Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om statlig inkomstoch förmögenhetsskatt

1928-03-16 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:218, Med förslag till förordning om statlig inkomstoch förmögenhetsskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

1

Nr 218.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt; given Stockholms

slott den 16 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1928.

1 samt

185 häft. (Nr 218.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Förslag

till

Förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelse.

1 §.

Till staten skall erläggas inkomst- och förmögenhetsskatt enligt i denna

förordning givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till inkomst-

och förmögenhetsskatt stadgas i gällande taxeringsförordning.

Skattepliktig inkomst.

2 $.

Om vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst, så ock om beräkning

av inkomst från olika förvärvskällor, därom skall gälla vad i

17—44 §§ kommunalskattelagen är stadgat, dock med följande undantag:

till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres vad som tillflutit

den skattskyldige genom restitution av allmänna skatter, för vilka avdrag

åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av annan

fastighet eller inkomst av rörelse får icke frånräknas det inkomstbelopp,

som skall anses beskattat genom fastighetsskatt, och skall i följd härav

såsom inkomst av förvärvskälla, som nu sagts, anses den enligt de i kommunalskattelagen

meddelade bestämmelser beräknade nettointäkten.

3 *.

Bestämmelserna i 3 §, 4 § tredje stycket samt 64—66 §§ kommunalskattelagen

skola äga motsvarande tillämpning vid taxering till inkomstoch

förmögenhetsskatt.

Likaledes skola, i den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller

i denna förordning meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade

bestämmelser skola tillämpas vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt,

anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande

delar lända till efterrättelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

3

4 *.

1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster

från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 31 § första

stycket, avdrag ske för

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst

från annan förvärvskälla än dels icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom ävensom deltagande i lotteri, dels ock fastighet och rörelse i

utlandet;

allmänna skatter, som av den skattskyldige under beskattningsåret här

i riket erlagts, med undantag av kronoutskylder.

Skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av

beskattningsåret, äger jämväl åtnjuta avdrag för periodiskt understöd eller

därmed jämförlig periodisk utbetalning samt för avgifter för pensionsförsäkring

och för annan personförsäkring, allt i den omfattning, som i

46 § 2 mom. kommunalskattelagen sägs.

2 mom. Gift kvinna äger ock, där sådana förhållanden äro förhanden,

som i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen angivas, tillgodonjuta avdrag,

som där sägs.

5 $.

Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor,

minskat i förekommande fall med avdrag, som i 4 $ omförmälas,

utgör taxerad inkomst.

Skattskyldighet för inkomst.

6 *.

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej

annat föreskrives i denna förordning eller i särskilda bestämmelser, meddelade

på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 29 och 30 §§

sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst

av tjänst;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här

i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

för vad som tillflutit den skattskyldige genom restitution av allmänna

skatter, för vilka avdrag åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag

och andelar i ekonomiska föreningar, såvitt företagen äro svenska;

b) svenska aktiebolag, solidariska bankbolag och sådana bolag, som enligt

särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska

föreningar, samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska

juridiska personer, därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov

avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt andra

likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma

räkning;

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här

i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

för vad som tillflutit bolaget genom restitution av allmänna skatter, för

vilka avdrag åtnjutits vid tidigare års laxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag

och andelar i ekonomiska föreningar, såvitt företagen äro svenska.

2 mom. Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier

taxeras icke, utan hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas

inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets

eller rederiets inkomst. Ej heller skall så kallat gruvbolag taxeras, utan

skola dess delägare taxeras en var för den inkomst, han åtnjutit av

bolagets verksamhet.

3 mom. Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet

inträffade, oskift dödsbo efter honom taxeras såväl för inkomst,

vilken den avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet

efter dödsfallet, och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt

bestämmelserna i denna förordning skolat gälla för den avlidne.

7 §.

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital;

b) utlänning eller i utlandet bosatt svensk medborgare, vilken givit eller

medverkat vid offentlig föreställning, som avses i gällande förordning angående

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter:

för inkomst av föreställning, för vilken dylik avgift utgjorts eller be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218. 5

träffande vilken befrielse från avgift jämlikt särskilt stadgande i samma

förordning åtnjutits;

c) staten:

för all inkomst;

d) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap:
för

afl inkomst;

e) kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma stiftelser

ävensom stipendiefonder, pensionsanstalter som icke äro bolag, sjukkassor,

understödsföreningar, Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer, hypoteksföreningar, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel

användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning

åt sina delägare, sådana ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring av

egendom å landsbygden, å vilka lagen om försäkringsrörelse icke äger

tillämpning, ävensom sådana ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag, som

avses i lagen om försäkring för olycksfall i arbete:

för all inkomst;

f) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i

5 § 1 mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom.

avsedda ändamål;

g) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilka icke

driva bank-, emissions- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse:

för utdelning från svenska aktiebolag, svenska solidariska bankbolag

och svenska ekonomiska föreningar;

h) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt

frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet

skall utgöra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Att personer, om vilka i 27 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet

för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Skattepliktig förmögenhet.

8 i

Skattepliktig förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges

nedan i 9 § 1 mom. angivna tillgångar, i den mån samma värde överstiger

kapitalvärdet av hans skulder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

9 *.

