Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar med avseende å fortsättning sskolans anordnande

1928-02-10 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:70, Angående vissa ändringar med avseende å fortsättning sskolans anordnande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

1

Nr 70.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

med avseende å fortsättning sskolans anordnande; given

Stockholms slott den 10 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Ltberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför:

Såsom jag erinrade under punkten 192 i åttonde huvudtiteln av 1928 Vissa ändrinårs

statsverksproposition föreligga för närvarande hos Kungl. Maj:t till yggnJ^fort

prövning två särskdda framställningar från skolöverstyrelsen, avseende vissa sättningsskoändrade

bestämmelser i fråga om fortsättningsskolans anordnande, bland laij|,J|jj°r<1’

annat utsträckt rätt för skoldistrikten att, där folkskolan är sjuårig, inrätta

fortsättningsskola med endast en årskurs ävensom rätt att på vissa villkor

förlägga en del av fortsättningsskolkursen till det läsår, under vilket lärjungarna

avgått från folkskolan. Jag anhåller att nu få anmäla ifrågavarande

ärende för Kungl. Maj:t.

Det torde då först tillåtas mig att med några ord erinra om de allBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 57 höft. (Nr 70i) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nu gällande

bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

männa grunder, som av 1918 års riksdag fastställdes för den då beslutade

nya typen av fortsättningsskola, så vitt dessa grunder äga betydelse för nu

föreliggande spörsmål.

Enligt berörda grunder gäller bland annat att i varje skoldistrikt skall för

de lärjungar, som med fullständigt avgångsbetyg lämnat folkskolan eller på

annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, finnas en eller, där förhållandena

sådant påkalla och medgiva, flera fortsättningsskölor. Kursen i fortsättningsskola

skall för lärjungarna omfatta sammanlagt minst 360 undervisningstiimnar,

förlagda utom folkskolans ordinarie undervisningstid, och fördelas på minst 2,

i särskilda undantagsfall och efter vederbörlig prövning, högst 3 år. Lärjunge

skall vara pliktig att, i den mån han icke enligt gällande föreskrifter skall

vara därifrån befriad eller i vederbörlig ordning därifrån erhållit befrielse

eller skoldistrikt i visst fall erhållit vederbörligt tillstånd att träffa annan

anordning, inträda i fortsättningsskola vid början av den årskurs, som anordnas

närmast efter det läsår, då avgångsbetyg från folkskola eller vitsord

om motsvarande kunskaper erhållits. För lärjungar, som avgått från egentlig

folkskola utan att erhålla fullständigt avgångsbetyg, ävensom för lärjungar,

som avgått från mindre folkskola, må i stället för fortsättningsskola anordnas

ersättningsskola eller enligt vederbörligt beprövande annan däremot

svarande, efter förhållandena lämpad undervisning.

De närmare bestämmelserna angående fortsättningsskolans organisation

utformades sedermera i kungl. stadgan den 16 september 1918 (nr 1001)

för fortsättningsskolan. Enligt dessa bestämmelser skall varje årskurs omfatta

minst 120 timmar. Kursen kan allt efter olika orters särskilda förhållanden

och behov antingen samlas på ett mindre antal veckor årligen

med olika antal timmar i veckan, dock icke överstigande trettio, och fortgå

i en följd eller fördelas på två terminer eller också utbredas över en längre

tid av året, vare sig lärjungarna sysselsättas en hel arbetsdag i veckan eller

veckans undervisningstimmar fördelas på två eller flera dagar med minst

två timmar varje dag eller slutligen under eu del av arbetsåret hållas mer

samlad och under den övriga delen mera utbredd.

Sedan dessa allmänna grunder för organisationen av fortsättningsskolan

fastställdes hava de i allt väsentligt lämnats orubbade utom på en punkt,

nämligen i fråga om lärotidens längd, beträffande vilken 1924 års riksdag

med anledning av väckt motion hos Kungl. Maj:t i skrivelse den 6 juni

1924, nr 307, anhöll, att Kungl. Maj:t måtte efter nödig utredning vidtaga

åtgärder för sådan ändring i stadgan för fortsättningsskolan, att skoldistrikt

med obligatorisk sjunde folkskoleklass måtte kunna anordna fortsättningsskola

med ettårig kurs.

