Sök i Ratio Lex

Angående anslag till engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m

1928-04-13 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:246, Angående anslag till engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

1

Nr 246.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till engångskostnader för anskaffning av flygmateriel

m. m.; given Stockholms slott den 13 april 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 13 april 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Ltberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Rosén följande.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 4 januari 1928 av frågan

om regleringen av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1928—1929 erinrade jag om att enligt den plan för flygvapnets uppsättning,

som framlagts för 1925 års riksdag, under femårsperioden 1/1 1926—

30/6 1 931 skulle för bestridande av engångskostnader för anskaffning av flygBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 211 liäft. (Nr 246.) 903 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

Engångskostnader

för igångsättande

av

inhemsk flygmotortillyerkning.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

materiel m. m. utgå en summa av 9,000,000 kronor, varav för budgetåren

1926—1927 och 1927—1928 anvisats sammanlagt 3,800,000 kronor. Jag yttrade

vidare, att medel för här avsett ändamål äskats av flygstyrelsen även för

nästkommande budgetår, samt att flygstyrelsen därjämte, efter verkställd utredning,

framlagt förslag rörande igångsättande inom landet av flygmotortillverkning

ävensom hemställt om anvisande av medel för bestridande av

härmed förenade engångskostnader. Sistnämnda fråga befunne sig ännu icke

i det skick, att den kunde underställas Kungl. Majrts prövning, men vore

det min avsikt att längre fram under riksdagen föreslå avlåtande av proposition

i ämnet. I avbidan på en sådan framställning till riksdagen borde

uti riksstatsförslaget för budgetåret 1928—1929 under fjärde huvudtiteln beräknas

ett för bestridande av här ifrågavarande engångskostnader av olika

slag avsett gemensamt belopp å 2,100,000 kronor. Det syntes mig i detta

sammanhang böra omnämnas, att, utöver det för igångsättande av inhemsk

flygmotortillverkning erforderliga anslaget under fjärde huvudtiteln, visst belopp

kunde komma att behöva för samma ändamål anvisas såsom låneunderstöd

under utgifter för kapitalökning.

I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

under fjärde huvudtiteln, punkten 158, riksdagen att, i avvaktan

på den proposition i ämnet, som kunde komma att till riksdagen avlåtas,

tillsvidare till bestridande av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel

m. m. för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra reservationsanslag av

2,100,000 kronor.

Jag anhåller nu att få till Kungl. Maj:ts prövning upptaga nyssberörda

frågor.

Uti en vid 1927 års riksdag i första kammaren väckt motion (nr 89) hemställdes,

att riksdagen måtte för budgetåret 1927—1928 ställa ett extra reservationsanslag

av 2,100,000 kronor till Kungl. Maj:ts förfogande för bestridande

av engångskostnader för igångsättande av flygmotortillverkning

inom landet och för tillverkning av en första mindre serie motorer.

Med anledning härav anförde riksdagen i skrivelse den 2 april 1927, nr

4 A, att riksdagen delade motionärernas uppfattning om den synnerliga vikten

av att tillverkning av för flygvapnet avsedda motorer igångsattes inom landet.

För riksdagen tillgängliga uppgifter syntes giva vid handen, att upptagandet

av en dylik tillverkning genom statens försorg skulle komma att ställa sig

mycket förmånligt i ekonomiskt hänseende. Då det emellertid här gällde

en fråga av betydande ekonomisk räckvidd, hade riksdagen icke velat allenast

i anledning av enskilda motionärers framställning besluta vidtagande av åtgärder

i antydd riktning. Enligt riksdagens mening vore dock detta spörsmål

av så stor betydelse, att riksdagen ansett sig böra hos Kungl. Maj:t

begära skyndsam utredning därav.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 22 april 1927 anbefallt flygstyrelsen

att verkställa den av riksdagen begärda utredningen samt till Kungl. Maj:t

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda, liar flygstyrelsen

låtit genom eu särskild kommitté utreda frågans tekniska och ekonomiska

sidor samt med skrivelse den 31 augusti 1927 till Kungl. Maj:t

överlämnat ett av denna kommitté i ämnet avgivet utlåtande. För egen

del har Jiygstyrdsen i denna fråga anfört, bland annat, följande.

Vid konferens med representanter för enskilda industrier, som kunde

tänkas vara intresserade av eu dylik tillverkning, hade framgått, att dessa

ej vore benägna att på egen risk upptaga en flygmotortillverkning och utan

statens hjälp eller garantier ikläda sig de med tillverkningen förbundna engångskostnaderna,

omfattande kostnaderna för erforderliga specialmaskiner

och verktyg, giggar, mallar, modeller, kontroll- och provningsanordningar,

ävensom licensavgifter till utländsk motorfabrik. Läget på flygmotormarknaden

vore sådant, att det ej lockade till upptagande av flygmotortillverkning

med tanke på export. Alla större länder hade sina egna flygmotorindustrier,

vilka dessa länders försvarsberedskapshänsyn dreve dem att exklusivt gynna,

även om en importerad motor skulle erbjuda tekniska eller ekonomiska fördelar.

I de mindre länder, där inhemsk tillverkning av flygmotorer icke

redan Linnes, vore situationen med avseende på framtiden för oviss, för att

exportmöjligheter dit skulle locka enskilda svenska industrier att lägga ned

stora kapital på upptagande av flygmotortillverkning. I stort sett kunde

en svensk flygmotorindustri, åtminstone från början, icke våga räkna med

andra avsättningsmöjligheter än dem, som funnes inom landet, där å andra

sidan staten tillsvidare vore den enda avnämaren att räkna med. Härtill

komme, att, vid tillverkning på licens av eu utländsk motortyp, licensvillkoren

så gott som alltid uteslöte export.

För att en flygmotortillverkning vid enskild verkstad skulle komma till

stånd, måste därför staten på ett eller annat sätt ikliida sig garanti för, att

tillverkaren icke skulle göra förlust å de för tillverkningen erforderliga engångskostnaderna,

ifall tillverkningen av viss motortyp skulle med hänsyn

till den tekniska utvecklingen eller av annat skäl befinnas böra upphöra,

varvid för denna typ avsedda verktyg m. m. bleve värdelösa. Det syntes

flygstyrelsen olämpligt, att staten skulle erbjuda garantier i den formen,

att den redan före en tillverknings upptagande förbunde sig att under en

följd av år beställa ett visst antal motorer till sådant pris, att engångskostnaderna

täcktes. I stället syntes, om tillverkningen förlädes till en enskild

verkstad, den anordningen böra väljas, att staten genom att själv inköpa

licensen och hjälpa tillverkaren med engångskostnaderna hölle denne skadeslös,

ifall tillverkningen av någon anledning skulle upphöra eller omläggas.

