Sök i Ratio Lex

Angående ändrade grunder för bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken

12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:38, Angående ändrade grunder för bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

1

Nr 38.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade

grunder för bistånd till återupprättande av viss industriell

verksamhet i Nederkalix socken; given Stockholms

slott ''den 27 januari 1928.

Kungl. Maj:t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Jakob Vett er sson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 27 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden •

Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von

Stockenström.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och handelsdepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Pettersson:

På min föredragning beslöt Kungl. Maj:t den 20 maj 1927 att i proposition

(nr 252) till 1927 års riksdag föreslå riksdagen att dels medgiva, att

Kungl. Maj:t finge enligt i statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda

dag angivna grunder lämna bistånd till återupprättande av viss industriell

verksamhet i Nederkalix socken i Norrbottens län dels ock å riksstaten för

budgetåret 1927—1928 bland utgifter för kapitalökning under titeln »Låneunderstöd»

för understöd till återupprättande av viss industriell verksamhet

anvisa ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor, därav att täckas av andra

statsinkomster än lånemedel 500,000 kronor och att täckas av lånemedel

1,500,000 kronor. Vad sålunda föreslagits bifölls av riksdagen, som i skrivelse

den 8 juni 1927 (nr 310) anmälde sitt beslut i frågan.

Bihan g till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 30 håft. (Nr 38.)

Sä8 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Det bär emellertid visat sig, att kreditbehovet för det aktiebolag, vilket

skulle bildas för den industriella verksamhetens bedrivande, måste delvis

tillgodoses på annat sätt än som antogs vid tiden för propositionens framläggande,

samt att även i övrigt viss jämkning erfordras i då avsedda villkor.

Riksdagens medgivande torde för den skull böra inhämtas att vid lämnande

av det beslutade biståndet till upprättande av ifrågavarande industriella

verksamhet tillämpa i någon mån andra grunder, än förra året förutsattes.

Jag anhåller att nu få anmäla frågan om sådana ändrade grunder.

Beträffande de omständigheter, som föranledde framläggandet av fjolårets

förslag, tillåter jag mig att hänvisa till vad då anfördes, och vill jag nu

blott erinra om följande:

Aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, vilket ägde de i Nederkalix socken

belägna sågverken vid Karlsborg och Båtskärsnäs, hade nedlagt driften vid

dessa anläggningar, i följd varav en omfattande arbetslöshet hade uppstått i

kommunen. På grund härav hade man därstädes arbetat för att bilda ett

nytt aktiebolag huvudsakligen med intressenter från orten, vilket bolag skulle

från aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, som gått i konkurs, förvärva sågverket

vid Karlsborg ävensom en bolaget tillhörig sulfatfabrik därstädes, vilken

redan tidigare nedlagts, och iståndsätta dessa anläggningar för eu årlig tillverkning

av cirka 15,000 ton sulfatcellulosa och 8,000 standards sågade trävaror.

Underhandlingar inleddes dels med Ytterstforsbolagets konkursbo om

förvärv av anläggningarna och dels med domänstyrelsen om leverans av

erforderligt virke från statens skogar i Norrbotten. Under utredningsarbetet

kom man till det resultatet, att det nya bolaget, för att detsammas ställning

skulle bliva tillräckligt stark och för att erforderligt biträde av vissa intresserade

skulle säkerställas, måste hava ett aktiekapital av minst 3,000,000 kronor.

Svårigheter mötte emellertid att anskaffa ett så stort aktiekapital, och sedan

andra utvägar förgäves försökts, vände sig representanter för ortsintresset till

Kungl. Maj:t med anhållan om statens bistånd för förverkligande av det

eftersträvade målet.

