Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av förslag till visst avtal mellan kronan och Vänersborgs stad m. m

22 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:238, Angående godkännande av förslag till visst avtal mellan kronan och Vänersborgs stad m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 238.

1

Nr 238.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av förslag till visst avtal mellan kronan

och Vänersborgs stad m. m.; given Stockholms slott

den 20 mars 1928.

Kungl. Maj:t Till liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande t. f. departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden1 hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 20 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

ItiBBiNG, Gärde, Pettersson, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet och t. f.

chefen för kommunikationsdepartementet anför t. f. chefen för försvarsdepartementet,

statsministern Ekman följande.

Genom brev den 16 november 1906 förordnade Kungl. Maj:t, att Västgöta

regemente skulle förläggas till Vänersborg, så snart kasernetablissemang

för regementet blivit därstädes uppfört. I anledning härav träffades

mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement och Vänersborgs stad

ett den 25 och den 28 november 1906 dagtecknat kontrakt, enligt vilket

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 203 häft. (Nr 238.) 279 as 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kasernkommittén

.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

staden i ocli för militärförläggningen överlät till kronan ett markområdeävensom

förband sig att fullgöra vissa prestationer. Kontraktet torde få

fogas såsom bilaga (Bil. C) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

År 1916 blev det för Yästgöta regemente avsedda kasernetablissemanget

färdigställt och togs i bruk av regementet.

Sedan i samband med försvarsväsendets omorganisation beslut fattats om

att militärförläggningen till staden skulle upphöra, har kasernkommittén i

skrivelse den 15 oktober 1927 framlagt förslag angående omändring av

kasemetablissemanget i Vänersborg till en anstalt för vård av sinnessjuka

och sinnesslöa. Beträffande den närmare innebörden av detta förslag hänvisar

jag till vad chefen för socialdepartementet förut denna dag därutinnan

till statsrådsprotokollet anfört vid anmälan av frågan om avlåtande till riksdagen

av proposition (nr 165) i ämnet. Planen på en dylik ändrad disposition

av nämnda etablissemang sammanhänger med frågan om åvägabringande

av en uppgörelse med Vänersborgs stad i anledning av militärförläggningens

upphörande. I nyssberörda skrivelse den 15 oktober 1927 har kasemkommittén

framlagt resultatet av de förhandlingar, som i sådant hänseende förts

mellan kommittén och Vänersborgs stad. Dessa förhandlingar hava lett till

avslutandet av ett den 4 och den 12 januari 1927 dagtecknat preliminärt avtal,

vilket torde få såsom bilaga (Bil. B) fogas vid statsrådsprotokollet rörande

detta ärende. Kommittén har hemställt, att därest kasernetablissemangets

utnyttjande för det föreslagna nya ändamålet vunne godkännande,

ifrågavarande avtal måtte bliva föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens

prövning.

Kasernkommittén yttrar sig till en början om betydelsen för Vänersborgs

stad av 1925 års beslut i försvarsfrågan och stadens uppoffringar i anledning

av Västgöta regementes förläggning till staden. Härutinnan anför

kommittén:

Västgöta regemente hade sedan år 1916, då det för regementet avsedda

kasemetablissemanget i Vänersborg blivit fullt färdigt, varit förlagt till

staden.

Till belysning av Västgöta regementes personalstyrka enligt 1901 och

1914 års härordningar samt avlöningsförmåner m. m. hänvisade kommittén

till nedanstående tablå.

i Härord- ning av

i år

A n

t a 1

Summa |

Årskon-

Utbild-

1

Officerare |

i

Under-

officerare

Manskap

Musik-

personal

Civil-

militär

personal

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

tingent

värnplik-

tiga

ningstid

för värn- pliktiga

1901 ...

47 |

38

267

33

4

389

590,000 ;

630

240

1914 ...

53

1

39

204

33

4

333

806,000

630

1 340

1 165*)

*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Det mellan kronan och Vänersborgs stad upprättade avtalet angående

Västgöta regementes förläggning till staden vore grundat å 1901 års här
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ta proposition nr 238.

3

ordning. Avlöningsförmånerna till regementets fast anställda personal enligt

nämnda härordning — utan det tillägg av 75 procent, varmed jämlikt

de av kommittén antagna grunder höjning skett i tablån — kunde beräknas

hava uppgått till i runt tal 337,000 kronor.

Vad anginge Vänersborgs stads uppoffringar för Västgöta regemente,

hade staden åtagit sig vissa förpliktelser i ett med kronan den 25 och den 28

november 1906 upprättat kontrakt angående regementets förläggning till

staden (se Bil. C).

Staden hade i ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande uppskattat

sina prestationer på grund av ifrågavarande kontrakt på följande

sätt:

Värdet av staden förut tillhörig, till kronan upplåten mark om 445,594,4 5

kvm....................................................... kronor 65,000: —

Kostnad för förvärv av till kronan upplåten

mark om 671,376,76 kvm.......... » 183,408:80

Summa kronor 248,408: 80

Härifrån avginge dock inkomst å försåld

överflödig mark.......................... kronor 9,000: — kl.onor 239,408: SO

Härtill komme kostnader för:

grässådd å den överlämnade marken •................................. » 4,000: —

utläggning av gata........................... » 4,800: —

anläggning » vattenledning................................................... » 3,765: —

» » gasledning ...............:.................;.................... » 3,735: —

» » avloppsledning............................................... » 650: —

flyttning » ett hus .......... » 500: —

byggande » ny fattiggård......................... » 67,000: —

lagfart m. m.................................... » 15,000: —

Summa kronor 338,858

80

Vidkommande stadens vederlag för de prestationer, staden på sätt ovan

berörts lämnat kronan för Västgöta regementes förläggning till staden, borde

nämnas, att staden i främsta rummet kunnat tillgodogöra sig skatteintäkter

från regementets befattningshavare under en tid av mer än tio år.

Folkmängden i Vänersborg hade vid slutet av år 1926 uppgått till omkring

9,100 personer. Den inkomst, varå utskylder för år 1926 utdebiterats

i staden, hade uppgått till 8,919,000 kronor och det samma år utdebiterade

beloppet till 833,011 kronor. Kommunalskatten hade de senaste åren, 1925

och 1926, varit 8 kronor 34 öre, respektive 9 kronor 34 öre per bevillningskrona.

I fråga om kasernetablissemanget i Vänersborg samt de markområden,

som ställts till Västgöta regementes disposition, anför kommittén följande.

Den mark, som Vänersborgs stad genom kontraktet den 25 och 28 november

1906 upplåtit till kronan till plats för kasernetablissemang och såsom

övningsfält för Västgöta regemente, innehölle enligt av regementets

kasernofficer lämnad uppgift i areal omkring 111 hektar. Marken, som vore

belägen inom stadens område, hade vid upplåtelsen beräknats betinga ett

värde av cirka 240,000 kronor. Den 16 februari 1925 hade kronan på grund

av 1906 års kontrakt vid rådstuvurätten i Vänersborg erhållit lagfart å markområdet,

vilket omfattade de å en av mätningsmannen Sven Mångberg år

1925 upprättad karta med nr 1—22 betecknade områden, tillsammans ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

görande enligt stadens fastighetsregister och registerkarta stadsägorna nr

169o och 170.

Å en skrivelsen bilagd av mätningsmannen Mångberg upprättad karta

över de fastigheter, som inginge i det av Vänersborgs stad till kronans förfogande

ställda markområdet, hade fastigheternas gränser närmare utmärkts.

Enligt av mätningsmannen lämnad arealuppgift skulle fastigheterna i areal

innehålla tillhopa omkring 121 hektar.

Det av Västgöta regemente disponerade kasernetablissemanget vore beläget

å det område öster om Vänersborg, som staden för ändamålet upplåtit

till kronan såsom kaserntomt. Etablissemanget bestode av ett flertal byggnader.

