Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 7

14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:7, Kungl. Maj:ts proposition nr 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

1

>r 7.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan och

Eksjö stad; qiven Stockholms slott den 11 januari

1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvar särenden^ hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

Genom brev den 4 april 1903 och den 25 maj 1907 förordnade Kungl.

Maj:t, att Smålands husarregemente, respektive Kalmar regemente skulle

förläggas till staden Eksjö, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade arméförvaltBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 7 käft. (Nr 7—8.) 728 27 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kasernkommittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

ningens fortifikationsdepartement att med staden ingå avtal angående upplåtelse

av mark m. m. för regementena enligt av stadsfullmäktige därstädes

avgivna anbud. Mellan fortifikationsdepartementet och staden slötos i anledning

härav särskilda den 9 och den 23 juni 1903, respektive den 21 juni

och den 3 juli 1907 dagtecknade kontrakt i ämnet. I avseende å gränserna

för den mark, som staden enligt berörda kontrakt vore skyldig att med

äganderätt överlämna till kronan, verkställdes sedermera, efter av Kungl.

Maj:t den 1 maj 1908 lämnat medgivande, viss jämkning genom ett mellan

fortifikationsdepartementet och staden avslutat, den 5 och den 16 november

1908 dagtecknat kontrakt. Transsumter av förstnämnda tvenne kontrakt

torde få fogas såsom bilagor (Bil. B och C) vid statsrådsprotokollet rörande

detta ärende.

Sedan stadsfullmäktige i Eksjö gjort framställning om kompensation åt

staden med anledning av den minskning beträffande truppförläggningen till

staden, som bleve en följd av 1925 års härordningsbeslut, har frågan härom

varit föremål för utredning av kasernkommittén. De mellan kasernkommittén

och staden förda förhandlingarna i ämnet hava resulterat i en den 17 och

den 23 december 1926 dagtecknad preliminär överenskommelse, vilken torde

få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Såsom framgår av överenskommelsen, har densamma, under förbehåll av

Kungl. Maj:ts godkännande, träffats under den förutsättningen, att definitivt

beslut bleve fattat om att Göta ingenjörkår — utom dess fästningsingenjörkompani

— skulle förläggas till Eksjö. Sådant beslut har numera av Kungl.

Maj:t meddelats genom brev den 28 januari 1927.

Ifrågavarande överenskommelse har av kasernkommittén med skrivelse

den 23 december 1926 underställts Kungl. Maj:ts prövning.

Kasernkommittén har i sin nyssnämnda skrivelse anfört följande.

De av 1925 års riksdag beslutade inskränkningarna i försvarsorganisationen

berörde, såvitt anginge Eksjö stad, två truppförband, nämligen Smålands

husarregemente och Kalmar regemente.

Smålands husarregemente skulle enligt riksdagens i överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag fattade beslut sammanslås med Livregementets husarer

till ett regemente, förlagt i Skövde. Enligt försvarspropositionen skulle

något annat truppförband icke förläggas till Eksjö i det indragna regementets

ställe, men riksdagen hade som sin mening uttalat, att Göta ingenjörkår

utom dess fästningsingenjörkompani i Karlskrona, vilken kår med angivna

undantag Kungl. Maj:t förutsatt skulle förflyttas från Karlsborg till

Linköping, skulle förläggas till Eksjö. Betydelsen för staden av ett beslut

i enlighet med riksdagens mening syntes i viss mån framgå av nedanstående

tablå:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

3

Här-

Antal

Summa

S , litbild-j

Arskon-

,. , niugs- . , , !

tingentj .., Antal

..° tid lor

varn- .. stam-

plik- j Va,r" hästar

* Dlik- i

tiga

° 1 tiga

Trupp-

förband

ord- ning

av år

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

militär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

nade av- lönings- förmåner

Smålands

1 1901

27

16

292

12

5

_

352

404,000

150 I 365 600

husarre- gemente

Göta in-

1 1914

27

16

300

12

4

—

359

547,000

i6° {>) 225 620

genjör- kår ......

1925

20

17

139

—

10

i

187

392.000

■''tf

8

Oi

0

-b

01

J) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

2) Medeltalet av lägsta och högsta lönerna, ökat med dyrtidstillägg.

Jämförd med Smålands husarregemente enligt 1901 års härordning —

varå det mellan kronan och staden angående regementets förläggning ingångna

avtalet vore grundat — företedde sålunda Göta ingenjörkår enligt

dess blivande organisation en minskning av antalet officerare med 7 men en

ökning av antalet underofficerare med 1. Musikpersonalen vid kavalleriregementet

saknade motsvarighet vid ingenjörkåren, men den civilmilitära personalen

ökades med 5. Avlöningsförmånerna minskades med 12,000 kronor

och antalet stamhästar reducerades från 600 till 44.