Även för det fall att tillverkningen förlädes till staten tillhöriga verkstäder,

bleve motsvarande engångskostnader erforderliga.

Av den verkställda utredningen framginge dels storleken av det kapitalbehov

för tillverkningens upptagande vid enskild resp. statlig drift, som

måste täckas av staten, dels motorpriset vid de två alternativen under förutsättning

av en viss sannolik omfattning å tillverkningen av den ifrågasatta

motortypen.

Ehuru statens kapitalinsättning för tillverkningens upptagande vore större

vid statlig än vid enskild drift, ville det dock synas, som den statliga tillverkningen

i längden skulle bliva billigare för staten än den enskilda. En

förutsättning härför vore givetvis, att den statliga tillverkningen bedreves

på ett rationellt sätt, men i sådant fall vore berörda förhållande naturligt,

då den enskilda tillverkaren i priset måste inberäkna dels en handelsvinst,

dels tilläggspremie för risker, vilka ej kunde komma till uttryck i en kalkyl

för statlig drift, vid vilken drift hänsyn till risker behövde tagas, endast om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kuncjl. Maj.ts proposition nr 246.

och i den mån sådana realiserades. Den av kostnadsberäkningen framgående

prisskillnaden vid statlig och enskild tillverkning syntes dock giva en så

bred marginal för mötande av oförutsedda risker vid den statliga tillverkningen,

att full trygghet funnes för att den ej kunde komma att överskridas

i verkligheten.

Då på bedömandet av lämpligheten av enskild eller statlig tillverkning

av flygmotorer inverkade flera omständigheter, som flygstyrelsen saknade

möjlighet att överblicka, ansåge sig emellertid flygstyrelsen i sitt förslag

icke kunna lämna företräde åt ettdera av de båda alternativen. Flygstyrelsen

ansåge sig dock böra angiva de synpunkter, som enligt dess förmenande

kunde anföras som stöd för vart och ett av de båda alternativen.

Statens kostnad per motor bleve, såsom förut framhållits, utan tvivel

mindre vid statlig än vid enskild tillverkning, förutsatt att den statliga

fabriken sköttes rationellt.

Då det årliga behovet av flygmotorer för statens räkning komme att bliva

tämligen konstant, vore tillverkningen, till skillnad från tillverkning av sådana

produkter, för vilka behovet vore mera fluktuerande, väl ägnad för statlig

drift. Erfarenheter beträffande tillverkning av vissa andra för försvaret

kontinuerligt erforderliga produkter, såsom t. ex. torpeder, eldhandvapen

och krut, visade, att den statliga tillverkningen där lett till produkternas

förbilligande.

Tillverkning av reservdelar samt reparationer, för vilka kostnaderna vid

enskild tillverkning knappast kunde regleras i förväg genom kontrakt, torde

kunna förutses bliva billigare vid en statlig verkstad än vid en enskild, som

åtnjöte monopolställning och saknade konkurrens.

Modifikationer i motortypen ävensom eventuell övergång till annan typ

torde likaledes kunna förutses ske billigare och smidigare vid statlig än vid

enskild tillverkning.

Flygvapnets egen personal, som skulle handhava motorerna vid truppförbanden,

kunde lättare beredas tillfälle till effektiv skolning vid en statens

egen verkstad än vid en enskild. Personalens grundliga skolning vore av

stor betydelse för motorernas sakkunniga skötsel och inverkade sålunda på

underhållskostnaderna.

Därigenom att flygstyrelsen hade kärnindustrien under fredstid direkt i

sin hand, finge den tillfälle att på ett effektivare sätt förbereda tillverkningens

utsvällning vid mobilisering. En enskild tillverkare saknade intresse

för att under fredstid företaga sådana åtgärder, vilka kunde uppamma konkurrens.

Till förmån för tillverkning vid enskild verkstad kunde å andra sidan

anföras, att ehuru exportmöjligheterna ej vore tillräckligt påtagliga för att

locka en enskild industri till upptagande på egen risk av flygmotortillverkning,

det dock vore möjligt, att det stöd vid starten, som en enskild industri

skulle få genom statsbeställningar, kunde medföra utvecklandet av egna

motortyper och export av sådana. Förutom den ekonomiska betydelse,

detta skulle hava för landet, skulle den därigenom ökade omfattningen av

flygmotortillverkningen vara av värde ur krigsberedskapssynpunkt.

Genom tillverkningens förläggande till en enskild industri, som redan ägde

tillräckligt utrymme för den nya tillverkningen och vars föregående tillverkning

vore av besläktad natur, kunde flygmotortillverkningen beräknas komma

något tidigare i gång, än om först en verkstad skulle byggas.

För den händelse statlig tillverkning av statsmakterna beslötes, ansåge

flygstyrelsen verkstaden böra förläggas till Malmen, där såväl byggnads- som

tillverkningskostnader bleve billigast.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24(1.

Vilketdera av de båda alternativen för tillverkning, som än kom me

att väljas, måste de med tillverkningens upptagande förenade engångskostnaderna

eller kapitalbehovet täckas genom extra anslag, då flygvapnets ordinarie

materielanslag icke lämnade tillgång härför. På grund av den oberäknelighet

beträffande leveranstid, som väl kunde förutses komma att känneteckna

den nya tillverkningen i början, skulle det ävenledes komma att stöta

på stora vanskligheter att finansiera verkstadens första tillverkning med det

ordinarie materielanslaget, vilket måste tagas i anspråk för omedelbart föreliggande

behov. För att överhuvudtaget få motortillverkningen i gång ävensom

med hänsyn till krigsberedskapen syntes därför även ett extra anslag

för tillverkning av en första serie motorer vara oundgängligen erforderligt.

För motortillverkningens upptagande och uppläggande av en första serie

motorer erfordrades:

Vid enskild Vid statlig

tillverkning tillverkning

kronor kronor

Grundavgift för licens.

Uppsättningskostnader

Lån (räntefritt) .............

Tillverkningskostnad och royalty för

serie motorer ......................................

................. 227,500: — 227,500: —

................ —1,100,000: —

................ 600,000: — —: —

en första

................ 982,000: — 742,000: -

Summa kronor 1,809,500: — 2,069,500: —

Då flygstyrelsen icke ansåge sig kunna förorda ettdera av de båda tillverkningsalternativen,

beräknade flygstyrelsen medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål till det högsta av de båda förestående summorna eller i

runt tal 2,100,000 kronor.

Flygstyrelsen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av engångskostnader för igångsättande av inhemsk flygmotortillverkning

samt för tillverkning av en första serie flygmotorer för

budgetåret 1928 — 1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,100,000

kronor.

