

Överjägmästaren har åberopat vad av jägmästaren anförts samt tillika

uttalat att, då den å egendomen befintliga ståndskogen huvudsakligen utgjordes

av grov värdefull björk och ek, de av jägmästaren beräknade värdena,

med hänsyn jämväl till det för avsättning av skog synnerligen förmånliga

läget och de till följd därav rådande höga virkespriserna i orten,

ej vore för höga. Vad förslaget om avverkning och försäljning av skog

före egendomens försäljning beträffade, ville överjägmästaren endast erinra

om riksdagens uttalande för några år sedan, att sådan försäljning ej borde

äga rum.

I skrivelse den 3 oktober 1927 har domänstyrelsen underställt förevarande

försäljningsfrågor Kungl. Maj:ts prövning och i sammanhang därmed överlämnat

till styrelsen ställda ansökningar av förbemälde Engström och

Krumlinde.

Engström har åberopat vad av honom förut anförts rörande förvärvande

av Änghagsskiftet med tillägg, att skiftet innehafts av hans fader under

omkring 40 år, samt anhållit att utan auktion få inköpa den nu till försäljning

föreslagna delen av Änghagsskiftet för det för densamma uppskattade

saluvärdet, över ansökningen hava infordrade yttranden avgivits

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

av såväl domänintendenten i länet som länsstyrelsen, vilka avstyrkt ansökningen

på grund av Engströms personliga egenskaper samt enär han av

domstol dömts till vräkning från sin förutvarande bostad. Den Engström

tillhöriga ladugården å lägenheten vore i mycket dåligt skick, varför den

borde bortföras därifrån.

Krumlinde har anhållit att få inköpa återstoden av Änghagsskiftet för

att tilläggas hans förut därifrån förvärvade bebyggda lägenhet, så att han

kunde få eget jordbruk, stort nog att föda hans familj. Ansökningen har

tillstyrkts av domänintendenten och länsstyrelsen, enär jordområdet väl

passade att tilläggas sökandens nuvarande lägenhet.

Vidare har av domänstyrelsen i förutnämnda skrivelse den 3 oktober

1927 till behandling upptagits en av Vänersnäs fattigvårdsstyrelse enligt

kommunalstämmans i Vänersnäs socken uppdrag den 5 januari 1925

gjord ansökning, att den enligt Kungl. Maj:ts brev den 8 maj 1874 till

Näs (Vänersnäs) församling upplåtna skoltomten måtte få av fattigvårdssamhället

övertagas och användas till tomtplats för ett blivande försörjningshem.

I anslutning till framställningen har församlingens kyrkostämma

beslutat överlåta ifrågavarande tomt till fattigvårdssamhället. Framställningen

har enligt avgivna yttranden lämnats utan erinran av domkapitlet

i Skara, länsstyrelsen, domänstyrelsen, kammarkollegium, och

skolöverstyrelsen, därvid dock domänstyrelsen framhållit, att avgiften för

området syntes böra regleras till bättre överensstämmelse med nuvarande

förhållanden och bestämmas förslagsvis till 25 kronor.

Sedan fattigvårdsstyrelsens nämnda ansökning på sin tid genom remiss den

14 oktober 1925 överlämnats till domänstyrelsen för förnyat utlåtande, begärde

styrelsen hos länsstyrelsen utredning, huruvida Näs församling begagnat

sig av den enligt Kungl. Maj:ts förenämnda brev medgivna upplåtelsen från

kronoegendomen av tomten i fråga och således jordavsöndringen ägt rum under

de fastställda villkoren och lägenheten tagits i besittning av församlingen,

ävensom huruvida den stadgade avgälden därför till stamhemmanets innehavare

någonsin utgått. Av den genom länsstyrelsen med anledning härav

åvägabragta utredningen, däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Linde

år 1926 upprättad karta med ägobeskrivning över området, inhämtas, att

församlingen ej begagnat sig av den medgivna upplåtelsen, enär församlingens

skolbyggnadsfråga sedermera blivit ordnad på sådant sätt, att tomten

ej behövts tagas i bruk. Jordavsöndring har därför ej ägt rum och någon

avgäld hade ej heller, såvitt församlingens räkenskaper utvisade, någonsin

utgått till stamhemmanets innehavare. Någon karta över området innehades

ej heller av församlingen. De hos egendomens arrendator förvarade

kartorna över egendomen hade icke heller lämnat någon upplysning om belägenheten

av tomtplatsen. Dennas läge vore emellertid känt och hade i

enlighet därmed upprättats förberörda karta av år 1926, mot vilken kyrkostämman

icke hade något att erinra. I överensstämmelse med tidigare beslut

tillstyrkte stämman lägenhetens ifrågasatta överlåtelse.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

121

Enär vid ovan anförda förhållanden den genom 1874 års brev medgivna

upplåtelsen torde få anses förfallen, har domänstyrelsen föranstaltat om uppskattning

och saluvärdering av området, vars upplåtande till fattigvårdssamhället

synts böra ske med full äganderätt.

Av protokollet över den sålunda anbefallda saluvärderingen, vilken ägt

rum år 1926, jämte däröver infordrade yttranden inhämtas bland annat

följande.

Uppskattningsmännen hava funnit det å Lindes karta av år 1926 upptagna

området, vilket omfattade en areal av 0.4936 hektar, synnerligen

olämpligt, då detsamma låge mitt inne i egendomens bästa betesmark och

skulle mycket försvåra densammas utnyttjande samt bestode dels av hagmark,

dels av gammal nu till bete använd åker och dels av en äldre nu

obebyggd tomtplats. Uppskattningsmännen hava i stället anvisat två andra

områden av egendomen såsom lämpliga för ändamålet, därav det ena, angivet

såsom alternativ C, omfattar å Lindes karta av år 1918 över egendomen

delar av ägofigurerna nr 10—12 och 132 samt ägofiguren nr 13 med

en areal av 0.542 hektar, därav 0.4i hektar åker och 0.132 hektar strandremsa,

samt begränsas i norr av den nyanlagda allmänna vägen Munkesten—Vänersnäs,

i väster av ägofiguren nr 14 och i sydost av sjön Dettern.

Över detta område har t. f. distriktslantmätaren Å. Jernström år 1927 upprättat

särskild karta, som i 2 exemplar bifogats handlingarna. Området

har saluvärderats till 394 kronor 88 öre. Fattigvårdsstyrelsen har, sedan

statens fattigvårdskonsulent efter besök på stället förklarat nämnda område

lämpligt för det ändamål, som därmed avsåges, tillstyrkt, att området

måtte få med full äganderätt försäljas till fattigvårdssamhället enligt den

gjorda värderingen.

Vederbörande lantmätare har framhållit, att det vore av vikt för lägenhetens

rätta utnyttjande att erhålla utfartsväg över ägofiguren nr 14 till

den å kartan med nr 133 betecknade vägen.

Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget om upplåtelse av ifrågavarande med

litt. C betecknade område.

Domänstyrelsen biträder det väckta förslaget om försäljning till Vänersnäs

fattigvårdssamhälle av nu ifrågasatta område mot en köpeskilling, uppgående

till 395 kronor.

Beträffande egendomen i övrigt har styrelsen ansett, att goda skäl förebragts

för dess försäljning i två lotter på sätt förut föreslagits, och har

styrelsen icke haft något att erinra mot det Änghagsskifteslotten åsatta

saluvärdet. Vidkommande saluvärdet för huvudlotten har styrelsen, med

avseende å vad därom i ärendet förekommit, framhållit att, då en blivande

köpare vid hushållning med egendomens växande skog hade att ställa sig

gällande skogsvårdslags föreskrifter till efterrättelse, han sålunda icke torde

omedelbart efter tillträde av egendomen kunna genom realisation av virkeskapitalet

tillgodogöra sig kontanta medel, motsvarande de värden, vederbörande

skogsstatstjänstemän åsatt den växande skogen. På grund härav

anser styrelsen, att egendomens försäljningsvärde av skogsstatstjänstemännen

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

överskattats, och finner styrelsen ifrågavarande värde skäligen böra beräknas

till 22,000 kronor.

I fråga om sättet för försäljningen av de särskilda lotterna anser styrelsen,

att Änghagsskiftet bör försäljas enligt gällande bestämmelser för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt för

förbemälde Krumlinde, och att huvudlotten såsom uppskattningsmännen förordat

bör försäljas å offentlig auktion.

Sedermera har kronoegendomens arrendator And. Olsson i skrivelse den

10 december 1927 hos Kungl. Maj:t anhållit, att egendomen måtte till

honom upplåtas med åborätt eller, om detta ej kunde bifallas, att egendomen

måtte säljas till honom att betalas på sätt liknande det, som tilllämpades

vid återbetalning av erhållet egnahemslån.

Efter remiss har domänstyrelsen, med överlämnande av yttranden från

domänintendenten samt protokoll vid av styrelsen föranstaltad uppskattningsförrättning

för upprättande av förslag till upplåtande under åborätt

av huvudgården å ifrågavarande egendom ävensom utlåtande från länsstyrelsen,

den 17 februari 1928 avgivit eget utlåtande i ärendet.

Av nämnda förrättningsinstrument inhämtas, att Olsson, vilken anses

såsom mindre bemedlad, fyller villkoren för att bliva antagen såsom åbo.

Egendomens storlek och beskaffenhet gjorde att lån för densammas övertagande

ej torde kunna erhållas ur egnahemslånefonden. Enligt av Olsson

lämnade uppgifter kunde egendomen ej brukas utan stadigvarande anlitande

av lejd arbetskraft. Uppskattningsmännen hava därför ansett, att

egendomen jämlikt därutinnan gällande bestämmelser ej kunde upplåtas

under åborätt, därför densamma ej heller vore lämplig, utan borde egendomen

försäljas på motsvarande villkor, som gälla för egnahemsupplåtelser

med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn. Skulle upplåtelse under

å,borätt ändock ske, borde avgäldstiden bestämmas till 20 år med rätt för

åbon att därefter lösa egendomen. Såsom avgäld föreslås 35 hektoliter

spannmål, en tredjedel råg och två tredjedelar korn, att lösas efter markegångstaxa

litt. C, motsvarande 549 kronor 50 öre. Änghagsskiftet borde

ej medfölja vid en eventuell upplåtelse.

Domänintendenten har föreslagit att huvudgården, för vilken Änghagsskiftet

vore obehövligt, måtte försäljas å egnahemsvillkor för 22,000

kronor med hembudsrätt för Olsson.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot den verkställda

åborättsvärderingen och uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen anser i likhet med uppskattningsmännen upplåtelse av

egendomen med åborätt ej kunna förekomma. Vad ansökningen i övrigt

angår förordades visserligen Olsson på grund av god skötsel av egendomen

till erhållande av optionsrätt vid förnyad utarrendering därav.

Olsson hade däremot ej vidtagit sådana åtgärder eller personligen nedlagt

kostnader å vare sig egendomens åbyggnader eller jord, att för

honom, som ej innehaft arrendet längre än från 1921, borde ifrågakomma

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

123

företrädesrätt vid försäljningen. På grund härav kunde styrelsen ej förorda

ansökningen i vare sig det ena eller andra avseendet utan vidhölle styrelsen

sitt förut avgivna förslag rörande egendomens försäljning,

Det skulle här anmärkas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 17 februari

1928 medgivit, att till Vänersnäs fattigvårdssamhälle finge i viss ordning

försäljas ifrågavarande å t. f. distriktslantmätaren Jernströms år 1927 upprättade

karta angivna område om 0.5 4 2 hektar.

Domänstyrelsens förslag rörande upplåtelse av ifrågavarande del av Änghagsskiftet

samt av huvudgården synes mig böra godkännas. Vad särskilt

angår det genom 1874 års brev till Vänersnäs församling upplåtna markområdet

lärer, i överensstämmelse med de i ärendet lämnade upplysningarna,

församlingens rätt därtill hava förfallit. För undvikande av varje olägenhet

för kronan bör emellertid förbehåll göras, att sagda område försäljes med

den rätt kronan må äga därtill.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att, sedan kronoegendom 1/2 mantal Hallby nr 4 Storegården

i Vänersnäs socken av Skaraborgs län blivit

genom lantmäteriförrättning uppdelad i lotter i anslutning

till vad domänstyrelsen förordat,

dels det område om 3.3 0 2 hektar av Änghagsskiftet,

som å dåvarande lantmäteriauskultanten Lindes

år 1918 upprättade karta över egendomen omfattar ägofigurerna

nr 135, 137—148 och 150—158 må försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med hembudsrätt för

O. J. Krumlinde,

dels ock egendomen i övrigt med undantag jämväl

av förut försålda delen av Änghagsskiftet må försäljas

å offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874

stadgade villkor till den högstbjudande med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1929 samt med den rätt

till ifrågavarande genom Kungl. Maj:ts brev den 8 maj

1874 upplåtna område, som må tillkomma kronan.

48:o.

Kronoegendomen 3/8 mantal Håvmanstorp nr 1 i Lyrestads socken av

Skaraborgs län är utarrenderad för tiden från den 14 mars 1912 till den

14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 425 kronor.

I en 1926 till domänstyrelsen inkommen ansökning har arrendatorn av

egendomen, C. F. Kjellanders stärbhus, anhållit, att egendomens ekonomihus

måtte ombyggas.

Departements
chefen.

Håvmanstorp

nr 1 i Skaraborgs

län.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Mai ds proposition Nr 210.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka till följd av berörda ansökning

under 1926 besiktigat egendomen, hava, då det för kronan icke kunde

vara ekonomiskt att låta nybygga egendomen, föreslagit, att denna, som

icke lämpligen kunde uppdelas i mindre brukningsenheter, måtte försäljas

i en lott vid utgången av arrendeperioden den 14 mars 1932 eller tidigare

efter överenskommelse med arrendatorn.

Med anledning härav har domänstyrelsen föranstaltat om uppskattning

för försäljning av egendomen i en lott. Av instrument häröver med tillhörande

handlingar, däribland en av A. L. Rosell 1837 upprättad, av

förste lantmätaren A. H. öhrwall 1908 justerad karta med beskrivning

över egendomen, inhämtas bland-annat följande.

Egendomen, som är belägen 3.5 kilometer från Lyrestads station, 6 kilometer

från Hagstorps kanalstation och 21 kilometer från Mariestad, har en

areal av 69.0279 hektar, därav 16.9582 hektar åker och tomt, 4.4235 hektar

äng, 46.4150 hektar skogs- och betesmark samt 1.2312 hektar impediment.

Åkern utgöres delvis av lera och lermylla, delvis och till större delen av

lerblandad sandmylla på ler- och sandbotten av medelgod beskaffenhet och

i behov av täckdikning.

Egendomens taxeringsvärde utgör för jordbruksfastigheten 12,000 kronor

och för skogen och skogsmarken 9,300 kronor.

Samtliga åbyggnader utom brygghuset behöva nybyggas, därav ladugård,

stall och bärgningshus omedelbart, boningshus och arbetarbostad om 10 år,

varvid dock stommen till boningshuset beräknats kunna användas. Nybyggnaderna

beräknas draga en kostnad av 12,000 å 16,000 kronor utom nödigt

virke å rot å egendomens skog.

Egendomen äger andel i Östra Stöpens häradsallmänning med en årlig

utdelning av cirka 8 kronor per år.

Egendomens saluvärde har uppskattats till 44,000 kronor, därav 160 kronor

för kapitaliserat värde av andel i häradsallmänning och 27,500 kronor

för skogsmark och skog. Arrendevärdet har uppskattats till 720 kronor.

En intressent i C. F. Kjellanders stärbhus, Ragnar Kjellander, som de

senare åren skött egendomen, har anhållit att få köpa egendomen. C. E.

Kjellander och stärbhuset efter denne hava innehaft egendomen i sammanlagt

32 år. Uppskattning smännen hava tillstyrkt Ragnar Kjellanders ansökning

att få förvärva egendomen, då han på ett synnerligen förtjänstfullt

sätt vårdat densamma samt om honom lämnats goda vitsord.

Över jägmästaren har anfört att, med hänsyn till utmarkens relativt ringa

ytvidd och då denna ej angränsade annan kronan tillhörig egendom, ur

skogsväsendets synpunkt ej funnes skäl bibehålla egendomen. Värdena å

såväl utmark som ståndskog vore emellertid för låga och borde betydligt

höjas.

I eu sedermera ingiven skrift har förenämnde Ragnar Kjellander med

anledning av vad överjägmästaren anfört framhållit, att på grund av skogens

delvis mindre goda beskaffenhet redan det för skogen och skogsmarken

beräknade värdet 27,500 kronor vore högt; och har Kjellander anhållit, att

de beslutande myndigheterna måtte taga hänsyn härtill och till de dryga

kostnader, ett uppbyggande av egendomen komme att draga, så att möjlighet

bereddes honom att snarast inköpa egendomen.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

125

Länsstyrelsen, som ej haft något att erinra mot värderingen, har tillstyrkt

uppskattningsmännens förslag.

I skrivelse den 11 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen finner intet vara att erinra mot förslaget

om egendomens försäljning och att förenämnde Ragnar Kjellander

därvid tillerkännes förköpsrätt. Värdet å avrösningsjord och ståndskog

har styrelsen ansett skäligen kunna upptagas till 34,339 kronor. Saluvärdet

å egendomen i sin helhet komme härigenom att uppgå till 50,800

kronor.

Av skäl som myndigheterna anfört anser även jag lämpligast, att egen- Departementsdomen

försäljes. chefen.

Såsom ovan berörts understiger egendomens arrendeavgäld under nu

löpande arrendeperiod 600 kronor, och skulle Kungl. Maj:t vid sådant

förhållande kunna utan riksdagens hörande besluta om egendomens försäljning.

För medgivande av hembudsrätt åt Ragnar Kjellander vid upplåtelsen

torde emellertid riksdagens medverkan vara erforderlig.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3/g mantal Håvmanstorp nr 1 i

Lyrestads socken av Skaraborgs län må försäljas

antingen till Ragnar Kjellander för en köpeskilling

av 50,800 kronor samt under villkor i övrigt, att egendomen

må med äganderätt tillträdas den 14 mars 1929,

därvid nu gällande arrendekontrakt angående egendomen

skall upphöra att gälla, om egendomens arrendator,

C. F. Kjellanders stärbhus, sådant medgiver,

eller eljest vid arrendeperiodens utgång den 14 mars

1932, att egendomen försäljes i det skick, den vid tillträdet

befinnes, att köpeskillingen skall erläggas med

en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars

varje av nästpåföljande fem år, att köpeskillingen

skall inbetalas till länsstyrelsen i länet, att köpebrev

skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen

erlagts och köparens skuldförbindelse å

återstoden därav avlämnats, att egendomen skall i

jordeboken upptagas under titeln allmänt frälse, att

köparen skall ansvara för alla å egendomen efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder, samt att

köparen skall ensam vidkännas alla med lagfart å

fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

kostnaderna för inteckning i egendomen till säkerhet

för berörda skuldförbindelse,

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Sunnerby nr 2

Kronogården

i Skaraborgs

län.

eller, därest bemälde Ragnar Kjellander icke begagnar

sig av medgivandet att förvärva egendomen, å

offentlig auktion till den högstbjudande under de i

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt

för köparen den 14 mars 1932.

49:o.

Kronoegendomen 3/4 mantal Sunnerby nr 2 Kronogården i Kållandsö eller

Otterstads socken av Skaraborgs län är, med undantag av det enligt Kungl.

Majrts brev den 11 mars 1921 från egendomen försålda utskiftet Lilla Nolåsen

samt egendomens utmark, utarrenderad till den 14 mars 1929 mot årligt

arrende av 1,350 kronor.

Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av lantmäteriauskultanten

Gunnar Linde 1919 upprättad karta över egendomen med beskrivning,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 27 kilometer från Lidköping, har en areal av

88.097 hektar, därav 32.844 hektar åker, 26.872 hektar ängs- och hagmark

samt 28.3 81 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden består av lerblandad sandmylla och lermylla å sandbotten i

god hävd men i behov av avdikning.

Jordbruksdelens taxeringsvärde är 27,900 kronor.

Inom de närmaste tio åren behöva nybyggas stall, ladugård, brygghus och

magasin vid huvudgården samt boningshus och ladugård vid torpet Skateberg

under egendomen för en beräknad kostnad av omkring 16,000 kronor

förutom fritt virke. Boningshusen vid huvudgården och vid ett annat å

egendomen befintligt torp, Ödegårdskrok, äro äldre men hava ansetts kunna

användas tills vidare.

Med hänsyn till det förestående nybyggnadsbehovet hava upp skattning smännen

föreslagit försäljning av egendomens jordbruk i tre delar, huvudgården

och de två torpen. Största delen av ängs- och hagmarken samt

avrösningsjorden borde bibehållas och förvaltas tillsammans med Läckö

kungsgårds intilliggande skogsmark. Huvudgårdens arrendator, som innehaft

arrendet i 7 år, har hemställt, att på de villkor som gälla för egnahemslägenheter

få inköpa huvudgården. Jämväl torpens innehavare hava ingivit

ansökningar att få förvärva av dem brukad jord, därvid innehavaren av det

ena torpet uppgivit, att han innehaft detsamma från den 14 mars 1923. Då

sökandena vore skötsamma och om dem lämnats goda vitsord, hava ansökningarna

tillstyrkts av uppskattningsmännen. Salulotterna äro utmärkta å

förberörda karta och hava tilldelats följande arealer och saluvärden:

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

127

Areal hektar

Saluvärde kronor

Beteckning å

kartan

Ägofigurer

tomt och

åker

äng samt

odlings- och

hagmark

avrös-

nings-

jord

summa

hektar

summa

därav för

växande

skog

Litt. A (huvud- gården)

av 4, av 5, 6—163

24.0CB

12.8 0

36.428

21,900: —

1,580: 7 8

Litt. C (torpet

Skateberg)

av 169, 170—186,

av 187, 188 b, av

205, 206—219, av

220, av 227

4.546

0.817

2.6

7.468

6,040: —

1,102: 4 2

Litt. D (torpet

Ödegårdskrok)

164—168, av 169,

av 187, 188 a, 189

—204, av 205, av

220, 221-226,

av 227

4.2 8 5

0.198

2.6

7.028

6,720: —

632: 4 0

Arrendevärdet för hela jordbruksegendomen har uppskattats till 1,470

kronor.

Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget; och borde i enlighet med vad överlantmätaren

i ärendet föreslagit lotterna litt. C och D beredas utfartsväg

över lotten litt A., vilket kunde föranleda någon mindre jämkning i de

arealer, som för lotterna upptagits i uppskattningsinstrumentet.

Jämväl överjägmästaren har biträtt försäljningsförslaget.

Kronojordstyckningssakkunniga, som besiktigat egendomen under år 1926,

hava föreslagit försäljning i anslutning till föreliggande förslag av ovanberörda

tre lotter.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 23 december 1927 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning, har likaledes biträtt det uppgjorda förslaget till

egendomens disposition samt vidare anfört följande.

Huvudgårdslotten hade synts styrelsen väl stor att upplåtas som egnahemslägenhet.

Enligt handlingarna borde, om egendomen upplätes på förnyat

arrende, arrendatorn tillerkännas optionsrätt, enär han innehaft egendomen

i sju år och därunder reparerat boningshus, nybyggt svinhus samt sökt

sätta de förfallna husen i skick och väl skött jorden. I anslutning till de

synpunkter, som av kronojordstyckningssakkunniga i utlåtande den 30

december 1926 och av styrelsen i skrivelse den 28 januari 1927 uttalats

beträffande frågan om förköpsrätt vid kronojords försäljning (återgivet å sid.

6 och 7 i prop. nr 166 år 1926) hade styrelsen funnit i detta ärende föreliggande

omständigheter knappast motivera ett medgivande av hembudsrätt

vid försäljningen av huvudgården. Styrelsen finge hemställa, att denna lott

utbjödes å offentlig auktion. Lotterna litt. C och D borde försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahem slägenheter från kronoegendomar,

varvid länsstyrelsen hade att pröva, huruvida innehavarna jämlikt

sagda grunder vore berättigade till hembud vid upplåtelserna. Egendomen

i övrigt borde förvaltas som kronopark.

Vid den avstyckningsförrättning, som komme att hållas å egendomen för

lotternas skiljande från varandra, torde komma att tillses, att lotterna

erhölle erforderliga utfartsvägar.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Tun nr 2

Sa en i

Skaraborgs

län.

128 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.''

Jag biträder försäljningsförslaget sådant detsamma av domänstyrelsen förordats.

Till frågan om dispositionen efter den 14 mars 1929 av den i kronans

ägo kvarvarande delen av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagens

beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 3/i mantal Sunnerby nr 2

Kronogården i Kållandsö eller Otterstads socken av

Skaraborgs län blivit fördelad i fyra lotter, bestående

av förberörda lotterna litt. A, C och D samt egendomen

i övrigt, lotterna litt. A, C och D må var för sig försäljas,

lotten litt. A å offentlig auktion till den högstbjudande

enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med

tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929, samt

lotterna litt. C och D enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

50:o.

Förra landsfiskalsbostället */g mantal Tun nr 2 Hagen i Tuns socken av

Skaraborgs län indrogs till statsverket den 14 mars 1927 och är nu utarrenderat

till den 14 mars 1929 mot ett årligt arrende av 1,500 kronor.

Under 1927 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över denna förrättning och övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Linde 1927 upprättad karta

över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Tuns järnvägsstation och

14 kilometer från Grästorps köping, har en areal av 69.701 hektar, därav

66.68 6 hektar tomt och åker samt 3.015 hektar annan mark.

Åkerjorden utgöres huvudsakligen av lermylla å lerbotten och till någon

mindre del av sandmylla å grusbotten, allt av medelgod beskaffenhet men

i dålig gödselkraft, svagt brukad och dåligt avdikad.

Egendomen har ett taxeringsvärde av 37,800 kronor.

Å egendomen finnas två backstugor tillhöriga Bertil Johansson och Johan

Johansson.

Egendomen har andel i den 24 kilometer från hemskiftet belägna Toremosse

om 0.5 61 hektar strö och bränntorv, vilken emellertid är vattendränkt och

ej kan utnyttjas.

Manbyggnaden är äldre och sliten men anses liksom källaren kunna tillsvidare

användas. Övriga hus äro gamla, otidsenliga, hårt slitna samt skadade

av mask och röta och behöva snarast ombyggas, särskilt som de äro

mycket otillräckliga för behovet. Vid laga av- och tillträdessyn å egendomen

den 14 mars 1927 har föreslagits inlösen åt kronan av följande arrendatorn

tillhöriga hus, nämligen tillbyggnad till boningshus för 250 kronor och

vagnslider för 1,000 kronor. Inlösas dessa hus, behöva vid egendomen sna
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition Nr 210.

129

rnst nybyggas stall, ladugård, loge, lador, svinhus, magasin, vedbod och

brygghus, vilket ansetts draga en kostnad av omkring 28,800 kronor. Niimnda

byggnadsarbeten liksom kommande utgifter för egendomens täckdikning

göra, att egendomen under eu läng följd av år icke kan tänkas lämna någon

inkomst, vadan uppskattning smännen ansett lämpligast, att den försåldes i

nuvarande skick i två lotter, därav en obebyggd. Ytterligare uppdelning

bär ej ansetts böra ifrågakomma, då svårighet förefunnes att å trakten försälja

obebyggd jord. Lotterna borde utbjudas som egnahemslägenheter och

någon upplåtelse under åborätt har ej ansetts lämplig. Egendomens nuvarande

arrendator, Oscar Karlson, som den 14 mars 1929 innehaft egendomen

under sex år, därav två år såsom arrendator under domänstyrelsen,

har anmält sig som köpare av egendomens bebyggda del. Uppskattningsmännen

hava, då Karlsson visat sig vara en synnerligen arbetsam

och duglig jordbrukare, som på ett erkännansvärt sätt sökt hävda den tidigare

mycket försummade gården, tillstyrkt arrendatorns ansökning härutinnan.

En broder till arrendatorn, Gustav Karlson, som varit arrendatorn behjälplig

vid hans arbeten å gården, har anhållit att få köpa egendomens obebyggda

del. Då om Gustav Karlson lämnats mycket goda vitsord, hava uppskattningsmännen

jämväl tillstyrkt denna ansökning, därvid tillika framhållits,

att Karlson förklarat sig vilja övertaga lotten såsom jordbruksegnahemslägenhet

och ej under åborätt.

Arrendatorn äger icke optionsrätt vid en eventuell förnyad utarrendering

av egendomen.

Lotterna hava saluvärderats till:

den bebyggda delen, omfattande ägofigurerna å kartan 31—53, 85—106

och 115—133 med en areal av 34.203 hektar, därav 32.30 7 hektar tomt och

och åker och l.»06 hektar annan mark, 25,700 kronor, samt

den obebyggda delen, omfattande ägofigurerna å kartan 1—30, 54—84

och 107—114 med en areal av 35.4os hektar, därav 34.2»9 hektar åker och

1.2 0 9 hektar annan mark, 19,670 kronor.

För upplåtelse av den obebyggda lotten såsom åbolägenhet hava uppskattningsmännen

föreslagit en avgäldstid av 20 år med en avgiild av 737 kronor

90 öre, motsvarande enligt medelmarkegångspris för åren 1918—1927 värdet

av 47 hektoliter spannmål, 73 rilfi och 2/, korn. Åbon borde vid första

avgäldstidens slut få lösa lotten.

Länsstyrelsen ävensom kronojordstyckningssakkunniga hava icke funnit

anledning till erinran mot förslaget till egendomens disposition.

I skrivelse den 27 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Jämväl styrelsen biträder förslaget om egendomens

försäljning i förberörda två lotter. Vad den ifrågasatta förköpsrätten för

bröderna Karlson beträffar, förelåge, framhåller styrelsen, icke här sådana

skäl, som ansetts böra fordras för medgivande av sådan rätt (jmf. prop.

166/1927 sid. 6 och 7). Enligt vad styrelsen inhämtat, vore det brödernas

avsikt att tillsvidare bruka egendomen tillsammans för att så småningom

övertaga var sin brukningsdel. Risk hade ansetts förefinnas, att vid ett

auktionsförfarande egendomen komme att inropas av angränsande storjordbruk.

Med hänsyn härtill och då värderingen för den såväl med avseende

å jord som byggnader dåliga egendomen vore fullt godtagbar, hade styrelsen

icke velat motsätta sig, att förköpsrätt medgåves vid försäljningen.

Ttihang till riksdagens protokoll 1928. I sand. 177 hd fl. (Nr 210.) å

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

I saluvärdet för den bebyggda delen inginge icke värdet av arrendatorn

tillhöriga, vid synen 1927 till inlösen för 1,250 kronor ifrågasatta byggnader.

Med hänsyn till vad i ärendet upplysts vill även jag förorda avyttring

av egendomen, därvid hembud å de olika styckningslotterna torde jämlikt

förslaget medgivas bröderna Karlson.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1/i mantal Tun nr 2 Hagen

i Tuns socken av Skaraborgs län blivit fördelad i förberörda

två lotter, desamma må försäljas

antingen vad angår den bebyggda lotten till egendomens

arrendator, Oscar Karlson, och den obebyggda

lotten till Gustav Karlson för köpeskillingar av respektive

25,700 kronor och 19,670 kronor att erläggas med en

sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel

den 14 mars varje av nästföljande fem år samt

under villkor dels beträffande den bebyggda lotten, att

förenämnda Bertil Johansson och Johan Johansson skola

äga under sin livstid kvarbo i av dem nu disponerade

backstugor och nyttja tomten däromkring mot en årlig

avgäld av 10 kronor för vardera lägenheten, dels ock

beträffande envar av försäljningslotterna att lotten försäljes

i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att

köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet,

som har att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen

erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden därav

avlämnats, å lotten utfärda köpebrev, att lotten skall i

jordeboken upptagas under titel allmänt frälse, att köparen

skall svara för de å egendomen för tiden efter

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att

köparen skall ensam vidkännas alla med lotternas skiljande

från varandra, lagfart å fånget och andra med

köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning

i lotten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest medgivandena att förvärva lotterna icke

begagnas, var för sig å offentlig auktion till den högstbjudande

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor med tillträdes rätt för köpare den 14 mars 1929

och med ovannämnda förbehåll i avseende å de båda

backstugulägenheterna å den bebyggda lotten.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Mnj:ts proposition Nr 210.

131

51 :o.

Kronoegendomen Va mantal Ostorp nr 1, >/8 mantal östorp nr 5 Lilla

Backen och 1/l mantal öxenåna nr 2 eller Ostorp Nolgården i Vinköls socken

av Skaraborgs län är med undantag av viss, den angränsande kronoparken

Furubacken tillagd del utarrenderad till den 14 mars 1929 mot ett årligt

arrende av 2,400 kronor.

