Sök i Ratio Lex

Angående materiell för nykterhetsundervisningen m. m.)

1928-03-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:244, Angående materiell för nykterhetsundervisningen m. m.)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

1

Nr 244.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående materiell för

nykterhetsundervisningen m. m.) given Stockholms slott

den 16 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgeen, statsråden

Thyeén, Ribbing, Gäbde, Petteesson, Rosén, Hamein, Almkvist,

Ltbeeg, von Stockensteöm.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Almkvist följande:

Jag anhåller att få anmäla två ärenden, avseende anslag dels för utarbetande

av materiell för nykterhetsundervisningen och dels för utgivande av

en handledning i alkoholfrågan för motorfordonsförare.

I fråga om framställningen om anslag för utarbetande av materiell för

nykterhetsundervisning ber jag få anföra följande.

Till 1919 års riksdag framlade Kungl. Maj:t proposition angående anslag

till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

(nr 262), byggd i huvudsak på av särskilda sakkunniga verkställd utredning

i ämnet. Därvid föreslog Kungl. Maj:t, bland annat riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 209 häft. (Nr 244.) 1

Materiell för

nykterhetsundervisningen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

anvisa medel till utarbetande och utgivande av en för lärare i nykterhetsfrågan

avsedd handledning, vilket förslag av riksdagen bifölls. Beträffande

denna handledning hade de sakkunniga anfört följande:

Denna handledning vore visserligen avsedd att meddela vägledande synpunkter

för nykterhetsfrågans lämpliga behandling vid undervisningen, men

borde dock icke innehålla direkta pedagogiska och metodiska vinkar och

råd utan utgöra en fortlöpande läsbar behandling av frågan och därigenom

giva läraren en lättfattlig, saklig, kortfattad orientering över densamma,

inriktad på den mer elementära undervisningen. Handledningen finge således

icke undanskjuta eller söka ersätta en utförligare handbok och ej

heller hava en fackmässigt pedagogisk karaktär utan blott innehålla vad

läraren omedelbart behövde för sin undervisning. En dylik handledning

vore enligt de sakkunnigas mening nödvändig, om de sakkunnigas förslag

i fråga om nykterhetsundervisningen skulle leda till verkligt praktiska resultat.

Handledningen borde utformas på grundvalen av den av de sakkunniga

uppgjorda grundplanen för nykterhetsundervisning och förbindas

med uppgift å och i lämplig omfattning avbildning av undervisningsmateriell

för nykterhetsundervisningen. Därjämte borde handledningen giva

hänvisning till lämplig, ej allt för svåråtkomlig litteratur. Omfånget borde

begränsas till omkring 5 tryckark.

De sakkunniga hade även yttrat sig om behovet av särskild materiell för

nykterhetsundervisningen. Departementschefen anslöt sig till de sakkunnigas

förslag och anförde därom:

Av de sakkunnigas uttalande framgår tydligt nödvändigheten av att effektiva

åtgärder vidtagas för anskaffande av god undervisningsmateriell för

nykterhetsundervisningen. En god ledning för arbetet härpå torde det av

de sakkunniga utarbetade förslaget i fråga om nämnda materiell visa sig

vara; givetvis bör förslaget prövas i sina detaljer, innan detsamma definitivt

lägges till grund för anskaffningen av ny materiell, men förslaget torde, så

vitt jag kan bedöma saken, vara väl genomtänkt och utgöra en mycket

god vägledning för frågans slutliga behandling. Vad de sakkunniga i övrigt

föreslagit beträffande sättet för materiellens anskaffande, distribuering m. in.

synes mig lämpligt, och jag tillstyrker även de förslag angående frågans

ekonomiska sida, som nu framställts. I enlighet därmed bör den för folkundervisningen

behövliga materiellen likställas med annan undervisningsmateriell

och alltså uppföras å den av skolöverstyrelsen utgivna förteckningen.

För övriga behov böra användas de besparingar, som kunna finnas

å anslagen till sommarkurserna. Rätt att alltfort använda eventuella besparingar

å anslagen till fortbildningskurserna bör äskas av riksdagen. Det

lärer ej vara uteslutet, att dessa besparingar visa sig otillräckliga, och i sådant

fall torde framdeles särskilda anslag av statsmedel ej kunna undvikas.

