Sök i Ratio Lex

Angående rätt att med civil befattning förena beställning å arméns och marinens övergångsstater

34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:56, Angående rätt att med civil befattning förena beställning å arméns och marinens övergångsstater

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

1

Nr 56.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående rätt att med civil

befattning förena beställning å arméns och marinens övergångsstater.

; given Stockholms slott den 27 januari 1928.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen bifalla de förslag,

om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von

Stockenström.

\

Efter gemensam beredning med övriga departementschefer anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, följande:

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 3 december 1926 upptog jag

till behandling frågan om möjlighet för beställningshavare å arméns och

marinens övergångsstater att erhålla annan anställning i statstjänst.

Jag anmälde därvid, att försvarsväsendets lönenämnd i ett den 26 september

1925 till chefen för försvarsdepartementet avgivet yttrande över

utkast till kungörelse med bestämmelser angående avlönings- och pensionsförmåner

samt tjänstgöringsskyldighet m. m. för beställningshavare å arméns

och marinens övergångsstater — med förmälan att nämnden ansåge sig icke

i då förevarande sammanhang kunna förorda några generella bestämmelser

i fråga om rätt att med beställning å övergångsstat förena andra tjänster —

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 46 häft. (Nr 56.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

anfört, att beställningshavare, som överginge frivilligt på övergångsstat,,

syntes i och med överflyttningen löst sig från skyldighet att underkasta

sig de i 1921 års officersavlöningsreglemente givna föreskrifterna, hortsett

från de villkor, som vore förbundna med åtnjutande av tjänstgöringstraktamente

och övriga särskilda förmåner under tjänstgöring. Något förhud

att mottaga befattning i enskild eller allmän tjänst gällde alltså ej enligt

nämndens mening denna personal. En annan sak vore, att gällande avlöningsreglemente

för den civila statsförvaltningen i nuvarande skick syntes

utgöra hinder för att personal å övergångsstat erhölle dylik tjänst.

Vad åter anginge tvångsvis överförd personal ställde sig enligt nämndens

förmenande frågan olika beträffande respittiden och i fråga om tiden därefter.

Under respittiden, då avlöningen utginge enligt de före överföringen

gällande grunder, borde givetvis bestämmelserna i 3 § officersavlöningsreglementet

äga giltighet. Efter utgången av respittiden syntes nämnden

den tvångsvis överförda personalen i likhet med den frivilligt övergångna

få anses avkopplad från avlöningsreglementet utom under tjänstgöring och

i avseende å uppflyttning i löneklass. Ett undantag syntes dock vara att

göra, nämligen i fråga om de ständigt tjänstgörande befattningshavarna.

För denna kategori syntes omhandlade stadganden i avlöningsreglementet

böra äga fortsatt giltighet.

Även beträffande den tvångsvis överförda personalen mötte emellertid

hinder för vinnande av annan statstjänst, vilket hinder låge i de för sådan

tjänst gällande avlöningsbestämmelserna. Lönenämnden ansåge det önskligt

att detta hinder för erhållande av anställning i statstjänst undanröjdes.

Härför syntes emellertid riksdagens medverkan erfordras antingen i form

av ändring av nu gällande avlöningsbestämmelser för den civila statsförvaltningen

eller genom antagande av en särskild förordning, som i ett

sammanhang upphävde alla förbud mot förening av tjänster, såvitt anginge

nu ifrågavarande personal å övergångsstat. Frågan om öppnandet av civil

anställning för personalen syntes lönenämnden vara av beskaffenhet att

snarast möjligt böra göras till föremål för övervägande eventuellt genom

samarbete mellan samtliga lönenämnder.

Jag anmälde vidare, att försvarsväsendets lönenämnd sedermera i skrivelse

den 20 oktober 1926 med förslag till avlöningsreglemente för officerare och

underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat vid försvarsväsendet

framhållit, att enligt den mening, åt vilken nämnden i förberörda

yttrande givit uttryck, 3 § i sagda reglemente icke syntes annat

än i undantagsfall lägga hinder i vägen för övergångsstatspersonal att åtaga

sig tjänst eller uppdrag. Någon ändring av paragrafen syntes nämnden

sålunda icke erforderlig. Rörande frågan om ändring i avlöningsbestämmelserna

för andra statstjänster i syfte att öppna tillträde till dem för

övergångsstatens personal ville nämnden understryka sitt förut återgivna

uttalande.

För egen del anförde jag vid anmälan av nu berörda fråga, att jag i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

3

likhet med försvarsväsendets lönenämnd ansåge önskligt, att frågan om möjliggörande

för beställningshavare å arméns och marinens övergångsstater

att erhålla annan anställning i statstjänst gjordes till föremål för övervägande.

Därest dylik möjlighet ansåges böra beredas, syntes mig särskilt

böra prövas, huruvida och i så fall i vilken mån begränsning borde vidtagas

i de till vederbörande å övergångsstat utgående löneförmåner. Utredningen

syntes mig lämpligen böra anförtros åt allmänna civilförvaltningens

lönenämnd, som emellertid vid förslagets uppgörande borde samråda med

försvarsväsendets och kommunikationsverkens lönenämnder.

I enlighet med min hemställan anbefallde Kungl. Maj:t allmänna civilförvaltningens

lönenämnd att i samråd med nyssnämnda lönenämnder verkställa

den sålunda föreslagna utredningen samt att avgiva det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda.

I skrivelse den 31 januari 1927 har allmänna civilförvaltningens lönenämnd

efter samråd med försvarsväsendets och kommunikationsverkens lönenämnder

framlagt förslag i ämnet.

Lönenämnden har härvid till en början anfört, att nämnden vid den förberedande

behandlingen av detta ärende funnit, att det på grund av avlöningsbestämmelserna

inom olika områden av den civila statsförvaltningen

för närvarande förefintliga hindret för beställningshavare å arméns och

marinens övergångsstater att med dylik beställning förena till den civila

förvaltningen hörande tjänst å rikets stat lämpligast kunde undanröjas på

sådant sätt, att i en allmän kungörelse meddelades föreskrift, att vad i gällande

avlöningsbestämmelser för befattningshavare, som icke tillhörde försvarsväsendet,

stadgats därom, att med befattning icke finge förenas annan

tjänst å rikets stat, icke skulle utgöra hinder för beställningshavare å arméns

eller marinens övergångsstat att med dylik beställning förena till den civila

förvaltningen hörande tjänst å rikets stat.

Beträffande frågan om begränsning vid dylik förening av tjänster uti

de till vederbörande beställningshavare å övergångsstat utgående löneförmåner

syntes det lönenämnden självfallet, att en sådan begränsning borde

tillämpas och göras avsevärd. Lönenämnden trodde sig finna, att föreskrifter

härutinnan lämpligen kunde införas i kungörelsen den 23 oktober 1925

(nr 429) med vissa bestämmelser rörande arméns och marinens övergångsstater.

Genom sagda föreskrifter syntes det lönenämnden böra stadgas rätt

för beställningshavare å arméns eller marinens övergångsstat, vilken erhölle

civil befattning i statstjänst, att — utöver den avlöning, som skulle tillkomma

honom i sistnämnda befattning — uppbära viss del av den för

honom å den militära övergångsstaten bestämda lönen.

Efter ärendets förberedande behandling anhöll därför lönenämnden i

skrivelse till försvarsväsendets lönenämnd, att bemälda nämnd ville uttala

sig rörande ett preliminärt förslag till kungörelse angående rätt att med

civil befattning förena beställning å arméns eller marinens övergångsstat

Allmänna

civilförvaltningens

lönenämnd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

ävensom angående vissa av allmänna civilförvaltningens lönenämnd ifrågasatta

grunder för avlöning vid förening av beställning å arméns eller

marinens övergångsstat med till den civila förvaltningen hörande tjänst å

rikets stat. Samtidigt anhöll allmänna civilförvaltningens lönenämnd, att

försvarsväsendets lönenämnd ville utarbeta och till allmänna civilförvaltningens

lönenämnd överlämna närmare förslag till de tillägg till och ändringar

i kungörelsen den 23 oktober 1925 (nr 429), som kunde befinnas

erforderliga i anledning av vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd

ifrågasatt rörande avlöning vid sådan förening av tjänster, som i ärendet

avsåges.

I skrivelse till allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 21 januari

1927 har försvarsväsendets lönenämnd yttrat sig i ärendet och därvid överlämnat

det av civilförvaltningens lönenämnd begärda författningsförslaget.

Sagda skrivelse och förslag torde få såsom bilaga närslutas statsrådsprotokollet

(Bil. I).

Sedan allmänna civilförvaltningens lönenämnd därefter, med överlämnande

av handlingarna till kommunikationsverkens lönenämnd, anhållit,

att sagda nämnd ville uttala sig i ärendet, har kommunikationsverkens

lönenämnd den 28 januari 1927 till allmänna civilförvaltningens lönenämnd

avgivit yttrande, vilket likaledes torde få såsom bilaga närslutas statsrådsprotokollet

(Bil. II).

För egen del har allmänna civilförvaltningens lönenämnd anfört, att, då

det ur statsverkets synpunkt i särskilda fall kunde befinnas önskvärt, att

beställningshavare å arméns eller marinens övergångsstat kunde tagas i

anspråk för civil befattning, lönenämnden, i likhet med de båda övriga

lönenämnderna, ansåge skäl tala för, att dylik befattningshavare bereddes

tillträde jämväl till å rikets stat uppförd civil befattning. Emellertid ville

allmänna civilförvaltningens lönenämnd uttryckligen framhålla, att avsikten

härvid givetvis icke vore att åvägabringa någon företrädesrätt för ifrågavarande

militära personal till olika civila befattningar eller att över huvud

på något sätt gynna bemälda personal i konkurrensen om lediga civila

tjänster. I likhet med vad fallet vore, då för innehavare av militära reservstatsbeställningar

vid 1919 års lagtima riksdag (Kungl. Maj:ts prop. nr 137)

medgavs visst undantag från förbudet att med civil befattning förena annan

tjänst å rikets stat, gällde det här allenast att undanröja de författningsenliga

hindren för innehavare av beställning å militär övergångsstat att

vinna anställning i sådan civil befattning, för vilken han vid prövning i

vanlig ordning befunnes mera skickad än andra sökande och för vars

behöriga bestridande tjänsten å övergångsstat ansåges icke lägga hinder i

vägen. Nu föreliggande spörsmål hade sålunda intet att göra med civilanställning,

vars syfte vore att bereda militär personal, som avginge från

krigstjänsten, försörjning i det borgerliga livet.

Vad angår frågan i vilken utsträckning med civil statstjänst må förenas

beställning å militär övergångsstat, har allmänna civilförvaltningens löne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

nämnd, i anslutning till vad försvarsväsendets lönenämnd härutinnan anfört,

funnit, att avgörande hänsyn borde tagas till, huruvida vederbörande beställningshavare

vore underkastad full tjänstgöringsskyldighet (tvångsvis överförd)

eller begränsad tjänstgöringsskyldighet (frivilligt överförd). Beträffande

de tvångsvis överförda gällde, att de ägde och även för framtiden syntes

komma att bibehållas vid möjlighet att när som helst inträda i de rättigheter

och skyldigheter, som tillkomme de frivilligt överförda. På grund

härav syntes beredandet av möjlighet för frivilligt överförd personal att

innehava civil statstjänst indirekt komma att tillgodose jämväl den tvångsöverförda

personalens intressen i förevarande avseende. De allmänna föreskrifter,

som syntes erforderliga i fråga om rätt att med civil befattning

förena beställning å arméns eller marinens övergångsstat, borde sålunda

avse allenast sådana beställningshavare, som icke vore underkastade full

tjänstgöringsskyldighet (frivilligt överförda).

Den rätt, varom här vore fråga, borde, såsom försvarsväsendets lönenämnd

framhållit, göras beroende på prövning i varje särskilt fall, att

beställningen å övergångsstat ej inverkade hinderligt för tjänstgöringen i

den civila befattningen. Prövningen härutinnan syntes, liksom i fråga om

beställningshavare å reservstat, böra ankomma på Kungl. Maj:t. I enlighet

härmed borde — efter inhämtande av riksdagens medgivande därtill —

genom en allmän kungörelse av den lydelse, försvarsväsendets lönenämnd

föreslagit, förordnas, att vad i gällande avlöningsbestämmelser för civila

befattningshavare stadgades därom, att med befattning icke finge förenas

annan tjänst å rikets stat, icke skulle utgöra hinder för att med dylik befattning

förena sådan anställning å arméns eller marinens övergångsstat,

vars innehavare icke vore underkastad full tjänstgöringsskyldighet; dock

att förening av tjänster, som nu sagts, icke finge äga rum med mindre

Kungl. Maj:t — efter prövning, att beställningen å övergångsstat ej ansåges

inverka hinderligt för tjänstgöringen i den civila befattningen — därtill

lämnade tillstånd.