De allmänna förutsättningar, från vilka man utgick vid fjolårets behandling

av frågan om sådant bistånd, voro i huvudsak följande. Det skulle

bildas ett aktiebolag med ett aktiekapital av minst 3,000,000 kronor. Av

minimikapitalet skulle 800,000 kronor tecknas av Ytterstforsbolagets konkursbo

och likvideras genom överlåtande av konkursboets fastigheter vid

Karlsborg med visst mindre undantag, 200,000 kronor tecknas och likvideras

i vanlig ordning av enskilda samt återstoden, 2,000,000 kronor,

tecknas antingen av staten eller av personer inom orten, vilka för ändamålet

erhållit lån av staten. Lånen till dessa personer skulle, åtminstone

i huvudsak, förmedlas av en för ändamålet bildad förening »Föreningen

Nederkalix Industri u. p. a.», vilken skulle utlämna lån till sina medlemmar

mot revers och säkerhet av aktier i bolaget, och skulle denna förening av

staten erhålla lån intill ett belopp av högst 2,000,000 kronor mot säkerhet

av de reverser, som lämnades av låntagarna hos föreningen, och de till

säkerhet för dessa reverser lämnade aktierna. Därest icke i form av lån

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

för dylikt ändamål toges i anspråk hela det belopp av 2,000,000 kronor, som

staten skulle tillhandahålla, skulle staten teckna aktier för återstoden, dock

högst för 500,000 kronor. För att bolagets virkesbeliov skulle i huvudsak

säkerställas, skulle domänstyrelsen med bolaget avsluta ett långfristigt kontrakt

om leverans av virke till en myckenhet, motsvarande ungefär hälften av

bolagets årliga behov av massaved och i det närmaste bolagets hela årliga

behov av sågtimmer. Två alternativa förslag till dylikt kontrakt hade uppgjorts.

Dessa kontraktsförslag, för vilka redogörelse lämnats i fjolårets

proposition, innehöllo, bland annat, att betalning för det under vart och ett år

utstämplade och på rot emottagna virket skulle erläggas senast den 15 september

nästföljande år samt att för fullgörandet av betalningsskyldigheten

skulle ställas av domänstyrelsen godkännbar bankgaranti. Förslagen avsågo

leverans under en tid av 10 år med början vintern 1927—1928, men av intressenterna

i det blivande bolaget yrkades, enligt vad som anfördes i propositionen,

att leveranstiden måtte utsträckas till 15 år. De i kontraktsförslagen

upptagna priserna på olika slag av virke överensstämde i huvudsak

med de å orten vid ifrågavarande tid i allmänhet gällande.

Angående upplånandet av det kapital, som för bolagets verksamhet erfordrades

utöver aktiekapitalet, hade vid tiden för propositionens förberedande

några mera ingående förhandlingar med penninginrättning icke förts, men

man ansåg sig kunna påräkna, att det kreditinstitut, som varit förläggare för

Ytterstforsbolaget, skulle vara villigt att tillhandahålla det blivande bolaget

erforderlig kredit. Beträffande det sammanlagda kapitalbehovet förelågo olika

beräkningar. Uti eu utredning, som på begäran av Nederkalix kommun

verkställts av sakkunniga personer, hade det högsta sammanlagda kapitalbehovet

vid någon tidpunkt under året beräknats till cirka 7 1/2 miljoner kronor,

varav å anläggningarna skulle komma cirka 4 miljoner kronor och på förlagskapital

cirka 3 V2 miljoner kronor. Domänstyrelsen angav i avgivet utlåtande

kapitalbehovet till omkring 8 1/2 miljoner kronor, och kommerskollegium och

socialstyrelsen beräknade i gemensamt avgivet utlåtande det erforderliga

kapitalets storlek till 8,910,000 kronor, varav 4,650,000 kronor belöpte på anläggningarna

och 4,260,000 kronor på förlagskapital. Samtliga dessa beräkningar

finnas återgivna i eller fogade vid fjolårets proposition i frågan.

Vid anmälan av ärendet den 20 maj 1927 anförde jag. efter att hava utvecklat

de skäl, som enligt min mening starkt talade till förmån för att

staten trädde hjälpande emellan, bland annat följande:

Yad beträffade förutsättningarna för det ifrågasatta statsingripandet vore

först att nämna, att enligt vad jag från chefen för jordbruksdepartementet

inhämtat hinder vad på honom ankomme ej mötte för tillmötesgående av

det från intressenternas sida framställda önskemålet, att tiden för giltigheten

av det ifrågasatta avverkningskontraktet med domänstyrelsen bestämdes till

15 år under de villkor, som Kungl. Maj . t kunde pröva lämpliga.

En given förutsättning för statens bistånd till återupprättande av berörda

industriföretag borde uppenbarligen vara, att säkerhet vunnes dels för att

överenskommelse på skäliga betingelser komme till stånd med konkursförvaltningen

om övertagande av de för driften erforderliga anläggningarna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

m. m., dels för att den behövliga driftkrediten på rimliga villkor ställdes

till förfogande av det förut avsedda kreditinstitutet eller annan penninginrättning.

