Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om skogsaccis m. m

1928-03-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:220, Med förslag till lag om skogsaccis m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

skogsaccis m. m.; given Stockholms slott den 16 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

dels lag om skogsaccis,

dels ock förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 16

december 1927 (nr 462) angående understöd av skatteutjämningsmedel åt

synnerligt skattetyngda kommuner.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

Bihang titt riksdagens protokoll 1928.

1 samt.

187 håfl. (Nr 220.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

Förslag

till

Lag

om skogsaccis.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap.

Skogsaccis till kommuner.

Skattepliktigt virke.

1 §.

Vid avverkning av skog skall med undantag, varom nedan stadgas,

till den kommun, inom vilken skogen är belägen, för det avverkade virket

utgöras skogsaccis att utgå i förhållande till virkets genom taxering

fastställda rotvärde.

Skogsaccis skall ej utgöras för virke, som användes för fastighetens

eller därmed sambrukad fastighets behov av reparations-, slöjd- eller

stängselvirke eller bränsle. Virke, som från allmänningsskog kostnadsfritt

till delägare i allmänningen upplåtits för avverkning, skall i dylikt

avseende anses såsom avverkat å den fastighet, till vars förmån upplåtelsen

skett.

Uppgår för viss skattskyldig rotvärdet å inom kommunen under beskattningsåret

avverkat virke utöver husbehovsvirke, som här ovan sägs,

icke till etthundra kronor, vare virket skattefritt.

Om beskattningsår gäller vad i 3 § kommunalskattelagen stadgas.

2 §.

Till virke hänföras i denna lag jämväl vindfälld skog, toppar och

annat avfallsvirke, men ej stubbar, kvist och ris, löv, näver och lös

bark.

3 §.

I fråga om utgörande av skogsaccis anses virke vara avverkat, då det

blivit så tillrett och upplagt, att uppmätning av detsamma kan ske på i

orten vanligt sätt. Kolvirke räknas såsom avverkat, då det blivit rest eller

lagt till kolning eller förts från skogen för att annorstädes kolas. Har

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts proposition Nr 220.

virke, sedan det fällts men innan med detsamma vidtagits sådan åtgärd,

som nu sagts, avyttrats eller använts, eller har virke, vilket upplagts

för ändamål som i 1 § andra stycket avses och av dylik anledning ej

taxerats, sedermera avyttrats annorledes än i samband med fastigheten

eller använts för annat ändamål än nyss sagts, skall det anses såsom avverkat,

när det sålunda avyttrades eller användes.

Taxerat rotvärde.

4 *.

Taxering till skogsaccis skall avse rotvärdet å skattepliktigt virke, som,

efter ty i 3 § sägs, är att anse såsom avverkat under beskattningsåret.

5 §.

Rotvärdet skall beräknas efter ortens pris vid den tid, då virket enligt

3 § är att anse såsom avverkat.

Taxerat rotvärde skall upptagas i fulla tiotal kronor, så att överskjutande

belopp, som icke uppgår till fullt tiotal, bortfaller.

(Se vidare anvisningen.)

6 §.

Ingår i kommun mer än en församling eller mer än ett skoldistrikt,

skall i förekommande fall vid taxeringen för varje skattskyldig angivas,

huru stor del av det taxerade r otvär det som belöper å varje sådant

administrativt område. Dessa delvärden skola utföras i fulla tiotal kronor,

och skall därvid erforderlig jämkning ske sålunda, att delvärdena sammanlagt

motsvara hela det taxerade rotvärdet.

Skattskyldighet.

7 §.

Skogsaccis skall erläggas av avverkaren.

Med avverkare förstås den, som vid den tid, då virket enligt 3 § är att

anse som avverkat, ägt förfoga över virket, dock att, där annan ägt

rätt till avfallsvirket, denne skall anses såsom avverkare i fråga om

sådant virke.

Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, under vilket dödsfallet

inträffade, oskift dödsbo efter honom taxeras i den avlidnes ställe.

Beräkning av skogsaccis och dess användning.

8 $.