1 mom. Vid förmögenketsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår

av 2 mom. bär nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet, frälseränta inbegripen;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs

förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom levande

och döda inventarier, råämnen, varor, förbrukningsartiklar och dylikt,

gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark

samt rätt till stenbrott och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller nedlagts i

obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått av andra

fordringar eller av aktier, banklotter eller andelar i ekonomiska föreningar,

bolag eller rederier, i den mån samma kapital icke är att hänföra till

i c) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga

bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inventarier,

såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter,

motorbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 13 § skall

likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst

belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som

icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande

förmån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande

och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för

tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

2 mom. Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptagas icke:

a) kapitalvärdet av kapitalförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner samt till pension och annan förmån, som

åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande, ävensom till sådan

livränta, varom förmäles i 32 § 2 inom. a)—c) kommunalskattelagen;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i h) avses, därest densamma

är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdet

av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000

kronor;

d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen;
e)

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den

skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt ej

ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten

tillgängliga;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

g) sädana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlagda

värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1,000 kronor;

li) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom

rätt till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel och dylikt;

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för

den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa

eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter

avsedd kassa.

(Se vidare anvisningarna.)

10 $.

Värdesättning av tillgångar, som i 9 § 1 mom. omförmälas, skall ske med

hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång och med iakttagande

av här nedan meddelade bestämmelser.

Fastighet, frälseränta inbegripen, upptages till det taxeringsvärde, som

vid nämnda tidpunkt varit för densamma gällande. Var sådant värde då

ej åsätt eller har under beskattningsåret omständighet inträffat, som kan

under taxeringsperioden påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten

till det taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver densamma åsatt.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall upptagas till det värde, som rättigheten

med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför

återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar,

i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget

affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är

nedlagd.

Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse,

upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret

upplupen men ej förfallen ränta.

Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden

före förfallodagen, uppskattas till belopp, som efter en räntefot av fem

procent utgör fordringens förhandenvarande värde enligt vid denna förordning

fogad tabell I. Osäker fordran upptages till det belopp, varmed

den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.

Värdepapper, som noteras å inländsk eller utländsk börs, upptages till

det noterade värdet, såframt antagas kan, att detta motsvarar vad som må

hava varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden.

Annan för evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller förmån än frälseränta

uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den uppgått under

beskattningsåret.

Kapitalvärdet av på livstid eller viss tid utgående ränta, avkomst eller

förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskatt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

ningsåret, och eu räntefot av fem för hundra om året enligt de vid denna

förordning fogade tabellerna II, III och IV.

Rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock

är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabellerna

III och IV, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock

högst till tio gånger det värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.

Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda,

att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens

kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten

oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter

den yngstes ålder.

övrig lös egendom upptages till det värde, som den kan anses hava betingat

vid försäljning under normala förhållanden.

11 %.

(Se vidare anvisningarna.)

Vid förmögenhetsberäkningen skola den skattskyldiges skulder upptagas

till sitt kapitalvärde, sådant detta var vid beskattningsårets utgång.

Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall

upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men

ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen

och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av

kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan

utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig

avgift, skall vad i 10 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av

fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande

tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så

ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller

vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed

jämförliga skulder.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även den skattskyldiges ogul dna,

på grund av taxering under beskattningsåret eller något föregående år utgående

skatter. Äro grunderna för skatternas debitering vid förmögenhetsberäkningens

uppgörande ännu icke bestämda, må skatterna beräknas

efter senast fastställda debiteringsgrunder.

Skattskyldighet för förmögenhet.

12 $.

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt

ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse

eller beslut, varom i 29 och 30 §§ sägs:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

9

a) fysiska personer, vilka varit här i riket bosatta vid beskattningsårets

utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet varit bär

i riket bosatta:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig

här i riket eller å utländsk ort:

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet

äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ägare av för

gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar

samt andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för

delägarnas gemensamma räkning, ävensom stiftelser, samtliga dock endast

såvitt de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig

här i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke varit bär i riket bosatta vid beskattningsårets

utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke varit

här i riket bosatta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket

nedlagd.

Medlem av konungahuset är frikallad från utgörande av skatt för förmögenhet.

För skattskyldiga, om vilka i 27 § 1 mom. förmäles, bestämmes skyldigheten

att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma mom. meddelade

föreskrifter.

2 mom. Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:

a) tillgångar, som omförmälas i 9 § 1 mom. a) och b), försåvitt desamma

finnas här i riket;

b) tillgångar, som omförmälas i 9 § 1 mom. c) och d), försåvitt desamma

finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstädes

bedrives; samt

c) svenska aktier, svenska banklotter och andelar i svenska ekonomiska

föreningar, bolag och rederier, i den mån dessa tillgångar icke ingå

under b) i detta mom.

När skattskyldighet föreligger allenast för här i riket nedlagd förmögenhet,

får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som

häftar vid dylik förmögenhet.

(Se vidare anvisningarna.)

13 §.

I fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet likställes med

ägare:

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller med stadgad

åborätt; innehavare av så kallad ofri tomt i stad och den som eljest innehar

fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt; innehavare av skogsområde,

som blivit av staten upplåtet till bergshanteringens understöd;

b) efterlevande make, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

av förmögenhet, tillhörande den först avlidne makens kvarlåtenskap, så

ock annan, vilken äger sådan rätt i fråga om förmögenhet, vartill äganderätten

tillagts någon hans avkomling.

14 $.

