Angående upplåtelse av mark till institutet för husdjurs förädling m. m
1928-04-20 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1928:251, Angående upplåtelse av mark till institutet för husdjurs förädling m. m
Dokumentets text
K un yl. Maj: in proposition Nr 251.
1
Nr 251.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående upplåtelse av mark
till institutet för husdjurs förädling m. m.; given Stockholms
slott den 20 april 1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 20 april 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anmäler ärende angående
disposition av vissa delar av kronoegendomen 1 mantal Bergshamra nr 1,
belägen inom Solna socken i Stockholms län samt Stockholms stad; och
anför föredraganden härvid:
Ifrågavarande egendom uppdelas genom den s. k. Ålkistekanalen i två
områden, därav det södra ligger inom Stockholms stad och det norra,
utgörande egendomens huvudområde, inom nämnda socken. I norr angränsas
egendomen av Ulriksdals kungsgård och kronolägenheten Sveden.
Egendomen är för närvarande disponerad på följande sätt. Skogsmarken
är ställd under skogsstatens förvaltning. Till egendomen hörande lägenBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 216 höft. (Nr 251) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.
heterna Sofielund och Fridhem innehavas avgiftsfritt till den 11 juni 1967
av grevliga familjen Barck, och lägenheten Åminne är av egendomens förre
innehavare upplåten på arrende till den 14 mars 1953. Egendomens övriga
ägor och fiskerätten i vattnen utanför ägorna hava av domänstyrelsen genom
29 särskilda kontrakt upplåtits på arrende. Sålunda är den s. k. huvudgården,
omfattande större delen av egendomens åkerareal, jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut den 21 december 1923 utarrenderad till den 14 mars 1929 och
andra områden, däribland lägenheten Tivoli, samt fisket till den 14 mars
1931. Själva mangårdsbyggnaden å egendomen med uthus och ett markområde
däromkring av omkring 2 hektar är jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 13 juni 1924 tillsvidare upplåtet till statens centrala frökontrollanstalt.
Domänfondens årliga inkomst i arrenden från egendomen uppgår till sammanlagt
25,601 kronor, därav 2,600 kronor för huvudgården och 6,600 kronor
för lägenheten Tivoli. Taxeringsvärdet å huvudgården utgör 64,000 kronor.
I skrivelse den 19 november 1926 har domänstyrelsen hemställt, att Bergshamra
huvudgård skulle vid löpande arrendeperiods utgång den 14 mars
1929 på nytt arrende upplåtas till den 14 mars 1934. Beslut om huvudgårdens
disposition för nämnda tid har emellertid ej fattats, enär från skilda
håll framställningar gjorts om upplåtelse av områden från huvudgården och
ovannämnda intill liggande, Bergshamrakomplexet tillhörande lägenheten
Tivoli.
I sådant avseende föreligga följande framställningar, nämligen ansökning
den 9 mars 1928 från interimstyrelsen för institutet för husdjursförädling,
samma dag från styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt samt den
21 december 1926 och den 27 juni 1927 från odlingssällskapet Stockholms
omnejd.
Interimstyrelsen för institutet för husdjursförädling har i sin ansökning
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte, från den dag nuvarande arrenden för vederbörande
markområden upphörde att gälla och så länge institutets verksamhet
bestode, till institutet kostnadsfritt upplåta vissa å en ansökningen bifogad
kopia av en utav kommissionslantmätaren Konrad Jansson år 1908 upprättad
karta närmare angivna områden av den inom Solna socken belägna
delen av egendomen, vilka områden till större delen äro utarrenderade till
den 14 mars 1929 och till en mindre del till den 14 mars 1931. Å områdena
finnes en staten tillhörig uthusbyggnad innehållande ladugård, stall,
loge, magasin, lider m. m. Dessutom ligger därå en bostads- och stallbyggnad,
rörande vilken äganderätten emellertid icke synes vara fullt utredd.
