Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 237

18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:237, Kungl. Maj:ts proposition nr 237

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

I

Nr 237.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan och

Örebro stad; qiven Stockholms slott den 20 mars

1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande t. f. departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro;

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 20 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Kibbing, Gärde, Pettersson, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anhåller

t. f. chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning frågan om godkännande av viss överenskommelse

mellan kronan och Örebro stad samt anför därvid följande.

Genom brev den 10 september 1903 förordnade Kungl. Maj:t, att Svea trängkår

skulle förläggas till Örebro, så snart kasemetablissemang för kåren blivit

där uppfört, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade arméförvaltningens fortiBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 202 höft. (Nr 237.) 401 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

fikationsdepartement att i överensstämmelse med ett av stadsfullmäktige i

Örebro avgivet anbud sluta avtal med staden om upplåtelse av mark m. m.

för nämnda etablissemang. Mellan fortifikationsdepartementet ocli staden

slöts i anledning härav ett den 9 och den 23 december 1903 dagtecknat avtal

i ämnet, vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. B) vid statsrådsprotokollet

rörande detta ärende. I avseende å innehållet av detta avtal hänvisas

till nämnda bilaga. Beträffande den under punkten 2 i avtalet omförmälda

plats för anläggande av badinrättning, vilken staden utan ersättning och med

full äganderätt skulle avstå till kronan, finnes upprättad eu särskild upplåtelsehandling

av den 17 september 1908, enligt vilken staden för detta

ändamål överlåtit till kronan ett invid Svartån beläget område om 5.4 0 ar.

Vidare förordnade Kungl. Maj:t genom brev den 19 oktober 1906, att Livregementets

grenadjärer skulle förläggas till Örebro. Härjämte bemyndigade

Kungl. Majd arméförvaltningens fortifikationsdepartement att i enlighet med

ett av staden avgivet anbud sluta avtal med staden angående upplåtelse av

mark till plats för kasernetablissemang och övningsfält åt regementet. Det

i anledning härav mellan fortifikationsdepartementet och staden ingångna

kontraktet, som är dagtecknat den 10 april och den 22 maj 1907, torde få

fogas såsom bilaga (Bil. C) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

I anledning av denna regementsförläggning hava sedermera mellan kronan

och staden upprättats dels ett kontrakt av den 6 juli och den 2 oktober

1909 angående framdragande av en gata till Lillån, dels ett kontrakt av den

27 januari 1916 om framdragande av en spill vattenledning.

Sedan i samband med försvarsväsendets omorganisation beslut fattats om

att Svea trängkår skulle förläggas till Linköping, har kasernkommittén i

skrivelse den 9 juli 1927 framlagt förslag angående omändring av det till

följd av nämnda beslut ledigblivande trängkårsetablissemanget i Örebro till

en sinnessjukanstalt. Beträffande den närmare innebörden av detta förslag

hänvisar jag till vad chefen för socialdepartementet förut denna dag därutinnan

till statsrådsprotokollet anfört vid anmälan av frågan om avlåtande till

riksdagen av proposition (nr 165) i ämnet. Planen på en dylik disposition

av etablissemanget sammanhänger med frågan om åvägabringandet av en

uppgörelse med Örebro stad i anledning av trängkårsförläggningens upphörande.

Förhandlingar i sistnämnda syfte hava förts mellan kasernkommittén

och staden, och har därvid jämväl frågan om beredande av kompensation åt

staden på grund därav, att Livregementets grenadjärer enligt härordningsbeslutet

erhållit minskad personalstyrka, varit föremål för övervägande.

Dessa förhandlingar, för vilka kommittén redogjort i omförmälda skrivelse

den 9 juli 1927, hava lett till avslutandet av en den 17 och den 25 maj

1927 dagtecknad preliminär överenskommelse, vilken torde få såsom bilaga

(Bil. A) fogas vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Kommittén kar

hemställt, att, därest kasernetablissemangets utnyttjande för det föreslagna

nya ändamålet vunne godkännande, ifrågavarande överenskommelse måtte

bliva föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231. !5

Kasernkommittén hav till en början yttrat sig om betydelsen för Örebro

stad av 1925 års beslut i försvarsfrågan och stadens uppoffringar i anledning

av truppförbandsförläggningama. Härutinnan har kommittén anfört följande.

Sedan Kungl. Maj:t den It) september 1903 förordnat, att Svea trcingkår

skulle förläggas till Örebro, så snart kasernetablissemang för kåren blivit

där uppfört, hade dylikt etablissemang under de närmaste följande åren uppförts

å mark, som staden för ändamålet ställt till kronans förfogande. Trängkåren

hade sedermera under omkring tjugu års tid varit förlagd till staden.

Den fast anställda personalen vid trängkåren hade enligt 1914 års härorganisation

uppgått till omkring 100 man. Till belysning av kårens personalstyrka

enligt 1901 och 1914 års härordningar samt avlöningsförmåner

in. m. finge kommittén åberopa nedanstående tablå.

A n

t a 1

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

Års-

kontingent

värn-

pliktiga

Utbild- ningstid

för värn- pliktiga

(antal

dagar).

Härordning av år

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

per-

sonal

Civil- militär

per- son al

Summa

1901 ..................

15

18

73

8

8

122

223,000

240

240

1 240

V 165

J 1914 ..................

12

14

62

8

6

102

270,000

240

1 Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Det mellan kronan och staden angående trängkårens förläggning upprättade

avtalet vore grundat å 1901 års härordning. Avlöningsförmånerna till

kårens fast anställda personal enligt nämnda härordning — utan det tillägg

av 75 procent, varmed jämlikt de av kommittén tillämpade grunder höjning

skett i tablån — kunde beräknas hava uppgått till i runt tal 127,500 kronor.

Enligt 1925 års härorganisation skulle Livregementets grenadjärer alltjämt

hava sin förläggningsort i Örebro. Detta regemente skulle organiseras såsom

ett normalinfanteriregemente, d. v. s. utbildningen för till linjetjänst

uttagna värnpliktiga skulle under sommarrekrytskolan bedrivas på sex utbildningsenheter

och under höst- (vår-) rekrytskolan på två gevärskompanier

jämte erforderligt antal utbildningsenheter för underbefäl eller fackmän.

