Sök i Ratio Lex

Angående ombyggnad av värmeanläggningen vid veterinärhögskolan

1928-01-27 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:45, Angående ombyggnad av värmeanläggningen vid veterinärhögskolan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.

1

Nr 45.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ombyggnad av

värmeanläggningen vid veterinärhögskolan; given Stockholms

slott den 27 januari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari 1928.

N är varande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von

Stockenström.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför:

I en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse av den 30 september 1927 bar styrelsen

för veterinärhögskolan hemställt om avlåtande om möjligt till 1928

års riksdag av proposition om anvisande av ett anslag av 138,000 kronor

för ombyggnad i enlighet med ett av ingenjören Johan Lidén, Stockholm, uppgjort

förslag av värmeanläggningen vid högskolan. Styrelsen har därvid

anfört i huvudsak följande.

Det nuvarande uppvärmningssystemet vid veterinärhögskolan och dess

olika institutionsbyggnader vore utbyggt för användning av ånga utom beträffande

bostadslägenheterna i huvudbyggnaden, som uppvärmdes medelst

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 37 häft. (Nr ko.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:is proposition Nr 45.

varmvattensystem. De nu befintliga värmeledningsanläggningarna eldades

i 9 pannrum med sammanlagt 22 pannor.

Frågan rörande omändring av dessa anläggningar hade tid efter annan

varit föremål för överläggningar inom högskolans styrelse. Så lät styrelsen

år 1920 på grund huvudsakligen av då rådande bränslebrist och svårigheten

att anskaffa lämpligt bränsle för högskolans värmeledningspannor verkställa

en förberedande undersökning angående lämpligheten av värmeanläggningens

vid högskolan centralisering. Denna utredning, som verkställdes av ingenjören

Johan Lidén, visade i stort sett, att avsevärda fördelar skulle vinnas genom

en centralisering med användande av pumpvattensystemet. Den ledde dock

ej till någon hemställan om medels anvisande för värmeanläggningens

ombyggande. Då det emellertid alltmer visade sig, att den nuvarande anläggningen

började förete vissa ålderdomsskröpligheter, vilka inom en ej så

avlägsen framtid säkerligen skulle nödvändiggöra utbyte av värmepannor

m. in. i större utsträckning och till betydande kostnader, hemställde högskolans

rektor hos styrelsen om medels anvisande för förnyad utredning angående

kostnader för och räntabiliteten av en omläggning av värmesystemet,

innebärande dess centralisering, en utredning som borde bliva mera belysande

än den tidigare, enär en relativ stabilisering av bränslepriserna inträtt. Då

emellertid det nuvarande rörledningsnätet i byggnaderna, efter vad erfarenheten

dittills giyit vid handen, vore ganska anfrätt, så att man knappast

kunde våga utsätta detsamma för det ökade tryck, en omläggning till pumpvattensystem

skulle medföra, anmodades den firma, som skulle utföra utredningen,

nämligen Mellersta och norra Sveriges ångpanneförenings ångtekniska

avdelning, att verkställa beräkningarna med hänsyn till bibehållande

av ånguppvärmningssystem, alltså i form av anläggning av en ångcentral

för högtrycksånga, som i de olika byggnaderna skulle reduceras till

lågtryck. Då denna utredning i maj 1926 förelåg och förelädes styrelsen,

ansåg styrelsen emellertid önskvärt att få en fullständigare och mera allsidig

utredning innefattande jämväl omläggning till pumpvattensystem.

Denna uppdrogs åt en av våra främsta experter på det värmetekniska området,

förbemälde Lidén. Utredningen, daterad den 31 augusti 1927, visade,

bland annat, att ledningssystemet vore för bräckligt på grund av anfrätning

för att utan risk för läckage utsättas för pumpvattentryck. Även denna

utredning hade således kommit att avse centralisering med bibehållande av

ånguppvärmning.

Av samtliga i ämnet verkställda utredningar framginge, att betydande

fördelar skulle vinnas genom en centralisering. Dessa bestode huvudsakligen

i förenklad skötsel, vilket skulle medföra möjligheten av eldarpersonalens

minskning, samt användande av billigare bränsle (stenkol i stället

för koks).

