Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige och Frankrike undertecknad förlikningsoch skiljedomstraktat

1928-03-16 · 13 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:239, Angående godkännande av en mellan Sverige och Frankrike undertecknad förlikningsoch skiljedomstraktat

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 289.

1

Nr 239.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av

en mellan Sverige och Frankrike undertecknad förliknings-

och skiljedomstraktat; given Stockholms slott

den 16 mars 1928.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag samt med överlämnande av texten till en i

Paris den 3 mars 1928 under förbehåll om riksdagens godkännande undertecknad

förliknings- och skiljedomstraktat mellan Sverige och Frankrike vill Kungl.

Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av denna traktat.

Under Hans Majestäts,

Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 204 häft. (Nr 289.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, (tärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg,

von Stockenström.

Ministern för utrikes ärendena anför:

Mellan Sverige och Frankrike består för närvarande en skiljedomskonvention

av den 9 juli 1904, avslutad för en tid av fem år och genom notväxling

den 27 oktober 1909 förnyad att gälla med sex månaders uppsägning för ytterligare

perioder av fem år.

1904 års skiljedomskonvention innehåller de vid tiden för dess tillkomst vanliga

undantagen för tvister, som beröra de fördragsslutande staternas vitala

intressen, oavhängighet och ära eller beröra tredje stats intressen. Någon

särskild överenskommelse rörande förlikningsförfarande har hittills icke förelegat

mellan de båda länderna.

Det har med hänsyn härtill ansetts önskvärt att 1904 års konvention ersattes

med ett avtal innefattande bestämmelser om fredligt avgörande av alla mellan

Sverige och Frankrike eventuellt uppkommande tvister.

Med anledning av en från svensk sida framförd förfrågan rörande franska

regeringens ställning till avslutande av ett sadant avtal meddelade franska

regeringen efter förberedande konversationer i Paris, att den med tillfredsställelse

skulle hälsa varje steg i riktning mot en vidsträcktare tillämpning av

grundsatsen om fredligt avgörande av mellanfolkliga tvister, och att den i

överensstämmelse härmed vore beredd att upptaga förhandlingar med Sverige

om ett nytt avtal av så vidsträckt räckvidd som möjligt.

I december 1926 föreslog därefter franska regeringen att till grund för förhandlingarna

om en svensk-fransk förliknings- och skiljedomstraktat skulle

läggas ett fransk-schweiziskt avtal i ämnet av den 6 april 1925. Enligt detta

avtal skola alla tvister i första hand hänskjutas till förlikningsförfarande.

Kommer förlikning ej till stånd, skola rättstvister underställas den fasta mellanfolkliga

domstolen, och övriga tvister — de s. k. intressetvisterna avgöras

av en enligt reglerna i 1907 års Haagkonvention för varje särskilt fall

tillsatt skiljedomstol.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

3

Det franska förslaget ansågs kunna i princip biträdas från svensk sida, men

i ett par avseenden framställdes önskemål om jämkningar och preciseringar.

Med hänsyn till intressetvister betonades önskvärdheten av att särskilt stadgande

infördes därom, att sådana tvister skola avgöras efter rätt och billighet

(ex aequo et bono).

I fråga om rättstvister påyrkades att förlikningsförfarande skulle komma

till stånd allenast i form av överenskommelse mellan parterna och ej, såsom i

det fransk-schweiziska avtalet, så snart endera parten framställde begäran därom.

Detta önskemål har företrädesvis sin grund däri, att det ej minst för

en mindre stat torde vara av betydelse att möjlighet hålles öppen för ett omedelbart

domstolsavgörande av varje rättsfråga.

Vid sedermera i Paris fullföljda förhandlingar har enighet nåtts om ett förslag

till avtalstext, vari de nu nämnda svenska synpunkterna vunnit beaktande. Vid

föredragning den 2 mars 1928 bemyndigade Kungl. Maj:t sändebudet i Paris

att för Sveriges del underteckna en förliknings- och skiljedomstraktat mellan

Sverige och Frankrike. I enlighet härmed har en sådan traktat den 3 mars

1928 undertecknats, från svensk sida under förbehåll om riksdagens godkännande.

Den nu undertecknade traktaten innebär, att alla mellan de fördragsslutande

parterna uppkommande tvister kunna underställas bindande avgörande. Den

är alltså av samma räckvidd som de av riksdagen tidigare godkända traktaterna

med de nordiska länderna, Belgien och Österrike. I sina allmänna drag

innebär traktaten, att rättstvister skola hänskjutas antingen till den fasta mellanfolkliga

domstolen eller till en för det särskilda fallet enligt 1907 års Haagkonvention

tillsatt skiljedomstol; genom överenskommelse mellan parterna kan

dessförinnan förlikningsförfarande bringas i tillämpning. Intressetvister återigen

skola alltid i första hand hänskjutas till förlikningsförfarande. Kommer

förlikning ej till stånd, skola dessa tvister underställas en för det särskilda

fallet tillsatt skiljedomstol, sammansatt enligt regler, som överensstämma med

dem, vilka gälla för förlikningsnämndens sammansättning.