Angående innebörden för staden av denna förändring hänvisade kommittén

till följande tablå.

i

Härordning

av år

Anta

1

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

O

Ars-

kontingent

värn-

pliktiga

Utbild- !

ningstid

för värn- pliktiga

(antal

dagar\

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

per-

sonal

Civil- mil itär

per- sonal

Pen- sione- rad per- sonal

S uinma

1901.........

47

38

267

33

4

389

589,000

630

240

1914.........

53

39

204

33

4

—

333

806,000

630

1 340

V 165

1925.......

40

26

135

21

4

4

230

585,000

760

140

1 Urnler det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Kasernkom

inittén.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Beträffande de i tablån meddelade uppgifterna ville kommittén särskilt

framhålla, att i förhållande till 1901 års härordning — vilken legat till grund

jämväl för det angående detta truppförbands förläggning till Örebro mellan

kronan och staden upprättade kontraktet — 1925 års organisation innebure

en minskning av 7 officerare och 12 underofficerare. Vad musikpersonalen

anginge, hade denna enligt 1901 års härordning efter en år 1905 beslutad

omorganisation bestått av 11 musikunderofficerare och 22 man, tillhörande

manskapet, men skulle enligt 1925 års härordning utgöras av 1 musikdirektör,

5 musikunderofficerare och 15 man, tillhörande manskapet. Antalet

musikunderofficerare nedginge sålunda med 6, men i stället tillkomme 1

musikdirektör. Jämförelsen mellan de enligt 1901 och 1925 års härordningar

utgående avlöningsförmånerna, beräknade enligt de av kommittén tillämpade

grunder, utvisade eu minskning av cirka 4,000 kronor.

Vad Örebro stads uppoffringar för de till staden förlagda truppförbanden

anginge, finge kommittén hänvisa till de inledningsvis omförmälda avtalen

m. m.

I ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande hade staden uppskattat

sina prestationer enligt ifrågavarande avtal på följande sätt:

A. För Svea tv änghår.

1) Värdet av den till kronan upplåtna marken om 20.6 99 0

hektar .............................................................................. kronor 80,800: —

2) Kostnader för framdragande till kasernområdet av gas-,

elektricitets-, vatten- och avloppsledningar..................... » 11,302: 65

3) Diverse kostnader ............................................................. » 3,522:50

Summa kronor 95,625: 15

B. För Livregementets grenacljärer.

1) Värdet av den till kronan upplåtna marken om 336.6 6 70

hektar ............................................................................. kronor 215,966: 29

2) Kostnader för framdragande till kasernområdet av gas-,

elektricitets-, vatten- och avloppsledningar..................... » 26,622: 29

3) Kostnader för väg- och broanläggningar ........................ » 20,010: 62

4) Diverse kostnader ............................................................ » 841:93

Summa kronor 263,441: 13

Vidkommande stadens vederlag för de prestationer, staden på sätt ovan

berörts lämnat kronan för trängkårens förläggande till staden, borde nämnas,

att staden i främsta rummet kommit i åtnjutande av skatteintäkter från

truppförbandets befattningshavare under en tidrymd av omkring 20 år.

Sedan det för Livregementets grenadjärer avsedda kasernetablissemanget

blivit uppfört under åren 1909—1912, hade staden därjämte såsom vederlag

för de uppoffringar, staden verkställt för detta regemente, hittills kunnat

tillgodogöra sig skatteintäkter från regementets befattningshavare under eu

tid av bortåt 15 år.

Folkmängden i Örebro hade vid slutet av år 1926 uppgått till omkring

36,250 personer. Den inkomst, varå utskylder för år 1926 utdebiterats, hade

uppgått till 42,597,000 kronor och det samma år utdebiterade beloppet till

3,152,191 kronor. Kommunalskatten hade de senaste åren, 1925 och 1926,

varit 7 kronor 20 öre, respektive 7 kronor 40 öre per bevillningskrona.

Beträffande trängkårens i Örebro kasernetablissemang samt de markområden,

som av staden ställts till trängkårens disposition, har kommittén anfört

följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

huiujl. Maj tfn proposition ur 2H7. 5

Svea trängkårs kasernområde vore beläget dels inom Örebro stad, dels

oek inom Längbro socken. Den nuvarande gränsen mellan staden och

niimnda socken framginge snett över kasernområdet. De för kårens räkning

avsedda bostadsbyggnaderna vore jämlikt bestämmelserna i det år 1903 med

Örebro stad upprättade avtalet så förlagda, att de vore uppförda inom stadens

område.

Den del av kasernområdet, som vore belägen inom Örebro stad, inneliöllo

i areal 4.8 2 liektar och liölle i längd vid norra sidan efter Markgatans

förlängning 143.7 meter, vid östra sidan intill stadsplanen och Alftomtagatan

248.3 meter, vid södra sidan efter Karlsgatans förlängning 237.8 meter samt

vid västra sidan intill rågång mot hemmanet Mark i Längbro socken 265.2

meter.

Kronan hade på grund av det med Örebro stad avslutade avtalet av den

9 och den 23 december 1903 vid rådstuvurätten i Örebro erhållit lagfart å

nu angivna del av kasernområdet den 20 februari 1905 och den 31 mars

1913.

Enligt 1903 års avtal hade staden till kronan för trängkårens räkning

jämväl överlämnat ett markområde inom Längbro socken. Denna fastighet,

utgörande lägenheten Övningsfältet nr 1 om 15.9 3 5 hektar, avsöndrad från

1 mantal Mark nr 1, inginge till en mindre del i trängkårens kasernområde

och utgjorde i övrigt övningsfält för kåren. Kronan hade den 11 december

1907 vid Glanshammars och Örebro härads tingsrätt erhållit lagfart å fastigheten.

Med stöd av bestämmelserna i 1903 års avtal hade rörande anläggandet

av en badinrättning för Svea trängkår mellan kronan och staden träffats en

särskild överenskommelse. I enlighet med av stadsfullmäktige i Örebro

fattat beslut hade den 17 september 1908 utfärdats en s. k. upplåtelsehandling,

däri stadgats, att den invid Svartån och Alftomtagatan till badinrättning

ursprungligen avsedda platsen skulle utbytas mot ett annat område,

beläget å den s. k. Anäsjorden vid Svartån. Denna fastighet, varå kronan

den 16 januari 1911 erhållit lagfart, omfattade 5.4 0 ar eller 3.5 kappland av

jordägan nr 616 Alftomtalyckan å Örebro stads norra ägoområde.