Avsikten är, att institutets verksamhet skulle förläggas till ifrågavarande
plats, vilken efter ingående prövning ansetts för institutets ändamål utomordentligt
lämplig.
Beträffande ifrågavarande institut må här anmärkas följande: Sedan av
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom tillkallade sakkunniga personer
utredning verkställts av frågan om upprättande av ett svenskt forskningsinstitut
för husdjursförädling, beslöt styrelsen för nämnda stiftelse vid
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.
sammanträde den 14 oktober 1927, enär inrättandet av ett dylikt institut
syntes vara av stor ekonomisk betydelse för Sveriges husdjursskötsel och
därmed även för jordbrukets ekonomi, att för utförande av den av de sakkunniga
framlagda planen ställa till förfogande dels 514,000 kronor till
bestridande av engångskostnaderna och dels 130,000 kronor årligen under
10 år från den dag institutionen organiserats. Därvid har styrelsen tillika
uttalat, att styrelsen begränsat sitt årsbidrag till 10 år, förvissad om att,
därest ifrågavarande forskningsinstitut visade sig motsvara förväntningarna,
stiftelsens kommande styrelse skulle tillse, att institutets verksamhet kunde
fortsättas.
I anslutning härtill har bildats institutet för husdjursförädling. För
detta fungerar för närvarande en interimstyrelse, bestående av bankdirektören
K. A. Wallenberg, generaldirektören Erik Insulander, landshövdingen
Gustaf Sederholm, professorn Nils Hansson och professorn Herman NilssonEhle.
Interimstyrelsen har hos Kungl. Maj:t begärt fastställandet av stadgar
för institutet. Enligt det ingivna stadgeförslaget har institutet till ändamål
att genom vetenskapliga och praktiska forskningar söka ständigt förbättra
de inhemska husdjurens egenskaper ur ekonomisk synpunkt. Institutet
skall förvaltas och företrädas av en styrelse, som har sitt säte i Stockholm
och består av fem, för tre år utsedda ledamöter, varav Kungl. Maj:t
förordnar två, av vilka en skall vara ordförande i styrelsen, lantbruksakademien
en, centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet
styrelse en och förvaltningsutskottet för hushållningssällskapens ombud en.
Granskning av styrelsens förvaltning och institutets räkenskaper skall verkställas
av två revisorer, utsedda den ene av lantbruksakademien och den
andre av nämnda förvaltningsutskott. I händelse av anmärkning mot styrelsens
förvaltning skall lantbruksakademien äga att besluta i fråga om
ansvarsfrihet för styrelsen.
För verksamheten hava ansetts bliva behövliga dels en särskilt för ändamålet
uppförd institutsbyggnad och dels vissa byggnader (en mindre ladugård,
hönshus m. m.) för försöksdjur.
Omförmälda av statens centrala frökontrollanstalt gjorda framställning
har tillkommit efter förhandlingar med institutet för husdjursförädling, med
vilket samarbete för framtiden förutsättes. Frökontrollanstalten hemställer
om upplåtelse till anstalten av ett jordområde innehållande bland annat 7.4 2 7
hektar åker. Å området är belägen den nuvarande, staten tillhöriga arrendatorsbyggnaden
å huvudgården, av vilken byggnad anstalten för närvarande förhyr
viss del för 900 kronor för år. Såsom skäl för ansökningen åberopas, att
den av anstalten hittills disponerade arealen varit alldeles otillräcklig för
anstaltens kontrollodlingar, varjämte det vore nödvändigt, att den areal
anstalten för dylikt ändamål behövde dreves efter en lämplig växtföljd,
vilket under nuvarande förhållanden ej vore möjligt. De å det föreslagna
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.
området producerade grödorna vore avsedda att avyttras till institutet för
husdjursförädling.