Med det använda uttrycket »civil befattning» avsåges, att under bestämmelsen

finge inbegripas icke blott befattningar vid verk, tillhörande den

allmänna civilförvaltningen, utan även tjänster inom övriga civila förvaltningsområden,

såsom kommunikationsverken m. fl. (jfr 3 § 1 mom. i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921, nr 388).

För bedömandet av frågan, huru stor del utav lönen å övergångsstat som

borde få uppbäras samtidigt med att vederbörande åtnjöte avlöning å civil

befattning, har lönenämnden erinrat om de bestämmelser, som i samband

med beslut om kronofogdetjänsternas indragning från och med den 1 januari

1918 meddelades i enahanda avseende. Genom Kungl. Maj:ts brev den 14

juni 1917 hade föreskrivits, att de kronofogdar, för vilka platser icke kunde

beredas i den nya organisationen eller som icke vore skyldiga att låta förflytta

sig till annan tjänst, skulle såsom övertaliga uppföras å allmänna

indragningsstaten med rätt för dem att uppbära den lön jämte ålderstillägg

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

och de tjänstgöringspenningar, vartill de enligt ordinarie stat vore berättigade

vid överflyttningen på indragningsstat, ävensom för en var vederbörligen

uträknad ersättning för behållna sportler men med skyldighet för dem, bland

annat, att, om de å rikets, riksdagens eller kommuns stat erhölle annan

ordinarie befattning, åtnöjas med en tredjedel av de för en var å indragningsstaten

uppförda avlöningsförmåner, i vad de utgjordes av lön och

ålderstillägg. Där för någon nettobehållningen av avlöningsförmånerna å

sådan ny tjänst jämte förenämnda del av avlöningsförmånerna å indragningsstaten

icke tillsammans uppginge till hela det för honom å indragningsstaten

upptagna beloppet, skulle dock det belopp, som finge behållas, ökas

med skillnaden.

Vidare har erinrats, hurusom i den till 1926 års riksdag avlåtna propositionen

(nr 221) angående överförande till indragningsstat av ordinarie

befattningshavare hos riksförsäkringsanstalten m. m. föreslagits, att befattningshavare,

som vunne anställning hos den föreslagna nya riksförsäkringsanstalten

eller hos annan enskild arbetsgivare eller ock å riksdagens eller

kommuns stat, skulle få bibehålla en femtedel av lönen vid den ordinarie

tjänsten hos den nuvarande riksförsäkringsanstalten.

Med hänsyn, bland annat, till önskvärdheten av enhetliga och lättillämpliga

bestämmelser på förevarande område har det synts allmänna civilförvaltningens

lönenämnd, att föreskrift lämpligen borde meddelas därom, att

beställningshavare å arméns eller marinens övergångsstat, vilken med dylik

beställning förenade civil befattning, finge, oberoende av förhållandena i

varje särskilt fall, bibehålla en efter enhetlig grund bestämd del av den för

vederbörande å övergångsstaten gällande lönen. Till denna uppfattning

hade försvarsväsendets lönenämnd anslutit sig. Kommunikationsverkens

lönenämnd hade däremot såsom sin mening framhållit, att det knappast

syntes fullt rationellt att städse bestämma den del av lönen, som skulle

utgå å övergångsstaten, efter en och samma grund och sålunda i förevarande

hänseende, så att säga, fastlåsa lönebestämningen vid en för alla tjänstekombinationer

och för alla lönelägen lika norm. Då det vore avsett, att

frågan om förening av civil tjänst med beställning å arméns eller marinens

övergångsstat i varje särskilt fall skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning,

syntes det kommunikationsverkens lönenämnd lämpligen böra ankomma

på Kungl. Maj:t att i samband därmed efter förslag av vederbörande verk

fastställa, i vad mån den militära lönen å övergångsstat i varje särskilt fall

skulle få av vederbörande åtnjutas. Någon mera besvärande omgång syntes

knappast vara att befara av en sådan ordning, särskilt som det kunde antagas,

att de fall, då till övergångsstat överförd beställningshavare erhölle

civil anställning, icke skulle bliva så ofta förekommande.

Ehuru även enligt allmänna civilförvaltningens lönenämnds mening vissa

skäl kunde anses tala för en sådan anordning, att frågan om rätt för vederbörande

beställningshavare att behålla viss del av lönen å den militära

övergångsstaten i varje särskilt fall bleve föremål för Kungl. Maj:ts av
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56. 7

görande i samband med prövningen av, huruvida den ifrågasatta tjänsteföreningen

över huvud borde medgivas, syntes dock ett dylikt system å

andra sidan vara förbundet med avsevärda olägenheter. Dessa hänförde

sig dels till svårigheten att vid bedömandet av omständigheterna i de särskilda

fallen tillämpa sådana grunder för lönereduktionen, som kunde anses

ägnade att befordra uppkomsten av en likformig praxis härutinnan — det

vore självfallet av vikt, att dessa lönefrågor erhölle en så vitt möjligt enhetlig

behandling — och dels till vederbörande beställningshavares skäliga anspråk

på att, innan han beslutade sig för att söka en civil tjänst, åtminstone

något så när kunna bedöma, vilka ekonomiska fördelar tjänsteföreningen

skulle för honom medföra. Till förebyggande av onödiga framställningar

om rätt till sådan tjänsteförening, varom här vore fråga, syntes det osäkerhetstillstånd,

som ett avgörande i varje särskilt fall även av lönefrågan

komme att medföra, böra så vitt möjligt undvikas.

Såsom redan nämnts, syntes det därför allmänna civilförvaltningens lönenämnd

riktigast, att en allmän bestämmelse meddelades om rätt för beställningshavare

å arméns eller marinens övergångsstat, vilken tillika vore innehavare

av civil befattning å rikets stat, att bibehålla viss del av den honom

å övergångsstaten tillkommande lönen. Vid bestämmandet av sagda del

syntes böra uppmärksammas, att det givetvis icke kunde anses lämpligt, att

vederbörande vid avgång från den militära beställningen med rätt till pension

erhölle en högre sammanlagd inkomst — av avlöningen å den civila befattningen

och pensionen å den militära beställningen — än han tillgodonjutit

under den tid, han jämte förstnämnda avlöning uppburit viss del av lönen

å övergångsstat. Därest förmånen att behålla en del av lönen å övergångsstaten

icke skulle sättas högre än till en femtedel av nämnda lön, skulle

den behållna delen av lönen i regel bliva allt för liten, varjämte, på sätt

nyss angivits, inkomsten ofta skulle ökas vid pensionering i den militära

beställningen. Skulle den behållna lönen bestämmas till en tredjedel av

lönen å övergångsstaten syntes detta likaledes, åtminstone i vissa fall av

förening av tjänster och i en del lönelägen, komma att innebära ett mindre

lämpligt avvägande av löneförmånerna.

I betraktande av nu anförda förhållanden har lönenämnden ansett sig

böra ifrågasätta, huruvida icke den behållna delen av övergångsstatslönen

borde bestämmas att motsvara viss del av det för vederbörande befattningshavare

enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om

ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer gällande pensionsunderlaget. Härvid syntes kunna vinnas

en viss anknytning till de regler angående förening av tjänstepension med lön

för annan ordinarie statstjänst, vilka för närvarande gällde vid kommunikationsverken

och även kommit till uttryck i 1921 års pensionskommittés förslag

till såväl militär som civil tjänstepensionslag. Enligt § 29 b) i lagen

den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid postverket m. fl. verk, sådant detta författningsrum numera

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

lyder, gällde sålunda, att den, som vid avgång från tjänsten åtnjöte lön för

annan ordinarie statstjänst, finge, för den tid, lönen för den andra tjänsten

åtnjötes, uppbära allenast den del av tjänstepensionen, som ansåges såsom

avgiftspension; dock att, därest härigenom pension och lön tillsammans icke

uppginge till beloppet av den tjänstepension, som eljest skolat åtnjutas för

förstnämnda tjänst, nyssberörda avgiftspension skulle ökas med vad som

motsvarade skillnaden.

Med hänsyn bland annat till de för närvarande gällande militära pensionsbestämmelserna

— i vilka icke gjordes skillnad mellan avgiftspension och

statspension — kunde självfallet den bestämmelse, som borde vinna tillämpning

i nu avsedda fall, icke utformas på fullt liknande sätt som den nyss

angivna, men hade lönenämnden kommit till den uppfattningen, att en

enkel och praktiskt användbar regel skulle erhållas genom föreskrift, att

beställningshavaren av lönen å övergångsstaten ägde rätt att uppbära ett

belopp motsvarande en tredjedel av det för honom enligt kungörelsen den

18 juni 1925 (nr 280), tabell B, gällande pensionsunderlaget; dock att, därest

den sammanlagda avlöningen härigenom icke skulle uppgå till den för honom

å övergångsstaten gällande lönen, nyssberörda del av sistnämnda lön skulle

ökas med vad som motsvarade skillnaden.

En bestämmelse av nu angiven innebörd hade av försvarsväsendets lönenämnd,

vilken förklarat sig dela allmänna civilförvaltningens lönenämnds

mening även beträffande grunderna för beräknande av den behållna lönen

å övergångsstaten, föreslagits till införande såsom ett nytt moment 2 i 7 §

av kungörelsen den 23 oktober 1925 (nr 429).

Rörande sagda förslag har allmänna civilförvaltningens lönenämnd emellertid,

i anledning av vad kommunikationsverkens lönenämnd härutinnan

yttrat, framhållit, att den bestämmelse, varom här vore fråga, syntes böra

reglera rätten till lön å övergångsstaten vid förening med den militära

beställningen av icke blott ordinarie civil tjänst utan även vissa slag av

mera fast icke-ordinarie civil anställning. Bestämmelsen syntes sålunda

böra gälla till övergångsstat frivilligt överförd militär beställningshavare,

vilken vore innehavare av civil ordinarie eller extra ordinarie eller därmed

jämförlig befattning. Bland sådana »jämförliga befattningar» kunde nämnas

befattningar å extra stat vid allmänna civilförvaltningen liksom extra befattningar

vid kommunikationsverkens byggnadsavdelningar.

För den tid, varunder här avsedd beställningshavare fullgjorde honom

åliggande militär tjänstgöring, syntes han, såsom av allmänna civilförvaltningens

och försvarsväsendets lönenämnder förutsatts, böra uppbära sin lön

å övergångsstaten oavkortad men vidkännas avdrag å lönen i den civila

befattningen. Härutinnan syntes böra tillämpas enahanda grunder, som

gällde för reservstatspersonalen (jfr, bland annat, 2 § mom. B1 av kungörelsen

den 26 juni 1925, nr 357).

Kommunikationsverkens lönenämnd hade, i samhand med att nämnden

berört spörsmålet, om och i vad mån en reducering av den militära lönen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

9

borde äga rum vid förening av beställning å övergångsstat med civil extra

ordinarie tjänst, förklarat sig anse, att bestämmelse borde meddelas därom,

att till övergångsstat frivilligt överförd beställningshavare icke finge antagas

i extra ordinarie tjänst, innan Kungl. Maj:t fattat beslut rörande de löneförmåner,

han vid sådan förening av tjänster ägde uppbära.

Med anledning härav har allmänna civilförvaltningens lönenämnd erinrat,

att varken de civila eller de militära avlöningsbestämmelserna för närvarande

lade hinder i vägen för en militär beställningshavare på aktiv stat att samtidigt

innehava extra ordinarie civil befattning. Det syntes under sådana

förhållanden knappast riktigt att i nu förevarande sammanhang fastställa

särskilda villkor för rätten att med beställning å militär övergångsstat förena

extra ordinarie civil tjänst. I övrigt har framhållits, att eventuella inskränkande

regler härvidlag icke borde avse allenast extra ordinarie befattningar

utan även andra former av mera fast icke-ordinarie anställning.

Under åberopande av vad sålunda anförts har allmänna civilförvaltningens

lönenämnd hemställt, att Kungl. Maj:t ville utverka riksdagens bifall till

utfärdande av bestämmelser utav den huvudsakliga innebörd, som angivits

i de vid försvarsväsendets lönenämnds yttrande i ärendet den 21 januari 1927

fogade bilagor, med den jämkning beträffande 7 § av kungörelsen den 23

oktober 1925 (nr 429), som förut angivits.