Två kasernhus med kanslibyggnaden mellan dem hade förlagts i

etablissemangets huvudfront med huvudfasaderna mot väster och den närbelägna

staden, från vilken Södergatan utdragits mot kanslibyggnaden. Det

tredje kasernhuset låge placerat vinkelrätt mot förenämnda huvudbyggnader

å kaserngårdens södra sida. Utmed kaserngårdens östra sida hade uppförts

kokinrättningsbyggnad, ångpannelius, varmbad och tvättinrättning samt

gymnastikhus och bakom dessa byggnader vakt- och arrestbyggnad samt

förrådsbyggnader. Stallbyggnaderna ävensom vissa förrådsbyggnader bildade

en särskild avdelning omedelbart öster om det tredje kasernhuset.

A norra delen av etablissemanget funnes belägna mässbyggnad samt

trenne underofficersbyggnader. Sjukhuset vore uppfört helt fristående öster

om etablissemangets övriga byggnader.

Förutom huvudvägen till kanslibyggnaden förmedlades förbindelse med

staden medelst eu utfartsväg från etablissemangets östra del till den allmänna

landsväg, som ledde från Råunum till staden.

Det av Västgöta regemente disponerade övningsfältet omfattade icke blott

den mark, som för ändamålet upplåtits av staden enligt 1906 års kontrakt,

utan jämväl en del av kronan genom köp förvärvade jordområden. För utvidgning

av övningsfältet hade på grund av kungl. brev den 11 mars 1909

från vattenfallsstyrelsen till arméförvaltningen överlämnats större delen av

de år 1907 utav kronan inköpta fastigheterna, landeriet Källshagen och

landeriet Fredrikslund. De till regementets förfogande ställda delarna av

dessa fastigheter, vilka gränsade intill varandra, utgjordes av stadsägorna

nr 166 och 167. I areal innehölle dessa delar tillhopa 29,5223 hektar. Kronan

hade den 27 maj 1907 och den 7 februari 1910 vid rådstuvurätten i

Vänersborg erhållit lagfart å dessa fastigheter.

Regementets övningsfält omfattade slutligen en av kronan enligt köpeavhandling

den 11 maj 1918 för 25,000 kronor inköpt fastighet, landeriet

Petersberg. Denna egendom, varå kronan den 13 maj 1918 vid rådstuvurätten

i Vänersborg erhållit lagfart, bestode av de till Vänersborgs stads

donationsjorcl hörande åker- och ängslyckorna nr 163, 164, 165, 167 och 168

samt innehölle enligt av regementets kasernofficer lämnad uppgift i areal

5 hektar 50 ar 66,2 kvadratmeter.

Belägenheten av de olika markområdena framginge närmare av eu vid

skrivelsen fogad kopia av »karta över Kungl. Västgöta regementes övningsfält

efter inköp av landeriet Petersberg», år 1919 reviderad av Ivar Bemhardt.

A denna kartkopia hade mätningsmannen i Vänersborg på begäran

angivit gränserna för de olika fastigheterna, varjämte approximativa arealuppgifter

lämnats i fråga om de markområden, staden ställt till kronans

förfogande.

Beträffande det med Vänersborgs stad ingångna preliminära avtalet anför

kasernkommittén följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 2*‘JS. •''>

För åt! utnyttja kasernetablissemanget i Vänersborg för annat ändamål

än militärförläggning lmde det varit nöilvilndigt att härom träffa uppgörelse

med staden.

Sedan vidlyftiga förhandlingar ägt rum med representanter för staden,

hade slutligen ett skriftligt avtal upprättats rörande det framtida användandet

av Västgöta regementes ledigblivande kaserner i Vänersborg. Avtalet, som

den 17 maj och den 30 november 1926 varit föremål för behandling hos

stadsfullmäktige i Vänersborg, hade den 4 januari 1927 blivit av staden

undertecknat.

Avtalet utginge från den förutsättningen, att en statsinstitution av i det

föregående antytt slag skulle förläggas till kasernetablissemanget samt att

Vänersborgs stad skulle av kronan återfå en del av det markområde, som

staden enligt 1906 års kontrakt upplåtit till kronan för Västgöta regementes

räkning, men som det numera icke kunde anses vara erforderligt att bibehålla i

kronans hand.

Att staden komme att beredas vissa fördelar, genom att kasernetablissemanget

toges i anspråk såsom en statlig sjukvårdsanstalt, vore otvivelaktigt.

Befattningshavarna vid hospitalen vore numera jämförelsevis val avlönade.

Do skatteintäkter, som kunde beriiknas inflyta till staden från personalen

vid den ifrågasatta anstalten i Vänersborg, torde i stort sett komma att

motsvara vad den fast anställda personalen vid regementet i dylikt hänseende

haft att erlägga. Då anstalten enligt kommitténs förslag skulle komma att

inrymma iiver 800 vårdplatser, torde den personal, som bleve nödvändig för

vård och tillsyn av patienterna ävensom för anstaltens drift, (läkarpersonal,

kontorspersonal, sjukvårdspersonal och ekonomipersonal) komma att uppgå

till mer än 230 personer, inberäknat extra befattningshavare.

Vid förhandlingarna liade stadens representanter framställt begäran om

att i avtalet med staden måtte intagas eu bestämmelse om personalens antal

vid den ifrågasatta sinnessjukanstalten. Under hänvisning till att i § 4 av

avtalet angivits antalet vårdplatser vid anstalten samt att behovet av befattningshavare

vid hospitalen för närvarande beräknades i genomsnitt uppgå till

eu befattningshavare på tre patienter, hade kommittén funnit denna framställning

icke böra vinna beaktande. Vidare hade begärts, att staden i avtalet

måtte i en eller annan form tillförsäkras garanti, att befattningshavarna vid

anstalten i största möjliga utsträckning komme att bosätta sig inom staden

för att bliva skattskyldiga till staden. Som bostäder komme att inredas

inom anstaltens område för större delen av personalen, komme ett stort

antal befattningshavare att bliva skyldiga bo på platsen. Stadens delegerades

hemställan, att i avtalet måtte införas eu generell bestämmelse om att anstaltens

personal skulle vara bosatt i Vänersborg, hade kommittén icke ansett

sig kunna biträda.

Därest en sinnessjukanstalt skulle förläggas till kasernetablissemanget i

Vänersborg, syntes det av regementet disponerade markområdet icke i sin

helhet behöva tagas i anspråk för anstalten. Eu del av den mark, som

staden för regementets räkning ställt till kronans förfogande, syntes kunna

återställas till staden. Förutom den mark, varå själva kasernetablissemanget

vore uppfört, torde ett område för trädgårds- och parkanläggning m. m. böra

bibehållas för den nya anstaltens räkning. Genom det av staden upplåtna

markområdet framginge en allmän landsväg, som skilde området i två delar.

Den södra delen av markområdet, varå etablissemanget i sin helhet vore

beläget, syntes vara lämpligt att bibehålla för anstaltens behov. Denna del

av markområdet innehölle i areal omkring 35 hektar. Om för anstaltens

räkning jämväl toges i anspråk det kronan tillhöriga landeriet Peter sberg,

beläget öster om nyss angivna markområde och i areal innehållande omkring

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

5,5 hektär, bleve den ägofigur, som skulle disponeras av hospitalet, val

avskild och av tillräcklig storlek. Skulle ytterligare mark befinnas bliva

erfoideilig föi anstalten, funnes sådan att tillgå i närheten av kasernetablissemånget.

Kronan ägde nämligen — förutom landerierna Källsliagen och

hrednksluud, vilka staden begärt att få inköpa av kronan till den del dessa

fastigheter stocle under vårdnad av arméförvaltningen — bland annat den

s. k. Hafvenströmska lyckan. Denna fastighet, i areal innehållande omkring

b hektar, stode under vattenfallsstyrelsens förvaltning och vore belägen

söder om järnvägslinjen Vänersborg—Herrljunga i närheten av landeriet

Jretersberg.

