Sök i Ratio Lex

Angående pensionsför höj ning åt kaptenen i kustartilleriets reserv August Karl Julius Saloman

1928-02-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:59, Angående pensionsför höj ning åt kaptenen i kustartilleriets reserv August Karl Julius Saloman

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts proposition nr 59.

1

Nr 59.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsför

höj ning åt kaptenen i kustartilleriets reserv

August Karl Julius Saloman; given Stockholms

slott den 10 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 10 februari 1928.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg,

von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

I en år 1927 inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 3)

hemställdes, att riksdagen ville medgiva, att kaptenen i kustartilleriets

reserv August Karl Julius Saloman finge efter uppnådd 55 års ålder under

sin återstående livstid åtnjuta en årlig pension av 300 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas bland annat följande.

Saloman, som är född den 18 oktober 1872, kom i krigstjänst år 1894,

utnämndes till underlöjtnant i Vaxholms artillerikår år 1898 och till löjtnant

därstädes år 1901. Från och med år 1902 överflyttades nämnda artillerikår

från armén till kustartilleriet, tillhörande marinen. Genom brev den 28

februari sistnämnda år förordnade Kungl. Maj:t, att befäl och underbefäl

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 49 haft. (Nr 59—SO.) 306 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 59.

med vederlikar, som från armén erhölle transport till kustartilleriet, finge

bibehållas vid den delägarrätt i arméns pensionskassa, vartill de varit berättigade,

därest kustartilleriet tillhört armén.

År 1905 utnämndes Saloman till kapten av andra klass vid kustartilleriet

och år 1908 till kapten av första klass därstädes. Han erhöll därefter år

1912 avsked från lön samt år 1914 helt avsked utan pension.

Genom förordning den 9 februari 1906 angående arméns reserver av befäl

och civilmilitär personal, vilken förordning sedermera ersattes med förordningen

den 15 november 1912 (nr 413) i samma ämne, medgavs rätt för

officerare och underofficerare vid armén, vilka utan fyllnadspension avgått

från beställning på stat ävensom fullgjort viss tjänstgöring, att efter uppnådd

55 års ålder erhålla viss pension.

Med erinran härom anhöll Saloman i en till Kungl. Maj:t ställd, den

16 oktober 1924 dagtecknad skrift, att han, som vid sitt avsked inträtt i

kustartilleriets reserv och genom sin. överflyttning till marinen sålunda gått

miste om den ifrågavarande pensionsförmånen, måtte, därest han icke i sin

egenskap av officer i kustartilleriets reserv kunde befinnas berättigad till

erhållande av berörda pensionsförmån, efter framställning till riksdagen av

Kungl. Maj:t förklaras berättigad att komma i åtnjutande av förenämnda

pension efter uppnådd 55 års ålder.

Över denna framställning avgav chefen för kustartilleriet den 10 november

1924 infordrat utlåtande, däri han under erinran om innehållet i nyss omförmälda

bestämmelser framhöll, att någon liknande pensionsrätt icke införts

för motsvarande reservpersonal vid marinen samt att marinens såväl officerare

som underofficerare därför i förevarande avseende kommit i ett ogynnsammare

läge än motsvarande beställningsliavare vid armén, och att detta

särskilt framträdde i fråga om kustartilleriet tillhörande officerare och underofficerare,

vilka i likhet med Saloman före sin ofrivilliga överföring till kustartilleriet

tillhört Vaxholms artillerikår och sålunda armén. Billighetsskiil

syntes därför tala för att de officerare och underofficerare i kustartilleriets

reserv, vilka vid kustartilleriets uppsättande tillhört armén på stat och vilka,

om de fått kvarstå i sådan egenskap, skulle kunnat efter övergången till

reserv erhålla den arméns reservpersonal tillförsäkrade pensionen, måtte

undfå rätt att, därest de uppfyllde stadgade fordringar, komma i åtnjutande

av pension till samma belopp som denna sistnämnda. Chefen för kustartilleriet

tillstyrkte vid sådant förhållande, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att Saloman, vilken uppfyllde de för undfående av pension för arméns

reservpersonal stadgade fordringar, måtte efter uppnådd 55 års ålder komma

i åtnjutande av eu årlig pension med samma belopp, som vore bestämt för

arméns motsvarande beställningsliavare, eller 300 kronor.

Marinförvaltningen, som jämväl anbefalldes att avgiva utlåtande i ärendet,

ansåg sig böra hos chefen för kustartilleriet anhålla om utredning, i vad mån

liknande grunder för pensionering förelåge beträffande andra än Saloman.

Med anledning härav anförde chefen för kustartilleriet, att med hänsyn

till de i ärendet åberopade bestämmelserna de för Salomans pensionering

anförda skälen syntes äga tillämplighet jämväl för sådana kustartilleriet

tillhörande officerare, vilka efter att hava innehaft beställning på stat vid

Yaxholms artillerikår med 1902 års ingång överförts till kustartilleriet och

sedermera utan fyllnadspension avgått från beställning på stat och inträtt

i reserv, dock endast under förutsättning av att, om ifrågavarande officerare

och underofficerare fått kvarstå vid nämnda artillerikår, bestämmelserna i

någon av de förut omförmälda förordningarna å dem kunnat vinna tillämpning.