Sedan utredning i ärendet verkställts, föreslog Kungl. Maj:t i propositionen

nr 73 till 1925 års riksdag, att riksdagen måtte besluta, att i skoldistrikt,

som vid folkskola, tillhörande någon av folkskolans huvudformer, eller vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

mindre folkskola av Dl-form anordnat obligatorisk sjunde årsklass, fortsättningsskolekursen

måtte under de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna gott

föreskriva, kunna omfatta allenast en årskurs med minst 180 undervisningstimmar,

ävensom att den tid, under vilken skolpliktig skulle vara skyldig

att deltaga i undervisningen vid fortsättningsskola med endast en årskurs,

måtte kunna av skoldistrikt utsträckas intill 540 undervisningstimmar. Enligt

förslaget skulle rätten till anordnande av ettårig fortsättningsskola göras

beroende av en genom skolöverstyrelsen verkställd prövning från fall till

fall med hänsyn tagen till skolväsendets tillstånd i varje särskilt skoldistrikt.

Riksdagen biföll detta Kungl. Maj:ts förslag. I sin skrivelse i ämnet, nr

145, framhöll riksdagen emellertid, att inom riksdagen en viss tvekan gjorts

gällande, huruvida den föreslagna anordningen lämpligen borde komina till

någon större tillämpning beträffande distrikt, där de minst gynnsamma

bland de i Kungl. Maj:ts förslag ifrågasatta skolformer blivit införda. Men

då det enligt riksdagens mening framstode såsom önskvärt, att på det föreliggande

området en viss erfarenhet vunnes, hade riksdagen icke velat motsätta

sig vad Kungl. Maj:t i nämnda hänseende föreslagit. Dock förutsatte

riksdagen, att vid prövning i de särskilda fallen om medgivande att inrätta

en ettårig fortsättningsskolkurs av vederbörande myndighet noggrant tillsåges,

att undervisningen under sjunde folkskolåret så ordnades, att under

detsamma inhämtades minst så mycket av det för ifrågakommande typ av

fortsättningsskola särskilt föieskrivna kunskapsmått, som eljest skulle hava

inhämtats under det första året i fortsättningsskolan. I överensstämmelse

med det sålunda fattade beslutet utfärdades sedermera av Kungl. Maj:t den

20 juli 1925 kungörelse (nr 352) om ändring av stadgan för fortsättningsskolan.

Härutöver hava inom riksdagen motionsvis framförts åtskilliga förslag om

ändrad anordning av fortsättningsskolan, i flertalet fall åsyftande en begränsning

av lärotiden till endast en årskurs. Jag skall här i korthet erinra

om innebörden av dessa förslag.

Sålunda väcktes vid 1925 års riksdag i första kammaren motion (nr 187)

om utredning rörande sådan ändring i stadgan för fortsättningsskolan, att

fortsättningsskola på landet måtte kunna anordnas på det sätt, att den omfattade

endast en årskurs och minst 180 undervisningstimmar. Motionen

avstyrktes av vederbörande utskott, som framhöll att det vore mindre välbetänkt

att på det tidiga utvecklingsstadium, där fortsättningsskolan för

närvarande befunne sig, vidtaga åtgärder i enlighet med motionen, då därigenom

fortsättningsskolans karaktär och uppgift skulle förryckas och dess

utveckling i avsedd riktning och omfattning äventyras. I en annan motion

inom samma kammare (nr 37) och vid samma riksdag påyrkades en sådan

ändring, att kursen i allmän fortsättningsskola måtte kunna begränsas till

ett arbetsår, omfattande minst 300 alternativt 360 undervisningstimmar.

Inom riksda

gen framkomna

förslag

till änd

ringar med

avseende å

fortsättnings

skolans anordning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunyl. May.ts proposition Nr 70.

Ytterligare hemställdes i en inom andra kammaren vid nämnda riksdag väckt

motion (nr 62), att snar utredning måtte verkställas beträffande fortsättningsskolans

alternativa anordning med en årskurs. Statsutskottet, som till

behandling förehade sistnämnda två motioner, erinrade i sitt utlåtande om

att vid 1924 års riksdag motioner förelegat med begäran, att fortsättningsskola

på landet måtte kunna anordnas genom en ettårig kurs, och att utskottet

ansett sig icke kunna biträda dessa förslag, då härigenom fortsättningsskolans

karaktär och uppgift skulle förryckas, och utskottets uppfattning

hade delats jämväl av riksdagen. Utskottet hade fortfarande samma

åskådning i denna fråga. Ifrågavarande skolform befunne sig i en jämn

och stark tillväxt, och utskottet hölle före, att det vore för fortsättningsskolans

utveckling i hög grad olyckligt att då vidtaga åtgärder, som kunde

vara ägnade att rubba det syftemål denna skola ville vinna. I enlighet med

statsutskottets hemställan avslog riksdagen de nu nämnda motionerna.