Tvister, för vilkas biläggande särskilt förfarande stadgats i andra mellan

Sverige och Frankrike gällande avtal, skola emellertid avgöras enligt bestämmelserna

i dessa avtal (art. 1, st. 3). Enligt art. 2 må vidare icke tvister, som

enligt endera partens inre lagstiftning skola avgöras av dess egna domstolar,

hänskjutas till det i traktaten angivna förfarandet, innan slutligt utslag avkunnats.

De allmänna stadgandena rörande förliknings för farandet återfinnas i art. 1,

vari föreskrives, att alla tvister mellan svenska regeringen och franska republikens

regering, vilka icke kunnat lösas på vänskaplig väg genom sedvanliga

diplomatiska förhandlingar, skola underställas en ständig förlikningsnämnd,

dock vad tvister av rättslig art beträffar endast därest de båda regeringarna

därom äro ense. Detaljerade bestämmelser rörande den ständiga förlikningsnämndens

sammansättning och förfarandet inför denna nämnd återfinnas i art.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj :ts proposition nr 239.

3—14. De överensstämma i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser i

flere av Sveriges under senare år avslutade förliknings- och skiljedomstraktater.

Förlikningsnämnden skall alltså bestå av fem medlemmar, av vilka vardera

parten utser en och parterna gemensamt välja de tre övriga. Nämnden

skall ej äga att fatta beslut berörande själva tvistens föremål, annat än om

samtliga medlemmar erhållit vederbörlig kallelse till sammanträdet och ordföranden

jämte minst två andra medlemmar äro närvarande.

Förfarandet i rättstvister regleras i art. 15.

Kommer överenskommelse mellan parterna i det särskilda fallet ej till stånd

om tvistens hänskjutande till den ständiga förlikningsnämnden, eller har sådan

överenskommelse väl träffats men förlikning ej uppnåtts, skola enligt

nämnda artikel tvister, vilka gälla en av endera parten hävdad rätt, som av

motparten bestrides, och särskilt de i art. 13 av akten för Nationernas förbund

omnämnda slagen av tvister, genom skiljeavtal hänskjutas antingen till den

fasta mellanfolkliga domstolen, i den ordning och med iakttagande av det förfarande,

som angivas i domstolsstadgan, eller till en skiljedomstol, i den ordning

och med iakttagande av det förfarande, som angivas i 1907 års Haagkonvention.

Om enighet ej uppnås mellan parterna rörande skiljeavtalet, skall vardera

parten äga att, efter därom en månad i förväg lämnad underrättelse, genom

ansökan direkt hänskjuta tvisten till den fasta mellanfolkliga domstolen.

Motsvarande bestämmelser hava tidigare kommit till användning i förliknings-

och skiljedomstraktaten av den 3 november 1925 mellan Sverige och

Polen. Skulle skiljedomsförfarande anlitas, gäller enligt 1907 års Haagregler

att skiljedomstolen, om parterna ej träffa annan överenskommelse, skall bestå

av fem å den permanenta skiljedomstolens i Haag namnförteckning upptagna

medlemmar, av vilka vardera parten utser två och de fyra sålunda utsedda

gemensamt välja en överskiljedomare.

Om det för intressetvister föreskrivna obligatoriska förlikningsförfarandet

icke lett till resultat, skola sådana tvister hänskjutas till en skiljedomstol, tillsatt

för det särskilda fallet. Domstolen skall avgöra tvisten efter rätt och billighet

(ex aequo et bono).

Om annan överenskommelse ej träffas mellan parterna rörande sammansättningen

av denna skiljedomstol, skall den bestå av fem medlemmar, vilka utses

enligt de för förlikningsnämnden gällande reglerna, för vilka nyss en redogörelse

lämnats. Skiljedomstolen skall vara tillsatt inom tre månader efter

det att yrkande framställts om skiljedom. Det förutsättes, att tvisten hänskjutes

till denna skiljedomstol genom ett av parterna undertecknat skiljeavtal.

Skulle emellertid parterna icke kunna enas om sådant skiljeavtal, skall

vardera parten äga att direkt anhängiggöra tvisten vid skiljedomstolen efter

därom en månad i förväg lämnad underrättelse.

Dessa regler lämna parterna större frihet än vad som förefinnes, då skilje
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 230.

domstolen skall tillsättas enligt 1907 års Haagregler, att vid utseendet av skiljedomare

anlita annan sakkunskap än den rent juridiska.

I de sista artiklarna ingå slutligen en del allmänna bestämmelser.