Innan full klarhet vunnits i nu berörda hänseenden, syntes någon

utbetalning av medel från statens sida icke böra ifrågakomma.

Vidare anförde jag, att av den av mig lämnade redogörelsen framgått, att

meningarna varit ganska delade om den lämpligaste formen för lämnande

av statens bistånd. I sådant hänseende hade föreslagits dels lån för teckningav

aktier i det nya bolaget eller lån till detta bolag direkt, dels aktieteckning

i viss omfattning från statens sida i det nya företaget, dels borgen för lån

till aktieteckning. Huruvida och i vilken omfattning den ena eller den andra

understödsformen borde komma i fråga, syntes i viss mån få vara beroende

av den finansiering i övrigt av företaget, som förhållandena anvisade såsom

möjlig och lämplig. Avgörandet liärutinnan syntes därför böra lämnas åt

Kungl. Maj:t, med föreskrift dock att högst det ifrågasatta beloppet eller

500,000 kronor finge användas för aktieteckning direkt av staten. Likaledes

syntes det böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma om lånets förräntning,

ställande av tillgänglig säkerhet för detsamma ävensom övriga lånevillkor

liksom även att tillse, att staten tillerkändes det inflytande över företagets

ledning, som kunde finnas erforderligt. För ändamålet borde ett

gemensamt anslag uppföras under rubriken »låneunderstöd». Skulle det

befinnas lämpligt att teckna aktier i det ifrågasatta bolaget, syntes framdeles

kunna omföringsvis göras clen omflyttning från rikshuvudbokens konto för

låneunderstöd till kontot för statens aktier, som av aktieteckningen kunde

betingas.

Uti sin skrivelse uttalade riksdagen bland annat, att statens deltagande i företagets

finansiering lielst icke borde taga den direkta aktieteckningens form.

I avseende å förslagets detaljer framhöll riksdagen nödvändigheten av att, innan

slutligt avtal om statshjälpen träffades, trygghet vunnits för att det blivande

bolaget, utöver statshjälpen, förfogade över tillräckligt anläggnings- och

rörelsekapital, varjämte riksdagen uttalade, att domänstyrelsens medverkan

i den planerade hjälpaktionen endast borde lämnas på ett fullt affärsmässigt

sätt.

Efter det riksdagens beslut fattats, hava av representanter för ortsintressena

genom den så kallade Kalixkommitténs arbetsutskott förts förhandlingar

dels med representanter för staten och dels med Ytterstforsbolagets

konkursbo och olika penninginrättningar, varjämte arbetats för anskaffande

av aktieteckningar i det nya bolaget.

Arbetet för det nya bolaget har nu fortskridit så långt, att dess bildande

kan anses säkerställt. Konkursförvaltningen i Ytterstforsbolaget har er1

ijudit sig att teckna aktier för 850,000 kronor. I likvid för dessa skola överlatas

dels förut omnämnda fastigheter, dels vissa båtar in. m., vilka konkursförvaltningen

tidigare erbjudit sig att för en köpeskilling av 50,000 kronor sälja

till det nya bolaget. Av medlemmar uti »Föreningen Nederkalix Industri

u. p. a.» (i det följande benämnd industriföreningen) hava tecknats aktier till ett

belopp av något över 1,500,000 kronor, och det vore meningen, att staten

skulle teckna aktier för icke fullt 500,000 kronor, motsvarande vad som utav

det av riksdagen beviljade anslaget, 2,000,000 kronor, icke tages i anspråk

för lån till industriföreningens medlemmar. Även teckningen av ytterligare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 5

erforderligt belopp, 150,000 kronor, kan anses säkerställd. Angående villkoren

för det lån, som staten skulle lämna industriföreningen, bär i stort

sett enighet vunnits, eliuru formellt avtal ännu icke kommit till stånd. Enligt

uppgjort förslag till stiftelseurkund för det nya bolaget skall Kungl.

Maj:t äga utse två av styrelsens fem ledamöter jämte två suppleanter ävensom

en revisor jämte suppleant. Uti industriföreningens stadgar har intagits

bestämmelse, att en styrelseledamot och en revisor jämte suppleanter

för dem skola utses av Kungl. Maj:t. Enligt särskilt avtal med domänstyrelsen

har för det nya bolagets räkning skett utstämpling och pågår för närvarande

avverkning av virke till den myckenhet, som erfordras för driftens

igångsättande på tidigare antagna tidpunkter.