Enligt 1925 års härordning skulle Kalmar regemente, förslagsvis benämnt

Smålands regemente, bibehållas vid sin nuvarande förläggning men organiseras

såsom ett normalregemente, omfattande sex utbildningsenheter. Angående

innebörden för staden av denna förändring hänvisade kommittén till

följande tablå:

Här- ordning

av år

A n

t a 1

Summa

c Ars- 1 Ltbild-

Summa , , -,

, ... , kontin- ningstid

beraknadc . j *.•

... . gcnt ! ior

_ . ö , varn- varn-

1 orm an er ... ,. „

| pliktiga pliktiga .

Office-

rare

Under-

office-

rare

Manskap

Musik-

personal

Civil-

militär

personal

Pensio-

nerad

personal

1901

47

38

267

33

4

389

589 000 '' 630 240

1914

53

39

204

33

4

—

333

806 000 1 630 | M

1925

40

26

135

21

4

4

230

585 000 760 | 140

Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Beträffande de i tablån meddelade uppgifterna ville kommittén särskilt

framhålla, att i förhållande till 1901 års härordning — vilken legat till grund

jämväl för det angående detta regementes förläggning mellan kronan och

staden upprättade kontraktet — 1925 års organisation innebure eu minskning

av 7 officerare och 12 underofficerare. Vad musikpersonalen anginge,

hade denna enligt 1901 års härordning, efter en år 1905 beslutad omorganisation,

bestått av 11 musikunderofficerare och 22 man, tillhörande manskapet,

men skulle enligt 1925 års härordning utgöras av 1 musikdirektör,

5 musikunderofficerare och 15 man, tillhörande manskapet. Antalet musikunderofficerare

nedginge sålunda med 6, men i stället tillkomme 1 musikdirektör.

Jämförelsen mellan de enligt 1901 och 1925 års härordningar ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

gående avlöningsförmånerna, beräknade enligt de av kommittén antagna

grunderna, utvisade en minskning av 4,000 kronor.

Vad anginge Eksjö stads uppoffringar för de till staden förlagda truppförbanden,

funnes mellan staden och kronan angående regementsförläggningningarna

upprättade tre särskilda kontrakt: ett den 9 och den 23 juni 1903

beträffande Smålands husarregemente, ett den 21 juni och den 3 juli

1907 angående Kalmar regemente samt ett den 5 och den 16 november

1908 med vissa ändringar i förstnämnda två kontrakt. Å den mark, som

genom kontrakten upplåtits till kronan, hade staden den 30 december 1910

utfärdat ett gåvobrev.

Staden hade i ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande uppskattat

sina prestationer enligt dessa kontrakt på följande sätt:

värdet av staden tillhörig, till kronan upplåten mark om

ungefär 350 hektar ....................................... .................... kronor 350,000: —

kostnad för förvärvet av till kronan upplåten mark om

ungefär 123 hektar ............................................................ » 218,105:95

kostnad för röjning och planering m. m............................ » 1,303:90

kostnad för ledningar samt utvidgning av affärsdrivande

verk..................................................................................... » 207,718: —

kostnad för expropriation m. m........................................... » 9,249:97

Summa kronor 786,377: 82

I avseende å av staden vidtagna anstalter på grund av regementsförläggningarna

hade staden, bland annat, anfört, att staden, sedan beslut fattats

om husarregementets ditförläggning, funnit sig föranlåten att ombygga sitt

stadshus för eu kostnad av 150,000 kronor. Förläggningen av Kalmar regemente

till staden hade föranlett uppförandet av eu ny folkskolebyggnad för

omkring 200,000 kronor. På grund av den genom förläggningarna ökade

tillströmningen av lärjungar till stadens realskola hade det blivit nödvändigt

att för en kostnad av 220,000 kronor uppföra ett nytt läroverkshus, och då

staden ansett sig förpliktad att bereda barnen till officers- och underofficersfamiljerna,

förmånen av fullständig elementarutbildning, hade realskolan utvidgats

till fullständigt kommunalt gymnasium på båda linjerna för såväl

gossar som flickor. Kostnaden för dettas uppehållande hade under de sista

fem åren uppgått till i medeltal 49,139 kronor 55 öre. Inflyttningen av ett

stort antal militära befattningshavare hade krävt anskaffandet av nya bostäder

i stor omfattning och medfört en mycket livlig byggnadsverksamhet,

vilken ytterligare stimulerats genom andra inflyttningar, föranledda av den

ökade allmänna omsättning, som förläggningarna medfört. Denna verksamhet

hade i stor utsträckning möjliggjorts genom statens byggnadslån, för vilkas

betalning staden fått ikläda sig ansvarighet.

Yidkommande stadens vederlag för sina nu omförmälda prestationer för

regementena, i främsta rummet skatteintäkter under den tid regementena

varit förlagda i staden, ville kommittén nämna, att Smålands liusarrege

mentes förflyttning från dess förläggning å Ränneslätt invid Eksjö genomförts

hösten 1906, då kaserner för regementet varit uppförda. Redan dessförinnan

torde emellertid en del av regementets personal hava varit bosatt

i staden. Kalmar regementes kaserner hade blivit färdiga på hösten 1921,

och regementet hade inflyttat till staden först vid denna tidpunkt. Yid

Smålands husarregemente hade den fast anställda personalen enligt såväl

1901 som 1914 års härordning utgjort omkring 350 man, därav något över

40 officerare och underofficerare. Avlöningsförmånerna i en stat enligt 1901

års härordning — utan det tillägg av 75 procent, varmed höjning i tablån

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Jfaj:ts proposition nr 7.

här ovan skett — uppginge till i runt tal 231,000 kronor och avlöningsförmånerna

i de senare årens stater enligt 1914 års härordning till 547.000

kronor, inberäknat dyrtidstillägg. Beträffande Kalmar regemente hade antalet

befattningshavare enligt den härordning, som gällt vid förläggningens

genomförande — 1914 års — utgjort 333, därav 92 officerare och underofficerare.