I § 1 av det mellan kasernkommittén och Vänersborgs stad upprättade

avtalet hade stadgats, att södra delen av det markområde, som enligt 1906

års kontrakt upplåtits till kronan, alltjämt skulle med full och oinskränkt

äganderätt tillhöra kronan. Hörande områdets läge och gränser finge kommittén

hänvisa till de i ärendet ingivna kartorna.

Det norr om landsvägen från Vänersborg till Råunum belägna markområde,

som staden upplåtit till kronan för regementets räkning, skulle med visst

undantag återställas till staden. Härom meddelades bestämmelser i § 2 av

avtalet. Staden återfinge på detta sätt mer än två tredjedelar av den mark,

staden tidigare upplåtit. Denna del av marken måste anses äga mindre

värde än den del, som kronan beliölle söder om landsvägen.

A det jordområde, som kronan sålunda skulle återställa till staden, funnes

belägen en större byggnad, inrymmande landstormsförråd. Som denna byggnad

torde vara nödvändig att bibehålla för försvarets räkning, hade i avtalet

intagits föreskrift om att byggnaden jämte erforderligt markområde och väg

till detsamma alltjämt skulle tillhöra kronan.

Vid besök å platsen hade kommittén undersökt, huru stort markområde,

som för ändamålet borde undantagas. I § 2 av avtalet hade intagits närmare

stadgande härom. Sedan vederbörliga avstyckningsförrättningar ägt rum,

borde särskild a\ handling upprättas mellan kronan ocli staden för närmare

angivande av de jordområden, staden skulle återbekomma. De utgifter, som

bleve förbundna med dessa förrättningars vidtagande, ävensom kostnaderna

för lagfart hade staden åtagit sig att ensam gälda.

Det för landstormsförrådet avsedda markområdet syntes på lämpligt sätt

böra inhägnas genom kronans försorg.

Den byggnad, vari förrådet vore inrymt, vore uppförd av sten i två våningar

jämte en frontespisvåning, inredd till bostad för tillsyningsmannen

vid förrådet. För erhållande av vatten vore denna befattningshavare hänvisad

till en brunn, belägen ett stycke från byggnaden å den mark, staden skulle

återbekomma. Kronan borde lämpligen förbehålla sig rätt att ur denna

brunn taga vatten ävensom att härför begagna väg till brunnen. Staden

hade lamnat sitt medgivande härtill samt därjämte förklarat sig icke hava

något att erinra mot att kronan för rättighetens bestånd finge söka och

erhålla inteckning i den fastighet, staden återbekomme.

Därest landstormsförradsbyggnaden, vilken funnits å platsen uppförd redan

vid den tid, då staden jämlikt 1906 års kontrakt överlåtit marken till kronan,

icke vidare skulle bliva erforderlig för försvarets räkning, hade staden hemställt,

att såväl byggnaden som det till kronan upplåtna mark- och vägområdet

norr om allmänna landsvägen måtte utan ersättning återställas till staden.

Enär varken denna mark eller byggnaden i en framtid torde vara erforderlig

för den anstalt, som kunde komina att inrymmas i kasernetablissemanget,

samt kronan icke heller för annat ändamål torde behöva desamma, hade

kommittén ansett sig böra tillmötesgå denna framställning.

^ id de förda förhandlingarna hade stadens representanter med styrka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung t. Maj:ts •proposition nr 238. <

framhållit, att förlusten av regementet för stadens vidkommande kunde förväntas

bliva mycket ödesdiger. Till följd liärav vore det för staden ur

ekonomisk synpunkt av största vikt, att den nya anstalten snarast möjligt

kunde komma till stånd och träda i verksamhet. För att erhålla eu garanti,

att kasernetablissemanget inom eu snar framtid av kronan utnyttjades för

det avsedda nya ändamålet, hade staden hemställt, att kronan måtte förbinda

sig att inom viss tid hava vidtagit erforderliga omändringsarbeten inom

etablissemanget samt att den nya institutionen därefter ofördröjligen kunde

påbörja sin verksamhet.

Jämväl för kronan syntes det vara av intresse, att ett ledigblivet kasernetablissemang

utan större tidsutdräkt kunde komma till användning för annat

ändamål. Behovet av ökat antal platser för vård av sinnessjuka och sinnesslöa

vore ju synnerligen trängande. På grund härav och då de erforderliga

omändringsarbetena inom förevarande etablissemang torde kunna påbörjas

under år 1928, syntes den nya anstalten kunna beräknas bliva färdig under

början av år 1930.

I det med Vänersborgs stad upprättade avtalet hade kronan, för den handelse

etablissemanget icke före den 1 juli 1930 tagits i bruk för sitt nya

ändamål, förbundit sig att från nämnda dag intill dess sa bleve fallet till

staden utgiva viss ersättning. Denna garantibestämmelse utginge från samma

förutsättningar, som i liknande fall intagits i överenskommelser med städer,

där fråga varit om att för annat ändamål utnyttja ett ledigblivet kasernetablissemang.

De direkta kostnader, som Vänersborgs stad iklätt sig for V astgota regementes

förläggning till staden, hade enligt stadens egen uppgift uppgått till

338,858 kronor 80 öre. Dessutom hade stadens vattenverk för tillgodoseende

av ökat krav å vattenleverans efter regementets inflyttning utbyggts

för eu kostnad av 40,000 kronor.

Värdet av den mark, som staden enligt det med kronan träffade avtalet

skulle äga återbekomma, borde givetvis avdragas från det belopp, som staden

kunde anses hava utgivit för regementsförläggningen. Denna mark syntes

lågt räknat kunna värderas till 80,000 kronor. Stadens övriga direkta utgifter

i omförmälda hänseende skulle alltså kunna beräknas hava uppgått till

omkring 300,000 kronor.

På grund härav hade den ersättning, kronan skulle utgiva till Vänersborgs

stad för den händelse etablissemanget därstädes icke före den 1 juli

1930 tagits i bruk för sitt nya ändamål, fastställts till fem procent ränta å

300,000 "kronor eller sålunda "till 15,000 kronor för helt kalenderår. Därest

etablissemanget icke före den 1 juli 1933 blivit omändrat och den nya anstaltens

verksamhet blivit påbörjad, hade det ansetts skäligt, att ersättning,

för helt kalenderår räknat, skulle utgå med ett till 25,000 kronor förhöjt

belopp. ....

I § 7 av avtalet med Vänersborgs stad hade slutligen mtagits bestämmelser

om skyldighet för kronan att till staden för ordnande av en del trafikfrågor

upplåta vissa mindre markområden av den fastighet, söder om landsvägen,

som kronan skulle behålla. Sålunda hade kronan utfäst sig att tillhandahålla

staden mark för att giva en vid fastighetens östra gräns befintlig,

staden tillhörig utfartsväg ökad bredd ävensom för att anlägga en viadukt

över den här framgående järnvägslinjen mellan Vänersborg och Herrljunga.

Dessutom hade staden tillerkänts rätt att tillsvidare för sitt renhållningsverks

räkning begagna eu över kronans berörda fastighet ledande väg.

Enligt stadgande i § 2 av det upprättade avtalet med staden skulle den

mark. som staden skulle återbekomma, senast den 1 juli 1928 i befintligt

skick utan ersättning återställas till staden. Som den av Västgöta rege
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Myndigheternas

yttranden.

Departe
mentschefen.

Avtal med

Vänersborgs

stad.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

mente disponerade skjut banan vore belägen inom detta markområde, hade

staden hemställt, att de av kronan utförda anläggningar vid skjutbanan ävensom

tvenne mindre byggnader, vilka blivit där uppförda, måtte få kvarstå

orubbade och alltså medfölja i stadens ägo. Anläggningarna kunde nämligen

i sitt nuvarande skick användas av staden. Då det icke torde kunna ifrågakomma,

att de vid skjutbanan verkställda anordningarna skulle raseras, och

då de där belägna byggnaderna i och för sig icke kunde anses äga något

egentligt värde, hade kommittén utgått från den förutsättningen, att de militära

myndigheterna icke skulle vidtaga några åtgärder för skjutbaneområdets

raserande eller byggnadernas bortflyttande. Allt vad som vore att hänföra

till fast egendom skulle sålunda tillfalla staden i samband med att markområdet

återginge i stadens ägo.