Genom särskilda remisser den 3 februari 1927 hava armé- och marinförvaltningarna

samt cheferna för generalstaben och marinstaben anbefallts

avgiva och senast den 12 februari 1927 inkomma med utlåtanden i ärendet.

I utlåtande den 10 februari 1927 har arméförvaltningen, under framhållande

att det antal dagar, som stått till buds för remissens besvarande, icke givit

ämbetsverket tillfälle till någon så fullständig granskning av de vid remissen

fogade handlingar och däri framlagda förslag, att därå kunnat grundas ett

fullt bestämt ståndpunktstagande i de olika frågor, som utgjort utredningens

föremål, anfört i huvudsak följande:

Mot det av försvarsväsendets lönenämnd utarbetade och av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd biträdda förslaget till kungörelse angående rätt

att med civil befattning förena beställning å arméns eller marinens övergångsstat

hade arméförvaltningen i huvudsak icke något att erinra.

Enligt motiveringen till förslaget skulle under det använda uttrycket »avlöningsbestämmelser

för civila befattningshavare» inbegripas icke blott befattningar

vid verk, tillhörande den allmänna civilförvaltningen, utan även

tjänster inom övriga civila förvaltningsområden, såsom kommunikationsverken

m. fl. Möjlighet syntes dock böra finnas för en förening av beställning

på arméns eller marinens övergångsstat jämväl med sådan civil befattning,

hörande till försvarsväsendet, som exempelvis professor eller arkivarie

vid generalstaben, expeditionsvakt vid militära verk m. fl. dylika. Armé
-

Armeforvattningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

förvaltningen ansåge dock att, utan att någon särskild ändring behövde göras

i författningsförslaget, detsamma knnde givas den tolkning, att nämnda

möjlighet komme att föreligga.

I likhet med vad i förslaget av allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets

lönenämnder förutsatts och särskilt med hänsyn till önskvärdheten,

att en övergångsstatens beställningshavare, vilken finge förena sin beställning

med ordinarie civil befattning, måtte före tillträdandet av den sistnämnda

äga vissbet rörande sina blivande löneförmåner, ansåge arméförvaltningen

att i författning borde fastställas en allmän regel, i fråga om vad

som av den enligt övergångsstaten utgående lönen borde bibehållas av beställningshavare

å dylik stat, därest han vunne ordinarie civil tjänst på

rikets stat.

Ehuru viss överensstämmelse i avseende å anställningsförhållandena och

tjänstgöringsskyldigheten finge anses föreligga mellan till övergångsstat frivilligt

överförd beställningshavare, å ena, och beställningshavare på någon

av arméns reservstater, å andra sidan, och oberoende därav, att en beställningshavare

av sistnämnda kategori vid sådan förening av tjänster, som på

grund av kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 523) kunde förekomma, finge

behålla sin lön på reservstaten oavkortad, ville arméförvaltningen icke sätta

i fråga, att vid ifrågakommande tjänsteförening för beställningshavare på

övergångsstat lönen enligt samma stat skulle utgå utan varje avdrag.

Att reservstaternas personal ansetts böra beredas nyss angivna förmån,

syntes nämligen i första band vara föranlett därav, att man velat möjliggöra

en sådan rekrytering av reservstaterna, att de därå uppförda beställningarna

bleve såvitt möjligt tillsatta. I fråga om den till övergångsstat

frivilligt överförda personalen funnes däremot intet motsvarande intresse ur

försvarets synpunkt, enär vederbörande beställningshavare eljest skulle bliva

tvångsvis överförda till övergångsstat och i sådan egenskap stå till förfogande

för tjänstgöring i större utsträckning, än om överföringen skett frivilligt.

Det syntes vidare böra beaktas, att vissa beställningshavares på reservstat

tjänstgöringsskyldighet vore av något större omfattning än den, som ålåge

motsvarande personal, vilken frivilligt överfördes till övergångsstat.

På nu anförda skäl ansåge arméförvaltningen ofrånkomligt, att viss beskäring

borde ske i fråga om den lön, som eljest skulle tillkomma beställningshavare,

vilken frivilligt överförts till övergångsstat, om han vunne

annan sådan statsbefattning, som finge förenas med anställningen på övergångsstaten.

Av den utav lönenämnderna verkställda utredningen framginge, att — med

bortseende från den utav kommunikationsverkens lönenämnd väckta tanken,

att någon allmän regel icke borde fastställas i fråga om vad som vederbörande

beställningshavare vid tjänsteförening borde få bibehålla av lönen

på övergångsstaten, utan att det i stället borde ankomma på Kungl. Maj:t

att i varje särskilt fall besluta i angivna ämne samtidigt med prövning av

fråga om beställning på övergångsstat hindrade tjänstgöring i civil ordinarie

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

befattning — ettdera av följande alternativ varit under övervägande hos

lönenämndema, nämligen antingen att den behållna lönen skulle bestämmas

till en tredjedel av vederbörandes innehavande lön på övergångsstaten, eller

ock, såsom civilförvaltningens och försvarsväsendets lönenämnder slutligen

föreslagit, att av lönen på övergångsstaten skulle få behållas ett belopp,

som ställdes i relation till visst antaget pensionsunderlag.

De skäl, vilka framhållits till stöd för sistnämnda förslag, funne arméförvaltningen

för sin del ingalunda övertygande.

Lönenämndens uttalande, att det vore olämpligt, att vederbörande vid

avgång från den militära beställningen med rätt till pension skulle erhålla

en högre sammanlagd inkomst av avlöning för en civil befattning och pension

för den militära beställningen än han åtnjutit under tid, då han jämte

nyss nämnda avlöning uppburit viss del av lönen på övergångsstat, kunde

väl i och för sig anses riktigt. För närvarande gällde emellertid beträffande

militära beställningshavares pensioner icke några sådana reduktionsregler,

som, på sätt allmänna civilförvaltningens lönenämnd antytt, gällde för

personal vid kommunikationsverken. I stället vore beträffande militära

pensioner stadgat, att vid förening av s. k. fyllnadspension med annan lön

på rikets stat än sådan, som vore förenad med militär fyllnadspension, pensionstagaren

skulle i sammanlagda beloppet av kassapension och fyllnadspension

lida en minskning, motsvarande två femtedelar av vad han från

annat håll finge uppbära.

I detta sammanhang borde jämväl beaktas det i 9 § av merberörda kungörelse

den 23 oktober 1925 intagna stadgandet, att, därest till övergångsstat

frivilligt överförd beställningshavares pension skulle komma att överstiga

den lön, han vid avgången från sin beställning uppbure å övergångsstat,

pensionen skall utgå allenast med lönens belopp. Av nu åberopade

bestämmelser följde, att även vid tillämpning av lönenämndernas förslag,

enligt vilket vid tjänsteförening minskningen i övergångsstatslönen skulle

ställas i relation till det i förslaget angivna pensionsunderlaget (enligt bil. B.

vid kungörelsen den 18 juni 1925, nr 280), fall kunde, liksom vid användande

av ett stadgande, att nämnda minskning skulle utgöra exempelvis en tredjedel

av lönen å övergångsstaten, uppstå, då vederbörandes sammanlagda inkomst

efter tillträdandet av militär pension komme att bliva större än då

en civil lön åtnjötes tillika med den behållna delen av lönen å övergångsstaten.

Med hänsyn till det nu anförda och då arméförvaltningen för sin del icke

kunde finna det rättvist, att, om av två till samma lönegrad hörande beställningshavare

å övergångsstat den ene under anställningen på aktiv stat

hunnit intjäna lön i högre löneklass inom graden än den andre, båda skulle,

såsom fallet bleve vid förslagets tillämpning, efter det de var för sig vunnit

lika civila ordinarie befattningar, få av sina övergångsstatslöner behålla lika

belopp, kunde arméförvaltningen icke tillstyrka, att till riksdagen avlätes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

Mar in förvaltningen.

förslag till grunder om reduktion av lön å övergångsstat vid tjänsteförening

i enlighet med vad lönenämnderna hemställt.

Därest Kungl. Maj:t i allt fall skulle anse sig böra följa lönenämndernas

förslag, syntes det stadgande, som av nämnderna ifrågasatts och enligt vilket

heställningshavares på övergångsstat behållna lön föreslagits skola utgöra

»ett belopp, motsvarande en tredjedel av det pensionsunderlag, som för

hans beställning finnes upptaget i tab. B vid kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280)» böra omredigeras. I nämnda tab. B angivna underlag gällde

nämligen icke såsom pensionsunderlag för någon enda kategori beställningshavare

vid armén och marinen, utan vore endast avsedda att vara beräkningsgrunder

för bestämmande av nya pensioner för vissa äldre pensionstagare.

Då arméförvaltningen haft att taga ståndpunkt till förevarande fråga

rörande lönereduktionens omfattning, hade arméförvaltningen funnit, att

vinnandet av ett fullt rättvist resultat skulle krävt vissa utredningar, som

emellertid icke av ämbetsverket medhunnits. Arméförvaltningen hade sålunda

måst ansluta sig till riksdagens så nyligen som år 1917 i samband

med kronofogdetjänsternas överföring på indragningsstat fattade beslut, att

kronofogde, som vunne annan statstjänst, skulle få behålla en tredjedel av

sin lön och ålderstillägg (en förmån, som nu motsvarades av uppflyttning

från lägre till högre löneklass) på indragningsstaten.

Arméförvaltningen ville sålunda föreslå, att den lön, som beställningshavare

på arméns eller marinens övergångsstat vid tjänsteförening finge

bibehålla, bestämdes till en tredjedel av den lön, som eljest tillkomme

vederbörande.

Vid bifall till vad arméförvaltningen sålunda hemställt vore det givetvis

erforderligt, att merberörda förslag till kungörelse om ändrad lydelse av

kungörelsen den 23 oktober 1925 omarbetades. Vad allmänna civilförvaltningens

lönenämnd anfört om behovet, att genom förstberörda kungörelse

borde regleras rätten till behållande av viss del av lön å övergångsstat vid

förening med militär beställning av såväl ordinarie civil tjänst som även

vissa slag av mera fast icke-ordinarie anställning, föranledde icke någon

erinran från arméförvaltningens sida. Vid nyss angivna omarbetning av

kungörelseförslaget borde sålunda angivna spörsmål även beaktas.

Marinförvaltningen har i utlåtande den 9 februari 1927 i huvudsak anslutit

sig till de av försvarsväsendets lönenämnd utarbetade förslagen.

Ämbetsverket har dock ansett att den föreslagna nedsättningen av den

militära lönen å övergångsstat till ett belopp motsvarande en tredjedel av

beställningshavares pensionsunderlag vid tillträde av civil statstjänst vore

för stor, och för sin del föreslagit, att nedsättningen måtte begränsas till

ett belopp, motsvarande halva pensionsunderlaget.

Marinförvaltningen har ej heller kunnat dela de båda övriga lönenämndernas

uppfattning i fråga om löneförmånerna för militär personal, som efter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56. 13

överföring till övergångsstat tillträdde en extra ordinarie befattning inom

förvaltningen i övrigt. Marinförvaltningen ansåge nämligen en ändring i

vad nu gällde i detta hänseende, för vilken ändring något skäl icke blivit

anfört, ej vara påkallad.

I utlåtande den 12 februari 1927 har chefen för generalstaben i huvudsak

anfört följande.

Mot den föreslagna principen, att civil statstjänst finge förenas med beställning

på övergångsstat, vore intet att erinra. Oavsett de förpliktelser,

staten otvivelaktigt åtagit sig gentemot dem, vilka såsom officerare och

underofficerare inträtt i statens tjänst, måste det betraktas såsom ett statsintresse

av stor betydelse, att de officerare och underofficerare, vilka till

följd av försvarsväsendets omorganisation överfördes till övergångsstat,

snarast bereddes en lämplig verksamhet. Det måste därför anses icke endast

berättigat utan även önskvärt, att staten härtill lämnade sin medverkan.

Vid bedömandet av denna fråga borde även beaktas, att den, vilken ägnat

sig åt officers- eller underofficerskallet, ansett sig kunna räkna med att, om

han skötte sin tjänst på ett tillfredsställande sätt och uppfyllde de för befordran

stadgade villkor i övrigt, han i vederbörlig ordning med säkerhet

skulle nå kaptens- (fanjunltare-)gradens högsta löneklass och vid avskedet

erhålla pension i denna lönegrad. Befordran inom kompaniofficersgraderna,

respektive från sergeants- till fanjunkarebeställning, ägde nämligen enligt

gällande bestämmelser i regeln rum enligt tjänsteålder och icke efter urval.