Har skattskyldig hemmavarande barn, som vid taxeringsårets ingång

icke fyllt 21 år, skall, därest barnets till inkomst- och förmögenhetsskatt

beräknade beskattningsbara belopp icke uppgår till minst 10 kronor, den

skattskyldige taxeras jämväl för barnets förmögenhet.

Beräkning av inkomst- och förmögenhetsskatt.

15 $.

Till grund för beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatt skall läggas

sammanlagda beloppet av den skattskyldiges taxerade inkomst samt en

sextiondel av hans och i förekommande fall hans omyndiga barns skattepliktiga

förmögenhet. Är han skattskyldig allenast för inkomst eller allenast

för förmögenhet, skall till grund för skattens beräkning läggas inkomsten

eller en sextiondel av förmögenheten efter ty nyss är sagt.

Det sålunda bestämda beloppet utgör taxerat belopp och skall utföras

i fulla tiotal kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt

tiotal kronor, bortfaller.

16 §.

1 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under

hela beskattningsåret, äger att å det taxerade beloppet åtnjuta statligt

ortsavdrag (grundavdrag och familjeavdrag), vars storlek bestämmes med

hänsyn till de ortsgrupper, varom förmäles i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Grundavdraget utgör i ortsgrupp I: 680 kronor; i ortsgrupp II: 760 kronor;

i ortsgrupp III: 840 kronor; i ortsgrupp IV: 920 kronor och i ortsgrupp

V: 1,000 kronor.

Skattskyldig, vilken under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med sin hustru eller som haft hemmavarande eller av den skattskyldige

helt eller delvis underhållet barn under 16 år, vilket icke haft

minst 450 kronors inkomst, är berättigad att, utöver grundavdrag, åtnjuta

familjeavdrag. Familjeavdraget utgör, med lika belopp för hustru och

varje barn, i ortsgrupp I: 240 kronor; i ortsgrupp II: 280 kronor; i ortsgrupp

III: 320 kronor; i ortsgrupp IV: 360 kronor; samt i ortsgrupp V:

400 kronor.

Skattskyldig, som under beskattningsåret haft husföreståndarinna hos

sig anställd, äger, därest han varit ogift (varmed jämställes änkling, änka

eller frånskild) och haft hemmavarande barn, för vilket han varit berätti
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

11

gad erhålla avdrag, att åtnjuta samma familjeavdrag, som tillkommer

skattskyldig för hustru.

För barn, vilkas föräldrar icke varit under beskattningsåret gifta med

varandra eller, ehuru gifta med varandra, levt åtskilda, skall, därest

enligt nu givna bestämmelser båda föräldrarna skulle vara berättigade

till avdrag för barnet, avdraget tillkomma fadern, om denne haft barnet i

sin vård under hela eller större delen av beskattningsåret, men eljest modern.

2 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt allenast

under en del av beskattningsåret, äger att å det taxerade beloppet åtnjuta

statligt ortsavdrag, utgörande för varje kalendermånad eller del därav,

varunder han varit här i riket bosatt, en tolvtedel av det enligt bestämmelserna

i 1 mom. medgivna avdrag. Det avdragsbelopp, som sålunda

erhålles, avrundas nedåt till jämna tjugotal kronor.

3 mom. Bestämmelserna i 49 § kommunalskattelagen skola äga motsvarande

tillämpning vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

17 $.

1 mom. Skattskyldigs beskattningsbara belopp skall, med iakttagande

av vad nedan i 19 § stadgas, fastställas enligt de i 2 och 3 mom. angivna

grunder.

2 mom. För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela

eller någon del av beskattningsåret, skall det taxerade beloppet minskas,

förutom med statligt ortsavdrag,

om det taxerade beloppet uppgår till eller överskjuter ortsavdragets

dubbla summa, med ett belopp motsvarande hälften av ortsavdraget och,

om det taxerade beloppet ej uppgår till ortsavdragets dubbla summa,

med hälften av det belopp, varmed det taxerade beloppet överskjuter

ortsavdraget.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga vara väsentligen nedsatt till följd

av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående

än barn, för vilka familjeavdrag är medgivet, eller annan därmed

jämförlig omständighet, må efter vederbörande beskattningsnämnds beprövande

den skattskyldiges taxerade belopp minskas med ytterligare ett

belopp av högst 1,000 kronor.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till jämna tiotal kronor och utgör

för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbart belopp.

3 mom. För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses utgör det

taxerade beloppet tillika beskattningsbart belopp.

4 mom. Fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller

någon del av beskattningsåret och vilkens beräknade taxerade belopp

icke uppgår till 600 kronor, skall icke utgöra inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

I övrigt inträder skatteplikt i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatt:
för

fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon

del av beskattningsåret: då det beräknade beskattningsbara beloppet uppgår

till minst 10 kronor;

för annan skattskyldig: då det beräknade taxerade beloppet uppgår till

minst 100 kronor.

18 §.

Inkomst- och förmögenhetsskatt utgår med viss i särskild ordning bestämd

procent av ett för den skattskyldige fastställt grundbelopp, som

uträknas enligt nedan angivna grunder.

a) För fysiska personer, oskifta dödsbon, svenska ekonomiska föreningar

och utländska bolag utgör grundbeloppet:

för den del av det beskattningsbara beloppet, som icke överstiger 10,000

kronor, 3 procent;

för den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger

10,000

kronor

men

icke

20,000 kronor ......................

....................... 4 %

20,000

»

»

»

40,000 » .....................