Å egendomen bar under år 1926 hållits uppskattningsförrättning. Av

instrument däröver och övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist år 1918 över egendomen upprättad

karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Skara stad, innehåller en

areal av 170.171 hektar, därav 67.yy2 hektar åker och tomt, 6.613 hektar

äng,

rösningsjorden äro områdena, ägofigurerna nr 327 och 359 å kartan, om 41.28

hektar lagda till ovannämnda kronopark. Enligt Kungl. Maj:ts brev

den 18 juni 1926 har egendomens arrendator medgivits för egendomen deltaga

i Dräglans dikningsföretag och söka odlingslån för företagets utförande.

Egendomen, som taxeringsvärderats till 69,800 kronor, har åsatts ett

arrendevärde av 2,600 kronor.

Uppskatt ning smännen hava i likhet med kronojordstyckningssakkunniga,

vilka 1926 besiktigat egendomen, ansett, att egendomen med sina spridda

ägor och olämpliga figur borde styckas och försäljas, särskilt som nybyggnad

av ladugård med lador snart förestode, vartill komme att en del framställningar

ingått om förvärv av jord från egendomen.

Det i anledning härav uppgjorda försäljningsförslaget omfattar följande

lotter:

Litt. A. Huvudgården, omfattande å kartan ägofigurerna nr 1-192 och

360 med en areal av 62.13 9 hektar, därav 29 307 hektar åker och tomt,

5.82 1 hektar äng, 26.ros hektar avrösningsjord och O.403 hektar impediment,

samt saluvärderad till 56,200 kronor, därav 28,804 kronor och 62 öre

för skogsmark och växande skog.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt ansökning av egendomens arrendator

Emil Pettersson, som sedan 1914 innehaft egendomen och väl brukat den,

att få inköpa denna lott.

Litt. B. Ängeberg, bebyggd med bemälde Pettersson tillhörig stuga och

ladugård samt en del andra uthus tillhöriga Karl Ask och omfattande å

kartan ägofigurerna nr 258, 259, av 279, 280, av 281, 282—286, av 287,

288—322 a, 326 a samt av 327. Arealen utgör 12.os hektar, därav 7.259 hektar

åker och tomt, 0.35 hektar äng, 4.3 4 8 hektar avrösningsjord och 0.123 hektar

impediment. Ägolotten har saluvärderats till 6,370 kronor, därav 666

kronor 4 öre för skogsmark och växande skog.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt, att nuvarande innehavaren av

lägenheten Ängeberg, Einar Ask, som är son till Karl Ask, måtte i anledning

av därom gjord ansökan få inköpa lotten litt. B. Enligt meddelande

under hand från domänintendenten är avsett, att Einar Ask skall övertaga

såväl arrendatorns som faderns hus å lägenheten.

Ostorp nr 1

m. fl fastigheter

i Skaraborgs

län.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Litt. C. Kartåsen, bebyggd med stuga och ladugård, tillhöriga egendomens

arrendator, samt svinhus och hönshus, tillhöriga Karl Stark. Området omfattar

å kartan ägoligurerna nr 328—349 och av 358, med en areal av

6.394 hektar, därav 4.nsi hektar tomt och åker, 0.U4 hektar ängsmark,

1.5ii hektar avrösningsjord och O.oss hektar impediment, samt med ett

saluvärde av 3,360 kronor, därav 304 kronor och 76 öre för skogsmark och

växande skog.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt av förbemälde Karl Starks son

Yngve Stark gjord ansökning att få inköpa lägenheten, som nu brukas av

honom och med vilken är avsedd att förenas av hans fader ägande jord

intill lägenheten, som därigenom skulle bliva så stor, att därå kunde födas

en familj.

Enligt från domänintendenten under hand inhämtad upplysning innehåller

nämnda jord 4 å 5 hektar, och är Yngve Stark ej villig inköpa nuvarande

arrendatorns hus å lägenheten.

Litt. D. Obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 193, av 194,

av 198, av 239, av 263, av 264, 265—278, av 279, av 281, av 287, med

en areal av 4.553 hektar, därav 4.245 hektar åker och 0.308 hektar äng,

samt med ett saluvärde av 3,350 kronor.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt av innehavaren av lägenheten Syltberget

under kronoegendomen Syltan, S. J. Ekström, gjord ansökning att få

förvärva denna lott för att tilläggas lägenheten Syltberget (jfr punkt 52 här

nedan).

Litt. E. Obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 193, av 194,

195—197, av 198, 199, av 239, 240, 241, 246—257, 260—262, av 263 och av

264, med en areal av 15.102 hektar, därav 12.904 hektar åker, 2.11 y hektar

avrösningsjord och O.079 hektar impediment, samt med ett saluvärde av

9,680 kronor, därav 469 kronor 60 öre för skogsmark och växande skog.

Spekulant har angivit sig. Hemmasonen David Jakobsson har nämligen

anhållit att få köpa cirka 12.5 hektar åkerjord av egendomen för att där

skapa sig ett hem. Ansökningen har tillstyrkts.

Litt. F. Bostadstomt, belägen invid landsvägen, omfattande å kartan

ägofigurerna nr 241 a—245, med en areal av I.253 hektar, därav O.796 hektar

åker, O.041 hektar äng och 0.4 16 hektar avrösningsjord, samt med ett

saluvärde av 640 kronor.

Denna tomt har utlagts med anledning av en av smeden S. J. Svensson

gjord framställning att få förvärva tomt härstädes för uppförande av smedja.

Ansökningen har tillstyrkts.

Litt. G. Obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr 213—237, med

en areal av 5.795 hektar, därav 5.499 hektar åker samt O.29S hektar avrösningsjord

och impediment, samt med ett saluvärde av 3,850 kronor.

Rickard Karlsson, som äger mindre jordbruk intill egendomen, har ansökt

att för utökande därav få inköpa denna lott, vilket tillstyrkts.

Litt. H, som, bebyggd med en lada tillhörig egendomens arrendator, omfattar

å kartan ägofigurerna nr 200—212 med en areal av 4.3 7 9 hektar,

därav 2.182 hektar åker, 0.265 hektar äng, 1.822 hektar avrösningsjord och

O.u hektar impediment, samt med ett saluvärde av 1,940 kronor, varav

494 kronor 19 öre för skogsmark och växande skog.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt ansökning från Edvin Pettersson att

av enahanda skäl som förbemälda Karlsson få förvärva lotten litt H.

Litt. K, obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr 350—357, med

en areal av O.441 hektar, därav 0.419 hektar åker och O.022 hektar äng,

samt med ett saluvärde av 275 kronor.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kanyl. Majrts proposition Nr 210.

Kristina Jakobsson, som sedan år 1875 innehaft ifrågavarande område

och äger bostadshus å egen intilliggande mark, bar anhållit att få inköpa

området, vilket tillstyrkts.

Återstående delar av egendomen, bestående av ägofiguren nr 359 samt

större delen av ägofigurerna nr 327 och 358 eller den del av ägofiguren nr

327, vars norra gräns å kartan angivits med streckad blyertslinje, och den del

av ägofiguren nr 358, vars södra gräns å kartan angivits på samma sätt,

med en areal av sammanlagt 57.30 hektar hava ansetts lämpligen böra tilldelas

Furubackens kronopark.

Emot ovanberörda förslag har varken över jägmästaren eller länsstyrelsen

haft något att erinra.

Domänstyrelsen, som med skrivelse den 21 januari 1928 underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning, har därvid tillstyrkt det föx-eliggande förslaget

till egendomens disposition. Styrelsen har emellertid vid granskning

av de uppskattade saluvärdena funnit värdena å skogsmark och växande

skog skäligen böra upptagas för lotten litt. A till 22,692 kronor 12 öre,

för litt. B till 631 kronor 4 öre, för litt. C till 289 kronor 76 öre, för litt.

E till 444 kronor 60 öre och för litt. H. till 469 kronor 19 öre. I följd

härav borde saluvärdena för nämnda lotter i deras helhet nedsättas för litt.

A till 50,100 kronor, för litt. B till 6,335 kronor, för litt. C till 3,345 kronor,

för litt. E till 9,655 kronor och för litt. H till 1,915 kronor. Vid försäljningen

borde de egendomens arrendator tillhöriga hus å lotterna undantagas.

Hembudsrätt till inköp syntes böra tillkomma egendomens arrendator

till lotten litt. A, Einar Ask till lotten litt B, Yngve Stark till lotten litt.

C, S. J. Ekström till lotten litt. D, Rickard Karlsson till lotten litt. G,

Edvin Pettersson till lotten litt. H och Kristina Jakobson till lotten litt. K.

För egen del finner jag icke anledning till erinran mot domänstyrelsens

förevarande förslag, som tillkommit efter tillstyrkan av bland andra vederbörande

uppskattningsmän samt kronojordstyckningssakkunniga.

Beträffande förslaget att vissa återstående delar av kronoegendomen tilldelas

Furubackens kronopark torde beslut böra fattas, sedan riksdagens beslut

i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

a) att från kronoegendomen V2 mantal östorp nr 1,

7» mantal östorp nr 5 Lilla Backen och 74 mantal

Öxenåna nr 2 eller östorp Nolgård i Vinköls socken

av Skaraborgs län ovanberörda lotterna litt B, C, D, E,

F, G, H och K må försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter med hembudsrätt

på sätt ovan föreslagits beträffande lotterna litt.

B, C, D, G, H och K,

b) att egendomen i övrigt — med undantag jämväl

av kronoparken Furubacken redan tillhörande ägofiguren

nr 359 och del av ägofiguren nr 327 samt den del

Departements
chefen.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Syltan nr 1

i Skaraborgs

län.

av ägofiguren nr 358, som är avsedd att tilläggas

kronoparken — eller den med litt. A betecknade egendomens

huvudgård må försäljas

antingen till egendomens arrendator, Emil Pettersson,

mot en köpeskilling av 50,100 kronor att erläggas med

en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en

sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år

samt under villkor i övrigt, att egendomen säljes i det

skick, den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen

skall erläggas till länsstyrelsen i länet, som har att,

så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts

och köparens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats,

å egendomen utfärdade köpebrev, att egendomen

skall i jordeboken upptagas under titel allmänt

frälse, att köparen skall svara för de å lotten för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder

ävensom för annuiteterna å det egendomen påvilande

odlingslånet, samt att köparen skall ensam vidkännas

alla med lagfart å fånget och andra med köpet förenade

utgifter ävensom kostnaderna för inteckning i egendomen

till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest förbemälde Pettersson ej begagnar sig

av medgivandet att förvärva styckningslotten i fråga, å

offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor till den högstbjudande med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1929,

med förbehåll beträffande samtliga försäljningar att

andra än kronan tillhöriga hus ej ingå i försäljningen.

52:o.

Kronoegendomen 1/2 mantal Syltan nr 1 i Vinköls socken av Skaraborgs

län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 700

kronor.

Under år 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av

instrumentet häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Tor Hjertquist år 1918 upprättad karta över egendomen med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Skara stad, har en areal

av 59.3 5 6 hektar, därav 22.4 4 hektar åker och tomt, 0.3 8 4 hektar äng,

36.118 hektar avrösningsjord och 0.414 hektar impediment, vartill kommer

andel i Vinköls socken odelade torvmosse, som är så avlägset belägen och

vattensjuk, att den ej utnyttjas.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition Nr 210. 135

Egendomens åbyggnader äro i någorlunda gott skick och för egendomens

behov tillräckliga, men i händelse av förnyad utarrendering erfordras nybyggnad

av vissa ekonomihus för en beräknad kostnad av 4,300 kronor.

Egendomen, som taxeringsvärderats till 17,900 kronor, bar åsatts ett

arrendevärde av 750 kronor.

Enligt beslut don 18 juni 1926 har egendomens nuvarande arrendator

medgivits tillstånd att söka odlingslån för egendomen i Ilräglans dikningsföretag

av 1926.

Uppskattning smännen hava, då egendomen saknar större utvecklingsmöjligheter,

ansett, att densamma lämpligen bör försäljas med undantag av

den del, som ä kartan är betecknad med ägoliguren nr 109 om

vilken är belägen intill Furubackens kronopark och därmed förenad.

Den till försäljning föreslagna delen har ansetts för ändamålet böra uppdelas

i två lotter. Av dessa omfattar den ena lotten, betecknad litt. A.,

å kartan ägofigurerna nr 1—82, av 95, 96 — 105, av 106, av 107 och 108.

Den andra lotten, betecknad litt. B, Syltberget, upptager ägofigurerna nr

83 — 94, av 95, av 106 och av 107. Lotterna hava en areal, lotten litt. A

av 30.039 hektar, därav 21.035 hektar åker och tomt, 0.384 hektar äng,

8.595 hektar avrösningsjord och O.025 hektar impediment samt lotten litt. B

av 2.85 hektar, därav 1.387 hektar åker och tomt samt 1.463 hektar avrösningsjord.

Vid arealberäkningen hava de å kartan angivna vägarna, omfattande

ägofigurerna nr 110 och 111, icke medtagits.

Lotterna hava saluvärderats, litt. A till 20.900 kronor, därav 3,610 kronor

13 öre för skogsmark och växande skog, och litt. B Syltberget, till 1,150

kronor, därav 174 kronor 10 öre för skogsmark och växande skog. Med

sistnämnda lott har ansetts böra förenas lotten litt. D av angränsande

kronoegendomen V, mantal Östorp nr 1, vilken styckningslott innehåller 4.553

hektar, därav 4.2 4 5 hektar åker och 0.3o 8 hektar avrösningsjord, med ett

saluvärde av 3,350 kronor.

Egendomens nuvarande arrendator, C. G. Svantesson, som i 38 år brukat

egendomen och där uppfört manbyggnad och ladugård mot ersättning av

kronan samt väl hävdat jorden, har emellertid allenast varit subarrendator

och först 1925 fått arrendet å sig överlåtet, varför han vid förnyad utarrendering

ej lagligen äger optionsrätt. Svantesson har anmält sig som

köpare av lotten litt. A, och har innehavaren av lägenheten Syltberget,

S. J. Ekström, vilken äger därå befintliga byggnader, anmält sig som

köpare av lägenheten med därtill föreslagna tillägg från kronoegendomen

Östorp. Uppskattningsmännen hava förordat hembudsrätt vid försäljning

för såväl Svantesson som Ekström.

Länsstyrelsen och över jägmästaren i västra distriktet hava icke haft

något att erinra mot uppskattningsmännens förslag, liksom ej heller kronojordstyckningssakkunniga,

vilka besiktigat egendomen.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 21 januari 1928 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har biträtt försäljningsförslaget,

dock att styrelsen ansett, att det uppskattade värdet av skogsmark och

växande skog å huvudlotten litt. A bör nedsättas till 3,026 kronor 38

öre och saluvärdet för lotten i följd härav minskas till i avrundat belopp

20,300 kronor. Beträffande den del av kronoegendomen östorp, som avses

att förenas med lägenheten Syltberget, har styrelsen åberopat sin samma

dag avlåtna skrivelse angående disposition av sistnämnda kronoegendom.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl, Maj:ts proposition Nr 210.

Departements
chefen.

Under tillstyrkande av domänstyrelsens förevarande förslag och med

erinran att, enligt vad jag under punkt 51 ifrågasatt, litt. D av egendomen

östorp skulle tilläggas nu ifrågavarande lägenhet Syltberget, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen ''/s mantal Syltan nr 1

i Vinköls socken av Skaraborgs län blivit genom

vederbörlig lantmäteriförrättning delad i tre lotter i

huvudsaklig överensstämmelse med uppskattningsmännens

förslag, omfattande en det med Furubackens

kronopark förenade området, en lägenheten Syltberget

och den tredje egendomen i övrigt eller huvudgården,

sistnämnda två lotter må var för sig försäljas,

a) lägenheten Syltberget enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt till inköp för förbemälde

S. J. Ekström; samt

b) egendomen i övrigt eller huvudgården,

antingen till C. G. Svantesson mot en köpeskilling

av 20,300 kronor att erläggas med en sjättedel vid

tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14

mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i

övrigt, att egendomen säljes i det skick, den vid tillträdet

befinnes, att köpeskillingen skall erläggas till

länsstyrelsen i länet, som har att, så snart första

sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens

skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, å egendomen

utfärdade köpebrev, att egendomen skall i jordeboken

upptagas under titel allmänt frälse, att köparen

skall svara för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder, ävensom

för annuiteterna å det egendomen påvilade odlingslånet,

samt att köparen skall ensam vidkännas alla

med lagfart å fånget och andra med köpet förenade

utgifter ävensom kostnaderna för inteckning i lotten

till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

eller, därest Svantesson icke begagnar sig av medgivandet

att förvärva huvudgårdslotten, å offentlig auktion

till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj

1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köpare den

14 mars 1929 och med skyldighet för honom att ansvara

för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen

belöpande annuiteter å det egendomen påvilande

odlingslånet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ku it yl. .Miij: fn proposition Ni 210.

Vil

53:o.

Kronoegendomen 3/i mantal Dalen nr 1 i Agnetorps socken av Skaraborgs

län har varit utarrenderad för tiden 14 mars 1907 — 14 mars 1927

mot årligt arrende av 1,000 kronor och är nu upplåten till den 14 mars

1928, varvid betingats en avgäld av 1,100 kronor. Domänstyrelsen har anmodat

vederbörande länsstyrelse ombesörja utarrendering av egendomen

under ett år från sistnämnda dag.

Under 1926 och 1927 hava uppskattningsförrättningar hållits å egendomen,

och har egendomen under 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren

Seth Lindström 1925 upprättad karta över egendomen med beskrivning,

inhämtas hland annat:

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Tidaholm, består av hemskifte

och ett 500 meter därifrån beläget utskifte samt innehåller 164.6 5

hektar, därav 47.7 8 2 hektar tomt och åker, 12.7 25 hektar äng, 102.6 3 8 hektar

skogsmark och 1.5 o5 hektar impediment.

Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet men mycket svårbrukad och har

branta och dåliga vägar.

Byggnaderna hava ansetts med nödigt underhåll kunna användas i minst

tio år. Manbyggnaden är äldre men bibehållen; ladugården är genom felkonstruktion

ej stark.

Egendomen har andel i Hökensås häradsallmänning med en årlig utdelning

av omkring 60 kronor.

Ä ägorna finnes lägenheten Ängaberget, bebyggd med innehavaren Karl

Thunander tillhörig fallfärdig stuga, vilken ansetts böra nödtorftigt underhållas

av innehavaren och efter dennes död ovillkorligen snarast bortföras.

Kronojordstyckningssakkunniga hava med hänsyn till byggnadernas och

jordens beskaffenhet ansett sig icke kunna tillråda uppdelning av egendomen

i mindre jordbruk; och hava de sakkunniga, .då kronan knappast kunde

hava intresse av att behålla ifrågavarande avlägset belägna egendom med dess

svårbrukade jord, föreslagit, att inägorna med tilldelning av betesmark och

skog i erforderlig utsträckning måtte försäljas i en lott, varvid den huvudsakliga

delen av utmarken lämpligen borde tilläggas kronoparken Järnåsen.

Vid 1927 års förrättning hava upp skattning smännen uppgjort alternativa

förslag till egendomens disposition. Enligt det ena förslaget skulle den till

försäljning ifrågasatta delen av egendomen omfatta det å kartan med litt.

A utmärkta område, vilket jämlikt en av distriktslantmätaren E. O. Janson

den 15 november 1927 upprättad beskrivning innehåller 90.264 hektar, därav

47.478 hektar tomt och åker, 12.653 hektar äng, 28.628 hektar avrösningsjord

och 1.505 hektar impediment. Området har saluvärderats till 45,320

kronor, därav 13,449 kronor 83 öre för äng och avrösningsjord med växande

skog samt 1,200 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning. Enligt det

andra förslaget skulle försäljningslotten utökas med det å kartan med litt.

C utmärkta området om 9.a 6 hektar avrösningsjord, vilket med växande

skog uppskattats till 2,866 kronor 11 öre. Hela saluvärdet för lotten litt.

A + C har beräknats till 48,690 kronor, därav 500 kronor för det särskilda

ökade värde, som uppkomme för lotten litt. A, om lotten litt. C tillädes.

Dalen nr 1

i Skaraborgs

län.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Uppskattningsmännen hava framhållit, att lotten litt. C till stor del bestode

av f. d. torpjord, som igenlagts till bete, och att skogen därå vore av

sämre beskaffenhet och ej sluten (endast omkring 47 kubikmeter per hektar).

Den magra gårdens styrka vore dess beten. Då lotten litt C innehölle

egendomens bästa betesmark med jämn och god tillgång på vatten och denna

mark efter kultur borde kunna lämna en mycket god avkastning, ansåge

uppskattningsmännen det vara ekonomiskt riktigt, att området bibehölles

och förbättrades som betesmark i stället för att skogsodlas. Uppskattningsmännen

hava därför förordat försäljning av lotten litt. A med utökning av

lotten litt. C, förutan vilken lotten litt. A förlorade i värde och bleve mindre

bärkraftig. — Den återstående delen av egendomen borde bibehållas av

kronan.

Såsom spekulant å jordbrukslotten har anmält sig Martin Andersson, son

till nuvarande arrendatorn. Då Andersson biträtt vid skötseln av egendomen

alltsedan fadern 1919 övertog arrendet samt visat sig vara en arbetsam

och duglig jordbrukare, väl van vid den tungskötta gården, hava uppskattningsmännen

tillstyrkt ansökningen. — Vid 1926 års förrättning har

optionsrätt tillstyrkts för arrendatorn vid egendomens upplåtelse å förnyat

arrende.

Jägmästaren har föreslagit, att lotten litt. C måtte bibehållas i kronans

ägo, varigenom bättre ägofigurer erhölles för båda ägolotterna samt 5—400

meters kortare rågångar uppkomme för hägnadsunderhåll.

Vederbörande överlantmätare, som på anmodan av länsstyrelsen avgivit

yttrande rörande lämpligaste sättet för avskiljande av den till försäljning

föreslagna delen av egendomen, har därvid i huvudsak anfört följande:

Då egendomen bestode av två skiften, gällde beträffande denna den i 19

kap. 11 § lagen om delning av jord å landet den 18 juni 1926 (nr 326)

förekommande bestämmelsen att till fastighet, som bildades genom avstyckning,

må läggas högst tre skiften. De delar av egendomen, som avsåges

att behållas av kronan, omfattade fyra skiften. Med hänsyn härtill borde

den till försäljning ifrågasatta lotten avstyckas, varigenom egendomen efter

avstyckningen komme att omfatta de fyra skogsskiftena.

Med erinran om de i 19 kap. jorddelningslagen, enkannerligen dess tredje

paragraf, förefintliga stadganden till förhindrande av att genom avstyckning

tillkomme fastighet, som med hänsyn till förhållandena kunde antagas icke

lämpligen kunna användas såsom fastighet för sig på varaktig sätt för det

med styckningen avsedda ändamål, har överlantmätaren framhållit, att enligt

hans förmenande den blivande jordbrukslotten mer än väl behövde det

av uppskattningsmännen föreslagna tillägget av egendomens skog, lotten

litt. C, och att det i allt fall vore tvivelaktigt, om jordbrukslotten även

efter denna tillökning erhållit tillräckligt med skog. Egendomen syntes

vara en sådan för länets skogsbygd typisk jordbruksfastighet, som tarvade

stor tillgång till skogsmark för att ägaren skulle kunna erhålla utkomstmöjligheter

vid denna. Hänsynen härtill borde komma i främsta rummet,

när det gällde att bestämma den föreslagna jordbrukslottens ägovälde.

Länsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot värderingen, har tillstyrkt

uppskattningsmännens förslag.

Över jägmästaren har framhållit bland annat följande.

Utmarken till 1 mantal Järnåsen nr 1, som angränsade nu förevarande

egendom, förvaltades som kronopark och innehölle enligt handlingarna en

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj :ts proposition Nr 210.

ytvid av endast 103.2 hektar, därav 76.15 hektar skogsproduktiv mark, fördelad

på fyra från varandra av utmarken till kronoegendomen Dalen skilda

skiften. För erhållande av bättre ägoligur och ökad ytvidd åt den obetydliga

lcronoparken vore det av största vikt, att så stor del som möjligt av

utmarken till Dalen förenades med kronoparken. Utmarkslotten litt. C borde

därför i enlighet med jägmästarens förslag bibehållas i kronans ägo. Även

utan detta utmarksskifte syntes jordbrukslottens behov av såväl skogs- som

betesmark vara synnerligen väl tillgodosett, då 28.6 2» hektar avrösningsjord

och 12.653 hektar, som i uppskattningsmännens instrument upptagits såsom

äng men enligt instrumentet över skogsvärderingen utgjordes av hagmark,

alJtså tillsammans 41.2 81 hektar skogs- och betesmark med ej mindre än

2,307.52 kubikmeter virke skulle medfölja jordbrukslotten. Därest det

med anledning av vad överlantmätaren anfört skulle anses önskvärt, att

skogen avstyckades och hemmanet kornme att bestå av jordbrukslotten —

vilket måste anses lämpligast —, borde detta kunna ske på det sätt, att utmarkslotterna

litt. B 2 och C å kartan sammanbundes genom att gränsen

mellan dem och lotten litt. A droges ungefär så som å kartan med en

streckad blyertslinje angivits. Därigenom skulle blott tre utmarksskiften

uppkomma och hindret för deras avstyckning från hemmanet undanröjas.

Domänstyrelsen, som med skrivelse den 24 februari 1928 underställt

ärendet Kungl. Majrts prövning, har biträtt uppskattningsmännens av

överlantmätaren förordade förslag, enligt vilket huvudgårdslotten skulle

omfatta de å kartan med litt. A och C utmärkta områdena. I fråga om

den av Martin Andersson, son till nuvarande arrendatorn, gjorda ansökningen

att utan konkurrens få förvärva huvudgårdslotten har styrelsen i

anslutning till de synpunkter, som av kronojordstyckningssakkunniga i

utlåtande den 30 december 1926 och av styrelsen i skrivelse den 28 januari

1927 uttalats beträffande frågan om förköpsrätt vid kronojords försäljning

(återgivet å sid. 6 och 7 i prop. 166 år 1927), icke funnit sådana

förutsättningar föreligga, att hemhudsrätt borde medgivas vare sig egendomens

arrendator eller dennes son. Huvudgårdslotten borde därför utbjudas

å offentlig auktion. Egendomen i övrigt torde böra förenas med

kronoparken Järnåsen.

Med hänsyn till den av uppskattningsmännen i ärendet förebragta ut- UepartemenUredningen

och på de skäl, överlantmätaren anfört, tillstyrker även jag do- chetenmänstyrelsens

förslag att lotten litt. C tillägges lotten litt. A och samtidigt

med denna försäljes. Vid bifall härtill förutsättes framdeles Kungl. Maj:ts

förordnande, att egendomen i övrigt skall förenas med kronoparken Järnåsen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 3/t mantal Dalen nr 1 i

Agnetorps socken av Skaraborgs län blivit fördelad i

två lotter, av vilka en skall omfatta de å en av distriktlantmätaren

Seth Lindström 1925 upprättad karta

över egendomen med litt. A och C utmärkta områdena

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 210.

Munstorp

nr 1 i Skaraborgs

län.

och den andra lotten egendomen i övrigt, lotten litt.

A + C må å offentlig auktion till den högstbjudande

med tillträdesrätt den 14 mars 1929 försäljas under de

i hrevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med förbehåll

om rätt för Karl Thunander att under sin livstid

avgiftsfritt hava sin stuga kvarstående å lägenheten

Ängaberget och bebo densamma.

54:o

Kronoegendomen Munstorp, bestående av, förutom huvudgärden 1 mantal

Munstorp nr 1, bland annat hemmanen ’/« mantal Gammalskog nr 1,

V« mantal Kulla nr 1, l/s mantal Kvarnen nr 1 och ‘A mantal Ängen nr 1

i Skånings-Åsaka socken samt V» mantal Krogstorp nr 1 och V« mantal

Falkenberg nr 1 i Istrums socken, allt av Skaraborgs län, har utarrenderats

för tiden till den 14 mars 1927. Av nämnda hemman linge de lem förstnämnda

enligt medgivande, som genom arrendekontraktet lämnats arrendatorn,

brukas såsom utgårdar mot vissa fastställda avgälder. Hemmanet

Falkenberg var jämte egendomen underlydande torpen Lilleskog och

Junta samt egendomens utmark undanlaget från arrendeupplåtelsen och

ställt under skogsstatens lörvaltning, dock med arrendatorn förbehållen

rätt till husbehovsvirke och bete. Årliga arrendet utgjorde 9,000 kronor,

därav 3,730 kronor belöpte på utgårdarna. Arrendekontraktet om egendomen

har sedermera förlängts att gälla till den 14 mars 1928, dock med

nedsättning av arrendeavgälden till 6,000 kronor, och har domänstyrelsen

föranstaltat om egendomens skötsel och vård under ytterligare ett år till

den 14 mars 1929. Hemmanet Falkenberg är utarrenderat såsom skogstorp

till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av 900 kronor från den 14

mars 1926.

Enligt instrumentet över en under år 1925 förrättad uppskattning för

förnyad utarrendering av egendomen inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen 10 kilometer från Skara stad och 3 kilometer

från Bråneke hållplats och innehåller i sin helhet en sammanlagd areal

av 787.051 hektar, därav 341.905 hektar tomt och åker, 96.75 hektar hagmark,

339.905 hektar skogsmark och 8.491 hektar impediment. Avsöndringar från

egendomen ansågos ej lämpliga, och ansökningar därom hade ej inkommit.

Egendomen vore delaktig i vattenavledningsföretaget Lycke, Munstorp,

Kanåker, Viglunda med flera i Istrums med flera socknar. Uppskattningsmännen

föreslogo förnyad utarrendering av egendomen, fortfarande

med undantag av utmarken jämte hemmanet Falkenberg samt förenämnda

torp, och åsatte egendomen ett arrendevärde av 8,700 kronor, därav

i arrenden för förenämnda utgårdar beräknats 4,100 kronor. Taxeringsvärdet

för jordbruksfastigheten å egendomens huvudgård utgjorde 116,600

kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

K un yl. Maj: In proposition Nr 210.

141

Länsstyrelsen lmde icke någon erinran mot förslaget, varemot överjägmästaren

ifrågasatte, huruvida ej de egendomen underlydande arrende

gårdarna Oammalskog, Kulla, Kvarnen, Lillängen (Ängen) och Krogs

torp lämpligen borde frånskiljas egendomen, då de voro av huvudgårdens

arrendator särskilt utarrenderade.

I amedning härav uppdrog domänstyrelsen i skrivelse den 24 april 1926

åt länsstyrelsen i länet att låta genom vederbörande uppskattningsmän utreda,

om icke lämpligen någon eller några av de egendomen underlydande

gårdarna kunde helt eller delvis frånsäljas egendomen.

Av den utredning, som i följd härav verkställts och som innefattas i ett

den 14 juni 1926 dagtecknat instrument över en år 1926 hållen förnyad uppskattningsförrättning

å egendomen med tillhörande handlingar, däribland

en av extra lantmätaren E. O. Janson är 1915 över egendomen upprättad

karta med beskrivning samt av distriktslantmätaren Tor Hjertquist 1926

lämnade arealuppgifter till förslag lör styckning av egendomen, inhämtas

bland annat följande.

Med avseende å vad av över jägmästaren ifrågasatts om försäljning av

vissa delar av egendomen hade uppskattning smännen, då det torde vara

svårt, så som Munstorps skogsmark vore belägen, att däromkring linna

tillräcklig arbets- och körkraft för skogens skötsel, ansett, att ett hemman

och två torp fortfarande borde kvarbliva under skogsstaten men att

övriga av överjägmästaren omnämnda arrendegårdar såsom ej på något

sätt nödiga för huvudgården och dess skötsel vore lämpliga att försäljas

till egna jordbruk. IJärvid vore dock för vinnande av lämpliga gränser

för den del av huvudgården, som klarbleve i kronans ägo, försäljning av

hemmanet Falkenberg, som vore beläget i en utkant av egendomen, att förorda

framför försälning av hemmanet Gammalskog, som låge inuti ägofiguren,

och vilket således i stället för Falkenberg borde jämte torpen

Lilleskog och Junta ställas under skogsstatens vård.

Beträffande de sålunda av uppskattningsmännen till försäljning förordade

hemmanen hava uppskattningsmännen antecknat bland annat

följande.

Samtliga hemman vore bebyggda med kronan tillhöriga hus, för behovet

tillräckliga, dock saknades vid några av utgårdarna vissa uthus.