Med hänsyn härtill kunde det icke anses oberättigat, om löjtnant eller

sergeant på övergångsstat, vilken erhölle civil befattning, i sinom tid finge

en sammanlagd löneinkomst, motsvarande kaptens respektive fanjunkares

lön på aktiv stat. Att bestämma löneavdrag, vilka kunde verka i motsatt

riktning, vore därför icke berättigat.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd hade uppdragit en jämförelse

mellan kronofogdarna samt beställningshavare å övergångsstat, vilken gåve

anledning till följande erinringar.

Kronofogdarna hade å allmänna indragningsstaten fått uppbära lön jämte

ålderstillägg och tjänstgöringspenningar ävensom för en var vederbörligen uträknad

ersättning för behållna sportler med skyldighet för dem, bland annat,

att, om de å rikets, riksdagens eller kommuns stat erhölle annan ordinarie

befattning, åtnöja sig med en tredjedel av de för en var å indragningsstaten

uppförda avlöningsförmåner, i vad de utgjordes av lön och ålderstillägg.

Dessa bestämmelser innebure, att de indragna kronofogdarna vid

erhållande av här nämnd anställning fått avstå omkring 50 procent av

förut åtnjutna avlöningsförmåner. De vore icke underkastade någon tjänstgöringsskyldighet

i sin egenskap av kronofogdar på indragningsstat. De

militära beställningshavare åter, vilka frivilligt överförts till övergångsstat,

finge därvid sin lön reducerad till 75 procent av den för ortsgruppen A

gällande lönen. För det övervägande flertalet innebure redan detta en

Chefen för

generalstaben.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

reducering av innehavande lön med 35 till 40 procent. De vore vidare

såsom beställningshavare å övergångsstat underkastade viss tjänstgöringsskyldighet

med därav följande utgifter för uniform och annan militär utrustning.

Under tjänstgöring å bostadsorten åtnjöte de ingen särskild ersättning.

Under tjänstgöring utom bostadsorten åtnjöte de visserligen tjänstgöringstraktamente,

men dettas belopp kunde knappast anses tillräckligt för

att täcka de merkostnader, vistelse å annan ort medförde. Härtill komme,

att de sannolikt nödgades avstå en icke oväsentlig del av sin civila lön

under fullgörande av ifrågavarande tjänstgöring, därest tiden för militärtjänstgöringen

icke sammanfölle med dem tillkommande semester. Slutligen

bleve ifrågavarande befattningshavare skyldiga att avgå med pension vida

tidigare än motsvarande civila.

Förslaget att de till övergångsstat överförda vid erhållandet av civil statstjänst

skulle få behålla endast en tredjedel av pensionsunderlaget innebure,

att de icke av sin ursprungliga lön komme i åtnjutande av mer än omkring

20 — 25 procent. Den av allmänna civilförvaltningens lönenämnd framhållna

jämförelsen med kronofogdarna gåve sålunda rätteligen vid handen, att

personalen på övergångsstat borde vid tjänsteförening få bibehålla om icke

hela den militära lönen åtminstone största delen därav.

Beställningshavare å frivillig övergångsstat vore, såsom försvarsväsendets

lönenämnd framhållit, närmast att jämställa med beställningshavare å reservstat.

Någon nedsättning i reservstatslönen vore icke föreskriven vid förening

av reservstatsbefattning och civil befattning. Enligt vad försvarsväsendets

lönenämnd gjorde gällande, motiverade redan den omständigheten,

att beställning å övergångsstat vore förenad med avsevärt högre lön än

motsvarande reservstatsbeställning, en nedsättning i förstnämnda lön vid

tjänsteförening. Vid en jämförelse av detta slag borde dock de omständigheter

beaktas, under vilka överföringen ägt rum å ena sidan till reservstat

och å andra sidan till övergångsstat. Överföringen till reservstat skedde

helt och hållet frivilligt. Beträffande övergångsstaterna avsåge lönenämndens

förslag endast de officerare och underofficerare, vilka frivilligt övergått

till övergångsstat, vilket möjligen skulle kunna anses innebära en viss

grad av likställighet i berörda avseende med reservstaten. En dylik uppfattning

vore emellertid icke riktig. Den frivilliga övergången till övergångsstat

innebure nämligen i de flesta fall endast, att vederbörande officer

eller underofficer inför det nödtvungna valet mellan frivillig överföring och

tvångsvis överföring föredragit den förra formen. I anledning härav syntes

det berättigat, att officerare och underofficerare på övergångsstat erhölle en

gynnsammare behandling än officerare och underofficerare å reservstat icke

endast, såsom också skett, beträffande lön och pension i allmänhet utan

även vid här avsedd tjänsteförening. Under alla omständigheter måste det

anses felaktigt att i likhet med allmänna civilförvaltningens lönenämnd

låta officerare och underofficerare å övergångsstat vid tjänsteförening bibehålla

mindre belopp av sin militära lön än officerare och underofficerare

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

av motsvarande grad å reservstat. Förhållandet borde, enligt vad förut

antytts, rätteligen vara det motsatta.

Med hänsyn härtill borde beställningshavarna å övergångsstat beredas

samma möjligheter till och villkor för en förening av civil statstjänst med

militär beställning, som beställningshavare å reservstat ägde. De borde

således vid dylik tjänsteförening icke lida någon minskning i till dem å

övergångsstat utgående löneförmåner.

Föreliggande fråga måste emellertid också bedömas med hänsyn till de

omständigheter, under vilka frivillig övergång till övergångsstat hittills

medgivits. I samband med första övergångsperiodens genomförande hade

redan ett avsevärt antal militära och civilmilitära beställningshavare frivilligt

övergått till övergångsstat. I kungörelsen den 23 oktober 1925

(nr 429) funnes inga bestämmelser angående tjänsteförening. Det vore under

sådana förhållanden icke endast förklarligt utan även naturligt, att ifrågavarande

personal utgått ifrån att de skulle tillerkännas rätt att förena

tjänster efter de grunder och på de villkor, vilka gällde för personalen på

reservstat. Det ville för övrigt synas, som om denna uppfattning icke vore

främmande för försvarsväsendets lönenämnd. Det måste därför anses strida

icke endast mot billighet utan även mot rättvisa att först nu, sedan många

erhållit och andra anmält sig till frivillig överföring, utfärda bestämmelser

i annan riktning.

På grund av vad sålunda anförts har chefen för generalstaben hemställt,

att sådana bestämmelser måtte utfärdas, att civil befattning måtte kunna

förenas med beställning å arméns övergångsstat på i huvudsak samma villkor,

som nu gällde för beställningshavare å reservstat vid dylik förening

av tjänster.

I sitt i ärendet avgivna, den 10 februari 1927 dagtecknade utlåtande har

chefen för marinstaben anfört, att han i likhet med allmänna civilförvaltningens

lönenämnd ansåge, att det ur statsverkets synpunkt kunde befinnas

önskvärt, att beställningshavare å marinens övergångsstat kunde tagas i

anspråk för civila statsbefattningar, icke minst ur den synpunkten, att härvid

en besparing för statsverket uppnåddes. Marinstabschefen kunde dock

icke helt ansluta sig till de synpunkter, lönenämnden anlagt i fråga om

bestämmandet av de löneförmåner, som borde tillkomma befattningshavare

vid dylik eventuell förening av militär och civil statsbefattning. Det borde

nämligen beaktas, dels att tjänstgöringsskyldighet förelåge i militär statstjänst

för den på övergångsstat varande befattningshavaren med därav följande

krav på individen att hålla en ganska kostsam uniformsbeklädnad komplett,

dels även att befattningshavaren vore underkastad militärstatens pensionsbestämmelser,

varigenom han tidigare utsattes för en lönereduktion än

vad förhållandet vore i rent civil statstjänst. På grund härav syntes det

rimligt, att de särskilda löneförmåner, som vid civil statsanställning skulle

Chefen för

marinstaben.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Arméförvalt
ningen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

utgå till personal å övergångsstat, beräknades till hälften i stället för tredjedelen

av pensionsunderlaget.

I övrigt har chefen för marinstaben icke haft något att erinra mot de

framställda förslagen.

Sedan arméförvaltningen genom remiss den 12 mars 1927 anbefallts att

efter förnyad utredning avgiva ytterligare utlåtande i ärendet, har arméförvaltningen

den 2 maj samma år avgivit dylikt utlåtande och därvid till

en början anfört, att ämbetsverket ansåge sig böra vidhålla den av verket

intagna ståndpunkten angående rätt för till övergångsstat frivilligt överförd

beställningshavare att med civil befattning förena beställning å övergångsstat.

Vidare har arméförvaltningen, efter erinran om innebörden av ämbetsverkets

förslag i ämnet, med anledning av den förnyade remissen låtit uppgöra

en tablå, innefattande jämförelse mellan de lönebelopp å övergångsstat,

som vissa beställningshavare skulle äga behålla vid tjänsteförening, med

tillämpning, å ena sidan, av allmänna civilförvaltningens lönenämnds förslag

och, å andra sidan, av arméförvaltningens förslag av den 10 februari

1927. Denna tablå torde få såsom bilaga närslutas statsrådsprotokollet

(Bil. III.),

Av sagda jämförelse framginge enligt ämbetsverkets mening, att en tilllämpning

av arméförvaltningens förslag skulle innebära, att, om två till

samma lönegrad hörande beställningshavare vid armén, vilka frivilligt överförts

till övergångsstat, vid överföringen tillhörde olika löneklasser, den,

som nått högre löneklass på grund av längre tjänstetid vid försvarsväsendet,

alltid komme att vid tjänsteförening få bibehålla större lön från försvarsväsendet

än den, som, på grund av att han vore yngre till tjänsteåldern,

nått endast lägre löneklass. En tillämpning av lönenämndernas förslag

skulle åter medföra, att lika stort lönebelopp från försvarsväsendet skulle

få bibehållas av båda beställningshavarna ifråga. Tablån visade vidare, att,

medan beställningshavare på övergångsstat, hörande till vissa av de lägre

löneklasserna inom vederbörliga lönegrader, vid tillämpning av arméförvaltningens

förslag såsom lön från försvarsväsendet skulle komma att behålla

belopp, som i viss mån skulle understiga de belopp, vilka skulle utgå vid

tillämpning av lönenämndernas förslag, ett motsatt förhållande skulle inträda

för beställningshavare på övergångsstat, om de hörde till vissa av de

högre löneklasserna inom vederbörliga lönegrader.

Arméförvaltningen ansåge, att vad som framkommit genom den i tablån

gjorda jämförelsen till fullo ådagalade, att en tillämpning av arméförvaltningens

förslag skulle medföra ett rättvisare resultat än det, som skulle

följa med godkännande av lönenämndernas förslag.

Till ytterligare stöd för detta sitt uttalande har arméförvaltningen jämväl

hänvisat till inom ämbetsverket uppgjorda tablåer rörande de sammanlagda

förmåner i form av lön på övergångsstat och lön från civil befatt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

17

ning, som skulle under vissa i tablåerna angivna förutsättningar tillkomma

till övergångsstat överförda kaptener, fanjunkare, respektive bataljonsläkare

med lägre eller högre levnadsålder, vilka vid överföringstillfället varit hänförda

till lägre eller högre löneklasser i officersavlöningsreglementet. Åven

dessa tablåer torde såsom bilagor få närslutas statsrådsprotokollet (Bil.

IV—VI.) Det har synts arméförvaltningen i hög grad rimligt, att, därest

exempelvis två bataljonsläkare på övergångsstat med olika ålder och hörande

till olika löneklasser samtidigt skulle vinna befattningar såsom hospitalsläkare

av 2:a klass, den äldres sammanlagda lön efter vinnandet av den civila

befattningen komme att överstiga lönen för den yngre. Den förre borde

nämligen äga någon fördel framför den senare på grund av sin längre

tjänstetid vid försvarsväsendet och med hänsyn därtill att han kunde beräknas

få behålla den civila befattningen under väsentligen kortare tid.

Med åberopande av vad arméförvaltningen sålunda anfört, har arméförvaltningen

jämväl vidhållit sitt tidigare avgivna förslag beträffande frågan

om hur stor del av lön på övergångsstat som till sådan stat frivilligt överförd

beställningshavare vid armén borde äga behålla vid förening av sin

beställning med civil befattning.

I en den 22 mars 1927 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse har

1925 års tillfälliga officerskommitté på anförda skäl hemställt, att Kungl.

Maj:t vid avgivande av proposition till riksdagen i nu förevarande fråga

måtte följa de grundsatser, som angivas i chefens för generalstaben förberörda

utlåtande den 12 februari 1927.