Över kasernkommitténs förslag till avtal hava yttranden avgivits av chefen

för tredje arméfördelningen samt av arméförvaltningens fortifikations- och

intendentsdepartement.

Chefen för tredje arméfördelningen har anfört, att det för landstormsförrådsbyggnaden

undantagna området såväl med hänsyn till nödvändigheten,

att disponera erforderligt utomhusutrymme som ur brandfaresynpunkt enligt

hans mening vore för knappt tillmätt, samt föreslagit, att byggnadstomten

måtte erhålla ett till 30 meter åt alla håll ökat område. Vidare har arméfördelningschefen

uttalat, att såväl de två skjutbodar, som funnes uppförda

å den mark, vilken staden skulle återbekomma, som ock de å ifrågavarande

mark befintliga tavelställningarna endast mot ersättning syntes böra avhändas

kronan.

Fortifikations- och intendentsdepartementen hava anslutit sig till vad

arméfördelningschefen i berörda hänseenden anfört samt förklarat sig i övrigt

icke hava något att erinra mot det föreliggande förslaget till avtal mellan

kronan och Vänersborgs stad.

Av det föregående framgår, att Västgöta regementes förläggning till Vänersborg

efter genomförandet av 1925 års härorganisation upphört. Enligt

det av kasernkommittén upprättade förslaget skall det ledigblivna kasernetablissemanget

i Vänersborg tagas i anspråk för inredande av en anstalt

för vård av sinnessjuka och sinnesslöa. Det förslag till avtal med staden

Vänersborg, som kommittén framlagt angående bland annat etablissemangets

framtida utnyttjande, har inom socialdepartementet underkastats granskning

i samband med behandling av frågan om inrättande av dylik anstalt. Härvid

har befunnits, att vissa ändringar och tillägg till avtalet, särskilt i fråga

om de markområden, som böra avses för den tilltänkta anstalten, lämpligen

böra komma till stånd.

Under hänvisning till vad chefen för socialdepartementet tidigare anfört

till statsrådsprotokollet vid anmälan av frågan om avlåtande till riksdagen

av proposition angående omändring bland annat av Västgöta regementes

kasernetablissemang i Vänersborg till sinnessjukanstalt ävensom till den av

honom åberopade, vid nyssnämnda proposition fogade kartan får jag rörande

avtalet med Vänersborgs stad erinra om följande.

Enligt kasernkommitténs förslag skulle för den planerade sinnessjuk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

9

anstalten tagas i anspråk en del av det markområde, som tidigare disponerats

av Västgöta regemente. Av den mark, som staden enligt 190G års avtal

upplåtit till kronan, skulle för anstaltens behov alltjämt bibehållas den söder

om landsvägen från staden till Itånnum belägna delen. Å detta markområde,

vilket i areal beräknats innehålla omkring 35 hektar, äro samtliga till kasernetablissemanget

hörande byggnader förlagda. Återstoden av det markområde,

staden upplåtit, med en areal av omkring 85.6 hektar, skulle, med ett mindre

undantag, återställas till staden. Denna del av området är belägen på norra

sidan om landsvägen.

För anstaltens räkning skulle vidare tagas i anspråk det kronan tillhöriga

landeriet Petersberg, innehållande omkring 5.4 hektar. Denna fastighet är

emellertid belägen på ömse sidor om järnvägslinjen Uddevalla—Vänersborg

—Herrljunga. Den norra delen omfattar cirka 3 hektar och den söder om

järnvägslinjen belägna delen omkring 2.4 hektar.

Därest ytterligare mark, utöver de sålunda för anstalten avsedda områdena

om tillhopa 40.4 hektar, skulle befinnas bliva erforderlig, funnes, enligt

vad kommittén framhållit, sådan att tillgå i närheten av kasernetablissemanget.

Kommittén syftade härvid på den kronan tillhöriga s. k. Hafvenströmska

lyckan, i areal innehållande omkring 8 hektar och belägen söder

om förenämnda järnvägslinje i närheten av landeriet Petersberg. Denna

fastighet står under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Förutom det markområde, Vänersborgs stad upplåtit såsom kaserntomt

och övningsfält för Västgöta regemente, samt landeriet Petersberg har regementet

haft till sitt förfogande större delen av landerierna Källshagen och

Fredrikslund. Sedan staden Vänersborg hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om medgivande att få inköpa de delar av dessa fastigheter, som varit

upplåtna till regementet, har kasernkommittén tillstyrkt fastigheternas försäljning

till staden mot viss köpeskilling.

På sätt framgår av förberörda utav chefen för socialdepartementet avgivna

yttrande, hava allvarliga anmärkningar från medicinalstyrelsens sida framställts

beträffande det för anstalten enligt kasernkommitténs förslag avsedda markområdet.

Såväl områdets storlek och form som markens belägenhet hava

föranlett erinringar.

Med anledning härav hava, såsom nyss antytts, vissa ganska betydelsefulla

ändringar av förslaget beträffande markområdet för anstalten ansetts

påkallade.

I första hand har det synts lämpligt att för anstaltens räkning behålla

de delar av landerierna Källshagen och Fredrikslund, som varit upplåtna

till regementet. Dessa delar innehålla i areal tillhopa omkring 31 hektar.

Någon försäljning till staden av dessa fastigheter bör alltså icke komma till

stånd. För att erhålla en bekväm förbindelse över allmänna landsvägen

mellan å ena sidan det söder om denna belägna egentliga anstaltsområdet

och landeriet Petersberg samt å andra sidan landerierna Källshagen och

Fredrikslund har det synts vara nödvändigt att i kronans hand behålla östligaste

delen av det område norr om landsvägen, som enligt kasernkommit
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

téns förslag skulle återlämnas till staden. Härigenom skulle anstalten komma

att på tillräcklig sträcka disponera mark å båda sidor om landsvägen.

För att kunna genomföra den sålunda såsom önskvärd ansedda utvidgningen

av anstaltens område hava förnyade förhandlingar upptagits med

ombud för Vänersborgs stad. Härvid hava jämväl representanter för medicinalstyrelsen

och kasernkommittén biträtt.

Under dessa förhandlingar har staden förklarat sig avstå från sin begäran

att inköpa de till regementets disposition ställda delarna av landerierna

Källshagen och Fredrikslund. Vidare har staden medgivit, att kronan av

den utav staden enligt 1906 års avtal upplåtna marken norr om landsvägen

behölle omkring 5 hektar av den östligaste delen, gränsande intill landeriet

Fredrikslund. Detta område har av staden värderats till 6,000 kronor. I

stället för detta markområde har staden begärt att utan ersättning med

äganderätt bekomma den del av landeriet Petersberg, som är belägen söder

om järnvägslinjen, i areal innehållande omkring 2A hektar. Enligt av domänintendenten

i Älvsborgs län verkställd uppskattning kan detta jordområde,

som är obebyggt, värderas till 2,400 kronor. Slutligen har staden för att

tillmötesgå ett från medicinalstyrelsens sida härom framställt krav frånträtt

den rätt, som kunde tillkomma staden att nyttja en i § 7 andra stycket av

kasernkommitténs avtalsförslag omförmäld väg, avsedd att utgöra förbindelse

mellan allmänna landsvägen och stadens renhållningsverk.

Stadens delegerade hava vid förhandlingarna å andra sidan framställt vissa

önskemål. Sålunda har hemställts, att vid lösning av markfrågan för anstalten

i enlighet med vad ovan antytts måtte från kronans sida dels lämnas

utfästelse, att antalet vårdplatser i den blivande sinnessjukanstalten skulle

utgöra minst 800, dels ock medgivas rätt för staden att utan ersättning få

framdraga en avloppsledning från ett söder om järnvägslinjen, emellan landeriet

Petersberg och Hafvenströmska lyckan beläget förstadssamhälle, benämnt

Mariero, över mark tillhörande landeriet Källshagen och fram emot

Yänem.