Åkerjorden utgjordes vid Falkenberg av fastjord, till stor del stenig,

och av mossjord av medelgod beskaffenhet, vid Krogstorp av sandmylla

av sämre beskaffenhet och delvis vattensjuk samt av mycket frostländ

mosse av dålig beskaffenhet, vid Lillängen av sand- och mossjord av medelgod

beskaffenhet, vid Kvarnen likaledes av sand- och mossjord, lidande

den förra av torka och mossjorden av vatten, samt vid Kulla av sandjord,

lidande dels av torka, dels av vatten. De tre sistnämnda hemmanen vore

delaktiga i pågående större dikningsföretag samt hemmanet Falkenberg

i odlingslån, som åvilade egendomen.

I anslutning till vad av uppskattningsmännen anförts hava de uppgjort

följande förslag till försäl''ning av nedannämnda hemman med å kartan

sedermera med röda linjer angivna gränser, varvid beträffande skogsoch

hagmarken upptagits den värdering, som verkställts av skogsindelningsassistenten

O. Engström, nämligen

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Falkenberg med en areal av 30.96 hektar, därav 22.78 hektar tomt och

åker, 3.86 hektar äng och betesmark och 4.32 hektar skogsmark, vilket område

saluvärderats till 23,825 kronor, varav 6,919 kronor 94 öre för växande

skog. Nuvarande arrendatorn Ernst Carlsson, som 7 år innehaft hemmanet

efter sin fader, har anmält sig såsom köpare därtill.

Krogstorp med en areal av 39.98 hektar, därav 27.065 hektar tomt och

åker, 6.955 hektar äng och betesmark samt 5.96 hektar skogsmark, vilket område

saluvärderats till 23,850 kronor, varav 6,477 kronor 74 öre för växande

skog. Nuvarande arrendatorn av hemmanet, P. J. Johanson, som, född å

gården, innehaft hemmanet över 40 år, har anmält sig såsom köpare därav.

Inom denna försäljningslott är belägen lägenheten Sandstugan, bebyggd

med innehavaren Lina Karlsson tillhörigt boningshus.

Ängen eller Lillängen med en areal av 25.60 hektar, därav 17.20 hektar

tomt och åker, 8.34 hektar äng och betesmark samt O.oo hektar skogsmark,

vilket område saluvärderats till 13,900 kronor, varav 857 kronor 67 öre för

växande skog. Nuvarande arrendatorn av hemmanet, Alfred Nord, som,

född å egendomen, innehaft arrendet i 30 år, har anmält sig såsom köpare

av hemmanet.

Kvarnen med en areal av 18.74 hektar, därav 13.983 hektar tomt och åker,

O.31 hektar äng och betesmark samt 4.447 hektar skogsmark, vilket område

saluvärderats till 11,000 kronor, varav 1,064 kronor 96 öre för växande skog.

Nuvarande arrendatorn av hemmanet, August Andersson, som, född å

hemmanet, sedan 1894 innehaft detsamma, har anmält sig såsom köpare

därav.

Kulla med en areal av 41.32 hektar, därav 25.505 hektar tomt och åker,

O.107 hektar äng och betesmark samt 15.708 hektar skogsmark, vilket område

saluvärderats till 21,800 kronor, varav 5,615 kronor 46 öre för växande

skog. Nuvarande arrendatorn av hemmanet, Gustaf Strid, som i 5 år innehaft

detsamma, bär anmält sig såsom köpare därav.

Hemmanen äro med nuvarande omfattning, som i det närmaste sammanfaller

med den föreslagna, taxeringsvärderade till: Falkenberg 19,200

kronor, Krogstorp 14,400 kronor, Ängen 14,900 kronor, Kvarnen 9,200 kronor

och Kulla 14,100 kronor.

Uppskattningsmännen hava förordat liembudsrätt vid försäljning för

respektive arrendatorer samt besittningsrätt för förbemälda Lina Karlsson

under hennes livstid till lägenheten Sandstugan å Krogstorp mot år

lig avgäld av 12 kronor.

Förberörda förslag har, såvitt angår omfattningen av de särskilda försäljningslott

er na, avfattats i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,

som avgivits av kronojordstyckningssakkunniga efter besiktning å

egendomen. De sakkunniga hava emellertid förordat försäljning jämväl

av torpet Junta med cirka 15 hektar åker och tillägg av cirka 12 hektar

skogsmark, å vilken dock, enligt vad de sakkunniga ansåge, kunde ifrågasättas,

att någon avverkning före försäljning borde äga rum för nedbringande

av köpeskillingen. Däremot hade de sakkunniga antagit, att utgården

Gammalskog och torpet Lilieskog vore erforderliga för skogsstatens behov.

Vederbörande jägmästare har framhållit, att gränserna för de områden,

som skulle säljas, ursprungligen bestämts genom överenskommelse mellan

jägmästaren och domänintendenten och att områdena sedermera enligt anvisning

av de sakkunniga utökats med vissa utmarksområden. Denna änd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

KiuujL Maj.-ts proposition Nr 210.

14:1

ring syntes emellertid jägmästaren ej lämplig, alldenstund möjligheterna

för nuvarande innehavare att lörvärva gårdarna därigenom måste anses

minskade. Vidare har jägmästaren lörmält, att han lrån skogens synpunkt

icke hade något att erinra mot ilrågavarande fastigheter lörsäljning,

dock att han i lråga om uppskattningsmännons lörslag rörande

disposition av arrendegården Gammalskog ansage sig icke kunna biträda

detsamma, då lör skogens skötsel, lör vilken Falkenberg vore obehövligt,

ej erfordrades dess ersättande på sätt uppskattningsmännen ifrågasatt

med Gammmalskog. På grund härav och då Gammalskog av uppskattningsmännen

helunnits obehövligt jämväl lör huvudgärden, lörordade jägmästaren

lörsäljning jämväl av Gammalskog med av jägmästaren med

gröna blyertslinjer å karta angivna gränser.

Med hänsyn till önskvärdheten därav att erforderlig betesmark och

ståndskog bleve tilldelad de särskilda lörsäljningslotterna, har överjägmästaren

funnit de av uppskattningsmännen löreslagna gränserna lör lotterna

vara att föredraga framiör de ursprungligen tänkta. Emellertid

har han framhållit, att försäljningslotten Lillängen bekommit allt lör

litet och därlör borde lämpligen tilldelas även östra delen av ägoiiguren

å kartan nr 107 a och möjligen även västra delen av ägoiiguren nr 150.

Vidare vore gränsen för försäljningslotten Falkenberg olämplig så till

vida, att den väster därom varande åkerjorden — vilken, i motsats till

större delen av lottens övriga av mossjord bestående åker, utgjordes av

sandjord, lämplig för odling av potatis och råg — avskilts och lagts till det

område, som skulle ställas under skogsstatens förvaltning. Sagda gräns

borde i norr och väster ändras ungeiär så, som å kartan med prickstreckade

blyertslinjer angivits. Vad anginge uppskattningsmännens lörslag om

ställande under skogsstatens förvaltning av hemmanet Gammalskog och

torpen Junta och Lilleskog har överjägmästaren i likhet med jägmästaren,

med tillstyrkande av förslaget beträffande torpen, på det kraltigaste avstyrkt

detsamma i fråga om Gammalskog, vilket ej vore erforderligt för

skogens skötsel och vars disponerande för skogslörvaltningen endast skulle

medföra olägenheter. Överjägmästaren har fördenskull hemställt, att även

Gammalskog måtte försäljas, dock med den ändring av de av jägmästaren

förordade gränserna för lotten, att hela ägofiguren nr 130, möjligen med

undantag av västra delen, som tilläventyrs borde tilläggas försäljningslotten

Lillängen, borde ingå i försäljningen.

I avgivet yttrande över vad av jägmästaren och över jägmästaren andragits

har domänintendenten anfört följande.

Intet hinder torde föreligga för brukarna att köpa av dem innehavda lotter

med den växande skog, som av uppskattningsmännen i enlighet med

de sakkunnigas förslag tilldelats dem. De av överjägmästaren föreslagna

nya gränser för försäljningslotten Falkenberg vore olämpliga, då därigenom

mindre tilltalande gräns mot den kvarvarande delen av egendomen

vunnes och då den synnerligen steniga, kuperade och i oregelbundna figurer

liggande åkermark, som härigenom skulle tilldelas försäljningslotten,

hade litet odlingsvärde och lämpligen borde skogsodlas, sedan eventuellt

därför lämpliga delar tillagts torpet Lilleskog såsom betesmark och åker.

Då såväl jägmästaren som över jägmästaren förordade försäljning av

Gammalskog, hade domänintendenten ej annat att erinra däremot, än att

figuren för den kvarvarande delen av egendomen bleve mindre tilltalande

genom försäljning och att för lotten lämpligare naturliga gränser i

öster borde tagas i vägarna nr 16(5 och SÖS i enlighet med röda prickade

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.

linjer å kartan samt delar av ägofigurerna nr 107 a och 130 tilläggas försäljningslotten

Lillängen.

Länsstyrelsen har icke haft’ något att erinra mot försäljning av lotterna

P’alkenberg, Krogstorp, Kvarnen och Kulla i enlighet med uppskattningsmännens

förslag samt tillstyrkt, att lotterna Ängen eller Lillängen samt

Gammalskog måtte försäljas med den omlattning och de gränser, som av

domänintendenten i hans sistberörda yttrande iöreslagits.

Med anledning av vad i ärendet förekommit och efter att hava hört

kronojordstyckningssakkunniga rörande lämpligheten av den ifrågasatta

utökningen av försäljningslotten Falkenberg har domänstyrelsen i skrivelse

den 23 maj 1927 föranstaltat dels om fullständig saluvärdering av

hemmanet Gammalskog med av domänintendenten tillstyrkt omfattning

och gränser, dels om omvärdering av ej mindre försäljningslotten Lillängen

efter dess tillökning på sätt av domänintendenten ilrågasatts, än

även av försäljningslotten Falkenberg med tillägg av den väster därom

varande åkerjorden med den begränsning, som överjägmästaren förordat,

dels ock om uppdragande å kartan av gränserna för samtliga försäljningslotter

och upprättande av tilliörlitlig ägobeskrivning för lotterna. Med

skrivelse den 17 januari 1928 har därefter länsstyrelsen till domänstyrelsen

överlämnat instrument över den sålunda påkallade värderingen, som

ägt rum den 8 oktober 1927. med tillhörande handlingar, däribland av

distriktslantmätaren Tor Hjertquist 1927 upprättad beskrivning över förslaget

till avstyckningen från ifrågavarande egendom av de å kartan med

nr I—VII i rött angivna lotter.

Av dessa handlingar inhämtas bland annat följande.

IV. Gammalskog har tillagts de ägor, som å kartan begränsats med röd

streckprickad linje och omfatta enligt förberörda ägobeskrivning å kartan

ägofigurerna nr av 106, av 107, av 107 a, 108—129, av 130, av 131, 132

—136, 147—165, av 166, 167—200, av 201, av 202, av 839, av 868, av 870 och

871 med en areal av 43.165 hektar, därav 24.091 hektar tomt och åker, 9.651

hektar äng och betesmark, 8.<io hektar skogsmark och O.523 hektar impediment,

vilket område saluvärderats till 26,930 kronor, varav 10,371 kronor

48 öre för växande skog. Nuvarande taxeringsvärdet för Gammalskog är

18,000 kronor.

Arrendatorn av hemmet G. R. Hjellström har anhållit att på egnahemsvillkor

få inköpa hemmanet, som av honom arrenderats sedan 1923. Försäljningslotten

är bebyggd med kronan tillhöriga hus, av vilka manbyggnad,

ladugård och svinhus äro i gott skick och tillräckliga för behovet samt övriga

hus förfallna och odugliga. Åkerjorden utgöres av sandmylla å grusbotten,

delvis stenig, och mossjord, allt av knappt medelgod beskaffenhet.

III. Ängen eller Lillängen har tillökats, så att den omfattar de ägor,

som å kartan begränsats med röd streckprickad linje och omfatta enligt

nämnda ägobeskrivning å kartan ägoiigurerna nr av 83, 84—105, av 106,

av 107, av 107 a, 987 och 988 med en areal av 27.42 hektar, därav 17.20 hektar

tomt och åker, IO.15 hektar äng och betesmark samt O.07 hektar skogsmark,

vilket område saluvärderats till 14,610 kronor, varav 1.204 kronor 8 öre för

växande skog.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition Nr 210.

145

Beträffande Falkenberg hava uppgjorts två alternativ, vilka omfatta alternativ

I, lott VJ, ungelär det område för lotten, som 1926 saluvärderats till

23,825 kronor, motsvarande ä kartan ägoligurerna inom röd streekprickad

linje nr av 387, av 388, av 38''), 3!J0, av 31)1, av 31)2, 31)3—471 (av 31)7), av 653

och av 738 med en areal av 31.499 hektar, därav 22.7GG hektar tomt och åker,

3.98a hektar äng och betesmark, 4.39 hektar skogsmark och 0.3G hektar impediment,

och alternativ 11, lotten VII, samma område, men med tillägg av den

av överjägmästaren härlör avsedda jorden, bestående av 3.852 hektar åker,

3.949 hektar äng och betesmark, 1.152 hektar skogsmark och O.191 hektar impediment.

Enligt sistberörda alternativ komme lotten att bestå av de ägor, som å

kartan begränsats vad tillägget beträffar med röd streckad linje och i övrigt

på sätt ovan angivits samt omiatta å kartan ägoligurerna nr av 363,

367, 368, av 361), 370—31)0, av 391, av 392, 393—471 (av 397), av 653 och av

738 med en areal av 40.G43 hektar, därav 26.gis hektar tomt och åker, 7.932

hektar äng och betesmark, 5.542 hektar skogsmark och O.551 hektar impediment.

Försäljningslotten enligt alternativ II har saluvärderats till 26,570

kronor, därav 8,585 kronor 13 öre för växande skog, av vilka belopp på berörda

tillägg belöper respektive 2,743 kronor 55 öre och 1,665 kronor 19 öre.

Uppskattningsmännen hava av samma skäl, som av domänintendenten i

hans ovanberörda yttrande anförts, ansett den löreslagna tillökningen av

ifrågavarande salulott olämplig och att det vore mera tilltalande, att de

härför avsedda ägorna bibehöllos åt kronan och utnyttjades såsom bete

till skogstorpet Lilleskog eller skogsodlades.

Enligt meranämnda ägobeskrivning omfatta övriga till försäljning föreslagna

lotter följande områden, vilkas gränser å kartan likaledes äro angivna

med röda streckprickade linjer nämligen:

I. Kulla: ägoligurerna nr 1—50, av 50 a, 51—58, av 992 och av 993 med

en areal av 41.297 hektar, varav 25.505 hektar tomt och åker, O.107 hektar äng

och betesmark, 15.gs hektar skogsmark och O.005 hektar impediment.

II. Kvarnen: ägoligurerna nr 59—74, av 75, 76—82, av 83, av 991 och av

992 med en areal av 19.0G3 hektar, varav 13.983 hektar tomt och åker, O.35

hektar äng och betesmark samt 4.73 hektar skogsmark.

V. Krogstorp: ägofigurerna nr av 244, 250—284, av 285, 287—316 av

317, av 746 och av 839 med en areal av 41.420 hektar, varav 27.0G5 hektar

tomt och åker, 7.oos hektar äng och betesmark, 6.85 hektar skogsmark och

0.5 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava ansett, att de obetydliga skiljaktigheterna

mellan arealerna enligt det bevis, som legat till grund lör 1926 års värdering

av sistnämnda tre lotter och arealerna för desamma enligt ovanbcrörda

ägobeskrivning icke inverkade på de förut föreslagna saluvärdena

för samma lotter.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens senast avgivna förslag,

varemot över jägmästaren i fråga om omfattningen av salulotten Falkenberg

vidhållit, att den av honom föreslagna gränsen vore den lämpligaste.

Såsom skäl härför har åberopats, dels att enligt uppskattningsmännens

förslag gränsen mellan salulotten och den i kronans ägo bibehållna

skogen skulle gå alldeles invid salulottens tomt och blott 20 meter från

manbyggnaden, vilket syntes medföra avsevärda olägenheter för den blivande

ägaren, dels att salulotten, med den omfattning den enligt samma

förslag skulle få, skulle på sätt av över jägmästaren förut framhållits beBi

haag till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 177 höft- (Nr 210.)

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

stå av nästan uteslutande mossjord, och att det syntes vara för salulotten

synnerligen fördelaktigt att även bekomma den visserligen något torra

och stenbundna men för odling av potatis och råg tjänliga åkerjorden

väster om gården, dels ock att det ur nationalekonomisk synpunkt syntes

olämpligt att lägga ut nämnda åkerjord till skog, då dess värde såsom

åker måste anses vara mångdubbelt större än såsom skogsmark.

Med skrivelse den 9 februari 1928 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning.

För egen del finge styrelsen biträda förslaget om försäljning av lotterna

I Kulla, II Kvarnen, III Ängen eller Lillängen, IV Gammalskog, V Krogstorp

och VII Falkenberg med de områden för lotterna, som å kartan med

röda streckprickade linjer angivits och till arealerna upptagits i den av

distriktslantmätaren Hjertquist 1927 däröver upprättade beskrivning. Mot

de åsatta saluvärdena hade styrelsen ej någon annan erinran att framställa,

än att skogsvärdet å lotten Gammalskog syntes styrelsen böra nedsättas

med skäliga ansedda 1,800 kronor, i följd varav saluvärdet för

denna lott i dess helhet borde upptagas till 25,200 kronor. Med hänsyn

till lotternas storlek syntes allenast lotterna Kvarnen och Ängen vara att

hänföra till sådana lägenheter, beträffande vilka erläggande av köpeskillingen

finge ske enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar. Samtliga nuvarande innehavare av

lotterna borde få komma i åtnjutande av hembudsrätt vid försäljningen.

Med skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen överlämnat ett av

vederbörande uppskattningsmän upprättat tillägg till protokollet vid den

av dem verkställda saluvärderingen den 8 oktober 1927. I nämnda tillägg

anföra uppskattning smännen bland annat följande.

Upplåtelse under åborätt av salulotten litt. A. Falkenberg, alternativ

I och II, samt salulotten C. Gammalskog ansåges ej kunna förekomma, då

enligt § 1 av Kungl. Maj:ts förordning nr 509 av den 17 december 1926

deras storlek härför lade hinder i vägen.

Salulotten litt. D. Ängen (Lilläng) ansåges till läge och storlek kunna

vara lämplig att upplåta under åborätt, men då innehavaren, som redan

vid arrendevärderingen den 14 juni 1926 anmält sig som köpare till lotten,

efter erhållen underrättelse om villkoret för åborätts erhållande förklarat

sig önska övertaga den som jordbruksegnahemslägenhet, ville förrättningsmännen

tillstyrka denna hans ansökan och avstyrka all upplåtelse under

åborätt.

Skulle sådan upplåtelse ske, borde avgäldstiden vara 20 år med rätt för

innehavaren att efter denna tid lösa lägenheten. Den växande skogen å

lägenheten borde ej få utnyttjas annat än efter jägmästarens anvisning.

Kronans hus å lotten värderades till 5.325 kronor. Såsom avgäld föresloges

25 hektoliter spannmål, Va råg och Va korn samt 10 kilogram smör, att lösas

efter markegångstaxa litt. C. och motsvarande ett värde enligt samma

taxa för åren 1918—1927 av 436 kronor.

I anledning av vad uppskattningsmännen anfört och föreslagit i nämnda

tillägg hade domänstyrelsen intet att erinra.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition A1 r 210.

147

I en till jordbruksdepartementet den 5 januari 1!)28 inkommen skrivelse

har Elis Andersson, brorson till innehavaren av hemmanet Kvarnen, hemställt,

att hemmanet måtte till dem lorsäljas för taxeringsvärdet, 9,200

kronor, i stället för det åsatta saluvärdet. Domänstyrelsen har i likhet med

domänintendenten och länsstyrelsen ansett ansökning ej böra föranleda

någon åtgärd.

Jag biträder domänstyrelsens förslag i detta ärende och hemställer,

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen Munstorp i SkåningsÅsaka

och Istrums socknar av Skaraborgs län

dels lotterna II Kvarnen och III Ängen eller Lillängen

var för sig med ovan angivna områden och saluvärden

av respektive 11,000 och 14,610 kronor må försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar,

dels ock lotterna I Kulla, IV Gammalskog, V Krogstorp

och VII Falkenberg var för sig med ovan angivna

områden må försäljas

antingen till förbemälde arrendatorer mot nedannämnda

köpeskillingar, nämligen Kulla till Gustaf Strid

mot en köpeskilling av 21,800 kronor, Gammalskog till

G. R. Kjellström mot en köpeskilling av 25,200 kronor,

Krogstorp till P. J. Johanson mot en köpeskilling av

23,850 kronor och Falkenberg till Ernst Carlsson mot

en köpeskilling av 26,570 kronor, samtliga köpeskillingar

att erläggas med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars

1929 och med en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande

fem år samt under villkor i övrigt beträffande

var och en av lotterna, att densamma säljes i det skick,

den vid tillträdet beflnnes, att andra än fastigheten

tillhöriga hus och anläggningar ej ingå i försäljningen,

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i

länet, som har att, så snart första sjättedelen av köpeskillingen

erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden

därav avlämnats, å ägolotten utfärda köpebrev,

att ägolotten skall i jordeboken upptagas under titel

allmänt frälse, att köparen skall svara för de å ägolotten

för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera

och utskylder samt att köparen skall ensam vidkännas

alla med lagfart å fånget och övriga med köpet förenade

utgifter ävensom kostnaderna för inteckning i

vederbörande ägolott till säkerhet för respektive skuldförbindelse,

varjämte beträffande lotten Krogstorp förbemälda

Lina Karlsson förbehålles rätt att i sin livstid

Departements
chefen.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

besitta sin innehavande lägenhet mot årlig avgäld till

stamfastighetens ägare av 12 kronor samt beträffande

lotten Falkenberg köparen av lotten skall ansvara för

på densamma efter tillträdesdagen belöpande annuiteter

å det fastigheten påvilade odlingslånet,

eller, därest och i den mån omförmälda medgivande

att förvärva ägolotterna ej begagnas, efter Kungl.

Maj:ts beprövade å offentlig auktion å de i brevet den

29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för

köparen den 14 mars 1929 utom beträffande Falkenberg,

som må tillträdas först den 14 mars 1932, och med de

särskilda förbehåll och villkor, som beträffande lotterna

Krogstorp och Falkenberg ovan nämnts.

55:o

LUlehult nr i Kronoegendomen % mantal Lillehult nr 1 med lägenheten Ryningshalsen

heten Ryntvgs- och andel i lägenheten Slättekärrshalsen i Älgarås socken av Skaraborgs län

halsen och är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot årligt arrende av 1,250 kronor.

“hftfn''''slätte- Under 1926 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av in
kärrshahen

i strumentet häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

Skaiän°r9S en av distriktslantmätaren Hjalmar Siewerts år 1917 upprättad karta över

egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 36 kilometer från Mariestad och 6 kilometer

från Älgarås järnvägsstation, har en areal av 206.319 hektar, därav 44.437

hektar tomt och åker, 64.808 hektar äng, 93.636 hektar skogs- och hagmark

samt 3.43 8 hektar impediment.

Uppskattning smännen hava i anledning av därom gjord framställning

föreslagit att en med ägofigurerna nr 158—167 å förberörda karta betecknad

lägenhet (jordeboksenheten Ryningshalsen) om 1.4 5 hektar, därav 1.0 6 4

hektar åker och 0.3 8 6 hektar äng, finge försäljas till lägenhetsägaren Gustaf

Johansson, Holmkärr, vilken ägde en mindre intillgränsande lägenhet, som

dock ej kunde föda hans familj. Det till försäljning föreslagna området har

saluvärderats till 900 kronor.

Beträffande egendomen i övrigt, som ligger i flera skilda och från varandra

långt belägna skiften, hava uppskattningsmännen, ehuru ytterligare

försäljning skulle nedbringa arbetsomkostnaderna för egendomen, likväl

ansett att, då det vore mycket svårt att, särskilt under nuvarande konjunkturer,

finna köpare till de för försäljning lämpliga skiftena på grund av

dessas läge och beskaffenhet, skiftena måtte kvarbliva till egendomen, vars

uthus vore beräknade efter deras areal.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 1,170 kronor, vari ingår ett

till 40 kronor uppskattat arrendevärde för ovannämnda område.

Överlantmätaren i länet har i ärendet meddelat, att det till försäljning

föreslagna området är identiskt med jordebokslägenheten Ryningshalsen

nr 1, en äng, krono, under enskild disposition, samt att området på grund

härav ej behövde frånskiljas egendomen utan kunde försäljas såsom sagda

jordeboksenhet.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 149

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka 1926 besiktigat egendomen, hava

tillstyrkt uppskattningsmännens förslag ifråga om försäljning av lägenheten

Ryningshalsen nr 1 samt tillika föreslagit upplåtelse till en särskild

jordbrukslott av det 3 kilometer från huvudgården belägna utskiftet Nyängen,

å förberörda karta omfattande ägofigurerna nr 122—143 med en

areal av 9.396 hektar, därav 9.134 hektar åker och 0.262 hektar äng,

vilken ägolott, enligt vad sedermera under hand upplysts, av de sakkunniga

ansetts böra utbjudas å auktion. Lotten i fråga är bebyggd

med en fallfärdig lada. Härjämte hava de sakkunniga framhållit,

att den efter frånskiljandet av förstnämnda område återstående delen om

4.162 hektar av »skiftet Ryningshalsen» vore för obetydlig och av så dålig

beskaffenhet, att densamma icke lämpligen kunde utläggas till en självständig

brukningsenhet, men att densamma vid tillfälle torde kunna försäljas

till någon närboende mindre jordbrukare. Med hänsyn till att

huvudgården efter utförande av de av uppskattningsmännen föreslagna

byggnadsarbetena vore försedd med fullt tillräckliga hus, hava de sakkunniga

icke ansett sig böra ifrågasätta någon uppdelning av denna. På

grund härav hava de sakkunniga förordat, att de till frånstyckning icke

ifrågasatta delarna av egendomen skulle ånyo utarrenderas, eventuellt, om

spekulanter funnes, efter frånskiljande av området om 4.162 hektar av

»skiftet Ryningshalsen».

I anledning av den föreslagna upplåtelsen av utskiftet Nyängen har

domänstyrelsen föranstaltat om saluvärdering å detta utskifte, vilken förrättning

ägt rum 1927. Av därvid fört protokoll inhämtas, att skiftet av

uppskattningsmännen åsatts ett saluvärde av 5,140 kronor. Skulle skiftet

utarrenderas särskilt och utan hus, hava uppskattningsmännen åsatt detsamma

ett arrendevärde av 175 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot den å utskiftet verkställda

värderingen.

Domänstyrelsen, som i avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut

beträffande försäljning av områden från egendomen ombesörjt skötsel och

vård under ett år från den 14 mars 1928, har i skrivelse den 26 augusti

1927 hemställt om åtgärders vidtagande för försäljning av nämnda utskifte

ävensom lägenheten Ryningshalsen nr 1.

Genom remiss den 20 januari 1928 anbefalld att, jämlikt bestämmelserna

i § 4 av förordningen den 17 december 1926 (nr 509) angående grunder

för upplåtande från vissa kronoegendomar av jordbrukslägenheter under

åborätt enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord samt av

egnahemslägenheter, verkställa utredning, huruvida omförmälda utskiftet

Nyängen borde upplåtas såsom åbolägenhet, har domänstyrelsen med skrivelse

den 6 februari 1928 överlämnat av vederbörande domänintendent i

samråd med uppskattningsmännen verkställd sådan utredning jämte däröver

av länsstyrelsen i länet avgivet yttrande.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements
chefen.

Uppskattningsmännen hava ansett skiftet, vad storlek och läge beträffar,

lämpa sig för upplåtelse under åborätt. Då emellertid ingen i orten torde

intressera sig för sådan form av upplåtelse, utan — om spekulant verkligen

komme att uppträda — denne antagligen ville övertaga området

som jordbruksegnahemslägenhet, förorda uppskattningsmännen denna

senare form för upplåtelsen. Skulle upplåtelse under åborätt ske, borde

intet förbehåll om inlösningsrätten förekomma. Upplåtelsetiden borde bestämmas

till 20 år. Den å utägan befintliga odugliga ladan har värderats

till 70 kronor. Årliga avgälden föreslås till 10. * hektoliter spannmål,

Varav hälften råg och hälften korn, att lösas efter markegångstaxa litt. C.

Länsstyrelsen, som icke funnit något att erinra emot värderingen, har

jämväl i övrigt biträtt uppskattningsmännens yttrande i ärendet.

Ej heller domänstyrelsen har funnit anledning till erinran mot den

verkställda utredningen.

Kronojordstyckningssakkunnigas förslag rörande försäljning av viss del

om 4.162 hektar av »skiftet Ryningshalsen» torde avse motsvarande areal

av det ifrågavarande egendom tillhörande intill lägenheten Ryningshalsen

nr 1 gränsande skiftet Rönningen, vars åkerområde uppgår till 4.

hektar. Under hand har jag från domänstyrelsen inhämtat, att enligt

styrelsen från domänintendenten tillhandakommen uppgift spekulant å

nämnda område icke för närvarande funnes samt att med anledning

därav och av kostnadshänsyn ansetts böra tillsvidare anstå med uppskattningsförrättning

å området. Jämväl jag finner frågan om sistberörda

områdes försäljning icke böra nu upptagas.

Mot en försäljning av lägenheten Ryningshalsen nr 1 har jag icke något

att erinra. Vad angår utskiftet Nyängen synes mig riksdagens medgivande

böra inhämtas, att detsamma må upplåtas under åborätt i överensstämmelse

med uppskattningsmännens förslag med rätt för åbon att

inlösa fastigheten eller, därest antagligt anbud å dess övertagande under

åborätt icke avgives, försäljas å offentlig auktion.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen “Åt mantal Lillehult nr 1

med lägenheten Ryningshalsen och andel i lägenheten

Slättekärrshalsen i Älgarås socken av Skaraborgs län

må upplåtas

dels lägenheten Ryningshalsen nr 1 enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar med hembudsrätt för Gustaf Johansson,

Holmkärr,

dels ock skiftet Nyängen

antingen såsom åbolägenhet med rätt för åbon att

inlösa lägenheten jämlikt bestämmelserna i förord
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

151

ningen den 17 december 1926 (nr 509) angående grunder

för upplåtande från vissa kronoegendomar av jord.

brukslägenheter under åborätt enligt lagen om upplåtelse

under åborätt av viss jord samt av egnahemslägenheter,

eller, därest skiftet icke mot antagligt anbud kan

upplåtas såsom åbolägenhet, å offenlig auktion till den

högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874

stadgade villkor, med tillträdesrätt för köpare den 14

mars 1929 och med förbehåll att endast kronan tillhöriga

hus och anläggningar ingå i upplåtelsen.

56:o.

Genom arrendekontrakt den 19 oktober 1900 upplät domänstyrelsen under

arrende på 20 års tid från den 14 mars 1902 mot årlig avgift av 4,000

kronor den i Leksbergs socken av Skaraborgs län belägna kronoegendomen

förra landshövdingebostället Mariekolm nr 1 och 2 om 2 mantal,

även benämnd Marieholms kungsgård, jämte i Ekby och Ullervads socknar

av nämnda län belägna kungsgården tillydande lägenheter, dock med

undantag av dels den till landshövdingeresidenset hörande tomt och trädgård

samt parkanläggningen Alhagen, dels det länscellfängelset tillagda

område, dels den mark, som tagits i anspråk för Mariestad—Kinnekulles

järnväg, dels vissa jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 25 maj 1900 försålda

lägenheter, dels den till kronopark avsatta delen av egendomen med därinom

helägna torpet Bråten, dels ock det särskilt för sig till den 14 mars

1928 utarrenderade utskiftet Ullervads mad om 15.002 hektar i Ullervads

socken.

Den av domänstyrelsen utarrenderade delen av kungsgården har jämlikt

Kungl. Maj:tä brev den 6 mars 1917 överlåtits till fångvården.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 november 1923 anförde fångvårdsstyrelsen,

att enligt ett mellan styrelsen, å ena, samt drätselkammaren i

Mariestad, å andra sidan, den 1 och den 28 augusti 1923 träffat köpeavtal,

under förutsättning av Kungl. Maj:ts stadfästelse och stadsfullmäktiges

i staden godkännande, för en köpeskilling av 50,000 kronor och

på övriga i avtalet angivna villkor till staden försålts ett mot ån Tidan

gränsande område om 45.04 35 hektar av den till fångvården upplåtna

delen av kungsgården. Detta område, som å en av lantmäteriauskultanten

Carl Torbjörnsson år 1918 upprättad karta över omförmälda del av kungsgården

till sina övriga gränser utmärkts medelst en genom punkterna f,

b, c, d och e dragen röd linje, vore ej längre erforderligt för jordbruksdriftens

vid centralfängelset i Mariestad behöriga upprätthållande. Styrelsen

hemställde fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen ingå

med framställning om överlåtande till staden av ifrågavarande område

Marieholms

kungsgård i

Skaraborgs

län.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

på de angivna villkoren. Dessa villkor, som godkänts av stadsfullmäktige,

innehöllo bl. a. bestämmelser enligt § 2 angående upprättande av

stadsplan å området jämte tillhörande byggnadsbestämmelser, angående

rätt för fångvården att från stadens ledningar erhålla vatten och elektrisk

kraft och för länsresidenset att förutom vatten och elektrisk kraft erhålla

gas från nämnda ledningar, angående underhåll och begagnande av en

utmed området löpande väg samt företrädesrätt för fångvårdsstyrelsen till

arrendering av området, samt enligt § 3 att området finge, sedan avtalet

av Kungl. Maj:t godkänts och området överflyttats till Mariestad i administrativt,

judiciellt och ecklesiastikt hänseende, tillträdas den 1 därpåföljande

januari.