I häröver den 24 oktober 1927 avgivet yttrande har statskontoret anfört

följande.

Såväl frågan, om inhemsk flygmotortillverkning överhuvudtaget borde anordnas,

som ock spörsmålet, om i så fall tillverkningen borde bedrivas direkt

av staten eller av enskilt industriellt företag med statsunderstöd, undandroge

sig givetvis statskontorets bedömande. Jämväl beträffande de under olika

förutsättningar framlagda ekonomiska beräkningarna vore statskontoret, då

desamma hänförde sig till rent tekniska förhållanden, icke i tillfälle att

yttra sig.

Statskontoret hade sålunda funnit den förevarande framställningen icke

föranleda något uttalande från ämbetsverkets sida annat än i avseende å den

i kostnadsberäkningen vid enskild tillverkning upptagna posten å 600,000

kronor, räntefritt lån för bestridande av uppsättningskostnaden. Detta belopp

borde givetvis icke, såsom flygstyrelsen föreslagit, ingå i det till engångskostnader

erforderliga extra anslaget under fjärde huvudtiteln, utan

borde anvisas såsom låneunderstöd under utgifter för kapitalökning. Berörda

extra anslag kunde alltså minskas med motsvarande belopp. Emellertid

ville statskontoret framhålla, att, då detta låneunderstöd enligt sakens

natur borde utgå av tillfälliga lånemedel — att härför anlita andra statsinkomster

borde med hänsyn till ändamålet icke ifrågakomma — lämpligheten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

ur budgetmässig synpunkt av att göra lånet räntefritt kunde anses tvivelaktig.

Visserligen hade det förekommit, att rån tefria lån anvisats att utgå

av lånemedel, men i dessa fall hade det dock, såsom vid de år 1921 beviljade

understöden till Svenska röda korset och till allmänna barnhuset eller

det år 1923 åt Växjö domkyrka anvisade lånet, varit fråga om ändamål av

helt annan art än det nu förevarande, rent affärsmässiga företaget. Statskontoret

ansåge sig därför böra ifrågasätta, om icke ränta å lånet borde

fordras och den förmån, som man velat genom räntefriheten bereda tillverkaren,

i stället kunde tillgodokomma honom genom en lämplig förhöjning

av försäljningspriset per motor.

För lånet torde böra — oavsett vad det angående tillverkningen upprättade

kontraktet kunde komma att innehålla härom — avlämnas särskild

skuldförbindelse och ställas säkerhet, som endera av Kungl. Maj:t bestämdes

eller kunde av flygstyrelsen godkännas. Nämnda styrelse syntes även böra

handhava förvaltningen, bokföringen och redovisningen av lånet.

Ingenjör svetenskapsakademien, som anmodats yttra sig i ämnet, har —

sedan ärendet varit föremål för behandling inom akademiens flygtekniska

kommitté och därinom närmast av kommitténs motorberedning —- i utlåtande

den 10 december 1927 anfört i huvudsak följande.

Akademien ville kraftigt understryka de synpunkter i ämnet, som från

riksdagens sida kommit till uttryck. Utöver vad som anförts i den i frågan

väckta motionen ville akademien för sin del framhålla följande ytterligare

omständigheter, som i detta sammanhang torde böra beaktas.

Föreliggande utredningar angående kostnaderna för en inhemsk tillverkning

visade, att det pris, som måste åsättas en inom landet tillverkad flygmotor,

icke behövde överskrida det, som för närvarande erlades vid köp av

samma motor från utlandet. Det måste därför innebära en given nationalekonomisk

vinst att förlägga tillverkningen inom landets gränser. Ur allmän

industriell och teknisk synpunkt vore det otvivelaktigt i hög grad önskvärt,

att den svenska industrien bereddes tillfälle till insatser på det ifrågavarande

motortekniska området, vilket med största sannolikhet komme att bliva av

än större framtida betydenhet. Genom upptagande inom landet av en flygmotortillverkning

erhölles efter hand en fackkunnig arbetarstam och en väl

kvalificerad ingenjörspersonal, vars tillvaro utgjorde ett betydande mobiliseringsvärde.

Den intima kontakt med modern flygmotorteknik, som särskilt

ingenjörspersonalen vid en inhemsk motortillverkning skulle erhålla, kunde

komma att utöva ett gagneligt och fruktbärande inflytande på närliggande

tekniska områden.

Därest en inhemsk flygmotortillverkning komme till stånd, till en början

baserad på utländsk motortyp, borde man enligt akademiens mening kunna

hysa berättigade förhoppningar om att en svensk motorteknik så småningom

skulle utvecklas efter egna och mera självständiga linjer. Förutsättningen

härför vore emellertid, att ifrågavarande tillverkning redan från begynnelsen

bleve rätt organiserad och lagd i rätta händer. Med hänsyn härtill hade

frågan, huruvida tillverkningen skulle bedrivas genom statens egen försorg

eller överlåtas åt det enskilda företagarintresset, för ingenjörsvetenskapsakademien

framstått såsom ett spörsmål av allra största betydelse.

Genom den verkställda utredningen hade akademien icke för sin del

kunnat övertygas om fördelen utav att bedriva den avsedda motortillverkningen

genom statens egen försorg. Tvärtom talade enligt akademiens mening

flera viktiga skäl för att det privata företagarintresset här finge träda

in, ehuru med statens stöd och medverkan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 24t>.

Till en början vore akademien av ilen bestämda uppfattningen, att till

verkningskostnaderna icke bleve lägre vid statlig drift än vid privat sådan.

Motorberedningen inom akademiens flygtekniska kommitté liade verkställt

en granskning av flygstyrelsens kalkyler över kostnaderna för en statlig

motortillverkning. Enligt motorberedningens kalkyler borde tillveikningskostnaden

per motor ökas med ett icke oväsentligt belopp. Nödvändigheten

av att räkna med vissa kostnader för under tillverkningen förekommande

kassationer gjorde sig, enligt vad erfarenheten givit vid handen, gällande

även vid en mångårigt inarbetad och långt standardiserad maskintillverkning.

Så mycket större anledning förefunnes att taga nödig hänsyn till en rätt

betydande sådan kostnad i detta sammanhang, särskilt med hänsyn till de

stora fordringar, som måste uppställas pa tillverkningens kvalitet.

Om tillverkningen förlädes till lämplig civil industri, förefunnes enligt

akademiens mening väsentligt större expansionsmöjligheter än vid stadlig

tillverkning. Då produktionen vid mobilisering givetvis borde kunna flerdubblas,

måste denna omständighet tillmätas särskilt stor betydelse. Att

en större civil verkstad jämförelsevis lätt kunde anpassa sig efter detta viktiga

krav, låge i öppen dag. Däremot skulle säkerligen avsevärda svårigheter

uppstå, om det skulle gälla att fylla samma fordringar med en speciell

statlig verkstad. Utbildningen av personal, flygare och mekaniker, med hansyn

till motorernas skötsel och vård vore givetvis en viktig angelägenhet.