Yid sammanträde den 14 februari 1928 hava stadsfullmäktige i Yänersborg

fattat beslut, innebärande godkännande av de huvudgrunder, som i det

föregående berörts, samt innefattande bemyndigande för stadens drätselkammare

att godkänna och å stadens vägnar underteckna det förändrade

avtal, som vid ett beslut i överensstämmelse med nämnda huvudgrunder

borde upprättas mellan kronan och staden.

På grundval av det resultat, som ernåtts vid de nya förhandlingarna med

staden, har ett nytt förslag till avtal med staden utarbetats. Angående

innehållet i detta förslag får jag hänvisa till en vid statsrådsprotokollet röTande

detta ärende fogad bilaga (Sil. A.).

I åtskilliga hänseenden ansluter sig det nya förslagsavtalet till det av

kasernkommittén upprättade förslaget. Under hänvisning till den motivering,

som av kommittén lämnats till de olika bestämmelserna, torde jag

kunna inskränka mig till att i korthet redogöra för skiljaktigheterna mellan

å ena sidan det nya förslaget och å andra sidan kasernkommitténs förslag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238. 11

I samband härmed vill jag beröra de erinringar, som av de i ärendet liörda

militära myndigheterna framställts mot kasernkommitténs förslag.

Med hänsyn till att Västgöta regementes förläggning till Vänersborg numera

upphört, har en mindre jämkning av ordalydelsen i avtalets ingress

ansetts påkallad.

§ 1 i de båda förslagen är av samma innehåll.

§ 2 i det av kasernkommittén upprättade förslaget har i det nya avtalet

uppdelats i två paragrafer, betecknade § 2 och § 3. Innehållet i dessa två

paragrafer är dock med någon jämkning, föranledd av den förändrade markdispositionen,

detsamma som i kommitténs förslag.

I avseende å omfattningen av det för landstorm sförrådet undantagna markområdet

har chefen för tredje arméfördelningen framställt viss erinran, som

biträtts av arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement. Med

anledning härav får jag framhålla, att området, som i areal innehåller omkring

45 ar, näppeligen torde kunna anses vara för snävt tillmätt för ifrågakommande

behov. Vidkommande brandfaran för byggnaden synas mig de

härutinnan framförda betänkligheterna vara överdrivna. Beträffande frågan

huruvida kronan, såsom de militära mydigheterna ansett, bör av staden fordra

ersättning för skjutbodar och anläggningar, befintliga å den mark, som staden

skall återbekomma, synes mig någon ändring i den av kommittén föreslagna

formuleringen icke vara erforderlig. Enligt avtalets bestämmelser

skall allt som är att hänföra till fast egendom tillfalla staden i samband

med markområdets återställande till staden.

§§ 4 och 5 i det nya avtalsförslaget innehålla föreskrifter om markdispositioner,

vilka sammanhänga med frågan om utvidgning av det för sinnessjukanstalten

avsedda området.

§ 6 i det nya förslaget är av samma lydelse som § 3 i kasernkommitténs

förslag.

Beträffande antalet vårdplatser har detta i det nya avtalet kunnat höjas

till 800. Innehållet i § 7 överensstämmer i övrigt med § 4 i kommitténs

förslag.

§§ 8, 9 och 10 i det nya förslaget äro av samma innehåll som §§ 5, 6

och 7 första stycket i kommitténs förslag.

§ 7 andra stycket i sistberörda förslag bär helt utgått.

Slutligen hava i § 11 av det nya förslaget intagits föreskrifter om rätt för

staden att framdraga avloppsledning över östra delen av landeriet Källshagen.

Börande det närmare innehållet av dessa bestämmelser får jag hänvisa

till avtalsförslaget.

För lantförsvarets vidkommande innebär det avtalsförslag, som sålunda

föreligger till prövning, att kronan skall utan vederlag med äganderätt återställa

till Vänersborgs stad omkring 80 hektar av den mark, som staden

tidigare överlåtit till kronan för Västgöta regementes räkning. Därjämte skall

kronan, likaledes utan vederlag, till staden överlämna den del av landeriet

Petersberg, som är belägen söder om järnvägslinjen Uddevalla—Vänersborg—

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kanyl. Maj:ts proposition nr 238.

Herrljunga, meden areal av cirka 2,4 hektar. I betraktande av de i ärendet

föreliggande omständigheterna liar jag ansett, att avtalet i denna del kan av

kronan biträdas. Ej heller finner jag anledning att motsätta mig, att landstormsförrådsbyggnaden

med tillhörande markområde och väg till detsamma

framdeles, i händelse byggnaden icke vidare erfordras för försvarets räkning,

utan ersättning övergår i stadens ägo.

De i det nya förslagsavtalet intagna bestämmelser, som sammanhänga med

frågan om inredande av en sinnessjukanstalt i det ledigblivna kasernetablissemanget,

hava av chefen för socialdepartementet lämnats utan erinran. Såsom

bemälde departementschef i annat sammanhang föreslagit, torde kasernetablissemanget

tillika med de markområden, som skola tillhöra anstalten,

från och med den 1 juli 1928 böra överföras från försvarsväsendet. Vidkommande

den byggnad, vari landstormsförrådet är inrymt, torde denna

med tillhörande tomtområde fortfarande böra tillhöra försvarsväsendet samt

genom dess försorg underhållas.

Som det av mig förordade avtalsförslaget icke blivit å stadens vägnar

undertecknat, torde detsamma böra av kronan godkännas under förutsättning

att avtalet med de smärre formella jämkningar i lydelsen, som kunna ifrågasättas,

jämväl biträdes av staden.

Frågan om Enligt det av kasernkommittén framlagda förslaget skulle den i det föreförsäljmngtill

„ående omförmälda, kronan tillhöriga s. k. Hafvenströmska lyckan tagas i

Vänersborgs n .. . .... P

stad av fastig- anspråk för utvidgning av det tor sinnessjukanstalten avsedda jordområdet,

httTtrfmllT därest detta ansåges vara för knappt tilltaget. På grund av sitt läge synes

lyckan. dock — såsom chefen för socialdepartementet i förut omförmälda sammanhang

framhållit — nämnda fastighet icke lämpligen kunna utnyttjas för berörda

ändamål. På grund härav och då annan mark i erforderlig utsträckning,

såsom av det föregående torde framgå, kunnat erhållas för att tillgodose anstaltens

behov, har anledning icke ansetts föreligga att ställa jämväl Hafvenströmska

lyckan till anstaltens förfogande.

Innan de förenämnda förnyade förhandlingarna med Vänersborgs stad

blevo igångsatta, avgav vattenfallsstyrelsen på anmodan utlåtande i anledning

av vad kasernkommittén yttrat rörande möjligheten att till den föreslagna

nya anstalten upplåta berörda fastighet.

I sitt den 9 december 1927 dagtecknade yttrande i ärendet meddelade

vattenfallsstyrelsen, att fastigheten, utgörande stadsägan nr 87 i Vänersborgs

stad, för närvarande vore av styrelsen utarrenderad till staden intill den 14

mars 1929, att fastigheten brukades såsom jordbruksfastighet, samt att styrelsen

icke hade något att erinra mot att fastigheten ställdes under förvaltning

av annan statens myndighet. I samband härmed framhöll styrelsen, att ett

genomförande av nu föreliggande förslag till reglering av Vänerns vattenstånd

enligt styrelsens mening ej kunde innebära eller medföra någon olägenhet

för fastigheten. Då det ju emellertid vore tänkbart, att t. ex. efter

någon justering av planerna för regleringen skadeståndsanspråk kunde uppstå,

borde, om fastigheten framdeles skulle komma att av kronan avyttras,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung t. Maj.ts proposition nr

den blivande ägaren avfordras förbindelse att icke i egenskap av fastighetens

ägare föra nägon som helst talan i mål angående Vänerns reglering.