Avlöningsförmånerna, inberäknat dyrtidstillägg, kunde beräknas

till 806,000 kronor. Under tiden 11107—1926 hade kommunalskatten per bevillningskrona

varit lägst 5 kronor, åren 1909 och 1910, samt högst 9 kronor,

år 1919.

Folkmängden i Eksjö hade den 1 januari 1926 utgjort 6,500 personer.

Den inkomst, varå utskylder år 1926 utdebiterats, hade uppgått till 4,760,000

kronor och det samma år utdebiterade beloppet till 309,395 kronor. Kommunalskatten

hade de senaste åren varit 6 kronor 50 öre per bevillningskrona.

Vid de förhandlingar, som kommittén inlett med staden i anledning av

inskränkningarna i försvarsorganisationen, hade förutsatts, att Göta ingenjör

kår utom dess fästningsingenjörkompani i enlighet med riksdagens mening

skulle förläggas till Eksjö och att Smålands husarregementes kasernetablissemang

komme att tagas i anspråk för kårens räkning. Staden hade nu till

en början begärt, att kronan måtte bereda staden kompensation för uppstående

förluster genom att övertaga det kommunala gymnasiet i Eksjö.

Därest kronan bifölle detta yrkande, hade staden förklarat sig ej vilja framställa

vidare anspråk å ersättning. Staden hade emellertid uttalat såsom

önskemål, att kronan av det utav staden till kronans förfogande ställda

övningsfältet måtte återlämna ett närmare angivet område ävensom medgiva

en viss reglering av gällande priser å vatten och elektrisk ström. Sedermera

hade staden på förekommen anledning avstått från sitt yrkande beträffande

gymnasiet men anhållit, att kronan i stället måtte gottgöra staden

genom att tillmötesgå nyssberörda önskemål. Därjämte hade staden hemställt,

att staden måtte för bostadsändamål utan avgift få begagna eu å Ränneslätt

belägen sjukhusbyggnad mot skyldighet att underhålla byggnaden. Av

de sålunda framställda anspråken hade kommittén funnit lämpligt i första

hand överväga möjligheten av eu reglering av priserna å vatten och elektrisk

ström.

I § 5 av 1907 års kontrakt angående förläggningen till Eksjö av Kalmar

regemente hade staden åtagit sig att, därest kronan så önskade, tillhandahålla

såväl Kalmar regemente som Smålands husarregemente vatten samt

elektrisk ström för belysning till samma pris, sonr betalades av större avnämare

inom staden, dock högst 15 öre per kubikmeter vatten och 30 öre

per kilowattimme elektrisk ström.

Enligt den i staden nu gällande vattentaxan, som hade tillämpats sedan

den 1 juli 1921, betalades 25 öre per kubikmeter för vatten, som enligt

vattenmätare åtgått. Någon rabatt vid större förbrukning funnes icke stadgad.

På grund av nyssnämnda bestämmelse i 1907 års kontrakt erlade båda regementena

15 öre per kubikmeter för det vatten, som regementena begagnade.

Vattenförbrukningen vid regementena och de för vattnet erlagda avgifterna

under de fem senaste kalenderåren framginge av följande å uppgifter

från staden grundade tablå:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Kalenderår

Av Smålands husar- regemente

Av Kalmar

regemente

S u m m a

förbrukat

vatten

kbm.

erlagda

avgifter

kr.

förbrukat

vatten

kbm.

erlagda

avgifter

kr.

förbrukat

vatten

kbm.

erlagda

avgifter

kr.

1921........................

33,446

5,824

55,338

8,300

70

88,784

14,124

70

1922 .......................

37,451

5,617

65

55.842

8,376

30

93,293

13,993

95

1923 .......................

41.785

6,267

75

42.096

6,314

40

83,881

12,582

15

1924 ........................

43,342

6,501

30

56,089

8,413

35

99,431

14,914

65

1925 ........................

53,804

8,070

60

69,619

10,442

85

123,423

18,513

45

Det nuvarande priset å elektrisk ström för belysning uppginge enligt den

taxa, som gällt från och med den 1 januari 1918, till 35 öre per kilowatttimme,

då mätare användes. Yore till belysningsanläggningar apparater för

hushålls- och uppvärmningsändamål anslutna, betalades under tiden 1 maj—

31 augusti 25 öre per kilowattimme för hela sammanlagda strömförbrukningen.