Genom brev den 21 mars 1924 fann Kungl. Maj:t, med hänsyn till det

otillfredsställande beloppet av den för ifrågavarande område bjudna köpeskillingen,

fångvårdsstyrelsens berörda hemställan icke föranleda någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd, varjämte och då, såsom i ärendet upplysts,

området icke längre erfordrades för fångvårdens räkning, Kungl. Maj:t

förordnade, att området skulle från och med tidpunkt, varom fångvårdsstyrelsen

ägde överenskomma med domänstyrelsen, såsom jordbruksdomän

ställas under dennas vård och förvaltning.

Sedan härefter Mariestads stadsfullmäktiges beredningsutskott, under

åberopande av vad sålunda förekommit och av ett stadsfullmäktiges protokoll

den 15 april 1924, enligt vilket utskottet lämnats förnyat uppdrag

att å stadsfullmäktiges vägnar vidare förhandla rörande eventuellt inköp

från ifrågavarande kronoegendom av förberörda område, hos domänstyrelsen

anhållit om uppgift å det försäljningspris, som styrelsen ansåge sig kunna

tillstyrka, anhöll domänstyrelsen, som fann området utan olägenhet för

egendomen kunna frånhändas densamma, i skrivelse den 16 maj 1924 om

meddelande av fångvårdsstyrelsen, huruvida och i så fall vid vilken tidpunkt

området i fråga kunde av fångvården avträdas.

Till svar härå meddelade fångvårdsstyrelsen i brev den 30 maj 1924,

att från dess sida hinder ej mötte att överenskommelse träffades om försäljning

till Mariestads stad av förberörda område med rätt för köparen

att tillträda detsamma vid sådan tidpunkt, som angåves i § 3 av förutberörda

preliminära kontrakt mellan styrelsen och Mariestads drätselkammare,

varjämte styrelsen förklarade sig förutsätta, att i avtalet komme att

införas villkor, bland annat, i huvudsaklig överensstämmelse med de i

nämnda kontrakt under § 2 intagna härovan omförmälda bestämmelser.

Domänstyrelsen föranstaltade därefter genom brev den 13 juni 1924 till

länsstyrelsen om uppskattning på stadens bekostnad av saluvärdet å förberörda

område om 45.0435 hektar utan avsende å enligt handlingarna

vid upplåtelsen ifrågasatta villkor men med hänsyn tagen till stadens

kommande användning av detsamma.

Av instrumentet över den sålunda anbefallda förrättningen, som jämte

därvid fogade handlingar — däribland förberörda av Torbjörnsson upp
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

153

rättade karta, och av byggnadsstyrelsen i omförmälda genom Kungl. Maj:ts

beslut den 21 mars 1924 avgjorda försäljningsärende avgivna yttanden

— insänts med länsstyrelsens skrivelse den 17 december 1924, inhämtas

bland annat följande.

Vid värderingen hade två alternativ framställts, benämnda A och B, av

vilka A upptager området inom förutberörda röda linje, innefattande 45.ooi

hektar, därav 26.524 hektar åker och dylikt, 18.i o hektar äng och dylikt

samt 0.3?7 hektar impediment, motsvarande å kartan ägofigurerna nr 417

—538, av 539, av 541, 541 a, 541b, 541c, 542—556, 559, av 560, 561 -564,

samt alternativ B 50.941 hektar, därav 32.206 hektar åker och dylikt, 18.358

hektar äng och dylikt samt 0.3 7 7 hektar impediment, motsvarande å kartan

nämnda ägofigurer med tillägg av ägofigurerna nr 557 och 558 samt återstående

delar av ägofigurerna nr 541 och 560.

Områdena hava saluvärderats, inberäknat 10,700 kronor för växande skog

och 2,000 kronor för åbyggnader, alternativ A till 72,000 kronor och alternativ

B till 91,000 kronor.

I yttrande av den 17 december 1924 över berörda värdering anförde

länsstyrelsen följande.

Då förrättningsmännens uppdrag innefattade allenast uppskattning av

saluvärdet å förberörda område om 45.04 3 5 hektar av egendomen och länsstyrelsen

alltjämt vidhölle sin tidigare av byggnadsstyrelsen delade uppfattning,

att från försäljningen borde undantagas sådana områden, genom vilkas

bebyggande länsresidenset Marieholm skulle i mycket hög grad förlora i

värde och trevnad, saknade länsstyrelsen anledning yttra sig angående uppskattningen

av det i alternativ B upptagna området, däri inginge hela ägofiguren

nr 557 och den närmast residenset liggande delen av ägofiguren nr

541, vilkas försäljning länsstyrelsen på förut anförda skäl ansåge sig på det

bestämdaste böra avstyrka. Beträffande försäljningen enligt alternativ A

hade länsstyrelsen intet annat att erinra, än att saluvärdet borde av angivet

skäl höjas till 73,900 kronor.

Sedan domänstyrelsen därefter i skrivelse den 29 december 1924 anmodat

länsstyrelsen att lämna staden Mariestad tillfälle att yttra sig angående

det av länsstyrelsen tillstyrkta saluvärdet för det under alternativ

A upptagna område, har länsstyrelsen med skrivelse den 22 februari 1927

överlämnat en till länsstyrelsen av stadsfullmäktiges beredningsutskott

enligt därtill erhållet bemyndigande den 27 oktober 1926 ingiven^ansökning

till Kungl. Maj:t om förvärvande för stadens räkning av ovanberörda

såsom alternativ B angivna större området. Häri har anförts

bland annat följande.

Det pris av 50,000 kronor, som åsatts det i försäljningsavtalet med fångvårdsstyrelsen

avsedda området hade bestämts med ledning av en av staden

1920 föranstaltad särskild värdering av ett något större område om cirka

51 hektar, som därvid uppskattats till cirka 73,000 kronor. Reduktionen

av detta pris till 50,000 kronor betingades dels därav, att arealen enligt

försäljningsavtalet hade minskats genom uteslutande av den för staden

värdefullaste delen av området och dels i någon mån därav, att virkesprisen

under tiden nedgått ganska avsevärt. Vid prisfrågans bedömande

borde i övrigt hänsyn tagas därtill, att områdets användande för byggnads
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

ändamål förutsatte högst betydande kostnader för nödiga broförbindelser

över ån Tidan, utläggande av nya gator samt ledningar för vatten, avlopp,

gas och elektricitet. Härtill komme, att i ett sådant samhälle som Mariestad

ovillkorligen fordrades låga tomtpriser, såvida någon mera avsevärd byggnadsverksamhet

med efterfrågan å tomter skulle kunna påräknas. Av staden

under senaste 10-årsperiod försåld tomtmark hade betingat ett medelpris av

1 krona 22 öre per kvadratmeter. Nämnda tomtpris motsvarade i verkligheten

knappast stadens kostnader för utläggandet av gator och ledningar.

Områdets rationella utnyttjande hindrades och fördyrades därtill i viss mån

därigenom, att detsamma korsades av järnväg och högspända elektriska

kraftledningar. Vid stadsplanens utläggande måste anordnas en hela området

korsande kraftledningsgata om ett tjugotal meters bredd.

Staden hade tidigare avsett att i ett sammanhang låta upprätta ny stadsplan

såväl för ett större område runt den nu bebyggda staden som för det

omhandlade nya området å Marieholm. I anseende till uppkommen tidsutdräkt

beträffande frågan om markförvärv hade det emellertid blivit nödvändigt

utarbeta ny stadsplan endast över för närvarande åtkomliga markområden.

Enligt denna nya av stadsfullmäktige godkända stadsplan förfogade

emellertid staden numera endast över ytterst obetydliga för byggnadsändamål

användbara markområden eller allenast cirka 3 hektar välbelägen

mark. Tillhandahållandet av tomtmark vore därför för närvarande

så gott som uteslutande beroende av enskilda markägare. Staden kunde

därför icke på önskvärt sätt själv befrämja behövlig byggnadsverksamhet

genom försäljning på billiga villkor av erforderlig mark. De olägenheter,

som härigenom uppstode för stadens utveckling och särskilt för vidare tillkomst

av mindre egnahemsbyggen, torde icke behöva vidare framhållas.

Härtill komme, att den nya utvidgade stadsplanen avsevärt inskränktes

därigenom att stora områden inom densamma icke kunde disponeras eller

användas för byggnadsändamål. Den av Skaraborgs och Älvsborgs län

gemensamt ägda sinnesslöanstalten Johannesberg med ett betydande område

cirka 35 hektar — hade sålunda måst till allra största delen uteslutas

ur stadsplanen, och ett större markområde — cirka 48 hektar — beläget

nordost om gamla stadsdelen och nära sjön Vänern vore på grund av sin

låglända beskaffenhet föga användbart. Nämnda tvenne områden minskade

alltså den för bostadsändamål disponibla arealen med omkring SO hektar.

Belysande för behovet av ytterligare tomtmark vore för övrigt det förhållandet,

att arealen av det inom staden bebyggda området under tjugoårsperioden

’!/19 1905—:n/\„ 1925 ökats från 48..i till 152.5 hektar. Denna

relativt snabba och betydande tillväxt kunde endast i mindre mån bero på

folkmängdens ökning under nämnda period från 4,141 till 5,900 invånare.

Den huvudsakliga anledningen måste därför hänföras till det förhållandet,

att öppet byggnadssätt allt mera kommit till användning, särskilt för så

kallade egna hem, varigenom arealbehovet per invånare givetvis bleve långt

större än tidigare.

Under dessa förhållanden hade stadsfullmäktige — ehuru med en viss

tvekan i anledning av därmed förbundna betydande framtida kostnader —

beslutat uppdraga till sitt beredningsutskott att vidare förhandla rörende

förvärv av det större området alternativt B enligt den av domänstyr< Isen

föranstaltade värderingen. En närmare undersökning hade nämligen

att ett förvärv av allenast det mindre området, alternativ A, skulle j nedföra

allt för betydande olägenheter ur stadsplanesynpunkt, varjämte områdets

lämpliga utnyttjande avsevärt försvårades och fördyrades genom olämpliga

ägoligurer och gränser.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

155

I skrivelsen den Kl juni 1924 lian domänstyrelsen till länsstyrelsen med

anhållan om ny värdering av ifrågavarande markområden, hade lämnats

särskilda direktiv för värderingens utförande. Vid värderingen skulle sålunda

icke tagas hänsyn till de vid upplåtelsen ifrågasatta villkor utan endast

till ändamålet med stadens användning av området. Då fångvårdsstyrelsen

uti skrivelsen av den 15 november 1923 gjorde framställning till Kungl.

Maj:t om områdets försäljning, anfördes därvid bland annat, att de i övrigt

av staden erbjudna förmånerna vore så betydelsefulla, att de finge anses i

nöjaktig mån förhöja den av staden erbjudna likviden. Sedan staden oavsett

nämnda särskilda förmåner numera förklarat sig godtaga den av domänstyrelsen

föranstaltade nya värderingen med dess högre pris, torde sålunda

prisfrågan icke längre böra utgöra binder för områdets försäljning. Den

enda invändning, som kvarstode mot förslagets realiserande, syntes därför

vara länsstyrelsens erinran, att Marieholmsgärdets bebyggande skulle minska

trevnaden för det å MariehoLm belägna residenset. I sådant avseende torde

dock framhållas, att uti de föreslagna köpevillkoren intagits förbehåll om,

att såväl fångvårdsstyrelsens som länsresidensets intressen borde tillgodoses

så långt lämpligen ske kunde med hänsyn till stadsplanens ändamålsenliga

anordnande. Härtill komme, att staden förbundit sig låta uppgöra stadsplan

genom av byggnadsstyrelsen godkänd, fullt kompetent stadsplanearkitekt.

Om i anslutning härtill en plantering anordnades längs Tidans strand från

residensets trädgård till järnvägen, syntes utsikten från residenset i denna

del icke böra menligt påverkas härigenom utan snarare tvärtom, och avståndet

till närmaste byggnadskvarter bleve med hänsyn till en dylik plantering

närmare 200 meter. Besidensets fribelägenhet, som å tre sidor, nämligen

mot staden, sjösidan,'' fängelsets område samt Alhagen, icke påverkades

av Marieholmsgärdets bebyggande, syntes därför icke lida något större

intrång i berörda avseende under förutsättning av en lämpligt avpassad

stadsplan.

På grund av det anförda hemställde beredningsutskottet, att Kungl. Maj:t

måtte medgiva staden Mariestad rätt att förvärva det med alternativ B uti

ovanberörda, genom domänstyrelsens försorg tillkomna värdering betecknade

området å Mariehoims kungsgård till däruti angivet pris, 91,000 kronor,

vilket område å ansökningen bifogad karta angivits genom röda begränsningslinjer

och litt. d, e, f, g, h samt att villkoren i övrigt måtte fastställas

i huvudsaklig överensstämmelse med fångvårdsstyrelsens förberörda kontrakt

med drätselkammaren, varvid dock borde iakttagas, att femte momentet uti

§ 2 angående hållandet av väg borde utgå såsom obehövligt, då fråga vore

om förvärvandet av det större området alternativ B.

Med hänsyn till i ansökningen berörda särskilda förhållanden vore det

enligt vad utskottet vidare anförde utan vidare tydligt, att staden icke

kunde påräkna någon som helst vinst genom det avsedda markförvärvet

utan fastmer hade att motse betydligt större utgifter för markförvärv och

anläggningar än som med för orten rimliga markpris kunde förväntas

bliva täckta genom tomtförsäljningar, och motiverades stadens förnyade

framställning om förvärvandet av mark från kungsgården därför uteslutande

av stadens önskan att såvitt möjligt trygga behovet av ytterligare tomtmark,

ett behov, som enligt vad visats redan nu förelåge.

Länsstyrelsen har med anledning av sistberörda framställning i skrivelse

den 22 februari 1927 anfört bland annat.

Sedan beredningsutskottet yttrat sig i ärendet utan att av dess uttalanden

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

framginge, huruvida staden fortfarande vore villig att såsom tidigare varit

ifrågasatt eventuellt förvärva allenast det mindre, med A betecknade, området

och i så fall till vilket pris, hade länsstyrelsen i skrivelse till beredningsutskottet

den 10 januari 1927 anhållit om upplysning i berörda avseende.

Till svar härå hade stadsfullmäktige, på sätt länsstyrelens skrivelse

bifogat protokollsutdrag av den 15 februari 1927 utvisade, avgivit det yttrande

i frågan att, ehuru staden ansåge priset 91,000 kronor för det större

området vara högt tilltaget, staden likväl önskade förvärva detta område,

men att, därest stadens framställning härom icke skulle vinna Kungl Maj:ts

bifall, staden önskade förvärva det mindre området för ett pris av högst

50,000 kronor. För egen del vidhölle länsstyrelsen sin förut i skrivelse

den 17 december 1924 uttalade åsikt. Men om statsmakterna med hänsyn

till i ärendet upplysta förhållanden skulle anse sig böra av välvilja mot

residensstaden tillmötesgå dess önskan att förvärva sistnämnda område för

det erbjudna beloppet 50,000 kronor, hade länsstyrelsen dock intet att erinra

däremot. Beträffande vad från stadens sida framhållits därom att vid användning

av endast det mindre området avsevärda olägenheter skulle uppkomma

beträffande, bland annat, utdragandet av ledningar för vatten, avlopp,

gas samt elektricitet, torde det kanske icke kunna förnekas, att utförandet

av dessa ledningar skulle i viss mån försvåras och ställa sig proportionsvis

dyrare inom det mindre området än om staden ägde disponera över det

störi''e enligt alternativ B. Länsstyrelsen ansåge dock, att om det skulle

befinnas nödvändigt att för utförande av sådana anläggningar, varom här

vore fråga, taga kronans angränsande mark i anspråk, några särskilda svårigheter

därför icke skulle behöva resas från kronans sida.

Efter det under hösten 1927 av domänstyrelsens dåvarande chef i närvaro

av generaldirektören för byggnadsstyrelsen överläggning i ämnet å egendomen

ägt rum med landshövdingen i länet och representanter för staden

Mariestad i syfte att söka vinna lämplig lösning av de med den ifrågasatta

markupplåtelsen till staden förknippade frågor och ytterligare förhandlingar

med stadens representanter förts, har förslag till avtal rörande upplåtelsen

uppgjorts av domänstyrelsen och staden av följande innehåll:

»Under förbehåll av statsmakternas godkännande har följande avtal träffats

mellan Kungl. domänstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena,

samt staden Mariestad, å andra sidan.

Kungl. Maj:t och kronan upplåter och försäljer härigenom till staden

Mariestad det jordområde, som å här hos bilagda utdrag av en av lantmäteriauskulanten

Carl Torbjörnsson år 1918 upprättad karta över viss

del av kronoegendomen Marieholms kungsgård nr 1 och 2 om 2 mantal i

Leksbergs socken av Skaraborgs län är begränsat av röd linje inom punkterna

f—b—c—d—e och gränsen mot staden och Tidan, dock med uteslutande

av den del av området, som därifrån avskäres genom över detsamma

nyanlagda landsvägen Stockholm—Göteborg, men med tillägg av de området

angränsade ägor, vilka i norr begränsas av en bruten blå linje inom

punkterna g—h—i—c, för en köpeskilling av etthundratusen (100,000) kronor

att vid tillträdet kontant erläggas och inbetalas till länstyrelsen i länet

samt under villkor i övrigt:

1) Genom stadens försorg och utan kostnad för Kungl. Maj:t och kronan

skall för området ifråga genom fullt kompetent stads plan earkitekt, som av

Kungl. byggnadsstyrelsen godkännes, upprättas och Kungl. Maj:ts prövning

underställas i vederbörlig ordning antaget förslag till stadsplan jämte särskilda

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

157

bestämmelser i avseende å sättet för byggnadskvarterens användiinde, därvid

Kungl. fångvårdsstyrelsens och länsresidensets intressen böra tillgodoses, sä

långt lämpligen ske kan med hänsyn till stadsplanens ändamålsenliga anordnande

samt särskilt med avseende å bestämmelserna tillses att dessa innehålla

dels, såvitt rör området väster om Västergötland—Göteborgs järnvägsområde,

förbud mot uppförande av andra slag av byggnader än för

bostads- och affärsändamål i huvudsakligen öppet byggnadssätt och till en

höjd icke överstigande två våningar samt för byggnader för allmänt ändamål,

dels, beträffande området öster om nämnda järnvägsområde, förbud

mot uppförande av anläggningar, som medföra dålig lukt eller förorena

Tidaåns vatten.

2) Staden åligger dels att medgiva fångvården rätt att erhålla vatten för

tillgodoseende av fångvårdens behov i dess bostads- och ekonomihus samt

elektrisk kraft för inre och yttre belysning och för motordrift inom Marieholms

kungsgårds ägor från stadens ledningar till för motsvararande behov

inom staden gällande normala taxor och villkor, dels ock att för all framtid

tillhandahålla länsresidenset elektriskt ljus, gas och vatten från stadens

ledningar till för bostadsfastigheter inom staden lägst gällande taxor och

villkor.

3) Därest utarrendering av vissa markområden ifrågkommer, åligger staden

att tillerkänna Kungl. fångvårdsstyrelsen företrädesrätt till arrendet på

ett år för varje gång, därvid för arrendet skall gälla lagen om nyttjanderätt

till fast egendom, såvitt ej annat överenkommes.

4) Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen lämnat medgivande till ifrågavavarande

överlåtelse till staden, åligger staden att ofördröjligen efter erhållen

del av Kungl. Majrts beslut vidtaga åtgärder för områdets överflyttande till

staden i administrativt, judiciellt och ecklesiastikt hänseende.

5) Den i nästföregående moment omförmälda inkorporering av området

med staden skall vara verkställd inom fem (5) år från dagen för Kungl.

Maj:ts beslut vid äventyr att köpet eljest förfallit.

6) Jordområdet skall tillträdas senast inom tre månader efter inkorporeringens

fastställande i då befintligt skick.

Under tiden före tillträdet skall området brukas såsom hittills, så att dess

värde icke försämras, varvid särskilt skall iakttagas, att skogsbeståndets

utsträckning och myckenhet icke förminskas i annan mån än som möjiigen

betingas med hänsyn till nödvändiga gallringar för kreatursbete.

7) I samband med förvärv av ifrågavarande område förbinder sig staden

att avstå från alla anspråk på den s. k. Ullervadsmad och att medverka

till ett slutligt ordnande av frågan om äganderätten och dispositionsrätten

till samma lägenhet.

8) Staden skall ensam vidkännas alla med områdets avskiljande, lagfart å

fånget och andra med köpet förenade utgifter.»

Enligt berörda förslag, som avser ett område något över 48 hektar, har

viss inskränkning i det av staden tidigare önskade området vidtagits med

hänsyn bland annat till länsresidensets intressen. Förslaget har den 2

december 1927 på hemställan av stadsfullmäktiges beredningsutskott antagits

av stadsfullmäktige, varefter beslutet av beredningsutskottet jämlikt

stadsfullmäktiges bemyndigande i skrivelse den 6 i sagda månad delgivits

domänstyrelsen.

Beredningsutskottet har därvid med bifogande av protokollsutdrag, innefattande

stadsfullmäktiges beslut, uttalat bland annat följande.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Enär tidigare ifrågasatta pris icke ansetts antagliga, hade stadsfullmäktige

— ehuru med stor tvekan i anledning av de betydande extra kostnader,

som områdets användande betingade — beslutat höja sitt erbjudande för det

till inköp nu föreslagna området till förenämnda belopp 100,000 kronor.

Vid prisfrågans bedömande borde, förutom vad av en i nämnda protokollsutdrag

intagen tablå framginge, jämväl beaktas, att en areal av omkring 5

hektar av området vore så pass lågt belägen — mellan 46—47 meters höjd

över havet — att en uppfyllning av marken delvis erfordrades vid användning

för byggnadsändamål. Med avseende härå erinrades, att Vänerns högvattenyta

1910 stigit till 45.6 8 meter och att vattenståndet dessutom tillfälligtvis

kunde stiga ganska betydligt vid påliggande vind samt att beredningsutskottet

med hänsyn till berörda omständigheter och de indirekta

fördelar, som från stadens sida erbjödes, såsom beträffande vissa leveranser

till länsresidenset och kungsgården m. m., förmodade, att prisfrågan ej

längre skulle lägga hinder i vägen för markförvärvet.

Det i berörda avtal avsedda jordområdet har sedermera blivit på domänstyrelsens

föranstaltande å förberörda av distriktslantmätaren J. Gordh

1927 kompletterade karta noga begränsat. Å kartan hade jämväl inlagts

den, med användande jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den 30 september

1927 av mark tillhörande kungsgården, omlagda landsvägen Stockholm—

Göteborg, som enligt förberörda avtal skall utgöra västra gränsen för området.

Enligt av Gordh den 13 januari 1928 uppgjord ägobeskrivning

över området innehåller detsamma en areal av 48.351 hektar, varav 30.281

hektar åker och dylikt; 17.613 hektar äng och dylikt samt 0.457 hektar

impediment.

Byggnadsstyrelsen och fångvårdsstyrelsen hava i var för sig avgivna

yttranden i ärendet förklarat sig icke hava något att erinra i anledning av

föreliggande försäljningsförslag.

Länsstyrelsen har anfört att, då av länsstyrelsen förut framförda önskemål

med avseende å tillgodoseende av länsresidensets berättigade intressen

vid försäljningen genom berörda förslag till avtal syntes hava blivit i

viss mån tillgodosedda och då länsstyrelsen förutsatte att bliva särskilt i

laga ordning hörd angående inkorporeringsfrågan och med hänsyn därtill

saknade anledning att nu ingå på berörda spörsmål, länsstyrelsen icke

hade annat att erinra mot de föreslagna försäljningsvillkoren, än att länsresidenset

i likhet med fångvården borde tillerkännas rätt till elektrisk

kraft jämväl för motordrift efter inom staden för motsvarande behov lägst

gällande taxor och villkor.

I skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid, med framhållande att genom

det föreliggande försäljningsförslaget frågan om kronans rätt till utskiftet

Ullervadsmad måste anses löst samt under åberopande av vad i övrigt i

ärendet förekommit, hemställt om åtgärders vidtagande för försäljning till

staden Mariestad, på de i omförmälda avtal föreslagna villkor med tillägg

på sätt av länsstyrelsen ifrågasatts samt att staden skall ansvara för på

området efter tillträdesdagen belöpande utskylder, av det i samma avtal

avsedda jordområde om 48.3 51 hektar.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

159

Mot det för slutlig lösning av förevarande fråga om markupplåtelse Departement»- till staden av domänstyrelsen med staden Mariestad träffade preliminära che/enavtal

med det tillägg, som ovan angivits, har jag icke något att erinra.

Den föreslagna köpeskillingen synes mig skälig.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att i förenämnda förslag till avtal angivna område

med en areal av 48.351 hektar må från kronoegendomen

Marieholm nr 1 och 2 om 2 mantal, även benämnd

Marieholms kungsgård, i Leksbergs m. fl. socknar

av Skaraborgs län försäljas till staden Mariestad

mot en köpeskilling av 100,0b0 kronor och på de villkor

i övrigt, som äro angivna i nämnda förslag, med tillägg

att länsresidenset tillerkännes rätt till elektrisk kraft

jämväl för motordrift efter inom staden för motsvarande

behov lägst gällande taxor och villkor samt att

staden skall ansvara för på området efter tillträdesdagen

belöpande utskylder och onera.

57:o.

Kronoegendomen 1/i mantal Bengtstorp nr 1 i Ullervads socken av Skaraborgs

län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot ett årligt arrende av

1,400 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

däröver och övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren Hjalmar Siewerts 1917 upprättad karta över

egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Bengtstorp nr

1 i Skaraborgs

län

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Mariestad och 3 kilometer

från Svanerödjans anhaltstation, innehåller en areal av 51.3 9 8 hektar, varav

33.969 hektar åker och tomt, 5.472 hektar ängs- och betesmark, 11.234

hektar skogsmark och 0.7 2 3 hektar impediment.

Åkerjorden är av knappt medelgod beskaffenhet och hävden försvarlig.

Å egendomen finnes ett torp, benämnd Liden, som är obesatt och brukas

till gården. Torpets hus äro små, gamla och så slitna, att det är omöjligt

att få personer att bebo torpet i dess nuvarande skick.

Såvida torpet säljes eller lägges under gården, kräves ingen nybyggnad

vid egendomen. Åbyggnaderna äro i allmänhet i knappt försvarligt stånd,

beroende av eftersatt underhåll under de senaste åren.

Uppskattning smännen hava ansett det vara för kronan förmånligt att

försälja egendomen i dess helhet, men då det torde vara mycket svårt att

finna köpare till dénsamma i dess nuvarande skick och under rådande konjunkturer,

hava uppskattningsmännen inskränkt sig till att föreslå försäljning

av torpet Liden, innan dess hus än mera förfallit, med ett område,

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:is proposition Nr 210.

som å kartan motsvarar ägofigurerna nr 83—108 och innehåller en areal

av 3.7 5 8 hektar, därav 1.6 7 hektar tomt och åker, 0.16 7 hektar äng, 1.6 9 8

hektar skogsmark och 0.2 2 3 hektar impediment. Torpet har åsatts ett saluvärde

av 3,000 kronor, varav 723 kronor för växande skog.

Egendomen, som är taxeringsvärderad till 27,000 kronor, har med undantag

av nämnda torp åsatts ett arrendevärde av 1,035 kronor.

Linsstyrelsen har ej haft något att erinra i anledning av uppskattningsmäntiens

förslag.

över jäg mästaren däremot har ansett, att försök borde göras att sälja

egendomen, innan ny utarrendering skedde, helst då det torde vara föga

utsikt att förhållandena vid egendomen bättrades under nuvarande arrendatorn.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besiktning 1926 å egendomen

icke funnit något att erinra mot den föreslagna upplåtelsen av torpet Liden.

På grund av boningshusets och en del av uthusens storlek torde egendomen

ej lämpligen böra uppdelas i mindre jordbruk. Däremot hava de sakkunniga,

då med hänsyn till det mindre goda skick, vari loge och ladugård

befunne sig, vilket, därest icke underhållet bättre tillgodosåges, medförde, att

behov av nybyggnad snart uppkomme, ifrågasatt, huruvida det ej vore med

statens fördel mera förenligt att jämväl huvudgården avhändes kronan.

Av instrumentet över den av år 1927 hållna saluvärdering av egendomens

huvudgård, varom domänstyrelsen med hänsyn till vad de sakkunniga framhållit,

föranstaltat, inhämtas bland annat följande.

Uppskattningsmännen hava gjort det tillägg till det 1925 uppgjorda förslaget

om försäljning av torpet Liden, att detsamma ansåges böra försäljas å

auktion. Vid uppskattningsförrättningen förelåg till prövning en ansökan

av bryggeriarbetaren Karl Bertil Hasselblad, Mariestad, vilken äger och

bebor en lägenhet öster om k ron oegendomens skogsskifte och angränsande

det område därav, som å kartan betecknats med ägofiguren nr 112, att få

inköpa sagda område. Detta vore beväxt med skog och låge högre än

nämnda lägenhet, varigenom växtligheten därå skadades. Enär Hasselblad

genom förvärvet skulle vinna en lämplig och önsklig tillökning till sin

lägenhet, hava uppskattningsmännen tillstyrkt, att det av honom avsedda

området, i handlingarna betecknat med litt. C och innehållande en areal av

I.13 hektar, måtte jämte därå växande skog för 2,500 kronor försäljas till

Hasselblad.

Vad återstoden av egendomen beträffar, hava uppskattningsmännen föreslagit,

att densamma måtte ostyckad försäljas jämte egendomens andel i

häradsallmänning. Försäljningslotten har åsatts ett saluvärde av 41,700

kronor, därav 12,500 kronor för skogsmarken med växande skog. Värdet

av skogsmarken och skogen hade av vederbörande förrättningsman uppskattats

till 15,700 kronor, men då enligt gällande skogsvårdslag egendomens

virkeskapital ej omedelbart kunde realiseras, enär skogen ännu icke vore

avverkningsmogen och framtida behov av husbehovsvirke maste tillgodoses,

hade en reducering till ovanstående belopp av 12,500 kronor ansetts vara

att tillstyrka.

Egendomens arrendator, som innehaft egendomen i 19 år, hade hos domänintendenten

muntligen anmält sig som köpare. Då han emellertid brustit i

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition Nr 210. 161

underhåll av egendomens åbyggnad och på ett mindre tillfredsställande sätt

brukat dess jord samt torde sakna ekonomisk möjlighet att inköpa och iordningsställa

egendomen, hava uppskattningsmännen tillstyrkt huvudgårdens

försäljning å auktion.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot den verkställda värderingen

och uppskattningsmännens förslag.

Vederbörande jägmästare har funnit förslaget att reducera det uppskattade

skogsvärdet riktigt, varemot över jägmästaren ställt sig tveksam därtill.

Skogsvårdslagen torde ej hindra den blivande köparen att avyttra en del

av den äldsta skogen, för vilken han sålunda erhölle fullt realisationspris,

och den återstående skogen torde genom kvantitativ och kvalitativ tillväxt

lämna tillfredsställande förräntning å det genom den ursprungliga kalkylen

framkomna värdet, så mycket mera som de upptagna å-värdena å mark och

skog måste anses vara ganska måttliga. Mot försäljning av egendomen på

sätt föreslagits har överjägmästaren icke haft något att erinra.

I skrivelse den 21 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid meddelat, att styrelsen gått i författning

om egendomens skötsel och vård under ett år till den 14 mars 1929. Styrelsen

tillstyrker, att egendomen försäljes i delar på sätt uppskattningsmännen

föreslagit. Beträffande de uppskattade saluvärdena har styrelsen ej funnit

annat att erinra, än att värdet av skogsmarken med växande skog å huvudlotten

skäligen borde utgöra i avrundat belopp 12,970 kronor, vadan saluvärdet

för lotten i dess helhet borde upptagas till 42,170 kronor. Egendomens

arrendator syntes styrelsen ej hava gjort sig förtjänt av hembud

vid försäljningen.