Vid de i det föregående omförmälda nya förhandlingarna med Vänersborgs

stad har staden i samband med de erbjudanden, som från stadens

sida lämnats beträffande ordnandet av den planerade sinnessjukanstaltens

markfråga, hemställt, att kronan måtte till staden överlåta Hafvenströmska

lyckan. Härvid har staden särskilt framhållit, att fastigheten framdeles kunde

komma att bliva föremål för bebyggelse. Då staden hade intresse av att

den framtida byggnadsverksamheten'' inom området skedde på ett ur stadsplanesynpunkt

lämpligt sätt, samt staden ställt sig tillmötesgående mot

kronans krav i fråga om utvidgning av anstaltens markområden, borde

staden beredas möjlighet att på förmånliga villkor förvärva fastigheten.

Till närmare utredning rörande Hafvenströmska lyckan har staden åberopat

ett av domänintendenten i Älvsborgs län den 10 februari 1928 upprättat

värderingsinstrument. Av detta inhämtas bland annat följande. Hafvenströmska

lyckan är helt och hållet obebyggd och består till ungefär två

tredjedelar av åker och en tredjedel av bergbackar och starkt bergbunden

skogsmark. Skogsmarken är beväxt med 15- till 25-årig gles, marig skog.

Ägoområdet ligger cirka 2 km. öster ut från torget i Vänersborg. Jorden

har svag lutning mot norr, mot en gren av Göta älv. Den är svår att fullständigt

torrlägga. Efter Vänerns reglering torde vissa delar av området

ej kunna torrläggas till fullt täckdikesdjup, 1.2 meter. Taxeringsvärdet är

8,500 kronor. Den årliga avgälden utgår med 200 kronor, varjämte arrendatorn

har skyldighet att betala utgående skatter. Saluvärdet å området

har uppskattats sålunda

cirka 5A hektar åker ä 1,500 kr............................................. kronor 8,100: —-

>.■ 2.7 » skogsmark med växande skog ä 500 kr.......... » 1,350: —

Summa kronor 9,450

I avrundat tal har domänintendenten ansett värdet å fastigheten kunna

uppskattas till 9,500 kronor.

T skrivelse den 14 februari 1928 hava därefter stadsfullmäktige i Vänersborg

hos Kungl. Maj.t gjort framställning om, att staden — därest Hafvenströmska

lyckan icke komme att tagas i anspråk för den ifrågasatta sinnessjukanstaltens

räkning — måtte få inköpa densamma för eu köpeskilling av

7,125 kronor, motsvarande 75 procent av det å fastigheten satta värdet.

Till närmare motivering av den köpeskilling, som sålunda erbjudits, hava

stadsfullmäktige bland annat erinrat om, att det markområde, som staden

vid de förnyade förhandlingarna förklarat sig vilja ställa till sinnessjukanstaltens

förfogande utöver det av kasernkommittén avsedda området, i

areal innekölle 5 hektar med ett uppskattat värde av 6,000 kronor, under

det att den del av landeriet Petersberg, som kronan erbjudit staden i utbyte

häremot, innehölle i areal allenast 2.4 hektar med ett värde av 2,400 kronor.

Med anledning av sistberörda framställning från Vänersborgs stad bär förnyat

utlåtande i ärendet infordrats från vattenfallsstyrelsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

I detta yttrande, dagtecknat den 23 februari 1928, bär styrelsen anfört

bland annat följande. Da numera fråga uppkommit om försäljning till Vänersborgs

stad av Hafvenströmska lyckan, hade styrelsen tagit under förnyat

övervägande, i vad män det för kronan kunde bliva olägligt att avhända sig

denna fastighet. Styrelsen hade därvid, med hänsyn till de sannolikt under

en nära framtid förestående arbetena i närheten av Hafvenströmska lyckan

för ytterligare utnyttjande av vattenkraften i Göta älv och vad därmed sammanhängde,

kommit till den övertygelsen, att fastigheten borde bibehållas i

statens ägo.

Styrelsen har därför hemställt, att stadens framställning icke måtte bifallas.

Det har synts mig vara angeläget att i förevarande sammanhang till

slutlig prövning upptaga stadens framställning att med äganderätt förvärva

Hafvenströmska lyckan. Denna framställning synes nämligen — eliuru formellt

ej sammankopplad med den förut behandlade avtalsfrågan - närmast

vara att anse såsom ett led i den omförmälda nya överenskommelsen angående

ordnandet av markförhållandena för den avsedda nya sinnessjukanstalten.

Särskilt bör härvid tagas i betraktande, att värdet av den mark,

kronan enligt denna överenskommelse skulle ytterligare bekomma av staden,

avsevärt överstiger värdet å den del av landeriet Petersberg, som av kronan

skulle överlämnas till staden. Med hänsyn härtill synas mig starka skäl

tala för att tillmötesgå stadens hemställan. På grund av vad nu angivits

har efter samråd med chefen för socialdepartementet och t, f. chefen för

kommunikationsdepartementet närmare undersökning skett av möjligheterna

att tillgodose stadens önskemål utan att åsidosätta det syfte, som av vattenfallsstyrelsen

särskilt åberopats såsom avgörande skäl för att äganderätten

till fastigheten borde bevaras i kronans hand.

Vid de överläggningar, som ägt rum i ämnet, har från vattenfallsstyrelsens

sida under hand framhållits, att fastigheten kunde av styrelsen behöva

disponeras under den tid, då arbeten för Vänerns reglering komme att utföras.

I följd härav kunde en omedelbar försäljning av fastigheten vara för

styrelsen olämplig. Enär fastigheten, sedan dessa arbeten slutförts, med

relativt mindre olägenhet för styrelsen kunde avvaras, har styrelsen alternativt

ansett sig kunna godtaga, att staden redan nu skulle tillerkännas rätt

att förvärva Hafvenströmska lyckan, men att staden icke skulle äga tillträda

fastigheten förrän ett år efter det Vänerns reglering blivit genomförd eller,

om detta icke skett före år 1938, under nämnda år. Köpeskillingen borde

bestämmas till det vid den omförmälda värderingen angivna värdet, 9,500

kronor. Vidare borde staden i samband med överlåtelsen tillförbindas att

i egenskap av ägare till denna fastighet icke göra någon invändning eller

fordra någon ersättning för arbeten eller olägenheter, som eventuellt kunde

uppkomma i sammanhang med genomförandet av nämnda reglering av

Vänern.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då det icke torde föreligga

något intresse för kronan att efter genomförandet av Vänerns reglering i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj-As proposition nr 238.

sin ägo behålla fastigheten, liar jag, efter samråd med förenämnda två departementschefer,

funnit mig böra förorda, att beslut om Hafvenströmska

lyckans överlåtande till Vänersborgs stad redan nu fattas. Härvid har jag

ansett, att följande huvudgrunder för överlåtelsen böra bliva gällande. Som

det mellan vattenfallsstyrelsen och staden upprättade nyttjanderättsavtalet

rörande Hafvenströmska lyckan utlöper den 14 mars 1929, bör styrelsen berättigas

att efter nämnda dag disponera fastigheten. Vattenfallsstyrelsen

skall därefter utan ersättning äga att nyttja fastigheten, intill dess densamma

skall tillträdas av staden, vilket bör ske å den laga fardag, som infaller ett

år efter det Vänerns reglering blivit genomförd, dock senast den 14 mars

1938. Under den tid vattenfallsstyrelsen sålunda skall hava fastigheten i

sin besittning, skall styrelsen vara skyldig att betala för fastigheten utgående

skatter ävensom tillse, att fastigheten icke försämras. Staden skall

förbinda sig att icke i egenskap av ägare till denna fastighet göra någon

invändning eller fordra någon ersättning för arbeten eller olägenheter,

som eventuellt kunna uppkomma i samband med genomförandet av Vänerns

reglering. Vidkommande köpeskillingen torde staden visserligen böra erhålla

rätt att förvärva fastigheten för det av staden föreslagna beloppet, 7,125

kronor. Med hänsyn till vattenfallsverkets ställning såsom affärsdrivande

verk synes emellertid ett avhändande av fastigheten till lägre pris än det

åsatta värdet, 9,500 kronor, icke böra medföra förlust för vattenfallsverket.