Bildandet av det nya bolaget synes alltså kunna förverkligas i överensstämmelse

med vad som var avsett vid riksdagens behandling av frågan.

Genom nyssnämnda bestämmelser i stiftelseurkunden för det blivande bolaget

samt i föreningens stadgar torde staten få anses hava erhållit tillbörligt

inflytande på ledningen av bolaget ävensom möjlighet att bevaka sina intressen

i föreningen. Emellertid hava svårigheter mött att anskaffa det

kapital, som utöver aktiekapitalet erfordras för drivandet av den tänkta verksamheten.

Därutinnan är läget det följande.

Arbetsutskottet har satt sig i förbindelse med Ytterstforsbolagets förlagsgivare,

aktiebolaget Svenska handelsbanken, som redan tidigare förklarat sig

i princip villig att lämna kredit åt det bolag, som kunde komma att bildas.

Banken uttalade därvid den önskan, att innan närmare underhandlingar påbörjades

ytterligare utredning måtte förebringas rörande det nya bolagets kapitalbehov

och rörande bärigheten av företaget. I anledning härav verkställde på

begäran av arbetsutskottet vice verkställande direktören i svenska trävaruexportföreningen

J. L. Ekman en förnyad granskning av de tidigare gjorda

kalkylerna. Ekman kom härvid till det resultatet, att för anläggningarna erfordrades

ett belopp av 4,700,000 kronor och såsom förlagskapital i runt tal

4.250.000 kronor, därvid han räknade med att det största kapitalbehovet

skulle föreligga vid juni månads utgång, innan skeppningen ännu kommit igång.

Ekman framhöll vidare, att i vissa punkter jämkning borde begäras i det blivande

kontraktet med domänstyrelsen. Efter erhållen del av denna utredning —

vilken i de delar, som beröra kapitalbehovet, torde få såsom bilaga fogas vid protokollet

i detta ärende — har banken förklarat, att, om Kalixkommittén kunde

på annat sätt anskaffa de medel, som erfordrades för sågens och sulfatfabrikens

iordningställande, banken vore villig att tillhandahålla en kredit,

som vid varje tidpunkt högst motsvarade anskaffnings-, respektive tillverkningsvärdet

av samtidigt förefintliga, under förlagsinteckning eller annan

pantförskrivning ingående råvara- och lagertillgångar, respektive däremot

svarande säkra fordringar, dock att totala kreditbeloppet icke finge överstiga

4.500.000 kronor. Såsom säkerhet för lånet fordrade banken dels förlagsinteckningar,

motsvarande kreditens totalbelopp, och dels fastighetsinteckningar

till samma belopp. Vidare har det blivande bolaget ur industrilånefonden

mot av statskontoret godkänd säkerhet och på vanliga villkor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

beträffande lånetid, amortering m. m. — beviljats ett lån å 500,000 kronor.

Postsparbanken har tillförsäkrat bolaget ett lån å samma belopp, 500,000

kronor, på en tid av 15 år, vilket lån skall vara amorteringsfritt i 10 år och

därefter amorteras med eu femtedel varje år. Säkerheten för dessa båda

lån skall utgöras av två inteckningar i bolagets fastigheter å vardera 500,000

kronor med samma rätt inbördes och beträffande förmånsrätten liggande

mellan 500,000 och 1,500,000 kronor; botteninteckningen å 500,000 kronor

skulle — jämte andra inteckningar med sämre rätt ävensom förlagsinteckningar

— tillkomma banken som säkerhet för dess lån.

På nu angivna sätt skulle erhållas ett kapital av, inberäknat aktiekapitalet,

8,500,000 kronor. Enligt de senast verkställda beräkningarna skulle

ändock återstå att fylla ett kapitalbehov av omkring (8,950,000 — 8,500,000)

500,000 kronor. Detta behov har ansetts kunna täckas på det sätt, att domänstyrelsen

medgiver kredit för betalningen för rotvärdet av levererat virke

under intill ett år längre tid än som avsågs i de uppgjorda, kontraktsförslagen.

Domänstyrelsen kommer med sådan kredit att på en gång hava fordran för

rotvärdet av två års virkesleveranser, vilket värde enligt kontraktsförslagens

priser skulle uppgå till omkring en miljon kronor. Såsom säkerhet för betalningsskyldighetens

fullgörande gkulle — i stället för den i kontraktsförslagen

förutsatta bankgarantien — lämnas inteckningar i bolagets fastigheter till

belopp, motsvarande nyssnämnda värde och till förmånsrätten liggande näst

efter 3,250,000 kronor.