Enligt art. 17 förbinda sig de fördragsslutande parterna att under ett i kraft

av traktaten inlett förfarande icke vidtaga några åtgärder, som skulle kunna

bidraga till en skärpning av tvisten. Parterna skola vidare ställa sig till efterrättelse

de föreskrifter om provisoriska åtgärder, som lämnas av den fasta domstolen,

resp. skiljedomstolen eller förlikningsnämnden. I tidigare svenska avtal

har sådan befogenhet icke tilldelats förlikningsnämnden.

Meningsskiljaktighet angående traktatens tillämpning skall enligt dess art.

18 direkt hänskjutas till den fasta mellanfolkliga domstolen i den ordning, som

angives i art. 40 av stadgan för nämnda domstol.

Den nya traktaten, som upphäver 1904 års skiljedomskonvention, skall enligt

art. 20 gälla för en tid av tio år och skall därefter, om den ej senast sex månader

före giltighetstidens utgång blivit uppsagd, anses förlängd för nya perioder

av fem år. Tvist, som vid utlöpandet av traktatens giltighetstid är

föremål för ett i kraft av traktaten inlett förfarande, skall slutbehandlas i enlighet

med traktatens bestämmelser; detta stadgande återgiver en i de nordiska

konventionerna angående fredligt avgörande av tvister intagen bestämmelse.

Av vad jag nu anfört torde framgå, att den nya förliknings- och skiljedomstraktaten

med Frankrike väl tillgodoser de synpunkter, vilka varit bestämmande

för de av Sverige avslutade nyare avtalen om fredligt avgörande av tvister.

Att en traktat av denna vidsträckta räckvidd undertecknats mellan Sverige och

Frankrike utgör ett nytt och glädjande bevis på styrkan av de vänskapliga förbindelser,

som förena de båda länderna med varandra.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa

att Kungl. Maj:t måtte i proposition äska riksdagens godkännande

av ifrågavarande med Frankrike undertecknade förliknings-

och skiljedomstraktat.

Till denna av övriga närvarande statsrådsledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Carl Cederlöf.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl.. Maj:ts proposition nr 239.

(Översättning.)

Sa Majesté le Roi de Suéde et le President

de la République fran9aise,

S’inspirant des traditionnelles relations

d’amitié qui unissent leurs nations

respectives,

Considérant la Convention d’arbitrage

conclue entre la Suéde et la France le

9 juillet 1904 prorogée par 1’arrangement

du 27 octobre 1909,

Egalement désireux d’y substituer des

dispositions permettant d’assurer dorénavant,

conformément au droit des

gens möderne, le réglement pacifique

de tous les différends et conflits, de

quelque nature qu’ils soient, qui viendraient

a diviser les deux pays,

Ont résolu de conclure un Traité å

cet effet et ont nommé pour leurs Plénipotentiaires

respectifs, savoir:

Sa Majesté le Roi de Suéde:

M. le Comte Ehrensvärd, Son Envoyé

Extraordinaire et Ministre Plénipotentiaire

prés le Président de la République

fran?aise;

Le Président de la République Franpaise:
M.

Aristide Briand, Député, Ministre

des Affaires Etrangéres de la République

franjaise;

Lesquels, aprés s’étre communiqué

leurs pleins pouvoirs, trouvés en bonne

et due forme, sont convenus des dispositions

suivantes:

Article premier.

Tous différends entre le Gouvernement

de Sa Majesté le Roi de Suéde et le

Gouvernement de la République fran9ai.

se,

et qui n’auraient pu étre résolus par les

procédés diplomatiques ordinaires, seront,

avant toute procédure devant la

Cour permanente de Justice internationale

ou avant tout recours ä Tarbitrage,

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Franska Republikens President,

vilka önska fullfölja de traditionella

vänskapsförbindelser, som förena de båda

folken,

vilka tagit i beaktande den mellan Sverige

och Frankrike den 9 juli 1904 avslutade

skilj edomskonventionen, förlängd

genom överenskommelsen av den

27 oktober 1909,

och vilka bådadera funnit önskvärt

att ersätta nämnda konvention med bestämmelser,

som möjliggöra att i överensstämmelse

med den nyare folkrätten

hädanefter säkerställa en fredlig lösning

av alla mellan de båda länderna uppkommande

meningsskiljaktigheter och

tvister, av vad slag de vara må,

hava överenskommit att i detta syfte

avsluta en traktat och till Sina fullmäktige

utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin envoyé extraordinaire och ministre

plénipotentiaire hos Franska Republikens

President, greve Ehrensvärd;

Franska Republikens President:

M. Aristide Briand, deputerad, Franska

Republikens utrikesminister;

vilka, efter att hava delgivit varandra

sina fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om följande

bestämmelser:

Artikel 1.

