Kungl. Maj:ts proposition nr 7
14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1928:7, Kungl. Maj:ts proposition nr 7
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
1
>r 7.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av viss överenskommelse mellan kronan och
Eksjö stad; qiven Stockholms slott den 11 januari
1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Rosén.
Utdrag av protokollet över försvar särenden^ hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 januari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Rosén anför:
Genom brev den 4 april 1903 och den 25 maj 1907 förordnade Kungl.
Maj:t, att Smålands husarregemente, respektive Kalmar regemente skulle
förläggas till staden Eksjö, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade arméförvaltBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 7 käft. (Nr 7—8.) 728 27 1
2
Kasernkommittén.
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
ningens fortifikationsdepartement att med staden ingå avtal angående upplåtelse
av mark m. m. för regementena enligt av stadsfullmäktige därstädes
avgivna anbud. Mellan fortifikationsdepartementet och staden slötos i anledning
härav särskilda den 9 och den 23 juni 1903, respektive den 21 juni
och den 3 juli 1907 dagtecknade kontrakt i ämnet. I avseende å gränserna
för den mark, som staden enligt berörda kontrakt vore skyldig att med
äganderätt överlämna till kronan, verkställdes sedermera, efter av Kungl.
Maj:t den 1 maj 1908 lämnat medgivande, viss jämkning genom ett mellan
fortifikationsdepartementet och staden avslutat, den 5 och den 16 november
1908 dagtecknat kontrakt. Transsumter av förstnämnda tvenne kontrakt
torde få fogas såsom bilagor (Bil. B och C) vid statsrådsprotokollet rörande
detta ärende.
Sedan stadsfullmäktige i Eksjö gjort framställning om kompensation åt
staden med anledning av den minskning beträffande truppförläggningen till
staden, som bleve en följd av 1925 års härordningsbeslut, har frågan härom
varit föremål för utredning av kasernkommittén. De mellan kasernkommittén
och staden förda förhandlingarna i ämnet hava resulterat i en den 17 och
den 23 december 1926 dagtecknad preliminär överenskommelse, vilken torde
få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.
Såsom framgår av överenskommelsen, har densamma, under förbehåll av
Kungl. Maj:ts godkännande, träffats under den förutsättningen, att definitivt
beslut bleve fattat om att Göta ingenjörkår — utom dess fästningsingenjörkompani
— skulle förläggas till Eksjö. Sådant beslut har numera av Kungl.
Maj:t meddelats genom brev den 28 januari 1927.
Ifrågavarande överenskommelse har av kasernkommittén med skrivelse
den 23 december 1926 underställts Kungl. Maj:ts prövning.
Kasernkommittén har i sin nyssnämnda skrivelse anfört följande.
De av 1925 års riksdag beslutade inskränkningarna i försvarsorganisationen
berörde, såvitt anginge Eksjö stad, två truppförband, nämligen Smålands
husarregemente och Kalmar regemente.
Smålands husarregemente skulle enligt riksdagens i överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag fattade beslut sammanslås med Livregementets husarer
till ett regemente, förlagt i Skövde. Enligt försvarspropositionen skulle
något annat truppförband icke förläggas till Eksjö i det indragna regementets
ställe, men riksdagen hade som sin mening uttalat, att Göta ingenjörkår
utom dess fästningsingenjörkompani i Karlskrona, vilken kår med angivna
undantag Kungl. Maj:t förutsatt skulle förflyttas från Karlsborg till
Linköping, skulle förläggas till Eksjö. Betydelsen för staden av ett beslut
i enlighet med riksdagens mening syntes i viss mån framgå av nedanstående
tablå:
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
3
Här-
Antal
Summa
S , litbild-j
Arskon-
,. , niugs- . , , !
tingentj .., Antal
..° tid lor
varn- .. stam-
plik- j Va,r" hästar
* Dlik- i
tiga
° 1 tiga
Trupp-
förband
ord- ning
av år
Office-
rare
Under-
office-
rare
Man-
skap
Musik-
perso-
nal
Civil-
militär
perso-
nal
Pensio-
nerad
perso-
nal
Summa
nade av- lönings- förmåner
Smålands
1 1901
27
16
292
12
5
_
352
404,000
150 I 365 600
husarre- gemente
Göta in-
1 1914
27
16
300
12
4
—
359
547,000
i6° {>) 225 620
genjör- kår ......
1925
20
17
139
—
10
i
187
392.000
■''tf
8
Oi
0
-b
01
J) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
2) Medeltalet av lägsta och högsta lönerna, ökat med dyrtidstillägg.
Jämförd med Smålands husarregemente enligt 1901 års härordning —
varå det mellan kronan och staden angående regementets förläggning ingångna
avtalet vore grundat — företedde sålunda Göta ingenjörkår enligt
dess blivande organisation en minskning av antalet officerare med 7 men en
ökning av antalet underofficerare med 1. Musikpersonalen vid kavalleriregementet
saknade motsvarighet vid ingenjörkåren, men den civilmilitära personalen
ökades med 5. Avlöningsförmånerna minskades med 12,000 kronor
och antalet stamhästar reducerades från 600 till 44.