Vad anläggningskostnaderna beträffade kunde man bortse från utredningen

av 1920, emedan denna grundade sig på högre arbets- och materialkostnader

än nu rådande. Ångpanneföreningens kostnadskalkyl, upptagande

ett belopp av 145,000 kronor, och ingenjör Lidéns kalkyl av 1927, slutande

å 138,000 kronor, vore praktiskt taget av samma storleksordning. Den senare

borde såsom grundad på dels noggrann kännedom om den nuvarande anläggningen

alltifrån dess tillkomst, dels en nu företagen synnerligen ingående

undersökning av anläggningen samt av markförhållandena m. m. vara att

anse som den tillförlitligaste.

De besparingar, som genom centraliseringen skulle uppkomma i förhållande

till nuvarande kostnader för högskolans uppvärmning, beräknades av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.

ångpanneföreningen till 12,000 kronor och av ingenjör Lidén till 13,500

kronor. Även dessa beräkningar överensstämde rätt väl sins emellan och

utvisade, att en centralisering, förutom de rent praktiska fördelar den skulle

medföra, även vore att betrakta som ekonomiskt fördelaktig för statsverket.

Med avdrag för ränta och amortering å anläggningskapitalet, beräknade till

8 procent, hade ingenjör Lidén kommit till en direkt besparing av omkring

6,000 kronor årligen.

I betraktande av att så gott som samtliga högskolans värmepannor vore

använda en lång följd av år och därför med sannolikhet vore ganska utbrända

och anfrätta, något som dock beträffande gjutjärnspannorna icke läte sig

kontrolleras med säkerhet, att vidare dessa gjutjärnspannor, som utgjorde

flertalet, vore av ett fabrikat, som för länge sedan utgått ur marknaden,

vadan reservdelar icke kunde anskaffas från lager utan måste gjutas särskilt,

och att därför högskolan förmodligen inom de närmaste åren i alla

händelser måste vidkännas betydande kostnader för värmesystemets iståndsättande,

ansåge styrelsen frågan om värmeanläggningens ombyggande till

centraliserat system synnerligen beaktansvärd och av brådskande natur.

Av Lidéns utredning av 1927 inhämtas vidare bland annat:

Ladugårdsbyggnaden vid högskolan hade sådant läge, att det mötte stora

svårigheter att ansluta dess värmeledning till central anläggning, varför

det syntes lämpligast att hava en självständig pannanläggning för denna

byggnad. Även för portvaktshuset borde den nuvarande anläggningen bibehållas

oförändrad.

Vid en omläggning skulle den nya panncentralen komma att för de övriga

byggnaderna ersätta för närvarande i 7 pannrum befintliga 13 pannor tillhörande

värmeledningarna och 7 pannor för varmvattenberedning och sterilisering.

Såsom förut nämnts, har anläggningskostnaden för centraliseringen beräknats

bliva omkring 138,000 kronor.

Då de nuvarande pannorna redan varit i bruk cirka 17 år, måste man

räkna med, att de undan för undan behövde utbytas mot nya eller undergå

kostsam reparation, vilket även ifråga om rörledningar i pannrummen visat

sig vara behövligt. Under dessa förhållanden borde en del av förestående

anläggningssumma kunna betraktas såsom underhållskostnad och det belopp,

varå amortering vore att beräkna, således minskas i motsvarande grad.

Räknades t. ex. 45,000 kronor såsom underhåll, återstode 93,000 kronor att

förränta och amortera. Antoges härför 8 procent, skulle såsom årskostnad

för centraliseringen kvarstå 93,000 x 0.0 8 = 7,440 kronor.

Årliga bränsleförbrukningen för den nuvarande anläggningen vore omkring

15,000 hektoliter koks. För det dåvarande borde räknas med ett pris

av kronor 1.8 5 per hektoliter okrossad koks levererad i respektive biänslerum

vid högskolan. Detta motsvarade sammanlagt kronor 1.8 5 x 15,000

= 27,750 kronor för år.

Med den härovan föreslagna nya ångcentralen kunde kol användas som

bränsle. Årliga förbrukningen av prima ångkol kunde beräknas bliva 625

ton. Priset kunde räknas vara 26 kronor per ton levererade i anläggningens

bränslerum. Detta motsvarade sammanlagt kronor 26 * 625 = 16,250 kronor

för år. .