Alla tvister mellan Hans Maj:t Konungens

av Sverige regering och Franska

Republikens regering, av vad beskaffenhet

de vara må, vilka icke kunnat

lösas genom sedvanliga diplomatiska

förhandlingar, skola i och för

åstadkommande av förlikning, före förfarande

inför den fasta mellanfolkliga

domstolen eller skiljedomsförfarande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 2ä9.

soumis å fin de conciliation ä une Commission

internationale permanente, dite

Comraission permanente de conciliation,

constituée conformément au présent

Traité.

Toutefois, les litiges visés a 1’article

15 du présent Traité ne seront portés

devant la Commission de conciliation

que si les deux Gouvernements en conviennent.

Dans tous les autres cas, les

Hautes Parties contractantes auront

d’ailleurs toujours la liberté de convenir

qu’un litige déterminé sera réglé directement

sans recours au préliminaire de

conciliation ci-dessus prévu.

Les contestations pour la solution desquelles

une procédure spéciale est prévue

par d’autres Conventions en vigueur

entre la Suéde et la från ce seront

réglées conformément aux dispositions

de ees Conventions.

Artide 2.

S’il s’agit d’un différend qui, d’aprés

la législation intérieure de 1’une des Parties,

reléve de la compétence des tribunaux

nationaux de celle-ci, y compris

les Tribunaux administratifs, le différend

ne sera soumis a la procédure prévue

par le présent Traité qu’apres jugement

passé en for ce de chose jugée rendu

dans des délais raisonnables par 1’autorité

judiciaire nationale compétente.

underställas en ständig internationell

nämnd, kallad den ständiga förlikningsnämnden

och tillsatt i överensstämmelse

med denna traktat.

Dock skola de tvister, som åsyftas i

art. 15 av denna traktat, icke hänskjutas

till förlikningsnämnden med

mindre de båda regeringarna därom

enas. I alla andra fall skola för övrigt de

höga fördragsslutande parterna äga frihet

överenskomma om att viss tvist

skall direkt avgöras, utan anlitande dessförinnan

av det ovan angivna förlikningsförfarandet.

Tvister, för vilkas biläggande särskilt

förfarande stadgats i andra mellan

Sverige och Frankrike gällande avtal,

skola avgöras enligt bestämmelserna i

dessa avtal.

Artikel 2.

Då fråga är om tvist, som enligt endera

partens inre lagstiftning skall avgöras

av dess egna domstolar, varmed här avses

jämväl förvaltningsdomstolar, skall

tvisten icke hänskjutas till det i denna

traktat avsedda förfarandet, innan slutligt

utslag inom skälig tid avkunnats av

vederbörande judiciella myndighet i

ifrågavarande stat.

Article 3.

La Commission permanente de conciliation

prévue å 1’article premier sera

composée de cinq membres, qui seront

désignés comme il suit, savoir: les Hautes

Parties contractantes nommeront chacune

un Commissaire choisi parmi leurs

nationaux respectifs et désigneront, d’un

commun accord, les trois autres Commissaires

parmi les ressortissants de

tierces Puissances; ees trois Commissaires

devront étre de nationalités différentes

et, parmi eux, les Gouvernements suédois

et francais désigneront le Président

de la Commission.

Les Commissaires sont nommés pour

trois ans; leur mandat est renouvelable.

Ils resteront en fonetions jusqu’å leur

remplacement, et, dans tous les cas,

Artikel 3.

Den i art. 1 angivna ständiga förlikningsnämnden

skall bestå av fem medlemmar,

som utses på följande sätt:

De höga fördragsslutande parterna

utse vardera en medlem bland det egna

landets medborgare och välja gemensamt

de tre övriga bland medborgare

i någon tredje stat. De tre nämnda medlemmarna

böra sinsemellan vara av olika

nationalitet. Bland dessa tre medlemmar

utse svenska och franska regeringarna

nämndens ordförande.

Medlemmarna utses för en tid av tre

år. Deras uppdrag kan förnyas. De

bibehålla sitt uppdrag till dess att de

ersättas, och i varje fall till slutförandet

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr SS 9.

jusqu a 1 achévement de leurs travaux

en cours au moment de 1’expiration de

leur mandat.

Il sera pourvu, dans le plus bref délai,

aux vacances qui viendraient å se produire,

par suite de décés, de démission

ou de quelqu’autre empécbement, en

suivant le mode fixé pour les nominations.

av de förhandlingar, som pågå vid tiden

för utlöpandet av deras mandat.

I händelse av uppkommen ledighet

på grund av dödsfall, avgång eller annat

förhinder skola, så snart ske kan, nya

medlemmar utses i den ordning, som

stadgats för tillsättandet.

Article 4.

La Commission permanente de conciliation

sera constituée dans les six mois

qui suivront 1’entrée en vigueur du présent

Traité.

Si la nomination des Commissaires å

désigner en ^ commun n’intervenait ‘pas

dans ledit délai, ou, en cas de remplacement,

dans les trois mois å compter de

la vacance du siége, le Président de la

Confédération suisse sera, å défaut

d autre entente, prié de procéder aux

désignations nécessaires.