Med instämmande i domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. DepartementsMaj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

dels att från kronoegendomen 1/i mantal Bengtstorp

nr 1 i Ullervads socken av Skaraborgs län torpet Liden,

omfattande å kartan ägofigurerna nr 83—108, och den

med litt. C betecknade ägolotten, omfattande ägofiguren

nr 112, må var för sig försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt för Karl Bertil Hasselblad beträffande

sistnämnda ägolott,

dels ock att egendomen i övrigt må å offentlig auktion

enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor

till den högstbjudande försäljas med tillrädesrätt den

14 mars 1929.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 177 höft. (Nr 210.)

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. May.ts proposition Nr 210.

58:o.

Istram nr i Sedan den senaste 20-åriga period, för vilken kronoegendomen 1 mantal

storegård och i8trum nr l Storegård och Va mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums

LUhgård i socken av Skaraborgs län utarrenderats och därunder årliga arrendet för

Skaraborgs egendomen utgått med 1,710 kronor, jämte årligt byggnadshidrag av 170

kronor, utlöpt den 14 mars 1918, har egendomen efter nämnda dag på

grund av mellankommande omständigheter upplåtits under kortare tidsperioder,

senast för tiden den 14 mars 1928—-14 mars 1929, mot ett årligt

arrende av 1,700 kronor.

Sedan under åren 1922 och 1925 vid egendomen hållits särskilda uppskattningsförrättningar,

framlade Kungl. Maj:t i proposition den 12 februari

1926, nr 102 p. 13, förslag om försäljning av vissa områden från egendomen.

Förslaget godkändes av riksdagen (skr. nr 176), och förordnade

Kungl. Maj:t den 21 maj samma år om verkställighet av besluten.

Vid 1925 års uppskattningsförrättning ifrågasattes upplåtelse, förutom

av nämnda områden, av torpet Furumon. Enligt instrumentet över förrättningen

jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland en av

distriktslantmätaren Tor Hjertqvist åren 1920—1921 över egendomen upprättad

karta med beskrivning, omfattade nämnda torp ägofigurerna 1758—

1799 å förberörda karta med en areal av 7.9 9 hektar, därav 7.12 2 hektar

åker, och var bebyggt med kronan och egendomens arrendator tillhöriga

byggnader. Den kronan tillhöriga manbyggnaden hade kort före förrättningen

nedbrunnit.

Uppskattningsmännen ansågo det fördelaktigast för kronan, att torpet

försåldes i det skick det då befanns och uppskattade saluvärdet å torpet

till 3,650 kronor. Innehavaren av torpet, Emil Sahlqvist, förklarade sig

vid förrättningen ej vara i stånd att anskaffa byggnadskapital och därför

ej kunna uppträda som köpare till torpet. Med anledning härav hade

torpet icke tidigare föreslagits till försäljning.

I skrivelse den 3 juni 1927 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning frågan om torpets försäljning, och anför styrelsen i ämnet

bland annat följande.

Jämlikt styrelsens föreskrift den 21 augusti 1925 har arrendatorn under

år 1925 å torpet uppfört nytt boningshus i det nedbrunnas ställe med rätt

för arrendatorn att fritt förfoga över eventuellt kvarvarande materialier i

den brunna byggnaden och att uppbära dels brandskadeersättningen för

sistnämnda byggnad, 3,950 kronor, dels ock 914 kronor av brandskadeersättningen

för annan vid egendomen nedbrunnen byggnad. I skrivelse den

18 juni 1926 lät styrelsen i anledning av ansökning från torparen Sahlqvist

genom länsstyrelsen anmoda domänintendenten att vidtaga den ändring i

förut uppskattade saluvärdet å torpet, som särskilt med hänsyn till det

numera därå uppförda nya boningshuset kunde finnas erforderlig, ävensom

avfordra bemälde Sahlqvist yttrande, huruvida han vore villig inköpa torpet

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

efter det sålunda reviderade saluvärdet. Sedermera har styrelsen med länsstyrelsens

skrivelse den 19 maj 1927 emottagit dels yttrande av domänintendenten

i länet, utvisande, att han med hänsyn till torpets svaga jord,

dess bristfälliga uthus och frånvaron av beten ansett, att saluvärdet å torpet

ej kunde höjas med mer än 3,550 kronor eller till 7,200 kronor, dels förklaring

från ovannämnda Sahlqvist, att han vore villig att för det torpet

sålunda åsatta saluvärdet inköpa detsamma.

För egen del biträder domänstyrelsen det sålunda framlagda förslaget.

Styrelsen förmäler tillika, att Sahlqvist fortfarande innehar nyttjanderätten

till torpet.

Icke heller länsstyrelsen har haft något att erinra mot torpets försäljning

till Sahlqvist mot det av domänintendenten beräknade saluvärdet.

Med instämmande i myndigheternas förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpet Furumon må med det med ägofigurerna

1758—1799 å den i ärendet företedda kartan betecknade

området om 7.9 9 hektar från kronoegendomen 1

mantal Istrum nr 1 Storegård och Va mantal Istrum nr

2 Lillegård i Istrums socken av Skaraborgs län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med förbehåll

att inga andra hus å torpet än kronan tillhöriga ingå

i försäljningen samt med hembudsrätt för Emil Sahlqvist.

59:o.

Jämlikt beslut den 28 november 1924 fann Kungl. Maj:t en av stadsfullmäktige

i Skara gjord ansökning om tillstånd att åt staden inköpa den i

Skara socken belägna kronoegendomen 1/2 mantal Gällkvist nr 1 med kronolägenheten

Skara Djurgårdsäng med visst undantag icke föranleda någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade domänstyrelsen

att från och med då löpande arrendeperiods slut den 14 mars

1925 utarrendera dels för en tid av högst fem år visst närmast Skara stad

beläget område av egendomen om 5.8 hektar med undantag av i området

ingående gårdsplan avgränsad på lämpligt sätt, dels ock för en tid av högst

femton år kronoegendomen i övrigt, däri inbegripen förberörda gårdsplan.

I anledning härav har domänstyrelsen dels utarrenderat egendomen i

nämnda två lotter, senast för ett år till den 14 mars 1929 mot ett sammanlagt

årligt arrende av 2,225 kronor, dels föranstaltat om arrendeuppskattning

å egendomen under år 1925. Av instrument över denna förrättning

och tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren E. O. Janson

år 1916 upprättad karta över egendomen med beskrivning samt av distrikts
-

Departements
chefen.

Gällkvist nr 1

med kronolägenheten

Skara Djurgårdsäng

i

Skaraborgs

län.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 210.

lantmätaren Tor A. Hjertquist gjort utdrag av samma karta med därå

angivet förslag till styckning av egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen i Skara landssocken 1.5 kilometer från Skara

stad, har en areal av 121.302 hektar, därav 65.m hektar åker och tomt,

29.813 hektar äng- och betesmark, 23.5 8 hektar avrösningsjord och 2.7 9 6

hektar impediment.

Jämlikt resolution den 18 november 1910 har vattenfallsstyrelsen medgivits

tillstånd att under vissa villkor hava högspänningsledning från Skara

till Falköping framdragen över egendomen.

Egendomens ekonomihus äro mycket bristfälliga och tarva omedelbar

ombyggnad.

Skara stads drätselkammare har på tillfrågan i december 1925 meddelat,

att staden då ej hade intresse för köp av egendomen eller del därav.

Vid arrendevärderingen uppskattades arrendevärdet av förberörda område

om 5.8 hektar till 330 kronor samt av egendomen i övrigt till 2,700 kronor.

Med hänsyn till ekonomihusens bristfälliga beskaffenhet samt egendomens

belägenhet har domänstyrelsen ansett det för kronan fördelaktigast, om egendomen

kunde försäljas, och har styrelsen i anledning härav föranstaltat om

saluvärdering av egendomen, vilken förrättning hållits under år 1926.

Sedan drätselkammaren i Skara på förnyad tillfrågan förklarat sig eventuellt

vara spekulant å vissa områden av egendomen, har egendomen, med

hänsyn härtill och då den i södra delen av ägofiguren belägna mossarealen

ej särskilt torde kunna försäljas eller lämpligen bebyggas, efter å marken

varande passande gränser (vägar och diken) av uppskattningsmännen uppdelats

i tolv delar, å förberörda utdrag av karta över egendomen betecknade

med litt. A—M.

Skara stad har sedermera anmält sig som köpare av lotterna litt. A—D

samt, för uträtning av gränserna, av 0.222 hektar åker av lotten litt. F.

Då styckningsförslaget härigenom ej förrycktes, har ändring av uppskattningsmännen

vidtagits i enlighet härmed.

Såsom köpare av litt. H har anmält sig lantbrukaren Axel Johansson,

Sventorp, Skara, vilken äger intill liggande åkerjord med för ringa areal

för att föda familjen och hålla dragare.

Förberörda ägolotter hava av uppskattningsmännen åsatts nedan angivna

saluvärden, nämligen

litt. A åker och tomt 5.8 7 5 hektar

annan mark 0.61 »

summa 6.4 8 5 hektar å 3,000 ..................

litt. B boningshus med 0.8 9 3 hektar tomt...........................

litt. C åker 8.692 hektar å 2,000........kr. 17,384

annan mark 2.88 » » 400........ » 1,152

summa 11.5 7 2 hektar å

kronor 19,455:

» 17,398:

kr. 18,536

18,536:

litt. D hagmark 0.9 2 8 » å 400 ....................... » 371:20

av litt. F åker O.222 » å 1,700 ....................... » 377:40

summa kronor 56,137: 6 0,

vilket är det föreslagna saluvärdet för av staden begärd mark;

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

litt. E åker 8.99 hektar å 1,800 kronor 16,182: —

hagmark 4.oo » » 50 ............................... » 200: —

» 6.7 4 » » 140 ................................ » 943:6 0

växande skog .............................................................•••___»__ 4,034^21

summa 19.7 3 hektar kronor 21,359:81,

avjämnat till 21,360 kronor;

litt. F, med undantag av 0.222 hektar, avsedd för handelsträdgård,

åker 3.281 hektar å 1,800.................................... kronor 5,905:80

annan mark 0.0 5 4 » » 100 ................................ » 5: 4o

summa 3.3 3 5 hektar kronor 5,911:2 0,

av jämnat till 5,920 kronor;

litt. G åker (fast) 4.17 7 hektar å 1,400............................ kronor 5,847:80

» (moss) 1.6 4 6 » » 500........................... » 823: —

hagmark 2.5 » » 50............................ » 125: —

» 6.46 » » 140........................... » 904:4 0

växande skog ................................................................ * 3,123:6 6

1 lada ................................................................ » 1,000: —

summa 14.7 8 3 hektar

avjämnat till 11,830 kronor;

litt. H åker (mosse) 0.73 hektar å 600

hagmark 0.8 2 5 » » 140 ........

växande skog ............................................

kronor 11,823: 8 6,

.. kronor 438: —

» 115:so

» 1,107: 02

summa 1.555 hektar

kronor

1,660: 52,

avjämnat till 1,660 kronor;

litt. 1 åker (fast) 2.6 5 8 hektar å 1,400 ........

.. kronor

3,721: 20

» (moss) 1.9 91 » » 800 ........

»

1,592: so

hagmark 1.713 » » 100 ........

»

188:43

växande skog ..........................................

»

369: 49

summa 6.3 6 2 hektar

kronor

5,871:92,

avjämnat till 5,880 kronor;

litt. K (K'' och K''2) åker (fast) 6.944 hektar å

1,400........

... kronor

9,721: 60

» (moss) 2.9 5 » »

600........

»

1,770: —

hagmark 1.6 82 » »

no........

»

185: 02

växande skog ......................

»

488:44

1 lada ..................................

»

700: —

summa 11.5 7 6 hektar

kronor

12,865: 06,

avjämnat till 12,870 kronor;

litt. L (L1 och L2) åker (fast) 5.0 3 5 hektar å

1,200 .....

.. kronor

6,042: —

» (moss) 2.3 7 » »

600 ......

»

1,422: —

hagmark 2.7 3 7 » »

no ......

»

301:07

» O.11 » »

140 ......

»

15: 40

växande skog ........................

»

671: 32

summa IO.252 hektar

kronor

8,451: 79,

avjämnat till 8,460 kronor;

litt. M (M1 och AP) åker (fast) 4.9 4 8 hektar å

1,200 .....

.. kronor

5,937: so

» (moss) 3.416 » »

600 ......

»

2,049: 6 0

hagmark 2.8 8 2 » »

no......

»

317:02

» 0.771 » »

140......

»

107:94

växande skog ........................

»

428:66

summa 12.017 hektar

kronor

8,840: 8 2,

avjämnat till 8,840 kronor.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

De å respektive områden befintliga, kronan tillhöriga hus, hava uppskattningsmännen

ansett vid försäljning höra åtfölja jorden, utom å området

litt. C befintliga två statbostäder, vilka vid försäljningen borde undantagas

för att å auktion försäljas, då de väl lämpade sig att flyttas som bostadshus

till de andra lotterna och vore obehövliga å litt. C.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt Skara stads ansökan om inköp av ovan

angivna område, omfattande ägolotterna litt. A—D samt del av litt. F, ävensom

Axel Johanssons ansökan om inköp av lotten litt. H. Beträffande övriga

delar av egendomen hava uppskattningsmännen föreslagit, att desamma

måtte försäljas enligt § 9 i kungörelsen den 17 oktober 1913 angående gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Vederbörande jägmästare har beträffande värdesättningen av skogs- och

hagmarken ansett sig icke kunna beträffande litt E—M godtaga den värderingsgrund,

som vid uppskattningsmännens förslag kommit till användning,

utan föreslagit, att saluvärdena för nämnda lotter ändrades på sådant sätt, att

skogs- och hagmarken värderades med utgångspunkt från det av uppskattningsmännen

för vissa andra lotter åsatta värdet av 400 kronor per hektar

i jämförelse med inom samma lotter åsatt värde på åker av 2,000 kronor

per hektar, då markvärdena skulle för hektar i huvudsak bliva följande:

inom

litt.

- j “—

E .........

........ 360 kronor

inom

litt.

i.............

....... 280

kronor

»

»

F .........

........ 360

»

»

K .........

....... 280

»

»

»

G ........

....... 280

»

»

»

L .........

....... 240

»

»

»

H ........

........ 120

»

»

»

M .........

....... 300

»

Över jägmästaren i Västra distriktet har ej haft något att erinra vare sig

mot försäljning av egendomen på sätt uppskattningsmännen föreslagit eller

mot att beträffande de skogsmarken åsatta saluvärdena de av jägmästaren

föreslagna högre värdena lades till grund för värderingen.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag med den jämkning

i saluvärdena, som kunde föranledas av jägmästarens och överjägmästarens

yttranden.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka år 1926 besiktigat egendomen, hava

icke funnit annat att anmärka beträffande uppskattningsmännens förslag till

egendomens styckning, än att ur arronderingssynpunkt från lotten litt. E

lämpligen borde fråndragas ett område om cirka 1.2 5 hektar »annan mark»

för att tilläggas lotten litt. K. De sakkunniga hava framhållit, att några

av de nybildade jordbrukens åkerarealer visserligen syntes något smått tilltagna,

men hava de ansett sig icke böra göra någon erinran härutinnan,

då på grund av den utmärkta belägenheten invid Skara stad spekulanter

med säkerhet torde vara att förvänta. Enligt anteckning av de sakkunniga

utgör egendomens taxeringsvärde 69,400 kronor, därav 60,000 kronor för

jordegendomen och 9,300 kronor för skogsmarken och skogen.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle ägolotten litt. E komma att omfatta

18.65 hektar, varav 8.99 hektar åker och 9.66 hektar hagmark, och litt. K

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

<Kl och K2) 12.6 5 8 hektar, varav 9.8 9 4 hektar åker och 2.7 6 2 hektar hagmark,

vilka ägolotter av uppskattningsmännen saluvärderats till respektive

20,180 kronor och 14,050 kronor.

De åsatta saluvärdena bliva efter omräkning enligt jägmästarens förslag,

efter avjämning, för:

litt.

E........................

22,680 kronor

litt.

H........................

1,650

kronor

»

F ,med undan-

»

I ........................

6,165

»

»

tag av den till

»

K (K1 och K2)

14,480

»

»

litt. Ä—D lag-

»

L (L1 och L2)

8,820

»

»

da delen därav,

5,925 »

»

M (M‘ och M2)

9,500

»

» G .................... 13,300 »

Domänstyrelsen har med avseende å vad i ärendet förekommit biträtt

det uppgjorda stycknings- och försäljningsförslaget med de ändringar beträffande

lotternas omfattning och saluvärden, som av förenämnda sakkunniga

samt jägmästaren förordats.

Med tillstyrkande av förslaget sådant detsamma av domänstyrelsen förordats

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen Va mantal Gällkvist nr 1

med kronolägenheten Skara Djurgårdsäng nr 1, en äng,

i Skara socken av Skaraborgs län blivit fördelad i lotter

i huvudsaklig överensstämmelse med vad domänstyrelsen

förordat,

dels det område, som omfattar ägolottema litt. A, B,

C och D samt förberörda del om 0.222 hektar av litt.

F må, med undantag av de å lotten litt. C befintliga

för försäljning för sig avsedda två statbostäderna, försäljas

till staden Skara mot en köpeskillling av 56,140

kronor samt under villkor i övrigt, att köpeskillingen

erlägges senast å tillträdesdagen och inbetalas till länsstyrelsen

i länet, att området må av staden tillträdas

den 14 mars 1929, att köpare av förberörda statbostäder

förbehållas rätt att avgiftsfritt hava dem kvarstående

intill sex månader från sistnämnda dag med rätt tillika

att utan ersättning hava tillträde till ägolotten för byggnadernas

bortförande, samt att staden skall ensam vidkännas

alla med områdets avskiljande, lagfart å fånget

och andra med köpet förenade utgifter,

dels ock övriga ägolotter må, litt. F med undantag

av omförmälda område om 0.222 hektar, var för sig

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, under villkor

Departements
chefen.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

Arrendelotten

nr 2 av Leckö

eller Sikajocki

kungsgård i

Skaraborgs

län.

att köpare skall ensam vidkännas alla med ägolotts avskiljande,

lagfart å fånget och andra med köpet förenade

utgifter,

med förbehåll beträffande samtliga försäljningar om

rätt för vattenfallsstyrelsen att jämlikt resolution den 18

november 1910 hava elektrisk ledning från Skara till

Falköping framdragen över egendomen.

60:o.

Arrendelotten nr 2 av kronoegendomen Leckö eller Sikajocki kungsgård

nr 1—5 i Otterstads socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14

mars 1929 mot årligt arrende av 1,735 kronor. Lotten omfattar den till

kungsgården hörande lägenheten Stora Djurgården jämte det kungsgården

underlydande torpet Skanstorpet samt det under kronohemmanet 1fi mantal

Filsbäck nr 6 Sven Fiskaregården i Sunnerbergs socken hörande utskiftet

Djurgårdsängen.

Under 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen och

under samma år har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av de

sakkunnigas utlåtande, instrumentet över uppskattningen ävensom övriga

till ärendet hörande handlingar, däribland en av e. lantmätaren E. O.

Janson 1914—1915 upprättad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas

bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 19 kilometer från Lidköping, har en areal

av 173.847 hektar, därav 57.14 4 hektar tomt och åker, 21.3 9 5 hektar äng

och odlingsmark, 91.8 0 7 hektar avrösningsjord och 3.5 o i hektar impediment.

Av denna areal belöper på den till Filsbäck Sven Fiskaregården hörande

Djurgårdsängen 5.6 5 5 hektar, därav 5.30 5 hektar tomt och åker.

Åkerjorden består av ler- och svartmylla på lerbotten av god beskaffenhet;

omkring 60 procent av arealen lider nästan årligen av Vänerns översvämningar.

Byggnaderna vid huvudgården äro i försvarligt skick men gamla och

trånga.

I egendomens utkant finnas torpen Ängeberg och Djurgårdstorp, varav

det senare har sämre hus.

De sakkunniga hava framhållit, att nyssnämnda två torp, av vilka Ängeberg

vore försett med fullt användbara byggnader varemot å Djurgårdstorp

stugan vore dålig men ladugården användbar, lämpligen kunde frånskiljas

till självständiga brukningsenheter, vardera med utökning från huvudgården

av åkerjord, så att denna komme att uppgå till omkring 9 hektar.

Härutöver borde lotterna tilldelas någon avrösningsjord. Då huvudgården

efter frånstyckningen av torpen finge fullt tillräckliga byggnader, hava de

sakkunniga ansett någon ytterligare uppdelning av denna icke böra ifrågakomma.

Huvudgården borde ånyo utarrenderas.

En av de sakkunniga, herr N. Adler, har anfört, att han på grund av

de återkommande översvämningarna från Vänern med tveksamhet biträdde

förslaget om frånskiljande av de två torpen.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210. 169

Uppskattning smännen hava uppgjort följande förslag till torpens försäljning:
torpet

Ängeberg, å kartan utmärkt med litt. A, omfattande ägofigurerna

av 74, av 152, 153—164, av 165, av 251, 236, av 268, av 270, 271—273,

av 274, 275—276, 279 — 284, av 299 och 300—342, med en areal av 14.3 14

hektar, därav 10.5 7 2 hektar tomt och åker, 0.6 5 2 hektar äng och odlingsmark,

2.4 6 5 hektar avrösningsjord och 0.6 2 5 hektar impediment, i vilken

areal inginge förberörda till Pilsbäck Sven Fiskaregården hörande utskiftet

Djurgårdsängen om 5.655 hektar; saluvärde 11,625 kronor, därav 2,346

kronor 56 öre för växande skog;

torpet Djurgårdstorp, å kartan utmärkt med litt. B, omfattande ägofigurerna

142, 143—150, 151, av 152, av 155, av 251, 253—262, 264—

267, av 268, 269, av 270, av 274, 277—278, 285-291, 295—298 och av

299, med en areal av 11.3 71 hektar, därav 7.2 7 6 hektar tomt och åker,

0.7 6 5 hektar äng och odlingsmark, 3.0 9 5 hektar avrösningsjord och 0.235

hektar impediment; saluvärde 6,725 kronor, därav 891 kronor 60 öre för

växande skog.

Innehavarna av torpen hava förklarat, att de icke önskade förvärva torpen

till föreslagna värden. Från andra personer (son och svärson till huvudgårdens

förutvarande arrendator) hava ansökningar inkommit om förvärv

av lägenheterna, vilka ansökningar av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Det till egendomen hörande torpet Skanstorpet stode under skogsstatens

förvaltning och borde så förbliva. Genom sitt synnerligen natursköna läge

borde det framdeles med god förtjänst kunna försäljas till villatomter eller

borde dit kunna förläggas det turisthotell, som planerats till Leckö kungsgård.

Arrendevärdet för den återstående delen av huvudgården har uppskattats

till 1,080 kronor.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra i

ärendet.

I en till domänstyrelsen inkommen ansökning har innehavaren av torpet

Skansen, Gustaf Broberg, med förmälan, bland annat, att han brukat torpet

sedan år 1900, anhållit att i likhet med andra torpare under Leckö kungsgård

(lotten nr 1) få inlösa torpet.

I ett häröver avgivet yttrande har domänintendenten framhållit bland

annat, att torpets åkerareal vore för ringa (cirka 3 hektar) för bildande av

en självständig jordbrukslägenhet samt att dess synnerligen natursköna läge

intill Ullersund med stora landsvägen Lidköping—Leckö mitt igenom ägorna

i framtiden möjliggjorde dess försäljning till betydligt högre pris än till

jordbruksändamål; och har domänintendenten avstyrkt ansökningen.

I anslutning härtill hava jämväl vederbörande skogsstatstjänstemän

samt länsstyrelsen avstyrkt bifall till framställningen. I

I skrivelse den 22 november 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen förklarat sig biträda förslaget om

försäljning av torpen Ängeberg och Djurgårdstorp.

s. 170 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Lunna nr 2

Olov Svensgården

i

Skaraborgs

län.

170 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Icke heller jag har något att erinra mot försäljning av torpen Ängeberg

och Djurgårdstorp. Med hänsyn till vad i ärendet upplysts rörande torpet

Skansen synes åtgärder för försäljning av sagda torp icke för närvarande

böra vidtagas av Kungl. Maj:t.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpen Ängeberg och Djurgårdstorp må vart för

sig med ovan angivet område från arrendelotten nr 2

av kronoegendomen Leckö eller Sikajocki kungsgård

nr 1—5 om 5 mantal i Otterstads socken av Skaraborgs

län försäljas enligt gällande grunder för upplåtelse

av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

61:o.

Kronoegendomen 1 mantal Lunna nr 2 Olov Svensgården i Gösslunda

socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot ett

årligt arrende av 1,035 kronor.

Å egendomen har under 1926 hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver och därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

O. Söderpalm sagda år upprättad karta med beskrivning, inhämtas

bland annat följande:

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Lidköping, innehåller en

areal av 68.517 hektar, varav 50.122 hektar åker och tomt, 0.588 hektar

äng, 17.3 8 6 hektar avrösningsjord och 0.4 21 hektar impediment. Ägorna

äro uppdelade å fyra särskilda skiften, hemskiftet, det omkring 3 kilometer

därifrån belägna skogsskiftet samt skiftet i Gethalla och soldatängen, omkring

5 kilometer från hemskiftet, och skiftet i Lockern, omkring 6 kilometer

från hemskiftet.

Kronans byggnader äro i allmänhet i gott skick och för egendomens behov

tillräckliga.

Taxeringsvärdet för fastigheten utgör 30,600 kronor.

Då området i Gethalla och soldatängen, som innehåller en areal av 0.0 5 6

hektar äng, saknade varje värde för egendomen och ej lämnade någon inkomst,

hava uppskattningsmännen ansett detsamma böra försäljas till Karl Gustafsson

i Kyrkängen, som äger övriga delar av skiftet och begärt att få inköpa

egendomens andel. Området har saluvärderats till 40 kronor.

Skiftet i Lockern utgöres av skogsmark och ligger vackert beläget vid

Kinneviken. Skiftet bör enligt uppskattningsmännen tillsvidare bibehållas

för att, när efterfrågan å villatomter snart uppkomme, kunna upplåtas för

sådant ändamål.

Torpet Nylöten, som är beläget å skogsskiftet och försett med nybyggd

ladugård och boningshus i sämre skick, borde tillsvidare behållas, då den

angränsande skogen vore behövlig för egendomen och varken innehavaren

eller annan vore spekulant å torpet. Om tio år borde torpet lättare kunna

försäljas.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 1,400 kronor.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

171

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 192(> besiktat egendomen,

hava förordat, att torpet Nyliiten, som brukades av en hantverkare och utan

olägenhet kunde frånskiljas, måtte jämte lämplig areal avrösningsjord försäljas

till innehavaren. Beträffande huvudgården hava de sakkunniga med

hänsyn till den samlade ägofiguren samt den goda och för behovet tillräckliga

åbyggnaden ansett någon uppdelning av denna del av egendomen icke böra

ifrågakomma. Huvudgården borde ånyo utarrenderas.

I anslutning till vad de sakkunniga anfört har domänstyrelsen sedermera

låtit verkställa saluvärdering av torpet Nylöten.

Av instrument över denna förrättning, som hållits under 1927, inhämtas

bland annat följande.

Från innehavaren av torpet Nylöten, snickaren Eskil Ljungberg, hade

numera till uppskattningsmännen inkommit ansökning att få inköpa torpet

på de för egnahemsupplåtelser gällande villkor. Sökanden har i samband

därmed förklarat, att han icke önskade övertaga torpet med åborätt. Då

sökanden innehaft stället i sex år och om honom lämnats goda vitsord,

hava uppskattningsmännen föreslagit upplåtelse av torpet till honom såsom

egnahemslägenhet.

Torpet omfattar enligt en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist år 1927

upprättad beskrivning ägofigurerna å kartan nr 109—112 och av 113 och

innehåller en areal av 5.o 6 hektar, därav 4.0 7 5 hektar tomt, åker och dylikt

samt 0.9 8 5 hektar avrösningsjord. Saluvärdet har uppskattats till 5,230

kronor, därav 745 kronor för avrösningsjord och växande skog. Arrendet

för lägenheten utgår för närvarande med 110 kronor.

För upplåtelse av torpet såsom åbolägenhet hava uppskattningsmännen

värderat avgälden för torpet till 5 1/2 hektoliter spannmål, 1/:j råg och 2/3

korn, att lösas efter markegångstaxa litt. C, samt uppskattat kronans hus

å torpet till tillhopa 2,800 kronor.

Å skiftet i Lockern finnes en mindre sommarbostad, tillhörig sadelmakaren

A. Cederqvist. Tomten för byggnaden är utarrenderad till Cederqvist för

tiden till den 14 mars 1933 mot en årlig avgift till kronan av 25 kronor.

Vid år 1927 avslutad rågångsförrättning å skiftet hade utrönts, att en

provinsialläkaren S. J. Wahlgren, Lidköping, tillhörig sommarvilla stode på

kronans mark och ej å angränsande egendom, som förut antagits. Wahlgren

hade därför anhållit att få inköpa antingen ett med litt. a å ansökningen

bifogad, av distriktslantmätaren O. Söderpalm år 1917 upprättad karta utmärkt

område om 0.9o5 hektar av skiftet Lockern eller ock hela skiftet, som

enligt anteckning å sistnämnda karta innehåller 1.7 o i 5 hektar. Wahlgren har

upplyst, att överenskommelse träffats med Cederqvist att Wahlgren ensam

skulle anmäla sig som köpare, varefter de sinsemellan skulle göra upp. Då

endast intill sjön belägen del av skiftet torde hava större värde och återstoden

vore mycket svår att realisera, hava uppskattningsmännen ansett

lämpligast, att hela skiftet på en gång försåldes till Wahlgren, under villkor

att denne till självkostnadspris överläte lämplig tomtplats till Cederqvist.

Skiftets saluvärde har efter ett å-pris av 1,500 kronor per hektar beräknats

till 4,090 kronor, därav för växande skog 1,530 kronor.

Uppskattningsmännen hava ansett förhållandena ej vara sådana, att salulotterna

borde upplåtas under åbo- eller tomträtt.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

172 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

överjägmästaren har meddelat, att från skogsväsendets synpunkt ej

funnes något att anmärka mot försäljning av torpet Nylöten och av skiftena

i Gethalla och i Lockern. Ej heller hade överjägmästaren något att erinra

mot värderingen av sagda områden. Enligt uppgift skulle emellertid till

villatomter i Lidköpingstrakten av enskilda personer försåld mark med

ungefär liknande läge och beskaffenhet som skiftet i Lockern betingat ett

pris av 3,000—3,600 kronor per hektar. Uppskattningsmännen hade beräknat

värdet efter 1,500 kronor per hektar. Vilketdera av dessa värden,

som mest överensstämde med verkliga värdet, vore för överjägmästaren

ej möjligt att avgöra.

Länsstyrelsen har icke haft något att i ärendet erinra.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 13 januari 1928 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid meddelat, att styrelsen, som icke funnit

något att anmärka mot av uppskattningsmännen verkställda värderingar,

biträdde dessas förslag.

I anslutning till vad sålunda föreslagits hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 1 mantal Lunna nr 2 Olov

Svensgården i Gösslunda socken av Skaraborgs län må

försäljas

dels till Karl Gustafsson i Kyrkängen skiftet i Gethalla

och soldatängen om 0.05 6 hektar mot en köpeskilling

av 40 kronor och på villkor i övrigt, att skiftet

må tillträdas den 14 mars 1929, att köpeskillingen skall

erläggas kontant vid tillträdet till länsstyrelsen i länet,

samt att köparen skall svara för de å skiftet för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder ävensom

ensam vidkännas alla med skiftets avskiljande,

lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter;

dels till provinsialläkaren S. J. Wahlgren i Lidköping

skiftet i Lockern om 1.7 02 5 hektar mot en

köpeskilling av 4,090 kronor och på villkor i övrigt,

att skiftet må tillträdas den 14 mars 1929, att köpeskillingen

skall erläggas kontant vid tillträdet till

länsstyrelsen i länet, att köparen respekterar den sadelmakaren

A. Cederqvist tillförsäkrade rätt att nyttja

ett tomtområde å skiftet intill den 14 mars 1933 och

förbinder sig, under förutsättning att tomtområdet ej

försäljes till Cederqvist, låta denne nyttja området

under sin livstid mot en årlig avgäld av 25 kronor,

samt att köparen skall svara för de å skiftet för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

173

ävensom ensam vidkännas alla med skiftets avskiljande,

lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter;

dels ock torpet Nylöten med en areal av 5.or, hektar

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenlieter

från kronoegendomar.