Enligt 1925 års härordning skulle Kalmar regemente, förslagsvis benämnt
Smålands regemente, bibehållas vid sin nuvarande förläggning men organiseras
såsom ett normalregemente, omfattande sex utbildningsenheter. Angående
innebörden för staden av denna förändring hänvisade kommittén till
följande tablå:
Här- ordning
av år
A n
t a 1
Summa
c Ars- 1 Ltbild-
Summa , , -,
, ... , kontin- ningstid
beraknadc . j *.•
... . gcnt ! ior
_ . ö , varn- varn-
1 orm an er ... ,. „
| pliktiga pliktiga .
Office-
rare
Under-
office-
rare
Manskap
Musik-
personal
Civil-
militär
personal
Pensio-
nerad
personal
1901
47
38
267
33
4
389
589 000 '' 630 240
1914
53
39
204
33
4
—
333
806 000 1 630 | M
1925
40
26
135
21
4
4
230
585 000 760 | 140
Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
Beträffande de i tablån meddelade uppgifterna ville kommittén särskilt
framhålla, att i förhållande till 1901 års härordning — vilken legat till grund
jämväl för det angående detta regementes förläggning mellan kronan och
staden upprättade kontraktet — 1925 års organisation innebure eu minskning
av 7 officerare och 12 underofficerare. Vad musikpersonalen anginge,
hade denna enligt 1901 års härordning, efter en år 1905 beslutad omorganisation,
bestått av 11 musikunderofficerare och 22 man, tillhörande manskapet,
men skulle enligt 1925 års härordning utgöras av 1 musikdirektör,
5 musikunderofficerare och 15 man, tillhörande manskapet. Antalet musikunderofficerare
nedginge sålunda med 6, men i stället tillkomme 1 musikdirektör.
Jämförelsen mellan de enligt 1901 och 1925 års härordningar ut
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
gående avlöningsförmånerna, beräknade enligt de av kommittén antagna
grunderna, utvisade en minskning av 4,000 kronor.
Vad anginge Eksjö stads uppoffringar för de till staden förlagda truppförbanden,
funnes mellan staden och kronan angående regementsförläggningningarna
upprättade tre särskilda kontrakt: ett den 9 och den 23 juni 1903
beträffande Smålands husarregemente, ett den 21 juni och den 3 juli
1907 angående Kalmar regemente samt ett den 5 och den 16 november
1908 med vissa ändringar i förstnämnda två kontrakt. Å den mark, som
genom kontrakten upplåtits till kronan, hade staden den 30 december 1910
utfärdat ett gåvobrev.
Staden hade i ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande uppskattat
sina prestationer enligt dessa kontrakt på följande sätt:
värdet av staden tillhörig, till kronan upplåten mark om
ungefär 350 hektar ....................................... .................... kronor 350,000: —
kostnad för förvärvet av till kronan upplåten mark om
ungefär 123 hektar ............................................................ » 218,105:95
kostnad för röjning och planering m. m............................ » 1,303:90
kostnad för ledningar samt utvidgning av affärsdrivande
verk..................................................................................... » 207,718: —
kostnad för expropriation m. m........................................... » 9,249:97
Summa kronor 786,377: 82
I avseende å av staden vidtagna anstalter på grund av regementsförläggningarna
hade staden, bland annat, anfört, att staden, sedan beslut fattats
om husarregementets ditförläggning, funnit sig föranlåten att ombygga sitt
stadshus för eu kostnad av 150,000 kronor. Förläggningen av Kalmar regemente
till staden hade föranlett uppförandet av eu ny folkskolebyggnad för
omkring 200,000 kronor. På grund av den genom förläggningarna ökade
tillströmningen av lärjungar till stadens realskola hade det blivit nödvändigt
att för en kostnad av 220,000 kronor uppföra ett nytt läroverkshus, och då
staden ansett sig förpliktad att bereda barnen till officers- och underofficersfamiljerna,
förmånen av fullständig elementarutbildning, hade realskolan utvidgats
till fullständigt kommunalt gymnasium på båda linjerna för såväl
gossar som flickor. Kostnaden för dettas uppehållande hade under de sista
fem åren uppgått till i medeltal 49,139 kronor 55 öre. Inflyttningen av ett
stort antal militära befattningshavare hade krävt anskaffandet av nya bostäder
i stor omfattning och medfört en mycket livlig byggnadsverksamhet,
vilken ytterligare stimulerats genom andra inflyttningar, föranledda av den
ökade allmänna omsättning, som förläggningarna medfört. Denna verksamhet
hade i stor utsträckning möjliggjorts genom statens byggnadslån, för vilkas
betalning staden fått ikläda sig ansvarighet.