Svea trängkårs kasernetablissemang, som vore beläget omedelbart intill

stadens planlagda och bebyggda område, bestode av ett kanslihus och en

större kasernbyggnad. Inom kasernområdet funnes därjämte för kårens räkning

uppförda underofiicersbyggnad, exercislius, ridhus, vinterstall, sommarstall,

sjukstall, vagnbod, sjukhusbyggnad, kokinrättning, mässbyggnad, tvättoch

badhus samt en del andra smärre byggnader. Av kårens förrådsbyggnader

vore fredsförrådet, krigsförrådet, förbands- och etapp sjukhusförrådet

samt förrådet för förplägnadskolonnerna belägna inom det egentliga kasernområdet.

Utom detta område funnes uppfört ett förråd för vinterfordon

m. m.

I fråga om den föreslagna överenskommelsen mellan kronan och Örebro

stad yttrar kommittén:

De förhandlingar, som förts mellan kasernkommittén och representanter

för Örebro stad, hade huvudsakligen berört frågan om det framtida användandet

av Svea trängkårs kasernetablissemang jämte därmed sammanhörande

frågor. För att kunna utnyttja detta etablissemang för annat ändamål än

det ursprungligen avsedda hade det nämligen varit nödvändigt att härom

träffa uppgörelse med staden. Sedan enighet vunnits i alla mera väsentliga

avseenden, hade eu skriftlig överenskommelse upprättats, vilken den 20 april

1927 varit föremål för behandling hos stadsfullmäktige i Örebro. Överenskommelsen

hade därefter å stadens vägnar undertecknats den 17 maj 1927.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Vid upprättandet av överenskommelsen liade utgångspunkten varit den,

att det ledigblivande trängkårsetablissemanget i Örebro skulle inredas till

en statsanstalt av i det föregående antytt slag samt att detta skulle ske

inom den närmaste tiden.

För staden komme givetvis förläggandet av en statsinstitution till etablissemanget

att medföra vissa fördelar. De skatteintäkter, som kunde beräknas

inflyta till staden från de vid anstalten anställda befattningshavarna,

torde i stort sett komma att motsvara vad den fast anställda personalen vid

trängkåren i dylikt hänseende haft att erlägga. Yidare kunde förutsättas, att

en dylik sjukvårdsanstalt ur konsumtionssynpunkt komme att tillföra staden

betydliga förmåner. Då anstalten skulle inrymma 323 vårdplatser, torde den

personal, som bleve nödvändig för vård och tillsyn av patienterna ävensom

för anstaltens drift, (läkarpersonal, kontorspersonal, sjukvårdspersonal och

ekonomipersonal) komma att uppgå till omkring 100 personer, däri inberäknat

extra befattningshavare. Härtill komme jämväl de särskilda befattningshavarnas

familjemedlemmar.

Bom Livregementets grenadjärer enligt 1925 års försvarsorganisation skulle

i förhållande till 1914 års härordning undergå viss minskning, hade överenskommelsen

omfattat jämväl uppgörelse i anledning av denna reducering.

Med hänsyn till att det till personalstyrkan minskade regementet icke tordekomma

att lämna mindre skatteunderlag än staden vid förläggningsavtalets

ingående (1907) tilläventyrs beräknat erhålla genom förläggningen till staden

av ett infanteriregemente enligt 1901 års härordning, hade kommittén emellertid

icke ansett sig kunna tillstyrka, att staden för detta truppförbands

minskning tillerkändes någon kompensation av egentlig betydelse. I § 4

av överenskommelsen hade allenast intagits föreskrift om att kronan utan

vederlag skulle till staden upplåta vissa smärre markområden, hörande till

Livregementets grenadjärers övningsfält, för verkställande av breddning och

uträtning av vissa genom övningsfältet ledande allmänna vägar in. in. A

två av stadsingenjören i Örebro upprättade kartskisser hade närmare utmärkts

de markområden, som sålunda skulle upplåtas till staden, dels för

breddning av Yenavägen och Venavägens anslutning till Hjortstorpsvägen,

dels ock för breddning och rätning av Hjortstorpsvägen. För de militära

övningarnas bedrivande kunde dessa upplåtelser icke vara till något hinder.

Såväl för regementet som framförallt ur allmän synpunkt måste upplåtelserna

anses vara till nytta och fördel. De i överenskommelsen i övrigt intagna

stadgandena avsåge att reglera det förhållande, som inträdde i följd av att

Svea trängkår skulle förflyttas från Örebro och att kårens nuvarande etablissemang

bleve ledigt.

Eu del av den mark, som staden på sin tid ställt till trängkårens förfogande,

kunde icke vara erforderlig för den anstalts räkning, som skulle

inredas i kasernetablissemanget. Det område, som enligt upplåtelsehandling

den 17 september 1908 disponerats av kåren för anläggande av en badinrättning,

hade kåren under de senaste åren icke begagnat. Detta område syntes

böra återställas till staden. Härom hade bestämmelser intagits i § 3 av

överenskommelsen.

Det nuvarande kasernområdet jämte eu del av det angränsande såsom

övningsfält begagnade markområdet syntes vara tillräckligt att behålla i

kronans hand för den ifrågasatta anstalten. Ä en kommitténs skrivelse bilagd

kartskiss över Svea trängkårs område i och invid Örebro hade närmare

utmärkts det markområde, som skulle avses för anstalten. I första hand

innefattade detta område den inom Örebro stad belägna marken, i areal

innehållande tillhopa 4.8 2 hektar (jfr § 1 i överenskommelsen). Därjämte

skulle kronan alltjämt behålla ett därintill beläget område om cirka 4.7 0

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kanyl. Maj:t.s proposition nr 227.

hektar av (Ten utav staden för trängkårens räkning upplåtna lägenheten

Övningsfältet nr 1. Återstående de! av sistnämnda lägenhet med eu areal

av cirka 11.385 hektar skulle enligt överenskommelsen i likhet med den

förut berörda badplatsen återstiillas till staden.