Med den centraliserade anläggningen ernåddes följande besparing i driftkostnad

:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.

Minskad kostnad för bränsle 27,750 — 16,250 ........................... kronor 11,500

Härtill komme minskad skötselkostnad, därigenom att eldningen

försigginge i endast ett pannrum, och av samma

skäl billigare slagg- och askkörning. Även sotningskostnaden

bleve betydligt reducerad. Eventuellt skulle den

fullständigt bortfalla. De sålunda minskade skötselkostnaderna

upptoges till ................................................................. » 2,000

kronor 13,500.

Efter avdrag av förutnämnda ränta och amortering, 7,440 kronor, kvarstode

en besparing av 6,060 kronor för år.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits dels den 3 november 1927

av byggnadsstyrelsen, som därvid överlämnat yttrande av styrelsens tjänsteman

för handläggning av värme- och sanitärtekniska ärenden, civilingenjören

Helge Eriksson, ävensom en av ingenjör Lidén, efter styrelsens anmodan,

fullständigad utredning av den 27 oktober 1927 angående förändring av

nuvarande ångvärmeanordningen till pumpvattenanläggning, dels ock den

16 november 1927 av statskontoret.

Civilingenjören Eriksson har gjort följande uttalande:

Förslaget avsåge slopande av de separata pannanläggningarna och dessas

ersättning med en enda panncentral för ånga, från vilken genom ett nyanlagt

rörsystem ånga skulle distribueras till de olika byggnadernas värmeledningar.

Otvivelaktigt skulle en sådan omläggning medföra avsevärda fördelar i

form av förenkling i skötsel och minskad bränslekostnad. De befintliga

anläggningarna, framför allt de gamla pannorna, syntes nu vara i sådant

skick, att omfattande reparationer redan vore behövliga, och vore det därför

ett trängande önskemål, att en omläggning snarast möjligt komme till

utförande. De föreslagna riktlinjerna härför innebure dock ej, enligt ingenjör

Erikssons mening, rent tekniskt sett en fullt rationell lösning i det hänseendet,

att anläggningen i sin helhet torde ombildas till s. k. pumpvarmvattensystem

och ej såsom avsetts bibehållas som ångsystem från den nya

centralen. Det hade ju konstaterats, att på flera ställen anläggningarna nu

vore så anfrätta av rost, att omfattande reparationer vore behövliga. Som

bekant vore ju en av ångsystemets nackdelar sönderfrätning genom rost.

Denna olägenhet skulle i framtiden vid anslutning till en central pannanläggning,

från vilken ånga mera konstant skulle kunna tillhandahållas,

möjligen minskas, men dock ej upphöra. Även det, som ännu vore dugligt,

skulle otvivelaktigt inom en ej alltför avlägsen framtid behöva utbytas.

Det syntes därför lämpligare att, när en omändring skulle ske, utföra

densamma på ett för framtiden fullt betryggande sätt. Pumpvarmvattensystemet

vore ej utsatt för rostanfrätningar, och om systemet nu ombildades

till pumpvarmvatten skulle å lokala värmare och rörledningar för

en avsevärd framtid några betydande reparationer ej bliva behövliga. Rent

driftstekniskt sett erbjöde dessutom pumpvarmvattensystemet avgjorda fördelar

framför ångsystem i form av möjlighet att centralt reglera rumsuppvärmningen

efter de rådande väderleksförhållandena, mindre värmeförluster

från rörsystemet etc., varigenom eu viss minskning i bränsleåtgången

även kunde påräknas.

Givetvis komme en omläggning till pumpvarmvatten nu att medföra av
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 45.

5

sevärt större anläggningskostnader, men vore ett sådant merutlägg nu med

hänsyn till framtiden väl motiverat.