Yidkommande stadens vederlag för sina nu omförmälda prestationer för
regementena, i främsta rummet skatteintäkter under den tid regementena
varit förlagda i staden, ville kommittén nämna, att Smålands liusarrege
mentes förflyttning från dess förläggning å Ränneslätt invid Eksjö genomförts
hösten 1906, då kaserner för regementet varit uppförda. Redan dessförinnan
torde emellertid en del av regementets personal hava varit bosatt
i staden. Kalmar regementes kaserner hade blivit färdiga på hösten 1921,
och regementet hade inflyttat till staden först vid denna tidpunkt. Yid
Smålands husarregemente hade den fast anställda personalen enligt såväl
1901 som 1914 års härordning utgjort omkring 350 man, därav något över
40 officerare och underofficerare. Avlöningsförmånerna i en stat enligt 1901
års härordning — utan det tillägg av 75 procent, varmed höjning i tablån
5
Kungl. Jfaj:ts proposition nr 7.
här ovan skett — uppginge till i runt tal 231,000 kronor och avlöningsförmånerna
i de senare årens stater enligt 1914 års härordning till 547.000
kronor, inberäknat dyrtidstillägg. Beträffande Kalmar regemente hade antalet
befattningshavare enligt den härordning, som gällt vid förläggningens
genomförande — 1914 års — utgjort 333, därav 92 officerare och underofficerare.
Avlöningsförmånerna, inberäknat dyrtidstillägg, kunde beräknas
till 806,000 kronor. Under tiden 11107—1926 hade kommunalskatten per bevillningskrona
varit lägst 5 kronor, åren 1909 och 1910, samt högst 9 kronor,
år 1919.
Folkmängden i Eksjö hade den 1 januari 1926 utgjort 6,500 personer.
Den inkomst, varå utskylder år 1926 utdebiterats, hade uppgått till 4,760,000
kronor och det samma år utdebiterade beloppet till 309,395 kronor. Kommunalskatten
hade de senaste åren varit 6 kronor 50 öre per bevillningskrona.
Vid de förhandlingar, som kommittén inlett med staden i anledning av
inskränkningarna i försvarsorganisationen, hade förutsatts, att Göta ingenjör
kår utom dess fästningsingenjörkompani i enlighet med riksdagens mening
skulle förläggas till Eksjö och att Smålands husarregementes kasernetablissemang
komme att tagas i anspråk för kårens räkning. Staden hade nu till
en början begärt, att kronan måtte bereda staden kompensation för uppstående
förluster genom att övertaga det kommunala gymnasiet i Eksjö.
Därest kronan bifölle detta yrkande, hade staden förklarat sig ej vilja framställa
vidare anspråk å ersättning. Staden hade emellertid uttalat såsom
önskemål, att kronan av det utav staden till kronans förfogande ställda
övningsfältet måtte återlämna ett närmare angivet område ävensom medgiva
en viss reglering av gällande priser å vatten och elektrisk ström. Sedermera
hade staden på förekommen anledning avstått från sitt yrkande beträffande
gymnasiet men anhållit, att kronan i stället måtte gottgöra staden
genom att tillmötesgå nyssberörda önskemål. Därjämte hade staden hemställt,
att staden måtte för bostadsändamål utan avgift få begagna eu å Ränneslätt
belägen sjukhusbyggnad mot skyldighet att underhålla byggnaden. Av
de sålunda framställda anspråken hade kommittén funnit lämpligt i första
hand överväga möjligheten av eu reglering av priserna å vatten och elektrisk
ström.
I § 5 av 1907 års kontrakt angående förläggningen till Eksjö av Kalmar
regemente hade staden åtagit sig att, därest kronan så önskade, tillhandahålla
såväl Kalmar regemente som Smålands husarregemente vatten samt
elektrisk ström för belysning till samma pris, sonr betalades av större avnämare
inom staden, dock högst 15 öre per kubikmeter vatten och 30 öre
per kilowattimme elektrisk ström.
Enligt den i staden nu gällande vattentaxan, som hade tillämpats sedan
den 1 juli 1921, betalades 25 öre per kubikmeter för vatten, som enligt
vattenmätare åtgått. Någon rabatt vid större förbrukning funnes icke stadgad.
På grund av nyssnämnda bestämmelse i 1907 års kontrakt erlade båda regementena
15 öre per kubikmeter för det vatten, som regementena begagnade.
Vattenförbrukningen vid regementena och de för vattnet erlagda avgifterna
under de fem senaste kalenderåren framginge av följande å uppgifter
från staden grundade tablå:
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
Kalenderår
Av Smålands husar- regemente
Av Kalmar
regemente
S u m m a
förbrukat
vatten
kbm.
erlagda
avgifter
kr.
förbrukat
vatten
kbm.
erlagda
avgifter
kr.
förbrukat
vatten
kbm.
erlagda
avgifter
kr.
1921........................
33,446
5,824
55,338
8,300
70
88,784
14,124
70
1922 .......................
37,451
5,617
65
55.842
8,376
30
93,293
13,993
95
1923 .......................
41.785
6,267
75
42.096
6,314
40
83,881
12,582
15
1924 ........................
43,342
6,501
30
56,089
8,413
35
99,431
14,914
65
1925 ........................
53,804
8,070
60
69,619
10,442
85
123,423
18,513
45
Det nuvarande priset å elektrisk ström för belysning uppginge enligt den
taxa, som gällt från och med den 1 januari 1918, till 35 öre per kilowatttimme,
då mätare användes. Yore till belysningsanläggningar apparater för
hushålls- och uppvärmningsändamål anslutna, betalades under tiden 1 maj—
31 augusti 25 öre per kilowattimme för hela sammanlagda strömförbrukningen.