För tillämpning av denna tariff fordrades särskild anmälan. För

motorer tillämpades en särskild taxa:

för varje kwt. fr. o. m........................................... 1— 200 kwt. 25 öre

» ?> » » » » ........................................ 201— 5,000 » 15 »

» » » » » » .......................................... 5,001—10,000 » 10 »

» » » » » .......................................... 10,001—30,000 » 8 » .

Därest ännu högre kvantitet konsumerades av någon förbrukare, skulle

betalning utgå enligt särskilt avtal, som underställdes stadsfullmäktiges

prövning. För leveransen av elektrisk ström inom de båda regementenas

kasernetablissemang gällde ett särskilt kontrakt, upprättat den 26 januari

och den 17 februari 1915 mellan staden och arméförvaltningens intendentsdepartement.

Enligt detta kontrakt utgjorde avgiften för den levererade

energin 30 öre per kilowattimme för de första 15,000 kilowattimmarna och

10 öre per kilowattimme för de därefter levererade, dock att medelpriset för

energiförbrukningen under ett kalenderår ej finge överstiga 20 öre för varje

enligt kilowattimmemätaren uttagen kilowattimme. Kontraktet gällde till

och med den 1 september 1927. Efter denna tid ansåges kontraktet förlängt

på fem år, såvitt det ej av endera parten minst 6 månader i förväg uppsagts.

De båda regementenas förbrukning av elektrisk ström och de därför

erlagda avgifterna under de fem senaste kalenderåren framginge av följande

å uppgifter från staden grundade tablå:

Kalenderår

Av Smålands husar- regemente

Av Kalmar regemente

S u m m a

förbrukad

elektrisk

ström

kwt.

erlagda

avgifter

kr.

förbrukad

elektrisk

ström

kwt.

erlagda

avgifter

kr.

förbrukad

elektrisk

ström

kwt.

erlagda \

avgifter

kr.

1921.......................

23.418

3,932

20

24,767

3,986

85

48,185

7,919

05

1922 ........................

29,783

4.616

30

34.115

5,178

25

63,898

9,794

55

1923.......................

34,154

5,082

40

36.308

5,130

80|

70.462

10,213

20

1924 ..............

36,655

5,165

50

46,438

6.143

80

83,093

11.309

30

1925 .......................

42,677

5,767

70

51,206

6,620

60

93.883

12,388

30

Vid förhandlingarna hade nu ifrågasatts, att kronan för såväl vatten som

elektrisk ström skulle betala samma pris, som abonnenter inom staden er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 7.

lade, med 20 procents rabatt. Därest elektricitetstaxan för motorer tillämpades,

skulle dock rabatt för den vid motordrift förbrukade strömmen ej

utgå och rabatten för övrig ström utgöra allenast 15 procent. Förslaget

skulle innebära eu höjning av det nuvarande vattenpriset med 5 öre per

kubikmeter till 20 öre per kubikmeter. Yad priset å elektrisk ström anginge,

hade detta under femårsperioden 1921—1925, per kilowattimme räknat,

varierat något allt efter den kvantitet, som förbrukats, men i genomsnitt

uppgått till omkring 15 öre. Det föreslagna priset skulle medföra en ökning,

så framt allenast belysningsström användes, av 13 respektive 5 öre per kilowattimme.

Den ekonomiska verkan av de angivna förändringarna vore givetvis beroende

av den myckenhet vatten och elektrisk ström, som komme att förbrukas.

Några säkra slutsatser i detta hänseende syntes icke kunna dragas

av den hittillsvarande konsumtionen. Tydligen förefunnes eu viss skillnad

mellan behovet av dessa förnödenheter vid det nuvarande kavalleriregementet

och vid Göta ingenjörkår. På grund av den minskade manskapsstyrkan, de

värnpliktigas kortare övningstid och den betydande reduceringen av antalet

stamhästar syntes det kunna antagas, att konsumtionen vid Göta ingenjörkår

av såväl vatten som elektrisk ström ej oväsentligt skulle komma att

understiga Smålands husarregementes. Yad infanteriregementet anginge,

torde jämväl en nedgång i konsumtionen vara att emotse, då regementet

skulle undergå någon reduktion och utbildningstiden komme att förkortas.

Ehuru sålunda en efter den hittillsvarande förbrukningen uppgjord beräkning

av den merkostnad, de nu föreslagna priserna skulle hava medfört

för kronan, icke kunde utgöra någon säker grund för bedömandet av den

merkostnad, som framdeles kunde uppkomma för kronan vid ett antagande

av förslaget, syntes en dylik beräkning likväl icke vara utan intresse. Kommittén

hade därför upprättat en tablå, utvisande den merkostnad, som skulle

hava uppstått för kronan, om de föreslagna priserna gällt under åren 1921—

1925. Härvid hade avgiften för elektrisk ström för enkelhetens skull antagits

utgöra 28 öre per kilowattimme. Då hänsyn sålunda ej tagits till att

billigare taxa såväl vid belysning under tiden 1 maj—31 augusti som vid

motordrift skulle hava gällt, vore de i tablån anförda siffrorna beträffande

merkostnaden för elektrisk ström något för höga. Tablån hade följande utseende:
-

Kalenderår

Merkostnad för vatten

Merkostnad för elektrisk ström

Vid

Smålands

husar-

regemente

Vid

Kalmar j Summa

regemente

Vid

Smålands

husar-

regemente

Vid

Kalmar

regemente

Summa

Summa

merkostnad

1931.....