På Kungl. Maj:ts förslag medgav riksdagen, att uppkommande besparingar

å beviljade anslag till anordnande av en social fortbildningskurs för

lärare m. fl. samt av en s. k. allmän utbildningskurs finge enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande användas till anskaffande och revision av materiell för

nykterhetsundervisningen. Liknande medgivande har därefter årligen lämnats

av riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 244.

Genom beslut don 27 juni 1924 uppdrag Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen

att föranstalta om utarbetandet av en handledning för lärare vid nyktorhetsundervisningen

i ungefärlig överensstämmelse med en av överstyrelsen

ingiven plan.

Nu bar centralförbundet för nykterhetsundcrvisning bos Kungl. Maj:t gjort

framställning om anvisande av medel för att utarbeta materiell för nykterbetsundervisningen

i anslutning till den blivande handledningen i nykterhetsfrågan.

Centralförbundet anför huvudsakligen följande:

Enligt såväl de sakkunnigas förslag som departementschefens uttalanden

i propositionen till 1919 års riksdag skulle i den avsedda handledningen

givas anvisning å lämplig materiell för nykterhetsundervisningen. I skrivelse

till centralförbundet har skolöverstyrelsen uttalat önskvärdheten av, att förbundet

redan före handledningens utgivande och i samråd med vederbörande

redaktionskommitté för handledningen ginge i författning om framställande

av lämplig materiell för nykterhetsundervisningen. I sådant syfte har centralförbundet,

efter därom mottagen inbjudan från redaktionskommittén, utsett

delegerade, vilka med kommittén överlagt om utarbetandet och utgivandet

av materiell i anslutning till den blivande handledningen.

Med ledning dels av de sakkunnigas förslag dels av anvisningarna i det

föreliggande manuskriptet till handledningen, har redaktionskommittén i

samråd med centralförbundets delegerade enats om att förorda, att i handledningen

intagas avbildningar av högst 25 st. planscher och tabeller, till

belysning av de viktigaste delarna av alkoholspörsmålet. Vidare skall även

tobaks- och kaffemissbrukets verkningar belysas.

Med hänsyn till vikten utav, att de föreliggande förslagen underkastas

ytterligare ingående granskning och utformning av experter på respektive

ämnesområde och att möjlighet lämnas öppen för hänsynstagande till därav

eventuellt föranledda nya uppslag och omjusteringar, har man emellertid

ansett lämpligt att uppskjuta det definitiva ståndpunkttagandet, till dess en

dylik granskning och överarbetning hunnit verkställas.

Däremot har det ansetts nödvändigt att söka utverka nödiga anslag för

utförandet av det förberedande arbete, som kräves för materiellens framställande

och utformning.

Vid övervägande av det belopp, som härför kunde erfordras, har centralförbundet

utgått ifrån vissa preliminära uppgifter, som på anhållan erhållits

dels av experter, vilkas medverkan eventuellt kan ifrågakomma för materialets

bearbetning och utformning, dels av tekniska experter beträffande

undervisningsmateriellens framställande. I båda dessa avseenden synes kostnaden

kunna hållas inom ramen av högst 200 kronor per plansch eller tabell,

vadan totalbeloppet alltså lämpligen bör kunna begränsas till 5,000

kronor.

Därutöver torde emellertid ett visst belopp böra ställas till förfogande för

anlitande av den ytterligare sakkunskap, som måste tagas i anspråk för en

del specialarbeten, bland annat för utarbetande av utkast till bildmateriell

för belysning av alkoholens fysiologiska verkningar. För detta ändamål

torde ett belopp av högst 2,000 kronor vara erforderligt.

Riksdagen har medgivit, att de besparingar, som uppstått å statsanslagen

till de genom centralförbundets försorg anordnade fortbildningskurserna för

lärare m. fl. och för studie- och ungdomsledare m. fl. finge användas till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition Nr 244.

anskaffande av materiell för nykterhetsundervisningen. Enligt gjorda beräkningar

skulle dessa av centralförbundet till statskontoret inlevererade besparingar

för åren 1914—1927 uppgå till sammanlagt 41,736 kronor 63 öre.

Centralförbundet anhåller, att Kungl. Maj:t måtte av för ändamålet besparade

medel ställa till förbundets förfogande ett belopp av 7,000 kronor

för utarbetande av materiell för nykterhetsundervisningen i anslutning till

den blivande handledningen i nykterhetsfrågan.