Emellertid borde omsorgen härom icke inkräkta på den löpande tillverkningen.

Den kännedom, som denna personal behövde inhämta rörande tillverkningen

och motorernas reparation och underhåll, kunde utan olägenhet meddelas

även vid en privat verkstad genom anordnande av härför lämpade

kurser.

De jämförelsevis snäva gränser för bestämmanderätten, som alltid uppdrogs

för ledningen vid en statlig tillverkning, syntes akademien vidare

vara olämpliga och hindrande, särskilt vid en flygmotortillverkning, dar den

omedelbara initiativförmågan och handlingsfriheten under eget ansvar måste

tillmätas avgörande betydelse för företagets framgång.

Av skilda anledningar syntes det vara av betydelse, att den inhemska

motorfabrikationen snarast möjligt efter träffat licensavtal kunde bliva leveransdugli".

Dels kunde nämligen de av flygstyrelsen disponibla uppsättmngsanslagen

därigenom i större utsträckning komma den inhemska tillverkningen

till godo dels vore det även av betydelse med hänsyn till den jämförelsevis

snabba utvecklingen på området. För att från begynnelsen uppbygga eu

statlig tillverkning av den utomordentligt höga standard, varom här vore

fråga, krävdes emellertid otvivelaktigt en relativt lång tid. Genom att anlita

lämplig civilindustri kunde tillverkningen däremot fortare komma i gång och

på kortare tid bliva leveransduglig. _

Ingenjörsvetenskapsakademien ansåge sig även bora frampalia, att vederbörlig

hansyn borde tagas till civilflygningens utveckling. Aven om de för

ö"onblicket förefintliga utsikterna för avsättning på civil marknad icke kunde

sägas vara särdeles stora, måste man dock beakta den snabba utvecklingen

på området. Då den ifrågavarande motorfabrikationen borde planeras på

jämförelsevis lång sikt, finge civilflygningens motorbehov därför icke helt

förbises. De allmänna affärsmöjligheterna på den civila och militära marknaden

såväl inom som utom landet kunde dessutom vid civil motorfabrikation

bättre utnyttjas än vid statlig produktion.

Mot tillverkningen vid civil verkstad talade det forhållandet, att densamma

i viss mån koinme att innebära ett monopol. Genom ett lämpligt

avtal torde emellertid riskerna härav i väsentlig grad kunna elimineras. Det

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

förslag, akademien bär nedan framlade, syntes akademien ägnat att förebygga

nu berörda olägenheter.

Igenjörsvetenskapsakademien, som icke heller i övrigt kunnat finna några

bärkraftiga motiv förebragta till förman för en statlig tillverkning, finge därför

för sin del avstyrka en sadan form för den planerade tillverkningen.

Det borde ifrågasättas, huruvida det ur industriell synpunkt skulle anses

vara tillrådligt att, såsom flygstyrelsen föreslagit, förlägga en statlig motortilheikmng

till Malmen. Detta gällde särskilt med hänsyn till möjligheterna

att tillgodose kravet på hastig expansion och utökning av arbetarstammen.

Enligt akademiens mening borde frågan om förläggningsort för en statlig

motortillverkning, om en sådan befunnes böra komma till stånd, i varje fall

bliva föremål för ytterligare allsidig utredning.

.De* ^ntes akademien önskvärt, att frågan om lämplig motortyp upptoges

till förnyad prövning ur tillverkningssynpunkt vid tidpunkten för tillverkningens

igångsättande.

i-ii1!1™ akademien sålunda vore av den uppfattningen, att den ifrågavarande

tillverkningen borde förläggas till enskild verkstad, ansåge akademien dock,

att staten borde förskaffa sig ett väsentligt inflytande över tillverkningen i

fråga. Med hänsyn till att staten under avsevärd tid framåt bleve den liuvudsakliga,

om ej enda, avnämaren och i ändamål att i viss mån eliminera den

olägenhet, som kunde vara förbunden med en monopoliserad tillverkning,

salunda lämpligt, att staten ägde de för fabrikationen särskilt avsedda

modellerna, giggar, fixturer och dylikt ävensom erforderliga provningsanordningar.

Härigenom kunde staten själv bestämma denna utrustnings

omfattning, så att densamma anpassades för eu hastig utökning av tillverkningen.

Den nämnda utrustningen ställdes till vederbörande verkstads förfogande

utan ersättning under villkor, att verkstaden alltid hölle den i fullgott

skick. Staten erhölle härigenom möjlighet att utan större svårighet

föiflytta fabiikationen till annan verkstad, om så skulle visa sig erforderligt.

Staten borde dessutom förvärva och själv innehava respektive licensrätti°''- lieter. °

Akademien hade ovan givit uttryck för den uppfattningen, att det vore

av vikt, icke blott att den ifrågavarande motortillverkningen bleve väl tillgodosedd

genom att förläggas till ett för uppgiften särskilt lämpat enskilt

industriföretag, utan även att en mera självständig insats på området skulle

kunna påräknas. En synnerligen viktig och nödvändig förutsättning för att

detta betydelsefulla mål skulle kunna uppnås vore givetvis ett omsorgsfullt

val av verkstad med särskild hänsyn tagen till densammas tekniska resurser

och lämjilighet för föreliggande uppgift. Prisfrågan borde således icke skänkas

avgörande betydelse.

Överenskommelsen med den verkstad, som utsåges för tillverkningen, borde

enligt akademiens mening lämpligen erhålla karaktären av ett fabrikationsavtal,

genom vilket staten tillförsäkrades vederbörlig kontroll i såväl tekniskt

som ekonomiskt hänseende. Eabrikationsavtalets prisberäkningsnormer borde

vara genomförda på sådant sätt, att man med ledning därav kunde fastställa

priser för reservdelar, förändringar etc. Akademien kunde i övrigt icke närmare

ingå på denna fråga, men ansåge, att detta fabrikationsavtal och det

förhållandet, att staten vore ägare till den viktigaste utrustningen för fabrikationen,

kunde utgöra fullt betryggande garantier, för att den monopoliserade

ställning, tillverkaren intoge, icke utnyttjades på ett för staten oförmånligt

sätt.

Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrkte iugenjörsvetenskapsakademien

alltså, att åtgärder frijn statens sida vidtoges för åstadkommande

av en inhemsk flygmotortillverkning på sätt akademien ovan föreslagit.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ls proposition nr 246.