I följd härav lärer den köpeskilling, som staden skall erlägga till vattenfallsstyrelsen,

böra bestämmas till 9,500 kronor att av staden erläggas vid tillträdet.

Skillnaden mellan sistberörda belopp och det av staden erbjudna

beloppet 7,125 kronor, eller 2,375 kronor, torde, såsom chefen för socialdepartementet

i förenämnda proposition nr 165 förutsatt, böra utgå till staden

från medel under femte huvudtiteln.

Enligt vad jag under hand erfarit, torde det nu angivna förslaget i stort

sett tillfredsställa stadens önskemål.

De närmare villkoren för den ifrågasatta överlåtelsen torde böra fastställas

av Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels godkänna det av mig förordade och såsom bilaga A vid detta protokoll

fogade förslag till avtal med staden Vänersborg rörande det framtida

disponerandet av Västgöta regementes förutvarande kasernetablissemang

m. m., under förutsättning att avtalet med de smärre formella jämkningar

i lydelsen, som kunna ifrågasättas, jämväl biträdes av staden;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att — i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av mig i det föregående angivits, och på de villkor i

övrigt, som må bestämmas av Kungl. Maj:t — trätfa avtal med Vänersborgs

stad om överlåtande till staden av den s. k. Hafvenströmska lyckan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 238.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

ställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsenlämna

bifall samt förordnar, att proposition av den 1

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till

. Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

17

Bil. A.

T. f. departementschefens avtalsförslag.

Med anledning av att Västgöta regementes förläggning till Vänersborg

upphört träffas härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, samt

Vänersborgs stad, å andra sidan, följande avtal:

§ !■

_ Staden förklarar, att av det markområde, som staden genom kontrakt den

25 och den 28 november 1906 med full äganderätt upplåtit till kronan och varå

kronan den 16 februari 1925 erhållit lagfart, den del, som är belägen söder

om den genom området gående allmänna landsvägen, alltjämt skall med

full och oinskränkt äganderätt tillhöra kronan.

§ 2.

Den del av nämnda markområde, som är belägen norr om allmänna landsvägen,

skall, med de undantag varom i §§ 3 och 4 här nedan förmäles, av

kronan senast den 1 juli 1928 i befintligt skick utan ersättning återställas

till staden.

§

Den landstormsförrådsbyggnad, som är belägen å det i § 2 omförmälda

område, skall jämte erforderligt markområde och väg till detsamma alltjämt

tillhöra kronan.

Det för nämnda byggnad erforderliga markområdet skall, förutom själva

byggnadsgrunden, omfatta ett jordområde sträckande sig åt öster intill den

till byggnaden från allmänna landsvägen ledande vägen, åt norr 15 meter

från byggnadens yttre grundmur, åt väster 10 meter från grundmuren samt

åt söder till det här befintliga parkområdets yttre gräns.

Därest byggnaden icke vidare kommer att bliva erforderlig för försvarets

räkning, skall såväl byggnaden som det enligt denna paragraf till kronan

upplåtna mark- och vägområdet utan ersättning återställas till staden.

Kronan skall äga rätt att begagna den brunn, som i närheten av landstorm

sförrådsbyggnaden finnes upptagen å den till staden återlämnade marken,

ävensom nödig väg till brunnen. För denna rättighets bestånd må kronan

söka och erhålla inteckning för servitut.

§4.

^ För att lämplig förbindelse över allmänna landsvägen skall kunna erhållas

från det i § 1 omförmälda området till de kronan tillhöriga landerierna

Fredrikslund och Källshagen, skall den del av det i § 2 angivna området,

som närmast gränsar till landeriet Fredrikslund, alltjämt med full och oinskränkt

äganderätt tillhöra kronan. Det område, som kronan sålunda skall

med äganderätt behålla, innehåller i areal omkring 5 hektar och har å en

av stadsingenjören O. A. Grude den 10 februari 1928 upprättad karta till

sina gränser närmare utmärkts med violett färgbeteckning.

§ 5.

Kronan skall utan ersättning med äganderätt till staden överlåta den

söder om järnvägslinjen Uddevalla—Vänersborg-Herrljunga belägna delen

av landeriet Petersberg, i areal innehållande omkring 2.4 hektar, vilken del

å förenämnda karta till sina gränser utmärkts med grön färgbeteckning.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 203 häft. (Nr 238.) 279 28 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

§ 6.

Sedan förrättningar för markens avstyckning ägt rum, skall särskild avhandling

upprättas mellan kronan och staden angående överlåtande till staden

av de markområden, som staden på sätt ovan sagts skall erhålla av kronan.

Kostnader för avstyckning och lagfart bestridas av staden.

§ 7.

I det etablissemang, som finnes uppfört å den i § 1 omförmälda mark,

skall, efter det erforderliga ombyggnader blivit verkställda, inredas en sinnessjukanstalt

med plats för minst 800 patienter.

§ 8.

Staden förbinder sig att tillhandahålla den institution, som kommer att

inrymmas i etablissemanget, vatten, gas och elektrisk ström till samma pris,

som därför betalas av större avnämare inom staden.

§9.

Om ifrågavarande etablissemang icke före den 1 juli 1930 tagits i bruk

för sitt nya ändamål, förbinder sig kronan att, intill dess så bliver fallet,

från sagda dag till staden utgiva ersättning, beräknad efter 15,000 kronor

för helt kalenderår.

Har etablissemanget icke tagits i anspråk för berörda ändamål före den

1 juli 1933, skall den årliga ersättningen därefter utgå efter ett belopp av

25,000 kronor för helt kalenderår.

§ io.

Vidkommande den utfartsväg om nio meters bredd, varom förmäles i 1906

års kontrakt § 1 sista stycket, skall densamma liksom hittills tillhöra staden;

och förbinder sig kronan att utan ersättning till staden upplåta erforderlig

mark för att denna väg må erhålla en ytterligare bredd av tre meter, varjämte

kronan skall, likaledes utan ersättning, tillhandahålla staden nödigt

markområde vid denna vägs korsning av järnvägslinjen för anläggande av

en viadukt över järnvägen.

§ 11.

Kronan medgiver, att staden utan ersättning skall äga rätt framdraga avloppsledning

från förstadssamhället Mariero över östra delen av det kronan

tillhöriga landeriet Källshagen till Vänern.

Sedan avloppsledningen framdragits, skall staden äga tillträde till landeriet

Källshagen, i den mån så är erforderligt för verkställande av tillsyn och utförande

av underhållsarbeten å ledningen.

Staden åtager sig att städse bekosta alla de arbeten, som finnas, erforderliga

för att — efter avslutande av företagna ledningsarbeten — återställa

marken i ordnat skick.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. Maj:t och

kronan erhållit det ena samt Vänersborgs stad det andra exemplaret.

Stockholm den

Å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande:

Vänersborg den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 238.

11)

Bil. B.

Kascrnkoimnitténs avtalsförslag.

Med anledning av att Västgöta regementes förläggning till Vänersborg

skall upphöra träffas härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén,

under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande,

å ena sidan, samt Vänersborgs stad, å andra sidan, följande avtal:

§ 1-

Staden förklarar, att av det markområde, som staden genom kontrakt den

25 och den 28 november 1906 med full äganderätt upplåtit till kronan och

varå kronan den 16 februari 1925 erhållit lagfart, skall den del, som är belägen

söder om den genom området gående allmänna landsvägen, alltjämt

med full och oinskränkt äganderätt tillhöra kronan.

§

Den del av nämnda markområde, som är belägen norr om nämnda väg,

skall av kronan senast den 1 juli 1928 i befintligt skick utan ersättning

återställas till staden, dock att den inom samma område liggande landstormsförrådsbyggnad

jämte erforderligt markområde och väg till detsamma alltjämt

skall tillhöra kronan.