Skogsaccis till kommunen skall utgå å det taxerade rotvärdet efter en

skattesats, vilken för etthundra kronor utgör en fjärdedel av det belopp,

som på en skattekrona i medeltal under de senast förflutna fem åren ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

debiterats inom kommunen, skolande nämnda skattesats jämkas till närmast

högre femtal ören.

Har kommun för ett eller flera av dessa år åtnjutit understöd av skatteutjämningsmedel,

skall skattesatsen beräknas med hänsyn till den lägre

utdebitering, som skulle fastställts, därest kommunen tillgodokommet

dylikt understöd upptagits i kommunens stat såsom inkomst.

Skattesatsen fastställes på landet av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige

finnas, av dessa, samt i stad av stadsfullmäktige eller,

där sådana ej finnas, av allmän rådstuga.

9 *.

1 mom. Skogsaccismedel, som inflyta till stad eller köping med egen

kommunalförvaltning, äro i fråga om användningen likställda med andra

kommunens skattemedel.

2 mom. Skogsaccismedel, som inflyta till landskommun, skola avsättas

till en skogsaccisfond, från vilken kommunen äger anvisa medel såsom tillskott

till täckande av sådana utgifter för kommunen, till vilka enligt gällande

författningar medel eljest skolat beredas genom allmän kommunalskatt.

Såsom sådant tillskott må under löpande året anvisas till användning för

påföljande år högst så stort belopp, som motsvarar en tredjedel av fondens

behållning den 1 september under löpande året och en tredjedel av den

skogsaccis, som debiteras på grund av samma års taxering till skogsaccis.

Tillskott, varom nu sagts, skall upptagas såsom inkomst i kommunens stat.

10 §.

Har skogsaccisfond så nedgått, att densamma jämte den skogsaccis, som

skall utgå på grund av löpande årets taxering, ej skulle förslå till beredande

av nedsättning i den eljest för täckande av kommunens skattebebov

erforderliga utdebiteringen inom kommunen med fem öre på en

skattekrona, må fonden och skogsaccismedlen för året upptagas som inkomst

i kommunens stat för påföljande år.

11 $.

Skogsaccisfonden skall särskilt förvaltas och redovisas. Till densamma

skall föras jämväl ränta å fondens medel.

Eftertaxering ni. m.

12 §.

Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering till skogsaccis, lämnat oriktigt meddelande, eller har han,

ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning,

och har därav föranletts, att virke icke blivit inom vederbörande

kommun taxerat till skogsaccis, skall det virke, som genom berörda förfarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunfjl. Maj:tu proposition Nr 220.

5

undgått taxering eller blivit för lågt taxerat, där eftertaxeras och accis påföras

den skattskyldige med belopp, som genom berörda förfarande undandragits.

Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxeringen

rätteligen bort äga rum. Har den skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen

hans dödsbo; dock att sådan taxering icke må ske senare än två år efter

utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom

blivit ingiven för registrering.

13 §.

För skogsaccis, som påförts avliden person eller på grund av stadgandena

i 7 § tredje stycket eller 12 § andra stycket oskift dödsbo efter honom,

svare dödsboet ej med mera än tillgångarna i boet. Är boet skiftat, svare

bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans lott belöper och icke

i något fall med mera än hans lott i boet utgör.

2 kap.

Skogsaccis till församlingar m. fl.

14 §.

Skogsaccis skall på grundval av taxering enligt denna lag utgå jämväl

till församling, skoldistrikt och fattigvårdssamhälle, som avses i 6 § lagen

om fattigvården.

Vid beräkning av den skattesats, efter vilken skogsaccisen skall utgå,

samt vid påförande av skogsaccis skall vad i 8 § första och andra styckena

samt 12 § stadgas äga motsvarande tillämpning.

Beträffande skogsaccismedel, som inflyta till sådan församling eller

sådant skoldistrikt, som sammanfaller med eller utgör del av stad, skall

stadgandet i 9 § 1 mom. äga motsvarande tillämpning. I andra fall skall

beträffande skogsaccis, som avses i denna paragraf, motsvarande tillämpning

ske av bestämmelserna i 9 § 2 mom. samt 10 och 11 §§.