Samtliga de av kronan å och invid det egentliga kasernområdet uppförda

byggnaderna vore belägna å mark, som kronan skulle behålla.

Förutsättningen för att staden till kronan alltjämt uppläte omförmälda

markområden vore, såsom i § <» av överenskommelsen angåves, att kasernetablissemanget

toges i anspråk såsom en sinnessjukanstalt med plats för

omkring 300 patienter. Staden hade emellertid påfordrat att, därest och när

de jämlikt överenskommelsen upplåtna områdena icke längre komme att användas

för det ändamål och i den omfattning, varom i § 6 förmäldes, de

upplåtna markområdena skulle utan kostnad återställas till staden. Som eu

dylik bestämmelse funnits intagen redan i det år 1903 med staden ingångna

avtalet rörande markupplåtelse för trängkåren, hade för kronan fördelaktigare

villkor i nu ifrågavarande hänseende icke kunnat av kommittén utverkas.

De garantibestämmelser, som på stadens begäran införts i § 9 av överenskommelsen,

utginge från samma förutsättningar, som i liknande fall intagits

i överenskommelser med städer, där fråga varit om att för annat ändamål

utnyttja ett ledigblivet kasernetablissemang. På det att staden måtte erhålla

säkerhet för att etablissemanget inom de närmaste åren omändrades för det

nya ändamålet, hade kronan sålunda förbundit sig att till staden utgiva viss

gottgörelse, därest den ifrågasatta nya anstalten icke inom en tidrymd av

fyra år kunnat börja sin verksamhet. Ersättning skulle utgå med 7,500

kronor för helt kalenderår under tiden 1 juli 1931—30 juni 1934, men för

tiden efter sistnämnda dag med det dubbla beloppet eller 15,000 kronor för

helt kalenderår.

För den händelse kronan för den nya anstaltens räkning skulle komma

att låta uppföra bostadsbyggnader inom kasernområdet, utöver redan befintliga,

hade staden hemställt, att de nya byggnaderna måtte förläggas å den

del av området, som vore belägen inom staden. De befattningshavare, som

skulle få sina bostäder anvisade i dessa byggnader, hade staden nämligen

velat förbehålla sig såsom skatteobjekt. Kommittén hade ansett, att kronan,

i den mån så kunde ske, borde ställa sig tillmötesgående till denna begäran.

I § 10 av överenskommelsen hade med anledning härav stadgats, att kronan,

i den mån det ur byggnadsteknisk synpunkt kunde ske, skulle anordna de

för bostadsändamål avsedda nybyggnader, som kunde komma att uppföras,

på det sätt, att de förlädes inom stadens område.

Enligt 1903 års avtal hade kronan erhållit rätt att nedlägga och för all

framtid bibehålla järnvägsspår fram till trängkårens kasernområde. Som

några dylika spår aldrig blivit nedlagda och ej heller torde vara för den

nya anstaltens räkning erforderliga, hade på stadens begäran i § 11 av överenskommelsen

uttryckligen stadgats, att den kronan salunda medgivna rätt

skulle upphöra att gälla.

Den å en upprättad situationsplan över Svea trängkårs kasernområde med

Yl betecknade exercisbyggnaden hade staden hemställt, att kronan måtte

utan ersättning överlåta till staden. För den nya anstaltens räkning syntes

denna byggnad icke kunna utnyttjas. Staden hade förklarat sig ämna taga

byggnaden i anspråk för gymnastik- och idrottsändamål samt låta förflytta

densamma till annan plats inom staden.

Enligt av byggnadssakkunnig person lämnad uppgift kunde byggnaden

icke anses äga något större värde. Endast under förutsättning att byggnaden

utnyttjades för samma ändamål som det nuvarande, kunde det beräknas,

att en förflyttning av densamma komme att täcka de med flyttningen för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Myndigheternas

Yttranden.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

enade kostnaderna. Skulle byggnaden försäljas, torde en blivande köpare

icke vara villig att. utöver skyldigheten att kostnadsfritt för kronan bortföra

densamma från platsen, erlägga mer än ett eller annat hundratal kronor.

Kommittén hade ansett sig böra hemställa, att stadens begäran om att få

förvärva exercisbyggnaden måtte bifallas. I § 12 av överenskommelsen hade

intagits bestämmelser härom. Med hänsyn till att byggnadens bortförande

måhända komme att för staden medföra dryga kostnader, hade staden emellertid

begärt att först efter närmare utredning få fatta definitivt beslut om

att tillgodogöra sig byggnaden. Staden skulle före den 1 juli 1930 lämna

meddelande till den statliga myndighet, som förvaltade kasernetablissemanget,

huruvida staden önskade begagna sig av rätten att bortflytta och

för annat ändamål använda byggnaden. Som det kunde vara erforderligt

och lämpligt, att byggnaden tillsvidare stode till förfogande för kronan såsom

förrådslokal för inrymmande av överbliven materiel, hörande till trängkåren,

finge staden icke påfordra byggnadens bortflyttande före den 1 juli

1931. Därest så befunnes kunna ske, skulle dock staden efter särskild överenskommelse

vara berättigad att tidigare bortflytta densamma. Överlåtelsen

skulle omfatta byggnaden med därtill hörande fast inredning. Staden skulle

bestrida alla kostnader, som bleve förbundna med byggnadens bortförande

från kasernområdet.

Stadsfullmäktige i Örebro hade godkänt den upprättade överenskommelsen

under förutsättning, att 1907 års avtal angående förläggning av Livregementets

grenadjärer, alltså jämväl bestämmelsen i punkt 5 i nämnda avtal,

såvitt denna anginge kommande förhållanden, fortfarande skulle gälla.

I punkt 5 av det kontrakt, som den 10 april och den 22 maj 1907 upprättats

mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement och Örebro stad

rörande upplåtande av mark till plats för kasernetablissemang och övningsfält

åt Livregementets grenadjärer (jfr Bil. C), hade stadgats, att för den

händelse Livregementets grenadjärer eller annat regemente av motsvarande

storlek icke längre skulle komma att vara förlagt till Örebro, kronan skulle

till staden återbörda den jämlikt kontraktet till kronan upplåtna eller av

kronan förvärvade jorden, såvitt densamma vid kontraktets upprättande låge

inom stadens område.