För tillämpning av denna tariff fordrades särskild anmälan. För
motorer tillämpades en särskild taxa:
för varje kwt. fr. o. m........................................... 1— 200 kwt. 25 öre
» ?> » » » » ........................................ 201— 5,000 » 15 »
» » » » » » .......................................... 5,001—10,000 » 10 »
» » » » » .......................................... 10,001—30,000 » 8 » .
Därest ännu högre kvantitet konsumerades av någon förbrukare, skulle
betalning utgå enligt särskilt avtal, som underställdes stadsfullmäktiges
prövning. För leveransen av elektrisk ström inom de båda regementenas
kasernetablissemang gällde ett särskilt kontrakt, upprättat den 26 januari
och den 17 februari 1915 mellan staden och arméförvaltningens intendentsdepartement.
Enligt detta kontrakt utgjorde avgiften för den levererade
energin 30 öre per kilowattimme för de första 15,000 kilowattimmarna och
10 öre per kilowattimme för de därefter levererade, dock att medelpriset för
energiförbrukningen under ett kalenderår ej finge överstiga 20 öre för varje
enligt kilowattimmemätaren uttagen kilowattimme. Kontraktet gällde till
och med den 1 september 1927. Efter denna tid ansåges kontraktet förlängt
på fem år, såvitt det ej av endera parten minst 6 månader i förväg uppsagts.
De båda regementenas förbrukning av elektrisk ström och de därför
erlagda avgifterna under de fem senaste kalenderåren framginge av följande
å uppgifter från staden grundade tablå:
Kalenderår
Av Smålands husar- regemente
Av Kalmar regemente
S u m m a
förbrukad
elektrisk
ström
kwt.
erlagda
avgifter
kr.
förbrukad
elektrisk
ström
kwt.
erlagda
avgifter
kr.
förbrukad
elektrisk
ström
kwt.
erlagda \
avgifter
kr.
1921.......................
23.418
3,932
20
24,767
3,986
85
48,185
7,919
05
1922 ........................
29,783
4.616
30
34.115
5,178
25
63,898
9,794
55
1923.......................
34,154
5,082
40
36.308
5,130
80|
70.462
10,213
20
1924 ..............
36,655
5,165
50
46,438
6.143
80
83,093
11.309
30
1925 .......................
42,677
5,767
70
51,206
6,620
60
93.883
12,388
30
Vid förhandlingarna hade nu ifrågasatts, att kronan för såväl vatten som
elektrisk ström skulle betala samma pris, som abonnenter inom staden er
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kiingl. Maj:ts proposition nr 7.
lade, med 20 procents rabatt. Därest elektricitetstaxan för motorer tillämpades,
skulle dock rabatt för den vid motordrift förbrukade strömmen ej
utgå och rabatten för övrig ström utgöra allenast 15 procent. Förslaget
skulle innebära eu höjning av det nuvarande vattenpriset med 5 öre per
kubikmeter till 20 öre per kubikmeter. Yad priset å elektrisk ström anginge,
hade detta under femårsperioden 1921—1925, per kilowattimme räknat,
varierat något allt efter den kvantitet, som förbrukats, men i genomsnitt
uppgått till omkring 15 öre. Det föreslagna priset skulle medföra en ökning,
så framt allenast belysningsström användes, av 13 respektive 5 öre per kilowattimme.
Den ekonomiska verkan av de angivna förändringarna vore givetvis beroende
av den myckenhet vatten och elektrisk ström, som komme att förbrukas.
Några säkra slutsatser i detta hänseende syntes icke kunna dragas
av den hittillsvarande konsumtionen. Tydligen förefunnes eu viss skillnad
mellan behovet av dessa förnödenheter vid det nuvarande kavalleriregementet
och vid Göta ingenjörkår. På grund av den minskade manskapsstyrkan, de
värnpliktigas kortare övningstid och den betydande reduceringen av antalet
stamhästar syntes det kunna antagas, att konsumtionen vid Göta ingenjörkår
av såväl vatten som elektrisk ström ej oväsentligt skulle komma att
understiga Smålands husarregementes. Yad infanteriregementet anginge,
torde jämväl en nedgång i konsumtionen vara att emotse, då regementet
skulle undergå någon reduktion och utbildningstiden komme att förkortas.
Ehuru sålunda en efter den hittillsvarande förbrukningen uppgjord beräkning
av den merkostnad, de nu föreslagna priserna skulle hava medfört
för kronan, icke kunde utgöra någon säker grund för bedömandet av den
merkostnad, som framdeles kunde uppkomma för kronan vid ett antagande
av förslaget, syntes en dylik beräkning likväl icke vara utan intresse. Kommittén
hade därför upprättat en tablå, utvisande den merkostnad, som skulle
hava uppstått för kronan, om de föreslagna priserna gällt under åren 1921—
1925. Härvid hade avgiften för elektrisk ström för enkelhetens skull antagits
utgöra 28 öre per kilowattimme. Då hänsyn sålunda ej tagits till att
billigare taxa såväl vid belysning under tiden 1 maj—31 augusti som vid
motordrift skulle hava gällt, vore de i tablån anförda siffrorna beträffande
merkostnaden för elektrisk ström något för höga. Tablån hade följande utseende:
-
Kalenderår
Merkostnad för vatten
Merkostnad för elektrisk ström
Vid
Smålands
husar-
regemente
Vid
Kalmar j Summa
regemente
Vid
Smålands
husar-
regemente
Vid
Kalmar
regemente
Summa
Summa
merkostnad
1931.....