Som slutpåstående ville ingenjör Eriksson anföra, att omfattande reparationer

avseende bibehållande av de nuvarande separata systemen ej borde

företagas, utan borde en omläggning ske med en för hela institutet gemensam

central. Därvid syntes det vara avgjort fördelaktigt, om pumpvarmvattenprincipen

tinge tillämpas, och endast för det fall, att nödiga medel

härför ej finge disponeras, borde det billigare ångsystemet enligt de företedda

utredningarna läggas till grund för utförande, och då under full vetskap

om att för framtiden reparation och underhåll komrne att draga betydande

kostnader.

Ij anledning '' av detta uttalande har byggnadsstyrelsen anmodat ingenjör

Lidén att fullständiga sin utredning med en undersökning rörande pumpvarm

vattenanläggning.

I sin till svar härå avgivna, ovan omförmälda förnyade utredning har

Lidén anfört, bland annat, följande.

I utredningen av den 31 augusti 1927 hade av Lidén förordats en ny

ångcentral med nya ång- och kondensledningar till de byggnader, där de

gamla värmeledningssystemen fortsättningsvis skulle bibehållas för ånga.

Att i nämnda utredning icke föreslagits övergång till pumpvarmvatten,

vilket av Lidén förordats redan i utredning av den 7 februari 1920, förklarades

med att under mellantiden sönderfrätningar av rörledningar och

radiatornipplar konstaterats i rätt stor utsträckning, och att det därför kunde

förutsättas, att rörsystemen numera vore så angripna av rost, att det icke

längre vore tillrådligt att använda dem för pumpvarmvatten, detta med

hänsyn till att en läcka kunde vålla mycket större skada vid varmvattenän

vid ångvärmeledning. Skulle man tänka sig att övergå till pumpvarmvatten,

måste därför förutsättas, att i rätt stor utsträckning skadade delar

av gamla rörsystemet bleve ersatta med nya rörledningar ävensom att skadade

nipplar hos en del radiatorer utbyttes. Dessa arbeten syntes vara så

dyrbara, att Lidén ansett sig böra avstå från att förorda pumpvarmvatten

och endast förordat ny ångcentral med tillbehör, varigenom skulle ernås

förenklad skötsel och lägre driftkostnad för anläggningarna, varjämte avrostningen

hos rörsystem och radiatorer tack vare den jämna och tillräckliga

ångtillförseln skulle i rätt hög grad minskas. Den för alla ångvärmeledningar

normala avrostningen kvarstode dock.

Byggnadsstyrelsen hade emellertid framhållit, att det kunde vara lämpligt

att vid anläggningens komplettering och omläggning taga steget fullt

ut och övergå till pumpvarmvatten. Detta medförde visserligen högre

anläggningskostnader framför allt genom utbyte av skadad material, men

vore man i gengäld befriad från invändig avrostning, varjämte vunnes

även andra fördelar jämfört med ånganläggningar. Lidén ville redan med

ens vitsorda, att pumpvarmvatten obestridligen vore det lämpligaste uppvärmningssystemet

för anläggningen i fråga, såsom han även tidigare framhållit.

Efter en beskrivning över arbetets utförande har Lidén beräknat kostnaderna

för centralisation samt reparation och komplettering av de gamla anläggningarna,

därvid han med ledning av hittills konstaterade felaktigheter i

det äldre rörsystemet för reparation av detta räknat med en kostnad motsvarande

ungefär tredjedelen av hel nyanläggning. I ungefär samma omfattning

hade han ansett sig böra räkna med ombyte av nipplar hos radiatorer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.

Kostnaderna, vilka sluta å ett belopp av 220,000 kronor, hava fördelats

sålunda:

Pannhus, bränsleförråd, skorsten, rörkulvertar och komplettering

av gamla kulvertar samt håltagning genom grundmurar

och efterlagning ...................................................... kronor 70,000

Ång- och varmvattenpannor — 3 stycken med sammanlagt

200 m2 eldyta — med komplett utrustning, inmurning,

matareanordningar, kondens- och utblåsningscisterner, motströmsapparat,

cirkulationspumpar för varmvattenvärmeledningen,

rörledningar med armatur för ånga och kondensvatten

samt pumpvarmvatten, reduceringsventiler för ångledningarna

inom skilda byggnader, återledare för kondensvatten

samt inkoppling till de gamla rörsystemen .............. » 66,000

Förändring av rörsystemen och radiatorerna inom de skilda

byggnaderna, ersättning av skadade rörledningar och radiatornipplar,

insättning av avstängnings- och avtappningsanordningar

för stammarna, insättning av nya inställningsventiler

och luftskruvar. Håltagnings- och efterlagningsarbeten » 64,000

Konstruktörs- och kontrollantarvoden samt oförutsedda

kostnader och diverse.................................................................... » 20,000

Kronor 220,000.