62:o.

Kronoegendomen 1 mantal Vedum nr 10 Näregård i Laske-Vedums Vedum nr io

socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1928 mot Prator a

årligt arrende av 3,100 kronor. Sedermera har domänstyrelsen ombesörjt län.

egendomens utarrendering till den 14 mars 1929.

Under 1925 och 1927 har å egendomen hållits uppskattningsförrättningar.

Av instrumenten häröver och övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av e. lantmätaren E. O. Janson 1917 över egendomen upprättad

karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Vara köping och 3 kilometer

från Vedums järnvägsstation, innehåller 104.998 hektar, därav 63.5 51

hektar tomt och åker, 5.213 hektar äng, 34.5 51 hektar avrösningsjord och

1.S8 5 hektar impediment.

Ladugård, stall, källare och statbyggnad äro i sämre skick. Övriga hus

äro i gott stånd och för behovet tillräckliga. Svinhus saknas vid egendomen.

Vid uppskattningsförrättningen år 1925 har ifrågasatts nybyggnad

av stall för 7,400 kronor, ombyggnad av statstugan till brygghus och snickarstuga

för 300 kronor samt nybyggnad av källare för 400 kronor.

Egendomen har åsatts ett taxeringsvärde av 43,700 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga, som besiktigat egendomen 1926, hava

biträtt ett av uppskattningsmännen med anledning av byggnadernas tillstånd,

egendomens belägenhet nära järnvägsstation och föreliggande efterfrågan å

jord i orten uppgjort utkast till egendomens styckning i sex självständiga

brukningslotter, därav huvudgården och lägenheten Bollehagen bebyggda

samt fyra obebyggda.

Vid den saluvärderingsförrättning, som hållits under 1927, hade ansökningar

gjorts av angränsande mindre lägenhetsägare att få förvärva jord

av kronoegendomen för nödig utökning av lägenheterna. Då uppskattningsmännen

ansett, att i första hand de befintliga ofullständiga jordbruken borde

tilldelas jord, hava de vid styckningsplanens uppgörande beaktat de framställda

önskemålen. Med anledning härav har det tidigare förslaget till

egendomens uppdelning något ändrats. De särskilda lotterna äro å kartan

skilda från varandra genom röda linjer och innehålla enligt en av förenämnda

Janson den 28 november 1927 uppgjord ägobeskrivning följande

arealer:

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Areal, hektar

Saluvärde, kronor

Litt. a kartan

åker

äng

avrös-

nings-

jord

impedi-

ment

summa

summa

därav för

avrös- ningsjord

med växan- de skog

Spekulant

A (huvudgården)-..

32.491

1.617

25.778

1.096

60.981

35,760

5,509.60

V. Johansson

B (Bollehagen)......

8.085

0.879

3.192

0.029

12.186

7,980

975

G. F. Andersson

C (tillägg) ............

5.171

1.398

1.834

0.094

7.997

5,100

750

G. Svensson (äger

D ( » )............

3.821

2.672

0.049

6.542

3,935

800

5 har åker)

G. Johansson (äger

E ( » )...........

0.926

0.088

0.41

0.011

1.88

935

190

9 har åker)

Hilda Johansson

F (självständig obe- byggd lott) ......

13.057

1.286

1.165

0.4 05

15.913

9,590

500

(äger 1 har åker)

I saluvärdet för huvudgården ingår värdet av egendomen tillkommande

andel i allmänning med 200 kronor.

För upplåtelse av lotterna litt. B och F såsom åbolägenheter hava uppskattningsmännen

föreslagit avgälder av respektive 309 kronor 29 öre och

365 kronor 81 öre, motsvarande enligt medelmarkegångspris för åren 1918—

1927 värdet av respektive 19.7 och 23.3 hektoliter spannmål, bestående av

V3 råg och 2/:j korn. Åbon borde få utnyttja den blandade barr- och lövskogen

endast efter skogsstatstjänstemans anvisning.

Samtliga spekulanter hava anhållit att få köpa respektive lotter. Lotterna

borde enligt uppskattningsmännens förslag upplåtas med äganderätt med förköpsrätt

för vederbörande spekulant. En av egendomens arrendator, Vilhelm

Johansson, tidigare gjord ansökning att få förvärva hela egendomen för

ett pris av 52,000 kronor borde icke föranleda någon åtgärd. Däremot borde

arrendatorn, som betalade ett högt arrende och samvetsgrant och väl vårdade

egendomen, få friköpa huvudgårdslotten. I fråga om den obebyggda lotten

litt. F förelåge redan tre ansökningar om lottens förvärvande med äganderätt.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra i

anledning av förslaget.

Kronojordstyckningssakkunniga, som på given anledning ånyo yttrat

sig i ärendet, hava anfört, att vid de sakkunnigas besök å egendomen

några ansökningar om förvärv av mark för utökning av intilliggande

ofullständiga jordbruk icke förelegat, varför frågan om avskiljande av

någon mark för ändamålet ej blivit föremål för övervägande. De sakkunniga

hade funnit förslaget att i första hand tillgodose behovet av

ytterligare jord till de angränsande mindre lägenheterna välbetänkt.

Styckningsplanen, sådan den nu förelåge, hade icke givit de sakkunniga

anledning till erinran.

I skrivelse den 11 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Jämväl styrelsen biträder förslaget till egendomens

disposition och förordar lotternas upplåtande med äganderätt.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

175

Egendomens andel i allmänning torde vid en blivande avstyckningsförrättning

komma att uppdelas mellan jordbrukslotterna. Med hänsyn till

andelens jämförelsevis ringa värde finner styrelsen icke anledning att på

grund härav vidtaga ändring i lotternas saluvärden. Då förenämnde

Vilhelm Johansson arrenderade egendomen först sedan den 14 mars 1925

och följaktligen icke vore berättigad till optionsrätt vid en eventuell förnyad

utarrendering av egendomen, anser sig styrelsen icke kunna förorda

förköpsrätt för denne vid huvudgårdslottens försäljning, utan borde lotten

utbjudas å offentlig auktion. Innehavaren av lägenheten litt. B (Bollehagen)

torde författningsenligt äga rätt till hembud vid försäljningen av

denna lott.

I en till jordbruksdepartementet den 28 februari 1928 inkommen, till

Kungl. Maj:t ställd skrift har arrendatorn Johansson hemställt om sådan

ändring i domänstyrelsens förslag till egendomens disposition, att lotten

litt. A (huvudgården) måtte hembjudas honom till inlösen för åsatta saluvärdet.

Av skäl som domänstyrelsen anfört anser jag förköpsrätt för arrendatorn

Johansson till lotten litt. A icke böra medgivas. Då jag ej heller i övrigt

finner anledning till erinran mot försäljning av egendomen på sätt domänstyrelsen

föreslagit, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Vedum nr 10

Näregård i Laske-Vedums socken av Skaraborgs län

blivit fördelad i förberörda sex lotter,

lotten litt. A (huvudgården) må försäljas å offentlig

auktion till den högstbjudande under de i brevet den

29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt den,

14 mars 1929, samt

lotterna litt. B, C, D, E och F må var för sig försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med hembudsrätt

beträffande lotten litt. B för G. F. Andersson, beträffande

lotten litt. C för G. Svensson, beträffande lotten

litt. D för G. Johansson och beträffande lotten litt. E

för Hilda Johansson.

Departements
chefen.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition Ni 210.

Tjåva eller

Tiavad nr 11

Frugirden i

Skaraborgs

län.

63:o.

Kronoegendomen Va mantal Tjåva eller Tiavad nr 11 Frugården i Tidavads

socken av Skaraborgs län är till den 14 mars 1929 upplåten på

arrende mot en årlig avgäld av 1,170 kronor.

Sedan under 1926 kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,

har under 1926 uppskattningsförrättning hållits därå. Av de sakkunnigas

utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen ävensom övriga

ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren A.

F. Lindeman 1926 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas

bland annat följande.

Egendomen är belägen 18 kilometer från Mariestad och 16 kilometer från

Värings järnvägsstation samt innehåller 90.7065 hektar, därav 51.7 04 5 hektar

tomt och åker, 0.5 8 6 hektar äng, 37.16 5 hektar skogsmark och 1.2 51

hektar impediment.

Kronans hus äro i allmänhet i gott skick och för egendomens behov tillräckliga.

Av åkerjorden utgöres ungefär hälften av lermylla å lerbotten och återstoden

av madjord å ler- och dybotten, allt av god beskaffenhet. Madjorden

lider dock mycket av bristande avdikning och flera gånger årligen återkommande

översvämningar.

Egendomen deltager i odlingslån med en årlig amortering av 138 kronor

32 öre för åren 1922—1946 och 125 kronor 79 öre för år 1947-

Egendomen har andel i häradsallmänningen Östra Stöpen med en årlig

utdelning av 16 kronor.

Å egendomen finnas tre backstugor tillhöriga smeden Karl Johansson,

Karl Svensson och Tidavads kommun. Innehavarna av Karl Svenssons och

Tidavads kommuns hus äro gamla, och hava uppskattningsmännen föreslagit

byggnadernas bortförande efter nuvarande innehavarnas död.

Vid de sakkunnigas besiktning av egendomen hade Vilhelm Lindgren,

som under cirka 20 år brukat ett å kartan över egendomen med ägoflgu‘rerna

nr 67—69 utmärkt område, anhållit att få förvärva denna mark för

utökning av sin intilliggande bebyggda lägenhet, vilken icke vore tillräcklig

för att föda en familj. Vidare hade förenämnde Johansson anhållit att få friköpa

sitt tomtområde, ägofiguren å kartan nr 65. De sakkunniga hava icke

funnit något att erinra mot upplåtelse av sagda två områden. Med hänsyn

till den dåligt avdikade jorden och de tillräckliga åbyggnaderna förelåge

enligt de sakkunnigas mening icke anledning uppdela egendomen i

mindre lotter. Då ett på grund av förhållandena förmånligt köpeanbud

förelåge, hava de sakkunniga föreslagit, att egendomen med undantag av

angivna två områden försåldes i en lott.

Uppskattningsmännen hava framhållit, att betydande kostnader för egendomen

uppstode vid regleringen av Tidan och Kräftån, varför laga syn påginge,

och att ladugården om en 10 å 15 år behövde ombyggas, då den

redan nu vore skadad av röta och ålder. Med anledning härav hava uppskattningsmännen

föreslagit försäljning av egendomen.

Utöver förut berörda ansökningar om förvärv av mark hade Karl Larsson,

son till gårdens arrendator, anhållit att få köpa ett å kartan med ägofigu
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj ds proposition Nr 210.

177

ren nr 64 utmärkt obebyggt område. Vidare hade A. Bergström, som äger

ett intill det med ägofiguren nr 7B å kartan utmärkta området beläget f. d.

soldattorp, anhållit att få inköpa sagda område. De föreliggande ansökningarna

hava av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Det å kartan med ägofiguren 80 betecknade, å Klyftamon belägna skogsskiftet,

som innehåller 12.6 hektar, borde kvarbliva i kronans ägo, då det

vore av god beskaffenhet och låge i närheten av kronoparkcn Kinneskogen

och andra kronan tillhöriga skogsskiften.

Egendomens nuvarande arrendator Richard Larsson har anhållit att

få förvärva den återstående delen av gården. Jämväl denna ansökning

har av uppskattningsmännen tillstyrkts, då arrendatorn på ett synnerligen

förtjänstfullt sätt i 20 år brukat gården, upparbetat åkerjorden, bättrat den

dåliga avdelningen samt reparerat och nybyggt hus. Andelen i häradsallmänningen

borde följa huvudgården. Köparen av huvudgården borde ensam

svara för återstående del av egendomen påvilande odlingslån.

Förstberörda fyra områden hava salu värderats sålunda:

Ägofigurer å kartan

Areal

lie k tar

Saluvärde

kronor

Spekulant

64..................................................

0.881

450

1

Karl Larsson

65 ..................................................

0.2 6 9

600

Smeden Karl .Johansson

67—69.............................................

1.595

1,200

Vilhelm Lindgren

73 .................................................

0.81»

250

A. Bergström

Egendomens huvudgård, som komme att omfatta egendomen i övrigt med

undantag av skogsskiftet å Klyftamon om 12.6 hektar, skulle enligt förslaget

innefatta en areal av 75.593 5 hektar, varav 49.25 75 hektar tomt och åker,

0.52 hektar äng, 24.565 hektar avrösningsjord och I.251 hektar impediment.

Densamma har saluvärderats till 48,825 kronor, därav 13,902 kronor 62 öre

för skogsmark med växande skog och 320 kronor för andel i häradsallmänningen.

Över jägmästaren har i ärendet anfört följande.

Skogsskiftet å Klyftamon vore beläget 1 kilometer från kronoparken östra

Kinneskogen och hade eu allt för obetydlig ytvidd för att kunna med fördel

förvaltas såsom kronopark. Skiftet angränsade ingen kronan tillhörig skog,

med vilken den med fördel kunde förenas. Visserligen ägde kronan på

Klyftamon ett stort antal utmarksskiften till kronoegendomar, belägna i

olika socknar. Samtliga vore emellertid av mycket ringa ytvidd och spridda

över hela Klyftamon, varför förvaltningen av dessa förorsakade skogsstaten

ett mångdubbelt större besvär och arbete och statsverket en avsevärt större

kostnad per hektar än förvaltningen av en lika stor areal sammanhängande

mark. Enligt överjägmästarens åsikt vore det därför för kronan fördelaktigast

att i sammanhang med försäljning av kronoegendomarna sälja tillhörande

små utskiften å Klyftamon. I anslutning härtill ansåge överjägmästaren

ej heller skäl föreligga att vid försäljning av förevarande kronoegendom

i övrigt bibehålla skiftet å Klyftamon, och har överjägmästaren

hemställt, att skiftet måtte antingen medfölja egendomen eller försäljas som

en särskild lott. I fråga om skogsvärderingen har överjägmästaren anmärkt,

att de beräknade virkespriserna vore väl låga och borde höjas med 1 krona

eller åtminstone 50 öre per kubikmeter.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 177 höft. (Nr 210.) 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

178 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag med den jämkning,

som kunde föranledas av vad överjägmästaren anfört.

I skrivelse den 13 januari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj-.ts prövning.

Styrelsen hade icke funnit anledning till annan erinran mot uppskattningsmännens

förslag, än att styrelsen i likhet med överjägmästaren och

länsstyrelsen ansåge, att jämväl skogsskiftet å Klyftamon borde försäljas.

Skiftet torde lämpligen för sig böra upplåtas å offentlig auktion. Någon

saluvärdering av skiftet hade ännu icke ägt rum. Med hänsyn till angelägenheten

att föreliggande försäljningsärende kunde underställas 1928 riksdag

finge styrelsen föreslå, att riksdagens medgivande till skiftets försäljning

nu utverkades och att styrelsen bemyndigades att sedermera efter värdering

fastställa skiftets saluvärde.

I fråga om de av uppskattningsmännen till försäljning förordade områdena

ville styrelsen icke motsätta sig, att såväl egendomens arrendator som

övriga spekulanter erhölle av uppskattningsmännen förordad förköpsrätt vid

upplåtelserna. På given anledning hade vederbörande domänintendent under

hand framhållit, att enligt hans mening köpeskillingarna för områdena om

0.3 31 0.2 6 9 och 0.3 18 hektar borde erläggas kontant, att köpeskillingen för

området om I.595 hektar borde erläggas enligt egnahemsgrunderna och att

köpeskillingen för huvudgården borde erläggas under sex år med en sjättedel

årligen.

Styrelsen ansåge de beräknade å-prisen skäliga och hade icke funnit anledning

höja värdena å skogen på sätt överjägmästaren föreslagit.

I anslutning härtill har styrelsen hemställt, om åtgärder för egendomens

försäljning.

Jag biträder domänstyrelsens förslag om dispositionen av ifrågavarande

kronoegendom och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen

medgiva,

att, sedan kronoegendomen Va mantal Tjåva eller

Tiavad nr 11 Frugården i Tidavads socken av Skaraborgs

län blivit genom vederbörlig lantmäteriförrättning

delad i sex lotter i överensstämmelse med vad

domänstyrelsen förordat, samma lotter må var för sig

försäljas

områdena om O.331, 0.2 6 9 och 0.318 hektar till

respektive Karl Larsson, Karl Johansson och A. Bergström

mot en köpeskilling av respektive 450, 600 och

250 kronor och under villkor i övrigt beträffande ett

vart av områdena, att området må tillträdas den 14

mars 1929, att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet

till länsstyrelsen i länet, samt att köparen ensam

vidkännes alla med områdets avskiljande, lagfart

å fånget och övriga med köpet förenade kostnader,

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 210.

179

området om 1.5 9 5 hektar enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt för Vilhelm Lindgren,

egendomens skogsskifte om 12.o hektar å Klyftamon

å offentlig auktion till den högstbjudande under de i

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt

för köparen den 14 mars 1929 och jämlikt det

saluvärde, som domänstyrelsen efter värdering må fastställa,

samt

egendomen i övrigt

antingen till egendomens arrendator Richard Larsson

för en köpeskilling av 48,825 kronor att erläggas med

en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en

sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år

samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes i det

skick den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen

skall erläggas till länsstyrelsen i länet, att köpebrev

skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen

erlagts och köparens skuldförbindelse å återstoden

därav avlämnats, att köparen skall svara för

de å lotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande

annuiteter å ett egendomen åvilande odlingslån och

andra onera och utskylder, att köparen skall ensam

vidkännas alla med lottens avskiljande, lagfart å fånget

och andra med köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna

för inteckning å lotten till säkerhet för berörda

skuldförbindelse, samt att innehavarna av Karl

Svenssons och Tidavads kommuns hus å lotten skola

äga rätt kvarbo å lägenheterna under sin livstid,

eller, därest Larsson icke begagnar sig av medgivandet

att förvärva lotten, å offentlig auktion till den

högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars

1929 och med skyldighet för honom att ansvara för de

å lotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande annuiteter

å det egendomen åvilande odlingslånet och att

låta innehavarna av Karl Svenssons och Tidavads

kommuns hus å lotten kvarbo å lägenheterna under

deras livstid.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

64:o.

Stav nr l i Vid en 1925 å kronoegendomen 1 mantal Stav nr 1 i Bro socken av

yärndanäs yärmian(js län hållen förrättning för uppgörande av förslag till förnyad

utarrendering av denna egendom, som lämnar 1,975 kronor i årligt

arrende, har fråga väckts om försäljning av visst område från egendomen.

Med skrivelse den 30 april 1927 har domänstyrelsen underställt

detta ärende Kungl. Maj:ts prövning. Av det vid uppskattningsförrättningen

förda instrumentet samt övriga handlingar, däribland en av

distriktslantmätaren O. A. Bergström från 1917 års karta öven egendomen

år 1924 kopierad och kompletterad karta med beskrivning, inhämtas, bland

annat, följande.

Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Värmlandsbro station på

Göteborgs—Bergslagernas järnväg, omfattar en areal av 136.5 4 2 hektar,

därav 52.7«i hektar tomt och åker, 4.706 hektar äng och odlingsmark,

75.8 10 hektar avrösningsjord och 3.2 6 5 hektar impediment. Skogen är

undantagen från arrendet. Å det arrenderade området finnas inga torp

eller lägenheter. .

Hos uppskattningsmännen har Gustaf Johansson, som iorut mnehalt

egendomen på arrende och nu är bosatt hos sin son, den nuvarande arrendatorn

av egendomen, gjort framställning att få inköpa ett invid egendomens

norra rågång öster om bygdevägen Huggenäs—Värmlandsbro beläget

område om 0.5 hektar.

Uppskattningsmännen hava förordat försäljning av området och asatt

detsamma — å kartan utmärkt med svart prickad linje — ett saluvärde

av 1,000 kronor, vilket belopp Johansson förklarat sig villig att erlägga.

Länsstyrelsen och vederbörande skogsstatstjänstemän hava icke haft

något att erinra mot försäljningsförslaget.

Jämväl kronojordstyckningssakkunniga hava biträtt försäljningen av

berörda tomtområde. De sakkunniga hava emellertid även uttalat sig för

lämpligheten av frånskiljande och försäljning av det på egendomens avrösningsjord

belägna torpet Jeriko, därest nämnda torp icke kunde anses

vara för skogsstaten erforderligt. Vederbörande skogsstatstjänstemän hava

dock i infordrade yttranden avstyrkt försäljning av sistnämnda torp under

framhållande av, att dess bibehållande såsom arbetstorp vore nödvändigt

för skötande av kringliggande stora, staten tillhöriga skogskomplex.

Domänstyrelsen anser vid sådant förhållande, att upplåtelsen från egendomen

allenast bör omfatta ovanberörda tomtområde, för vilket köpeskillingen

torde erläggas kontant. Styrelsen förmäler sig tillika hava

gått i författning om egendomens utarrendering till den 14 mars 1929.

Departements- Under åberopande av vad i ärendet förekommit tillstyrker jag uppchefen.

låtelse allenast av området om 0.5 hektar och hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 181 Kontrollera mot PDF

■Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

181

att från kronoegendomen 1 mantal Stav nr 1 i Bro

socken av Värmlands län må mot en köpeskilling av

1,000 kronor till Gustaf Johansson försäljas ovan omförmälda

område om 0.5 hektar under villkor, att

köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen kontant vid

tillträdet den 14 mars 1929, att köparen vidkännes

alla med områdets avskiljande och lagfart å fånget

förenade kostnader, samt att områdets innehavare,

därest sådant från kronans sida påfordras, uppsätter

och för framtiden underhåller hägnad i gränsen mot

kronoegendomens mark.

65:o.

Vid en år 1925 å kronoegendomen 1 mantal Linnehult nr 1 och 2 i

Vihy socken och Grimstens härad av örehro län hållen förrättning för

uppgörande av förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1928

av denna egendom, som lämnar 675 kronor i årligt arrende, har förslag

väckts om försäljning av hela egendomen.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 4 februari 1928 underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning med överlämnande av ärendet tillhörande

handlingar, däribland en av förste lantmätaren Ernst Fjellman år 1904

upprättad karta jämte beskrivning. Av dessa handlingar inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Hallsbergs, 11 kilometer

från Vretstorps och 3 kilometer från östansjös järnvägsstationer, har en

sammanlagd areal av 162.3 2 3 hektar, därav 33.4 5 0 hektar åker, 4.6 7 4 hektar

äng, 9.389 hektar betesmark, 90.ioo hektar skogsmark samt 24.71 o hektar

impediment.

Torp eller lägenheter finnas ej vid egendomen.

Åkerjorden består av sandmylla och klapperstensjord av dålig beskaffenhet.

Byggnaderna äro ansatta av röta och tarva inom de närmaste tjugu åren

ombyggnad.

Vid uppskattningstillfället hade inga spekulanter å jordbruks! ägenheter

anmält sig.

Uppskattningsmännen hava, med hänsyn till egendomens karga natur

och dess dåliga åbyggnader, föreslagit egendomens försäljning. Enligt uppskattningsmännens

åsikt borde egendomen försäljas i tre lotter, nämligen

två mindre obebyggda egnahemsområden, å kartan betecknade med litt. A

och B, vilkas gränser å kartan angivits med röda linjer, samt huvudgården

eller egendomen i övrigt.

Försäljningslotterna skulle komma att omfatta följande arealer.

Litt. A 13.2 9 8 hektar, därav 2.918 hektar åker, 9.9 7 hektar skogsmark

samt 0.4i hektar impediment.

Litt. B 9.868 hektar, därav 2.54 hektar åker, 0.508 hektar äng, 5.26 hektar

skogsmark samt 1.5 6 hektar impediment.

Huvudgården 139.157 hektar, därav 27.992 hektar åker och tomt, 4.166

Linnehult nr

1 och 2 av

Örebro län.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.

hektar äng, 9.389 hektar betesmark, 74.87 hektar skogsmark samt 22.74

hektar impediment.

Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har ansett egendomens egentliga

utmarksområde väl stort att medfölja vid en försäljning av huvudgården.

Med hänsyn dock till de dryga förvaltningskostnader, ett bibehållande av

detta från övrig kronoskog friliggande skogsområde skulle medföra, har

överjägmästaren tillstyrkt försäljning av utmarksområdet tillsammans med

huvudgården.

Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra mot dispositionsförslaget.

Domänstyrelsen, som i likhet med överjägmästaren funnit det huvudgården

tilldelade utmarksområdet onödigt stort, har anmodat överjägmästaren

uppgöra förslag rörande det område av skogsmarken, som överjägmästaren

kunde finna lämpligt att tilläggas huvudgården, ävensom, då

utmarksområdet angränsade Grimstens häradsallmänning, hos denna allmänningsstyrelse

framställa förfrågan, huruvida icke styrelsen vore hågad

förvärva återstoden av skogsmarken eller någon del därav.

I anledning härav har överjägmästaren föreslagit, att huvudgården, benämnd

litt. C, söderut skulle begränsas till en, å en över jägmästarens förslag

bifogad av Hedemann-Gade upprättad skogskarta över egendomen med

blyerts dragen linje E—D.

Enligt detta förslag skulle huvudgården litt. C komma att omfatta omkring

75 hektar, därav 25.5 hektar åker.

Området söder om ovannämnda å skogskartan dragna blyertslinje E—d,

omfattande omkring 64 hektar, därav 2,4 7 hektar utgjordes av den numera

obebyggda utägan Hackefallet, har överjägmästaren utbjudit Grimstens allmänningsstyrelse

till inköp.

Allmänningsstyrelsen har förklarat sig villig inköpa området ifråga för

18,000 kronor, under förutsättning att skog finge försäljas från allmänningen

till köpesummans gäldande.

Kronojordstyckningssakkunniga hava icke haft något annat att erinra mot

försäljningsförslaget än att, i den mån behov av mindre jordbruk i orten

förelåge, huvudgården, litt. C, lämpligen kunde upplåtas i två lotter med

den genom ägorna löpande vägen som gränsskillnad, varvid de befintliga

byggnaderna kunde fördelas mellan lotterna.

Domänstyrelsen har, då varken vid uppskattningstillfället eller senare

någon ansökning inkommit om förvärvande av jordbruksområden från

egendomen, icke ansett rådligt stycka huvudgården litt. C i två försälja

ningslotter, utan borde huvudgården enligt styrelsens åsikt försäljas i

en lott.

Efter av överjägmästaren verkställd skogsvärdering å samtliga försäljningslotter,

därvid huvudgården litt. C i enlighet med de sakkunnigas förslag

uppdelats i två lotter, litt. Ci och Cn med gränser, som närmare angivits

å en av Bern. R. Blohrn år 1927 upprättad karta över egendomen,

hava försäljningslotterna åsatts i nedanstående tabell angivna saluvärden.

I tabellen har det till Grimstens allmänningsstyrelse till försäljning föreslagna

skogsområdet angivits med den å Blohms karta använda beteck
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kunyl. Maj :ts proposition Nr 210.

ningen litt. D. Det i tabellen angivna skogsvärdet ä huvudgården litt. C

utgöres av de sammanlagda skogsvärdena å litt. Ci och Ca.

Beteckning

å Blolims

karta

A r

a 1 i

h e k

a r

Arrende- värde

i kronor

Saluvärdo i kronor

åker

och

tomt

äng

betes-

mark

skogs-

mark

impedi-

ment

summa

summa

därav på

skog och

skogsmark

Litt. A ......

2.918

_

9.9 7

0.4 1

13.298

60

5,300

3,594.8 7

» B ......

2.510

O.50S

—

5.2 6

1.56

9.868

50

3 025

1,998.7 0

» C ......

25.522

3.22 6

2.889

29.83

7.14

75.107

725

40,310

17,500.7 0

» I) ......

2.470

0.94 0

—

45.04

15.60

64.050

—

22,830

21,207.86

Domänstyrelsen har i skrivelse den 4 februari 1928 erinrat, att det av

Grimstens allmänningsstyrelse för området litt. D erbjudna beloppet 18,000

kronor visserligen understege det lotten av överjägmästaren åsatta värdet

med 4,830 kronor, men förklarat sig icke desto mindre finna det av allmänningsstyrelsen

avgivna anbudet böra antagas. Ett högre anbud torde

nämligen icke från allmänningsstyrelsen vara att förvänta, då komplexet

dels vore av den storlek, att mera uthållig skogsskötsel därå måste bedrivas,

dels ock i allmänningsstyrelsens hand erfordrade avsevärda förvaltnings-

och bevakningskostnader.

Det av allmänningsstyrelsen framförda spörsmålet om åstadkommande

av medel till markområdets likvidering ansåge styrelsen icke i detta sammanhang

behöva upptagas.

Styrelsen har låtit föranstalta om skötsel och vård av egendomen till

den 14 mars 1929.

Mot de litt. A, B och C åsatta saluvärdena hade styrelsen icke något

att erinra, och hemställde styrelsen om åtgärd för egendomens uppdelning , '' ^

och försäljning. . .

Av kronojordstyckningssakkunniga har erinrats att, i den mån behov IJep“*eej!™nt*~

av mindre jordbruk i orten förelåge, huvudgården, litt. C, lämpligen borde

uppdelas i två lotter. Mot domänstyrelsens avstyrkan och i ärendets nuvarande

läge anser jag mig emellertid icke böra förorda en dylik uppdelning

av huvudegendomen. Vad vidare angår det för lotten litt. D av allmänningsstyrelsen

erbjudna priset 18,000 kronor torde detta på skäl, som

domänstyrelsen anfört, få anses ur statens synpunkt godtagligt. Jag biträder

alltså domänstyrelsens i ärendet framlagda förslag samt hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Linnehult nr 1

och 2 i Viby socken av Örebro län uppdelats i fyra

lotter i överensstämmelse med domänstyrelsens förslag

dels de med litt. A och B betecknade lotterna må

var för sig med ovan angivet område upplåtas enligt

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar,

dels den med litt. C betecknade lotten må försäljas å

offentlig auktion till den högstbjudande under de i

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor och med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1929,

dels ock den med litt. D betecknade lotten må försäljas

till Grimstens allmänningsstyrelse för en köpeskilling

av 18,000 kronor att erläggas med en sjättedel

vid tillträdet den 14 mars 1929 och med en sjättedel

den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under

villkor i övrigt, att ägolotten försäljes i det skick, den

vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen erlägges till

länsstyrelsen i länet, att köpebrev utfärdas, så snart

första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens

skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, att ägolotten

i jordeboken upptages under titel allmänt frälse,

att köparen svarar för de å ägolotten för tiden efter

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att

köparen ensam vidkännes alla med lagfart å fånget och

andra med köpet förenade utgifter ävensom för kostnaderna

för inteckning i ägolotten till säkerhet för berörda

skuldförbindelse.

66:o.

Seckelsta Kronoegendomen Vs mantal Seckelsta nr 2 och 3 i Kumla socken av

”ör^i °Chiä * ^re^ro län är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av

2,000 kronor. Vid en år 1925 hållen förrättning för uppgörande av förslag

till förnyad utarrendering av egendomen har förslag väckts om densammas

försäljning. I skrivelse den 25 november 1927 har domänstyrelsen

underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat bland

annat instrument över berörda förrättning ävensom två kartor, den ena

upprättad år 1899 av förste lantmätaren Ernst Fjellman och den andra

år 1926 av distriktslantmätaren Athos Eckerman jämte tillhörande beskrivningar.

Av dessa ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen omkring 4 kilometer från Kumla järnvägsstation,

har en areal av 116.435 hektar, därav 50.2ui hektar tomt och åker,

1.32 hektar äng, 63.1 hektar avrösningsmark samt 1.7 94 hektar impediment.

Egendomens åkermark ligger i en sammanhängande, regelbunden figur.

Skogsmarken utgör ett särskilt skifte, beläget omedelbart intill huvudgården.

Torp eller lägenheter finnas ej å egendomen.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition Nr 210.

185

Egendomens taxeringsvärde utgör 74,100 kronor, därav för inägor 62,200

kronor samt för skog och skogsmark 11,900 kronor.

Uppskattningsmännen hava på grund av ofrånkomlig, dyrbar nybyggnad

av stall och ladugård vid egendomen ansett densamma böra försäljas och

därvid förordat försäljning i en lott. Jämväl har förslagsvis uppgjorts

styckningsplan för egendomens försäljning i två lotter.

Såsom motiv för egendomens försäljning i en lott hava uppskattningsmännen

anfört, att inga spekulanter anmält sig för förvärvande av mindre

jordbrukslägenheter, samt att egendomens nuvarande arrendator, som önskade

förvärva egendomen ostyekad, å den del av egendomen, som föreslagits till

avsöndring, Västra gården benämnd, nedlagt betydande kostnader för nybyggnad

av arbetarbostad och dränering av åkerjorden, vilka företag ännu

ej hunnit lämna honom någon ekonomisk fördel.