Såsom synes kommer den sålunda uppgjorda planen för lämnande av det

beslutade biståndet att i vissa avseenden skilja sig från den, som förelåg vid

tiden för riksdagens beslut, i det att dels kapital skulle från statens och statsinstitutioners

sida tillhandahållas i större utsträckning än som då förutsattes,

och dels domänstyrelsen skulle avstå från kravet på bankgaranti, vartill

kommer att vissa smärre jämkningar skulle företagas i domänstyrelsens

kontrakt. Därjämte är att märka, att med hänsyn till inträffad ändring i

konjunkturerna de föreliggande kontraktsförslagen, på vilka finansieringsplanen

uppbyggts, numera torde i vissa hänseenden vara mindre fördelaktiga för

staten än vid den tid, då det i förslagen innefattade anbudet avgavs.

Med hänsyn dels härtill, dels till den omfattande kredit, som skulle lämnas

av domänstyrelsen, torde, enligt vad jag inhämtat, domänstyrelsen icke för

sin del kunna anse den avsedda uppgörelsen såsom en under nu inträdda

förhållanden i alla hänseenden affärsmässig sådan.

Då behovet av understöd till lindrande av arbetslösheten i orten är lika

stort som förra året, lärer det vara uppenbart, att den då beslutade hjälpaktionen

bör fullföljas. De såsom nödvändiga befunna modifikationerna i tidigare

gällande förutsättningar för densamma synas mig kunna godtagas.

Riksdagens medgivande torde emellertid böra inhämtas till de jämkningar i

villkoren, för vilka jag nyss redogjort.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

(

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

att medgiva, att vid lämnande av bistånd till återupprättande

av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken i Norrbottens

län, för vilket ändamål 1927 års riksdag anvisat ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor, må tillämpas de grunder,

som jag i det föregående angivit.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Conr. Falkenberg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

II. Industriprogrammet.

Byggnader:

Sågverket.

Bilaga.

Utdrag av utredning, på begäran av kommitterade för Föreningen

Nederkalix industri u. p. a. verkställd rörande en av dem uppgjord

»justerad utredning beträffande projekterad industri vid Karlsborg

i Nederkalix socken».

Ivommitterades förslag beträffande ny- och tillbyggnader vid Karlsborg

avser, att sågverket skall ombyggas till 6-ramig såg med 3 timmertagande

ramar och 2 kantbänkar samt nödigt antal kaptrissor, samt att brädgården

skall nödtorftigt repareras för en beräknad kostnad i allt av 200,000 kronor.

Vidare avses, att produktion vid enkelt skift skall uppgå till 8,000 stds.

exklusive splittved.

Det finnes starka skäl betvivla, att eu dylik produktion kan frambringas

på enkelt skift med 3 timmertagande ramar. Aven om i något enstaka fall

det kan visas, att en dylik produktion åstadkommits, skall man vid närmare

undersökning av saken finna, att, där så är förhållandet, orsaken varit antingen

eu timmersammansättning, grövre än den här beräknade eller ock

ett arbetarantal vid var ram av 3 man eller ock båda dessa fall i förening.

Det torde få anses som en synnerligen god kapacitet att per ramtimme, även

vid fyrskärning, uppnå en tillverkning av l.i std., vilket i detta fall skulle

med 270 skift per år motsvara eu årstillverkning av 7,128 stds. Den beräknade

kvantiteten 8,000 stds. kan däremot med lätthet erhållas genom att

under någon tid av året anordna två skift.

Ombyggnadskostnaden för sågen har beräknats uppgå till 170,000 kronor,

varvid förutsättes, att två av de nuvarande ramarna skola användas. Det

är givetvis omöjligt att utan en grundlig undersökning på platsen bilda sig

en föreställning om huruvida denna beräkning kan anses riktig. Jämför man

i detalj det av disponenten Lindgren uppgjorda förslaget med det av herrar

Thuresson och Mörch uppgjorda, visar det sig, att den förre räknat med

eu del högre kostnader än de senare och vice versa. Ingen av dem har

emellertid räknat med de kostnader, som äro förenade med anläggandet av

ribbtuggar. Mörchska förslaget omfattar 6 ramar i stället för 4, och om hänsyn

tages härtill och till kostnaderna för tuggarna torde det få anses lämpligt

att för sågens ombyggnad beräkna en kostnad av 200,000 kronor.