I enlighet härmed skulle förutom Saloman icke någon av do nuvarande

eller förutvarande beställningshavarna i kustartilleriets reserv kunna

ifrågakomma till erhållande av förevarande pension.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

För egen del anförde härefter marinförvaltningen i utlåtande den 15 januari

1925, att vissa billighetsskäl förelåge för tillerkännande av pension

till Saloman. Om han nämligen kvarstått vid armén i stället för att överföras

till marinen, skulle han, enligt vad i ärendet blivit upplyst, under i

övrigt lika förhållanden, hava varit berättigad att efter uppnådd 55 års

ålder av statsmedel undfå en årlig pension av 300 kronor. På grund härav

och då pensionens beviljande i detta fall icke syntes medföra ytterligare

konsekvenser, förordade ämbetsverket proposition till riksdagen i syfte att

bereda Saloman pension, för vars bestridande anslaget till marinens reservpersonal

syntes böra anlitas.

Även statskontoret tillstyrkte i utlåtande den 13 mars 1925, med hänsyn

till de i detta fall föreliggande särskilda förhållandena, vidtagande av den

utav marinförvaltningen föreslagna åtgärden.

Enligt beslut den 13 november 1925 fann emellertid Kungl. Maj:t Salornans

ansökning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

I anledning av förenämnda motion anförde riksdagen i skrivelse den 25

maj 1927 (nr 214 p. 13:o), att enligt riksdagens mening onekligen förelåge

vissa billighetsskäl för tillerkännande av pension till Saloman. Ltredningen

i ärendet torde nämligen hava givit vid handen, att om han

kvarstått vid armén i stället för att, såsom fallet blivit, då Vaxholms

artillerikår överflyttats till kustartilleriet, överföras till marinen, han skulle

under i övrigt lika förhållanden hava varit berättigad att efter uppnådd

55 års ålder av statsmedel erhålla en årlig pension av 300 kronor. Av

den i ärendet förebragta utredningen syntes vidare framgå, att beviljande

av pension i detta fall icke torde medföra några ytterligare konsekvenser.

Såväl chefen för kustartilleriet som marinförvaltningen hade

också tidigare förordat avlåtande av proposition till riksdagen i nyss angivet

syfte, varjämte statskontoret funnit sig bör tillstyrka eu dylik åtgärd;

och hade även riksdagen ansett sådana särskilda omständigheter i detta

fall vara för handen, att pension borde beredas Saloman. Kiksdagen anmälde

alltså, att riksdagen medgivit, att Saloman finge efter uppnådd 55

års ålder under sin återstående livstid åtnjuta eu årlig pension av 300

kronor att utgå av anslaget till marinens reservpersonal.

I § 2 mom. 2 av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med

bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer stadgas, att den. som

senare än vid 1925 års riksdag blivit genom särskilt beslut av riksdagen

förklarad berättigad till pension från allmänna indragningsstaten

eller särskilt verks medel, icke må komma i åtnjutande av pensionsförhöjning,

varom i nämnda kungörelse är fråga, under annan förutsättning

än att medgivande därtill av riksdagen särskilt lämnas. Då

sådant medgivande i detta fall icke lämnats av riksdagen, har följden

blivit, att Saloman icke, såsom övriga pensionerade reservofficerare, kommit

i åtnjutande av de förhöjningar, som avses i omförmälda kungörelse.

Hans pensionsförmåner uppgå därför till 300 kronor i pension jämte därå

utgående pensionstillägg å 180 kronor, eller tillhopa 480 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift liar nu Saloman anhållit att komma

i åtnjutande av sådan pensionsförhöjning, som avses i förenämnda kungörelse

den 18 juni 1925, varigenom hans sammanlagda pensionsförmåner

skulle komma att uppgå till 768 kronor för år.

Marinförvaltningen har i häröver avgivet utlåtande anfört, att även om

det kunde tänkas hava varit 1927 års riksdags mening, att pensionsförhöjning

enligt kungörelsen den 18 juni 1925 skulle tillkomma Saloman,

ämbetsverket likväl, då riksdagen icke lämnat särskilt medgivande därtill,

ej ansett sig kunna i strid mot bestämmelsen i § 2 mom. 2 av nämnda

kungörelse utbetala pensionsförhöjning till Saloman.

Statskontoret har avgivit utlåtande i ärendet och anfört, bland annat,

att det uppenbarligen varit av riksdagen avsett, att Saloman skulle bekomma

samma pensionsförmån, som författningsenligt tillkommit honom,

därest icke Vaxholms artillerikår överflyttats från armén till marinen med

påföljd, att Saloman vid övergång till reserven icke längre tillhört armén.

På grund av bestämmelsen i § 2 mom. 2 av kungörelsen den 18 juni

1925 hade Saloman emellertid icke kommit i åtnjutande av de förhöjningar,

som avsåges i berörda kungörelse, utan bekommit allenast det

pensionstillägg, som medgivits enligt kungörelsen nr 360/1922. Hans

pensionsförmån belöpte sig därför till endast 480 kronor. Med hänsyn

härtill ville statskontoret tillstyrka utverkande hos riksdagen av medgivande

därtill, att Saloman finge från uppnådda 55 år åtnjuta sådana pensionsförhöjningar,

som avsåges i förenämnda kungörelse nr 280/1925.

Under åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att å den kaptenen i kustartilleriets reserv August Karl Julius Saloman av

1927 års riksdag beviljade pension må utgå sådana pensionsförhöjningar,

som avses i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser

om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Er ili von Horn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:352 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 2 i texten