Till de av flygstyrelsen beräknade engångskostnaderna enligt alternativet

enskild tillverkning bär ingen jörsvetenskapsakademien ansett böra läggas ett

belopp av tillhopa 490,000 kronor för anskaffning av provrumsanläggning,

modeller, giggar och dylikt, ävensom för omkostnader för tillverkningens

upptagande, kassationer m. m. A andra sidan har det såsom lån avsedda

beloppet 000,000 kronor i den av akademien uppgjorda kostnadsberäkningen

nedsatts till 350,000 kronor med hänsyn därtill, att förenämnda provrumsanläggning,

modeller, giggar in. in. enligt akademiens förslag skulle anskaffas

och ägas av staten.

Över föreliggande förslag rörande inhemsk flygmotortillverkning har yttrande

den 23 mars 1928 avgivits av särskilt tillkallade sakkunniga (ledamoten

av riksdagens första kammare, generalkrigskommissarien J. L. Widell, överingenjören

E. A. Forsberg samt ledamoten av riksdagens andra kammare,

redaktören A. A. Törnkvist), vilka i ämnet anfört, bland annat, följande.

De sakkunniga hade verkställt en granskning av såväl flygstyrelsens kostnadsberäkningar

för statlig flygmotortillverkning som ock av det beräknade

medelsbehovet vid enskild sådan tillverkning ävensom av från enskilda industriella

företag senare infordrade, preliminära anbud. Yad beträffade flygstyrelsens

kostnadsberäkningar för en ifrågasatt statlig tillverkning, ansåge

de sakkunniga dessa böra undergå viss förhöjning, och den av flygstyrelsen

angivna kostnaden för statlig motortillverkning under det första året, 2,069,500

kronor, syntes på grund därav böra upptagas till 2,088,500 kronor. Vidare

hade måhända kostnaderna för inköp av arbetsmaskiner samt förvaltnings-,

amorterings- och underhållskostnader blivit för lågt upptagna.

De sakkunniga hade emellertid funnit, att kostnaderna såväl för statlig

som för enskild motortillverkning icke läte sig beräknas med sådan noggrannhet,

att ett bestämt företräde för närvarande kunde ur kostnadssynpunkt

givas ettdera alternativet. Fastmer ville de sakkunniga framhålla, att

deras undersökning givit vid handen, att kostnaderna i båda fallen torde

ställa sig ungefär lika.

Flygstyrelsens kostnadsberäkning upjotoge de sannolika kostnaderna för

igångsättande av fabrikationen och tillverkande av en första serie flygmotorer

till 1,809,500 kronor vid enskild tillverkning och 2,069,500 kronor vid statlig

tillverkning. Enligt det föregående syntes den sistnämnda siffran rätteligen

böra upptagas till 2,088,500 kronor eller i runt tal 2,090,000 kronor.

Enligt de nu föreliggande preliminära anbuden från svenska industriföretag

torde kostnaderna för en enskild tillverkning för närvarande kunna beräknas

till 1,700,000 kronor, varav 600,000 kronor såsom lån vid driftens

igångsättande. Den enskilda driften syntes sålunda med hänsyn till kapitalbehovet

vid driftens igångsättande kunna medföra en direkt besparing av

390,000 kronor.

För den händelse att statsmakterna skulle besluta eu inhemsk flygmotortillverkning

vid enskilt industriföretag, ansåge de sakkunniga, att härför

uppstående kostnader, enligt det föregående 1,700,000 kronor, borde utgå

med 1,100,000 kronor såsom ett extra reservationsanslag under fjärde huvudtiteln,

under det att återstoden, eller 600,000 kronor, avsedda att täcka

vissa engångskostnader vid driftens igångsättande första året, och vilka begärdes

såsom statslån, lämpligen syntes böra utgå såsom anslag under utgifter

för kapitalökning.

På grund av vad ovan sagts rörande svårigheterna att noggrant beräkna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

kostnaderna i bägge fallen, ansåge de sakkunniga, att den enskilda driftens

här framträdande överlägsenhet i kostnadshänseende icke vore enbart i och

för sig avgörande. De sakkunniga hade likväl efter företagen utredning

funnit, att alternativet statskontrollerad drift vid enskilt, befintligt företag

ur statens synpunkt vore att föredraga. Beträffande skälen härför instämde

de sakkunniga i stort sett med vad ingenjörsvetenskapsakademien i sitt

yttrande anfört, men ville de för sin del därutöver anföra följande.

Ett redan befintligt industriföretag med erforderliga förutsättningar i form

av arbetsledning, verkstadspersonal, arbetsmaskiner och lokaler, häri inbegripet

jämväl arbetarbostäder m. m., kunde på kortare tid igångsätta tillverkningen,

än vad fallet bleve i alternativet statsdrift, där hela organisationen

skulle nyskapas, verkstadslokal uppföras, arbetarbostäder ordnas eller

uppföras m. m. Ur nationalekonomisk och statsfinansiell synpunkt hade

det betydelse, att tillverkningen snarast kunde igångsättas, enär eljest flygmotorer

fortfarande måste inköpas från utlandet. Med hänsyn till här berörda

förhållanden måste företrädet lämnas alternativet enskild drift. Av

nationalekonomiska skäl syntes det ändamålsenligast att utnyttja i riket redan

befintlig, industriell anläggning för här föreliggande ändamål. Större delen

av det belopp, som eljest måste avses för inköp av arbetsmaskiner m. m.,

skulle i annat fall gå till utlandet.

Härtill komme, att det för den svenska verkstadsindustrien syntes vara

av betydelse att redan nu få upptaga och göra sig förtrogen med flygmotortillverkning,

särskilt därest den avsedda tillverkningen kunde förläggas till

en sådan verkstad, som eljest skulle ställas inför utsikten att nödgas minska

sin arbetarstam.

Upptagandet av ny statlig tillverkning torde för övrigt kunna föranleda

uppkomsten av ur social synpunkt mindre önskvärda problem, såsom bostadssvåriglieter

m. m., vilka icke kunde uppstå vid den här förordade formen

av enskild tillverkning.

Ett av de starkaste skälen för val av alternativet enskild, statskontrollerad

drift ansåge de sakkunniga vara den enskilda driftens större förmåga av

expansion, under den naturliga förutsättningen, att lämpligt företag valdes.

Expansion eller förmåga av driftsutvidgning vore nödvändig, bland annat

med anledning av två nedan berörda skäl.

Det kunde till att börja med förutses, att luftfarten i allmänhet och särskilt

den civila luftfarten i Sverige kunde komma att utvecklas. En svensk

flygmotorindustri borde då i en framtid kunna tillgodose förutom flygvapnets

jämväl den civila luftfartens motorbehov.