Vid försäljning av egendomen borde densamma liembjudas dess nuvarande

arrendator.

Uppskattningsmännen hava åsatt de båda försaljningslotterna nedanstående

arrende- och saluvärden.

Areal, hektar

Arren-

Saluvärde kr.

Styckningslott

Ägofig. å Ecker- mans karta

åker

ängs- o.

odlings- mark

avrös-

nings-

jord

impedi*

ment

summa

de-

värde

kr.

summa

därav för

växande

skog

Huvudgården

1—47, av 54—55,

56—60, av 61 —63,

71-78, av 89,90,

117-119, 122

37.46(1

0.7 3 8

46.18

1.534 5

85.8666

• 2,200

56,600

11,120

Den till av- söndr. före- slagna delen

eller Västra

gården

48—53, av54—55,

av 61—63,64—70,

79—88, av 89, 91

—116, 120—121

12.757

0.58 2

16.97

0.2595

30.5685

18,200

5,100

Skulle egendomen i sin helhet försäljas hava uppskattningsmännen föreslagit

ett saluvärde av 75,000 kronor.

Vederbörande jägmästare har upptaxerat all egendomens växande skog

till 33,993 kronor 20 öre, därav 23,443 kronor 40 öre å huvudgården tillkommande

skog och 10,549 kronor 80 öre å den så kallade Västra gården

tillkommande skog.

Uppskattningsmännen hava vid saluvärderingen utgått från värden å

åkerjord med byggnader under förutsättning att till egendomen skulle

utgå fritt husbehovsvirke, varvid uppskattningsmännen minskat det av

jägmästaren beräknade värdet å skogen i proportion till nämnda åkerjorden

tillkommande förmån.

över jägmästaren har icke ansett det av uppskattningsmännen gjorda

förfarandet att vid saluvärderingen sammanslå jord- och skogsvärdena

lämpligt. Enligt överjägmästarens åsikt borde, såsom hittills alltid varit

fallet, jorden med byggnader värderas för sig och skogen i sin helhet för

sig. Mot jägmästarens värdering har överjägmästaren anmärkt, att värdet

å rot av ståndskogen vore väl högt beräknat, och har överjägmästaren

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21U.

Departem entsche(en.

föreslagit ett värde av skogen å huvudgården av 17,544 kronor och å

Västra gården av 7,828 kronor. Mot försäljningsförslaget i övrigt har

överjägmästaren icke haft något att erinra.

Länsstyrelsen har förordat egendomens försäljning i en lott emot det av

uppskattningsmännen åsatta saluvärdet samt med hembudsrätt för nuvarande

arrendatorn.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett egendomen höra försäljas i

en lott, därest icke i orten behov av mindre jordbruk förelåge, då den så

kallade Västra gården lämpligen kunde frånstyckas egendomen. Från de

sakkunnigas flertal har herr N. Adler varit skiljaktig och ansett, att egendomen

borde utarrenderas, utan att särskilda byggnadsarbeten företoges.

I infordrat yttrande av domänintendenten i länet har denne i samråd

med övriga uppskattningsmän med hänsyn till den ofrånkomliga nybyggnaden

å egendomen vidhållit sin åsikt, att egendomen lämpligen

borde försäljas i en lott och hembjudas dess nuvarande ar rendator, samt

att egendomens saluvärde, inbegripet all å egendomen förefintlig skog, ej

kunde sättas högre än 75,000 kronor.

Jämväl länsstyrelsen anser i förnyat yttrande egendomen böra försäljas,

varvid billighetsskäl talade för att nuvarande arrendatorn medgåves rätt

att efter hembud inköpa densamma eller, eventuellt, huvudlotten emot det

av uppskattningsmännen åsatta saluvärde. Vid beräknande av egendomens

saluvärde, torde det icke låta sig göra att både upptaga åkerjorden

till värde såsom för fullt bebyggd jordbruksjord med för husbehovet

nödig skogstillgång och samtidigt särskilt värdera all å egendomen

växande skog till dess fulla realisationsvärde samt öka förstberörda

belopp för åker och övrig jord med hela det sålunda erhållna värdet å

den växande skogen. För så vitt för länsstyrelsen vore känt, förefunnes

icke inom orten särskilt behov av mindre jordbruk för förvärvande.

Med biträdande av förslaget om egendomens försäljning i en lott, framhåller

domänstyrelsen, vad angår frågan om sättet för egendomens försäljning,

att det visserligen vitsordats, att arrendatorn hävdat egendomen

väl samt nedlagt betydande kostnader å densamma. Då emellertid arrendatorn

innehaft egendomen i endast tio år, anser styrelsen tillräckliga

skäl icke föreligga för hembud. Saluvärdet å egendomen i dess helhet

borde ej sättas till högre belopp än det av uppskattningsmännen föreslagna

eller 75,000 kronor, då det av överjägmästaren beräknade värdet

å skogen torde hava blivit satt väl högt.

Då, såsom det vill synas, något särskilt behov inom orten av jord för

egnahem icke föreligger, anser jag egendomen böra försäljas ostyckad.

Försäljningen torde böra ske å offentlig auktion till den högstbjudande.

Vad angår saluvärdet synes detsamma böra bestämmas till 75,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

att kronoegendomen Vs mantal Seckelsta nr 2 och 3

i Kumla socken av Örebro län må försäljas å offentlig

auktion till den högstbjudande under de i brevet den

29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för

köpare den 14 mars 1929.

67:o.

Kronoegendomen 1/i mantal Ärla nr 1 i Sköllersta socken av Örebro län drJ»^nr

är utarrenderad till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 1,400 kronor.

Uppskattningsförrättningar hava verkställts å egendomen dels den 2 oktober

1925 dels ock den 28 juli 1926. Av de över förrättningarna insända

instrumenten med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Athos Eekerbom år 1926 över egendomen upprättad karta med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, bestående av ett sammanhängande skifte, är belägen 1.5 kilometer

från Sköllersta järnvägsstation och 20 kilometer från Örebro samt

omfattar en areal av 20.145 hektar, därav 19.225 hektar tomt och åker,

0.6 9 hektar avrösningsjord och 0.2 3 hektar impediment. Torp finnas icke

å egendomen. Egendomen är så gott som i fullständig avsaknad av skog.

Uppskattning smännen hava förordat egendomens försäljning efter uppdelning

i tre å kartan utmärkta lotter, utgörande en den egentliga huvudgården

och de båda övriga bostadslägenheter, av vilka den ena är bebyggd.

Husen å sistnämnda lägenhet, vartill köpare anmält sig, utgöras av egendomens

arbetarbostad med tillhöriga ekonomibyggnader. Lotterna hava

med nedan angivna arealer åsatts följande saluvärden:

!

Areal,

hektar

Saluvärde, kronor

i

t

åker och

tomt

avrös-

nings-

jord

impedi-

ment

summa

totalvärde

skogs-

värde

i

17.015

0.246

0.23

17.4»

29,000

00

J Bostadslägenhet (bebyggd) ...

1.43 5

0.235

—

1.6 7

5,100

60

! Bostadslägenhet (obebyggd)-..

0.7 7 5

0.21

—

0.985

1,200

72

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot

försälj nings förslaget.

Kronojordstyckningssakkunniga hava i likhet med uppskattningsmännen

förordat egendomens försäljning. De sakkunniga hava dock föreslagit egendomens

uppdelning i allenast två lotter, den ena lotten utgörande den egentliga

huvudgården och den andra bestående av båda de utav uppskattningsmännen

till försäljning föreslagna bostadslägenheterna.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements
.

.chefen.

Labbetorp

nr 1 i Örebro

län.

I infordrat yttrande med anledning av de sakkunnigas förslag har domänintendenten

i länet förordat förslaget, vari jämväl länsstyrelsen instämt.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 3 juni 1927 underställt ärendet Kungl.

Maj:ts prövning, har biträtt de sakkunnigas förslag att till en försäljningslott

sammanföra de till bostadslägenheter avsedda två markområdena.

Styrelsen anser ägolotten, vars saluvärde torde sättas lika med de båda

bostadslägenheternas sammanlagda värden, böra försäljas i enlighet med

grunderna för egnahemsupplåtelser samt huvudgården å auktion.

Även jag ansluter mig till kronojordstyckningssakkunnigas förslag, sådant

detsamma av domänstyrelsen förordats, och hemställer alltså, att Kungl,

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen Va mantal Årla nr 1 i

Sköllersta socken av Örebro län uppdelats i två lotter,

den ena lotten utgörande båda de å den i ärendet företedda

kartan som bostadslägenheter upptagna områdena

och den andra egendomen i övrigt, lotterna må med

tillträdesrätt den 14 mars 1929 försäljas, förstnämnda

lott enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar samt sistnämnda

lott å offentlig auktion till den högstbjudande enligt de

i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor.

68:o.

Kronoegendomen Va mantal Labbetorp nr 1 i Askers socken av Örebro

län är genom domänstyrelsens kontrakt den 19 april och transportresolution

den 15 november 1907 upplåten å arrende till den 14 mars 1928 mot

en årlig avgäld av 900 kronor. Efter nämnda tidpunkt har styrelsen ombestyrt

egendomens skötsel och vård under ett år.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1925. Av det över

förrättningen uppgjorda instrumentet med tillhörande handlingar, däribland

en av förste lantmätaren Ernst Fjellman år 1904 över kronoegendomens

inägor upprättad karta med tillhörande beskrivning, inhämtas

bland annat följande.

Egendomen innehåller en areal av 119.4 2 5 hektar, därav 53.0 4 8 hektar

tomt och åker, 2.924 hektar äng, 26.976 hektar betesmark, 32.734 hektar

skogsmark och 3.7 4 3 hektar impediment.

Å egendomen finnas ett torp, Glashyttan, samt två lägenheter, Zion och

Lindtorp. Å torpet, som sedan 1922 brukats av Algot Johansson, äger

kronan boningshuset. Till övriga å torpet befintliga hus var vid uppskattningstillfället

kronoegendomens arrendator, Abraham Lindeberg, ägare.

Lägenheten Zion är bebyggd med lägenhetshavaren Henrik Gustafsson tillhöriga

hus och å lägenheten Lindtorp, vilken vid uppskattningstillfället

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:tu proposition Nr ''-ilo.

189

brukades av Karl Eriksson och David Olsson, ägde dessa hälften vardera i

manbyggnaden, medan övriga å lägenheten befintliga åbyggnader till en

del tillhörde Eriksson och till en del Olsson.

Innehavaren av torpet Glashyttan framförde vid uppskattningstillfället

önskemålet att få förvärva torpet till eget hem, och ansågo sig uppskattningsmännen

böra förorda torpets frånskiljande och försäljning för sådant

iindamål.

Egendomen i övrigt föreslogo uppskattningsmärmen skulle åter utarrenderas,

därvid ny arbetarbostad till en kostnad av 11,143 kronor 20 öre

skulle uppföras och den å egendomen befintliga arrendatorn tillhöriga manbyggnaden

inlösas för en summa av 8,000 kronor.

Egendomens arrendevärde beräknades till 4,800 kronor, och hemställde

uppskattningsmännen om optionsrätt för egendomens arrendator.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens dispositionsförslag.

överjägmästaren i Bergslagsdistriktet, vilkens yttrande i ärendet införskaffats,

har föreslagit försäljning av egendomen i dess helhet.

Kronojordstyckningssakkunniga hava, med hänsyn till de kostnader statsverket

komme att få vidkännas för nybyggnad och husinlösen, därest

egendomen skulle ånyo utarrenderas, samt enär arrendatorn, inom vilkens

familj egendomen brukats under tre generationer, ägde åtskilliga byggnader

därå och önskade förvärva densamma, uttalat sig för egendomens

försäljning i en lott, därvid dock tillfälle borde beredas icke allenast innehavaren

av torpet Glashyttan utan även brukarna av lägenheterna Zion

och Lindtorp att, om de så önskade, få friköpa sina områden.

Domänstyrelsen har därefter föranstaltat om egendomens saluvärdering.

Av det över sistnämnda förrättning — vilken avhölls år 1927 — uppgjorda

instrumentet framgår bland annat följande.

Egendomens arrendator, ovanbemälde Lindeberg, vilkens fader och farfader

före honom alltsedan 1831 innehaft egendomen på arrende och å denna

nedlagt betydande arbete, anhöll hos uppskattningsmännen att få förvärva

egendomen.

Brukaren av torpet Glashyttan vidhöll sin begäran att få friköpa torpet,

vars byggnader till den del de förut ägts av egendomens arrendator nu av

honom förvärvats.

Likaså anhöllo lägenheten Lindtorps innehavare, nämligen, sedan David

Olsson numera avlidit, dennes änka Lovisa Olsson och förutnämnde Karl

Eriksson, att bliva satta i tillfälle att få förvärva områden å egendomen.

I enlighet med ett av distriktslantmätaren Athos Eckerbom uppgjort

styckningsförslag hava uppskattningsmännen hemställt om egendomens uppdelning

i fem lotter, huvudgården, jordbrukslägenheterna Glashyttan, Zion

och Lindtorp nr 1 samt en bostadslägenhet, Lindtorp nr 2. Över jordbrukslägenheterna

ävensom bostadslägenheterna äro särskilda specialkartor uppgjorda.

Beträffande skogens värde hava uppskattningsmännen föreslagit

viss nedsättning i jägmästarens värdesättning.

Samtliga styckningslotters arealer och av uppskattningsmännen föreslagna

saluvärden framgår av nedanstående tablå.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Areal,

hektar

Saluvärde, ktonor

åker

äng

hag- och

betes- mark

avrös-

nings-

jord

impedi-

ment

summa

summa

därav för

växande

skog

Huvudgården ...

44.1680

2.7010

22.7080

31.4030

3.4080

104.3780

63,000

32,394.36

Glashyttan ......

4.1340

O.oioo

2.4380

1.4160

0.1500

8.1480

6,200

1,667

Zion ...............

1.6600

0.2130

—

0.3360

0.1710

2.2800

1,225

252

Lindtorp nr 1 ...

3.0760

—

1.8300

—

0.014 0

4.9200

2,500

400

> » 2...

0.1200

—

—

—

—

0.1200

40

—

För upplåtelse under åborätt av jordbrukslägenheterna hava uppskattningsmännen

föreslagit en avgäld av för

Glashyttan 17.14 hektoliter råg motsvarande, efter medelmarkegångspris

per hektoliter 18 kronor 8 öre, i penningar 310 kronor

Zion 3.4 3 hektoliter råg motsvarande, efter medelmarkegångspris per

hektoliter 18 kronor 8 öre, i penningar 62 kronor

Lindtorp nr 1 6.91 hektoliter råg motsvarande, efter medelmarkegångspris

per hektoliter 18 kronor 8 öre, i penningar 125 kronor.

Staten tillhöriga byggnader, stuga och bod å lägenheten Glashyttan, hava

av uppskattningsmännen värderats till 1,800 kronor.

Algot Johansson förklarade sig önska förvärva torpet Glashyttan med

äganderätt samt Karl G. Eriksson lägenheten Lindtorp nr 1 likaledes med

äganderätt. Änkan Lovisa Olsson önskade kontant inköpa bostadslägenheten

Lindtorp nr 2.

Uppskattningsmännen hava hemställt, att huvudgården måtte hembjudas

arrendator Lindeberg, lägenheten Glashyttan brukaren Algot Johansson,

Zion brukaren Henrik Gustafsson, Lindtorp nr 1 Karl Eriksson och Lindtorp

nr 2 Lovisa Olsson.

Vid försäljning av huvudgården borde köpare av Zion och Lindtorp nr 1

och 2 förbehållas rätt till utfartsväg över egendomen.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens ovanberörda försäljningsförslag.

I skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del framhållit följande.

Styrelsen hade icke något att erinra mot det av uppskattningsmännen

senast framlagda förslag i fråga om egendomens disposition.

Styrelsen funne dock de av uppskattningsmännen huvudgården samt

lägenheterna Glashyttan och Zion åsatta saluvärden för låga. Uppskattningsmännen

hade vid beräkningen av saluvärdena å dessa styckningslotter

icke ansett sig böra följa de av jägmästaren för berörda lotter angivna

skogsvärden utan i fråga om dessa värden vidtagit avsevärda reduceringar.

Någon nedsättning i skogsvärdena för lägenheterna Glashyttan och Zion,

respektive 2,222 och 297 kronor, funne emellertid styrelsen icke påkallad.

Endast i fråga om det utav jägmästaren uppgivna värdet av 46,277 kronor

65 öre å huvudgårdens skog torde enligt styrelsens uppfattning viss reducering

vara lämplig, dock icke i den omfattning, som av uppskattningsmännen

vidtagits. Nämnda skogsvärde funne nämligen styrelsen böra nedsättas

till 35,000 kronor.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 210.

De olika lotternas

saluvärden, angivna

i avrundat tal,

syntes styrelsen

med anledning härav

böra utgöra

för huvudgården.....

........... 65,700 kronor,

därav för

skog 35,000 kronor

» Glashyttan.........

........... 6,785 »

» »

»

2,222 »

» Zion....................

........... 1,270 »

» »

»

297 »

» Lindtorp nr 1 .

.......... 2,500 »

» »

»

400 »

» » » 2 .

............ 40 »

I likhet med uppskattningsmännen ansåge styrelsen samtliga styckningslotter

böra upplåtas med äganderätt, därvid hembudsrätt å respektive lotter

borde tillerkännas av uppskattningsmännen förordade personer.

Jag biträder förslaget om egendomens försäljning till de av domänstyrelsen

åsatta saluvärden.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen V* mantal Labhetorp nr 1

i Askers socken av Örehro län delats i ovanherörda

fem lotter, desamma må försäljas

en var av lotterna Glashyttan, Zion, Lindtorp nr 1

och Lindtorp nr 2 med ovan angivet område och till

av domänstyrelsen föreslaget saluvärde enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar med hembudsrätt för Karl Eriksson

å lotten Lindtorp nr 1, Algot Johansson å lotten Glashyttan,

Henrik Gustafsson å lotten Zion och Lovisa

Olsson å lotten Lindtorp nr 2, samt

huvudgården

antingen till arrendatorn Abraham Lindeberg för en

köpeskilling av 65,700 kronor att erläggas med en

sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel

den 14 mars varje av nästföljande fem år samt

under villkor i övrigt, att ägolotten försäljes i det

skick den vid tillträdet befinnes, att köparna av lotterna

Zion, Lindtorp nr 1 och Lindtorp nr 2 förbehållas rätt

till utfartsväg över egendomen, att köpeskillingen erlägges

till länsstyrelsen i länet, att köpebrev utfärdas

så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och

köparens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats,

att ägolotten i jordeboken upptages under titel allmänt

frälse, att köparen svarar för de å ägolotten för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder

samt att köparen ensam vidkännes alla med lagfart å

fånget och andra med köpet förenade utgifter ävensom

Departements

chefen.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Ma j ds proposition Nr 210.

kostnaderna för inteckning i ägolotten till säkerhet för

berörda skuldförbindelse,

eller, därest bemälde Lindeberg icke begagnar sig av

medgivandet att förvärva ägolotten, å offentlig auktion

till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj

1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köparen

den 14 mars 1929.

69:o.

Mossby nr i Vid en år 1924 å kronoegendomen 1 mantal Mossby nr 1 Sörgården i

SörebroTän Hardemo socken av Örebro län hållen förrättning för uppgörande av förslag

till förnyad utarrendering från den 14 mars 1928 av denna egendom,

som lämnar 1,000 kronor i årligt arrende, har förslag väckts om försäljning

av vissa områden från egendomen. Av det vid förrättningen upprättade

instrumentet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen 14 kilometer från Hallsbergs och 11 kilometer

från östansjö järnvägsstationer, har en areal av sammanlagt 75.6 04

hektar, därav 25.34-2 hektar tomter och åker, 15.295 hektar äng, 1.66 hektar

odlingsmark, 17.7 5 9 hektar skogsmark, 14.8 hektar mosse och 0.7 4 8 hektar

impediment.

Dessutom har egendomen delaktighet i Grimstens häradsallmänning samt

andel till hälften i soldattorpet nr 61 vid Askersunds kompani. Tjänstgörande

soldaten H. Nordgren har frånsagt sig allt anspråk på soldattorpet

mot en ersättning en gång för alla. Å soldattorpet finnas två så kallade

donationer, av vilka en bebos av förre soldaten P. A. Mossberg.

Egendomen är fördelad i två skiften, av vilka utmarksområdet med en

åkerareal om cirka 10 hektar är obebyggt.

Vid näst föregående värdering å egendomen, vilken förrättades under år

1920, föreslogs försäljning av egendomen i dess helhet, och förordnade Kungl.

Maj:t den 3 juni 1921 i överensstämmelse med uppskattningsmännens förslag,

att egendomen skulle i sin helhet försäljas. Vid de försäljningsauktioner,

som i anledning härav under år 1921 förrättades, erhölls emellertid ej

antagligt anbud, varför egendomen i enlighet med Kungl. Maj:ts föreskrift

den 25 november 1921 ånyo utarrenderades till den 14 mars 1928.

Vid arrendevärderingen 1924 hava såsom spekulanter till mindre jordbrukslägenheter

anmält sig dels ovannämnde förre soldaten P. A. Mossberg,

vilken önskade förvärva det område av soldattorpet han för det dåvarande

brukade, dels ock en i kronoegendomens närhet boende person vid namn Mats

Lund, vilken önskade inköpa ett åkerområde om cirka 0.7 5 hektar av soldattorpet

för att tillägga sin angränsande lägenhet.

Enligt instrumentet bifogade två köpeavtal framgår att, förutom kronan,

samtliga intressenter i soldattorpet medgivit försäljning till Mossberg och

Lund av ovannämnda båda lägenhetsområden. Ifrågavarande områden hava

inritats å en över soldattorpet av distriktlantmätaren Athos Eckerbom år

1927 upprättad karta, därvid Lunds område betecknats med litt. A eller

Västra torpet om 0.9 8 3 hektar åker och Mossbergs med litt, B eller Östra

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kun al. Maj:ts proposition Nr 210. 193

torpet om 1.88 hektar åker. Uppskattningsmännen förorda områdenas försäljning.

Egendomen i övrigt hava uppskattningsmännen ansett ånyo böra utarrenderas

på grund av att densamma vid föregående arrendeledighet år 1921

visat sig omöjlig att få försåld till åsatt saluvärde, och utsikterna att nu

få egendomen försåld, enligt uppskattningsmännens åsikt, vore mindre än

år 1921.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens dispositionsförslag.

Över jägmästaren i Bergslagsdistriktet har på grund av egendomens

ringa storlek och skogens isolerade läge från övrig kronoskog föreslagit

hela egendomens försäljning.

Kronojordstyckningssakkunniga hava, då anledning enligt deras uppfattning

ej förelåge att i statens ägo bibehålla denna mindre goda egendom

samt då intet syntes vara att erinra mot den ifrågasatta upplåtelsen

av soldattorpsjorden, föreslagit egendomens försäljning. I den mån behov

av mindre jordbruk i orten förelåge, borde det cirka 2 kilometer från

huvudgården belägna obebyggda utskiftet om cirka 10 hektar åker och

lämpligt område avrösningsjord upplåtas för sig. Eljest borde egendomen

försäljas i en lott.

I anledning härav har år 1927 hållits förnyad saluvärdering å egendomen,

och framgår av instrumentet däröver med tillhörande handlingar

följande.

Uppskattningsmännen hava värderat kronans andel i de båda soldattorpsområdena

litt. A och B till 339 kronor för andelen i litt. A och 330 kronor

för andelen i litt. B. Egendomen i övrigt borde, då vid tidigare utbjudanden

av utmarksskiftet åren 1920, 1924 och 1927 ingen spekulant anmält sig, samt

för erhållande av högre köpeskilling försäljas i en lott. Denna har åsatts

ett saluvärde av 30,500 kronor, därav för växande skog 9,347 kronor 10

öre. Av vederbörande jägmästare har skogen uppskattats till 15,452 kronor

70 öre. Egendomens nuvarande arrendator, Carl Henrik Persson, som uppfört

flera av de vid egendomen varande byggnaderna, har förklarat sig villig

inköpa egendomen. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att egendomen

måtte hembjudas Persson, med förbehåll vid försäljningen att sjuttioåriga,

ogifta Erika Pettersson, som innehade en stugutomt om cirka 22 ar å egendomen,

måtte under sin återstående livstid utan avgäld få bibehålla nämnda

område. Vidare hava uppskattningsmännen ansett kronans andelar i soldattorpsområdena

litt A och B böra försäljas till respektive Mats Lund och

numera avlidne soldaten Mossbergs änka, Augusta Mossberg.

För upplåtelse under åborätt av sistnämnda båda områden hava uppskattningsmännen

föreslagit avgälder och vissa andra villkor.

Länsstyrelsen biträder uppskattningsmännens förslag om huvudlottens

försäljning, och har styrelsen ej något emot soldattorpsandelarnas försäljning

särskilt för sig.

I skrivelse den 10 februari 1928 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning.

Styrelsen har icke funnit något att erinra emot det av uppskattningsmännen

senast framlagda förslag ifråga om egendomens disposition. Beträffande

värdet å egendomens skog anser styrelsen det av jägmästaren

åsatta värdet väl högt, medan däremot det av uppskattningsmännen föreBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 177 häfl. (Nr 210.)

13

s. 194 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

194 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

slagna värdet synts styrelsen vara alltför lågt. Vid en inom styrelsen

företagen omräkning av skogsvärdet, har skogen uppskattats till 12,700

kronor. Saluvärdet å egendomen skulle med sistnämnda skogsvärde bliva

33,922 kronor 84 öre eller i runt tal 33,925 kronor.

I likhet med uppskattningsmännen anser styrelsen egendomen samt soldattorpsområdena

böra upplåtas med äganderätt, därvid hembudsrätt å egendomen

borde tillerkännas arrendatorn Person samt kronans andelar i soldattorpsområdena

böra försäljas till Mats Lund och Augusta Mossberg.

Styrelsen har föranstaltat om egendomens utarrendering till den 14

mars 1929.

Till en början vill jag erinra, att Kungl. Maj:t den 16 mars 1928 försålt

förenämnda soldattorpsandelar till Mats Lund och änkan Augusta

Mossberg i överensstämmelse med det i sådant hänseende i ärendet framställda

förslaget.

Vad angår egendomen i övrigt tillstyrker jag, att denna försäljes till

det av domänstyrelsen föreslagna köpeskillingsbeloppet av 33,925 kronor.

Därest hembud åt arrendatorn Person icke skulle antagas, torde egendomen

försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i

brevet den 29 maj 1874 stadgade grunder.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Mossby nr 1 Sörgården

i Hardemo socken av Örebro län med undantag av

egendomens andel i soldattorpet nr 61 vid Askersunds

kompani av livregementets grenadiärer må försäljas
antingen

till arrendatorn Carl Henrik Person för en

köpeskilling av 33,925 kronor att erläggas med en

sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel

den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under

villkor i övrigt, att egendomen försäljes i det skick

den vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen erlägges

till länsstyrelsen i länet, som har att så snart första

sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse

å återstoden därav avlämnats, därå utfärda

köpebrev, att egendomen i jordeboken upptages under

titeln allmänt frälse, att köparen svarar för de å egendomen

för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera

och utskylder, att köparen ensam vidkännes alla med

lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter

ävensom kostnaderna för inteckning i ägolotten till

säkerhet för berörda skuldförbindelse, samt att Erika

Pettersson under sin återstående livstid skall äga bebo

och bruka den av henne nu innehavda stugtomten om

22 ar,

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

195

eller, därest bemälde Person icke begagnar sig av

ornförmälda medgivande att förvärva egendomen, ä

offentlig auktion till den högstbjudande under de i

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1929 och med förbehåll

om rätt för Erika Pettersson att under sin återstående

livstid bruka och bebo den av henne nu innehavda

stugtomten om 22 ar.

70:o.

Vid år 1926 å kronoegendomen 1 mantal Varberga nr 1 i Långbro socken

av Örebro län hållen förrättning för uppgörande av förslag till förnyad

utarrendering från den 14 mars 1929 av egendomen, som lämnar ett årligt

arrende av 3,050 kronor, har förslag väckts om försäljning av vissa områden

från densamma. I skrivelse den 23 juli 1927 har domänstyrelsen

underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid överlämnat ärendet

tillhörande handlingar, däribland dels en år 1908 av dåvarande lantmäteriauskultanten,

numera distriktslantmätaren Atlios Eckerbom över egendomens

inägor upprättad karta med beskrivning, dels ock ett av förste lantmätaren

Frans Sjöström år 1908 kompletterat kartutdrag över egendomens rågångar.

Av handlingarna inhämtas bland annat:

Egendomen, som är belägen omkring 1.5 kilometer från Örebro stads

planlagda område, omfattar en areal av 151.81» hektar, därav 81.4 8 2

hektar åker, 2.554 hektar äng, 66.3 9 hektar skogsmark och 1.3 9 3 hektar

impediment.

Av egendomen har genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1921 till

övningsplats för Svea trängkår för en tid av 10 år, räknat från den 14 mars

1922, upplåtits ett område om 88.29 hektar, å det av Sjöström upprättade

kartutdraget begränsat norrut med röd linje. Området innefattar bland

annat all egendomens skogsmark.

Den av domänstyrelsen å arrende upplåtna delen av egendomen innehåller

med frånräknande av I.30 hektar, som jämlikt Kungl. Maj:ts den

8 juni 1926 meddelade beslut upplåtits till Örebro härads vägstyrelse för

omläggning av allmänna landsvägen Örebro—Eker—Kil—Nora, 62.2285

hektar, därav 59.2445 hektar åker, I.8035 hektar äng och 1.1805 hektar

impediment.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att det av ovannämnda landsväg

avskurna, hemmanen Västra Mark och Hjärsta angränsande området om

6.7 hektar, därav 6.177 hektar åker, O.434 hektar äng och 0 089 hektar

impediment, skulle uppstyckas i tomter i enlighet med ett av distriktslantmätaren

Eckerbom uppgjort och å särskild karta inlagt förslag. Stycknings

förslaget är utarbetat i full överensstämmelse med planerna för

angränsande egnahemssamhällen.

Tomtområdena med nedan angivna arealer hava av uppskattningsmännen

åsatts följande saluvärden:

Varberga

i Örebro

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Byggnadstomter

Kronor

för

kvm.

Saluvärde

Byggnadstomter

Kronor

för

kvm.

Saluvärde

Nr

kvadrat

meter

kronor

utjämnas

till

Nr

kvadrat-

meter

kronor

utjämnas

till

1

1,500

1: 20

1,800

1,800

22

1,260

1: 20

1,512

1,510

2

1,420

1,704

1,700

23

1,420

»

1,704

1,700

3

1,315

»

1,578

1,580

24

1,280

1: 00

1,280

1,280

4

1,285

»

1,542

1,540

25

1,330

»

1,330

1,330

0

1,370

1,644

1.640

26

1,280

»

1,280

1,280

fi

1,710

»

2,052

2,050

27

1,240

»

1,240

1,240

7

],: 80

1: oo

1,380

1,380

28

1,610

»

1,610

1,610

8

1,540

1:20

1,848

1,850

29

1,360

0: so

1,1 88

1,090

1 9

1,220

»

1,464

1,460

30

1,440

1: 00

1,440

1,440

10

1,220

>

1,464

1,460

31

1,340

»

1,340

1,3+0

n

1,180

»

1,416

1,420

32

1,430

O: 80

1,144

1,140

I 12

1,410

»

1,692

1 690

33

1,360

»

1,088

1,090

1 13

1,310

1: 00

1.310

1,310

34

1,370

V

1,096

1,100

14

1,410

»

1,410

1,410

35

1,410

0: bo

846

850

2,040

X>

2,040

2,040

36

1,180

0: 70

826

830

16

_

—

—

—

37

1,620

1,134

1,130

17

1,420

1: 20

1,704

1,700

1 38

1,360

»

952

950

! 18

1,500

»

1,800

1,800

39

1,660

0: 60

996

1,000 j

19

1,340

»

1,608

1,610

40

1,910

0: 7 0

1,337

1,340

20

1,440

1: oo

1,140

1,440

! 41

1,350

945

950

1 21

1,370

»

1,370

1,370

Summa kronor

56,452

56,450

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag.

Jämväl kronojordstyckningssakkunniga hava uttalat sig för ifrågavarande

områdes uppdelning till bostadstomter.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot styckningsförslaget

och de av uppskattningsmännen tomterna åsatta saluvärdena.