....................... 5 %

40,000

»

»

»

60,000 » .....................

....................... 6 X

60,000

»

»

»

100,000 » .....................

....................... " %

100,000

»

»

»

150,000 » .....................

....................... 8 X

150,000

»

»

»

200,000 » .....................

....................... 9 X

200,000

»

»

»

300,000 » .....................

....................... 10 X

300,000

»

»

»

400,000 » .....................

....................... 11 x

400,000

»

»

»

600,000 » .....................

....................... 12 X

600,000

»

»

800,000 » .....................

....................... 13 X

800,000

»

»

»

1,000,000 » .....................

....................... 14 X

1,000,000

»

....................... 15 X,

dock att grundbeloppet icke må i något fall överstiga 12 procent av det

beskattningsbara beloppet.

b) För svenska aktiebolag och svenska solidariska bankbolag, vad beträffar

försäkringsaktiebolag för den del av inkomsten, som belöper på

aktieägarna i denna deras egenskap, fastställes grundbeloppet sålunda:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

13

När iukomstprocenten

Grundbeloppet

utgör i pro- cent av det

beskattnings- bara beloppet

När inkomstprocenten

Grundbeloppet

utgör i pro- |

cent av det

beskattnings- I

bara beloppet

överstiger

ej överstiger

överstiger |

ej överstiger

_

4

1.50

22

23

7.00

4

4 V*

1.00

23

24

7.75

4 ''/*

4''/a

1.70

24

25 Va

7.90

4 l/a

4 s/a

1.80

25 Va

27

8.05

4 s/<

5

1.90

27

28 Va

8.20

5

5 V»

2.00

28 V»

30

8 85

5 ‘/a

5 Va

2.20

30

32

8.50

5 */s

6

2.40

32

34

8.65

6

6 Va

2.oo

34

36

8.80

6 ‘/a

6 Va

2.so

36

39

8.95

6»/»

7

3.oo

39

42

9.io

7

7 V»

3.2 0

42

46

9.25

7 >/»

7 Va

3.40

46

50

9.40

7 Va

8

3.60

50

55

9.55

8

8 Va

3.80

55

60

9.70

8 V>

9

4.oo

60

65

9.85

9

9 V»

4.20

65

70

lO.oo

9 V»

10

4.4 0

70

75

10.15

10

10 Va

4.60

75

80

10.80

10 Va

11

4.80

80

85

10.45

11

11 Va

5.oo

85

90

10.60

11 V»

12

5.20

90

95

10.75

12

12 Va

5.40

95

100

10.90

12 Va

13

5.60

100

105

11.00

13

13 a/s

5.80

105

no

11.10

13 2/a

14 Va

6.oo

no

115

11.20

14 Va

15

6.20

115

120

11.30

15

16

6.40

120

125

11.40

16

17

6.60

125

130

11.50

17

18

6.80

130

135

11.60

18

19

7.oo

135

140

11.70

19

20

7.15

140

145

11.80

20

21

7.80

145

150

11.90

21

22

7.45

150

—

12.00

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

varvid dock iakttages, att skattens grundbelopp icke må i något fall med

mera än lialva det överskjutande beskattningsbara beloppet överstiga det

grundbelopp, som högst skolat påföras bolaget, därest dess beskattningsbara

belopp hade varit allenast så stort, att bolaget varit att hänföra till

närmast lägre skatteklass.

Med inkomstprocent förstås här det procenttal, efter helt år räknat, som

det beskattningsbara beloppet eller, om bolaget haft intäkt av utdelning,

för vilken jämlikt 7 § g) skatteplikt icke föreligger, det beskattningsbara

beloppet med tillägg av behållen inkomst av utdelningen utgör av bolagets

kapital.

Till kapital, varom här är fråga, räknas för aktiebolag och solidariska

bankbolag såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond. Aktie- eller

lottkapitalet upptages till det belopp, som angivits i ingående balansräkningen

för beskattningsåret, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år

undergått förändring, till medelstorleken därav under nämnda år. På

samma sätt förfares vid beräkning av reservfonden.

c) För svensk försäkringsanstalts inkomst, i den mån den icke belöper

på aktieägare i denna deras egenskap, utgör grundbeloppet sex procent

av det beskattningsbara beloppet.

d) För sparbank utgör grundbeloppet fyra procent av det beskattningsbara

beloppet.

e) För andra skattskyldiga än dem, som avses under a)—d) här ovan,

utgör grundbeloppet tre procent av det beskattningsbara beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

19 $.

1 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans,

taxeras en var för sin inkomst och förmögenhet samt mannen därjämte

för boets gemensamma inkomst och förmögenhet. Har vid dylik taxering

avdrag, varom i 4 § 1 mom. förmäles, eller skuld, som i 8 § avses, helt

eller delvis ej kunnat utnyttjas å den därtill närmast berättigade makens

inkomst eller förmögenhet, må bristen avräknas å den andra makens

inkomst eller förmögenhet. Skatteplikt enligt 17 § 4 mom. bedömes med

hänsyn till båda makarnas sammanlagda beräknade taxerade belopp. Ortsavdrag

ävensom beskattningsbart belopp beräknas för makarna gemensamt,

och skall skatt beräknas efter det sålunda bestämda beskattningsbara

beloppet samt, därest någondera maken det påfordrar, fördelas dem emellan

efter förhållandet mellan deras taxerade belopp.

2 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt åtskilda, skola i

fråga om taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt anses såsom av varandra

oberoende skattskyldiga.