Efter hörande av sin konsulent för nykterhetsundervisning fil. dr. T. Dahlgren

har skolöverstyrelsen den 6 mars 1928 avgivit utlåtande i ärendet.

Dahlgren yttrar bland annat följande:

I en av mig den 31 mars 1924 utarbetad promemoria beräknades handledningen

böra innehålla ett 25-tal avbildningar av materiell för nykterhetsundervisningen.

Kostnaden för utarbetandet av utkast till denna materiell,

i den mån den icke redan förefunnes, beräknades uppgå till i medeltal 50

kronor för varje, med variation mellan 25 och 75 kronor. 1 föreliggande

framställning har centralförbundet utgått från samma antal, 25 stycken,

varemot jag sålunda intet har att invända. Den av centralförbundet beräknade

kostnaden av högst 200 kronor för varje framställning synes mig

innehålla en mycket bred säkerhetsmarginal, som i varje fall synes göra

det helt överflödigt att beräkna särskilt belopp för anlitande av den ytterligare

sakkunskap, som måste tagas i anspråk för en del specialarbeten. I

detta sammanhang må nämnas, att sådant utarbetande av utkast till bildmateriell

för belysning av alkoholens fysiologiska verkningar, varom i centralförbundets

framställning förmäles, icke torde komma att erfordras för

handledningens behov och i varje fall icke ens diskussionsvis ifrågasatts

inom redaktionskommittén för handledningen. Med stöd av det anförda

vill jag således förorda centralförbundets framställning, i vad det gäller att

5,000 kronor skola för avsett ändamål ställas till dess förfogande. I vad

framställningen avser ytterligare 2,000 kronor anser jag mig, utan att avstyrka

densamma, icke böra förorda den.

Skolöverstyrelsen tillstyrker framställningen om anslag för ändamålet men

anför i fråga om anslagsbeloppets storlek, att det av Dahlgren förordade

beloppet torde kunna täcka det närmast föreliggande behovet. Beträffande

de i framställningen omförmälda besparingarna, ur vilka det begärda anslaget

föreslås skola utgå, meddelar överstyrelsen att, enligt vad överstyrelsen

inhämtat, desamma påförts statsverkets fond av rusdryeksmedel, ur vilken

de anslag utgått, å vilka besparingarna gjorts. Vidare föreslår överstyrelsen

såsom villkor för anslagets utgående, att centralförbundet skall före utgången

av år 1928 till överstyrelsen avgiva redogörelse och redovisning för beloppets

användning samt att eventuellt uppkommande besparing å anslaget må av

centralförbundet reserveras för liknande ändamål under år 1929 samt därefter

redovisas i angiven ordning före utgången av år 1929.

Statskontoret meddelar i utlåtande den 13 mars 1928, att tidigare års besparingar

å de till förut omnämnda kurser avsedda medlen överförts till

rusdrycksmedelsfonden och sålunda ej längre äro för ifrågavarande ändamål

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition Nr 244.

disponibla samt att för budgetåret 1927—1928 någon avsevärd besparing å

sagda medel enligt uppgift icke lärer vara att förvänta. Statskontoret hemställer

därför, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen begära ett extra anslag

för ändamålet å 5,000 kronor att uppföras under åttonde huvudtiteln och

utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Såsom redan de förut omnämnda sakkunniga på sin tid föreslagit, bör i

den avsedda handledningen för lärare i nykterhetsfrågan givas anvisning å

lämplig materiell för nykterhetsundervisningen. Medel för att anskaffa avbildningar

av dylik materiell torde därför böra ställas till centralförbundets

för nykterhetsundervisning förfogande. Enär de förut berörda besparingarna

numera icke äro disponibla, torde anslag för ändamålet böra äskas av

riksdagen. Beträffande anslagets storlek synes mig vad skolöverstyrelsens

konsulent för nykterhetsundervisningen anfört giva vid handen, att ett belopp

av 5,000 kronor är tillräckligt för ändamålet. Detta anslag bör såsom

statskontoret föreslagit utgå av rusdrycksmedelsfonden och torde såsom extra

reservationsanslag böra uppföras under riksstatens åttonde huvudtitel. Kungl.

Maj:t torde bemyndigas meddela erforderliga bestämmelser och villkor för

anslagets utgående.