Genom det förbehåll, stadsfullmäktige i Örebro nu fogat vid sitt godkännande

av den med kasernkommittén avslutade överenskommelsen, hade

stadsfullmäktige tydligen velat framhålla, att bestämmelserna i 1907 års kontrakt

och då särskilt punkt 5 i kontraktet alltjämt måste anses vara gällande.

Då enligt kommitténs mening något annat aldrig varit ifrågasatt, ansåge

kommittén sig icke hava någon erinran att framställa mot det av stadsfullmäktige

gjorda tillägget. Därest framdeles en ytterligare reducering eller

en indragning av Livregementets grenadjärer skulle komma till stånd, måste

staden anses vara oförhindrad att mot kronan framställa de ersättningsyr

kanden, till vilka staden på grund av bestämmelserna i 1907 års kontrakt

kunde vara berättigad.

Över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse hava

utlåtanden avgivits av chefen för fjärde arméfördelningen, efter vederbörande

truppförbandschefers hörande, samt av arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Mot förslaget till överenskommelse liar från myndigheternas sida allenast

gjorts den erinran, att bestämmelsen i § 4 punkt 1 a), enligt vilken kronan

skulle till staden för breddning av Venavägen upplåta mark med en areal

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tf proposition nr ''221. !)

av 75.6 kvm., icke borde få föranleda flyttning av kasernstaketet framför infanteriregementets

vakt- och arrestlokaler samt dess såg och vedupplag, enär

en dylik flyttning vore ur ordnings- och säkerhetssynpunkt olämplig.

Genomförandet av 1925 års härordningsbeslut har, såsom av det anförda

framgår, för Örebro stads vidkommande haft till följd, att Svea trängkårs

förläggning till staden upphört samt att Livregementets grenadjärers personalstyrka

reducerats. Det i anledning härav uppgjorda förslaget till överenskommelse

mellan kronan och staden — vilket förslag grundats på den förutsättningen,

att det ledigblivna trängkårsetablissemanget skall omändras till en

sinnessjukanstalt med viss beläggningsmöjlighet — har av mig underkastats

granskning i samråd med chefen för socialdepartementet.

Den föreslagna överenskommelsen innebär, att staden jämlikt bestämmelserna

i punkt 3 av 1903 års avtal utan vederlag med äganderätt återfår ett

område, innehållande omkring 11 hektar, av den genom detta avtal till

kronan upplåtna lägenheten Övningsfältet nr 1 ävensom det område, som

av staden överlåtits till kronan för anläggande av en badinrättning för

trängkåren. Vidare upplåter kronan, med bibehållen äganderätt, utan vederlag

till Örebro stad vissa smärre markområden, tillhörande det av Livregementets

grenadjärer disponerade övningsfältet, att av staden utnyttjas för

breddning och uträtning av vissa vägar m. m., varjämte staden utan ersättning

med äganderätt erhåller trängkårens exercisbyggnad med därtill hörande

fast inredning. Vad sålunda föreslagits har jag funnit mig kunna

biträda.

Vidkommande övriga bestämmelser i överenskommelsen, reglera dessa

huvudsakligen förhållanden, som äga samband med den framtida dispositionen

av trängkårsetablissemanget. Vad överenskommelsen härutinnan innehåller

har icke givit chefen för socialdepartementet anledning till någon

annan erinran än att av skäl, som av honom förut denna dag till statsrådsprotokollet

angivits, det i § 6 i överenskommelsen förekommande ordet

»sinnessjukanstalt» bör utbytas mot orden »anstalt för sinnessjuka eller sinnesslöa,

som äro i behov av vård å sluten anstalt». Dessutom vill jag

erinra, att det framlagda förslaget till dylik anstalt omfattar inrättandet

av 360 vårdplatser. Detta förhållande lärer emellertid icke påkalla ändring

i ordalydelsen av § 6.

Vidare vill jag framhålla, att bestämmelserna i § 7 att det för anstalten

avsedda markområdet under vissa förutsättningar skall återgå till staden

uppenbarligen icke innebära, att de därå uppförda byggnaderna skulle tillfalla

staden.

Överenskommelsen synes mig alltså vara av beskaffenhet att kunna —

med nyssnämnda jämkning i § 6 — av kronan godtagas. Vad angår de i

ärendet hörda myndigheternas erinran i avseende å markupplåtelsen för

breddning av Venavägen, får jag framhålla, att därest till följd av breddningen

flyttning av staketet kring infanteriregementets kasernområde måste

ifrågakomma, uppgörelse angående staketets ändrade sträckning torde kunna

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

antagas bliva på ett för de intresserade parterna tillfredsställande sätt träffad

vid de förhandlingar de lokala myndigheterna emellan, som för överenskommelsens

genomförande i här avsedd de] komma att äga rum.

Jag erinrar i detta sammanhang om att, enligt vad chefen för socialdepartementet

förut denna dag föreslagit, trängkårsetablissemanget — med

undantag av exercisbyggnaden — tillika med de markområden, som jämlikt

överenskommelsen skola bibehållas i kronans ägo, från och med den 1 juli

1928 avses att överföras från försvarsväsendet.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna förut omförmälda, den 17 och den 25 maj 1927 mellan Kungl.

Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Örebro stad,

å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A), dock med

förut angiven jämkning i avfattningen av § 6.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gearg Z. Topelius.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 237.

11

Bil. A.

överenskommelse

mellan Kung). Maj:t och kronan samt Örebro stad.

Med anledning av 1925 års riksdags beslut att Svea trängkårs förläggning

till Örebro skall uppliöra ävensom att Livregementets grenadjärer skall

erhålla minskad personalstyrka, träffas härmed mellan Kungl. Maj:t och

kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, under förbehåll av Kungl.

Maj:ts och riksdagens godkännande, samt Örebro stad, å andra sidan, följande

överenskommelse:

§ 1-

Staden förklarar, att följande i Örebro stad belägna jordområden, vilka

genom ett mellan kronan och staden den 9 och den 23 december 1903 upprättat

skriftligt avtal utan ersättning upplåtits till kronan för Svea trängkårs

räkning, alltjämt skola med full äganderätt tillhöra kronan, att användas

för det i § 6 angivna ändamål, nämligen:

a) 86 ar, utgörande jordägorna nr 408, 410, 411, 412, 413 och 415 samt

delar av ägorna nr 416, 417 och 418;

b) 11 ar av ägan nr 414;

c) 24,8 7 ar av ägan nr 419;

d) 20 ar av ägan nr 420;

e) 9,3 0 ar av ägan nr 421;

f) 203,19 ar av ägan nr 422;

g) 82 ar av ägan nr 423;

h) 35 ar av ägan nr 424; samt

i) 10,64 ar av ägan nr 409.

