Angående pensionsför höj ning åt kaptenen i kustartilleriets reserv August Karl Julius Saloman
1928-02-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1928:59, Angående pensionsför höj ning åt kaptenen i kustartilleriets reserv August Karl Julius Saloman
Dokumentets text
Rungl. Maj:ts proposition nr 59.
1
Nr 59.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsför
höj ning åt kaptenen i kustartilleriets reserv
August Karl Julius Saloman; given Stockholms
slott den 10 februari 1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Rosén.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
ä Stockholms slott den 10 februari 1928.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg,
von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Rosén anför:
I en år 1927 inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 3)
hemställdes, att riksdagen ville medgiva, att kaptenen i kustartilleriets
reserv August Karl Julius Saloman finge efter uppnådd 55 års ålder under
sin återstående livstid åtnjuta en årlig pension av 300 kronor.
Av utredningen i ärendet inhämtas bland annat följande.
Saloman, som är född den 18 oktober 1872, kom i krigstjänst år 1894,
utnämndes till underlöjtnant i Vaxholms artillerikår år 1898 och till löjtnant
därstädes år 1901. Från och med år 1902 överflyttades nämnda artillerikår
från armén till kustartilleriet, tillhörande marinen. Genom brev den 28
februari sistnämnda år förordnade Kungl. Maj:t, att befäl och underbefäl
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 49 haft. (Nr 59—SO.) 306 28
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 59.
med vederlikar, som från armén erhölle transport till kustartilleriet, finge
bibehållas vid den delägarrätt i arméns pensionskassa, vartill de varit berättigade,
därest kustartilleriet tillhört armén.
År 1905 utnämndes Saloman till kapten av andra klass vid kustartilleriet
och år 1908 till kapten av första klass därstädes. Han erhöll därefter år
1912 avsked från lön samt år 1914 helt avsked utan pension.
Genom förordning den 9 februari 1906 angående arméns reserver av befäl
och civilmilitär personal, vilken förordning sedermera ersattes med förordningen
den 15 november 1912 (nr 413) i samma ämne, medgavs rätt för
officerare och underofficerare vid armén, vilka utan fyllnadspension avgått
från beställning på stat ävensom fullgjort viss tjänstgöring, att efter uppnådd
55 års ålder erhålla viss pension.
Med erinran härom anhöll Saloman i en till Kungl. Maj:t ställd, den
16 oktober 1924 dagtecknad skrift, att han, som vid sitt avsked inträtt i
kustartilleriets reserv och genom sin. överflyttning till marinen sålunda gått
miste om den ifrågavarande pensionsförmånen, måtte, därest han icke i sin
egenskap av officer i kustartilleriets reserv kunde befinnas berättigad till
erhållande av berörda pensionsförmån, efter framställning till riksdagen av
Kungl. Maj:t förklaras berättigad att komma i åtnjutande av förenämnda
pension efter uppnådd 55 års ålder.
Över denna framställning avgav chefen för kustartilleriet den 10 november
1924 infordrat utlåtande, däri han under erinran om innehållet i nyss omförmälda
bestämmelser framhöll, att någon liknande pensionsrätt icke införts
för motsvarande reservpersonal vid marinen samt att marinens såväl officerare
som underofficerare därför i förevarande avseende kommit i ett ogynnsammare
läge än motsvarande beställningsliavare vid armén, och att detta
särskilt framträdde i fråga om kustartilleriet tillhörande officerare och underofficerare,
vilka i likhet med Saloman före sin ofrivilliga överföring till kustartilleriet
tillhört Vaxholms artillerikår och sålunda armén. Billighetsskiil
syntes därför tala för att de officerare och underofficerare i kustartilleriets
reserv, vilka vid kustartilleriets uppsättande tillhört armén på stat och vilka,
om de fått kvarstå i sådan egenskap, skulle kunnat efter övergången till
reserv erhålla den arméns reservpersonal tillförsäkrade pensionen, måtte
undfå rätt att, därest de uppfyllde stadgade fordringar, komma i åtnjutande
av pension till samma belopp som denna sistnämnda. Chefen för kustartilleriet
tillstyrkte vid sådant förhållande, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att Saloman, vilken uppfyllde de för undfående av pension för arméns
reservpersonal stadgade fordringar, måtte efter uppnådd 55 års ålder komma
i åtnjutande av eu årlig pension med samma belopp, som vore bestämt för
arméns motsvarande beställningsliavare, eller 300 kronor.
Marinförvaltningen, som jämväl anbefalldes att avgiva utlåtande i ärendet,
ansåg sig böra hos chefen för kustartilleriet anhålla om utredning, i vad mån
liknande grunder för pensionering förelåge beträffande andra än Saloman.
Med anledning härav anförde chefen för kustartilleriet, att med hänsyn
till de i ärendet åberopade bestämmelserna de för Salomans pensionering
anförda skälen syntes äga tillämplighet jämväl för sådana kustartilleriet
tillhörande officerare, vilka efter att hava innehaft beställning på stat vid
Yaxholms artillerikår med 1902 års ingång överförts till kustartilleriet och
sedermera utan fyllnadspension avgått från beställning på stat och inträtt
i reserv, dock endast under förutsättning av att, om ifrågavarande officerare
och underofficerare fått kvarstå vid nämnda artillerikår, bestämmelserna i
någon av de förut omförmälda förordningarna å dem kunnat vinna tillämpning.