Till nödtorftig reparation av brädgården har beräknats åtgå 30,000 kronor.

Det bör enligt mitt förmenande tagas under omprövning, om det ej vore

mera välbetänkt att nu nedlägga ett större kapital och åstadkomma ej blott

en reparation utan en verklig ombyggnad av brädgården, vilket förr eller

senare blir ofrånkomligt. Bibehålies brädgården i sitt nuvarande skick, torde

kostnaderna för staplingen, som i tillverkningskalkylen upptagits till 6 kronor

per std. ej komma att motsvara verkligheten. Dessa uppgingo år 1925 till

kronor 9.46 per std. och även om viss lättnad i detta arbete in räder genom

minskningen i produktionen, torde den ej komma att nedgå till 6 kronor.

Likaså komma utlastningskostnaderna under sådana förhållanden att bliva

höga liksom ock underhållskostnaderna. Höjningen av dessa kostnader i

jämförelse med de i kalkylen upptagna torde, lågt räknat belöpa sig till

kronor 4.6 0 per std. eller 36,000 kronor, vilket belopp lämnar förräntning

och amortering på ett anläggningskapital av i det närmaste 300,000 kronor.

En rationell ombyggnad av brädgården torde kunna göras för ungefär

250,000 kronor varvid vinnes den stora fördelen, att företaget från början

kan införa rationella arbetsmetoder och får en arbetskostnad, som ej är

högre än vid konkurrerande verk. Visserligen bör så litet kapital som möj
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kitngl. Maj:ts projiosition nr 38.

ligt bindas i anläggningen, men å andra sidan får man ej låta rädslan för

skuldsättning gå så långt, att man tvingas till eu icke-rationell drift.

I kommitterades förslag har upptagits 100,000 kronor för husreparationer.

Om denna summa är behövlig därför, vilket jag ej kan bedöma, torde 50,000

kronor därav lämpligen läggas på sågverket och 50,000 kronor på sulfatfabriken.

Det kapital, som skulle behöva nedläggas på sågverksanläggningen, beräknas

sålunda uppgå till 500,000 kronor.

Programmet innefattar att vidtaga sådana förändringar med den nuvarande

fabriksbyggnaden och däri inmontera nödiga maskiner, att en produktion

av 15,000 tons stark sulfatmassa kan åstadkommas. Kommitterade hava

haft till sitt förfogande en av direktören Sundblad och ingenjören Hellström

uppgjord kostnadsberäkning, som slutar på 3,200,000 kronor, vilken, för att

möta kostnaden för en vattenledning från Eisån m. m., lämpligen torde böra

höjas till 3,300,000 kronor. Visserligen hava herrar Sandberg och Smärt i

sitt utlåtande till kommerskollegium föreslagit en höjning till 3,500,000 kronor.

Men då inga skäl anförts härför, och då den Sundbladska utredningen

är så detaljerat gjord, synes mig ingen anledning finnas till en sådan höjning.

Ifrågavarande beräkning liar föregåtts av en av herr Hellström på

platsen gjord undersökning av förhållandena samt stödjer sig, vad priser

på maskiner m. m. beträffar, på anbud, som infordrades hösten 1925 från

olika leverantörer. Då tvivel uttalats om huruvida en på föreslaget sätt

ombyggd fabrik verkligen skulle kunna producera årligen 15,000 tons, torde

det böra erinras om att två andra fabriker byggts efter samma mönster,

nämligen Nensjö och Iggesund, vilka f. n. gå med en årlig tillverkning av

omkring 18,000 tons. Vid jämförelse med Nensjö torde dessutom kunna anföras,

att Karlsborgsfabriken får en i maskinellt hänseende bättre utrustning

än Nensjö. Det finnes därför enligt mitt förmenande inga bärande

skäl för de uttalade tvivelsmålen.

Läggas de förut omnämnda 50,000 kronor för reparation av bostäder till

dessa 3,300,000 kronor kommer fabriken att kosta 3,350,000 kronor. Summan

för ny- och ombyggnader av sågverket och fabriken torde sålunda böra

beräknas till 3,850,000 kronor, vartill kommer det uppgivna inköpspriset,

850,000 kronor eller tillsammans 4,700,000 kronor. Fördelas inköpssumman

850.000 kronor med 300,000 kronor på sågverket och 550,000 kronor på

fabriken, blir fördelningen av hela det i fastigheter investerade kapitalet

800.000 kronor på sågverket och 3,900,000 kronor på fabriken.