Det för nämnda byggnad erforderliga markområdet skall, förutom själva

byggnadsgrunden, omfatta ett jordområde sträckande sig åt öster intill den

till byggnaden från allmänna landsvägen ledande vägen, åt norr 15 meter

från byggnadens yttre grundmur, åt väster 10 meter från grundmuren samt

åt söder till det här befintliga parkområdets yttre gräns.

Därest byggnaden icke vidare kommer att bliva erforderlig för försvarets

räkning, skall såväl byggnaden som det enligt denna paragraf till kronan

upplåtna mark- och vägområdet utan ersättning återställas till staden.

Kronan skall äga rätt att begagna den brunn, som finnes upptagen å den

till staden återlämnade marken, ävensom nödig väg till brunnen. För denna

rättighets bestånd må kronan söka och erhålla inteckning för servitut.

§ 3.

Sedan förrättningar för markens avstyckning ägt rum, skall särskild avhandling

upprättas mellan kronan och staden angående överlåtande till staden

av den mark, som kronan på sätt ovan sagts skall återställa till staden.

Kostnader för avstyckning och lagfart bestridas av staden.

§ 4.

I det etablissemang, som finnes uppfört å den i § 1 omförmälda mark,

skall efter det erforderliga ombyggnader blivit verkställda inredas en sinnessjukanstalt

med plats för minst 600 patienter.

§ 5-

Staden förbinder sig att tillhandahålla den institution, som kommer att

inrymmas i etablissemanget, vatten, gas och elektrisk ström till samma pris,

som därför betalas av större avnämare inom staden.

§ 6.

Om ifrågavarande etablissemang icke före den 1 juli 1930 tagits i bruk

för sitt nya ändamål, förbinder sig kronan att, intill dess så bliver fallet,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

från sagda dag till staden utgiva ersättning, beräknad efter 15,000 kronor

för lielt kalenderår.

Har etablissemanget icke tagits i anspråk för berörda ändamål före den

1 juli 1933, skall den årliga ersättningen därefter utgå efter ett belopp av

25,000 kronor för lielt kalenderår.

§ 7._

Vidkommande den utfartsväg om nio meters bredd, varom förmäles i

1906 års kontrakt § 1 sista stycket, skall densamma liksom hittills tillhöra

staden; och förbinder sig kronan att utan ersättning till staden upplåta

erforderlig mark för att denna väg eller gata må erhålla en ytterligare bredd

av tre meter, varjämte kronan skall likaledes utan ersättning tillhandahålla

staden nödigt markområde vid denna vägs korsning av järnvägslinjen för

anläggande av en viadukt över järnvägen.

Staden skall tillsvidare äga rätt att för stadens renhållningsverks räkning

begagna den väg, som över kronans område förbinder nämnda verk med

allmänna landsvägen. Sedan kasernetablissemanget tagits i bruk för sitt nya

ändamål, skall det ankomma på kronans vederbörande förvaltningsmyndighet

att med stadens myndigheter träffa närmare överenskommelse, huruvida och

i vilken omfattning denna väg må för renhållningsverkets räkning i framtiden

trafikeras.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. Maj:t och

kronan erhållit det ena samt Vänersborgs stad det andra exemplaret.

Stockholm den 12 januari 1927.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Vänersborg den 4 januari 1927.

/ Nils Berlin.

För stadsfullmäktige i Vänersborg:

HUGO JENNISCHE.

/ Max Behman.

Kontrakt.

Bil. C.

.§!•

Staden Vänersborg upplåter härigenom till Kungl. Maj:t och kronan utan

ersättning och med full äganderätt samt gravationsfritt, med undantag för

de aktiebolaget Skandinaviska Elektricitetsverk beviljade inteckningar, det

å härvid fogade karta med röda linjer omslutna ägoområdet jämte därå

befintlig skog att användas till plats för kasernetablissemang och till övningsfält

m. m. för det infanteriregemente, som kan varda förlagi till Vänersborg,

med rätt för kronan att tillträda den till plats för kasernetablissemang avsedda,

å kartan med grön linje omslutna marken genast efter detta avtals

avslutande, den enligt kartan till skjutbana avsedda, likaledes med grön

linje omgivna marken den 14 mars 1907 samt området i övrigt den 14

mars 1908.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kurigl. Maj:ts proposition nr 238.

Staden förbehåller sig rätt till fiske uti det till det upplåtna området

hörande vattnet samt ägande- och dispositionsrätten till de i Vänern utanför

nämnda område belägna öar och holmar, men förbinder sig att vid utövandet

av dessa rättigheter icke lägga hinder i vägen för bedrivandet av skjutövningar

å det för skjutbana avsedda området.

Den genom angivna området gående allmänna landsvägen inbegripes givetvis

icke i upplåtelsen liksom icke heller eu i områdets östra gräns från

järnvägen till sagda allmänna landsväg gående, nio meter bred utfartsväg

från stadens söder om järnvägen belägna ägor.

§ 2.

Staden förbinder sig att tillhandahålla kronan alla erforderliga handlingar

för vinnande av lagfart å det upplåtna området. Kostnaden för lagfarten

bestrides av kronan allena.

§ 3.

Staden förbinder sig att innan utgången av 1908 hava på sin bekostnad

till kasernområdets gräns i fullt ordnat skick utdragit Södergatan.

§ 4.

Staden förbinder sig att ombesörja, att all odlad mark, som icke redan

vid detta kontrakts avslutande är igenlagd till gräsvall, samt nu bebyggda

tomter inom det till övningsfält avsedda området bliva utan kostnad för

kronan senast hösten 1907 till gräsvall igenlagda och besådda med fröblandning,

som av kronans ombud bestämmes.

§5.

Staden åtager sig att utan kostnad för kronan sex (6) månader efter därom

gjord tillsägelse hava till kaserntomtens gräns framdragit vatten-, avloppsoch

gasledningar ävensom att tillhandahålla regementet vatten och gas till

belysning till samma pris, som därför betalas av större avnämare inom

staden.

§ 6.

Staden förbinder sig att, så långt utrymmet medgiver, mot stadgad ersättning

till vård å sitt epidemisjukhus mottaga jämväl regementet tillhörande,

epidemiskt sjuke värnpliktige.

§ 7.

Staden skall, sedan regementet blivit dit förlagt, äga att vid inträffande

eldsvåda till dennas släckande erhålla all den hjälp, som kan lämnas av

regementets i eller invid garnisonsorten hemmavarande manskapsstyrka.

§ 8.

Staden medgiver, att militärövningar må utan annan ersättning än för

under övningarna möjligen förorsakad skada äga rum å de staden tillhöriga

utmark er, som ej nu äro upplåtna till enskilt bruk. Härifrån undantagas

dock helt och hållet den så kallade folkparken Dalaborg, som omslutes av

Yänern och Djupedalsbäcken, samt stadens gräns mot Wassända socken,

varjämte staden förbehåller sig full och fri dispositionsrätt till det norr om

Dalaborg belägna området, som begränsas i väster av allmänna landsvägen,

i öster av sjön Yänern och i norr av eu linje dragen i öster och väster

mellan landsvägen och Yänern på ett avstånd av 1,000 meter från Djupedalsbron,

dock så att beträdandet av sistnämnda område av trupp under övning

icke må hindras.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 203 häft. (Nr 238.)

279 28 3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. armé
-

förvaltningen å fortifikationsdepartementet erhållit det ena samt Vänersborgs

stad det andra.

Stockholm den 28 november 1906.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:

C. SÖDERBAUM.

G. C:SON BERGMAN.

/ Axel Göransson.

Vänersborg den 25 november 1906.

För stadsfullmäktige i Vänersborg:

KAKL BYLUND.

/ W. Silversparre.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:308 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av förslag till visst avtal mellan kronan och Vänersborgs stöd m. m. s. 8 i texten
  2. SU 1928:174 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av förslag till visst avtal mellan kronan och Vänersborgs stad m. in. a1 i texten