Slutligen torde jag få anmäla, att föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet

översten på frivillig övergångsstat K. A. Rignell, t. f. överläraren

vid institutet kaptenen på frivillig övergångsstat N. Hellsten samt t. f.

läraren vid institutet löjtnanten K. S. Särner i en till Kungl. Maj:t ingiven

skrivelse av den 26 november 1927 — under hänvisning till en

skrivelsen bifogad P. M. — anhållit, att vid utfärdande av bestämmelser

angående rätt att med civil befattning få förena beställning å arméns frivilliga

övergångsstat måtte iakttagas, att föreståndare respektive lärare vid

gymnastiska centralinstitutet måtte å enahanda villkor, som nu gälla för

beställningshavare å reservstat, få förena sin föreståndar- respektive lärarbefattning

med den militära beställningen utan att lida någon minskning

i de till dem å övergångsstat utgående löneförmånerna.

Över ifrågavarande framställning hava arméförvaltningen samt allmänna

civilförvaltningens och försvarsväsendets lönenämnder avgivit utlåtanden.

I sitt utlåtande den 2 december 1927 har arméförvaltningen framhållit,

att, därest förberörda, av försvarsväsendets lönenämnd utarbetade och av

allmänna civilförvaltningens lönenämnd biträdda förslag till kungörelser

Bihang till riksdagens protokoll 192S. 1 samt. 46 håft. (Nr 56.) 2

1925 ars tillfälliga

officer

skommitte.

Föreståndaren

för gymnastiska

centralinstitutet

m. ft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

dels angående rätt att med civil befattning förena beställning å arméns

och marinens övergångsstater, dels om ändrad lydelse av 7 och 9 §§ i förenämnda

kungörelse av den 28 oktober 1925 komme att av statsmakterna

antagas, desamma skulle bliva tillämpliga å kapten Hellsten och löjtnant

Särner. Vad överste Bignell beträffade,'' vore att märka att för föreståndaren

för institutet icke funnes i stat uppförd särskild befattning, utan att

denna allenast åtnjöte visst mindre, ursprungligen för en såsom föreståndare

förordnad överlärare vid institutet avsett särskilt arvode. Med hänsyn

härtill syntes det icke behöva ifrågasättas, att de föreslagna bestämmelserna

skulle tillämpas å överste Bignell.

Arméförvaltningens civila departement har på grund härav föreslagit, att

ifrågavarande framställning icke måtte föranleda annan Kungl. Maj:ts särskilda

åtgärd, än att densamma toges i övervägande i samband med den

fortsatta behandlingen av lönenämndernas förut åberopade förslag. Härvid

syntes särskilt böra beaktas, huruvida undantagsbestämmelser kunde vara

erforderliga för sådan frivilligt överförd personal, som erhållit fullmakt

eller förordnande å civil befattning före de blivande bestämmelsernas ikraftträdande.

I utlåtande den 14 december 1927 hava allmänna civilförvaltningens och

försvarsväsendets lönenämnder till en början erinrat, att Kungl. Maj:t genom

beslut den 5 september 1924 dels medgivit, att kaptenen Hellsten finge

tills vidare intill början av gymnastiska centralinstitutets utbildningsår

1925—1926 med sin militära beställning förena befattning såsom lärare i

militärgymnastik vid nämnda institut, och dels föreskrivit, att Hellsten

skulle under tjänstledighet för befattningens uppehållande av sin lön avstå

ett belopp, motsvarande det i 14 § 1 mom. av officersavlöningsreglementet

angivna tjänstledighetsavdrag.

Vidare hava lönenämnderna med anledning av vad sålunda förekommit

tillika erinrat, hurusom försvarsväsendets lönenämnd den 5 oktober 1927

avgivit utlåtande rörande avlöning till kaptenen vid Vendes artilleriregemente

T. O. M. Holmberg under dennes tjänstgöring vid gymnastiska centralinstitutet.

Försvarsväsendets lönenämnd hade därvid framhållit, bland

annat, att, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäl medgiva Holmberg —

vilken tvångsvis överförts till övergångsstat från och med den 1 januari

1928 — tillstånd att jämväl under den tid, han å övergångsstat vore berättigad

uppbära avlöning enligt de närmast före övergången gällande

grunder, eller till och med den 30 juni 1929, innehava i ärendet omhandlat

förordnande på en ordinarie lärarbefattning vid gymnastiska centralinstitutet

och i anslutning härtill i kommandoväg beviljade Holmberg tjänstledighet

under den tid, han på grund av förordnandet vore hindrad utöva

sin militära tjänst, Holmberg jämlikt 15 § i officersavlöningsreglementet

under tiden för tjänstledigheten hade att av sin lön avstå ett belopp, motsvarande

det i 14 § 1 mom. i samma reglemente angivna tjänstledighetsavdrag,

såvida han icke av Kungl. Maj:t förpliktades att avstå mera. Med

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

19

avseende härå liade arméförvaltningens civila departement i avgivet yttrande

föreslagit avdragets begränsande till nämnda tjänstledighetsavdrag.

Lönenämnden hade för sin del funnit den tjänstledighet, varom fråga vore,

närmast vara av det slag, som avsåges under punkt D i 2 kap. 1 § av

tilläggsbestämmelserna. Beträffande sådan tjänstledighet gällde, att hela

lönen därunder skulle avstås. Då emellertid den Holmberg under ifrågavarande

förordnande tillkommande lärarlön understege hans kaptenslön,

syntes det uteslutet att tillämpa berörda avdragsbestämmelse. Det ville

emellertid synas lönenämnden, som om en ur olika synpunkter riktig avvägning

av Holmbergs löneförmåner skulle vinnas genom att bestämma

avdraget å hans militära lön med tillämpning av punkt C i förenämnda

kapitel och paragraf av tilläggsbestämmelserna. Vad anginge tiden efter

den 30 juni 1929, erinrade lönenämnden om att frågan om och på vilka

villkor med ordinarie civil befattning borde få förenas befattning på militär

övergångsstat sedan någon tid tillbaka, vore föremål för Kungl. Maj:ts

prövning. De bestämmelser, som härutinnan kunde komma att meddelas,

syntes lämpligen kunna tjäna till ledning vid reglerandet av Holmbergs

löneförmåner under lärarförordnandet efter den 30 juni 1929.

Genom beslut den 13 oktober 1927 hade Kungl. Maj:t funnit gott medgiva,

att Holmberg finge tillsvidare, räknat från och med den 10 oktober

1927, med sin militära beställning å stat, respektive övergångsstat, innehava

förordnande å ordinarie lärarbefattning vid gymnastiska centralinstitutet;

och hade Kungl. Maj:t därvid tillika föreskrivit, att Holmberg

skulle, under i kommandoväg beviljad tjänstledighet å kaptensbeställningen

i och för lärarbefattningens uppehållande, för tiden till och med den 30

juni 1929 av sin kaptenslön avstå ett belopp, motsvarande det i 2 kap. 1 §

i gällande tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena för

gruppen C angivna tjänstledighetsavdrag.

Vad anginge de i nu förevarande framställning avsedda, till övergångsstat

frivilligt överförda beställningshavarna vid armén, syntes det lönenämnderna

saknas tillräckliga skäl att beträffande avlöningsförmånerna för en var av

dem under den tid, vederbörande komme att med befattning eller förordnande

såsom föreståndare, respektive överlärare eller lärare vid gymnastiska

centralinstitutet förena beställning å militär övergångsstat, tillämpa andra

eller förmånligare grunder än dem, som kunde bliva fastställda att i allmänhet

gälla i fråga om avlöning till innehavare av sådan beställning å

arméns eller marinens övergångsstat, som tillika beklädde civil befattning

i statens tjänst.

Vad först angår frågan om beredande av möjlighet för personal, som frivilligt

övergått till arméns och marinens övergångsstater, att med innehavande

beställning förena civil ordinarie statstjänst, framgår av utredningen

i ärendet, att samtliga i frågan hörda myndigheter anse, att dylik

möjlighet bör beredas. Mig synes ock rättvisa och billighet fordra, att

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition Nr 56.

det för närvarande förefintliga hindret härutinnan — de i gällande avlöningsreglementen

för civila befattningshavare förekommande stadgandena

angående förbud att med civil befattning förena annan tjänst å rikets stat —

undanröjes. Jag vill härvid i likhet med allmänna civilförvaltningens lönenämnd

erinra, att avsikten givetvis icke är att åvägabringa någon företrädesrätt

för den militära personalen till olika civila befattningar eller att

över huvud gynna nämnda personal i konkurrensen om lediga civila tjänster.

Såsom sagda lönenämnd framhållit, har den föreliggande frågan icke något

samband med civilanställning, vars ändamål är att bereda militär personal,

som avgått från krigstjänsten, försörjning i det borgerliga livet. På sätt

lönenämnderna föreslagit, torde rätten att förena militär beställning å övergångsstat

med ordinarie civil tjänst böra göras beroende av Kungl. Maj:ts

prövning i varje särskilt fall.

Vad däremot angår den till övergångsstat tvångsvis överförda personalen

synes mig, särskilt med hänsyn till denna personals tjänstgöringsskyldighet,

möjlighet att med innehavande beställning förena civil ordinarie statstjänst

icke böra stå öppen. Framhållas må, att, då den tvångsvis överförda personalen

enligt gällande bestämmelser må på ansökning kunna tillåtas att inträda

i de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma frivilligt överförd personal,

beredandet av möjlighet för denna personal att innehava sådan civil statstjänst

indirekt i viss mån tillgodoser jämväl den tvångsöverförda personalens intresse

i ifrågavarande hänseende.

Såsom nämnts, hava lönenämnderna ansett, att det ifrågavarande hindret

för beställningshavare, som frivilligt övergått å arméns eller marinens

övergångsstat, att med dylik beställning förena till den civila förvaltningen

hörande tjänst å rikets stat lämpligen kunde undanröjas på sådant

sätt att — efter inhämtande av riksdagens medgivande därtill — i en allmän

kungörelse lämnades föreskrift att vad i gällande avlöningsbestämmelser

för befattningshavare, som icke tillhöra försvarsväsendet, stadgas

därom, att med befattning icke må förenas annan tjänst å rikets stat, icke

skall utgöra hinder för beställningshavare, som frivilligt övergått å arméns

eller marinens övergångsstat, att med dylik beställning förena till den civila

förvaltningen hörande tjänst å rikets stat, dock att förening av tjänster,

som nu sagts, icke skulle få äga rum med mindre Kungl. Maj:t efter prövning,

att beställningen å övergångsstat ej ansåges inverka hinderligt för

tjänstgöringen i den civila befattningen, därtill lämnade tillstånd. Mot

förslaget härutinnan har jag icke något att erinra.

Vidkommande frågan, huruvida och i vad mån till övergångsstat frivilligt

överförd beställningshavare må vid förening av ordinarie civil befattning

med övergångsstatsbeställningen bibehålla lön å övergångsstaten, hava, enligt

vad den av mig lämnade redogörelsen utvisar, allmänna civilförvaltningens

och försvarsväsendets lönenämnder med hänsyn, bland annat, till önskvärdheten

av enhetliga och lättillämpliga bestämmelser å förevarande område

ansett, att föreskrift borde meddelas därom, att dylik beställningshavare

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

21

iinge, oberoende av förhållandena i varje särskilt fall, bibehålla en efter

enhetlig grund bestämd del av den för honom å övergångsstat gällande lön.

Med bortseende från det av chefen för genei-alstaben väckta förslaget, att

civil befattning måtte få förenas med beställning å arméns övergångsstat

på i huvudsak samma villkor, som nu gälla för beställningshavare å reservstat

vid förening av dylika tjänster, hava de i ärendet hörda militära myndigheterna

anslutit sig till denna lönenämndernas uppfattning. Kommunikationsverkens

lönenämnd har däremot framhållit såsom sin mening, att det

knappast vore rationellt att bestämma den del av lönen, som skulle utgå å

övergångsstaten, efter en och samma grund, utan har det synts nämnden

böra ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med besluts fattande, huruvida

i de särskilda fallen förening av tjänster må äga rum, och efter förslag

av vederbörande verk fastställa, i vad mån den militära lönen å övergångsstat

må av vederbörande åtnjutas.

Ehuru jag icke vill förneka, att de av kommunikationsverkens lönenämnd

till stöd för dess ståndpunkt åberopade skälen måste anses äga visst berättigande,

har jag dock funnit mig höra giva min anslutning till de båda andra lönenämndernas

uppfattning i frågan. Av de skäl, som till stöd för sistnämnda

uppfattning anförts, och vilka förut av mig återgivits, får jag särskilt framhålla

beställningshavares skäliga anspråk på att, innan han beslutar sig för

att söka en civil tjänst, kunna bedöma, vilka ekonomiska fördelar en tjänsteförening

kan medföra.