Odling ssällskapet Stockholms omnejd har i sina ansökningar anhållit,
att till sällskapet måtte på arrende upplåtas vissa tilläggsområden till den
mark sällskapet för tiden intill den 14 mars 1934 arrenderar av ifrågavarande
egendom. Dessa tilläggsområden utgöras av en strandremsa vid
Brunnsviken, en väg från sällskapets mark till den s. k. Stora allén, ett
område, varå sällskapet för kolonisternas räkning uppfört ett uthus, jämte
dit ledande väg samt visst område invid den väg, som från landsvägen till
Ulriksdal leder fram till Bergshamra ladugård.
Domänstyrelsen har i ett den 28 mars 1928 avgivit utlåtande över samtliga
dessa framställningar anfört bland annat följande:
Framställningarna, sådana de numera efter förd skriftväxling blivit avfattade,
avsåge
I. Upplåtelse till statens centrala frökontrollanstalt av det å en kopia av
förutnämnda av vice kommissionslantmätaren Konrad Jansson år 1908 upprättade
karta med röd sträckning betecknade område, vilket område omfattade
av huvudgården ägofigurerna 443—447, 541—555, 604—609, 611—616
samt delar av ägofigurerna 442, 481, 540, 581 a, 581 b, 578, 603 och av
Tivoliområdet del av ägofiguren 481 med en areal av sammanlagt IO.202
hektar.
II. Upplåtelse till institutet för husdjursförädling av det å en kopia av
förenämnda karta med blått betecknade område, omfattande av huvudgården
ägofigurerna 446, 448 a, 448 b, 449, 450, 590—598, 610 samt delar av ägofigurerna
439, 448 a, 490, 586, 599, 601, 609 och av Tivoliområdet ägofigurerna
448 b, 486—489, 522—525, 526 a, 526 b, 527—534 samt delar av ägofigurerna
448 a och 490 med en areal av sammanlagt 14.18 7 hektar.
III. Upplåtelse till odlingssällskapet Stockholms omnejd av ägofigurerna
431, 432, 433 och 453 samt delar av ägofigurerna 554, 585 och 591 å förenämnda
karta med en areal av sammanlagt 1.815 hektar, allt av huvudgårdens
mark.
De olika ansökningarna avsåge all huvudgårdens mark och en del av
lägenheten Tivolis. I gällande arrendekontrakt beträffande dessa två arrendelotter
vore ej meddelad någon bestämmelse om optionsrätt till nytt arrende
för vederbörande arrendatorer. Sökandena konkurrerade ej med varandra i
annan mån än att frökontrollanstalten begärt få övertaga hela ägofiguren
554 och institutet för husdjursförädling hela ägofigurerna 585 och 591, medan
odlingssällskapet anhållit att få arrendera vissa delar av dessa ägofigurer
för vägar och för utnyttjande av ett utav sällskapet utan domänstyrelsens
tillstånd å huvudgården uppfört mindre uthus m. m.
Odlingssällskapets framställning i dess nu sist berörda del ansåge domänstyrelsen
ej böra vinna bifall. Mot bifall till sällskapets framställning beträffande
ägofigurerna 431, 432, 433 och 453 med en areal av sammanlagt
0.409 hektar hade styrelsen däremot ej något att erinra.
Vad anginge framställningarna om markupplåtelser till frökontrollanstalten
och institutet för husdjursförädling hade styrelsen för sin del ej något att
erinra mot bifall till dessa framställningar, därest ur andra synpunkter
kunde anses lämpligt, att ifrågavarande områden disponerades på angivet sätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ls proposition Nr 251.
Vid domänstyrelsens ifrågavarande utlåtande linnas fogade yttranden av
domänintendenten i länet och länsstyrelsen. Vad angår institutets för husdjursförädling
och frökontrollanstaltens ansökningar har domänintendenten
tillstyrkt desamma, medan länsstyrelsen — på angivna skäl — inskränkt
sig till att anföra, att länsstyrelsen för sin del, därest de begärda upplåtelserna
icke för framtiden komme att förhindra kronan att eventuellt disponera
områdena för angelägnare intressen, icke ansåge sig böra framställa
någon erinran emot markupplåtelserna med den begränsning, som kunde
påkallas vid bifall till ifrågavarande framställningar om upplåtelse av viss
mark åt odlingssällskapet Stockholms omnejd. Sistnämnda framställningar
hava tillstyrkts såväl av domänintendenten som länsstyrelsen, därvid för
upplåtelsen föreslagits en årlig arrendeavgäld av 100 kronor.