1,672

30

2.766

90

4,439

20

1922......

1,872

55

2,792

10

4,664

65

1923......

2,089

25

2,104

80

4,194

05

1924......

2,167

10

2,804

45

4,971

55

1925......

2,690

20

3,480

95

6,171

15

2,624

84

2.947

191

5,572

75

10,011

95

3.722

94

4.373

195

8.096

89

12,761

54

4.480

72

5,035

44

9.516

16

13.710

21

5,097

90

6,858

:84

11,956

74

16,928

29

6.181

86

7,717

08

13.898

94

20.070

09

Även om den ökning av avgifterna, som kunde beräknas skola inträda,

därest priserna bestämdes på nu ifrågasatt sätt, icke på långt när komme

att uppgå till de i tablån angivna beloppen, måste i allt fall en ganska avsevärd

ökning vara att förvänta. Särskilt bleve detta förhållandet beträffande

elektricitetsavgifterna. I fråga om dessa avgifter vore emellertid att

märka, att staden vid förhandlingarna med kommittén uppgivit sig hava för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

avsikt att begagna sig av rätten att uppsäga det nu gällande kontraktet om

leverans av elektrisk ström till den 1 september 1927. Staden hade förklarat

det icke vara möjligt att vidare tillhandahålla kronan elektrisk ström

till det pris, som hittills gällt, utan ämnade staden från den 1 september

1927 tillämpa de i § 5 av 1907 års kontrakt (jfr bil. C) meddelade prisbestämmelserna.

Staden hade i detta hänseende framhållit, att dess totala

omkostnader för distribution av den elektriska energin år 1925, inklusive

avskrivning, hade uppgått till 18.7 5 öre per nyttiggjord kilowattimme. Dä

kronan i genomsnitt under femårsperioden 1921—1925 betalat allenast omkring

15 öre per kilowattimme, hade staden sålunda för varje kilowattimme,

som kronan uttagit, förlorat omkring 3.7 5 öre. Att staden under sådana

omständigheter måste försöka erhålla förmånligare villkor vid uppgörandet

av nytt kontrakt vore uppenbart, och med hänsyn till att kronan näppeligen

torde utan avsevärda kostnader kunna tillgodose sitt behov av elektrisk

kraft från annat håll, syntes den förmodan ej oberättigad, att staden skulle

kunna betinga sig ett pris, som icke komrne att understiga det nu ifrågasatta.

Med hänsyn härtill hade kommittén ansett sig kunna utgå från att

den föreslagna höjningen av elektricitetspriset under alla omständigheter

skulle inträda den 1 september 1927 och förty tillmätt höjningen av vattenpriset

den egentliga betydelsen vid ersättningsfrågans prövning. Angående

befogenheten av denna höjning borde nämnas, att stadens självkostnadspris

för vattnet år 1925, inbegripet räntor och avskrivningar, utgjort 12.35 öre

per kubikmeter uppfordrat vatten. Det pris, kronan betalade, eller 15 öre

per kubikmeter, beredde sålunda staden någon vinst, men priset utgjorde

dock obetydligt mer än hälften av det pids, övi*iga konsumenter, som hade

mätare å sin förbrukning, erlade.

Då kommittén haft att pröva frågan om ersättning åt Eksjö stad för uppstående

förluster i anledning av förändringarna beträffande truppföidxanden

i staden och närmast det nu framlagda förslaget om höjning av priserna å

vatten och elektrisk ström, hade särskilt fog synts föreligga för staden att

framställa anspråk å kompensation. Staden hade sålunda, utöver de i och

för sig avsevärda prestationer, som staden fullgjort för regementenas för1

äggande till platsen, haft betydande indirekta kostnader, föranledda av

militäx-personalens inflyttning till staden, såsom inrättande av nya skolor

in. m. Vederlaget för dessa utgifter åter hade, vad infanteriregementet anginge,

varit jämförelsevis ringa, beroende på den koi’ta tid, regementet varit

förlagt i staden. Vidare måste, då Eksjö hörde till de minsta garnisonsorterna

i riket, varje inskränkning av truppförbanden beröra staden på ett

kännbart sätt. Av de militära förändringarna komme enligt kommitténs

mening särskilt kavalleriregementets ersättande med eu ingenjörkår att visa

sig medföra vissa förluster för staden. Vid nu angivna förhållanden och

med hänsyn till vad förut anförts rörande förslaget om prisförhöjningarna,

hade kommittén funnit sig böra för sin del godkänna detta förslag. Ytterligare

en omständighet syntes härvid kunna komma i betraktande. Stadens

åtagande att till visst pris leverera vatten och elektrisk ström avsåge efter

orden i 1907 års kontrakt allenast de nu i samhället förlagda truppförbanden

och sålunda ej Göta ingenjörkår. Därest staden på grund härav skulle

vara obunden av nämnda prisbestämmelser vid leverans till Göta ingenjörkår,

syntes den prisökning, som hänförde sig till ingenjörkårens förbrukning,

ur ersättningssynpunkt ej hava samma betydelse som prisökningen i

övrigt.