Vid 1926 års riksdag kom frågan ånyo upp motionsvägen. I första kammaren

yrkades (motion nr 174), att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla

om sådan ändring av bestämmelserna rörande fortsättniugsskolväsendet,

att den allmänna fortsättningsskolan måtte kunna, där vederbörande

skoldistrikt så beslutade, anordnas såsom ettårig. I en motion inom andra

kammaren (nr 90) hemställdes om sådan ändring av bestämmelserna rörande

fortsättningsskolväsendet, att den allmänna fortsättningsskolan måtte

kunna, där vederbörande skoldistrikt så beslutade, anordnas såsom ettårig

och omfattande minst 240 undervisningstimmar, vilken förkortning skulle

gälla även i det fall, då två årskurser förlädes i nära sammanhang med

varandra. Jämväl dessa motioner handlades av statsutskottet, som erinrade

om 1925 års beslut om anordnande av ettårig fortsättningsskola i skoldistrikt,

som inrättat ett sjunde obligatoriskt skolår. Då de i anledning härav utfärdade

bestämmelserna nyligen trätt i kraft, fann utskottet det icke tillrådligt

att nu förorda åtgärder, ägnade att ytterligare rubba den hittillsvarande

organisationen. I intet av sistnämnda fall föranledde de väckta förslagen

någon riksdagens åtgärd.

Däremot har 1927 års riksdag i anledning av väckta motioner avlåtit två

särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t rörande fortsättningsskolans anordning

I den första skrivelsen (nr 112) hemställdes om utredning i fråga om ändring

i'' gällande bestämmelser rörande förläggning av fortsättningsskolans

lärotid, i syfte att i sådan repetitionsskola, som avses i § 56 fortsättningsskolestadgan,

skolans båda årskurser måtte kunna förläggas till det läsår,

som följer omedelbart efter barnens avgång från den egentliga folkskolan.

I den andra skrivelsen (nr 255) anhålles, att Kungl. Maj:t måtte taga under

omprövning, huruvida sådana ändringar böra vidtagas i folkskolans undervisningsplan,

att det sjunde skolårets kursplan kommer att inrymma jämväl

den kurs, som nu tillhör den tvååriga fortsättningsskolans undervisning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

Båda dessa skrivelser hava remitterats till skolöverstyrelsen, som dock ännu

icke inkommit med utlåtande i ämnet.

Jämväl på annat sätt kom frågan om fortsättningsskolans anordning under

debatt vid 19z7 års riksdag. I båda kamrarna framställdes till chefen för

ecklesiastikdepartementet interpellationer, som berörde dels frågan om rätten

för skoldistrikt att förlägga fortsättningsskolkurs i omedelbar eller nära anslutning

till den termin, under vilken lärjungarna avgått från folkskolans

sista klass, dels ock ett speciellt fall, fortsättningsskoleväsendet inom Hyssna

församling, som har halvtidsläsande åttaklassig folkskola och som begärt Kungl.

Maj:ts tillstånd att anordna fortsättningsskolan såsom ettårig men å denna ansökning

erhållit avslag med hänsyn därtill, att ett medgivande av eu sådan anordning

ansetts strida mot de av riksdagen fastställda grunderna för fortsättningsskolans

organisation. I de svar jag avgav å dessa interpellationer, framhöll jag,

att de spörsmål, som i interpellationerna avsågos, vore föremål för prövning

inom ecklesiastikdepartementet med anledning av en framställning från skolöverstyrelsen,

som inkommit till Kungl. Maj:t i februari 1927 och däri

överstyrelsen upptagit åtskilliga förslag till ändringar i nu gällande bestämmelser

rörande fortsättningsskolan. Det är just denna överstyrelsens framställning,

som jag här närmast har att behandla, och jag övergår nu till att

redogöra för innehållet i densamma. Dessförinnan vill jag dock nämna,

att den andra av de framställningar från skolöverstyrelsen rörande fortsättningsskolan,

om vilka jag ovan talat, gäller dels anordnande i vissa fall av

vanlig fortsättningsskola för lärjungar, som avgått från mindre folkskola,

dels rätt för lärare vid folk- och småskolor att för lönetur tillgodoräkna sig

föregående fast anställning vid fortsättningsskola, dels beredande av ålderstillägg