Article 5.

La Commission permanente de conciliation

sera saisie par voie de requéte

adressée au Président par les deux Parties

agissant d’un commun accord ou, å

défaut, par l’une ou 1’autre des Parties.

La requéte, apres avoir exposé sommairement

1’objet du litige, contiendra

1’invitation å la Commission de procéder

å toutes mesures propres å conduire å

une conciliation.

Si la requéte émane d’une seule des

Parties, elle sera notifiée par celle-ci sans

délai å la Partie adverse.

Article 6.

Dans un délai de 15 jours å partir de

la date ou le Gouvernement suédois ou

le Gouvernement franjais aurait porté

une contestation devant la Commission

permanente de conciliation, chacune

des Parties pourra, pour 1’examen de

cette contestation, remplacer son commissaire

par une personne possédant

une compétence spéciale dans la matiére.

La Partie qui userait de ce droit en

fera immédiatement la notification å

l’autre Partie; celle-ci aura, dans ce cas,

la faculté d’agir de méme, dans un

Artikel 4.

Den ständiga förlikningsnämnden skall

tillsättas inom sex månader efter denna

traktats ikraftträdande.

Därest val av de medlemmar, som

skola utses gemensamt, icke ägt rum

inom nämnda tid eller, vid inträffad ledighet,

inom tre månader efter det ledigheten

uppkommit, skall i saknad av

annan överenskommelse schweiziska förbundsrådets

president ombedjas verkställa

erforderliga val.

Artikel 5.

Tvist anhängiggöres vid den ständiga

förlikningsnämnden genom ansökan, som

tillställes nämndens ordförande av båda

parterna i förening eller, vid bristande

samstämmighet, av endera parten.

Sådan ansökan skall jämte en kort

sammanfattning av tvistens föremål

innehålla en hemställan till nämnden

att vidtaga alla de åtgärder, som kunna

vara ägnade att leda till förlikning.

Om ansökan ingives av endera parten

ensam, skall ansökningen av denna part

utan dröjsmål delgivas motparten.

Artikel 6.

Inom loppet av femton dagar efter det

att svenska eller franska regeringen hänskjutit

en tvist till den ständiga förlikningsnämnden,

må envar av parterna,

för behandlingen av denna tvist, ersätta

den från dess sida fritt valda medlemmen

med en person, som i den''fråga,

tvisten gäller, äger särskild sakkunskap.

Part, som begagnar sig av denna rätt,

skall därom genast underrätta motparten;

i dylikt fall äger denna att inom

femton dagar efter mottagandet av sådan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

9

délai de 15 jours ä partir de la date

ou la notification lui sera parvenue.

Article 7.

La Coramission permanente de conciliation

aura pour tåche d’élucider les

questions en litige, de recueillir ä cette

fin toutes informations utiles par voie

d’enquéte ou autrement et de s’efforcer

de concilier les Parties. Elle pourra,

apres examen de 1’affaire, proposer aux

Parties les termes de 1’arrangement qui

lui paraitrait convenable et leur impartir

un délai pour se prononcer.

A la fin de ses travaux, la Commission

dressera un proc és-verbal constatant,

suivant les cas, soit que les Parties se

sont arrangées et, s’il y a lieu, les conditions

de 1’arrangement, soit que les

Parties n’ont pu étre conciliées.

Les travaux de la Commission devront,

å moins que les Parties en conviennent

différemment, étre terminés dans le

délai de six mois å compter du jour ou

la Commission aura été saisie du litige.

Article 8.

A moins de stipulation spéciale contraire,

la Commission permanente de

conciliation réglera elle-méme sa procédure

qui, dans tous les cas, devra

étre contradictoire. En matiére d’enquétes,

la Commission, si elle n’en décide

autrement å 1’unanimité, se conformera

aux dispositions du Titre III (Commissions

internationales d’enquéte) de

la Convention de La Haye du 18 octobre

1907 pour le réglement pacifique des

conflits internationaux.

Article 9.

La Commission permanente de conciliation

se réunira, sauf accord contraire

entre les Parties, au lieu désigné

par son Président.

Article 10.

Les travaux de la Commission permanente

de conciliation ne sont publics

underrättelse begagna sig av samma

rätt.

Artikel 7.

Uen ständiga förlikningsnämnden

skall hava till uppgift att klarlägga de

frågor, om vilka meningsskiljaktighet

råder, att i detta syfte genom undersökningar

eller på annat sätt införskaffa

alla erforderliga upplysningar och att

söka förlika parterna. Den må, efter

sakens prövning, för parterna framlägga

förslag till den lösning av tvisten, den

finner lämplig, ävensom fastställa en tid,

inom vilken parterna äga att uttala sig.