1,672
30
2.766
90
4,439
20
1922......
1,872
55
2,792
10
4,664
65
1923......
2,089
25
2,104
80
4,194
05
1924......
2,167
10
2,804
45
4,971
55
1925......
2,690
20
3,480
95
6,171
15
2,624
84
2.947
191
5,572
75
10,011
95
3.722
94
4.373
195
8.096
89
12,761
54
4.480
72
5,035
44
9.516
16
13.710
21
5,097
90
6,858
:84
11,956
74
16,928
29
6.181
86
7,717
08
13.898
94
20.070
09
Även om den ökning av avgifterna, som kunde beräknas skola inträda,
därest priserna bestämdes på nu ifrågasatt sätt, icke på långt när komme
att uppgå till de i tablån angivna beloppen, måste i allt fall en ganska avsevärd
ökning vara att förvänta. Särskilt bleve detta förhållandet beträffande
elektricitetsavgifterna. I fråga om dessa avgifter vore emellertid att
märka, att staden vid förhandlingarna med kommittén uppgivit sig hava för
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
avsikt att begagna sig av rätten att uppsäga det nu gällande kontraktet om
leverans av elektrisk ström till den 1 september 1927. Staden hade förklarat
det icke vara möjligt att vidare tillhandahålla kronan elektrisk ström
till det pris, som hittills gällt, utan ämnade staden från den 1 september
1927 tillämpa de i § 5 av 1907 års kontrakt (jfr bil. C) meddelade prisbestämmelserna.
Staden hade i detta hänseende framhållit, att dess totala
omkostnader för distribution av den elektriska energin år 1925, inklusive
avskrivning, hade uppgått till 18.7 5 öre per nyttiggjord kilowattimme. Dä
kronan i genomsnitt under femårsperioden 1921—1925 betalat allenast omkring
15 öre per kilowattimme, hade staden sålunda för varje kilowattimme,
som kronan uttagit, förlorat omkring 3.7 5 öre. Att staden under sådana
omständigheter måste försöka erhålla förmånligare villkor vid uppgörandet
av nytt kontrakt vore uppenbart, och med hänsyn till att kronan näppeligen
torde utan avsevärda kostnader kunna tillgodose sitt behov av elektrisk
kraft från annat håll, syntes den förmodan ej oberättigad, att staden skulle
kunna betinga sig ett pris, som icke komrne att understiga det nu ifrågasatta.
Med hänsyn härtill hade kommittén ansett sig kunna utgå från att
den föreslagna höjningen av elektricitetspriset under alla omständigheter
skulle inträda den 1 september 1927 och förty tillmätt höjningen av vattenpriset
den egentliga betydelsen vid ersättningsfrågans prövning. Angående
befogenheten av denna höjning borde nämnas, att stadens självkostnadspris
för vattnet år 1925, inbegripet räntor och avskrivningar, utgjort 12.35 öre
per kubikmeter uppfordrat vatten. Det pris, kronan betalade, eller 15 öre
per kubikmeter, beredde sålunda staden någon vinst, men priset utgjorde
dock obetydligt mer än hälften av det pids, övi*iga konsumenter, som hade
mätare å sin förbrukning, erlade.
Då kommittén haft att pröva frågan om ersättning åt Eksjö stad för uppstående
förluster i anledning av förändringarna beträffande truppföidxanden
i staden och närmast det nu framlagda förslaget om höjning av priserna å
vatten och elektrisk ström, hade särskilt fog synts föreligga för staden att
framställa anspråk å kompensation. Staden hade sålunda, utöver de i och
för sig avsevärda prestationer, som staden fullgjort för regementenas för1
äggande till platsen, haft betydande indirekta kostnader, föranledda av
militäx-personalens inflyttning till staden, såsom inrättande av nya skolor
in. m. Vederlaget för dessa utgifter åter hade, vad infanteriregementet anginge,
varit jämförelsevis ringa, beroende på den koi’ta tid, regementet varit
förlagt i staden. Vidare måste, då Eksjö hörde till de minsta garnisonsorterna
i riket, varje inskränkning av truppförbanden beröra staden på ett
kännbart sätt. Av de militära förändringarna komme enligt kommitténs
mening särskilt kavalleriregementets ersättande med eu ingenjörkår att visa
sig medföra vissa förluster för staden. Vid nu angivna förhållanden och
med hänsyn till vad förut anförts rörande förslaget om prisförhöjningarna,
hade kommittén funnit sig böra för sin del godkänna detta förslag. Ytterligare
en omständighet syntes härvid kunna komma i betraktande. Stadens
åtagande att till visst pris leverera vatten och elektrisk ström avsåge efter
orden i 1907 års kontrakt allenast de nu i samhället förlagda truppförbanden
och sålunda ej Göta ingenjörkår. Därest staden på grund härav skulle
vara obunden av nämnda prisbestämmelser vid leverans till Göta ingenjörkår,
syntes den prisökning, som hänförde sig till ingenjörkårens förbrukning,
ur ersättningssynpunkt ej hava samma betydelse som prisökningen i
övrigt.
