Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordningar om kommunal progressivskatt och om utjämningsskatt

1928-03-16 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:219, Med förslag till förordningar om kommunal progressivskatt och om utjämningsskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

1

Nr 219.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordningar

om kommunal progressivskatt och om utjämningsskatt; given

Stockholms slott den 16 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

dels förordning om kommunal progressivskatt;

dels ock förordning om utjämningsskatt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1928.

1 samt

186 håft. (Nr 219.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

Förslag

till

Förordning om kommunal progressivskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Kommunal progressivskatt skall i enlighet med vad här nedan stadgas

utgöras till kommuner, församlingar och skoldistrikt.

2 %.

Fysisk person ävensom annan juridisk person än svenskt aktiebolag och

svenskt solidariskt bankbolag skola utgöra kommunal progressivskatt,

därest den skattskyldiges till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara

belopp överstiger 3,000 kronor, sedan, i fråga om skattskyldig,

som avses i 69 § kommunalskattelagen, avdragits ett belopp,

motsvarande till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktig inkomst,

för vilken jämlikt sagda lagrum kommunal skattskyldighet ej

föreligger.

Svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt bankbolag skall utgöra kommunal

progressivskatt, försåvitt den enligt 18 § b) förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för bolaget beräknade inkomstprocenten

överstiger 6.

Skattskyldig, som avses i 18 § d) eller e) i nyssnämnda förordning, annan

svensk försäkringsanstalt än aktiebolag samt sådant i 17 § förordningen

den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker omförmält bolag,

som bedriver detaljhandel med rusdrycker, skola ej erlägga kommunal

progressivskatt.

3 i

Det till kommunal progressivskatt beskattningsbara beloppet utgör för

en var skattskyldig det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara

beloppet, beträffande försäkringsaktiebolag i den män detta belopp

belöper på aktieägarna i denna deras egenskap, samt beträffande skattskyldig,

som avses i 69 § kommunalskattelagen, efter avdrag, som i 2 §

första stycket sägs.

4 %.

1 mom. För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och svenska

solidariska bankbolag utgör progressivskattens grundbelopp

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

3

för den del av det till kommunal progressivskatt beskattningsbara beloppet,

som överstiger

3,000

kronor

men

ej

9,000

kronor,

0.5

procent

9,000

»

»

»

15,000

»

1

»

15,000

»

»

»

35,000

»

2

»

35,000

»

»

»

60,000

»

3

»

60,000

»

»

»

100,000

»

4

»

100,000

»

5

» ,

dock att grundbeloppet icke må i något fall överstiga 4.5 procent av det

beskattningsbara beloppet.

För svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt bankbolag fastställes

progressivskattens grundbelopp i förhållande till det beskattningsbara

beloppet efter ett procenttal, som utgör tre fyrtiondelar av det belopp,

varmed den enligt 18 § b) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för bolaget beräknade inkomstprocenten överstiger 6, dock

att grundbeloppet icke må i något fall överstiga 3.7 5 procent av det beskattningsbara

beloppet. Vid grundbeloppets uträkning iakttages, att inkomstprocenten

avrundas till närmast högre fulla tiondel.

2 mom. Progressivskattens grundbelopp upptages i fullt krontal, så att

belopp, som ej uppgår till fullt krontal, bortfaller.

3 mom. Rörande fördelning emellan äkta makar av det för dem gemensamma

grundbeloppet skall stadgandet i 19 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt äga motsvarande tillämpning; och

skall därvid i fråga om skattskyldig, som avses i 69 § kommunalskattelagen,

såsom taxerat belopp anses det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet med avdrag av det belopp, som frånräknats vid

fastställande av det till kommunal progressivskatt beskattningsbara beloppet.

5 $.

1 mom. Skattskyldig taxeras till kommunal progressivskatt i hemortskommunen.

Överstiger progressivskattens grundbelopp 300 kronor, skall grundbeloppet

påföras den skattskyldige i den eller de kommuner, varest han åtnjutit

inkomst av beskaffenhet att kunna där taxeras till kommunal inkomstskatt.