Vid avslutande av sin verksamhet

skall nämnden upprätta ett protokoll,

vari allt efter omständigheterna fastslås

antingen att överenskommelse uppnåtts

mellan parterna samt, om anledning därtill

föreligger, villkoren för denna överenskommelse,

eller att parterna icke

kunnat förlikas.

Med mindre parterna annorlunda överenskomma,

bör nämndens verksamhet

vara avslutad inom en tid av sex

månader, räknat från den dag, då tvisten

anhängiggjorts vid nämnden.

Artikel 8.

Därest ej annorlunda särskilt stadgats,

skall den ständiga förlikningsnämnden

själv fastställa reglerna för

förfarandet, som under alla förhållanden

bör vara kontradiktoriskt. I fråga

om undersökningar skall nämnden, såvida

den ej enhälligt annorlunda beslutar,

ställa sig till efterrättelse bestämmelserna

i avdelning III (om internationella

undersökningskommissioner)

i Haagkonventionen av den 18

oktober 1907 för avgörande på fredlig

väg av internationella tvister.

Artikel 9.

Den ständiga förlikningsnämnden

skall, där annan överenskommelse ej

träffas mellan parterna, sammanträda

å plats, som bestämmes av ordföranden.

Artikel 10.

Den ständiga förlikningsnämndens förhandlingar

äro ej offentliga, med mindre

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

qu’en vertu d’une décision prise par la

Commission avec 1’assentiment des Parties.

Article 11.

Les Parties seront représentées auprés

de la Commission permanente de

conciliation par des agents ayant mission

de servir d’intermédiaires entre elles et la

Commission; elles pourront, en outre, se

faire assister par des conseils et experts

nommés par elles å cet effet et demander

1’audition de toutes personnes dont le

témoignage leur paraitrait utile.

La Commission aura, de son coté, la

faculté de demander des explications

orales aux agents, conseils et experts

des deux Parties ainsi qu’å toutes personnes

qu’elle jugerait utile de faire

comparaitre avec Fassentiment de leur

Gouvernement.

Article 12.

Sauf disposition contraire du présent

Traité, les décisions de la Commission

permanente de conciliation seront prises

a la majorité des voix.

La Commission ne pourra prendre des

décisions portant sur le fond du différend

que si tous les membres ont été dument

convoqués et si le Président et deux

membres au moms sont présents. Dans

le cas ou trois membres seulement et le

Président seraient présents, la voix du

Président sera prépondérante.

Article 13.

Les Hautes Parties contractantes s’engagent

a faciliter les travaux de la Commission

permanente de conciliation et,

en particulier, å lui fournir dans la plus

large mesure possible tous documents

et informations utiles, ainsi qu’å user

des moyens dont elles disposent pour

lui permettre de procéder sur leur territoire

et selon leur législation ä la citation

et å Faudition de témoins ou d’experts

et å des transports sur les lieux.

Article 14.

Pendant la durée des travaux de la

Commission permanente de conciliation,

nämnden med parternas samtycke så

beslutar.

Artikel 11.

Parterna skola inför den ständiga förlikningsnämnden

vara företrädda av

ombud med uppgift att tjäna såsom

mellanhand mellan parterna och nämnden.

De må vidare biträdas av rådgivare

och sakkunniga, som de i detta

syfte utse, ävensom påkalla hörande

av alla de personer, vilkas utsagor synas

dem vara av värde.

Nämnden skall å sin sida äga befogenhet

att begära muntliga förklaringar av

de båda parternas ombud, rådgivare och

sakkunniga, liksom av alla de personer,

vilka den finner lämpligt att låta inkalla

med deras respektive regeringars medgivande.

Artikel 12.

Med förbehåll för avvikande stadgande

i denna traktat skall den ständiga förlikningsnämnden

fatta sina beslut med

enkel röstövervikt.

Nämnden skall ej äga att fatta beslut

berörande själva tvistens föremål, annat

än om samtliga medlemmar erhållit

vederbörlig kallelse till sammanträdet

och ordföranden jämte minst två andra

medlemmar äro närvarande. För det

fall att endast tre medlemmar jämte

ordföranden äro tillstädes, skall ordföranden

hava utslagsröst.

Artikel 13.

De höga fördragsslutande parterna

förbinda sig att underlätta den ständiga

förlikningsnämndens verksamhet och

särskilt att i största möjliga utsträckning

tillhandahålla densamma alla erforderliga

handlingar och upplysningar samt

att begagna de medel, varöver de förfoga,

för att sätta nämnden i tillfälle att

inom deras respektive områden och enligt

deras lagstiftning instämma och höra

vittnen eller sakkunniga samt begiva sig

till ort och ställe.

Artikel 14.

Under den tid den ständiga förlikningsnämndens

förhandlingar pågå skall

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl., Maj:ts proposition nr 239.