Beträffande behovet av förlagsmedel, innan någon amortering gjorts, torde

detta komma att ställa sig som följer vid nedannämnda tidpunkter under

året.

Sågverket.

Fabriken.

Summa.

Kr.

Kr.

Kr.

1 januari ...........

1,070,000

1,429,450

2,505,450

31 » ............

1,163,070

1,514,062

2,677,132

2* februari ........

1,250,140

1,598,674

2,848,814

3l mars ..............

1,347,210

1,683,286

3,030,496

30 april ...............

1,506,780

1,828,898

3,335,678

31 maj..................

1,653,850

1,959,510

3,613,360

30 juni..................

1,812,452

2,440,022

4,252,474

31 juli..................

1,714,922

2,051,334

3,766,256

31 augusti............

1,288,392

1,616,646

2,905,038

30 september .....

1,363,862

1,347,158

2,711,020

31 oktober............

1,011,332

1,192,470

2,203,802

30 november .....

824,802

750,282

1,575,084

31 december ......

946,052

915,651

1,861,703

Bihanq till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 30 häft. (Nr 38.)

Sulfat
fabriken
-

Kapitalbeh

258 28 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Industriens

avkastning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Enligt denna tabell beräknas behovet av förlagsmedel nå sitt maximum

vid halvårsskiftet, och antages det komma att uppgå till 4,252,474 kronor.

Lägges härtill det i fastigheter investerade kapitalet 4,700,000 kronor uppgår

det totala kapitalbehovet vid denna tidpunkt sålunda till 8,952,474 kronor,

varav aktiekapitalet utgör 3,000,000 kronor och utgör sålunda lånebehovet

denna dag 5,952,474 kronor. Som förut framhållits beräknas detta

bliva förhållandet innan någon som helst amortering hunnit göras.

Göres med ledning av ovanstående tablå en beräkning över de räntor,

som belöpa sig éfter en räntesats av 6''/2 % p. a. visar det sig, att sågverksrörelsen

drager en förlagsränta av 83,662 kronor per år och sulfatrörelsen

en dylik av 97,807 kronor, motsvarande ett kapital av respektive 1,287,000

kronor och 1,500,000 kronor, vilka sålunda äro de förlagskapital, varå årsränta

skall räknas. Med bortseende från aktiekapitalet utgör sålunda det kapital,

varå årsränta skall beräknas och belastas de olika industrigrenarna:

sågverksrörelsen, fastighetskapital .......................................... kronor 800,000

förlagskapital.............................................. » 1,287,000

Kronor 2,087,000

Årsränta k 6 V* &....................................... kronor 135,655

sulfatrörelsen, fastighetskapital................................................ kronor 3,900,000

förlagskapital ................................................. » 1,500,000

Kronor 5,400,000

Årsränta å 61/2 % .......................................... kronor 351,000

Mot de av kommitterade uppgjorda beräkningarna beträffande försäljningspris

och tillverkningskostnader för sågverksrörelsen finnes ej mycket att

erinra. Dock synes mig den beräknade kubikåtgången per std. vara i lägsta

lag, och torde försiktigheten bjuda, att man räknar med 250 kub.-fot toppmått

per std. Å andra sidan synes det ej finnas något skäl, varför det i

fria marknaden inköpta virket skulle bliva dyrare än det av domänstyrelsen

inköpta.

Med vidtagande av dessa ändringar i driftkalkylen för sågverket och under

förutsättningen av den föreslagna ombyggnaden av brädgården, skulle denna

få följande utseende:

Inkomster

Enligt kommitterades beräkning............................................. kronor 1,884,000

Utgifter

Råvara, 2 milj. cyl.-kubfot ä 48 öre .......................

Tillverknings- m. m. kostnader.................................

Föreningsavgifter.........................................................

Tillverkningskostnader för tugg ..............................

Skatter för fastigheter enligt nuvarande taxering...