Beloppet kunde tänkas uppdelat sålunda med hänsyn till

olika skeden av utförandet.

A. Pannhus, bränsleförråd, skorsten, rökkulvertar och

komplettering av gamla sådana för anatomiska institutionen,

försöksstallet, patologiska institutionen, hundkliniken och

hovsmedjan, rörledningar med tillbehör för pumpvarmvatten

samt ånga och kondensvatten till samma byggnader, konstruktörs-

och kontrollantarvoden samt oförutsedda kostnader kronor 105,000

B. Ång- och varmvattenpannor med inmurning och alla

tillbehör samt övrig utrustning inom pannhuset, ändring,

reparation och komplettering av de gamla värmeledningsanläggningarna

inom de i avdelning A nämnda byggnaderna,

håltagnings- och efterlagningsarbeten, kontrollantarvode samt

oförutsedda kostnader ... ........................................... » 70,000

C. För medicinska och kirurgiska klinikerna, huvudbygg
naden

och maskinhuset: rörkulvertar och komplettering av

gamla sådana, huvudrörledningar för pumpvarmvatten samt

ånga och kondensvatten med alla tillbehör, ändring, reparation

och komplettering av de gamla värmeledningsanläggningarna,

håltagnings- och efterlagningsarbeten, kontrollantarvode samt

oförutsedda kostnader................................................................... » 45,000

Kronor 220,000.

Samtidigt som denna uppdelning gjordes, ansåge Lidén sig dock böra framhålla,

dels att risk förefunnes, att under den tid som förginge, innan de

gamla pannorna och mest skadade rörledningarna bleve ersatta med nyanläggning,

sådana fel kunde uppkomma, att anläggningarnas drift bleve

avbruten. Och ju längre de gamla, redan illa åtgångna anläggningarna

hölles i drift med sina nuvarande lågtrycksångpannor, desto mer bleve rörledningar

och radiatornipplar angripna av rost.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.

7

I fråga om driftkostnaden för härovan föreslagna pumpvarmvattenanläggning

med tillhörande panncentral har av Lidén framhållits, att bränsleförbrukningen

bleve något mindre än från ångvärmeledning, detta beroende

dels av något bättre utbyte av eldningen i varmvattenpannor än i ångpannor

dels ock av att värmeförlusterna för huvudledningarna bleve mindre,

när varmvattensystem användes än vid ångsystem. Huru stor skillnaden

kunde bliva, vore svårt att definitivt bestämma. Det syntes dock antagligt,

att i stället för den i utredningen av den 31 augusti 1927 angivna bränslemängden

625 ton prima ångkål för år borde kunna räknas med 585 ton.

Efter ett pris av 26 kronor per ton kol levererade i anläggningens bränslerum

bleve motsvarande kostnad 15,210 kronor per år. Vid eldning med

koks i de gamla pannorna kunde räknas med en förbrukning av 15,000

hektoliter för år. Med ett pris av 1.8 5 kronor per hektoliter okrossad koks

levererad i respektive bränsleförråd motsvarade detta 27,750 kronor för år.

Men den till pumpvarmvatten centraliserade anläggningen ernåddes då

för år följande besparing i driftkostnad:

Minskad kostnad för bränsle enligt förestående 27,750 — 15,210 kronor 12,540

Minskad kostnad för skötsel, slagg-och askkörning, sotning o.d. » 2,000

Kronor 14,540.

Av bär ovan nämnda anläggningskostnaden 220,000 kronor borde åtminstone

45,000 kronor kunna räknas motsvara kostnaderna för nya pannor

och nya rörledningar inom nuvarande pannrummen och således betraktas

såsom underhållskostnad, som vore att inom närmaste tiden utbetala.