11

chacun des Commissaires recevra une

indemnité dont le montant sera arrété

d’un commun accord entre les Gouvernements

suédois et fran§ais, qui en supporteront

chacun une part égalo.

Cliaque Gouverncment supportera ses

propres frais et une part égale des frais

communs de la Commission.

Artide 15.

Les litiges ayant pour objet un droit

allégué par une des Parties et contesté

par 1’autre, notamment les litiges mentionnés

dans 1’article 13 du Pacte de la

Société des Nations, seront, å défaut

d’un arrangement portant le litige devant

la Commission permanente de conciliation

et, dans le cas d’un semblable

arrangement, å défaut de conciliation,

soumis par voie de compromis soit ä la

Cour permanente de Justice internationale

dans les conditions et suivant la

procédure prévues par son statut, soit

å un tribunal arbitral dans les conditions

et suivant la procédure prévues par la

Convention de La Haye du 18 octobre

1907 pour le réglement pacifique des

conflits internationaux.

A défaut d’accord entre les Parties

sur le compromis et apres un préavis

d’un mois, l’une ou l’autre d’entre elles

aura la faculté de porter directement par

voie de requéte la contestation devant

la Cour permanente de Justice internationale.

Article 16.

Les différends autres que les litiges

visés ä 1’alinéa ler de 1’article 15 seront,

å défaut de conciliation, soumis å un

Tribunal arbitral ayant le pouvoir de

statuer ex aequo et bono.

Ce Tribunal sera, s’il n’en est convenu

autrement, composé de cinq membres

désignés suivant la métbode prévue aux

artides 3 et 4 pour la composition de la

Commission de conciliation. Le Tribunal

devra étre constitué dans les trois

mois qui suivront la demande d’arbitrage.

Faute par les Parties de s’entendre sur

les termes du compromis soumettant le

différend au Tribunal, l’une ou l’autre

envar av dess medlemmar erhålla en

ersättning, vars belopp fastställes genom

överenskommelse mellan de svenska och

franska regeringarna, vilka vardera vidkännas

hälften därav.

Vardera regeringen skall vidkännas

sina egna kostnader samt hälften av de

gemensamma kostnaderna för nämnden.

Artikel 15.

Tvister, vilka gälla en av endera parten

hävdad rätt, som av motparten bestrides,

särskilt de i art. 13 av akten för

Nationernas förbund omnämnda, skola

i saknad av överenskommelse om tvistens

hänskjutande till den ständiga förlikningsnämnden

eller, därest sådan överenskommelse

väl träffats men förlikning

ej kommit till stånd, genom skiljeavtal

hänskjutas antingen till den fasta

mellanfolkliga domstolen i den ordning

och med iakttagande av det förfarande,

som angivas i domstolsstadgan, eller till

en skiljedomstol i den ordning och med

iakttagande av det förfarande, som angivas

i Haagkonventionen den 18 oktober

1907 för avgörande på fredlig väg

av internationella tvister.

Om enighet ej uppnås mellan parterna

rörande skiljeavtalet, skall vardera

parten äga att, efter därom en månad i

förväg lämnad underrättelse, genom

ansökan direkt hänskjuta tvisten till

den fasta mellanfolkliga domstolen.

Artikel 16.

Andra tvister än de, som avses i art.

15, första stycket, skola därest förlikning

ej kommit till stånd hänskjutas

till en skiljedomstol, vilken skall äga befogenhet

att avgöra tvisten ex aequo

et bono.

Denna skiljedomstol skall, därest ej

annorlunda överenskommits, bestå av

fem medlemmar, vilka utses enligt de i

artiklarna 3 och 4 angivna reglerna rörande

förlikningsnämndens sammansättning.

Skiljedomstolen skall vara tillsatt

inom tre månader efter det att yrkande

om skiljedom blivit framställt.

Därest enighet ej uppnås mellan parterna

rörande bestämmelserna i det skiljeavtal,

varigenom tvisten skall hän
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

des Parties aura la faculté, apres un

!)réavis d’un mois, de saisir directement

e Tribunal de la contestation.

Article 17.

Les Gouvernements suédois et fran§ais

s’engagent respectivement å s’abstenir,

durant le cours d’une procédure

ouverte en vertu des dispositions du

présent Traité, de toute mesure susceptible

d’avoir une répercussion préjudiciable,

soit å Texécution de la décision

å rendre par la Cour permanente de

Justice internationale ou par le Tribunal

arbitral, soit aux arrangements proposés

par la Commission permanente de

conciliation et en général å ne procéder

å aucun acte, de quelque nature qu’il

soit, susceptible d’aggraver ou d’étendre

le différend.

Dans tous les cas et notamment si la

question au sujet de laquelle les Parties

sont divisées résulte d’aotes déjå effectués

ou sur le point de l’étre, la Commission

de conciliation ou, si celle-ci ne

s’en trouvait pas saisie, la Cour permanente

de Justice internationale statuant

conformément ä 1’article 41 de son statut,

ou le Tribunal arbitral, indiqueront

dans le plus bref délai possible quelles

mesures provisoires doivent étre prises.