Vad i 8 § tredje stycket stadgats om kommunalstämma, kommunalfullmäktige,

stadsfullmäktige och allmän rådstuga skall i fråga om församling

och skoldistrikt gälla vederbörande kyrkostämma eller, där kyrkofullmäktige

finnas, dessa samt i fråga om särskilt fattigvårdssamhälle

fattigvårdsstämma eller, där fattigvårdsfullmäktige finnas, dessa.

3 kap.

Taxering, debitering, uppbörd m. m.

15 %.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till skogsaccis

stadgas i gällande taxeringsförordning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

16 %.

Debitering av skogsaccis verkställes på landet av kommunalnämnd, i

stad utom Stockholm av drätselkammare och i Stockholm av överståthållarämbetet.

Det åligger debiteringsförrättaren att uträkna och i skogsaccislängden

införa skogsaccis samt utfärda debetsedlar å skogsaccis och låta tillställa

de accisskyldiga desamma minst fjorton dagar före uppbördsstämman.

Debetsedel skall för varje accisskyldig upptaga taxerat rotvärde och

den skogsaccis, som därå belöper; och skall, om i kommun ingår mer än

en församling eller mer än ett skoldistrikt, särskilt angivas det rotvärde,

som belöper på varje område, samt därå belöpande skogsaccis.

Uppbördsstämma hålles efter utgången av oktober månad.

Därest uppbörd av skogsaccis äger rum i sammanhang med uppbörden

av de allmänna kommunalutskylderna, skall skogsaccis påföras å debetsedel

för allmänna kommunalutskylder med iakttagande av vad nyss om

särskild debetsedel för skogsaccis stadgats.

Har vid skogsaccisens uträknande eller debetsedels utskrivande fel förelupit,

göres anmälan därom till debiteringsförrättaren, som utfärdar behörigen

rättad debetsedel, varjämte i skogsaccislängden införes erforderlig

rättelse.

Vad i övrigt stadgas i kommunallagarna om uppbörd, indrivning och

redovisning av allmänna kommunalutskylder gälle i tillämpliga delar

jämväl angående skogsaccis.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1929.

Genom denna lag upphäves lagen den 11 oktober 1912 om skogsaccis

och om virkestaxering, dock att sistnämnda lag skall äga tillämpning

även efter den nya lagens ikraftträdande i de hänseenden, som nedan

angivas.

Vid den nya lagens tillämpning skall iakttagas följande:

1. Den äldre lagen skall fortfarande lända till efterrättelse beträffande

eftertaxering till skogsaccis, som enligt nämnda lag skolat utgöras.

2. Vid beräkning av den skattesats, efter vilken skogsaccis skall utgå,

skall beträffande tiden före denna lags ikraftträdande vad däri stadgas om

utdebitering på en skattekrona gälla utdebitering på etthundra kronor till

bevillning beskattningsbar inkomst.

3. Av de skogsaccismedel, som inom landskommun, församling eller

skoldistrikt, som ej sammanfaller med eller utgör del av stad, eller

ock fattigvårdssamhälle, som avses i 6 § lagen om fattigvården, utdebiteras

på grund av taxering under det första, andra och tredje året, sedan

denna lag trätt i kraft, må på sätt och i den ordning, som i 9 § 2 mom.

stadgas, till användning för påföljande år högst anvisas:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 220. 7

år 1929: två tredjedelar av det på grund av taxeringen samma år

debiterade beloppet;

år 1930: hälften av den behållning, som den 1 september samma år

finnes i den enligt denna lag avsatta skogsaccisfonden, samt hälften av

det på grund av taxeringen under året debiterade beloppet; oeh

år 1931: fyra tiondelar av den i skogsaccisfonden den 1 september

samma år förefintliga behållningen samt fyra tiondelar av det på grund

av taxeringen under året debiterade beloppet.

4. Finnes, då den nya lagen träder i kraft, skogsaccisfond, som avsatts

enligt äldre lag, skall i fråga om sådan fond gälla vad i äldre lag

är därom stadgat.