Departements- I enlighet med förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

che/en. riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område om 6.7 hektar av kronoegendomen

1 mantal Yarberga nr 1 i Långbro socken

av Örebro län må, fördelat i tomter i huvudsaklig

överensstämmelse med förenämnda av distriktslantmätaren

Athos Eckerbom uppgjord styckningsplan, försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar under iakttagande av

att i tomternas arealer inräknas för gator avsedd mark

och med skyldighet för tomternas innehavare att till

allmänt begagnande såsom gata upplåta sådan mark.

71:o.

Haihta nr l Kronoegendomen 1 mantal Hallsta nr 1 i Dingtuna socken jämte 1/t man
i

Vostman- tal Hacksätra nr 1 i Skerike socken av Västmanlands län är utarrenderad

lands län. _. , , . --- .

till den 14 mars 1929 mot ärligt arrende av 1,800 kronor.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma i ds proposition Nr 210.

197

Under 192(! och 1927 har å egendomen hållits uppskattningsför rättningar,

och har egendomen under 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Ragnar

Grebius 1926 upprättad karta över egendomens inägor med beskrivning, inhämtas

bland annat:

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Västerås, innehåller 112.444

hektar, därav 100.327 hektar tomt och åker, 8.377 hektar betesmark och 3.74

hektar impediment. Härtill kommer egendomens utmark om cirka 126

hektar.

Byggnaderna vid Hallsta iiro tillräckliga för bruket av jorden vid denna,

dock erfordras nytt stall. Hemmanet Hacksätra, som ligger omkring 2 kilometer

från Hallsta huvudgärd, är bebyggt i sin övre del (i söder) med stuga

och mindre ladugård (Fromtorpet) och i sin mellersta del med stuga, ladugård

och lada i hjälpligt skick. Vidare finnas vid detta hemman uppförda

mindre boningshus och ladugård i sämre skick (Norrängstorpet).

Hemmanet Hacksätra har andel i Norrbo härads allmänning, vilken andels

kapitaliserade värde uppskattats till 113 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava, då byggnaderna vid Hallsta vore

otillräckliga för driften jämväl av jorden vid hemmanet Hacksätra, föreslagit,

att sistnämnda hemman jämte av huvudgården ett mindre område,

som nu låge i samma skifte som jorden vid Hacksätra, måtte styckas i följande

tre lotter, vilka envar borde innehålla förutom skogsmark omkring

11.5—13 hektar åker: en lott borde bildas vid byggnaderna å hemmanets

övre del med en genom skiftet gående väg som gräns mot hemmanet i övrigt,

och borde denna lott för att ej förstöra en naturlig arrondering jämväl

omfatta förberörda mindre område av huvudgården; en annan lott borde

omfatta mellersta delen av hemmanet, belägen omkring de därå befintliga

byggnaderna; den tredje lotten borde utgöras av hemmanet i övrigt, som

saknade åbyggnad. Möjlighet funnes att anordna kortare utfartsväg för

lotterna än den nuvarande till huvudgården ledande vägen. Efter frånstyckning

av omförmälda områden kunde erforderligt stallutrymme vid

Hallsta lämpligen anordnas i ladugården. Då Hallsta huvudgård därefter

vore försedd med tillräckliga byggnader, borde denna ånyo utarrenderas.

Vid 1927 års förrättning hava de sålunda till upplåtelse ifrågasatta lotterna

av Hacksätra utlagts å karta, varvid på grund av förhållandena någon jämkning

skett beträffande lotternas gränser enligt de sakkunnigas förslag. Den

nordligast belägna lotten har sålunda tilldelats de i hemmanets mellersta

del befintliga husen. Lotterna äro närmare beskrivna i en av förenämnde

Grebius den 24 oktober 1927 upprättad beskrivning och hava värderats på

nedan angivna sätt, varvid av överjägmästaren under ärendets behandling

föreslagen jämkning neråt med 10 procent å för utmark och skog tillämpade

å-priser iakttagits och den hemmanet Hacksätra tillkommande andel i Norrbo

härads allmänning uppdelats mellan lotterna.

Lotten litt. B, här benämnd Nybygget, med en areal av 22.3 3 hektar,

därav 14.40 5 hektar åker, 7.4 7 5 hektar avrösningsjord och 0.45 hektar impediment

samt saluvärderad till 13,185 kronor, därav 2,169 kronor 27 öre

för växande skog och 37 kronor 67 öre för värdet å andel i allmänning.

Lotten litt. C, Norrängstorpet, med eu areal av 16.173 hektar, därav

10.062 hektar åker, 4.784 hektar avrösningsjord och O.427 hektar impediment

samt saluvärderad till 8,805 kronor, därav 1,544 kronor 58 öre för

växande skog och 37 kronor 67 öre för värdet å andel i allmänning.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Muj:ts proposition Nr 210.

Lotten litt. D, Fromtorpet, med en areal av 20.13 5 hektar, därav 11.2 is

liektar åker, 8.5 4 hektar avrösningsjord och 0.3 77 hektar impediment, saluvärderad

till 10,855 kronor, därav 2,833 kronor 2 öre för växande skog och

37 kronor 66 öre för värdet å andel i allmänning.

Rätt till utfartsväg borde förbehållas innehavarna av lotterna litt. B och

D över lotten litt. C och innehavarna av samtliga tre lotter över hemmanet

Hallsta.

För upplåtelse av lotterna såsom åbolägenheter har föreslagits en avgäldstid

av 20 år med avgälder av 558 kronor 36 öre för litt. B, 418 kronor

77 öre för litt. C och 496 kronor 32 öre för litt. 1), motsvarande enligt

medelmarkegångspris för åren 1918—1927 värdet av respektive 36, 27 och

32 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn. Åbo borde tillika äga

rätt till husbehovsvirke årligen av respektive 11, 9.2 och 17.4 kubikmeter ävensom

att vid första avgäldstidens slut lösa lägenheten. Värdet å till inlösen

ifrågasatta byggnaderna vid lotterna har uppskattats till respektive 1,960

kronor, 440 kronor och 900 kronor.

Innehavaren av Fromtorpet har erhållit del av förslaget och har därvid

förklarat sig önska bekomma lägenheten med äganderätt. Då innehavaren

brukat torpet sedan många år tillbaka, borde denne tillerkännas hembudsrätt

vid försäljningen av lotten litt. D. Även övriga två lotter borde enligt

förslaget upplåtas med äganderätt.

Den återstående delen av hemmanet Hacksätra, som å kartan utmärkts

med litt. A och innehåller 24.315 hektar avrösningsjord, borde bibehållas i

kronans ägo.

Jägmästaren har föreslagit, att för erhållande av en mera naturlig gräns

i väster mot sist berörda utmarksområde västra rågången mellan lotten

litt. D och utmarksområdet i fråga måtte följa den gärdesgård, som nu funnes

mot åkerjorden.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i ärendet.

Över jägmästaren har ifrågasatt försäljning jämväl av utmarkslotten litt. A,

vilken därvid borde uppdelas å försäljningslotterna. Därigenom vunnes

bättre gräns för det till bibehållande avsedda hemmanet Hallsta, som då

även komme att falla helt inom Dingtuna socken. Jägmästarens förslag

till ändrad gräns mellan lotterna litt. A och D kunde överjägmästaren ej

förorda, då gränsen därigenom bleve alltför krokig.

Domänstyrelsen, som i skrivelse den 29 februari 1928 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning, har därvid anfört följande:

Styrelsen biträdde uppskattningsmännens förslag till försäljning av förberörda

tre med litt. B, C och D utmärkta lotter och hade intet att erinra

mot saluvärdena. Lotten litt. A torde utan olägenhet kunna förvaltas tillsammans

med egendomens skogsmark i övrigt. Enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 2 februari 1923 hade vederbörande arrendator medgivits att för

hemmanet Hacksätra söka och vinna delaktighet i odlingslån för utförande

av Brottberga-Kävsta dikningsföretag med skyldighet för honom att, därest

lån bleve beviljat, gälda såväl de under arrendetiden å hemmanet belöpande

annuiteterna å lånet som ock vid arrendetidens slut den 14 mars 1929 då

ännu ogulden andel av samma lån. Innehavaren av Fromtorpet torde med

stöd av gällande egnahemstorfattning kunna tillerkännas rätt till hembud

vid försäljningen av lotten litt. D. Vid den lantmäteriförrättning, som

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

avsåges att hållas för försäljningslotternas skiljande från varandra och

egendomen i övrigt, torde komma att tillses, att lotterna och egendomen i

övrigt tillförsäkrades erforderliga utfartsvägar.

Jag ansluter mig till förslaget om egendomens disposition på sätt det- Departement*- samma av domänstyrelsen förordats, dock att, vad angår lotterna litt. B och

C, riksdagens medgivande torde inhämtas, att desamma må upplåtas under

åborätt med rätt för åbon till inlösen av vederbörande lott.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva.

att från kronoegendomen 1 mantal Hallsta nr 1 i

Dingtuna socken jämte 1/l mantal Hacksätra nr 1 i

Skerike socken av Västmanlands län må upplåtas

dels en var av lotterna litt. B och C såsom åbolägenhet

med rätt för åbon att inlösa lägenheten jämlikt bestämmelserna

i förordningen den 17 december 1926 (nr 509)

angående grunder för upplåtande från vissa kronoegendomar

av jordbrukslägenheter under åborätt enligt lagen

om upplåtelse under åborätt av viss jord samt av egnahemslägenheter,

dels ock lotten litt. D enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

72:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 juni 1925 (jmf. prop. 1925 nr 206 Som nr 6 *

p. 19; R. skr. 259 p. 19) har från kronoegendomen >i/i mantal Horn nr 6 Vastn^^landli

i Rytterns socken av Västmanlands län till handlanden C. O. Lindberg,

Strömsholm, försålts ett område om 0.316 hektar, utgörande del av ett

med litt. B å en av distriktslantmätaren Ragnar Grebius år 1923 över

egendomen upprättad karta betecknat område.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 januari 1926 hemställde förenämnde

Lindberg om förvärv av återstående del av lotten litt. B (ägofig. nr av

33 och av 34; areal O.04i), eventuellt med den inskränkning, att

sökanden tillförbundes att tåla för vägbreddning erforderligt intrång eller

ock att för vägbreddning intill två meter erforderligt område undantoges

från upplåtelsen. Området i fråga hade föreslagits skola till sökanden utarrenderats

på fem år från den 14 mars 1927 för 25 kronor i årlig avgäld.

Å ifrågavarande område av fig. nr 34 hade uppförts en uthusbyggnad

såsom förlängning av en intilliggande byggnad å Lindbergs lägenhet.

Domänstyrelsen ävensom domänintendenten och länsstyrelsen avstyrkte

bifall till framställningen. Anbefalld att i ärendet avgiva förnyat utlåtande

förklarade sig länsstyrelsen icke kunna tillstyrka ansökningen,

då något större behov för Lindberg att äga jämväl denna jordareal icke

torde föreligga. Däremot kunde jordremsan ifråga bliva till nytta för

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

kronan nämligen såsom gemensam båt- och strandplats för de lägenheter,

som vore avsedda att från egendomen upplåtas från område, beläget på

andra sidan den förbi lägenheterna ledande landsvägen. Domänstyrelsen

biträdde i förnyat yttrande i ärendet länsstyrelsens senast uttalade ståndpunkt.

Ansökningen föranledde i överensstämmelse med vad sålunda anförts

icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I en den 6 september 1927 dagtecknad, till länsstyrelsen ingiven ansökan

har förbemälde Lindberg ånyo gjort framställning om förvärv av

återstående del av den med litt. B betecknade lotten. Sagda del har å

ett ansökningen bifogat utdrag av förberörda karta betecknats med litt.

a och b, därav litt. a innehåller en areal av O.03915 hektar och litt.

b O.ooi85 hektar. Därest litt. b eventuellt vore erforderligt för breddning

av intilliggande landsvägen, hemställdes alternativt om förvärv av allenast

litt. a.

Sökanden erinrar, att i samband med hans tidigare framställning om

tillstånd till förvärv av området anmärkts, att detta eventuellt kunde

erfordras för åtkomst av sjön Freden. Då emellertid vid laga skifte å

Horns by för sagda ändamål utlagts ett samfällt undantag omkring 150

meter därifrån, torde ytterligare mark därför ej vara erforderlig.

Med skrivelse den 29 november 1927 har länsstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid tillika överlämnat en av Snevringe

härads vägstyrelse gjord framställning om förvärv av berörda med litt, b

betecknade område ävensom utlåtande i ärendena av vederbörande domänintendent.

Domänintendenten tillstyrker försäljning av litt. a och litt. b efter

samma pris, som tidigare fastställts för det tidigare från kronoegendomen

i fråga till Lindberg upplåtna området, eller 85 öre för kvadratmeter, vadan

köpeskillingen skulle komma att i avrundade tal uppgå till för litt. a

335 kronor och för litt. b 20 kronor.

Länsstyrelsen tillstyrker försäljning i anslutning till domänintendentens

förslag.

I remissutlåtande den 16 december 1927 förklarar sig domänstyrelsen

efter den utredning, som numera förelåge, i likhet med ortsmyndigheterna

icke böra motsätta sig områdenas försäljning på föreslaget sätt till respektive

sökande. På grund av köpeskillingsbeloppens ringa storlek torde desamma

böra erläggas kontant vid tillträdet. Styrelsen hade tidigare anmodat

länsstyrelsen att till Lindberg utarrendera områdena i fråga, tillhopa

0.041 hektar, under 5 år från den 14 mars 1927 mot en årlig avgäld

av 25 kronor. Under hand hade emellertid länsstyrelsen upplyst,

att avtal härom ännu ej träffats, men att Lindberg för dispositionsrätten

till områdena för tiden till den 14 mars 1928 till länsstyrelsen erlagt ett

belopp av 25 kronor.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

201

I anslutning till det numera av samtliga myndigheter förordade försäljningsförslaget

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att från kronoegendomen 3/i mantal Horn nr 6 i

Rytterns socken av Västmanlands län må försäljas

dels till handlanden C. O. Lindberg, Strömsholm,

det å den i ärendet företedda kartan med litt. a utmärkta

område om 391.5 kvadratmeter mot en köpeskilling

av 335 kronor,

dels ock till Snevringe härads väghållningsdistrikt

det å samma karta med litt. b utmärkta för breddning

av landsvägen avsedda område om 18.5 kvadratmeter

mot en köpeskilling av 20 kronor och med skyldighet

för väghållningsdistriktet att, till dess marken ifråga

utlagts till allmän väg, tillåta fri utfartsväg över densamma;

skolande såsom villkor i övrigt vid försäljningarna

gälla, att områdena må tillträdas räknat från

den 14 mars 1928, att köpeskillingarna skola vid tillträdet

kontant erläggas till länsstyrelsen i länet, samt

att köparna ensamma skola bestrida kostnaderna för

områdenas avskiljande, lagfart å fången och övriga

med köpen förenade utgifter.

73:o.

Den 31 december 1913 förordnade Kungl. Maj:t bland annat, att vissa

delar av kronoegendomen Strömsholms kungsladugård, utgörande llVs

mantal krono Strömsholm nr 1 i Kolbäcks socken av Västmanlands län,

däribland södra delen av Söderåsen, skulle från den 14 mars 1914 förvaltas

såsom kronopark.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Västmanlands län den

1 september 1927 överlämnad framställning har Eric Nilsson, Strömsholm,

anhållit att få från kronoparken i fråga inköpa en lägenhet om 2,500

kvadratmeter, vilken närmare angivits å en ansökningen bifogad, av distriktslantmätaren

Ragnar Grebius 1927 upprättad karta.

Anbefalld att efter vederbörandes hörande häröver avgiva utlåtande har

domänstyrelsen med skrivelse den 12 januari 1928 överlämnat av vederbörande

jägmästare och överjägmästare inhämtade yttranden ävensom förklaring

av sökanden, att han vore villig att till ett pris av 20 öre per

kvadratmeter inköpa lägenheten med viss av styrelsen föreslagen ändring

av densammas gränser. Av handlingarna i ärendet inhämtas hland annat

följande.

Sedan på anmodan av domänstyrelsen distriktslantmätaren Ragnar Grebius

verkställt viss mindre jämkning av gränserna för det till upplåtelse ifråga
-

Departements
chefen.

Strömsholms

kronopark i

i Västmän

lands län.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

satta området, å den av honom upprättade kartan angivna med röda kantstreck,

omfattar lägenheten en sammanlagd areal av 2,336 kvadratmeter.

Lägenheten utgöres av ett grustag, som numera icke utnyttjas på grund av

grusets dåliga beskaffenhet. Värdet uppskattas av domänstyrelsen till 20

öre per kvadratmeter eller till inalles 467 kronor 20 öre. Från och med

ingången av år 1924 arrenderar sökanden ett område om 160 kvadratmeter,

beläget i sydvästra delen av den till försäljning nu ifrågasatta lägenheten,

å vilket område sökanden uppfört ett bilgarage.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare ävensom domänstyrelsen

tillstyrka försäljningen, då ett avhändande av området icke skulle medföra

någon olägenhet för kronan.

Departements- Jag tillstyrker bifall till framställningen på sätt densamma av domän
ch&fcYi
styrelsen

förordats och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att förberörda, å den i ärendet företedda kartan med

röda gränslinjer utmärkta område om 2,336 kvadratmeter

av 117« mantal krono Strömsholm nr 1 (l1) i

Kolbäcks socken av Västmanlands län må frånskiljas

stamhemmanet och till Eric Nilsson försäljas mot en

köpeskilling av 467 kronor 20 öre samt under villkor

i övrigt, att området, vilket säljes i det skick det vid

tillträdet befinnes, må med äganderätt tillträdas vid

köpets avslutande, då det mellan kronan och Nilsson

gällande arrendekontraktet rörande viss del av området

skall upphöra att gälla, med skyldighet för Nilsson

att erlägga för tiden intill tillträdesdagen belöpande

arrendeavgäld, att köpeskillingen skall å tillträdesdagen

kontant erläggas till länsstyrelsen i länet samt

att köparen skall ensam vidkännas kostnaderna för avstyckning

samt lagfart å fånget och övriga med köpet

förenade kostnader.

74:o.

Länyiy nr i I enlighet med riksdagens medgivande (1927 prop. nr 215 p. 38; R. skr.

Yä&tmardnnds nr 327) bär Kungl. Maj:t den 27 juni 1927 förordnat, att av kronoegenlän.

domen 9/10 mantal Långby nr 1 litt. Aa i Badelunda socken av Västmanlands

län skulle försäljas dels ägolotterna litt. Ac, Ad, Ae, Af, Ag, Am,

Ao och Ap (allt utgörande bostadslägenheter) enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, dels ock egendomen

i övrigt med undantag av de med litt. Ah, Ai och Al betecknade

ägolotterna (utgörande till Västmanlands fornminnesförening utarrenderat

fornminnesområde) å offentlig auktion till den högstbjudande under de i

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kuvfjl. Mnj:ts proposition Nr 210. 203

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, med tillträdesrätt den 14 mars

1929.

I eu den 8 februari 1928 dagtecknad ansökning bär nuvarande arrendatorn

av själva huvudgården å egendomen E. Hj. Pettersson, under åberopande

av det arbete lian under en följd av år nedlagt å egendomen,

gjort framställning om rätt till bembud å sagda lott.

Till följd av remiss har domänstyrelsen den 12 mars 1928 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid överlämnat införskaffade yttranden från vederbörando

domänintendent, landsfiskal och lantbruksingenjör samt länsstyrelsen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Sökanden E. H. Pettersson tillträdde arrendet av kronoegendomen Långby

nr 1 den 14 mars 1912. Vid den förnyade arrendeupplåtelsen under sju år

från den 14 mars 1922 vägrades Pettersson av styrelsen optionsrätt, då han

enligt uppskattningsinstrumentet »icke så vårdat sig om egendomens byggnader,

som skäligen kunde yrkas», samt länsstyrelsen avgivit avstyrkande

utlåtande härutinnan. Arrendevärdet för egendomen under den nya arrendeperioden

fastställdes av domänstyrelsen till 905 kronor. Vid den sedermera

hållna arrendeauktionen stannade Pettersson för högsta arrendeanbudet med

1,135 kronor, varefter kontrakt för honom utfärdades för ovannämnda sjuårsperiod

eller alltså till den 14 mars 1929. Ifrågavarande huvudlott av

egendomen, vilken lott enligt 1927 års riksdagsbeslut skall försäljas å offentlig

auktion, omfattar enligt värderingsinstrumentet 22 hektar, varav 15 hektar

tomt och åker och 6 hektar skogsmark. Det åsatta saluvärdet uppgår till

15,750 kronor, varav 3,250 kronor för växande skog.

Å egendomen har sökanden utfört vissa täckdikningsarbeten. Dessa hava

omfattat enligt plan 1921 2.0 6 hektar, enligt plan 1923 3.7 2 hektar och

enligt plan 1924 4.4 7 hektar. Härtill kommer den täckdikning å 2.15 hektar,

som av honom verkställts år 1927 enligt en av lantbruksingenjören H. WellinBerger

uppgjord plan. För de tre förstnämnda arbetena har ersättning medgivits

för därför erforderliga tegelrör och i sådant avseende lämnats arrendeavkortning

med 1,501 kronor 55 öre. Till egendomen hava för ett belopp

av 500 kronor inlösts de fasta ledningar och anslutningskontakter, vilka

hörde till den av sökanden ombestyrda elektriska anläggningen vid egendomen,

i sammanhang varmed årliga arrendeavgiften höjts med 25 kronor

eller till 1,160 kronor. Ersättning i övrigt har ej beviljats sökanden för

några grund förbättringar vare sig å hus eller jord.

I enlighet med Kungl. Maj:ts den 27 juni 1927 meddelade beslut om

egendomens försäljning har domänstyrelsen uppdragit åt länsstyrelsen att

föranstalta om försäljningen, men har länsstyrelsen ännu icke utlyst auktion

för ändamålet.

I november 1927 anhöll Pettersson hos domänstyrelsen, att styrelsen måtte

gå i författning om att sökanden tillerkändes hembudsrätt vid försäljningen

i fråga. Efter att hava hört domänintendenten och länsstyrelsen fann

domänstyrelsen den 2 december 1927 Petterssons ansökning icke kunna till

någon styrelsens åtgärd föranleda.

Domänintendenten uttalar, att sökanden endast med svårighet kunnat

förmås att tillse åbyggnadernas konservering och försättande i någorlunda

tillfredsställande skick. Om åkern hade han däremot beflitat sig väl. Om

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departements
chefen.

sålunda domänintendenten icke av angivna grunder kunde obetingat tillstyrka

ansökningen i fråga, tillkomme dock vissa ömmande familjeförhållanden.

Domänintendenten ville sålunda icke ställa sig avvisande mot ansökningen.

Landsfiskalen har uttalat, att byggnadernas bristfälliga och otidsenliga

beskaffenhet torde bero på hög ålder och icke av någon från arrendatorns

sida eftersatt skyldighet beträffande underhållet.

Lantbruksingenjören har på det varmaste tillstyrkt framställningen, därvid

åberopats de betydande täckdikningsarbeten sökanden med stora egna ekonomiska

uppoffringar utfört ävensom andra av honom verkställda grundförbättringar.

Under den tid lantbruksingenjören haft tillfälle följa egendomens

utveckling hade jordens brukning och skötsel i övrigt gjort betydande

framsteg.

Jämväl länsstyrelsen har tillstyrkt, att sökanden erhölle hembudsrätt å

egendomen, enär utredningen gåve vid handen, att sökanden på ett tillfredsställande

sätt beflitat sig om egendomens skötsel och vård.

Efter det kronojordstyckningssakkunniga, vilka under 1926 besiktat egendomen,

lämnats tillfälle att inför styrelsen yttra sig i detta ärende, särskilt

beträffande egendomens hävdande i avseende å byggnaderna, har domänstyrelsen

i likhet med länsstyrelsen ansett sig böra hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte finna riksdagens medgivande böra utverkas om rätt för sökanden att

mot en köpeskilling, svarande mot det uppskattade saluvärdet, 15,750 kronor,

att betalas under loppet av sex år med ''/,. årligen, på övriga sedvanliga

villkor inköpa egendomen med tillträdesrätt den 14 mars 1929.

Enligt 1927 års riksdags beslut skall den för närvarande utarrenderade

huvudlotten av ifrågavarande egendom försäljas å offentlig auktion till den

högstbjudande. Billighetsskäl synas emellertid — enligt vad numera förebragt

utredning giver vid handen — föreligga för att den nuvarande arrendatorn

tillerkännes hembudsrätt till nämnda lott.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att huvudlotten av kronoegendomen !''/io mantal

Långby nr 1 litt. Aa i Badelunda socken av Västmanlands

län, vilken ägolott tidigare bestämts skola försäljas

å offentlig auktion, må upplåtas till E. Hj.

Pettersson mot en köpeskilling av 15,750 kronor, att

erläggas med en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel

den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under

villkor i övrigt, att egendomen säljes i det skick, den

befinnes vid tillträdet, vilket må ske den 14 mars

1929, att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen

i länet, som har att utfärda köpebrev, så snart första

sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens skuldförbindelse

å återstoden därav avlämnats, samt att

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 210.

köparen skall svara för de å egendomen för tiden efter

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder ävensom

ensam vidkännas alla med lagfart å fånget och andra

med köpet förenade utgifter jämte kostnaderna för inteckning

i egendomen till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

75:o.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober 1889 har för kronans räkning Alby tronsinköpts

bland annat hemmansdelen 5 % mål Alby nr 1 litt. Ab i Haverö ^jJliands^än.

socken av Västernorrlands län. Den 29 december 1906 beslöt domänstyrelsen,

att den inköpta fastigheten, som omfattar två skiften, ett större skogsskifte

och ett mindre fäbodskifte, skulle benämnas kronoparken Alby.

Hos Kungl. Maj:t har arbetaren Nils Mauritz Östberg anhållit att få inköpa

nämnda fäbodskifte. Genom remiss anbefalld att efter vederbörandes

hörande häröver avgiva utlåtande har domänstyrelsen med skrivelse den 23

januari 1928 överlämnat av vederbörande jägmästare och överjägmästare

inhämtade yttranden ävensom ett utav överlantmätaren Erik Jung år 1928

verkställt utdrag av laga skifteskartan, upptagande skiftets yttergränser,

jämte uppgift å areal samt förklaring av sökanden, att han önskade inköpa

hela skiftet till ett pris av högst 800 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Fäbodskiftet, i skiftesdelningsbeskrivningen benämnt Olssvensbodarna, är

beläget omkring 6 kilometer väster om Alby järnvägsstation och omkring

3 kilometer från den övriga delen av kronoparken samt angränsar icke någon

allmän skog.

Enligt av vederbörande överlantmätare lämnad uppgift omfattar arealen

9.5548 hektar, därav 0.4187 hektar åker, 0.22h2 hektar äng, O.0203 hektar

odlingsmark och 8.886 6 hektar avrösningsjord. Avrösningsjorden utgöres

huvudsakligen av produktiv skogsmark av medelgod beskaffenhet, i regel

beväxt med barrblandskog i åldern 1—60 år. Åbyggnader finnas icke.

Inägojorden å skiftet är för tiden från den 14 mars 1925 till den 14 mars

1930 utarrenderad till sökandens fader mot en årlig avgäld av 37 kronor.

Denne senare har förklarat sig villig avstå från arrendet, därest hans son

medgives rätt att inköpa lägenheten.

Skiftet har saluvärderats till 800 kronor. Häri ingår icke värdet av den

gamla skogen inom avdelning 4 enligt gällande skogsindelningskarta, befintliga

överståndare över 8" vid brösthöjd samt den skog, som ur synpunkten

av en god skogsvård bör tillgodogöras.

Vederbörande jägmästare tillstyrker ansökningen på grund av områdets

obetydliga areal och avskilda läge samt då sökanden är i sina bästa år och

styrkt sig vara kunnig i jordbruksarbete.

Över jägmästaren förordar försäljning av skiftet till den högstbjudande,

då den korta tid av två år sökandens fader innehaft arrendet av området

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Departement schefen.

Kronans andel

uti samfälld

mark i

Gn.backa by

i Västerbottens

län.

icke torde kunna motivera företrädesrätt för sökanden framför andra, vilka

också kunde önska förvärva eget hem.

Domänstyrelsen tillstyrker ansökningen på de av jägmästaren anförda skälen.

Jag finner icke anledning till erinran mot skiftets försäljning till sökanden.

Köpeskillingen torde få erläggas antingen kontant vid tillträdet eller ock i

den ordning, som i Kungl. Majrts brev den 29 maj 1874 stadgas. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skiftet Olssvensbodarna om 9.55 4 8 hektar av 5 s/7

mål Alby litt. Ab (1 ) i Haverö socken av Västernorrlands

län må frånskiljas stamfastigheten och med tillträdesrätt

den 14 mars 1929 försäljas till Nils Mauritz Östberg

för en köpeskilling av 800 kronor samt under villkor,

att i köpet icke ingår den gamla skogen inom avdelning

4 enligt gällande skogsindelningskarta, befintliga

överståndare över 8" vid brösthöjd och i övrigt den skog,

som ur synpunkten av en god skogsvård bör enligt jägmästarens

bestämmande tillgodogöras, att nämnda skog

skall genom jägmästarens försorg utstämplas och från

skiftet avforslas senast två år ef.ter utstämplingen, samt

att köpeskillingen skall erläggas antingen kontant till

domänstyrelsen vid tillträdet, därvid det åligger köparen

att ensam vidkännas kostnaderna för områdets avstyckning,

lagfart å fånget samt övriga med köpet förenade

utgifter, eller ock med en sjättedel vid tillträdet och en

sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år att

inbetalas till länsstyrelsen i länet, som har att, så snart

första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och köparens

skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats, å området

utfärda köpebrev; åliggande det köparen i sistnämnda

fall tillika att ensam vidkännas kostnaderna för områdets

avstyckning, lagfart å fånget och övriga med

köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för inteckning

i området till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

76:o.

Vid den 27 april 1908 fastställt laga skifte i Grisbacka by i Umeå socken

av Västerbottens län erhöll förra regementsskrivarbostället h/16 mantal Grisbacka

nr 10 eller Hartvigsgård två skiften, hemskiftet och uteskiftet, varjämte

för delägarnas gemensamma behov avsattes visst område till skolhustomt.

Den 12 februari 1909 förordnade Kungl. Maj:t bland annat, att hemmanets

utskifte skulle i kronans ägo bibehållas och från och med den 14 mars

1909 såsom kronopark ställas under skogsstatens omedelbara vård och för
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

207

valtning under benämning Hartvigsberg samt att hemmanet i övrigt skulle

försäljas. Vid med anledning därav verkställd ägostyckning av hemmanet

har utskiftet, som betecknats med litt. Kb, åsatts r''/ct mantal och hemmanet

i övrigt, som betecknats med litt. Ka, åsatts ir’,i;1 mantal. Sistnämnda liemmansdel

har sedermera försålts.

Sedan Grisbacka byamän vid sammanträde den 4 april 1927, därvid vederbörande

jägmästare närvarit såsom kronoombud, beslutat att till Umeå

landsförsamlings skoldistrikt med full äganderätt och utan ersättning överlåta

viss del av ifrågavarande för gemensamt behov avsatta område, har

jägmästaren i skrivelse till domänstyrelsen den 12 april 1927 tillstyrkt, att

ifrågavarande beslut måtte även för kronans vidkommande godkännas.

Enligt ett handlingarna bilagt av vederbörande överlantmätare upprättat

värderingsbevis har tomtlägenheten, som omfattar en areal av 0,5 6 8 hektar,

ett värde av i krona per kvadratmeter eller tillsammans 5,680 kronor, varav,

då Grisbacka by består av 4 V''/M mantal Grisbacka n:ris 1—10, å kronan

för "/c4 mantal Grisbacka nr 10 belöper 94 kronor 35 öre.

Vederbörande överjägmästare tillstyrker upplåtelsen, då nämnda samfällighet

vid laga skiftet avsatts till här ifrågavarande ändamål.

Med skrivelse den 21 december 1927 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl.Maj:ts prövning och därvid överlämnat bland annat två av t. f. distriktslantmätaren

G. Tillgren år 1927 upprättade kartor över det för gemensamt

behov avsatta områdetj och den för upplåtelse till skolhustomt nu ifrågasatta

delen.

Jämväl styrelsen anser, att kronan bör utan ersättning avstå sin andel

uti ifrågavarande område.

Jag finner icke anledning till erinran mot framställningen och hemställer Departement.

förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att till Umeå landsförsamlings skoldistrikt må med

full äganderätt och utan ersättning överlåtas kronans

andel uti ifrågavarande område, omfattande enligt en

av t. f. distriktslantmätaren G. Tillgren år 1927 upprättad

karta en areal av 0,5 6 8 hektar.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departemenschefen hemställt

i de under l:o—76:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas propostion av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Joh.s Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 210 angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana eg a1 i texten
  2. JoU 1928:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 210 angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar jämte s. 1 i texten