Därjämte måste en svensk flygmotortillverkning kunna tillgodose det

avsevärt ökade behov av flygmotorer, som kunde komma att uppstå vid

krigsfara, vid mobilisering och imder ett eventuellt krig.

På grund av vad ovan anförts, föresloge de sakkunniga, att proposition

måtte föreläggas riksdagen därom, att för igångsättande av en inhemsk,

statskontrollerad flygmotortillverkning och tillverkning av en första serie

flygmotorer måtte anvisas dels under fjärde huvudtiteln ett extra reservationsanslag

av 1,100,000 kronor, dels ock under utgifter för kapitalökning

ett anslag av 600,000 kronor avsett såsom låneunderstöd åt lämpligt svenskt,

enskilt industriföretag vid driftens igångsättande.

Slutligen hava fullmäktige i riJcsgäldskontoret den 29 mars 1928 yttrat sig

i ärendet samt därvid anfört följande.

I likhet med statskontoret ansåge sig fullmäktige böra inskränka sitt uttalande

till frågan om anvisande av låneunderstöd av statsmedel åt lämpligt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

svenskt enskilt industriföretag för bestridande av vissa engångskostnader för

anordnande av flygmotortillverkning inom landet.

Fullmäktige liade ej något att erinra mot, att ifrågasatt belopp anvisades

såsom låneunderstöd under utgifter för kapitalökning; och delade fullmäktige

statskontorets mening, att ränta borde erläggas å lånet. Räntefoten

borde ej bestämmas under 5 procent. Amorteringen av lånet kunde givetvis

ej taga sin början förrän i samband med motorleveranserna.

Såsom statskontoret uttalat, borde särskild skuldförbindelse å lånet avlämnas

och därför ställas säkerhet, som av Kungl. Maj:t bestämdes. Från

fullmäktiges sida vore ej något att erinra mot, att förvaltningen, bokföringen

och redovisningen av lånet, såsom statskontoret ifrågasatt, handhades av

flygstyrelsen.

Enligt den plan för flygvapnets uppsättning, som framlades för 1925 års

riksdag, skulle, såsom redan inledningsvis omnämnts, under femårsperioden

v7 1926—3% 1931 för bestridande av engångskostnader för anskaffning avflygmateriel

m. m. utgå en summa av 9,000,000 kronor. Härav hava för budgetåren

1926—1927 och 1927—1928 anvisats respektive 1,800,000 kronor och

2,000,000 kronor eller således tillhopa 3,800,000 kronor.

Flygstyrelsen har i sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1927

angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1928—1929 på anförda

skäl hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till bestridande

av bär ifrågavarande engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m.

för nämnda budgetår anvisa ett extra reservationsanslag av 3,675,000 kronor.

Yidare har flygstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 februari 1928

gjort framställning om anvisande av medel för anskaffning av stabiliseringsanordningar

för flygplan samt i sådant hänseende anfört följande.

En stor del av de allvarliga flyghaverier, som medförde totalförlust av materielen,

och av flygolyckor med dödlig utgång berodde enligt statistik därpå, att

flygplanet i närheten av marken lidit sådan fartförlust, att det blivit ostyrbart.

Ett ostyrbart flygplan kantrade i regel, och om detta inträffade i markens

närhet, medhunnes icke de successiva manövrer från förarens sida, som återförde

flygplanet i styrbart tillstånd, förrän flygplanet träffade marken och

spolierades. Orsaken till dylika olyckor rubricerades som felmanöver. Erfarenheten

i alla länder visade emellertid, att dylika felmanövrer, som medförde

för stor fartförlust, i viss utsträckning syntes vara oundvikliga, och

att det även hände, att de skickligaste flygare ibland utförde sådana. I

vissa situationer, som krävde eu ögonblicklig handling, kunde utförandet av

en dylik, för stor fartförlust förorsakande manöver ligga så nära till hands,

att den — ehuru ej den riktigaste manövern —- knappast kunde betecknas

som felmanöver. Hit hörde t. ex. de fall, då motorstopp inträffade strax

efter starten och terrängen framför vore olämplig för en nödlandning. Om

föraren i ett dylikt fall valde att göra en sväng för att åter uppnå startfältet,

vore risken för alltför stor fartförlust i svängen mycket stor. Ett flertal

flygolyckor såväl i utlandet som i Sverige hade inträffat under dylika omständigheter.

Ett annat fall, då farlig fartförlust lätt inträffade, vore vid nödlandningar,

om ett i sista ögonblicket upptäckt hinder tvingade föraren att rycka upp

flygplanet för att höja detsamma över hindret.

Övriga

engångskostnader

för anskaffning

av flygmateriel

in. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr 246.

Av de tre flygolyckor med dödlig utgång, som inträffat i Sverige under

senaste övningsår, kade två berott på för stor fartförlust hos flygplanet, i

ena fallet vid stigningen omedelbart efter starten och i andra fallet under en

sväng på låg höjd. Flera av de under året inträffade totalhaverierna hade

likaledes, liksom även många tidigare inträffade sådana, förorsakats av fartförlust.

Ett medel, som gjorde flygplanet styrbart även vid mycket låg fart och

sålunda minskade eller eliminerade de med fartförlust på låg höjd förenade

riskerna, måste därför betecknas såsom synnerligen av behovet påkallat.

Även om man bortsåge från värdet av inbesparade människoliv, vilka icke

kunde taxeras i penningar, borde kostnaden för ett dylikt medel, om det

procentuellt sett icke alltför mycket ökade flygplanpriset, vara väl motiverad

genom de inbesparingar det kunde medföra å haverikontot.

Ett dylikt medel, uppfunnet av den engelske flygplankonstruktören Handley

Page, hade under flera år varit föremål för utexperimentering i England.

Genom eu under senaste tiden införd förbättring hade Handley Page’s

anordning gjorts automatisk, så att den av sig själv trädde i funktion, så

snart farten nedginge under ett visst värde. Anordningen hade den verkan,

att flygplanet även vid de låga hastigheter, då detsamma eljest skulle

kantra och gå i spin, fortfarande vore styrbart och av föraren kunde hållas

på rätt köl.

Uppfinningen bestode av en å översidan av vingens framkant anbragt

ledskena, vilken normalt låge pressad mot vingen men vid låg fart automatiskt

parallellförflyttades, så att en springa uppstode mellan vingen och

ledskenan. Uppfinningens engelska benämning vore »The automatic slot»

eller »autoslot», ordagrant översatt »den automatiska springan», vilken svenska

benämning knappast vore användbar, varför uppfinningen i det följande benämndes

»the autoslot .