Till skogsaccisfond, som nu sagts, äro jämväl att räkna medel, som

inflyta efter den nya lagens ikraftträdande på grund av taxering enligt

äldre lag.

Anvisning till 5 §.

Avverkat virkes rotvärde skall bestämmas med hänsyn till virkesprisen

å avverkningsorten. Har det avverkade virket sålts å rot och har avverkningen

ägt rum i omedelbar anslutning till försäljningen, bör det härvid

åsatta priset kunna ligga till grund för prissättningen vid taxeringen,

såvida ej särskilda omständigheter föranlett, att det åsatta priset skilt sig

från det å orten normala. Har virket ej sålts å rot, eller är virket att enligt

3 § anse såsom avverkat först så lång tid efter försäljningen, att ändring i

prisförhållandena därefter ägt rum, eller hava särskilda omständigheter föranlett,

att det åsatta priset skilt sig från det å orten normala, skall rotvärdet

beräknas efter det pris, som liknande virke i liknande avsättningsläge, köpt

eller sålt å rot, skäligen bort betinga vid den tid, då det är att anse som avverkat.

Härvid bör märkas, att under en och samma avverkningsperiod

prisen kunna vara varierande. Emellertid kan det inträffa, att representativa

försäljningar av virke å rot icke förekomma å avverkningsorten. I sådant

fall kan en grund för uppskattning av rotvärdet vinnas genom att utgå från

försäljningspriset för sådana virkessortiment, varom är fråga, å det närmast

belägna ställe (vattendrag, järnvägsstation eller dylikt), dit virket föres och

där virkespris sättas eller eljest bestämda pris å virke betalas, varefter från

nämnda försäljningspris avdragas kostnaderna för fällning, tillredning,

utforsling och inmätning av samma sortiment, allt under förutsättning,

att nämnda pris och kostnader kunna anses vara för liknande förhållanden

representativa. Härvid är dock att märka, att vid en sådan

beräkning allenast sådana avverknings- och transport- med flera kostnader,

som direkt sammanhänga med avverkningen och utdrivningen, få avdragas,

men däremot icke av avverkningens storlek mer eller mindre oberoende

kostnader för förvaltning, skogsvård, bevakning med flera dylika allmänna

omkostnader. Avdrag får ske för på vederbörande virkesparti belöpande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

beräknad skogsaccis och skogsvårdsavgift men ej för kostnad för uppskattning

av virke på rot eller för stämpling av virket.

Stundom kan det inträffa, att avverkning sker under sådana förhållanden,

att svårighet möter att fastställa ett på virkets försäljningspris grundat

rotvärde. Om exempelvis nybyggnadsvirke för eget behov avverkas å skog,

som är så belägen, att liknande virke ej kan med fördel forslas till

lämplig avsättningsplats, och försäljningar av virke ej heller å orten förekomma

i någon nämnvärd omfattning, får det avverkade virket icke

därför räknas som värdelöst utan skall upptagas till det värde, efter vilket

det kan antagas, att avverkaren skulle fått erlägga betalning för virket,

därest han varit nödsakad att köpa detsamma å rot av annan skogsägare

å orten.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 16 december 1927 (nr 462)

angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skatte
tyngda

kommuner.

Härigenom förordnas, att till 4 § förordningen den 16 december 1927

angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda

kommuner skall fogas ett nytt mom. av följande lydelse:

5 mom. Vid beviljande av understöd skall Kungl. Maj:t till ledning

vid bestämmande av skattesatsen för skogsaccis angiva huru stor del av

understödet som skall anses tillkomma i kommunområdet ingående kommun,

församling och skoldistrikt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet a Stockholms slott

den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, ecklesiastik- och

jordbruksdepartementen anför chefen för finansdepartementet, statsrådet

Lyberg:

Då förslag till kommunalskattereform förelädes 1927 års riksdag, framlades

ock i proposition nr 105 förslag till lag om skogsaccis. Kungl.