Så vitt ärendet angår institutets och frökontrollanstaltens framställningar
hava vidare infordrade utlåtanden avgivits den 12 mars 1928 av lantbruksstyrelsen
och den 22 i samma månad av byggnadsstyrelsen.
Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt nyssnämnda båda framställningar.
Byggnadsstyrelsen har beträffande dem anfört följande:
Styrelsen ansåge sig till en början böra erinra, att riksdagens revisorer
i sin den 30 november 1909 avgivna berättelse beträffande kronoegendomen
Bergshamra anfört, bland annat, att, då det arrende statsverket åtnjöte från
den synnerligen välbelägna egendomen ej stode i rimligt förhållande till
egendomens värde och då arrendets tillvaro syntes utgöra hinder för ett
fördelaktigt utnyttjande av fastigheten, revisorerna ville ifrågasätta, huruvida
ej skäl förelåge att söka få till stånd en överenskommelse, varigenom
ett i ekonomiskt hänseende fördelaktigare utnyttjande av fastigheten skulle
kunna åvägabringas.
Vid den år 1917 av domänintendenten och vederbörande uppskattningsmän
gjorda värderingen hade egendomens värde uppskattats till 1,717,568
kronor 50 öre. Därvid hade framhållits, bland annat, att det i följd av
närheten till huvudstaden lätt torde kunna uppstå något allmännyttigt
ändamål, för vilket dispositionen av denna egendom skulle vara av oberäkneligt
värde och att av samma anledning det icke vore med kronans
fördel förenligt, att egendomen bundes genom arrendekontrakt för någon
längre tid.
Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 6 juni 1918 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att efter en allsidig utredning om behovet av mark å kronoegendomen
Bergshamra nr 1 för speciella statsändamål uppgöra förslag till plan
för egendomens användande för dylika ändamål ävensom för tomtupplåtelser
och liknande ändamål, hade styrelsen med skrivelse den 25 juli 1923 överlämnat
ett dylikt planförslag. Enligt detta förslag avsåges större delen av
området för bostadsbyggande och reserverades den öppna jorden för statligt
ändamål. Med förslaget till stadsplan över området hade byggnadsstyrelsen
även överlämnat en ekonomisk utredning rörande områdets avkastning, av
vilken inhämtades, att hela området, som, såsom nämnts, år 1917 värderats
till 1,717,568 kronor 50 öre och för vars nyttjanderätt staten erlagt omkring
500,000 kronor, med dåvarande arrenden inbringade 24,091 kronor, varemot
de till villaområden upplåtna delarna av området efter genomförd exploatering
beräknats giva en årlig avkastning av 71,000 kronor.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.
Å den till det av byggnadsstyrelsen överlämnade stadsplaneförslaget
hörande kartan, varav kopia funnes bifogad, vore de för statligt ändamål avsedda
områdena betecknade med XV och XXXIII och omfattade en areal
av omkring 108,000 kvadratmeter, vartill komme omkring 40,000 kvadratmeter
ängsmark, ej avsedd att bebyggas.
Enligt föreliggande framställningar begärde frökontrollanstalten ytterligare
omkring 80,000 kvadratmeter och institutet för husdjursförädling omkring
145,000 kvadratmeter. Å området torde komma att uppföras ett par
institutionsbyggnader, dock icke av mera betydande storlek, men i övrigt
torde den öppna terrängen komma att bibehållas i sitt nuvarande skick.
Med hänsyn härtill torde ur stadsplanesynpunkt intet vara att erinra mot
de nu ifrågasatta upplåtelserna.