Har han åtnjutit sådan inkomst i flera kommuner, skall grundbeloppet

uppdelas mellan kommunerna efter förhållandet mellan de till

jämna hundratal kronor reducerade belopp, som i varje kommun utgöra

summan av den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt uppskattade

inkomster eller, beträffande inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet

eller rörelse, uppskattade nettointäkter. Vid sådan fördelning skall,

därest andel av grundbeloppet, som belöper å annan kommun än den skattskyldiges

hemortskommun, understiger 50 kronor, denna andel tillföras

hemortskommunen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

Överstiger progressivskattens grundbelopp icke 300 kronor eller har den

skattskyldige icke i någon kommun åtnjutit inkomst av beskaffenhet att

kunna taxeras till kommunal inkomstskatt, påföres hela grundbeloppet

den skattskyldige i hemortskommunen.

Med kommuner likställas i denna paragraf sådana församlingar och

skoldistrikt, som utgöra delar av kommun, och för vilkas skattebehov

må uttagas kommunal progressivskatt.

2 mom. Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras till

kommunal progressivskatt i Stockholm; och skall han i Stockholm för

gemensamt kommunalt ändamål utgöra progressivskatt med den andel av

grundbeloppet, som enligt ovan givna regler skulle belöpa å hemortskommunen.

Har skattskyldig åtnjutit inkomst, för vilken han skall i Stockholm

taxeras till kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål,

skall vid fördelning enligt 1 mom. andra stycket av progressivskattens

grundbelopp denna inkomst anses hava åtnjutits i särskild kommun, och

skall därå belöpande andel av grundbeloppet påföras den skattskyldige i

Stockholm, där han skall utgöra progressivskatt med denna andel för

gemensamt kommunalt ändamål.

Skatt för gemensamt kommunalt ändamål skall användas till utjämning

av skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter emellan.

6 §.

1 mom. Kommunal progressivskatt skall i den utsträckning, varom nedan

stadgas, användas till täckande av kommuns, församlings och skoldistrikts

skattebehov.

2 mom. I första hand skall, utom i det fall, varom i 4 mom. sägs, tillgänglig

andel av grundbeloppet, i den mån den därtill förslår, användas

till täckande av en fjärdedel av kommunens skattebehov.

3 mom. Är tillgänglig andel av grundbeloppet av den storlek, att densamma

icke jämlikt bestämmelserna i föregående mom. behövt i sin helhet

tagas i anspråk, skall, därest kommun och församling sammanfalla eller

kommun består av flera församlingar eller flera skoldistrikt, överskottet avräknas

på församlingarnas eller skoldistriktens skattebehov, dock med högst

en fjärdedel av skattebehoven. Består en församling av flera skoldistrikt

eller ett skoldistrikt av flera församlingar, skall progressivskatten i första

hand användas för den större enhetens behov.

Därest stad, i vilken enligt vad därom är särskilt stadgat särskild folkskolestyrelse

finnes, utgör flera församlingar, må kommunal progressivskatt

ej uttagas för församlingarnas behov.

4 mom. Består en församling eller ett skoldistrikt av flera kommuner,

skall rätten att använda progressivskatt i första hand tillkomma församlingen

eller skoldistriktet, och äga kommunerna den rätt till avräkning av

kommunal progressivskatt, som eljest enligt 3 mom. första stycket tillkommer

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

församlingar eller skoldistrikt. Utgöra, där en församling består av flera

kommuner, de särskilda kommunerna egna skoldistrikt, eller utgöra, där ett

skoldistrikt består av flera kommuner, de särskilda kommunerna egna församlingar,

skola kommunerna äga företrädesrätt till överskottet.

5 mom. Åtgår vid tillämpning av här ovan givna bestämmelser ej hela

den tillgängliga andelen av grundbeloppet, skall återstoden ej uttagas.

Kommunal progressivskatt må ej tagas i anspråk för municipalsamhälles

räkning och ej heller till täckande av utgifter, som beslutats av fattigvårdsstämma

eller fattigvårdsfullmäktige.

7 §.

Den, som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skall,

om eftertaxeringen därtill föranleder, eftertaxeras jämväl till kommunal progressivskatt

till behörigt belopp.

Av kommunal progressivskatts grundbelopp, som på grund av eftertaxering

eller efter besvär tillföres kommun, församling eller skoldistrikt, skall

uttagas så stor del, som av grundbeloppet för sådan skatt uttagits för det

år, då beskattningen bort äga rum.

8 §.