Enligt allmänna civilförvaltningens lönenämnds och försvarsväsendets

lönenämnds förslag skulle beställningshavare, som tillträder civil tjänst, få

behålla så stor del av den å övergångsstat utgående lönen, att densamma

motsvarade en tredjedel av det för vederbörande befattningshavare enligt

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280), tabell B, gällande pensionsunderlaget,

dock att, om sammanlagda avlöningen härigenom icke skulle uppgå till den

för honom å övergångsstaten gällande lönen, nyssberörda del av denna lön

skulle ökas med vad som motsvarade skillnaden. Om ock kommunikationsverkens

lönenämnd, på sätt förut nämnts, ansett det icke vara rationellt att

bestämma den del av lönen, som skall utgå å övergångsstaten, efter en ocli

samma grund, har dock jämväl denna nämnd ansett den sålunda föreslagna

reduktionsregeln böra tjäna såsom ledning för bedömande av de lönespörsmål,

varom fråga är. Marinförvaltningen och chefen för marinstaben, vilka

ej heller haft något att erinra emot att den avlöning, beställningshavare

vid förening av tjänster må åtnjuta, ställes i viss relation till det pensionsunderlag,

som för enahanda beställning, vederbörande själv innehar, finnes

upptaget i sagda tabell, hava ansett den föreslagna nedsättningen för stor

och för sin del föreslagit, att nedsättningen måtte begränsas till ett belopp,

motsvarande halva pensionsunderlaget. Arméförvaltningen har däremot på

anförda skäl föreslagit, att den lön, som beställningshavare på arméns eller

marinens övergångsstat vid tjänsteförening må bibehålla, måtte bestämmas

till en tredjedel av den lön, som eljest skulle tillkomma vederbörande. Så
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

väl civila och militära lönenämndernas som marinförvaltningens och chefens

för marinstaben förslag skulle medföra, att två till övergångsstat frivilligt

överförda, till samma lönegrad hörande beställningshavare skulle vid tjänsteförening

erhålla samma lönebelopp från försvarsväsendet, även om de tillhörde

olika löneklasser inom vederbörande lönegrad. Enligt arméförvaltningens

förslag åter skulle, om två till samma lönegrad hörande, men i

olika löneklasser placerade beställningshavare, som frivilligt överförts på

övergångsstat, erhölle rätt till tjänsteförening, den, som på grund av högre

tjänsteålder nått högre löneklass, vid dylik förening komma i åtnjutande

av större lön från försvarsväsendet än den, som till följd av lägre tjänsteålder

vore placerad i lägre löneklass.

I likhet med arméförvaltningen anser jag för min del icke vara med rättvisa

överensstämmande, att en beställningshavare vid tjänsteförening erhåller

samma lönebelopp från försvarsväsendet oavsett den tid, hans militära tjänstgöring

i en viss lönegrad omfattat. En beställningshavare, som inom vederbörande

lönegrad nått högre löneklass än annan med samma tjänsteställning,

synes mig vid tjänsteförening rimligtvis böra komma i åtnjutande av högre

löneförmåner från försvarsväsendet än den, som på grund av kortare tjänsteålder

innehar lägre placering i löneklasshänseende. Detta torde ock stå i samklang

med den mening, som kommit till uttryck i statsmakternas på sin tid

fattade beslut i fråga om de löneförmåner, som borde tillkomma till indragningsstat

överförd kronofogde, vilket beslut, såsom förut erinrats, innebar,

att kronofogde, som vunne annan statstjänst, skulle, förutom vissa andra

förmåner, få behålla en tredjedel av sin lön och ålderstillägg på indragningsstaten.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har såsom stöd för sin ståndpunkt

i fråga om storleken av det lönebelopp, som bör få bibehållas av

vederbörande beställningshavare vid tjänsteförening, anfört, bland annat,

att det icke kunde anses lämpligt, att vederbörande vid avgång från den

militära beställningen med rätt till pension erhölle en högre sammanlagd

inkomst — av avlöningen å den civila befattningen och pensionen å den

militära beställningen — än han tillgodonjutit under den tid, han jämte

förstnämnda avlöning uppburit viss del av lönen å övergångsstat. Med

anledning härav vill jag emellertid erinra, att, såsom arméförvaltningen

framhållit, även vid tillämpning av allmänna civilförvaltningens lönenämnds

förslag fall kunna inträffa, då vederbörandes sammanlagda inkomst

efter tillträdandet av militär pension kommer att bliva större än då den

civila lönen åtnjutes tillika med den behållna delen av lönen å övergångsstat.

Då jag av nyss angivna skäl icke kunnat ansluta mig till den meningen,

att storleken av beställningshavares på övergångsstat behållna lön vid tjänsteförening

bör sättas i relation till honom tillkommande pensionsunderlag,

har jag efter övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter

och de alternativ, som kunna ifrågakomma, ansett mig böra stanna för arméförvaltningens

förslag eller att sålunda den lön, som beställningshavare på

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts proposition Nr 56.

arméns eller marinens övergångsstat vid tjänsteförening må bibehalla, bestämmes

till eu tredjedel av den lön, som eljest tillkommer vederbörande,

dock att, därest den sammanlagda avlöningen härigenom skulle understiga

förenämnda lön, angivna del av denna lön skall ökas med vad som motsvarar

skillnaden. Av den av arméförvaltningen utarbetade, såsom bilaga III

närslutna tablån framgå de lönebelopp, som vissa beställningsliavare vid

tjänsteförening, varom fråga är, skulle erhålla, och de såsom bilagor IV VI

intagna tablåerna utvisa de sammanlagda löneförmåner, som skulle under

vissa i tablåerna angivna förutsättningar tillkomma till övergångsstat överförda

kaptener, fanjunkare och bataljonsläkare med lägre eller högre le\nadsålder,

vilka vid överföringstillfället varit hänförda till lägre eller högre

löneklasser i officersavlöningsreglementet.

Vad härefter angår frågan om rätt för beställningsliavare, som frivilligt

övergått å övergångsstat, att med sin beställning förena civil icke-ordinarie

statstjänst, torde något hinder för dylik förening av tjänster nu icke vara

för handen. Anledning synes mig icke heller för närvarande föreligga att

göra sådan förening beroende av särskilt tillstånd.

" Däremot anser jag i likhet med allmänna civilförvaltningens lönenämnd,

att dylik beställningsliavare bör vid förening av civil extra ordinarie

eller annan därmed jämförlig icke-ordinarie statstjänst med beställning å

övergångsstat vidkännas samma reduktion i lönen å övergångsstat som

den, vilken erhållit ordinarie civil befattning. Då emellertid, såsom nyss

nämnts, beställningsliavare, varom fråga är, redan nu kan med sin beställning

förena civil icke-ordinarie tjänst utan reduktion av honom å övergångsstat

tillkommande löneförmåner, torde möjlighet böra stå öppen för

Kungl. Maj:t att medgiva, att beställningshavare, som vid tidpunkten för

de ifrågasatta bestämmelsernas ikraftträdande förenar civil icke-ordinarie

statstjänst med .beställning å övergångsstat, må, så länge han kvarstår i

den av honom då innehavda civila tjänsten, bibehållas vid större del än

en tredjedel av lönen å övergångsstat, dock givetvis högst hela lönen.

Såsom av allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets lönenämnder

förutsatts, torde för den tid, varunder till övergångsstat frivilligt överförd

beställningshavare fullgör honom åliggande militär tjänstgöring, böra utga

oavkortad lön å övergångsstat men bör vederbörande vidkännas avdrag a

lönen i den civila befattningen. Härvid torde böra tillämpas enahanda

grunder, som gälla för reservstatspersonalen (jfr, bland annat, 2 § mom. B 1

av kungörelsen den 26 juni 1925, nr 357.)

Gällande författningar synas icke lägga hinder i vägen för beställningshavare,

som tvångsvis överförts till övergångsstat, att kunna fa med sin

beställning förena civil icke-ordinarie statstjänst. Då det icke lärer vara uteslutet,

att så i undantagsfall kan komma att ske, torde jämväl för fall av

denna art föreskrift böra meddelas angående storleken av den lön a övergångsstat,

som beställningshavaren må äga bibehålla. Samma grunder, som

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

föreslagits att gälla i fråga om beställningshavare, vilken frivilligt övergått

å övergångsstat, synas härvid höra göras tillämpliga.

Därest vad jag sålunda förordat i fråga om storleken av de avlöningsförmåner,

beställningshavare å övergångsstat vid tjänsteförening må äga

uppbära, vinner riksdagens godkännande, torde i sinom tid få för Kungl.

Maj:t framläggas förslag till de ändringar i förberörda kungörelse den 23

oktober 1925 (nr 429) med vissa bestämmelser rörande arméns och marinens

övergångsstater, som härav påkallas.

I detta sammanhang får jag erinra, att i Kungl. Maj:ts proposition nr ö

till årets riksdag angående den ekonomiska försvarsberedskapens organisation

förutsättes, att, därest officer på övergångsstat anställes såsom tjänsteman

hos den i propositionen omförmälta rikskommissionen, den till honom å

kommissionens stat utgående avlöningen skall minskas med honom tillkommande

lön å övergångsstat. Med tillämpning av vad jag här föreslagit innebär

detta, att i fall av nämnda art avlöningen från kommissionen skall nedsättas

med en tredjedel av lönen å övergångsstat.

Vad slutligen angår den förutberörda, av föreståndaren för gymnastiska

centralinstitutet m. fl. gjorda framställningen anser jag i anslutning till

vad allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets lönenämnder anfört

skäl icke föreligga att beträffande beställningshavare vid gymnastiska centralinstitutet

tillämpa andra grunder än för övriga beställningshavare,

varom nu är fråga.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört och med framhållande av att

vid förening av tjänster, varom fråga är, innehav av civil tjänst icke bör

få utgöra skäl för vederbörande att erhålla uppskov med, befrielse från eller

eljest lindring i honom åliggande militär tjänstgöring, får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att vad i gällande avlöningsbestämmelser för innehavare av civil

befattning stadgas därom, att med befattning icke må förenas annan tjänst

å rikets stat, icke skall utgöra hinder att med dylik befattning förena

sådan beställning å arméns eller marinens övergångsstat, vars innehavare

icke är underkastad full tjänstgöringsskyldighet, dock att förening av tjänster,

som nu sagts, icke må äga rum, med mindre Kungl. Maj:t efter prövning, att

beställningen å övergångsstat ej inverkar liinderligt för tjänstgöringen i

den civila befattningen, därtill lämnar tillstånd,

dels ock att till arméns eller marinens övergångsstat frivilligt överförd

beställningshavare, som tillika är innehavare av ordinarie civil befattning

å rikets stat eller av civil extra ordinarie eller därmed jämförlig ickeordinarie

statstjänst, ävensom till sådan stat tvångsvis överförd beställningshavare,

som tillika är innehavare av icke-ordinarie statstjänst av nyssnämnd

art, må under tid, då han icke fullgör honom jämlikt kungörelsen den 23

oktober 1925 (nr 429) med vissa bestämmelser rörande arméns och marinens

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56. 25

övergångsstater åliggande tjänstgöring, uppbära lön å övergångsstaten i enlighet

med de grunder, som av mig angivits.

Yad föredragande departementschefen sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bil. litt. vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mai:ts proposition Nr 56.

Bil. /.

Till allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Sedan Ni genom Kungl. Ma,j:ts beslut den 3 december 1926 anbefallts att

i samråd med försvarsväsendets och kommunikationsverkens lönenämnder

verkställa utredning i fråga om möjliggörande för beställningshavare å

arméns och marinens övergångsstater att erhålla annan anställning i statstjänst,

har Ni i skrivelse den 14 innevarande månad anhållit, att försvarsväsendets

lönenämnd ville uttala sig rörande ett skrivelsen bifogat förslag

till kungörelse angående rätt för dylik beställningshavare att innehava till

den civila förvaltningen hörande tjänst jämte vissa i samband därmed

stående frågor.

Innan lönenämnden närmare ingår på förevarande spörsmål, vill nämnden

till en början erinra om, att nämnden i de yttranden till Kungl. Maj:t,

vilka föranlett den nu anbefallda utredningen, utgått från, att för frivilligt

å övergångsstat överförd personal hinder att förena civil statstjänst med beställning

å övergångsstat endast möter på grund av civila avlöningsbestämmelser

samt att beträffande tvångsvis å övergångsstat överförd personal

förhållandet är detsamma, dock att sistnämnda personal under den s. k.

respittiden och under ständig tjänstgöring också är underkastad det i officersavlöningsreglementet

stadgade förbudet mot dylik tjänsteförening.