Ifrågavarande uppfinning hade under senaste tiden prövats vid flygvapnet

å ett flygplan och hade därvid visat sig motsvara alla förväntningar.

Den hade även i sitt hemland och annorstädes varit föremål för omfattande

prov, vilka resulterat i att hittills engelska, amerikanska och japanska

flygvapnen bestämt sig för att införa uppfinningen å sina flygplan.

Vid den nyligen av ingenjörsvetenskapsakademien avhållna flygkonferensen

hade Mr Handley Page hållit ett föredrag om sin uppfinning, och flygstyrelsen

hade begagnat tillfället att i samband med detta Mr Handley

Page’s besök med honom förhandla om villkoren för användandet av hans

patent å flygvapnets flygplan.

Såsom av en skrivelsen bifogad avskrift av Mr Handley Page s anbud

framginge, erbjödes svenska staten licens å tillverkning av hans uppfinning

för alla svenska flygplan enligt följande tre alternativa villkor:

a) En engångsavgift av £ 25,000.

b) Eu engångsavgift av £ 5,000 och fyra ytterligare årliga inbetalningar

av £ 5,500.

c) En engångsavgift av £ 5,000 och därpå en royaltv per flygplan, utrustat

med uppfinningen, belöpande sig till 5 ?6 av värdet av flygplanet,

exclusive motor och instrument samt militär utrustning. Den sistnämnda

inskränkningen vid värdeberäkningen framginge icke av det skriftliga anbudet,

men hade av Mr Handley Page muntligen bekräftats inför flygstyrelsen.

Inbetalningen av royalty skulle i alternativ c) endast fortsätta, tills sammanlagt

£ 25,000 inbetalts i form av royalty, varefter användningen av

patentet finge ske utan avgift.

I betraktande av att förlusten vid ett haveri vore beroende av flygplanets

värde, syntes det principiellt vara riktigt att värdesätta ett medel, som hade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 24(1.

till uppgift att eliminera viss haveriorsak, i proportion till materielens värde,

även om själva tillverkningskostnaden icke stode i en direkt proportion till

flygplanets värde.

Av de tre betalningsalternativ, som angivits av konstruktören, syntes

alternativ c) vara det för staten lämpligaste.

Med hänsyn till vad ovan framhållits beträffande betydelsen av »the autoslot»,

och med hänsyn till att åtgärder för att i möjligaste mån minska omfattningen

av haverier och olycksfall utan uppskov borde vidtagas, hölle

flygstyrelsen före, att en överenskommelse ofördröjligen borde träffas med

Mr Handley Page beträffande användandet av »the autoslot».

Alldenstund ifrågavarande behov icke vid beräknandet av för flygvapnet

erforderliga materielanslag kunnat förutses, kunde medel därför icke avses,

såframt icke extra anslag härför av riksdagen beviljades. I den mån uppfinningen

hunnit anbringas å nu befintlig och under anskaffning varande

flygmateriel, funnes emellertid utsikter, att behovet av anslag för underhåll

och ersättning för havererade flygplan för framtiden kunde komma att nedgå,

så att kostnaden för framtida anskaffning av »autoslots kunde bestridas

inom ramen av de därigenom uppkomna besparingarna.

Med hänvisning till i särskild skrivelse gjord utredning över nu erforderliga

medel för förseende av befintlig och under anskaffning varande flygmateriel

med »the autoslot» hemställde flygstyrelsen sålunda, att Kungl.

Maj:t måtte för anskaffning av stabiliseringsanordningar för flygplan (»the

autoslot») hos riksdagen göra framställning om anvisande av ett extra reservationsanslag

av 383,700 kronor att utgå under budgetåret 1928—1929.

Ur försvarsberedskapssynpunkt är det av stor vikt, att åtgärder med det

snaraste vidtagas för igångsättande av flygmotortillverkning inom landet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har flygstyrelsen avgivit

alternativa förslag rörande ordnandet av en dylik tillverkning vid enskilt

industriföretag och vid en för ändamålet uppförd staten tillhörig verkstad.

Efter övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter har jag i

likhet med såväl ingenjörsvetenskapsakademien som de i ärendet tillkallade

sakkunniga funnit mig böra förorda det förstnämnda alternativet.

Elygstvrelsens förslag beträffande alternativet enskild tillverkning innebär,

att staten skulle förvärva tillverkningsrätten med avseende å flygmotorer av

eu för våra förhållanden lämpad typ, samt att med ett svenskt industriföretag,

som ägde speciella förutsättningar för ifrågavarande fabrikation,

skulle träffas avtal om en årlig tillverkning för statens räkning av visst

antal motorer under en tid av tio år. Till företaget i fråga skulle för bestridande

av de utav tillverkningens igångsättande föranledda kostnaderna

utlämnas ett statslån å 600,000 kronor, avsett att amorteras under loppet

av tio år med visst belopp per levererad motor. Vidare skulle medel nu

anvisas för gäldande av, förutom grundavgiften för licens å tillverkningen,

royalty och inköpspris för en första serie motorer. De med den fortsatta

anskaffningen av motorer förenade kostnaderna avses att utgå av flvgvapnets

ordinarie materielanslag.

Ingenjörsvetenskapsakademien har föreslagit, att medel därjämte måtte

anvisas till inköp för statens räkning av modeller, giggar, provrumsanlägg
-

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

ning m. m., och skulle under sådan förutsättning lånesumman kunna begränsas

till lägre belopp än det av flygstyrelsen angivna.

För att kunna öva erforderligt inflytande över tillverkningen bör staten

själv förvärva och inneliava licensrättigheten. Däremot anser jag det icke

vara ur synpunkten av tillverkningens kontrollerande nödvändigt, att, såsom

av ingenjörsvetenskapsakademien ifrågasatts, staten är ägare till de för fabrikationen

behövliga modeller, giggar m. m.

Vad angår det enligt flygstyrelsens förslag såsom lån till vederbörande

industriföretag avsedda beloppet, 600,000 kronor, synes detsamma böra i

riksstaten för nästkommande budgetår upptagas bland utgifter för kapitalökning

under titeln »Låneunderstöd», att utgå av tillfälliga lånemedel. A lånet

synes böra erläggas fem procent ränta, vilken liksom avbetalningarna å lånesumman

torde böra täckas genom avdrag å det kontrakterade priset för de

levererade motorerna. Mot ränte- och kapitalinbetalningarna svarande belopp

böra sedermera av flygstyrelsen successive inlevereras till riksgäldskontoret.