Styrelsen ansåge sig emellertid böra påpeka, att ifrågavarande område
genom sin jämförelsevis plana terräng med sakta sluttning mot söder samt
goda grundförhållanden vore synnerligen lämplig såsom byggnadsplats för
en större statlig institution och att området också av denna anledning uppmärksammats
såsom byggnadsplats för det nya serafimerlasarettet. Statens
tillgång till mark av denna beskaffenhet i Stockholms omedelbara närhet
vore ytterst begränsad, varför man måste räkna med, att krav med all
sannolikhet skulle förr eller senare komma att uppstå på Bergshamraområdet
för någon större statsinstitutions räkning.
För det nya institutet för husdjursförädling torde i stadens närhet
kronomark finnas att tillgå, t. ex. omedelbart söder om Mörby lasarett,
där helt säkert ett lämpligt jordbruksområde skulle kunna upplåtas för den
nya institutionen.
För den händelse emellertid avgörande skäl förelåge för att institutet i
fråga förlädes å det föreslagna området å Bergsliamra, vilket byggnadsstyrelsen
icke vore i tillfälle att bedöma, ansåge sig styrelsen för sin del
icke böra motsätta sig upplåtande av mark därstädes. Det syntes dock
nödvändigt, att, såsom skett beträffande markupplåtelsen för frökontrollanstaltens
räkning, de nu avsedda upplåtelserna komme att gälla endast
tillsvidare för att därigenom möjliggöra markens användande framdeles för
annat statsändamål.
För att de nu begärda upplåtelserna, vilka avsåge mycket oregelbundna
markfigurer, icke framdeles vid genomförande av stadsplan över området
skulle föregripa en revision av gränslinjerna, torde upplåtelserna tillsvidare
endast böra omfatta ungefärlig markareal.
Slutligen ville styrelsen framhålla att, innan de ifrågasatta nybyggnaderna
uppfördes, borde undersökas, huruvida icke nu å området befintliga
byggnader lämpligen kunde, efter eventuellt erforderliga om- och tillbyggnader,
komma till användning för ändamålet. I varje fall borde byggnadsstyrelsen
bliva i tillfälle att granska blivande byggnadsförslag i syfte
att ernå ett enhetligt bebyggande av den öppna terrängen och att eventuella
nybyggnader gåves ett sådant läge, som icke framdeles försvårade ett eventuellt
uppförande därstädes av ett större byggnadskomplex.
Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
har i infordrat utlåtande den 14 mars 1928 över den av institutet för husdjursförädling
gjorda ansökningen tillstyrkt densamma, därvid framhållits,
att den för institutet föreslagna byggnadsplatsen syntes gynnsam med hänsyn
till eventuellt samarbete med centralanstaltens liusdjursavdelning.
Sedan interimstyrelsen för institutet för husdjursförädling beretts tillfälle
Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.
7
avgiva yttrande med anledning av vad sålunda i ärendet förekommit, Öar
interimstyrelsen i skrivelse den 11 april 1928 anfört i huvudsak följande:
Det område söder om Mörby lasarett, som byggnadsstyrelsen talat om,
bestode dels av cirka 9.8 hektar öppen jord, som sträckte sig väster ut från
Djursholmsvägen ned till Edsviken, och dels av en remsa om cirka 3.2
hektar öppen jord liggande söder om den förra och utefter Djursholmsvägen.