1 mom. Har på grund av bestämmelserna i 23 § förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt befrielse helt eller delvis medgivits från

skattskyldighet till nämnda skatt, skall motsvarande befrielse åtnjutas

jämväl i fråga om kommunal progressivskatt.

2 mom. Därest i anledning av överenskommelse eller beslut, varom förmäles

i 29 § eller 30 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

befrielse från skattskyldighet till nämnda skatt helt eller delvis skall

åtnjutas, skall detta föranleda motsvarande befrielse från skattskyldighet

enligt denna förordning.

I fall, varom i 29 § 2 mom. och 30 § förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt förmäles, må Konungen förklara, att kommunal progressivskatts

grundbelopp skall för skattskyldig fastställas till högre belopp

än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att grundbeloppet

ej må komma att uppgå till större del, procentuellt beräknad, av

det på grundval av överenskommelsen eller beslutet fastställda beskattningsbara

beloppet, än grundbeloppet skulle utgjort av det beskattningsbara

belopp, som skulle hava fastställts, om hänsyn ej tagits till överenskommelsen

eller beslutet.

9 *.

Där oskift dödsbo jämlikt 24 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet

eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kuugl. Maj:ts proposition Nr 219.

löper och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga om

kommunal progressivskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1929.

Beträffande efterbeskattning och efterdebitering av kommunal progressivskatt,

som skolat utgöras enligt äldre förordningar, skola dessa fortfarande

äga tillämpning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:fn proposition Nr 219.

7

Förslag

till

Förordning om utjämningsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 %.

Till staten skall erläggas utjämningsskatt för användning i den ordning,

som är särskilt stadgad, till utjämning av skattetrycket olika kommuner

eller andra menigheter emellan.

2 $.

Utjämningsskatt utgöres av en var till kommunal progressivskatt skattskyldig

i den kommun, där han taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

3 §.

Utjämningsskattens grundbelopp utgör en tredjedel av den kommunala

progressivskattens grundbelopp.

Kungl. Maj:t bestämmer årligen, huru stor del av utjämningsskattens

grundbelopp skall för det året uttagas.

4 %.

I fråga om utjämningsskatten skall vad i 7, 8 och 9 §§ förordningen

om kommunal progressivskatt stadgas äga motsvarande tillämpning.

5 %.

För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas

av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1929.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

Departementschefen.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg,

von Stockenström.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg:

Det för 1927 års riksdag framlagda förslaget till kommunalskattereform

upptog även förslag till förordningar om kommunal progressivskatt och om

utjämningsskatt. Kungl. Maj:t har förut i dag beslutat, att kommunalskattefrågan

skall ånyo föreläggas riksdagen till prövning; och får jag i anslutning

härtill anmäla förslag till förordningar om kommunal progressivskatt och

om utjämningsskatt. Enligt den härom år 1927 avgivna propositionen (nr 104)

skulle den nuvarande kommunandelen av kommunala progressivskatten tillfalla

landsting och städer, som ej deltaga i landsting, och i stället för den nuvarande

utjämningsandelen skulle en särskild statsskatt, benämnd utjämningsskatt,

uttagas. De skäl, som lågo till grund för de sålunda föreslagna

ändringarna i den nuvarande kommunala progressivskatten, finnas närmare

angivna i motiveringen till 1927 års kungl. förslag till kommunalskattelag (proposition

102, sid. 289 ff). Kommunalskatteutskottet uttalade, att utskottet icke

blivit övertygat av departementschefens argumentering för förslaget. Utskottet

hyste den uppfattningen, att förlusten av ifrågavarande skatteintäkt skulle för

många kommuner, såväl landskommuner som städer, kunna vålla de kommunala

finanserna betydligt avbräck, särskilt i sådana, säkerligen vanliga

fall, där kommunen på längre sikt kalkylerat med progressivskatten såsom

säker inkomstkälla. En ej oväsentlig höjning av utdebiteringen bleve i

många fall följden, och den eventuella nedsättningen av landstingens utdebitering

skulle för skattedragarna i dylika fall bliva en mycket knapp

kompensation. Utskottet hade alltså funnit primärkommunernas intresse

kräva bibehållande åt dessa av förevarande skattekälla.