åt fast anställda lärare vid fortsättningsskolor, dels beredande av

statsbidrag till avlönande av sjuklediga lärare vid fortsättningsskolor, dels

och slutligen medgivande av rätt till resekostnads- och traktamentsersättning

åt ambulerande lärare vid fortsättningsskola. Alla dessa spörsmål anser jag

ej nu vara mogna för avgörande. Särskilt synes det mig att en närmare utredning

tarvas rörande de ekonomiska konsekvenserna för statsverket av överstyrelsens

berörda förslag. Jag ber därför att i annat sammanhang få återkomma

till överstyrelsens sistberörda framställning, som jag alltså i det följande

lämnar å sido.

Överstyrelsens nu ifrågavarande framställning, som är dagtecknad den 18

januari 1927, berör fyra särskilda spörsmål. För det första framställes förslag

om sådan ändring i nu gällande bestämmelser, att ettårig fortsättningsskola med

minst 360 undervisningstimmar må kunna anordnas för lärjungar, som avgått

från sjunde klassen i folkskolan, oavsett om denna är hel- eller halvlidsläsande.

För det andra ifrågasätles beredande av möjlighet för skoldistrikt

att förlägga någon del av fortsättningsskolkursen till samma läsår som det,

under vilket lärjungarna avgått från folkskolan. Det tredje spörsmålet avser

Skolöverstyrelsens

framställningar

i

januari 1927.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

rätt för lärjungar, som genomgått en årskurs i folkskolans högre avdelning

ävensom för lärjungar, som avgått från sjunde årsklassen i heltidsläsande

folkskola med betyg enligt § 48 folkskolestadgan, att fullgöra sin fortsättningsskolplikt

i ettårig fortsättningsskola med ett mindre antal undervisningstim

mar än 360, dock minst 180. Slutligen föreslås, att under vissa

förutsättningar lärjungar, som avgått från folkskola, vars organisation mer

eller mindre avviker från de fastställda huvudformerna, må kunna, där det

är fråga om ett mindre antal barn, hänvisas till ettårig fortsättningsskola,

även om denna har kortare kurs än 360 timmar.

Beträffande den första frågan, anordnande av ettårig fortsättningsskola på

grundval av genomgången halvtidsläsande folkskola, anför överstyrelsen

följande.

Vissa skoldistrikt, inom vilka folkskolorna anordnats med halvtidsläsning,

hava sökt förbättra sitt skolväsen genom att införa sjuårig folkskoleplikt.

Givetvis uppvägas i någon mån halvtidsläsningens olägenheter av eu sådan

anordning, och dess genomförande synes därför böra underlättas. Sedan

den obligatoriska fortsättningsskolplikten nu trätt i kraft, kunna med anledning

därav vissa svårigheter uppstå för skoldistrikt med halvtidsläsande

folkskolor att införa eller, om så redan skett, att bibehålla sjuårig folkskola.

Den för folkskola och fortsättningsskola obligatoriska undervisningstiden

skulle nämligen enligt nu gällande bestämmelser komma att omfatta sammanlagt

nio år, vilket särskilt å landsbygden anses medföra alltför sen avgång

från fortsättningsskolan. Det har därför visat sig, att införandet av

den tvååriga fortsättningsskolan i vissa skoldistrikt utgör hinder för en på

ovan angivet sätt förbättrad organisation av folkskolan eller rent av medför

försämring av folkskolan, sådan den redan anordnats.

Överstyrelsen har tagit dessa och närliggande förhållanden under övervägande

och sökt finna utvägar till avhjälpande av de påpekade olägenheterna.

Överstyrelsen vill emellertid framhålla, att överstyrelsen givetvis

icke velat genom sina förelag till underlättande av halvtidsläsande folkskolas

anordnande som sjuårig på något sätt befrämja förekomsten av folkskolans

undantagsformer, där dessa icke betingas av de förhållanden, som i gällande

författningar angivas. Överstyrelsen har vidare vid sina överväganden helt

utgått ifrån, att icke någon som helst rubbning bör ifrågakomma beträffande

de för den fortsatta undervisningen grundläggande, av riksdagen vid flera

tillfällen hävdade principerna, att den för folkskola och fortsättningsskola

sammanlagda undervisningstiden skall omfatta minst åtta år och att fortsättniugsskolans

lärokurs skall motsvara eu kurs om minst 360 timmar utöver

folkskolans kurs.