Vidkommande därefter de övriga av staden framställda anspråken — återbekommande

av viss del av övningsfältet Känn oslä 11 samt erhållande av

nyttjanderätt till den därstädes belägna sjukhusbyggnaden — hade kom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7. 9

mitten icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till desamma. Vid de fortsatta

förhandlingarna hade staden också avstått från dessa anspråk men

härvid anfört följande: Staden borde, såvitt möjligt, beredas tillfälle att för

billigt pris förvärva det ifrågavarande området av övningsfältet. Området

vore beläget i sydvästra delen av övningsfältet väster om skjutbanan samt

skogbevuxet och hade en areal av omkring 70 hektar. Därest kronan till

staden överläte området, återstode likväl som övningsfält omkring 176 hektar

skogsmark och 134 hektar öppen jord. De i staden förlagda truppförbanden

skulle alltjämt utan ersättning få begagna marken, men staden önskade tillgodogöra

sig den avkastning, som kunde uppkomma av skogen. Vad sjukhusbyggnaden

anginge, stode densamma för närvarande utan användning,

och staden skulle, om kronan utan avgift uppläte densamma, däri kunna

inrymma personer, vilka nu saknade bostad. För kronan kunde befrielsen

från underhållsskyldigheten också innebära en viss fördel.

På grundval av de resultat, vartill de förda förhandlingarna sålunda lett.

hade överenskommelsen med staden träffats (se bil. A). Överenskommelsen

hade ingåtts under förutsättning, att Göta ingenjörkår utom dess fästningsingenjörkompani

bleve förlagd till staden. I § 1 hade upptagits

bestämmelse om att de prestationer, staden i förhållande till kronan fullgjort

för ordnande av husarregementets förläggning, skulle anses verkställda

för ingenjörkårens räkning. § 2 innehölle föreskrift om ändrad lydelse av

det stadgande i 1907 års kontrakt om förläggning till staden av Kalmar

regemente, som reglerade stadens skyldighet att tillhandahålla truppförbanden

vatten och elektrisk ström m. m. I nämnda stadgande upptoges nu

bestämmelser om priset å vatten och elektrisk ström, vilka fullständigt anslöte

sig till det vid förhandlingarna framlagda förslaget. Ändringen vore

avsedd att träda i tillämpning den 1 januari 1928. Till denna dag skulle,

enligt föreskrift i § 3, det nuvarande elektricitetskontraktet gälla. I sistberörda

paragraf stadgades tillika, att särskilda kontrakt med närmare bestämmelser

rörande leveransen av elektrisk energi till truppförbanden skulle

upprättas mellan staden och arméförvaltningens intendentsdepartement. därvid

de i § 2 angivna pris skulle bliva gällande.

Över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse hava utlåtanden

avgivits av chefen för Kalmar regemente, chefen för andra arméfördelningen

samt arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement.

Chefen för Kalmar regemente har förklarat sig icke hava något att erinra

mot förslaget till överenskommelse mellan kronan och Eksjö stad.

‘Chefen för andra arméfördelningen har anfört, att han ansåge det vara

synnerligen önskvärt, att vattenklosetter anordnades i Smålands husarregementes

etablissemang, och att med hänsyn härtill avtal med staden borde

träffas om därav betingad komplettering av stadens avloppsnät. I övrigt

har arméfördelningschefen icke funnit anledning till erinran mot kasernkommitténs

förslag.

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hava uti den

2 mars 1927 avgivet utlåtande anfört i huvudsak följande.

Det av kasernkommittén omnämnda kontraktet av den 26 januari och

den 17 februari 1915 mellan intendentsdepartementet och Eksjö stad angå
-

Chefen för

Kalmar

regemente.

Chefen för

andra arméfördelningen.

Arméförvaltningens

fortifikations-

och

intendentsdepartement.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

ende leverans av elektrisk energi till Smålands husarregementes och Kalmar

regementes kasernetablissemang hade under februari månad 1927 från stadens

sida vederbörligen uppsagts att upphöra att gälla den 1 september

1927, i sammanhang varmed, i anslutning till § 3 i det mellan kasernkommittén

och staden den 17 och den 23 december 192(5 träffade preliminäravtalet,

överenskommits, att det sålunda uppsagda kontraktets giltighetstid

skulle förlängas till den 1 januari 1928.

Ehuru ä-prisen å såväl elektrisk ström som vatten enligt kasernkommitténs

berörda preliminäravtal med staden bleve avsevärt högre än de, som

nu gällde, hade intendentsdepartementet dock ej något att erinra mot avtalet

i denna del.