Med denna utgångspunkt och då det under inga förhållanden torde kunna

ifrågakomma att upphäva förbudet mot tjänsteförening i senast angivna

tvenne fall, skulle frågan nu gälla, dels huruvida och på vilka villkor den

tvångsvis överförda personalen i andra fall och den frivilligt överförda

personalen bör beredas möjlighet till dylik tjänsteförening, dels ock vilka

åtgärder som härför må vara nödiga.

Med avseende å dessa spörsmål torde det förtjäna att erinras om de bestämmelser,

som i motsvarande hänseende gälla för reservstatspersonalen.

Genom en särskild i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdad förordning

(1919 :523) har möjlighet beretts civil befattningshavare att med

sin civila tjänst förena reservstatsbeställning. Förutsättning för dylik tjänsteförening

är, att Kungl. Maj:t — efter prövning att reservstatsbeställningen

icke må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i den civila befattningen

— finner reservstatsbeställningen kunna få förenas med nämnda befattning.

Någon nedsättning i reservstatslönen vid dylik tjänsteförening är

icke förskriven. Men däremot är vederbörande enligt föreskrift i tilläggsbestämmelserna

till civilförvaltningens avlöningsreglemente (1925 : 357) skyldig

att under honom åliggande militär tjänstgöring vidkännas B-avdrag a

sin civila lön.

Vad nu angår frågan, om möjlighet bör beredas att med civil statstjänst

förena beställning å militär övergångsstat, synes saken ställa sig något olika,

allteftersom vederbörande såsom beställningshavare å dylik övergångsstat är

underkastad full tjänstgöringsskyldighet (tvångsvis överförd) eller begränsad

tjänstgöringsskyldighet (frivilligt överförd).

De frivilligt överförda intaga en ställning, som i vissa avseenden påminner

om reservstatspersonalens. De hava, såsom redan antytts, viss be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

gränsad tjänstgöringsskyldighet, som till och med är av mindre omfattning

än reservstatspersonalens. I likhet med sistnämnda personal åtnjuta de

vidare en lön, som är avsevärt lägre än motsvarande aktiva beställningshavares.

Sålunda utgör lönen till de frivilligt överförda 75 procent av

lönen i vederbörlig löneklass å A-ort. Reservstatslönen är ännu lägre. Den

är emellertid endast ifråga om vissa beställningshavare bestämd i direkt

förhållande till lönen för den aktiva personalen. Sålunda utgör lönen till

underofficer i högre löneklassen 40 procent av fanjunkares å aktiv stat slutlön

å A-ort. Till ungefär samma procent av kaptens å aktiv stat slutlöu

på A-ort uppgår lönen till kompaniofficer i högsta löneklassen å reservstat.

Den väsentligaste olikheten mellan de frivilligt överförda och reservstatspersonalen

hänför sig därtill, att reservstaten är en bestående del av organisationen,

medan däremot övergångsstaten är eu av förhållandena påkallad

tillfällig företeelse.

Den förefintliga likheten torde emellertid vara av beskaffenhet att böra

föranleda, att de frivilligt överförda beredas samma möjlighet som reservstatspersonalen

att innehava civil statstjänst.

Tveksammare ställer sig frågan, om dylik möjlighet jämväl bör åvägabringas

till förmån för den tvångsvis överförda personalen. Denna personal

har full tjänstgöringsskyldighet, även om densamma i allmänhet icke kommer

att utkrävas av flertalet eller under större delen av året. Ifrågavarande

personal åtnjuter vidare full lön, vare sig personalen är i tjänstgöring eller

icke; i senare fallet utgår lönen dock efter B-ort. Härtill kommer, att den

tvångsöverförde för närvarande äger och väl även för framtiden kan antagas

komma att bibehållas vid möjlighet att när som helst inträda i de

rättigheter och skyldigheter, som tillkomma eu frivilligt överförd. Därest

civil statsanställning erbjuder sig, står honom alltså öppet att begagna sig

av denna utväg. Beredandet av möjlighet för frivilligt överförd personal

att innehava civil statstjänst skulle sålunda indirekt tillgodose jämväl den

tvångsöverförda personalens intresse i förevarande avseende.

Beträffande därefter frågan om de villkor, som böra stadgas för rätt till

här avsedd tjänsteförening, synes det lönenämnden självfallet, att — i likhet

med vad för reservstatspersonalen gäller — en prövning i varje särskilt

fall bör äga rum angående övergångsstatsbeställningens inverkan pa tjänstgöringen

i den civila befattningen. Denna prövning synes, såsom fallet är

i fråga om reservstatsbeställnings förenande med civil befattning, böra ankomma

på Kungl. Maj:t.

Vidare torde redan den omständigheten, att beställning å övergångsstat

är förenad med avsevärt högre lön än motsvarande reservstatsbeställning,

motivera en nedsättning i förstnämnda lön vid tjänsteförening. Mot vad Ni

med avseende å denna lönenedsättning föreslagit, har lönenämnden intet

annat att erinra, än att Edert förslag att i vissa fall låta lönenedsättningen

drabba den civila lönen i stället för eller jämte lönen a övergångsstat icke

synes tillräckligt motiverat.

Ytterligare synes, såsom Edert förslag ock innebär, ifrågavarande personal

vid militär tjänstgöring böra uppbära sin lön å övergångsstaten oavkortad,

men vidkännas avdrag å lönen i den civila befattningen. Sistnämnda avdrag

torde för frivilligt överförd böra ske efter samma grunder, som gälla

för reservstatspersonalen. Skulle jämväl tvångsöverförd erhålla rätt till

tjänsteförening, synes avdraget för honom, i betraktande av hans större lön

å övergångsstaten, böra sättas högre.

Under förutsättning att de ifrågasatta åtgärderna begränsas till den fri
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

villigt överförda personalen, synes, på grund av vad ovan anförts, dels den

grundläggande författningen böra givas ungefär den avfattning, närslutna

förslag (bil. A) utvisar dels ock i kungörelsen den 23 oktober 1925 (nr 429)

med vissa bestämmelse rörande arméns och marinens övergångsstater böra

i 7 § tilläggas ett moment och i 9 § vidtagas viss jämkning, allt i enlighet

med bifogade förslag (bil. B).

Skulle jämväl den tvångsöverförda personalen härvid komma i betraktande,

bör förutom övriga erforderliga jämkningar iakttagas vad lönenämnden

i det föregående anfört mot tjänsteförening under respittiden och

under ständig tjänstgöring.

Stockholm den 21 januari 1927.

KARL LEVINSON.

Olof Ekeroth.

Bil. A.

Förslag till kungörelse

angående rätt att med civil befattning förena beställning å arméns eller marinens

övergångsstat.

Kungl. Maj:t har, i överensstämmelse med riksdagens beslut, funnit gott

förordna som följer:

Vad i gällande avlöningsbestämmelser för civila befattningshavare stadgas

därom, att med befattning icke må förenas annan tjänst å rikets stat, skall

icke utgöra hinder för att med dylik befattning förenas sådan beställning å

arméns eller marinens övergångsstat, vars innehavare icke är underkastad

full tjänstgöringsskyldighet. Förening av tjänster, som nu sagts, må dock

icke äga rum, med mindre Kungl. Maj:t — efter prövning, att beställningen

å övergångsstat ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i den

civila befattningen — därtill lämnar tillstånd.

Bil. B.

Förslag till kungörelse

om ändrad lydelse av 7 ocli 9 §§ i kungörelsen den 23 oktober 1925 (nr 429) med vissa bestämmelser

rörande arméns och marinens övergångsstater.

Kungl. Maj:t har, i överensstämmelse med riksdagens beslut, funnit gott

förordna, att 7 och 9 §§ i kungörelsen den 23 oktober 1925 med vissa bestämmelser

rörande arméns och marinens övergångsstater skola erhålla

följande ändrade lydelse:

7

1. Beställningshavare äger — — — att hänföra.

2. Därest beställningshavare tillika är innehavare av civil befattning å

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

29

rikets stat, äger kan under tid, då han icke fullgör honom jämlikt denna

kungörelse åliggande tjänstgöringsskyldighet, av den honom enligt 1 mom.

tillkommande lön endast uppbära ett belopp, motsvarande en tredjedel av

det pensionsunderlag, som för hans beställning finnes upptaget i tabell B

vid kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280); dock att, därest den sammanlagda

avlöningen härigenom skulle understiga förenämnda lön, angivna del

av denna lön skall ökas med vad som motsvarar skillnaden.

9 $.

I fråga —--den lön, han jämlikt 7 § 1 mom. vid avgången---

lönens belopp.

Bil. II.

Till allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

I skrivelse till kommunikationsverkens lönenämnd den 24 januari 1927

har Ni — me$ översändande dels av avskrift av en utav Eder till försvarsväsendets

lönenämnd den 14 januari 1927 avlåten skrivelse rörande beredande

av möjlighet för beställningshavare å arméns och marinens övergångsstater

att innehava annan statstjänst dels ock av avskrift av sagda

lönenämnds svarsskrivelse till Eder den 21 januari 1927 — anhållit, att

kommunikationsverkens lönenämnd ville uttala sig i berörda ärende; och

får lönenämnden i anledning härav anföra följande.

I likhet med försvarsväsendets lönenämnd anser kommunikationsverkens

lönenämnd, att förening av beställning å arméns och marinens övergångsstater

med civil ordinarie tjänst bör medgivas allenast sådan beställningshavare,

som frivilligt överförts till övergångsstat.

Ej heller finner lönenämnden något att erinra däremot, att, på sätt försvarsväsendets

lönenämnd föreslagit, frågan om förening av militär beställning

å övergångsstat med ordinarie civil tjänst i varje särskilt fall underställes

Kungl. Maj:ts prövning.

Enligt föreliggande förslag skulle sådan beställningshavare å övergångsstat,

som tillträder civil tjänst, få behålla så stor del av den å övergångsstat

utgående lönen, att densamma motsvarar en tredjedel av det för vederbörande

befattningshavare enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280),

tabell B, gällande pensionsunderlaget. Därest den sammanlagda avlöningen

härigenom icke skulle uppgå till den för honom å övergångsstaten gällande

lönen, skulle nyssberörda del av denna lön ökas med vad som motsvarar

skillnaden.

Då lönenämnden haft att bedöma, huruvida de sålunda föreslagna grunderna

för löneförmånernas bestämmande må anses lämpliga, har nämnden

å ena sidan icke kunnat undgå att taga i betraktande det förhållandet, att

en militär beställningshavare, som till följd av en av statsmakterna vidtagen

omorganisation av landets försvarsväsende nödgats avbryta den militära

banan, för vilken han från början utbildat sig och söka sig in på den

civila tjänstemannabanan, kan få svårt att därvid slå sig fram i konkurren
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

sen på det nya, området och törhända måste stanna i eu lägre löneställning

än om lian i fortsättningen fått ägna sig åt sin militära tjänst. Härtill

kommer att, därest den civila befattningen är ordinarie, han kan bliva skyldig

att exempelvis vid inträde i statens järnvägars tjänst erlägga retroaktivavgifter

för familjepensionering.

Å andra sidan är ej uteslutet, att den till övergångsstat överförde erbjudes

en civil anställning med högre löneförmåner än den, han äger uppbära för

sin beställning å övergångsstat.

I betraktande av nu berörda omständigheter vill det förefalla lönenämnden,

som om det knappast vore fullt rationellt att på sätt skett i föreliggande

förslag bestämma den del av lönen, som skall utgå å övergångsstaten, efter

en och samma grund och sålunda i förevarande hänseende så att säga fastlåsa

lönebestämningen .vid en för alla tjänstekombinationer och för alla lönelägen

lika norm. Liksom fall kunna inträffa, då en tillämpning av det

föreslagna beräkningssättet skulle kunna medföra alltför obillig beskäring

av beställningshavarens militära lön, kunna ock fäll tänkas, då skäl saknas

för att låta en .i civil tjänst antagen beställningshavare ens behålla någon

del av sina å övergångsstat utgående löneförmåner.