Vidkommande därefter de övriga av staden framställda anspråken — återbekommande
av viss del av övningsfältet Känn oslä 11 samt erhållande av
nyttjanderätt till den därstädes belägna sjukhusbyggnaden — hade kom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 7. 9
mitten icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till desamma. Vid de fortsatta
förhandlingarna hade staden också avstått från dessa anspråk men
härvid anfört följande: Staden borde, såvitt möjligt, beredas tillfälle att för
billigt pris förvärva det ifrågavarande området av övningsfältet. Området
vore beläget i sydvästra delen av övningsfältet väster om skjutbanan samt
skogbevuxet och hade en areal av omkring 70 hektar. Därest kronan till
staden överläte området, återstode likväl som övningsfält omkring 176 hektar
skogsmark och 134 hektar öppen jord. De i staden förlagda truppförbanden
skulle alltjämt utan ersättning få begagna marken, men staden önskade tillgodogöra
sig den avkastning, som kunde uppkomma av skogen. Vad sjukhusbyggnaden
anginge, stode densamma för närvarande utan användning,
och staden skulle, om kronan utan avgift uppläte densamma, däri kunna
inrymma personer, vilka nu saknade bostad. För kronan kunde befrielsen
från underhållsskyldigheten också innebära en viss fördel.
På grundval av de resultat, vartill de förda förhandlingarna sålunda lett.
hade överenskommelsen med staden träffats (se bil. A). Överenskommelsen
hade ingåtts under förutsättning, att Göta ingenjörkår utom dess fästningsingenjörkompani
bleve förlagd till staden. I § 1 hade upptagits
bestämmelse om att de prestationer, staden i förhållande till kronan fullgjort
för ordnande av husarregementets förläggning, skulle anses verkställda
för ingenjörkårens räkning. § 2 innehölle föreskrift om ändrad lydelse av
det stadgande i 1907 års kontrakt om förläggning till staden av Kalmar
regemente, som reglerade stadens skyldighet att tillhandahålla truppförbanden
vatten och elektrisk ström m. m. I nämnda stadgande upptoges nu
bestämmelser om priset å vatten och elektrisk ström, vilka fullständigt anslöte
sig till det vid förhandlingarna framlagda förslaget. Ändringen vore
avsedd att träda i tillämpning den 1 januari 1928. Till denna dag skulle,
enligt föreskrift i § 3, det nuvarande elektricitetskontraktet gälla. I sistberörda
paragraf stadgades tillika, att särskilda kontrakt med närmare bestämmelser
rörande leveransen av elektrisk energi till truppförbanden skulle
upprättas mellan staden och arméförvaltningens intendentsdepartement. därvid
de i § 2 angivna pris skulle bliva gällande.
Över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse hava utlåtanden
avgivits av chefen för Kalmar regemente, chefen för andra arméfördelningen
samt arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement.
Chefen för Kalmar regemente har förklarat sig icke hava något att erinra
mot förslaget till överenskommelse mellan kronan och Eksjö stad.
‘Chefen för andra arméfördelningen har anfört, att han ansåge det vara
synnerligen önskvärt, att vattenklosetter anordnades i Smålands husarregementes
etablissemang, och att med hänsyn härtill avtal med staden borde
träffas om därav betingad komplettering av stadens avloppsnät. I övrigt
har arméfördelningschefen icke funnit anledning till erinran mot kasernkommitténs
förslag.
Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hava uti den
2 mars 1927 avgivet utlåtande anfört i huvudsak följande.
Det av kasernkommittén omnämnda kontraktet av den 26 januari och
den 17 februari 1915 mellan intendentsdepartementet och Eksjö stad angå
-
Chefen för
Kalmar
regemente.
Chefen för
andra arméfördelningen.
Arméförvaltningens
fortifikations-
och
intendentsdepartement.
Departements
chefen.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 7.
ende leverans av elektrisk energi till Smålands husarregementes och Kalmar
regementes kasernetablissemang hade under februari månad 1927 från stadens
sida vederbörligen uppsagts att upphöra att gälla den 1 september
1927, i sammanhang varmed, i anslutning till § 3 i det mellan kasernkommittén
och staden den 17 och den 23 december 192(5 träffade preliminäravtalet,
överenskommits, att det sålunda uppsagda kontraktets giltighetstid
skulle förlängas till den 1 januari 1928.
Ehuru ä-prisen å såväl elektrisk ström som vatten enligt kasernkommitténs
berörda preliminäravtal med staden bleve avsevärt högre än de, som
nu gällde, hade intendentsdepartementet dock ej något att erinra mot avtalet
i denna del.