Å ifrågavarande jordområden, i areal innehållande tillhopa 4,8 2 hektar,

har kronan vid rådstuvurätten i Örebro erhållit lagfart, å de under a)—h)

angivna den 20 februari 1905 och å det under i) upptagna den 31 mars 1913.

§ S.

Staden förklarar, att av det jordområde, som staden enligt 1903 års avtal

utan ersättning ytterligare upplåtit till kronan för trängkårens räkning, utgörande

lägenheten Övningsfältet Nr 1 om 15,9 3 5 hektar, avsöndrad från 1

mantal Mark Nr 1 inom Längbro socken, och varå kronan den 11 december

1907 vid Glanshammars och Örebro häradsrätt erhållit lagfart, skall den

östra delen, gränsande intill de i § 1 upptagna jordområdena, närmare utvisad

å härvid fogad skiss och i areal innehållande omkring 4,7 0 hektar,

alltjämt med full äganderätt tillhöra kronan att användas för det i § 6 angivna

ändamål.

Återstående del av lägenheten Övningsfältet Nr 1 skall kronan utan ersättning

med äganderätt återställa till staden.

§3.

Kronan skall utan ersättning med äganderätt till staden återställa det

område om 5.40 ar eller 3.5 kappland av jordägan Nr 616 Älvtomtalyckan å

Örebro stads norra ägoområde, vilket område enligt 1903 års avtal och upplåtelsehandling

den 17 september 1908 för anläggande av en badinrättning

av staden upplåtits till kronan och varå kronan den 16 januari 1911 vid rådstuvurätten

i Örebro erhållit lagfart.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mctj:ts proposition nr 237.

§ 4-

Kronan skall vidare utan vederlag till staden upplåta följande markområden,

hörande till det av Livregementets grenadjärer disponerade övningsfältet,

nämligen

1) För breddning av Yenavägen

a) mellan Höglundagatan och Norrbygatan 75.5 kvadratmeter av 1 mantal

Rynninge Nr 2 Litt. B i Längbro socken;

b) öster om kvarter 136, Yiskan, 25 kvadratmeter av 1 mantal Rynninge

Nr 2 Litt. B i Längbro socken samt 1.690 kvadratmeter av skogsmarken

Kränglan.

För breddning och rätning av Hjortstorpsvägen till 18 meter

upplagsplatser in. m.

av ägan 691.........................................

............ 700 kvm.

av ägan 692..........................................

........... 60 »

av ägan 26 Norra Bäcketorp ............

............ 560 »

av ägan Hagalund..............................

............ 1.180 »

av ägan Katrineberg..........................

........... 60 »

av skogsmarken Kränglan..................

............ 18,940

21,500 kvm.

3) För anläggande av en 12 meter bred förbindelseväg mellan Glanshammars-

och Hjortstorpsvägarna

av skogsmarken Kränglan .............................. 1,380 kvm.

Dessa upplåtelser gälla, så länge områdena användas för avsett ändamål.

Staden är icke förpliktad att utföra dessa vägarbeten förrän och i annan

mån än staden finner lämpligt.

Alla kostnader, som bliva förenade med markområdenas anordnande för

ovan angivna ändamål, skola bestridas av staden.

o.

De i § 2 stycket 2 och § 3 omförmälda jordområdena skola av staden

tillträdas den 1 juli 1928 i då befintligt skick. Särskild avhandling skall,

sedan erforderliga lantmäteriförrättningar för avstyckning av det i § 2 stycket

2 angivna område blivit verkställda, upprättas mellan kronan och staden

angående fastigheternas överlåtande till staden. Kostnaderna för avstyckning

och lagfart bestridas av kronan.

De i § 4 omförmälda markområdena få av staden tillträdas i den mån

staden finner sig behöva taga desamma i anspråk för avsedda ändamål, dock

icke före den 1 juli 1928.

§ 6.

I det etablissement, som finnes uppfört å de i §§ 1 och 2 omförmälda

fastigheter, skall efter det erforderliga ombyggnader blivit verkställda inredas

en sinnessjukanstalt med plats för omkring 300 patienter.

''§ 7.

Kronan förbinder sig att — därest och när de enligt §§ 1 och 2 till kronan

upplåtna områdena icke längre komma att användas för det ändamål och

i den omfattning, varom i § 6 förmäles — till staden, utan kostnad för

densamma, återställa den upplåtna marken.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

13

§ «■

Staden förbinder sig att tillhandahålla den institution, som kommer att

im-ymmas i trängkårens nuvarande kasernetablissement, vatten och elektrisk

ström till samma priser, som gälla eller framdeles kunna bliva gällande för

andra avnämare inom staden av lika stor kvantitet vatten eller elektrisk

ström.

§ »■

Kronan förbinder sig att, därest ifrågavarande etablissement icke före den

1 juli 1931 tagits i bruk för sitt nya ändamål, från nämnda dag till dess så

skett till staden utgiva årlig ersättning, under tiden 1 juli 1931—30 juni

1934 med belopp, räknat efter 7,500 kronor för helt kalenderår, samt för

tiden därefter med belopp, räknat efter 15,000 kronor för helt kalenderår.

§ 10.

Därest kronan för den nya anstaltens räkning kommer att anordna bostadslägenheter

genom nybyggnad, förbinder sig kronan att, i den mån detta

ur byggnadsteknisk synpunkt kan ske, anordna dessa byggnader så, att de

bliva förlagda inom stadens område.

£ 11-

Den kronan genom punkt 5 i ovannämnda skriftliga avtal av den 9 och

den 23 december 1903 medgivna rätt att nedlägga och för all framtid bibehålla

järnvägsspår upphör härmed att gälla.

§ 12.