Dessa områden vore emellertid tillsammans avgjort för små för det jordbruk,
som institutet för husdjursförädling behövde bedriva. Vid jämförelsen
av storleken av Mörbyområdet med storleken av det av institutet för husdjursförädling
begärda området vid Bergshamra, bestående av cirka 13.6
hektar öppen jord, måste nämligen hänsyn tagas till att, ehuru statens centrala
frökontrollanstalt och institutet begärt skilda områden, det vore avsett,
att jordbruket skulle bedrivas som en enhet, samt att på frökontrollanstaltens
del odlade växter företrädesvis skulle användas till utfodring av djur tillhöriga
institutet. Den gemensamma odlingsbara jorden vid Bergshamra
skulle därigenom bliva cirka 23.6 hektar. Skillnaden i storlek mellan områdena
vid Mörby och Bergshamra bleve ännu mera markerad därigenom att den
nyss nämnda remsan om cirka 3.2 hektar utefter Djursholmsvägen genom
sitt utsatta läge vore så svårövervakad, att den knappast alls torde kunna
komma ifråga. Medan vidare den öppna jorden på Bergshamraområdet låge
samlad, vore motsvarande område vid Mörby sönderstyckat dels av flera skogklädda
kullar dels av inom området liggande avskilda villaområden, vilket allt
försvårade jordens skötande, särskilt med hänsyn till att institutet för husdjursförädling
i och för det ostörda utförandet av sitt vetenskapliga arbete
behövde så lättskött mark som möjligt. Jämfördes så strandområdena,
som av institutet vore tänkta att användas vid försök med ankor och gäss,
funnes vid Bergshamra Brunnsvikens rena vatten, medan vid Mörby kloakledningen
från lasarettet utmynnade på den ifrågavarande stranden. Vid en
jämförelse av lämpligheten i och för förläggning av institutet mellan områdena
vid Mörby och Bergshamra kunde sålunda ingen tvekan råda om
det senares stora företräden framför det förras. Härtill komme, att Bergshamra
syntes utgöra den naturliga fortsättningen på den s. k. vetenskapsstaden
å Norra Djurgården med ett läge möjliggörande samarbete i främsta
rummet med liusdjursavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet.
Beträffande byggnadsstyrelsens meddelande, att de till villaområden upplåtna
delarna vid Bergshamra efter exploatering beräknades giva en årlig
avkastning av 71,000 kronor, finge framhållas, att institutets för husdjursförädling
blivande verksamhet måste anses som ett allmännyttigt statsändamål
samt att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för detta ändamål anslagit
en årlig summa under 10 år, som vore större än den nyss nämnda, nämligen
130,000 kronor, och att efter nämnda tid ytterligare bidrag eventuellt
ställts i utsikt.
De utredningar, som föregått planläggningen av ifrågavarande institut,
synas bestyrka, att institutet bör bliva till ett mycket värdefullt stöd för det
svenska lantbruket. Viktiga resultat för vår inhemska husdjursavel och
därmed för lantbrukets ekonomi torde kunna förväntas av en på praktiska
forskningsuppgifter inriktad verksamhet sådan som den här avsedda. Med
den betydelsefulla ställning husdjursskötseln redan intager inom vårt jord
-
Departements
chefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.
bruk och vilken i framtiden kan väntas bliva än mer framträdande kommer
värdet av en framgångsrik forskningsverksamhet för husdjursförädlingen att
ytterligare stegras. För egen del måste jag därför finna fullgoda skäl föreligga
för att staten i så måtto lämnar sin medverkan till institutets tillkomst, att
den mark, som erfordras för ändamålet, kostnadsfritt ställes till förfogande.
Beträffande upplåtelsen av det ifrågasatta området vid Bergshamra har
visserligen av byggnadsstyrelsen framhållits, att detsamma med hänsyn till
dess gynnsamma belägenhet och beskaffenhet i övrigt lämpligen bör
reserveras för någon framtida större statlig institution. Gentemot detta
må emellertid erinras, att för den närmaste tiden ingen annan nyttig användning
av området kunnat föreslås än dess utarrendering för jordbruksändamål
på viss tid, varvid man räknat med en förhållandevis blott ringa
avkomst därifrån. I jämförelse härmed måste områdets upplåtande till
ifrågavarande vetenskapliga institut vara att föredraga. Härigenom öppnas
jämväl möjlighet till ett som önskvärt ansett samarbete med frökontrollanstalten
i fråga om brukningen av jorden m. m.