20 §.

För varje år bestämmes den för alla skattskyldiga enhetliga procent

av de i 18 § omförmälda grundbelopp, med vilken inkomst- och förmögenhetsskatt

skall för det året utgå.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

15

Eftertaxering.

21 §.

Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid

taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig,

underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav föranletts,

att han icke blivit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras

till inkomst- och förmögenhetsskatt att utgå med det belopp,

som genom berörda förfarande undandragits statsverket.

Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxeringen

rätteligen bort äga rum. Har den skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen

hans dödsbo, dock att sådan taxering icke må ske senare än två åT efter

utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom blivit

ingiven för registrering.

Beskattningsort.

22 §.

1 mom. Skattskyldig taxeras enligt denna förordning li hemortskommunen.

Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i Stockholm.

2 mom. Eftertaxering, som i 21 § omförmäles, skall ske där, varest taxeringen

bort verkställas, om den skett i rätt tid.

Allmänna bestämmelser.

23 $.

Har behållningen i boet efter avliden skattskyldig, som vid dödsfallet

varit här i riket bosatt, ej överstigit 20,000 kronor, och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må dödsboet kunna

av beskattningsnämnd helt eller delvis befrias från skattskyldighet

för sådan den avlidnes inkomst eller förmögenhet, som skolat upptagas

till beskattning under det år, han avlidit, eller under året näst därefter.

Fråga om befrielse, som här avses, upptages beträffande inkomst och

förmögenhet, som skolat taxeras under dödsåret, av beskattningsnämnd

för detta eller nästpåföljande år samt beträffande inkomst och förmögenhet,

som skolat taxeras under året efter dödsåret, av beskattningsnämnd för

detta år.

24 %.

För inkomst- och förmögenhetsskatt, som påförts avliden person eller

på grund av bestämmelserna i 6 § 3 mom. oskift dödsbo efter honom,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

svare dödsboet ej med mera än tillgångarna i boet. Är boet skiftat,

svare bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans lott belöper och

icke i något fall med mera, än hans lott i boet utgör.

Lag samma vare om inkomst- och förmögenhetsskatt, som på grund a.v

eftertaxering påförts i stället för avliden person hans dödsbo.

25 $.

1 mom. Vad i denna förordning stadgas om person, som varit här i riket

bosatt, skall jämväl äga tillämpning å person, som i Sverige stadigvarande

vistats utan att vara härstädes bosatt.

2 mom. Med utländskt bolag skall, där ej annat uttryckligen stadgas, i

denna förordning likställas främmande stat samt utländsk menighet, försäkringsanstalt

och förening ävensom annan här i riket icke hemmahörande

juridisk person.

26 §.

Å svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt

eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning

och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, skall tillämpas

vad i denna förordning stadgas angående här i riket bosatt person.

Vad nu sagts gäller jämväl sådan persons hustru samt barn under 16

år, därest de varit svenska medborgare och bott hos honom.

27 $.

1 mom. Person, som tillhört främmande makts härvarande beskickning

eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och

som icke varit svensk medborgare, anses i beskattningshänseende icke hava

varit här i riket bosatt. Sådan person åtnjuter, förutom den inskränkning i

skattskyldigheten som följer av vad nu sagts, frikallelse från skattskyldighet

för inkomst genom utdelning å svenska aktier, lotter i svenska

solidariska bankbolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar samt

för förmögenhet, som utgöres av dylika aktier, banklotter och andelar.

Skatt skall av person, varom nu är fråga, utgöras i den kommun här i

riket, där han senast under beskattningsåret haft sitt egentliga bo och

hemvist eller, utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.

Vad ovan sagts gäller jämväl sådan persons hustru, barn under 16 år

och enskilda tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska

medborgare.

2 mom. Svensk medborgare, som tillhört främmande makts härvarande beskickning

eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning,

är frikallad från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos

den främmande makten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2 IS.

17

3 mom. Olönad utländsk konsul, vare sig han varit svensk eller utländsk

medborgare, beskattas icke för de förmåner, som han åtnjutit på grund

av tjänst hos den främmande makten.

28

Där för tillämpningen av denna förordning erfordras tabeller eller föreskrifter

utöver vad de vid förordningen fogade tabellerna och anvisningarna

innehålla, äger Konungen utfärda sådana tabeller eller föreskrifter.

Om undantag från denna förordnings bestämmelser i vissa fall.

29 §.

1 mom. Är inkomst eller förmögenhet, för vilken inkomst- och förmögenhetsskatt

skall utgöras, tillika underkastad motsvarande beskattning

i annan stat, och har, till förekommande av eller lindring i dylik dubbelbeskattning,

överenskommelse träffats om uppdelning av beskattningsrätten

mellan nämnda stat och Sverige eller förordnande meddelats, att

viss inkomst eller viss förmögenhet eller inkomst eller förmögenhet av

visst slag skall helt eller delvis vara fri från beskattning här i riket,

skall beskattning, som äger rum med tillämpning av överenskommelse

eller förordnande, varom nu sagts, anses hava ägt rum enligt denna förordning.

2 mom. Konungen äger, till förekommande av eller lindring i sådan

dubbelbeskattning, som i 1 mom. sägs, med annan stats regering träffa

överenskommelse, såvitt avser fördelning i beskattningshänseende mellan

berörda stat och Sverige av inkomst eller förmögenhet, som är underkastad

dubbelbeskattning, eller ock, under förutsättning av ömsesidighet i tilllämpliga

hänseenden, förordna, att viss inkomst eller viss förmögenhet

eller inkomst eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis vara

fri från beskattning här i riket.