Under ärendets beredning å fortifikationsdepartementets maskin- och
värmebyrå hade ifrågasatts, att, då på grund av förefintliga bristfälliglieter
å den del av Eksjö stads avloppsnät, som berörde Smålands husarregementes
kasernetablissemang, detta etablissemang icke kunnat förses med
vattenklosetter, staden i sammanhang med överenskommelse om förläggning
till staden av Göta ingenjörkår i stället för Smålands husarregemente måtte
om möjligt tillförbindas att vidtaga sådana ändringar å avloppsnätet, att
vattenklosetter kunde införas i nämnda etablissemang, som ju vore avsett
att övertagas av berörda ingenjörkår. För detta ändamål hade fortifikationsdepartementet
i skrivelse till stadsfullmäktige i Eksjö anhållit om meddelande,
huruvida staden vore villig att utan kostnad för kronan till tomtgränsen
för etablissemanget i fråga framdraga erforderliga avloppsledningar
av sådana dimensioner och lutningsförhållanden, att spolvatten från omkring
hundra stycken vattenklosetter inom etablissemanget kunde avledas. Oaktat
fortifikationsdepartementet ännu ej erhållit svar å nämnda skrivelse, hade
departementen dock, med hänsyn till angelägenheten därav, att detta ärende
erliölle en snar behandling, ansett sig redan nu böra avgiva utlåtande i detsamma;
och finge departementen sålunda anmäla, att departementen ej hade
något att erinra mot det av kasernkommittén träffade preliminäravtal med
Eksjö stad, under förutsättning att staden utöver övriga av densamma gjorda
utfästelser för förläggningarna åtoge sig att vidtaga de förut omförmälda åtgärderna
för anordnande av vattenklosetter i Smålands husarregementes
nuvarande etablissemang.
Av stadens representanter hade vid förhandlingarna ifrågasatts, att kronan
skulle till staden dels återlämna omkring 70 hektar av den i sydvästra delen
av övningsfältet vid Ränneslätt belägna skogsmarken, dels ock upplåta gamla
sjukhusbyggnaden därstädes, för att staden däri skulle inhysa en del person
er, som saknade bostad i staden. Ehuru några bestämmelser härom ej
funnes intagna i det av kasernkommittén träffade preliminäravtalet, ansåge
fortifikationsdepartementet sig böra anmäla, att skogsmarkens och sjukhusbyggnadens
bibehållande för kronans räkning vore nödvändigt, enär virket
ur skogen erfordrades för den till förläggning till staden avsedda ingenjörkårens
övningar i broslagning samt sjukhusbyggnaden för samma kårs förläggnings-
och förrådsbeliov.
Under hänvisning till den av kasernkommittén i ärendet verkställda utredningen
får jag för egen del uttala den uppfattningen, att starka billighetsskäl
synas föreligga att bereda Eksjö stad någon ersättning för de förluster,
som för staden bliva eu följd av den nya härorganisationens genomförande.
Enligt det av kasernkommittén framlagda förslaget till överenskommelse
mellan kronan och staden skulle kompensationen erhålla formen
av en reglering i för staden förmånlig riktning av grunderna för beräkningen
11
Kungl. Maj-.ts proposition nr 7.
av de avgifter, som kronan bär att erlägga för leverans av vatten och elektrisk
ström till truppförbanden. Ifrågavarande överenskommelse sjmes mig
vara av beskaffenhet att kunna för kronans del godtagas. Emellertid torde
ärendet böra underställas riksdagens prövning.
Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hava ansett,
att såsom villkor för överenskommelsens godkännande från kronans sida
borde uppställas fordran på att staden bekostade framdragandet till det för
Göta ingenjörkår. avsedda kasernetablissemanget av vissa nja avloppsledningar.
Ett dylikt krav synes mig emellertid i nu förevarande sammanhang
icke med fog kunna göras gällande. Enligt vad fortifikationsdepartementet
i skrivelse den 24 mars 1927 anmält, hava stadsfullmäktige i Eksjö
också såsom svar å departementets förfrågan i ämnet meddelat, att staden
icke vore villig att bekosta de ifrågasatta avloppsledningarna.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att godkänna förut omförmälda den 17 och den 23 december 1926 mellan
Kungl. Maj it och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Eksjö
stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A).
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ragnar Kild gren.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 7.
Bil A.
Med anledning av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan, enligt vilket
bestämts, dels att Smålands husarregemente skall helt indragas samt att
Göta ingenjörkår — utom dess fästningsingenjörkompani — skall förläggas
till Eksjö i husarregementets nuvarande kasernetablissement, dels ock att
för Kalmar regemente (Smålands regemente), med bibehållande av Eksjö
som förläggningsort, viss inskränkning i organisationen skall komma till
stånd, träffas härmed, under förutsättning att definitivt beslut kommer att
bliva fattat om ingenjörkårens förläggning till staden, mellan Kungl. Maj:t
och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande,
å ena sidan, samt Eksjö stad, å andra sidan, följande överenskommelse:
§
1.
Därest Göta ingenjörkår med organisation enligt 1925 års riksdags beslut
— utom dess fästningsingenjörkompani — under år 1928 förlägges i Smålands
husarregementes nuvarande kasernetablissement i Eksjö, skola de
prestationer, som staden i förhållande till kronan fullgjort för ordnande av
husarregementets förläggning, anses verkställda för ingenjörkårens räkning.
§ 2.