Det av mig förra året förordade förslaget rörande kommunal progressivskatt

var utarbetat på grundval av ett utav 1924 års skatteberedning framlagt

utkast. Såsom förslagets huvudsakligaste fördelar angavs, att det medförde

en påtaglig förenkling i skattesystemet samt att det verkade i skatteutjämnande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219. !•

riktning. Såsom jug redan vid anmälan av förslaget till kommunalskattelag

anfört, avvisades emellertid förslaget av riksdagen, varför jag ej finner mig

böra förorda, att det ånyo förelägges riksdagen, innan den ifrågasatta nyheten

hunnit vinna terräng i den allmänna uppfattningen. I de förslag till förordningar

om kommunal progressivskatt och om utjämningsskatt, som jag nu

har att anmäla, har jag därför följt de av 1927 års utskott härutinnan utarbetade

förslagen med några mindre, huvudsakligast redaktionella ändringar.

I förordningen om kommunal progressivskatt har återinförts det i nu

gällande förordning använda begreppet grundbelopp. Om progressivskatten

skulle utgå till landstingen, skulle skatten alltid uttagas i sin helhet, och

något grundbelopp vore ej erforderligt. Låter man däremot progressivskatten

såsom nu tillfalla primärkommunerna och upptager man den för

närvarande gällande begränsningen i progressivskattens användning till

en fjärdedel av skattebehovet, synes man böra, i enlighet med vad som är

fallet i nu gällande förordning om kommunal progressivskatt, använda

begreppet grundbelopp för att utmärka, att det enligt skatteskalan uträknade

beloppet icke alltid kommer att i sin helhet uttagas, varom även ett

uttryckligt stadgande införts i G § 5 mom.

5 § sista stycket i utskottets förslag har utbrutits till ett särskilt moment

och omredigerats i syfte att tydligt uttrycka i vilka fall kommunal progressivskatt

skall utgöras för gemensamt kommunalt ändamål.

I 6 § 3 mom. har en omformulering skett för att klargöra, att Stockholm

tillhör de städer, i vilka kommunal progressivskatt ej skall få upptagas för

församlingarnas behov. Den i nuvarande förordning åberopade 1909 års lag

gäller ej Stockholm.

På sätt framgår av det förut i dag anmälda förslaget till kommunalskattelag

har jag ansett frågan om ändring av gällande bestämmelser för

kommanditbolagens beskattning böra upptagas till bedömande i samband

med spörsmålet om aktiebolagsbeskattningen. Då således nu gällande bestämmelser

om beskattning av kommanditbolags vinst bibehållits i det nyss

anmälda förslaget till kommunalskattelag, har jag låtit vidtaga härav betingade

ändringar i utskottsförslaget angående progressivskatten.

Av den allmänna motiveringen till det förut anmälda förslaget till

kommunalskattelag framgår, att kommunal progressivskatt ej skall utgöras

av bolag, som driver detaljhandel med dylika drycker. Härav betingad bestämmelse

överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelse i utskottets förslag.

Stadgandet i 7 § andra stycket av det nu framlagda förslaget till förordning

om kommunal progressivskatt motsvarar 7 § andra stycket i utskottsförslaget

och 4 § första stycket i 1920 års förordning angående särskilda

grunder för utgörande av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder

in. in., vilken sistnämnda förordning förlängts att gälla även för

åren 1925—1929. Det omförmälda stadgandet i utskottsförslaget och nu

ifrågavarande författningsförslag innehåller ingen nyhet i fråga om vad

som gäller för närvarande. Den omformulering av stadgandet, som skett,

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 186 häft. (Nr 219.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

har endast avsett att giva ett tydligare uttryck för den grundsatsen att,

sedan utdebiteringsprocenten av den kommunala progressivskatten inom

en kommun blivit för året vederbörligen fastställd enligt då kända förhållanden,

denna utdebiteringsprocent sedermera skall — i analogi med vad

som är fallet i fråga om den allmänna kommunalskatten — gälla oberoende

av den progressivskatt, som kan tillföras eller berövas kommunen på grund

av efterbeskattning eller efter anförda besvär.

För övriga ändringar i förordningen om kommunal progressivskatt samt

för de ändringar, som vidtagits i förordningen om utjämningsskatt, torde

någon särskild motivering icke vara erforderlig.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till dels förordning

om kommunal progressivskatt, dels ock förordning om utjämningsskatt

samt hemställer, att dessa förslag måtte i proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla, och skall till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Einar Regnér.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SärU 1928:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 2 i texten