Då enligt det förslag till kungörelse rörande förening av civil tjänst med

beställning å arméns eller marinens övergångsstater, som framlagts av

försvarsväsendets lönenämnd och vartill Ni givit Eder anslutning, frågan

om sådan förening skulle i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts

prövning, synes det lönenämnden lämpligen böra ankomma ])å Kungl. Maj:t

att i samband därmed efter förslag av vederbörande verk fastställa, i vad

mån den militära lönen å övergångsstat i varje särskilt fall må av vederbörande

åtnjutas. Någon mera besvärande omgång lärer knappast vara att

befara av en sådan ordning, särskilt som det kan antagas, att de fall, då

till övergångsstat överförd beställningshavare erhåller civil anställning, icke

skola bliva så ofta förekommande.

Då lönenämnden sålunda funnit sig böra föreslå eu annan ordning för

bestämmande i förevarande fäll av löneförmånen för den militära tjänsten

än. som avses i förberörda skrivelser, har lönenämnden emellertid ansett

den av Eder föreslagna reduktionsregeln böra tjäna såsom ledning för bedömande

av de lönespörsmål, varom här är fråga.

I detta sammanhang anser sig lönenämnden böra beröra spörsmålet, om

och i vad mån en reducering av den militära lönen bör äga ram vid förening

av beställning a övergångsstat med civil extra ordinarie tjiinst. Något

hinder för sådan förening föreligger för närvarande icke. För sin del finner

lönenämnden det vara självfallet, att reducering av den militära lönen skall

inträda jämväl för det fall, att beställningshavaren blir innehavare av extra

ordinarie befattning inom den civila statsförvaltningen. Även beträffande

nu avsedd förening av tjänster synes det böra ankomma på Kungl. Maj:t,

att i varje särskilt fall bestämma, om och i vad mån lönen för den militära

beställningen må uppbäras. Och då till övergångsstat överförd beställningshavare

givetvis icke torde böra anställas i extra ordinarie tjänst, innan

frågan om hans avlöningsförmåner i den civila anställningen blivit avgjord,

torde en uttrycklig föreskrift härom böra utfärdas.

Kommunikationsverkens lönenämnd har sålunda för sin del ansett, att

beträffande till övergångsstat frivilligt överförd beställningshavare, som tillträder

civil ordinarie tjänst, frågan i vad män han må uppbära den honom

eljest å övergångsstat tillkommande lönen skall prövas av Kungl. Maj:t,

samt att till övergångsstat frivilligt överförd beställningshavare icke må

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

antagas i extra ordinarie tjänst, innan Kungl. Maj:t fattat beslut rörande

de löneförmåner, han vid sådan förening av tjänster må äga uppbära.

Stadganden i nu berörda hänseenden torde lämpligen kunna intagas såsom

tillägg till det förslag till kungörelse, som innefattas i bilaga A till

försvarsväsendets lönenämnds förberörda skrivelse den 21 januari 1921.

Därjämte torde erforderliga jämkningar böra vidtagas i det förslag till ändrad

lydelse av 7 och 9 §§ i kungörelsen den 23 oktober 1925 (nr 429) med vissa

bestämmelser rörande arméns och marinens övergångsstater, som är innefattat

i bilaga B till försvarsväsendets lönenämnds nyssberörda skrivelse.

På samma gång som kommunikationsverkens lönenämnd med de erinringar,

som ovan gjorts, anslutit sig till de förslag till kungörelser, som inom försvarsväsendets

lönenämnd utarbetats, har kommunikationsverkens lönenämnd

emellertid funnit sig pliktig framhålla vikten av att, där anställning och

befordran av arbetskrafter, vilka hittills använts i militär tjänst men som

överförts på militär övergångsstat, ifrågakommer inom kommunikationsverken,

det tillses, att sådan anställning, respektive befordran, icke må äga

rum utan tagande av skälig hänsyn till dugande och till befordran förtjänta

arbetskrafter, som finnas anställda i dessa verk. Lönenämnden anser

sig äga så mycket mera skäl att betona vikten härav, då jämväl inom kommunikationsverken

frågor förelegat och föreligga om avsevärda indragningar

av tjänster, en omständighet, som redan kunnat vara ägnad att där framkalla

farhågor för minskade befordringsutsikter bland vissa kategorier av

dithörande statstjänare.

Stockholm den 28 januari 1927.

DAVID BERGSTRÖM.

Alfred Carlsson.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

Bil. in.

Tablå

innefattande jämförelse mellan de lönebelopp vissa beställningsliavare på övergångsstat vid

armén skulle äga behålla vid förening av tjänst på övergångsstat med civil statstjänst med

tillämpning å ena sidan av allmänna civilförvaltningens lönenämnds förslag den 31 januari

1927 dels ock arméförvaltningens förslag i utlåtande den 10 februari 1927.

:

jBeställningshavare

Lön

ningsl

Löne-

grad

för be

lavare

stat

Löne-

klass

ställ- i aktiv

enligt

A-ort

Lön för be- ställningsha- vare på över- gångsstat =

75 % av ordi- narie beställ- ningshavares

lön enligt

A-ort

Hälften av

lönen på

över.

gångsstat

Tredje- delen av

lönen på

över- gångsstat

(arméför- valtnin- gens för- slag den

10/a 1927)

Tredje- delen av

pensions- under- laget

(löne- nämndens

förslag

den

81/i 1927)

Ökning (-f-) resp.

minskning (—) i

det av vederbö- rande behållna

lönebeloppet vid

tillämpning av

arméförvaltningens

förslag i stället för

lönenämndens för- slag

i

I

7

5,160

3,870.—

1,935.—

1,290.—

258.-

Kapten............

0

3

1

8

9

5,760

6,360

4,320—

4,770.—

2,160—

2,385.—

1,440—

1,590.—

1,548

+

108.—

42.—

i

10

6,960

5,220.—

2,610.—

1,740.—

)

+

192.—

[

3

3,120

2,340.—

1,170.—

780.—

|

_

232.—

Löjtnant.........

0

4

5

3,600

4,080

2,700—

3,060.—

1,350—

1,530.—

900—

1,020.—

1,012

+

112.—

8—

1

6

4,560

3,420.—

1,710.—

1,140.-

J

+

128—

5

2,760

2,070.—

1,035.—

690—

178—

0

3,030

2,272.50

1,136.25

757.50

_

110.50

Fanjunkare......

Uo 3

7

3,300

2,475.—

1,237.50

825.—

868

_

43.—

8

3,600

2,700.—

1,350.—

900.—

+

32—

9

3,900

2,925.—

1,462.6 0

975.—

+

107—

3

2,280

1,710.—

855.—

570.—

162—

U

4

2,520

1,890.—

945.—

630.—

_

102.—

Sergeant .........

t> 2

5

2,760

2,070.—

1,035.—

690.—

732

—

42—

6

3,030

2,272.50

1,136.25

757.50

25.60

7

3,300

2,475.—

1,237.50

825.—

+

93.—

1

20

7,140

5,355.—

2,677.50

1,785.—

123.—

j Regements-

c

21

7,620

5,715.—

2,857.50

1,905.—

|

_

3.—

läkare

22

8,100

6,075.—

3,037.50

2,025.—

1 1,908

+

117.—

\

23

8,580

6,435.—

3,217.50

2,145.—

i

+

237.—

Bataljonsläkare

resp. rege- mentsveterinär

C

\

16

17

18

19

5,520

5,880

6,300

6,720

4,140—

4,410—

4,725.—

5,040.—

2,070—

2,205—

2,362.50

2,520.—

1,380—

1,470—

1,575—

1,680 —

j 1,492

+

+

112.—

22.—

83.—

188.—

14

4,860

3,645.—

1,822.50

1,215.—

93.—

Bataljonsveteri-

1

15

5,160

3,870.—

1,935.—

1,290.—

|

_

18—

när

16

5,520

4,140—

2,070.—

1,380.—

i 1,308

+

72—

(

17

5,880

4,410.—

2,205.—

1,470.—

1

+

162—

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

33

Tablå Bil. IV.

innefattande jämförelse mellan den med tillämpning av å ena sidan lönenämndens förslag

och å andra sidan arméförvaltningens förslag behållna sammanlagda avlöningen för kapten

(lönegrad C 3) på övergångsstat, som vinner befattning såsom exempelvis syssloman av 2 klass

vid hospital och asyler (lönegrad B 22) med placering å plats, tillhörande ortsgrupp D.

Löneklass vid överföringen

till övergångsstat

Ungefärlig

levnadsålder

vid vunnen

löneklassupp- flyttningicivil

befattning

A. Vid tillämpning av löne- nämndens förslag

B. Vid tillämpning av

arméförvaltningens förslag

Lön från

försvars- väsendet

Lön i

civil be- fattning:

Summa

lön

Lön från

försvars- väsendet

Lön i

civil be- fattning

Summa

lön

35

1,548

6,168

7,716

1,290

6.168

7,458

38

1,548

6,546

8,094

1,290

6,546

7,836

0 7 ........................

41

1,548

6,984

8,532

1,290

6,984

8.274

44

1,548

7,422

8,970

1,290

7,422

8,712

44

1,548

6,168

7,716

1,740

6,168

7.908

47

1,548

6,546

8,094

1,740

6.546

8,286

O 10 ........................

50

1,548

6,984

8,532

1,740

6,984

8.724

53

1,548

7,422

8,970

1,740

7,422

9.162

Tablå Bil. V.

innefattande jämförelse mellan den med tillämpning av å ena sidan lönenämndens förslag

och å andra sidan arméförvaltningens förslag behållna sammanlagda avlöningen för fanjunkare

(lönegrad Uo 3) på övergångsstat, som vinner befattning såsom exempelvis bokhållare vid

hospital och asyler (lönegrad B 15) med placering å plats tillhörande ortsgrupp D.

Löneklass vid överföringen

till övergångsstat

Ungefärlig

levnadsålder

vid vunnen

löneklassupp- flyttning i civil

befattning

A. Vid tillämpning av löne- nämndens förslag

B. Vid tillämpning av

arméförvaltningens förslag 1

Lön från

försvars- väsendet

Lön i

civil be- fattning

Summa

lön

Lön från

försvars- väsendet

Lön i

civil be- fattning

Summa

lön

35

868

3,900

4,768

690

3,900

4.590 ’

38

868

4,128

4,996

690

4.128

4,818 ]

Uo 5 ........................

41

868

4,446

5,314

690

4.446

5,136

44

868

4,782

5,650

690

4,782

5,472 j

47

868

5,118

5,986

690

5,118

5,808 1

47

868

3,900

4,768

975

3,900

4,875

50

868

4,128

4,996

975

4,128

5,103

Uo 9 .......................

53

868

4,446

5,314

975

4.446

5.421

56

868

4,782

5,650

975

4.782

5,757

59

868

5,118

5,986

975

5.118

6,093

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 46 höft. (Nr !>6.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

Tablå Bil. VI.

innefattande jämförelse mellan den med tillämpning av å ena sidan lönenämndens förslag

och å andra sidan arméförvaltningens förslag behållna sammanlagda avlöningen för bataljonsläkare

(lönegrad C 9) på övergångsstat, som vinner befattning såsom exempelvis hospitalsläkare

av 2 klass vid hospital och asyler (lönegrad B 26) med placering å plats tillhörande ortsgrupp D.

Löneklass vid överföringen

till övergångsstat

Ungefärlig

levnadsålder

vid vunnen

löneklassupp- flyttning i civil

befattning

A. Vid tillämpning av löne- nämndens förslag

B. Vid tillämpning av

arméförvaltningens förslag

Lön från

försvars- väsendet

Lön i

civil be- fattning

Summa

lön

Lön från

försvars- väsendet

Lön i

civil be- fattning

Summa

lön

35

1,492

7,860

9,352

1,380

7,860

9,240

C 16 .

38

1,492

8,340

9,832

1,380

8.340

9,720

41

1,492

8,820

10,312

1,380

8,820

10,200

44

1,492

9,300

10,792

1,380

9,300

10,680

44

1,492

7,860

9.352

1,680

7,860

9,540

C 19

47

1,492

8,340

9,832

1,680

8,340

10,020

50

1,492

8,820

10,312

1,680

8,820

10,500

53

1,492

9,300

10,792

1,680

9,300

10,980

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående rätt att med civil befattning förena beställning å arméns och marinens övergångsstater s. 1 i texten
  2. Rskr. 1928:283 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kunql. Maj:ts proposition angående rätt att med civil befattning förena beställning å arméns och marinens övergångsstate s. 1 i texten
  3. Rskr. 1928:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt att med civil befattning förena beställning å arméns och marinens övergångsstater s. 6 i texten
  4. BU 1928:59 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt att med civil befattning förena beställning å arméns och marinens övergångsstater jämte i ämne s. 1 i texten
  5. JoU 1928:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ratt att med civil befattning förena beställning å arméns och marinens övergångsstater jämte i ämnet s. 13 i texten

Visa alla 6