Härtill komme emellertid att, om de gamla anläggningarna fortsättningsvis

skulle hava använts för ånga, rörledningar ocli radiatorer varit utsatta

för fortgående avrostning, som visserligen skulle hava minskats vid övergång

till tidigare förordad ångcentral, men dock alltid gjort sig gällande,

så att ej obetydligt underhåll för de gamla rörsystemen och utbyte av

radiatornipplar varit ofrånkomligt. Att angiva storleken härav vore icke

möjligt, men man torde vara berättigad utgå från cirka 75,000 kronor såsom

kapitaliserat värde för dessa framtida underhållskostnader.

överginge man däremot till pumpvarmvatten och härvid avlägsnade den

mest skadade materialen från anläggningen, kunde återstående delarna anses

hava en synnerligen lång livslängd, då ju vid varmvattenvärmeledning invändig

avrostning icke förekomme vid rätt skötsel.

Under dessa förutsättningar torde anläggningskostnaden böra minskas

med underhållskostnaderna 45,000 + 75,000 = 120,000 kronor. Det återstode

då 100,000 kronor att förränta och amortera. Antoges härför 8 procent,

skulle såsom årskostnad för centraliseringen kvarstå 100,000 x 0,os =8,000

kronor. Med en besparing i driftkostnaden av 14,540 kronor enligt ovanstående

kvarstode i realiteten en besparing av 6,540 kronor per år sedan

ränta och amortering avdragits.

Byggnadsstyrelsen har i fråga om den av Lidén beräknade kostnaden

av 220,000 kronor yttrat följande.

Däri inginge utbyte i detta sammanhang av alla rörledningar, som vore

så anfrätta av rost, att de icke kunde anses tillförlitliga, under det att de

mindre anfrätta rören skulle alltjämt bibehållas. Vidare hade de ifrågasatta

arbetenas utförande fördelats i olika etapper, så att man först skulle taga

itu med de byggnader, där pannornas utbytande vore mest angeläget, och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.

Departements
chefen.

något uppskjuta ombyggandet, där anläggningen vore mindre försliten. På

detta sätt skulle arbetet i sin helhet fördelas på tre år, varigenom skulle

erfordras för budgetåret 1928—1929 105,000 kronor, 1929- 1930 70,000

kronor och 1930—1931 45,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen funne vägande skäl tala för det av ingenjören Lidén

senast upprättade förslaget, och ville styrelsen tillstyrka, att erforderliga

medel för dettas realiserande anvisades, på sätt ovan angivits.

Statskontoret har yttrat, att för utförandet av den ifrågasatta ombyggnaden

av värmeanläggningen särskilt anslag i riksstaten icke syntes behöva

uppföras för ändamålet utan att de erforderliga medlen torde kunna anvisas

att utgå av de utav statskontoret omhänderhavda försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

forna tomter vid Karlaplan i Stockholm, å vilka medel vid

sistförflutna budgetårsskifte förefanns eu behållning av mer än 670,000

kronor. Till en sådan medelsdisposition torde dock riksdagens medgivande

böra inhämtas.

I skrivelse den 27 januari 1928 har veterinärhögskolans styrelse förklarat

sig vilja till utförande förorda det i Lidéns senaste utredning framlagda

förslaget. Anledningen till att styrelsen tidigare ifrågasatt bibehållande av

ånguppvärmningen hade uteslutande varit kostnadsliänsyn, men gåve vad i

ärendet förekommit vid handen, att den mest rationella och i längden mest

ekonomiska lösningen av frågan skulle vinnas genom att redan nu införa

varmvattensystem. Enär ett fördelande på tre år av den nya anläggningens

utförande syntes kunna medföra ej obetydliga risker för reparationskostnader

och onödiga utgifter i övrigt, ville styrelsen tillika tillstyrka,

att anläggningen finge utföras på eu gång, en anordning som jämväl ur

anslagssynpunkt torde kunna ske utan olägenhet, därest, såsom statskontoret

föreslagit, för ändamålet nödiga medel toges från de för veterinärinstitutets

tomter vid Karlavägen influtna köpeskillingar.

Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen har den nuvarande

värmeanläggningen, vilken är inrättad för användning av ånga, börjat

förete betydande brister, vilka inom en ej avlägsen framtid ansetts påkalla

omfattande och kostsamma reparationer jämte nyanskaffningar av pannor

m. m. Veterinärhögskolans styrelse har vid sådant förhållande upptagit

den tidigare väckta frågan om värmeanläggningens ombyggnad och i samband

därmed dess centralisering. Tiden synes jämväl nu vara inne för

anläggningens försättande i ett skick, som bättre motsvarar ekonomiska och

praktiska krav. Sker ej en dylik ombyggnad, torde vara att förvänta reparationskostnader,

vilka med hänsyn till anläggningens allmänna bristfällighet

och opraktiska anordning knappast torde kunna ur ekonomisk synpunkt försvaras.

Jag har ock anledning antaga, att de särskilt under kristiden

höga hränslekostnaderna vid högskolan, vilka vid ett par tillfällen föranlett

erinran från riksdagens sida, ägde visst samband med de hittillsvarande icke

fullt lämpliga anordningarna för uppvärmning av högskolans byggnader.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ls proposition Nr 45.

Vidkommande lämpligaste sättet för ombyggnadsarbetets utförande har

ifrågasatts alternativt bibehållande av uppvärmningen med ånga eller införande

av pumpvarmvattensystem. För det förra alternativet talar visserligen i

någon mån den omständigheten, att därvid de nuvarande rörledningarna i

större utsträckning skulle kunna tillsvidare användas, varigenom kostnaderna

för tillfället komme att stanna vid ett lägre belopp än vid en övergång till

varmvattenanläggning, som skulle kräva förnyelse i större omfattning av

bland annat det nuvarande rörsystemet. Å andra sidan har i ärendet från

sakkunnigt håll framhållits, att en ombyggnad för varmvatten skulle, sett

på något längre sikt, medföra så väsentliga fördelar jämväl med hänsyn till

den årliga besparingen, att en dylik anläggning — i trots av de jämförelsevis

dryga engångskostnaderna — bestämt vore att föredraga. Med stöd

av utredningen i ärendet anser jag någon tvekan knappast böra rada

rörande lämpligheten att nu omedelbart övergå till varmvattensystem, vilket

redan i viss utsträckning tillämpas vid institutionen och som, därest det ej nu

införes, i allt fall i en ej avlägsen framtid, sedan nuvarande röranläggning

blivit helt förstörd av rost, torde kunna förväntas komma att ersätta ångsystemet.

Enär anledning till erinran icke synes föreligga mot det av

ingenjören Lidén upprättade, av byggnadsstyrelsen tillstyrkta förslaget av

den 27 oktober 1927, vill jag förorda, att ombyggnaden av värmeanläggningen

sker i huvudsaklig överensstämmelse med samma förslag.

Beträffande ombyggnadsarbetets verkställande har ingenjören Lidén visserligen

ifrågasatt, att detta skulle ske i tre etapper under budgetåren 1928—

1931, men har han samtidigt framhållit, att ur driftsäkerhetens synpunkt

en viss risk kunde vara förenad med framflyttandet av tiden för arbetets

färdigställande. Byggnadsstyrelsens förslag avser arbetets successiva utförande

under nämnda tre budgetår. Med hänsyn till berörda risk av extra kostnader

för anläggningens underhåll under en treårig ombyggnadstid och då

ombyggnadens verkställande i en följd ur kostnadssynpunkt torde kunna

förväntas komma att medföra bestämda fördelar, synes mig hela det erforderliga

beloppet av intill 220,000 kronor böra nu ställas till förfogande för

arbetets utförande. Lämpligt synes mig vara, att i anslutning till statskontorets

förslag nämnda belopp medgives utgå av försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

forna tomter vid Ivarlaplan. Härtill torde emellertid, såsom

statskontoret anfört, riksdagens medgivande böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter vid Karlaplan»

må användas ett belopp av intill 220,000 kronor för ombyggnad av

värmeanläggningen vid veterinärhögskolan.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 37 höft. (Nr U5.)

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:ts Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh.s Thygesen.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombyggnad av värmeanläggningen vid veterinärhögskolan. a1 i texten
  2. JoU 1928:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ombyggnad av värmeanläggningen vid veterinärhögskolan. s. 3 i texten