Efter gemensam beredning jämväl med t. f. chefen för kommunikationsdepartementet

övergår jag nu till frågan om anslag för utgivande av en

handledning i alkoholfrågan för motorfordonsförare m. fl.

Frågan om utgivande av eu dylik handledning har sitt upphov i en till

Kungl. Maj:t den 30 september 1925 ingiven framställning av professorn

C. G. Santesson, docenten, numera professorn G. Liljestrand och f. d.

förste provinsialläkaren G. Stéenhoff, däri hemställdes om vidtagande av åtgärder

för spridande av upplysning bland motorfordonsförare och andra i

liknande ställning om alkoholbrukets inverkan på trafiksäkerheten. Sedan

centralförbundet för nykterhetsundervisning beretts tillfälle att avgiva utlåtande

över denna framställning, tillkallade förbundet ett antal personer

såsom sakkunniga för frågans närmare utredning. Dessa personer voro

landshövdingen S. Liibeck, generalsekreteraren i kungl. automobilklubben

kaptenen A. Norlander, ordföranden i Sveriges trafikbilägares riksförbund

V. Hilding, konsulenten i samma förbund A. Sällberg, förtroendemannen i

svenska automobilförarförbundet J. A. Mårdh, sekreteraren i detta förbund

I. Carlsson, ordföranden i motorförarnas helnykterhetsförbund J. L. Olsson

och ordföranden i svenska läkarnas nykterhetsförening förenämnde Stéenhoff.

De sakkunniga, vilka till sekreterare utsågo centralförbundets för nykterhetsundervisning

ledare A. Ljunggren, avgåvo den 2 februari 1928 en

vidlyftig utredning i ärendet och framlade därvid förslag till vissa åtgärder.

Utom andra förslag, vilka jag i detta sammanhang icke har anledning att

beröra, hemställde de sakkunniga, att en handledning i alkoholfrågan för

Peparte

mentschefen.

Handledning

i alkoholfrågan

för motorfordonsförare

in. fl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

motorfordonsförare måtte utarbetas och att anslag för detta ändamål måtte

utverkas hos Kungl. Maj:t.

De sakkunniga dela den uppfattningen, som numera torde vara tämligen

stadgad bland alla erfarna och ansvarskännande medborgare, oavsett olika

principiella uppfattningar i övrigt i nykterhetsfrågan, att alkoholbruket spelat

och alltjämt spelar en ödesdiger roll vid de talrikt förekommande trafikolyckorna

och att det förty är ett självklart samhällsintresse att lämpliga

åtgärder häremot vidtagas. Man har säkerligen också grundad anledning

antaga, att ingen skall våga taga på sitt ansvar att resa något motstånd

häremot. Även om härför, såsom vi hålla före, krävas betydande ekonomiska

uppoffringar från samhällets sida, så måste dessa anses relativt små

i jämförelse med de förluster i människoliv och materiell skadegörelse, som

okunnigheten om alkoholens verkningar åstadkommer.

Givetvis lämnar en ökad upplysning på detta område icke tillräckliga

garantier. Men kunskap i alkoholfrågan är dock en ovillkorlig förutsättning

för åstadkommande av en skärpt ansvarskänsla och ett höjande av den allmänna

trafikkulturen.

Till en sådan kunskap hör också inskärpandet av faran av de små alkoholdoserna.

Att berusning i vanlig mening måste vara bannlyst, därom behöver

knappast någon numera upplysas. Riskerna härav för trafiksäkerheten

torde väl alla vara medvetna om utan någon speciell undervisning. Däremot

visar den dagliga erfarenheten, att faran för trafiksäkerheten av de små

alkoholdoserna icke på samma sätt inses utan till och med ofta bestrides, och

detta till trots av att denna fara klart ådagalagts av såväl den vetenskapliga

som den praktiska sakkunskapen. Under sådant förhållande tveka de

sakkunniga icke att förorda ett upplysningsarbete, som tager sikte på att

hos alla motorförare söka inskärpa detta och att hos dem söka väcka intresse

för att frivilligt avstå från varje bruk av rusdrycker, under sådan tid, att

trafiksäkerheten därav kan lida skada.

Vid övervägandet av lämpligaste sättet att bibringa alla motorfordonsförare

nödig insikt härutinnan ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen,

att en »Handledning i alkoholfrågan» borde utarbetas och utgivas på statens

bekostnad och att denna handledning borde utdelas till alla nuvarande

och blivande motorfordonsförare ävensom till alla dem, som hava att utbilda

och pröva dessa eller utöva uppsikt över trafiken.