I enlighet härmed skulle förutom Saloman icke någon av do nuvarande
eller förutvarande beställningshavarna i kustartilleriets reserv kunna
ifrågakomma till erhållande av förevarande pension.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
För egen del anförde härefter marinförvaltningen i utlåtande den 15 januari
1925, att vissa billighetsskäl förelåge för tillerkännande av pension
till Saloman. Om han nämligen kvarstått vid armén i stället för att överföras
till marinen, skulle han, enligt vad i ärendet blivit upplyst, under i
övrigt lika förhållanden, hava varit berättigad att efter uppnådd 55 års
ålder av statsmedel undfå en årlig pension av 300 kronor. På grund härav
och då pensionens beviljande i detta fall icke syntes medföra ytterligare
konsekvenser, förordade ämbetsverket proposition till riksdagen i syfte att
bereda Saloman pension, för vars bestridande anslaget till marinens reservpersonal
syntes böra anlitas.
Även statskontoret tillstyrkte i utlåtande den 13 mars 1925, med hänsyn
till de i detta fall föreliggande särskilda förhållandena, vidtagande av den
utav marinförvaltningen föreslagna åtgärden.
Enligt beslut den 13 november 1925 fann emellertid Kungl. Maj:t Salornans
ansökning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
I anledning av förenämnda motion anförde riksdagen i skrivelse den 25
maj 1927 (nr 214 p. 13:o), att enligt riksdagens mening onekligen förelåge
vissa billighetsskäl för tillerkännande av pension till Saloman. Ltredningen
i ärendet torde nämligen hava givit vid handen, att om han
kvarstått vid armén i stället för att, såsom fallet blivit, då Vaxholms
artillerikår överflyttats till kustartilleriet, överföras till marinen, han skulle
under i övrigt lika förhållanden hava varit berättigad att efter uppnådd
55 års ålder av statsmedel erhålla en årlig pension av 300 kronor. Av
den i ärendet förebragta utredningen syntes vidare framgå, att beviljande
av pension i detta fall icke torde medföra några ytterligare konsekvenser.
Såväl chefen för kustartilleriet som marinförvaltningen hade
också tidigare förordat avlåtande av proposition till riksdagen i nyss angivet
syfte, varjämte statskontoret funnit sig bör tillstyrka eu dylik åtgärd;
och hade även riksdagen ansett sådana särskilda omständigheter i detta
fall vara för handen, att pension borde beredas Saloman. Kiksdagen anmälde
alltså, att riksdagen medgivit, att Saloman finge efter uppnådd 55
års ålder under sin återstående livstid åtnjuta eu årlig pension av 300
kronor att utgå av anslaget till marinens reservpersonal.
I § 2 mom. 2 av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med
bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer stadgas, att den. som
senare än vid 1925 års riksdag blivit genom särskilt beslut av riksdagen
förklarad berättigad till pension från allmänna indragningsstaten
eller särskilt verks medel, icke må komma i åtnjutande av pensionsförhöjning,
varom i nämnda kungörelse är fråga, under annan förutsättning
än att medgivande därtill av riksdagen särskilt lämnas. Då
sådant medgivande i detta fall icke lämnats av riksdagen, har följden
blivit, att Saloman icke, såsom övriga pensionerade reservofficerare, kommit
i åtnjutande av de förhöjningar, som avses i omförmälda kungörelse.
Hans pensionsförmåner uppgå därför till 300 kronor i pension jämte därå
utgående pensionstillägg å 180 kronor, eller tillhopa 480 kronor.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift liar nu Saloman anhållit att komma
i åtnjutande av sådan pensionsförhöjning, som avses i förenämnda kungörelse
den 18 juni 1925, varigenom hans sammanlagda pensionsförmåner
skulle komma att uppgå till 768 kronor för år.
Marinförvaltningen har i häröver avgivet utlåtande anfört, att även om
det kunde tänkas hava varit 1927 års riksdags mening, att pensionsförhöjning
enligt kungörelsen den 18 juni 1925 skulle tillkomma Saloman,
ämbetsverket likväl, då riksdagen icke lämnat särskilt medgivande därtill,
ej ansett sig kunna i strid mot bestämmelsen i § 2 mom. 2 av nämnda
kungörelse utbetala pensionsförhöjning till Saloman.
Statskontoret har avgivit utlåtande i ärendet och anfört, bland annat,
att det uppenbarligen varit av riksdagen avsett, att Saloman skulle bekomma
samma pensionsförmån, som författningsenligt tillkommit honom,
därest icke Vaxholms artillerikår överflyttats från armén till marinen med
påföljd, att Saloman vid övergång till reserven icke längre tillhört armén.
På grund av bestämmelsen i § 2 mom. 2 av kungörelsen den 18 juni
1925 hade Saloman emellertid icke kommit i åtnjutande av de förhöjningar,
som avsåges i berörda kungörelse, utan bekommit allenast det
pensionstillägg, som medgivits enligt kungörelsen nr 360/1922. Hans
pensionsförmån belöpte sig därför till endast 480 kronor. Med hänsyn
härtill ville statskontoret tillstyrka utverkande hos riksdagen av medgivande
därtill, att Saloman finge från uppnådda 55 år åtnjuta sådana pensionsförhöjningar,
som avsåges i förenämnda kungörelse nr 280/1925.
Under åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att å den kaptenen i kustartilleriets reserv August Karl Julius Saloman av
1927 års riksdag beviljade pension må utgå sådana pensionsförhöjningar,
som avses i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser
om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Er ili von Horn.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:352 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 2 i texten