För lånet bör avlämnas särskild skuldförbindelse och ställas säkerhet,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Kostnaderna för gäldandet av grundavgiften för tillverkningslicensen ävensom

för en första serie motorer torde böra bestridas av anslag under fjärde

huvudtiteln. Enligt de sakkunnigas med ledning av nyligen infordrade preliminära

anbud verkställda beräkningar, mot vilka jag icke funnit anledning

till någon erinran, skulle här ifrågavarande utgifter belöpa sig till sammanlagt

i runt tal 1,100,000 kronor.

Förutsättningen för den sålunda förordade anordningens genomförande

bör självfallet vara, att i avtalet, som ju för en lång tid framåt skulle binda

staten vid mottagande av leveranser, inrymmas bestämmelser, vilka trygga

staten mot oskäligt höga merkostnader, för den händelse framdeles på grund

av teknikens framsteg eller dylikt ändringar i avseende å motortypen befinnas

påkallade.

I den plan rörande flygvapnets uppsättning, som framlades för 1925 års

riksdag, upptogs, såsom förut nämnts, för bestridande av engångskostnader

för anskaffning av flygmateriel m. m. en summa av 9,000,000 kronor, att

utgå under den femårsperiod, varunder flygvapnet avsetts att utbyggas till

fullt genomförd organisation. Av denna summa beräknades komma att anvisas

:

för budgetåret 1926—1927

» » 1927—1928

» » 1928—1929

» » 1929-1930

» » 1930—1931

kronor 2,600,000: —

» 2,400,000: —

» 1,800,000: —

» 1,200,000: —

» 1,000,000: —

Med hänsyn till angelägenheten av att, utan något mera betydande överskridande

av den beräknade totalsumman av utgifterna för flygvapnet, tillgodose

vissa extra medelsbehov, vilka icke beaktats vid uppgörandet av de

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

för 1925 års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna, har medelsanvisningen

för bestridande av nyssberörda engångskostnader för budgetåren

1926—1927 och 1927—1928 begränsats till respektive 1,800,000 och 2,000,000

kronor eller till sammanlagt 3,800,000 kronor. Av den ursprungligen beräknade

summan, 9,000,000 kronor, återstår således att anvisa ett belopp

av 5,200,000 kronor. Härtill skulle nu komma ovannämnda belopp av

1,100,000 kronor för gäldande av kostnader för den inhemska flygmotortillverkningens

igångsättande — vilka utgifter ju även äro att betrakta såsom

engångskostnader för anskaffning av flygmateriel — vadan engångskostnaderna

för den återstående delen av uppsättningsperioden skulle utgöra sammanlagt

6,300,000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att flygstyrelsens förut omförmälda

äskande för nästa budgetår av ett engångskostnadsanslag å icke

mindre än 3,675,000 kronor, utgifterna för llygmotortillverkningens igångsättande

dock däri icke inbegripna, grundar sig på en totalkostnad för hela

uppsättningsperioden, som väsentligt överskrider ramen av 1925 års beräkningar.

Till den sålunda ifrågasatta utökningen av kostnadsramen är jag

icke beredd att taga ståndpunkt, innan ytterligare utredning i ämnet blivit

verkställd.

I årets statsverksproposition har, såsom redan inledningsvis omnämnts,

för budgetåret 1928—1929 beräknats ett belopp av 2,100,000 kronor för engångskostnader

av här ifrågavarande olika slag. Därest för flygmotortillverkningens

upptagande disponeras 1,100,000 kronor, återstår av den beräknade

summan ett belopp av 1,000,000 kronor till bestridande av övriga

hithörande engångskostnader. Då det emellertid är ovisst, huruvida motortillverkningen

kan komma i gång så tidigt, att hela det för ändamålet beräknade

anslagsbeloppet, 1,100,000 kronor, behöver tagas i anspråk härför

redan under nästkommande budgetår, synes det lämpligt, att de för olika

slag av engångskostnader avsedda medlen å riksstaten sammanföras under

ett anslag, samt att det får ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter

förslag av flygstyrelsen besluta om de närmare grunderna för dispositionen

av detta anslag. Skulle det visa sig, att något avtal med enskilt industriföretag

rörande inhemsk motortillverkning icke kan under nästa budgetår

komma till stånd på för staten godtagbara villkor, torde hela det för ändamålet

beräknade anslagsbeloppet få disponeras för anskaffning av flygmateriel

enligt den ursprungliga, för 1925 års riksdag framlagda planen.

Efter det anslagsbehovet preliminärt beräknades i statsverkspropositionen,

har, såsom av det föregående framgått, från flygstyrelsens sida framställts

förslag om anvisande av 383,700 kronor för nu befintliga och under anskaffning

varande flygplans förseende med stabiliseringsanordningar. Med hänsyn

till vad flygstyrelsen anfört rörande betydelsen av, att flygplanen utrustas

med dylika anordningar, har jag funnit mig böra i så måtto biträda ämbetsverkets

berörda framställning, att jag tillstyrker anvisande å nästa budgetårs

stat av 240,000 kronor för ändamålet i fråga. Beloppet torde böra upptagas

under anslaget till engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m.,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

vilket anslag sålunda skulle ökas till 2,340,000 kronor. Till följd därav, att

visst i årets statsverksproposition under fjärde huvudtiteln beräknat anslag

sedermera icke blivit äskat för budgetåret 1928—1929, kan här ifrågavarande

anslagsökning ske utan överskridande av den i statsverkspropositionen för

fjärde huvudtiteln angivna slutsumman.

Det synes mig icke vara lämpligt att mera ingående än nu skett till statsrådsprotokollet

redogöra för här förevarande frågor; riksdagens vederbörande

utskott torde erhålla närmare upplysningar i ämnet genom de handlingar,

som tillhandahållas utskottet.

På grund av det anförda och under framhållande av att ärendet torde

jämlikt §54 riksdagsordningen kunna utan hinder därav, att den för propositioners

avlämnande i allmänhet stadgade tiden gått till ända, föreläggas

årets riksdag, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till bestridande av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel

in. m. å riksstaten för budgetåret 1928 — 1929 under fjärde huvudtiteln anvisa

ett extra reservationsanslag å 2,340,000 kronor,

dels för understöd åt visst industriföretag vid upptagande av inhemsk

flygmotortillverkning å riksstaten för budgetåret 1928—1929 bland utgifter

för kapitalökning under titeln »Låneunderstöd» anvisa ett reservationsanslag

å 600,000 kronor att täckas av lånemedel,

dels ock, vid bifall till sistnämnda hemställan, höja den i förslaget till

riksstat för budgetåret 1928—1929 upptagna inkomsttiteln »Övriga tillfälliga

lånemedel» med 600,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-llegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

Stockholm, Ii. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag till anskaffning av flygmateriel in. in. s. 1 i texten
  2. SU 1928:154 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående anslag till anskaffning av flygmateriel in. m. s. 12 i texten