Les Hautes Parties contractantes s’engagent

respectivement å se conformer

aux dites mesures.

Article 18.

Si quelque contestation venait å surgir

entre les Hautes Parties contractantes

relativement å 1’application du

présent Traité, cette contestation serait

directement portée devant la Cour permanente

de Justice internationale dans

les conditions prévues å Tarticle 40 du

statut de ladite Cour.

Article 19.

Le présent Traité sera ratifié, la ratification

de Sa Majesté le Roi de Suéde

ayant 1’approbation du Riksdag suédois,

et les ratifications en seront échangées

å Paris aussitöt que faire se

pourra.

skjutas till skiljedomstolen, skall vardera

parten äga att efter därom en månad i

förväg lämnad underrättelse direkt anhängiggöra

tvisten bos skiljedomstolen.

Artikel 17.

Svenska och franska regeringarna förbinda

sig ömsesidigt att under loppet av

ett enligt bestämmelserna i denna traktat

inlett förfarande avhålla sig från

varje åtgärd, som kunde vara ägnad att

hava en ogynnsam återverkan vare sig

på verkställandet av den fasta mellanfolkliga

domstolens eller skiljedomstolens

utslag eller på de anordningar, som

föreslås av den ständiga förlikningsnämnden,

samt att i allmänhet ej skrida

till någon handling av vad slag det vara

må, som kunde vara ägnad att skärpa

tvisten eller giva densamma ökad omfattning.

I varje fall och särskilt för den händelse

att den fråga, varom meningsskiljaktighet

råder mellan parterna, hänför sig

till handlingar, vilka redan ägt rum eller

stå inför sitt omedelbara förverkligande,

skall förlikningsnämnden eller, om tvisten

ej anhängiggjorts inför denna, den

fasta mellanfolkliga domstolen enligt

art. 41 i domstolsstadgan, resp. skiljedomstolen,

inom kortast möjliga tid angiva

de provisoriska åtgärder, som böra

vidtagas. De höga fördragsslutande

parterna förbinda sig ömsesidigt att

ställa sig dessa föreskrifter till efterrättelse.

Artikel 18.

Därest någon meningsskiljaktighet

skulle uppkomma mellan de höga fördragsslutande

parterna angående tilllämpningen

av denna traktat, skall

sådan meningsskiljaktighet direkt hänskjutas

till den fasta mellanfolkliga

domstolen i den ordning, som angives i

art. 40 av stadgan för nämnda domstol.

Artikel 19.

Denna traktat skall ratificeras, av

Hans Majestät Konungen av Sverige

med Riksdagens samtycke, och ratifikationerna

till densamma skola utväxlas

i Paris, så snart ske kan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

13

Artide 20.

Le présent Traité qui remplace la

Convention ^arbitrage du 9 juillet 1904,

entrera en vigueur des 1’écbange des

ratifications et aura une durée de dix

ans å partir de son entrée en vigueur.

S’il n’est pas dénoncé six mois avant

1’expiration de ce délai, il sera considéré

comme renouvelé pour une période

de dna années et ainsi de suite.

Si, lors de 1’expiration du présent

Traité, une procédure quelconque en

vertu de ce Traité se trouvait pendante

devant la Commission permanente de

conciliation, devant la Cour permanente

de Justice internationale ou devant un

Tribunal d’arbitrage, cette procédure

serait poursuivie jusqu’å son achévement.

En foi de quoi, les Plénipotentiaires

susnommés ont signé le présent Traité.

Fait å Paris, en double exemplaire, le

trois mars 1928.

Albert Ehrensvärd

(L. S.)

Artikel 20.

Denna traktat, som ersätter skiljedomskonventionen

av den 9 juli 1904,

träder i kraft i och med ratifikationernas

utväxling och skall gälla för en tid

av tio år från dess ikraftträdande. Därest

den icke sex månader före utgången

av nämnda tidrymd blivit uppsagd, skall

den anses förlängd för en ny tidrymd av

fem år och så vidare allt framgent.

Därest vid utlöpandet av denna traktats

giltighetstid ett i kraft av traktaten

inlett förfarande fortfarande är föremål

för handläggning inför den ständiga förlikningsnämnden,

inför den fasta mellanfolkliga

domstolen eller inför skiljedomstol,

skall detta förfarande fullföljas

intill dess det blir slutfört.

Till bekräftelse härav hava de ovan

nämnda fullmäktige undertecknat denna

traktat.

Som skedde i Paris, i två exemplar, den

3 mars 1928.

(underskrifter)

Aristide Briand

(L. S.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige och Frankrike undertecknad förliknings a1 i texten
  2. KU 1928:35 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35 s. 1 i texten