Under ärendets beredning å fortifikationsdepartementets maskin- och

värmebyrå hade ifrågasatts, att, då på grund av förefintliga bristfälliglieter

å den del av Eksjö stads avloppsnät, som berörde Smålands husarregementes

kasernetablissemang, detta etablissemang icke kunnat förses med

vattenklosetter, staden i sammanhang med överenskommelse om förläggning

till staden av Göta ingenjörkår i stället för Smålands husarregemente måtte

om möjligt tillförbindas att vidtaga sådana ändringar å avloppsnätet, att

vattenklosetter kunde införas i nämnda etablissemang, som ju vore avsett

att övertagas av berörda ingenjörkår. För detta ändamål hade fortifikationsdepartementet

i skrivelse till stadsfullmäktige i Eksjö anhållit om meddelande,

huruvida staden vore villig att utan kostnad för kronan till tomtgränsen

för etablissemanget i fråga framdraga erforderliga avloppsledningar

av sådana dimensioner och lutningsförhållanden, att spolvatten från omkring

hundra stycken vattenklosetter inom etablissemanget kunde avledas. Oaktat

fortifikationsdepartementet ännu ej erhållit svar å nämnda skrivelse, hade

departementen dock, med hänsyn till angelägenheten därav, att detta ärende

erliölle en snar behandling, ansett sig redan nu böra avgiva utlåtande i detsamma;

och finge departementen sålunda anmäla, att departementen ej hade

något att erinra mot det av kasernkommittén träffade preliminäravtal med

Eksjö stad, under förutsättning att staden utöver övriga av densamma gjorda

utfästelser för förläggningarna åtoge sig att vidtaga de förut omförmälda åtgärderna

för anordnande av vattenklosetter i Smålands husarregementes

nuvarande etablissemang.

Av stadens representanter hade vid förhandlingarna ifrågasatts, att kronan

skulle till staden dels återlämna omkring 70 hektar av den i sydvästra delen

av övningsfältet vid Ränneslätt belägna skogsmarken, dels ock upplåta gamla

sjukhusbyggnaden därstädes, för att staden däri skulle inhysa en del person

er, som saknade bostad i staden. Ehuru några bestämmelser härom ej

funnes intagna i det av kasernkommittén träffade preliminäravtalet, ansåge

fortifikationsdepartementet sig böra anmäla, att skogsmarkens och sjukhusbyggnadens

bibehållande för kronans räkning vore nödvändigt, enär virket

ur skogen erfordrades för den till förläggning till staden avsedda ingenjörkårens

övningar i broslagning samt sjukhusbyggnaden för samma kårs förläggnings-

och förrådsbeliov.

Under hänvisning till den av kasernkommittén i ärendet verkställda utredningen

får jag för egen del uttala den uppfattningen, att starka billighetsskäl

synas föreligga att bereda Eksjö stad någon ersättning för de förluster,

som för staden bliva eu följd av den nya härorganisationens genomförande.

Enligt det av kasernkommittén framlagda förslaget till överenskommelse

mellan kronan och staden skulle kompensationen erhålla formen

av en reglering i för staden förmånlig riktning av grunderna för beräkningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 7.

av de avgifter, som kronan bär att erlägga för leverans av vatten och elektrisk

ström till truppförbanden. Ifrågavarande överenskommelse sjmes mig

vara av beskaffenhet att kunna för kronans del godtagas. Emellertid torde

ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hava ansett,

att såsom villkor för överenskommelsens godkännande från kronans sida

borde uppställas fordran på att staden bekostade framdragandet till det för

Göta ingenjörkår. avsedda kasernetablissemanget av vissa nja avloppsledningar.

Ett dylikt krav synes mig emellertid i nu förevarande sammanhang

icke med fog kunna göras gällande. Enligt vad fortifikationsdepartementet

i skrivelse den 24 mars 1927 anmält, hava stadsfullmäktige i Eksjö

också såsom svar å departementets förfrågan i ämnet meddelat, att staden

icke vore villig att bekosta de ifrågasatta avloppsledningarna.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna förut omförmälda den 17 och den 23 december 1926 mellan

Kungl. Maj it och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Eksjö

stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Kild gren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

Bil A.

Med anledning av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan, enligt vilket

bestämts, dels att Smålands husarregemente skall helt indragas samt att

Göta ingenjörkår — utom dess fästningsingenjörkompani — skall förläggas

till Eksjö i husarregementets nuvarande kasernetablissement, dels ock att

för Kalmar regemente (Smålands regemente), med bibehållande av Eksjö

som förläggningsort, viss inskränkning i organisationen skall komma till

stånd, träffas härmed, under förutsättning att definitivt beslut kommer att

bliva fattat om ingenjörkårens förläggning till staden, mellan Kungl. Maj:t

och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande,

å ena sidan, samt Eksjö stad, å andra sidan, följande överenskommelse:
§

1.

Därest Göta ingenjörkår med organisation enligt 1925 års riksdags beslut

— utom dess fästningsingenjörkompani — under år 1928 förlägges i Smålands

husarregementes nuvarande kasernetablissement i Eksjö, skola de

prestationer, som staden i förhållande till kronan fullgjort för ordnande av

husarregementets förläggning, anses verkställda för ingenjörkårens räkning.

§ 2.