I det kontrakt, som den 21 juni och den 3 juli 1907 upprättats mellan
Kungl. Maj:t och kronan genom arméförvaltningens fortifikationsdepartement
samt Eksjö stad angående förläggning till staden av Kalmar regemente,
skola de i § 5 intagna bestämmelserna om skyldighet för Eksjö stad att
tillhandahålla de till staden förlagda truppförbanden vatten och elektrisk
ström m. in. från och med den 1 januari 1928 erhålla följande lydelse:
»§ 5.
Staden åtager sig dels att utan kostnad för kronan sex månader efter
därom gjord tillsägelse hava till kaserntomtens gräns framdragit vatten-,
avlopps- och elektriska ledningar, dels ock att tillhandahålla Kalmar regemente
(Smålands regemente) och Göta ingenjörkår vatten och elektrisk ström
till samma pris, som abonnenter inom staden betala, dock att de båda
truppförbanden å nämnda pris städse skola erhålla 20 procents rabatt.
Därest kronan skulle önska att särskilt uppmäta den för motordrift förbrukade
elektriska strömmen, skall ersättningen för sådan ström erläggas
enligt för stadens abonnenter gällande taxa för ström till motorer och skall
i sådant fall den för övrig elektrisk ström ovan stadgade rabatten utgå med
allenast 15 procent.»
§ 3.
Det kontrakt angående leverans av elektrisk energi till de i Eksjö förlagda
truppförbanden, vilket den 26 januari och den 17 februari 1915 upprättats
mellan kronan och Eksjö stads vatten- och elektricitetsverk, skall
förlängas att gälla till den 1 januari 1928.
Särskilda kontrakt med närmare bestämmelser rörande leveransen av
elektrisk energi till truppförbanden skola upprättas mellan staden och arméförvaltningens
intendentsdepartement, därvid de i nästföregående § angivna
pris skola bliva gällande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 7. 13
Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.
Maj:t och kronan erhållit det ena och Eksjö stad det andra exemplaret.
Stockholm den 23 december 1926.
För kasernkommittén:
JOHAN JÖNSSON.
Eksjö den 17 december 1926.
Nils Berlin.
Enligt stadsfullmäktiges uppdrag:
Ludvig Eurén. Fred. Nordenankar.
I. Abrahamsson. Jolian Nilson.
Josef Eklund.
Transumt. Bil. B.
Kontrakt.
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 4 nästlidne april förordnat,
att Kungl. Smalands husarregemente skall förläggas till staden Eksjö, samt
bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet att med
staden ingå avtal angående överlåtelse av mark till plats för kasernetablissemang
och övningsfält m. m. enligt ett av Eksjö stadsfullmäktige den 26 sistlidne
januari beslutat erbjudande,
har mellan Kungl. arméförvaltningen och Eksjö stad träffats följande
överenskommelse:
5:o.
Staden åtager sig att kostnadsfritt för kronan sex månader efter därom
gjord tillsägelse hava till kasernetablissemangets gräns framdragit ledningar
för vatten och belysning samt avloppsledning från stadens kloaknät, ävensom
att därefter tillhandahålla regementet vatten och elektrisk belysning till
samma pris, som större avnämare därav inom staden erlägga.
Stockholm den 23 juni 1903.
H. ELLIOT.
C. SÖDERBAUM.
E. Hallin.
Eksjö den 9 juni 1903.
Gustaf Berg. Axel Petri.
Ludvig Eurén. Lennart Bibbing.
Emil Swenson.
Kommitterade enligt Stadsfullmäktiges uppdrag den 26 januari 1903.
14
Kungl. Maj:ta proposition nr 7.
Transumt.
Bil. C.
Kontrakt.
Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 25 maj 1907, varav bestyrkt
avskrift här bifogas, förordnat, att Kungl. Kalmar regemente skall förläggas
till Eksjö, så snart kasernetablissemang för regementet blivit där uppfört,
ävensom bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
att i enlighet med ett av stadsfullmäktige i nämnda stad avgivet anbud sluta
avtal med staden angående upplåtelse av mark m. m. för regementet, har
mellan Kungl. arméförvaltningen, å ena, samt staden Eksjö, å andra sidan,
träffats följande avtal:
§ 5-
Staden åtager sig dels att utan kostnad för kronan sex månader efter
därom gjord tillsägelse hava till kaserntomtens gräns framdragit vatten-,
avlopps- och elektriska ledningar, dels ock att, därest kronan så önskar,
tillhandahålla regementet vatten samt elektrisk ström för belysning, allt till
samma pris, som betalas av större avnämare inom staden, dock högst 15
öre per kubikmeter vatten och 30 öre per kilowatt-timme elektrisk ström,
till vilka pris staden förbinder sig att även till Smålands husarregemente
leverera vatten och elektrisk ström, sedan nu gällande kontrakt om sistberörda
leverans gått till ända.
Stockholm den 3 juli 1907.
För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:
G. C:SON BERGMAN.
C. SÖDERBAUM.
Josef Gestblom.
Eksjö den 21 juni 1907.
För stadsfullmäktige i Eksjö :
Gustaf Berg. Ludvig Eurén.
Th. de Maré. Axel Petri.
Emil Swenson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.