I fall, varom i detta mom. förmäles, må Konungen förklara, att inkomstoch

förmögenhetsskatt skall av skattskyldig utgöras till högre belopp än

gällande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma

att uppgå till större andel, procentuellt beräknad, av det på grundval av

överenskommelsen eller förordnandet fastställda beskattningsbara beloppet,

än skatten skulle utgjort av det beskattningsbara belopp, som skulle

hava fastställts, om hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller förordnandet.

Överenskommelse med främmande stats regering i fråga, varom i detta

mom. förmäles, skall upphöra att gälla senast vid det årsskifte, som in

faller närmast efter det en uppsägningstid av högst sex månader tilländalupit.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 185 höft. (Nr 218.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

3 mom. Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som må finnas

erforderliga för tillämpning av överenskommelser eller förordnanden,

varom i denna paragraf stadgas.

30 $.

Under förutsättning av ömsesidighet må Konungen medgiva befrielse

från utgörande av skatt för inkomst av främmande stat tillhörig, för dess

beskickning eller konsulat härstädes avsedd fastighet, så ock för förmögenhet,

bestående av sådan fastighet.

31 §.

Skall i anledning av överenskommelse eller beslut, varom i 29 § eller

30 § sägs, inkomst, som enligt denna förordning är skattepliktig, ej här i

riket beskattas, får, därest underskott uppkommer vid inkomstberäkningen,

sådant underskott icke vid taxering avräknas å inkomst, som skall tagas

till beskattning härstädes.

Skuld, som häftar vid förmögenhet, vilken jämlikt överenskommelse eller

beslut, varom i 29 § eller 30 § sägs, ej skall här i riket beskattas,

får icke vid taxering avräknas från förmögenhet, som skall tagas till beskattning

härstädes.

32 $.

Om skattskyldig blivit genom beslut av vederbörande myndigheter beskattad

för samma inkomst eller förmögenhet såväl här i riket som i utländsk

stat, må Konungen på ansökan av den skattskyldige efter vederbörandes

hörande kunna, därest ömmande omständigheter eller eljest synnerliga

skäl föreligga, till undvikande av eller lindring i dubbelbeskattningen,

förordna om efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt. Har

skatten redan erlagts, återbekommes den i den ordning, som för restitution

av kronoutskylder stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1929.

Genom förordningen upphävas:

förordningen den 28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst- och förmögenhetsskatt,

sådan den lyder efter de ändringar i eller tillägg till densamma, som

innehållas i senare därom utfärdade författningar;

förordningen den 28 oktober 1910 (nr 116) angående bevillning av |ast egendom

samt av inkomst, sådan den lyder efter de ändringar i eller tillägg till

densamma, som innehållas i senare därom utfärdade författningar;

förordningen den 22 maj 1925 (nr 155) mod föreskrifter angående medgivande

i vissa fall av undantag från gällande bestämmelser om inkomstoch

förmögenhetsskatt m. m., sådan den lyder efter senare i densamma

gjorda ändringar; ävensom

förordningen den 27 juni 1927 (nr 310) om fastighetstaxering år 1929.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Restitution av skatt, som avses i 19 § 2 mom. förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt sådant detta lagrum lydde enligt

förordning den 31 oktober 1919 (nr 733), (B-skatt), skall fortfarande

äga rum i den ordning, varom sladgas i förordningen den 14 maj 1926

(nr 126) om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt, och skall därvid å grundbeloppet tillämpas

det procenttal, som jämlikt 20 § i den nya förordningen blivit bestämt att

gälla för det år, under vilket utdelning, som föranlett restitution, ägt rum.

Beträffande efterbeskattning till bevillning för inkomst samt till inkomstoch

förmögenhetsskatt, som skolat utgöras enligt de äldre förordningarna,

skola dessa fortfarande äga tillämpning.

Vad som stadgas i punkterna 4 och 6—8 av de särskilda övergångsbestämmelser,

som skola iakttagas vid kommunalskattelagens tillämpning,

skall äga motsvarande tillämpning jämväl vid taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt.

Anvisningar

till 9 och 10 §§.

1. Tillgång, som efter ty i denna paragraf sägs skall ingå i förmögenhetsberäkningen,

skall därvid upptagas, även om den under beskattningsåret

icke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och andra

värdehandlingar skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav ej

influtit under året.

2. Såsom affärsbruk i rörelse får anses gälla, att tillgångar, som äro avsedda

till stadigvarande bruk i rörelsen, upptagas till anskaffningsvärdet,

därå årliga avskrivningar göras för utrangering, slitning och annan värdeminskning.

Emellertid förekommer understundom, att avskrivningar

å tillgångar till stadigvarande bruk i rörelsen icke verkställas eller göras

i större omfattning, än som varit av förhållandena påkallad. Härtill

skall hänsyn tagas vid värdesättningen av tillgångarna, så att vederbörliga

avskrivningar alltid beräknas men tillika hållas inom skäliga

belopp.

Lager av råämnen eller varor värderas såsom helhet utan hänsyn

till påräknelig vinst vid försäljning i detalj.