Kronor 1,533,700

kronor 135,600

» 56,000 191,600

Kronor 1,725,300

............ kronor 158,700

Räntor enligt föregående

7 % amortering ................

kronor

960,000

522,400

8,000

20,800

22,500

överskott

Kronor 1,884,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

För sulfatrörelsen visar en motsvarande beräkning följande resultat, med

användande av kommitterades siffror, mot vilka ej finnes anledning till annan

erinring än beträffande försäljningspriset, som försiktigheten bjuder sänka

till 175 kronor per ton, och en sänkning av inköpspriset för 938,600 kubfot

med 5 öre per kubfot.

Inkomster................................................................................. kronor 2,625,000

Utgifter ................................................

................................. y>

2,006,580

Räntor enligt föregående..........................

Amortering ...............................................

................... kronor 351,000

.................... » 290.000

641,000

Kronor 2,647,580

Brist kronor

22,580

Sammandrag:

Kronor 2,625,000

Överskott av sågverksrörelsen ...............

................................. kronor

158,700

22,580

Brist på sulfatrörelsen ...........................

................................. »

Kronor

136,120

vartill kommer ränta å aktiekapitalet,

minskas.................................................

varmed totalräntan

................................. kronor

195,000

Kronor

331,120

I skatter härå beräknas avgå.................

................................. kronor

66,000

och uppstår således en nettovinst av ...

................................. kronor

265,120

motsvarande 8.8 % på aktiekapitalet.

Utgående härifrån och under förutsättning av att ingen utdelning sker,

blir den årliga amorteringen av skulden

årsvinsten.................................................................................. kronor 265,120

amortering av sågverket............................................................ » 56,000

» » fabriken ............................................................ » 290,000

Kronor 611,120

vartill kommer under årens lopp ränta på ränta. Sker däremot utdelning

på aktiekapitalet, minskas givetvis amorteringen i motsvarande grad.

Skillnaden mellan det av kommitterade erhållna resultatet av

rörelsen ........................................................................ kronor 504,295

och det här erhållna................................................. » 265,120

eller kronor 239,175

utgöres i huvudsak av följande poster:

Sänkning av priset för sulfatmassa ....................................... kronor 150,000

Råvara till sågverket................................................................ » 12,400

Skatter för fastigheten............................................................... » 22,500

Ökad amortering....................................................................... » 41,000

Skatter för rörelsevinst .......................................................... » 66,000

Kronor 291,900

avgå av kommitterade beräknad högre ränta ......... kronor 4,670

sänkning av massavedspriset .................................... » 46,930 51,600

Kronor 240,300

s. 12 Kontrollera mot PDF

Samman
fattning.

12 Kungl. Maj-.ts proposition nr 38.

Såväl kommitterades som denna utredning utgår dock från den förutsättningen,

att råvaran, som domänstyrelsen skall leverera, icke blir dyrare än

här antagits, nämligen 45 öre per cyl. kubfot för timret och 29 öre per

flottningskubfot för massaveden. Även med dessa pris för råvaran erliålles

en vinstmarginal, som med nuvarande försäljningspris, vilka här använts, är

synnerligen liten. Skulle domänstyrelsens rotpriser bibehållas oförändrade,

och därtill läggas de av mig använda, och såsom fullt motiverade ansedda

kostnaderna, försämras resultatet av rörelsen med i runt tal kronor 143,000

lämnande sålunda en behållning av endast........................... » 188,120

varifrån avgår skatter beräknade till .................................. »_37,000

eller sålunda endast................................................................. kronor 151,120

De vinstsummor, som här beräknats, nämligen 265,120 kronor vid ett

virkespris av 45 öre resp. 29 öre per kubfot för timmer och massaved och

151,120 kronor med domänstyrelsens priser oförändrade, innebära en vinstmarginal

av resp. 11.50 kronor och 6.60 kronor per enhet av standard och

ton. Marknadspriset för trävaror och sulfat kunna sålunda få sjunka med

dessa siffror, innan förlust uppstår på rörelsen. En riskmarginal av 6.6 o

kronor per enhet måste ju betecknas såsom otillfredsställande, och om

även icke detsamma kan sägas om en riskmarginal av 11.50 kronor per

enhet, kan den dock ej anses annat än liten.

Av det sagda framgår, att en revidering av kontraktet med domänstyrelsen

måste anses nödvändig för att förminska något av den risk, som alltid

vidlåder ett företag inom en industri med så växlande konjunkturer som

den ifrågavarande.

Stockholm den 29 juli 1927.

J. L. Ekman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.