I det kontrakt, som den 21 juni och den 3 juli 1907 upprättats mellan

Kungl. Maj:t och kronan genom arméförvaltningens fortifikationsdepartement

samt Eksjö stad angående förläggning till staden av Kalmar regemente,

skola de i § 5 intagna bestämmelserna om skyldighet för Eksjö stad att

tillhandahålla de till staden förlagda truppförbanden vatten och elektrisk

ström m. in. från och med den 1 januari 1928 erhålla följande lydelse:

»§ 5.

Staden åtager sig dels att utan kostnad för kronan sex månader efter

därom gjord tillsägelse hava till kaserntomtens gräns framdragit vatten-,

avlopps- och elektriska ledningar, dels ock att tillhandahålla Kalmar regemente

(Smålands regemente) och Göta ingenjörkår vatten och elektrisk ström

till samma pris, som abonnenter inom staden betala, dock att de båda

truppförbanden å nämnda pris städse skola erhålla 20 procents rabatt.

Därest kronan skulle önska att särskilt uppmäta den för motordrift förbrukade

elektriska strömmen, skall ersättningen för sådan ström erläggas

enligt för stadens abonnenter gällande taxa för ström till motorer och skall

i sådant fall den för övrig elektrisk ström ovan stadgade rabatten utgå med

allenast 15 procent.»

§ 3.

Det kontrakt angående leverans av elektrisk energi till de i Eksjö förlagda

truppförbanden, vilket den 26 januari och den 17 februari 1915 upprättats

mellan kronan och Eksjö stads vatten- och elektricitetsverk, skall

förlängas att gälla till den 1 januari 1928.

Särskilda kontrakt med närmare bestämmelser rörande leveransen av

elektrisk energi till truppförbanden skola upprättas mellan staden och arméförvaltningens

intendentsdepartement, därvid de i nästföregående § angivna

pris skola bliva gällande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7. 13

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.

Maj:t och kronan erhållit det ena och Eksjö stad det andra exemplaret.

Stockholm den 23 december 1926.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Eksjö den 17 december 1926.

Nils Berlin.

Enligt stadsfullmäktiges uppdrag:

Ludvig Eurén. Fred. Nordenankar.

I. Abrahamsson. Jolian Nilson.

Josef Eklund.

Transumt. Bil. B.

Kontrakt.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 4 nästlidne april förordnat,

att Kungl. Smalands husarregemente skall förläggas till staden Eksjö, samt

bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet att med

staden ingå avtal angående överlåtelse av mark till plats för kasernetablissemang

och övningsfält m. m. enligt ett av Eksjö stadsfullmäktige den 26 sistlidne

januari beslutat erbjudande,

har mellan Kungl. arméförvaltningen och Eksjö stad träffats följande

överenskommelse:

5:o.

Staden åtager sig att kostnadsfritt för kronan sex månader efter därom

gjord tillsägelse hava till kasernetablissemangets gräns framdragit ledningar

för vatten och belysning samt avloppsledning från stadens kloaknät, ävensom

att därefter tillhandahålla regementet vatten och elektrisk belysning till

samma pris, som större avnämare därav inom staden erlägga.

Stockholm den 23 juni 1903.

H. ELLIOT.

C. SÖDERBAUM.

E. Hallin.

Eksjö den 9 juni 1903.

Gustaf Berg. Axel Petri.

Ludvig Eurén. Lennart Bibbing.

Emil Swenson.

Kommitterade enligt Stadsfullmäktiges uppdrag den 26 januari 1903.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ta proposition nr 7.

Transumt.

Bil. C.

Kontrakt.

Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 25 maj 1907, varav bestyrkt

avskrift här bifogas, förordnat, att Kungl. Kalmar regemente skall förläggas

till Eksjö, så snart kasernetablissemang för regementet blivit där uppfört,

ävensom bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

att i enlighet med ett av stadsfullmäktige i nämnda stad avgivet anbud sluta

avtal med staden angående upplåtelse av mark m. m. för regementet, har

mellan Kungl. arméförvaltningen, å ena, samt staden Eksjö, å andra sidan,

träffats följande avtal:

§ 5-

Staden åtager sig dels att utan kostnad för kronan sex månader efter

därom gjord tillsägelse hava till kaserntomtens gräns framdragit vatten-,

avlopps- och elektriska ledningar, dels ock att, därest kronan så önskar,

tillhandahålla regementet vatten samt elektrisk ström för belysning, allt till

samma pris, som betalas av större avnämare inom staden, dock högst 15

öre per kubikmeter vatten och 30 öre per kilowatt-timme elektrisk ström,

till vilka pris staden förbinder sig att även till Smålands husarregemente

leverera vatten och elektrisk ström, sedan nu gällande kontrakt om sistberörda

leverans gått till ända.

Stockholm den 3 juli 1907.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:

G. C:SON BERGMAN.

C. SÖDERBAUM.

Josef Gestblom.

Eksjö den 21 juni 1907.

För stadsfullmäktige i Eksjö :

Gustaf Berg. Ludvig Eurén.

Th. de Maré. Axel Petri.

Emil Swenson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.