I fråga om värdesättning av tillgångar inom jordbruk med binäringar

samt skogsbruk gäller, att levande inventarier sättas till sitt värde i

allmänna marknaden, och att vid värdesättning av döda inventarier

samma förfarande följes, som ovan är för rörelse angivet.

3. Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är

ovisst, antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor

bestämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det

visserligen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

skall fordringen, icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att

fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse

endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (10 §).

4. Rättighet skall anses vara bestämd att tillgodonjutas för tid, som icke

kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång, även för

det fall att viss tid icke blivit bestämd, men anledning icke förefinnes att

antaga, att rättigheten kommer att upphöra tidigare än efter det femte årets

utgång.

till 12 §.

Såsom här i riket nedlagd förmögenhet anses icke vad någon placerar

i svenska obligationer eller i inteckningar i här belägen fastighet eller

vad han har innestående på bankräkning här i riket eller eljest har att

här fordra, där fordringen icke grundar sig på affärsverksamhet, som

han, ensam eller jämte annan, här i riket utövat. Ej heller föranleder den

omständigheten, att utom riket bosatt person under vistelse här i riket

medfört värdehandlingar eller annan lös egendom eller att han anförtrott

dylik egendom i vård hos annan härstädes, att egendomen blir att anse såsom

här i riket nedlagd förmögenhet.

till 18 §.

För försäkringsaktiebolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall den

enligt 30 § 2 mom. kommunalskattelagen beräknade del av inkomsten, som

motsvarar en tredjedel av den beräknade räntan å premiereserv och premieåterbäringsreserv,

icke anses belöpa å aktieägarna i denna deras egenskap.

I vad mån annan inkomst skall anses belöpa på aktieägarna i denna

deras egenskap, får avgöras enligt av Konungen fastställda grunder för

bolaget eller bolagsordningen. På grund härav kommer för bolag, som

meddelar livförsäkring och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring,

att som aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det belopp,

vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts dem av beskattningsårets

vinst, däri icke inberäknat vid beskattning avdragsgilla avsättningar till

aktieägarnas fonder.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

21

Tabell I

utvisande kapitalvärdet, etter en räntefot av 5 procent, av en etter förloppet av

nedanstående antal år till betalning förfallen fordran eller skuld å 100 kronor,

därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen.

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

i

95.2 4

26

28.12

51

8.3!

76

2.45

2

90.70

27

26.78

52

7.91

77

2.34

3

86.88

28

25.61

53

7.58

78

2.22

4

82.2 7

29

24.2 9

54

7.17

79

2.12

5

78.35

30

23.14

55

6.88

80

2.02

6

74.0 2

31

22.04

56

6.51

81

1.92

7

71.07

32

20.99

57

6.2 0

82

1.83

8

67.68

33

19.99

58

5.90

83

1.74

9

64.4 6

34

19.04

59

5.62

84

1.66

10

61.39

35

18.18

60

5.8 5

85

1.58

11

58.4 7

36

17.27

61

5.io

86

1.51

12

55.68

37

16.44

62

4.80

87

1.43

13

53.03

38

15.66

63

4.62

88

1.37

14

50.51

39

14.91

64

4.4 0

89

1.30

15

48.10

40

14.2 0

65

4.19

90

1.24

16

45.81

41

13.58

66

3.99

91

1.18

17

43.68

42

12.88

67

3.80

92

1.12

18

41.55

43

12.27

68

3.62

93

1.07

19

39.57

44

11.69

69

3.45

94

1.02

20

37.69

45

11.18

70

3.29

95

0.97

21

35.8 9

46

10.60

71

3.13

96

0.9 2

22

34.18

47

10.09

72

2.98

97

0.88

23

32.56

48

9.61

73

2.84

98

0.84

24

31.01

49

9.16

74

2.70

99

0.80

25

29.6 8

50

8.7 2

75

2.58

100

0.76

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Tabell II

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en under nedanstående

antal år utgående, vid slutet av varje år till betalning förfallen ränta

(avkomst, förmån) å 1 krona.

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

Antal

år

Kapitalvärde

Antal 1

år 1

Kapitalvärde

i

0.95

26

14.38

51

18.34

76

19.61

2

1.S6

27

14.64

52

18.4 2

77

19.53

3

2.72

28

14.90

53

18.49

78

19.56

4

3.55

29

15.14

54

18.57

79

19.68

B

4.33

30

15.37

55

18.63

80

19.60

6

5.08

31

15.59

56

18.70

81

19.62

7

5.7 9

32

15.80

57

18.76

82

19.68

8

6.46

33

16.oo

58

18.82

83

19.65

9

7.11

34

16.19

59

18.88

84

19.67

10

7.72

35

16.37

60

18.93

85

19.6 8

11

8.31

36

16.55

61

18.98

86

19.7 0

12

8.86

37

16.71

62

19.08

87

19.71

13

9.39

38

16.87

63

19.08

88

19.73

14

9.90

39

17.02

64

19.12

89

19.74

15

10.88

40

17.16

65

19.16

90

19.75

16

10.84

41

17.29

66

19.20

91

19.76

17

11.27

42

17.42

67

19.24

92

19.78

18

11.69

43

17.55

68

19.28

93

19.79

19

12.09

44

17.66

69

19.31

94

19.80

20

12.46

45

17.77

70

19.3 4

95

19.81

21

12.82

46

17.88

71

19.3 7

96

19.82

22

13.16

47

17.98

72

19.40

97

19.82

23

13.49

48

18.08

73

19.43

98

19.83

24

13.80

49

18.17

74

19.46

99

19.84

1 25

14.09

50

18.26

75

19.48

100

19.85

Utgår beloppet i stället vid början av varje år, erhålles kapitalvärdet genom att öka närmast

föregående tal med 1.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

23

Tabell III

utvisande kapitalvärdet, etter en räntefot av 5 procent, av en livränta eller

annan förmån, som vid slutet av varje år under en persons av mankön livstid

utgår med belopp eller till värde av 1 krona.