Av de byggnader, som finnas uppförda å de i § 1 omförmälda jordområden,

skall, därest staden så önskar, den å situationsplanen över Svea

trängkårs kasernområde med TI betecknade exercisbyggnaden jämte därtill

hörande fast inredning (ribbstolar m. m.) utan ersättning med äganderätt

överlämnas till staden för att uppföras å annan plats i och för användande

för gymnastik- och idrottsändamål.

Om staden vill begagna sig av nu medgivna rätt, skall bortflyttningen ske

utan någon som helst kostnad för kronan, men må flyttningen icke äga rum

före den 1 juli 1931, därest icke vederbörande statliga myndigheter finna

sig kunna medgiva, att byggnaden bortflyttas vid tidigare tidpunkt.

Besked, huruvida staden önskar begagna sig av nu medgivna rätt, skall

av staden lämnas till vederbörande statliga myndighet senast den 1 juli

1930.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.

Maj:t och kronan erhållit det ena samt Örebro stad det andra exemplaret.

Stockholm den 25 maj 1927.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Nils Berlin.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Förestående överenskommelse godkännes under förutsättning, att 1907 års

avtal angående förläggningen av Livregementets grenadjärer, alltså jämväl

med bestämmelsen i punkt 5 i nämnda avtal, såvitt denna angår kommande

förhållanden, fortfarande skall gälla.

Örebro den 17 maj 1927.

För stadsfullmäktige i Örebro:

JOHN LUNDMARK.

Nils Lundmark.

Avtal

Bil. B.

mellan Kungl. Maj.t och kronan samt Örebro stad angående upplåtelse

av mark till plats för kasernetablissement in. in.

åt Kungl. Första Svea trängkår.

Sedan Kungl. Maj:t genom härvid i avskrift fogade nådiga brev den 10

september 1903 förordnat, att Kungl. Första Svea trängkår skall förläggas

till Örebro, så snart kasernetablissement för kåren där blivit uppfört, ävensom

bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet att

i överensstämmelse med ett av stadsfullmäktige i Örebro avgivet anbud

sluta avtal med staden om upplåtelse av mark m. m. för nämnda etablissement,

har mellan Kungl. arméförvaltningen, å ena sidan, samt Örebro stad,

genom dess stadsfullmäktige, å. andra sidan, träffats följande avtal.

1.

Örebro stad överlämnar till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning och

med full äganderätt, men under det i punkt 3 här nedan omförmälda villkor,

det för kasernetablissement, övningsfält samt förråds- och övriga byggnader

erforderliga jordområde, som -— till största delen beläget mellan Mark- och

Karlsgatornas förlängning västerut till Yarberga gräns — närmare angives

medelst en röd begränsningslinje a—b—c—d—e—f—g—a å bifogade, av

kommissions- och stadslantmätaren Karl Davidson upprättade karta (Bil. I),

varjämte staden för all framtid garanterar fritt väg- eller gatuutrymme i

sagda gators förlängning norr och söder om ifrågavarande område.

2.

Staden avstår vidare till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning och

med full äganderätt, men under det i nästföljande punkt angivna villkor,

nödig plats invid Svartån och Älvtomtagatan för anläggande av badinrättning,

samt medgiver, att simbassäng där får byggas i ån, i enlighet med de närmare

bestämmelser, som mellan Kungl. Maj:t och kronan samt stadens ombud

i denna sak kunna överenskommas.

3.

Kungl. Maj:t och kronan förbinder sig att — därest och när de enligt

punkterna 1 och 2 här ovan upplåtna områdena icke längre komma att

för militära ändamål användas — till staden, utan kostnad för densamma,

åter avträda den upplåtna marken.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 15

4.

Staden förbinder sig att inom sex månader efter därom skedd tillsägelse

till kasernetablissementets gräns i Älvtomtagatan kostnadsfritt för kronan

hava låtit framdraga ledningar för vatten, avlopp och elektrisk belysning.

Staden medgiver, att järnvägsspår må av kronan i huvudsaklig överensstämmelse

med det å härvid fogade kartkopia (Bil. II) angivna s. k. norra

alternativet nedläggas och för all framtid användas, utan andra kostnader

för kronan än dem, själva spårets byggande kräver, dock under villkor att

hinder icke möter vare sig för ägarna till Västra Mark att till spåret anbringa

framdeles möjligen behövliga lastspår eller för staden att till järnvägsspåret

inleda eget spår.

6.

Slutligen medgiver staden att eventuella militärövningar utan särskild ersättning

få äga rum å icke till enskilt begagnande upplåtna delar av stadens

utmarker under förbehåll likväl att detta medgivande icke får i ringaste mån

inverka på stadens fria dispositionsrätt till områdena i fråga, ävensom att

stadens rätt till ersättning för eventuell skada genom militärövningarna och

vad därmed äger sammanhang bliver staden bibehållen.

7.

Kungl. Maj:t och kronan förbinder sig att så anordna det nya etablissementet,

att de till detsamma hörande bostadsbyggnader bliva förlagda inom

stadens område.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. arméförvaltningen

erhållit ett och Örebro stad det andra.

Stockholm den 23 december 1903.

G. C:SON BERGMAN.

C. SÖDERBAUM.

Axel Göransson.

Örebro den 9 december 1903.

För stadsfullmäktige i Örebro

E. B. TERSMEDEN.

Dess ordförande.

Kontrakt.

Bil. G.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 19 oktober 1906, varav

bestyrkt avskrift här vidfogas, förordnat, att Kungl. Livregementets grenadjärer

skall förläggas till Örebro, ävensom bemyndigat Kungl. arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet att i enlighet med ett av nämnda

stad avgivet anbud ingå avtal med staden angående upplåtelse av mark till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

plats för kasernetablissemang och övningsfält åt regementet, har mellan

Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, å ena, samt staden

Örebro, å andra sidan, träffats följande avtal:

l:o.

Staden Örebro upplåter härigenom till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning

med full äganderätt samt gravationsfritt under förutsättning av

Kungl. Maj:ts medgivande till nämnda upplåtelse det å härvid bifogade

karta med gröna linjer omslutna ägoområdet A—B—C—D—E—F—A, jämte

därå varande skog, att jämte de i 3:o angivna områden användas till kasernområde

och övningsfält för Kungl. Livregementets grenadjärer, med rätt för

kronan att tillträda området den 14 mars 1908.