Ur stadsplanesynpunkt torde ej heller några avgörande betänkligheter
möta mot markområdets upplåtande till här ifrågavande ändamål. I detta
avseende får, såsom byggnadsstyrelsen anfört, förutsättas, att de å området
redan nu befintliga byggnaderna i första hand tagas i anspråk för
den blivande institutionen samt att inga nybyggnader uppföras utan en föregående
granskning av deras lämplighet med hänsyn till områdets framtida
disposition för annat byggnadsändamål.
Alternativt har visserligen av byggnadsstyrelsen förordats institutets förläggning
till ett annat staten tillhörigt område söder om Mörby lasarett.
Såsom av institutsstyrelsen närmare påvisats måste dock sistnämnda plats i
olika avseenden anses för ändamålet mindre lämplig.
I betraktande av nu anförda omständigheter anser jag mig kunna tillstyrka,
att ett markområde av den ungefärliga omfattning, som angivits
i domänstyrelsens skrivelse, upplåtes vid Bergshamra till institutet för husdjursförädling.
För att i en framtid möjliggöra markens använding för
annat ändamål, därest så befinnes böra ifrågakomma, bör dock, på sätt
byggnadsstyrelsen också framhållit, upplåtelsen icke ske för en obegränsad
framtid. Med hänsyn till den tidsbegränsning av 10 år, som tillsvidare
satts för årsbidraget från stiftelsen, torde jämväl nu ifrågavarande markupplåtelse
icke böra fast bindas för längre tid än sålunda bestämts. Skäligt
torde dock vara att därutöver, i händelse av fortsatt uppehållande av institutets
verksamhet, institutet medgives rätt att fortfarande disponera markområdet
med skyldighet att avflytta inom viss tid, förslagsvis tre år, efter
skedd uppsägning.
Vad därefter angår den begärda upplåtelsen av ytterligare mark till frökontrollanstalten
anser jag mig kunna tillstyrka sagda upplåtelse såsom
erforderlig för ett rationellt bedrivande av anstaltens verksamhet. På sätt
byggnadsstyrelsen framhållit synes ur stadsplanesynpunkt intet vara att
Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.
9
erinra häremot. I överensstämmelse med vad som gäller beträffande det av
anstalten för närvarande disponerade området, bör även ifrågavarande tillläggsmark
upplåtas att av anstalten innehavas tillsvidare.
Vidkommande båda ifrågavarande markupplåtelser bör givetvis gälla, att
marken icke må tillträdas förr än nuvarande arrendetiden gått tillända,
där icke, såsom ifrågasatts, överenskommelse om tidigare tillträde av marken
i dess helhet eller del därav i vederbörlig ordning träffas.
I övrigt torde för upplåtelserna böra stadgas de villkor, som av byggnadsstyrelsen
angivits samt Kungl. Maj:t eljest kan finna skäl föreskriva.
De av odlingssällskapet gjorda framställningarna om arrenderätt till viss
ytterligare mark vid Bergshamra påkallar i detta sammanhang icke något
avgörande, utan torde Kungl. Maj:t framdeles därutinnan vilja fatta beslut.
Till sist må framhållas, hurusom ärendets avgörande redan vid årets
riksdag synes önskligt, på det att icke genom dröjsmål från statens sida
med ett beslut i själva markfrågan uppskov med igångsättningen av det
nya institutets verksamhet skall vållas. Ett dylikt framläggande av ärendet
till riksdagen synes också jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna ske utan
hinder av, att den för propositioners avlämnande i allmänhet stadgade tiden
gått till ända.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att från kronoegendomen Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och län må
upplåtas till statens centrala frökontrollanstalt ett område av omkring 10
hektar, inbegripet av anstalten för närvarande disponerad mark, och till
institutet för husdjursförädling ett område av omkring 14 hektar, allt på
i huvudsak de villkor, som ovan föreslagits.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
2
BihatUj till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 216 hd fl. (Nr 251.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1928:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av mark till institutet för husdjursförfldling m. ni. a1 i texten
- JoU 1928:76 Utlåtande i anledning av Kungl. Makts proposition angående upplåtelse av mark till institutet för husdjursförädling m. rn. s. 1 i texten