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

0

15.76

30

15.76

60

9.86

90

1.86

1

17.24

31

15.65

61

9.56

91

1.72

i 2

17.52

32

15.58

62

9.27

92

1.59

3

17.60

33

15.41

63

8.96

93

1.48

4

17.63

34

15.2 7

64

8.6 7

94

1.35

5

17.62

35

15.18

65

8.36

95

1.2 5

6

17.60

36

14.99

66

8.05

96

1.17

7

17.66

37

14.84

67

7.73

97

1.12

8

17-61

38

14.6 9

68

7.43

98

1.08

9

17.45

39

14.53

69

7.11

99

0.90

10

17.38

40

14.36

70

6.80

100

0.81

11

17.31

41

14.20

71

6.48

101

0.69

12

17.23

42

14.02

72

6.17

102

0.55

13

17.14

43

13.85

73

5.86

103

0.40

14

17.05

44

13.66

74

5.65

104

0.23

15

16.95

45

13.47

75

5.25

16

16.86

46

13.2 7

76

4.95

17

16.77

47

13.07

77

4.6 6

18

16.69

48

12.86

78

4.38

19

16.62

49

12.64

79

4.ii

'' 1

20

16.55

50

12.41

80

3.85

21

16.49

51

12.18

81

3.60

22

16.48

52

11.95

82

3.3 5

23

16.37

53

11.71

83

3.12

24

16.30

54

11.46

84

2.89

25

16.22

55

11.21

85

2.69

i

26

16.14

56

10.96

86

2.50

27

16.05

57

10.69

87

2.82

28

15.96

58

10.41

88

2.14

29

15.86

59

10.18

89

1.9S

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår

den vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.37 5. Utgår den vid början av varje år, ökas

det med 1.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Tabell IV

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en livränta eller annan

förmån, som vid slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår

med belopp eller till värde av 1 krona.

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

0

16.13

30

16.00

60

10.36

90

2.10

1

17.38

31

15.90

61

10.06

91

1.95

2

17.59

32

15.80

62

9.7 6

92

1.80

3

17.66

33

15.69

63

9.15

93

1.67

4

17.69

34

15.68

64

9.13

94

1.55

5

17.68

35

15.46

65

8.81

95

1.42

6

17.66

36

15.31

66

8.49

96

1.34

7

17.63

37

15.21

67

8.16

97

1.29

8

17.68

38

15.08

68

7.83

98

1.22

9

17.53

39

14.91

69

7.51

99

1.12

10

17.17

40

14.80

70

7.18

100

1.02

11

17.10

41

14.66

71

6.85

101

0.91

12

17.83

42

14.49

72

6.52

102

0.80

13

17.25

43

14.83

73

6.21

103

0.64

14

17.18

44

14.16

74

5.89

104

0.4 7

15

17.li

45

13.98

75

5.5 7

105

0.26

16

17.oi

46

13.79

76

5.27

17

16.97

47

18.59

77

4.97

18

16.91

48

13.39

78

4.70

19

16.81

49

13.18

79

4.41

20

16.77

50

12.96

80

4.11

21

16.71

51

12.74

81

3.88

22

16.64

52

12.50

82

3.63

23

16.57

53

12.26

83

3.3 9

24

16.50

54

12.01

84

3.16

25

16.42

55

11.75

85

2.96

1

26

16.84

56

11.49

86

2.76

27

16.2 7

57

11.22

87

2.58

28

16.18

58

10.94

88

2.41

29

16.09

59

10.66

89

2.2 5

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0-25. Utgår

den vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.876. Utgår den vid början av varje år,

ökas det med 1.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

25

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg,

von Stockenström.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes- och socialdepartementen

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg:

Då förslag till kommunalskattereform förelädes 1927 års riksdag, framlades

ock i proposition nr 103 förslag till förordning om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt. Detta förslag godkändes i huvudsak av kommunalskatteutskottet

vid samma riksdag. Kungl. Maj:t har förut i dag beslutat,

att kommunalskattefrågan skall ånyo föreläggas riksdagen till prövning;

och får jag i anslutning härtill anmäla förslag till förordning om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt.

Detta författningsförslag överensstämmer i allt väsentligt med det år

1927 framlagda förslaget. I det förslag, som nu framlägges, hava dock

vidtagits vissa ändringar i anslutning till de ändrade bestämmelser, som

jag föreslår i fråga om kommanditbolags, understödsföreningars och sparbankers

skattskyldighet, om beskattning av royalty, om ortsavdrag m. m.

Angående samtliga dessa ändringar hänvisar jag till vad jag därom anfört

beträffande förslaget till kommunalskattelag. Därjämte hava på en

del ställen i författningsförslaget vidtagits redaktionella ändringar, vilka

icke torde erfordra någon särskild motivering.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till förordning

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt hemställer, att detta

förslag måtte i proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

hehagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla, och skall till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Einar Regnér.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 185 haft. (Nr 218.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SärU 1928:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 2 i texten