2:o.

Härförutom upplåter staden utan ersättning till kronan nyttjanderätt, dock

endast på sätt här nedan omförmäles, till en nordost om Örebro skytteförenings

skjutbana belägen, till ovannämnda område gränsande ägofigur,

M—E—D—L—P—Q—N—M, på kartan utmärkt med en streckad röd linje.

Denna ägofigur må under hela den tid, kronan använder de i § 1 omförmälda

områden såsom övningsfält för Livregementets grenadjärer eller regemente

av motsvarande storlek, av kronan för regementets övningar nyttjas

och disponeras med rätt för kronan att, likaledes utan ersättning, vidtaga

de åtgärder (väganläggningar, utdikningar, mindre röjningar m. m.), som för

ägofigurens tillgodogörande såsom övningsfält anses erforderliga, varjämte

staden ej äger ingå sådana avtal angående upplåtelse till enskilda av något

område å ifrågavarande del av Kränglan, att hinder eller svårigheter komma

att möta för ett obegränsat begagnande av den nuvarande skjutbanan, även

efter en eventuell utvidgning. Skulle en utvidgning av den senare framdeles

bliva erforderlig, skall staden utan ersättning med full äganderätt, därest

Kungl. Maj:t det medgiver, till kronan överlämna härför behövlig mark å

ifrågavarande del av Kränglan norr och öster om skjutbanan.

Utan hinder av denna upplåtelse bibehåller staden sin äganderätt och

dispositionen i övrigt, sålunda även rätten att tillgodogöra sig skogsavkastningen

inom området; att därinom spränga och avhämta sten till byggnadsoch

annat behov, dock att sprängning ej får förekomma under den tid på

hösten, då repetitionsövningarna vid regementet pågå; och att, likväl efter

överenskommelse mellan dess skogstjänsteman och regementets förvaltning,

utföra de arbeten, som för skogens skötsel och återväxt äro nödvändiga.

Under regementets övningar förorsakad skada å planteringar ersättes staden.

3:o.

Staden ersätter kronan kostnaderna för förvärvandet för kronans räkning

av de delar av det å kartan med röda linjer omslutna och med A•—G—H—■

I—B—C—I—J—K—L—D—E—M—N—O—E-F-A betecknade område, vilka

icke redan tillhöra kronan eller icke omförmälas i § 1, dock ej till högre

belopp än 155,704 kronor 75 öre, vilket belopp likväl ej behöver av staden

erläggas förr än tidigast sex månader, efter det kasernbyggnaderna äro påbörjade.

4:o.

Alla erforderliga handlingar för vinnande av lagfart å ifrågavarande jordområden,

i den mån desamma icke måste av kronan enligt 3:o förvärvas,

skola av staden kronan tillhandahållas. Kostnader för lagfarten bestridas

av kronan ensam.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

17

;): o.

För den händelse Livregementets grenadjärer eller ett annat regemente

av motsvarande storlek icke längre skulle komma att vara förlagt till Örebro,

återbördar kronan till staden den till kronan upplåtna eller av kronan

förvärvade jorden, såvitt densamma nu ligger inom stadens område.

6:o.

Staden medgiver, att militärövningar må utan annan ersättning än för

under övningarna möjligen förorsakad skada äga rum å staden tillhöriga

utmarker, som ej äro eller varda upplåtna till enskilt bruk. Till bete upplåtna

delar av stadens utmarker skola dock utan ersättning få begagnas för

militära övningar.

7:o.

Staden förbinder sig vidare:

a) att, under förutsättning att erforderlig mark får av staden för framtiden

fritt disponeras, från Gref Rosengatan, öster om kvarteren XLIY och

XLY samt epidemisjukhusets tomt framdraga gata om minst nio meters

bredd till Lillån cirka 50—100 meter öster om folkets park jämte nödig

broanläggning över Lillån samt hava denna förbindelseled färdig till begagnande

senast den 1 augusti 1908;

b) att, under förutsättning att för framtiden nämnda förbindelseled och

dess genom kronans försorg anordnade fortsättning till kasernområdet får

för stadens behövliga ledningar för vatten, gas, elektriskt ljus m. m. fritt

disponeras, hava, 12 månader efter därom gjord tillsägelse, till kasernområdets

gräns framdragit ledningar för vatten ävensom för elektrisk belysning

i enlighet med av Örebro elektriska aktiebolag lämnat anbud, samt att tillhandahålla

vatten till samma pris, som gäller för större avnämare;

c) att, under förutsättning att mark därtill får av staden fritt disponeras,

hava inom tid, som omförmäles i mom. b), från kasernområdets södra gräns

till Lillån anlagt avloppsledning, därvid staden likväl förbehåller sig att

hinder för dylik avloppsledning från vederbörande myndighets sida ej möta;

d) att, för anläggande av en sex meter bred väg, vars ungefärliga sträckning

är å kartan utmärkt med U—V, längs stranden av Hjälmaren över

Venaängens område, till kronan överlåta under förutsättning av Kungl. Maj:ts

medgivande den rätt staden äger till den mark, som erfordras för vägens

anläggande.

8:o.

Staden äger rätt att efter fortifikationsdepartementets anvisning avverka

den skog, som bör för i l:o och 3:o omförmälda kasernområdes och övningsfälts

ordnande borttagas, och skall, om staden begagnar denna rätt, icke

allenast timret, utan även stubbar, toppar och grenar vara bortförda från

området, vad kasernområdet beträffar snarast möjligt efter överlämnandet

av marken till regementet och vad övningsfältet angår vid detsammas överlämnande.

9:o.

Sådana utfartsvägar å de delar av området, som ligga inom Örebro eller

tillhöra Rynninge, vilka av ålder varit och nu finnas, få hädanefter såsom

hittills av allmänheten fritt användas.

Bihang till riksdagens protokoll 1328. 1 sand. 202 häft. (Nr 237.) 101 28 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. a

förvaltningen erhållit det ena samt Örebro stad det andra.

Stockholm den 22 maj 1907.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement :

C. SÖDEKBAUM.

G. C:SON BERGMAN.

Axel Göransson.

Örebro den 10 april 1907.

För stadsfullmäktige i Örebro:

E. B. TERSMEDEN.

Erik Lundblad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 192 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.