Givetvis måste därvid det kravet uppställas, att denna handledning utarbetas

av på området fullt sakkunniga samt granskas och fastställes av statsmyndigheterna.

I sistnämnda hänseende vilja de sakkunniga förorda, att

Kungl. Maj:t uppdrager prövningsrätten åt skolöverstyrelsen.

På de sakkunnigas uppdrag hava Liljestrand och Stéenhoff utarbetat riktlinjer

för en dylik handledning av följande innehåll:

1. Inledning. Trafiken har i vårt land under senare år utvecklats med

stor hastighet, särskilt med hänsyn till motordrivna fordon. År 1916 funnos

i Sverigeo 5,837 motorfordon, därav 3,036 automobiler och 2,801 motorcyklar.

År 1926 var antalet automobiler 94,848 och motorcyklar 26,312,

summa 121,160 motorfordon. Samtidigt har även en stark ökning av dödsolyckor,

förorsakade av motortrafiken, ägt rum. Sålunda var år 1916 antalet

dylika olyckor 19, men år 1924, sista året, för vilket statistik härom

är tillgänglig, ej mindre än 113. (Här inbegripas kombinerade järnvägs
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 244.

och motorfordonsolyckor). Säkerligen har även antalet motortrafikolyckor,

där personer skadats, ehuru icke livsfarligt, avsevärt ökats under de senare

åren, men tillförlitlig statistik häröver torde icke finnas.

Ehuru jämförelsen icke är i alla avseenden bärande, kan dock framhållas,

att förhållandet med järnvägsolyckorna är ett helt annat. Antalet dödsolyckor,

förorsakade av järnvägstrafiken, var år 1916 ej mindre än 155,

men hade år 1924 nedgått till summa 71. Detta visar, att här bland annat

effektiva skyddsåtgärder kunnat vidtagas. Det bör icke vara uteslutet att

vinna en liknande förbättring även beträffande motortrafiken.

2. Vid talrika olyckor, förorsakade av sistnämnda trafik, har utan tvivel

orsaken eller i vissa fall åtminstone eu bidragande orsak varit, att motorföraren

under timmarna närmast före färden eller vid denna förtärt alkohol.

Detta framgår tydligt av de företagna utredningarna. I åter andra fall har

man starka skäl för antagandet, att alkoholen spelat en viss roll, om än

detta icke kunnat klart bevisas. Den omständigheten, att anledningen till

körkortsindragning särdeles ofta varit onykterhet, vittnar även nogsamt om,

att det måste anses vara av allra största vikt, att frågan alkohol och trafiksäkerhet

uppmärksammas.

3. Några typiska fall av automobilolyckor, förorsakade av alkoholbruk,

skola anföras. I sammanhang härmed framhålles några karakteristiska

iakttagelser vid undersökningar av dylika händelser: vederbörandes vanliga

försök att förringa eller helt förneka betydelsen av föregående alkoholförtäring

och hans ansträngningar att skjuta skulden till olyckan på andra förhållanden,

hans oförmåga att bedöma sitt eget tillstånd och glömska av

detaljerna. Därtill komma de oftast svävande upplysningar, som lämnas

av vittnen m. in.

4. Alkoholens allmänna ställning från läkemedelslärans synpunkt klargöres

på ett populärt sätt, liksom de därpå grundade skälen för dess användning

som njutningsmedel och den bland allmänheten vanliga missuppfattningen

rörande alkoholens inverkan på människan. Utan tvivel leder

just denna missuppfattning av alkoholverkan synnerligen ofta till förbiseende

av de faror, som alkoholbruket kan medföra, särskilt för den, som har

att föra motorfordon.

5. Alkoholens inverkan på den mänskliga organismen genomgås rätt ingående:

den förtärda alkoholens inträngande i kroppens olika vätskor och organ,

dess relativt långsamma försvinnande, dess ofördelaktiga inflytande på cellernas

och organens verksamhet och därav orsakade vådor av olika grader samt,

alldeles särskilt, nedsättningen av arbetsprestationernas kvantitet och kvalitet.