Maj:t har förut i dag beslutat, att kommunalskattefrågan skall ånyo föreläggas

riksdagen till prövning; och får jag nu i anslutning härtill anmäla

förslag till lag om skogsaccis. Kommunalskatteutskottet vid 1927 års

riksdag vidtog i det då till prövning föreliggande författningsförslaget

vissa ändringar, bland annat i fråga om de kommuner, som skulle äga

uttaga skogsaccis, om fritagande av husbehovsvirke med undantag av nybyggnadsvirke

från skogsaccis samt om skogsaccisens belopp och maximering.

I den allmänna motiveringen för förslaget till kommunalskattelag

har jag förut i dag uttalat, att jag anser mig böra godtaga de av utskottet

i 1927 års förslag till lag om skogsaccis vidtagna ändringarna med

undantag av bestämmelsen om skogsaccisens maximering.

Det författningsförslag, vars framläggande för riksdagen jag nu förordar,

är således utarbetat på grundval av utskottsförslaget med nyssnämnda

undantag. I det av utskottet framlagda författningsförslaget hade

i 8 och 14 §§ införts bestämmelser, som avsågo att klargöra, att vid beräkning

av skattesatsen för skogsaccis hänsyn skulle tagas till den kommunala

utdebitering, som återstode efter avdrag av skatteutjämningsbidrag.

I utskottets utlåtande (nr 1, sid. 77) uttalades, att riktigheten av en

sådan regel syntes påtaglig samt att i förordningen om bidrag av skatteutjämningsmedel

åt synnerligt skattetyngda kommuner föresloges det tillägg,

att erforderliga uppgifter skulle av Kungl. Maj:t meddelas vid understödens

fördelning, för att de olika kommunala enheterna skulle äga kännedom

om huru stort utjämningsbidrag som belöpte på varje enhet. De av

utskottet i 8 och 14 §§ skogsaccislagen införda bestämmelserna anser jag

välmotiverade. I fråga om förordningen om bidrag av skatteutjämningsmedel

åt synnerligt skattetyngda kommuner får jag erinra, att denna förordning

antogs av 1927 års riksdag, därvid dock förenämnda, av utskottet

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 187 häfl. (Nr 220.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

föreslagna tilläggsbestämmelse (4 § 5 mom.) av riksdagen uteslöts, då förslaget

till skogsaccislag ej blev bifallet. Denna tilläggsbestämmelse i

skatteutjämningsförordningen synes nu böra införas.

För en del ändringar av redaktionell natur, som vidtagits i utskottets

förslag till lag om skogsaccis, torde någon motivering icke vara erforderlig.

Av saklig innebörd är emellertid det i 3 § införda, ur gällande skogsaccislag

hämtade tillägg därom, att virke, som avverkats och upplagts

för hushehov men sedan avyttras eller användes för annat ändamål än

hushehov, är att anse som avverkat vid avyttringen eller användningen.

En annan saklig men föga betydelsefull ändring har gjorts i anvisningen

till 5 §, i det rätten till avdrag för eventuella stämplingskostnader borttagits

och uttryckligt stadgande införts, att avdrag medgives för på vederbörande

virkesparti belöpande beräknad skogsaccis och skogsvårdsavgift

men ej för stämplings- och uppskattningskostnad. Detta har skett för att

vinna full överensstämmelse med vad som gäller beträffande uppskattning

av skogsvärde vid fastighetstaxering. Ändringen betingas för övrigt även

därav, att samma resultat bör vinnas, om man vid värderingen utgår

från värdet å rot av i sådant skick försålt virke eller om man utgår från

försäljningspris å avverkat virke. Stämplings- och uppskattningskostnad

betalas normalt av säljaren, medan den beräknade skogsaccisen och skogsvårdsavgiften

är att anse som en omkostnad för köparen.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till dels lag

om skogsaccis dels ock förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen

den 16 december 1927 (nr 462) angående understöd av skatteutjämningsmedel

åt synnerligt skattetyngda kommuner samt hemställer, att dessa

förslag måtte i proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla, och skall till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Einar Regnér.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SärU 1928:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 2 i texten