•— De små alkoholdosernas betydelse och begreppet måttlighet utredes. Särskilt

noga avhandlas allt av alkoholverkan, som kan anses vara av närmare

intresse för motorförare: den psykiska påverkan, nedsättningen av självkontrollen,

uppmärksamheten, uppfattningen, omdömet, minnet o. s. v. reflexernas

försvagande, försämringen av koordinationen, avtrubbningen av

sinnesskärpan, förlångsammandet av rörelserna o. s. v. De gängse åsikterna,

att alkohol styrker kropp och själ, att den värmer, är lämplig som

föda, motverkar vissa sjukdomars uppstående och dylikt belyses.

Skillnaden mellan alkoholverkan under olika förhållanden: vid fasta, vid

eller efter måltid, vid uttröttning, i utvilat tillstånd, ute i kyla, i värme,

betydelsen av dryckens koncentration etc. betonas. Likaså erinras om olikheten

av alkoholverkan hos olika personer, barn och ungdom, vuxna, vid

alkohol vana och ovana, svaga och känsliga, robusta och kraftiga o. s. v.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

6. Slutsatser dragas av det föregående: Alkohol och arbete, särskilt kvalificerat

sådant, höra icke ihop. Ett regelbundet alkoholbruk är oförenligt

med ett rationellt förande av motorfordon. Förtärandet av alkohol vid

framförandet av ett motorfordon eller under många timmar närmast därförut

är icke försvarligt. Farorna av ett tillfälligt alkoholbruk motiverar väl

en personlig avhållsamhet från alkoholdrycker för motorförare.

7. Vissa gällande lagbestämmelser ur strafflagen och ur förordningen om

motorfordon, rörande här avhandlade ämne, genomgås i korthet. Betydelsen

av lagtermerna »synbarligen berörd» och »överlastad» utredas. De vanligast

framträdande symptomen av lindrigare grad av alkoholpåverkan, sådana

de merendels pläga visa sig hos anhållna motorförare, beskrivas. Härjämte

betonas de ej sällan framträdande svårigheterna att riktigt bedöma

en för alkoholförgiftning misstänkt motorförares tillstånd, de enskilda

symptomens osäkerhet, tagna var för sig, och först den enhetliga bildens

avgörande betydelse. Allt detta eventuellt mot bakgrunden av de ovan

anförda exemplen å automobilolyckor under alkoholpåverkan.

8. Slutord. Den livliga trafiken med motorfordon, vilken, alltjämt ökas

i hastig takt, måste med nödvändighet framtvinga ett allt bättre allmänt

nykterhetstillstånd inom landet. Vi hava redan tillräckligt många sorgliga

exempel på, varthän det leder, då alkoholfrågan bagatelliseras av motorförare.

Ej blott automobilförare, även förare av flygmaskiner, cyklar och

motorbåtar utgöra i icke fullt nyktert tillstånd ett ständigt hot mot sig

själva och mot andra. De måste bibringas insikten om nödvändigheten av

avhållsamhet från alkoholdrycker enligt vad ovan under punkt 6 framhållits,

d. v. s. viss tid före och under framförandet av motorfordonen. Detta

gäller för övrigt alla, som syssla med trafiken till lands och sjös, låt vara

i mycket olika grad å skilda orter och tider. Denna fordran på verklig

nykterhet ute i trafiken gäller också fotgängarna. Hur lätt kunna ej dessa,

då de berinna sig i ej fullt nyktert tillstånd vålla betydande olyckor för sig

själva och för motorförarne.

De sakkunniga anse, att en sådan handledning bör utdelas till alla nuvarande

och blivande körkortsinnehavare, körskolor, bilbesiktningsmän, polismyndigheter

in. fl. Efter gjord beräkning uppskatta de sakkunniga antalet

nuvarande motorfordonsförare i riket till omkring 200,000, varför för tillgodoseendet

av behovet även för de närmaste åren, en upplaga av 300,000

exemplar av handledningen skulle erfordras. Kostnaden för utarbetande,

tryckning och spridning av handledningen beräknas på följande sätt:

För en upplaga å 200,000 exemplar av handledningen (32 sidor med

omslag):

Insamling och bearbetning av material samt författar
honorar.

.................................. kronor

Papper, sättning, tryckning och falsning............. »

Omslagskuvert å 1 öre per exemplar...............

Adresskrivning ä 1 öre per adress................. »

Insamlandet av adresser samt andra organisations- och

expeditionskostnader ävensom för oförutsedda utgifter »

1,000

9,500

2,000

2,000:

5,500:

Summa kronor 20,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

För eu upplaga av 300,000 exemplar beräknas kostnaden ökas med 4,500

kronor, varför ett anslag å omkring 25,000 kronor skulle erfordras i sådant

fall. För distributionen av handledningen ifrågasätta de sakkunniga att

denna skulle kunna ske genom tjänsteförsändelser. Arbetet med handledningens

utarbetande, tryckning och spridning skulle uppdragas åt centralförbundet

för nykterhetsundervisning.

Centralförbundet har den 4 februari 1928 avgivit sitt utlåtande och därvid

överlämnat do sakkunnigas utredning. Beträffande denna anför förbundet,

att förbundet i huvudsak biträdde den uppfattning i frågan som av

de sakkunniga uttalats liksom ock de förslag, som av dem blivit framlagda.

Vid övervägande av dessa förslag hade det emellertid synts vara behövligt,

att de kompletterades på sådant sätt, att även innehavare och blivande

innehavare av flygcertifikat liksom motorbåtsförare m. fl. bleve inbegripna i

de yrkesgrupper, på vilka man hade rätt att ställa större krav beträffande

kunskap om alkoholens verkningar. Centralförbundet vore berett att åtaga

sig erforderligt arbete med utarbetandet, utgivandet och spridningen av den

föreslagna handledningen.

Skolöverstyrelsen har den 14 mars 1928 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anfört:

Efter samråd med sin konsulent för nykterhetsundervisningen får överstyrelsen

tillstyrka den gjorda framställningen om utverkande av anslag för

ändamålet. Huruvida det begärda beloppet är lämpligt avvägt, undandrager

sig för närvarande överstyrelsens bedömande, då tiden icke medgivit överstyrelsen

att verkställa närmare undersökning angående det erforderliga beloppets

storlek. Överstyrelsen finner sig tillika böra uttala, att, därest anslag

för det förevarande ändamålet kommer att anvisas, överstyrelsen måtte

beredas tillfälle att yttra sig angående villkoren för anslagets utgående.

I den 15 mars 1928 avgivet utlåtande har statskontoret anfört, att därest

anslag för ändamålet funnes böra hos riksdagen utverkas, detsamma torde

böra uppföras under åttonde huvudtiteln och anvisas att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

Det av centralförbundets för nykterhetsundervisning sakkunniga framlagda

förslaget om utgivande av en handledning i alkoholfrågan för motorfordonsförare

m. fl. är enligt min åsikt värt ett kraftigt understöd från statens

sida. Den avsedda handledningen torde böra utarbetas och spridas på statens

bekostnad. Jag ansluter mig till det framlagda förslaget, att åt centralförbundet

uppdrages att låta genom experter på området utarbeta handledningen

samt därefter, sedan den blivit granskad av skolöverstyrelsen, trycka

och sprida densamma.

Enligt den verkställda kostnadsberäkningen skulle för en upplaga av

200,000 exemplar erfordras ett anslag av 20,000 kronor och för en upplaga

av 300,000 exemplar ett anslag av omkring 25,000 kronor. En upplaga av

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 209 häft. (Nr 244.) 2

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mäj:ts proposition Nr 244.

den senare storleken torde bliva nödvändig. Ett anslag av 25,000 kronor

bör följaktligen äskas av riksdagen att såsom ett extra reservationsanslag

uppföras under åttonde huvudtiteln och på sätt statskontoret föreslagit

anvisas att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel. Kungl.

Maj:t torde bemyndigas meddela närmare villkor och bestämmelser för

anslagets utgående.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under åttonde huvudtiteln, avdelningen K. Folkbildningsåtgärder

i övrigt samt rubriken Nykterhetens främjande

för budgetåret 1928—1929 anvisa att under de villkor, som

av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel:

dels för utarbetande av materiell för nykterhetsundervisningen

i anslutning till den blivande handledningen i nykterhetsfrågan

ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor;

dels ock för utarbetande, utgivning och spridning av en

handledning i alkoholfrågan för motorfordonsförare m. fl.

ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

I. A. Hedenlund.

Stockholm 1928, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

»8108$

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående materiell för nykterhetsundervisningen m. m. s. 5 i texten
  2. SU 1928:104 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående materiell för ny kterhetsundervisning en m. m. s. 35 i texten