Enligt överstyrelsens mening är den i halvtidsläsande folkskolor inhämtade

lärokursen, även då den är sjuårig, så knapphändig, att den ej kan anses

innefatta eller motsvara någon del av fortsättningsskolans kurs. Därför bör

under alla förhållanden såsom överbyggnad å dessa folkskolor krävas en

fortsättningsskolkurs om minst 360 timmar. Men då lärjungarna redan

under första läsåret efter det de avgått från sjunde folkskoleklassen uppnå

den ålder, vid vilken fortsättningsskolans andra årskurs i allmänhet genomgås

av de lärjungar, som avgått från sexårig folkskola, kan det ifrågasättas,

om icke även skoldistrikt, inom vilka folkskolan är anordnad såsom halvtidsläsande

med obligatorisk sjunde årsklass, borde beredas rätt att låta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70. 7

fortsättningsskolkursen omfatta allenast en årskurs, dock med minst 360

timmar.

I vissa fall skulle måhända svårighet att erhålla lärare eller andra lokala

förhållanden utgöra hinder för en sådan anordning av fortsättningsskolan.

Men där den kunde komma till stånd, skulle helt säkert den förbättring av

den halvtidsläsande folkskolan, som införandet av en sjunde årsklass innebär,

betydligt underlättas. Vad den fortsatta undervisningen beträffar skulle

åt densamma ägnas lika många timmar som i den tvååriga fortsättningsskolan,

varjämte lärjungarna komme att genomgå hela kursen vid eu ålder,

då de nått eu något högre grad av förståndsmognad, än vad som är fallet

i på sexårig folkskola byggd tvåårig fortsättningsskola. Den för folkskola

och fortsättningsskola sammanlagda lärotiden komme även med denna anordning

att omfatta åtta år.

Givetvis bör fortsättningsskola med två årskurser alltjämt utgöra den normala

fortsättningsskoltypen och sålunda helst införas såsom överbyggnad

även å sjuårig folkskola. Måste emellertid lärotiden begränsas till åtta skolår,

så är det påtagligt, att eu skolorganisation, som består av sju'' folkskolår

med heltidsläsning och 360 timmars ettårig fortsättningsskolkurs, är värdefullare

än den, som utgöres av sex folkskolår och eu fortsättningsskolkurs

om 360 timmar, fördelade på två år. Men även om folkskolorna äro halvtidsläsande,

så måste organisationen anses värdefullare, om den omfattar

sju årsklasser i folkskolan och en årskurs om 360 timmar i fortsättningsskolan,

än om den består av sex årsklasser i folkskolan samt fortsättningsskolans

360 timmar, fördelade på två årskurser. Därför finner sig överstyrelsen

böra föreslå sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående ettårig

fortsättningsskolkurs, att skoldistrikt, som icke anse sig kunna införa

både sjuårig folkskola och tvåårig fortsättningsskola, må kunna erhålla rätt

att för lärjungar, som vid läsårets slut avgå från folkskolans sjunde årsklass,

sammanföra kursen såväl i fortsättningsskola som i ersättningsskola

till eu årskurs om minst 360 timmar, oavsett om folkskolan är anordnad

enligt huvudform eller undantagsform.

Icke sällan förekommer, att även folkskola med sju årsklasser är anordnad

enligt någon variant av olika skolformer. Så finnas t. ex. folkskolor,

som inrättas på det sättet, att folkskolestadiet visserligen omfattar fem årsklasser

men med heltidsläsning i blott en eller ett par av dessa klasser,

medan halvtidsläsning tillämpas i de övriga. Eller också omfattar folkskolestadiet

endast fyra årsklasser, under det att småskolans lärokurs fördelats

på tre i regel halvtidsläsande årsklasser. Som överbyggnad å folkskolor,

anordnade enligt de här anförda eller liknande varianter av eljest vanliga

skolformer, skola enligt nu gällande bestämmelser alltid inrättas fortsättningsskulor

med minst 360 timmar fördelade på två årskurser. Enligt den

av överstyrelsen här föreslagna organisationen skulle dessa fortsättningsskolor

alltjämt omfatta minst 360 timmar, men denna tid skulle kunna sammanföras

till en årskurs.

Beträffande den andra punkten, förläggandet av en del av fortsättningsskolkursen

till det läsår, då lärjungarna avgått från folkskolan, heter det i

överstyrelsens framställning.

Av riksdagens beslut 1918, att fortsättningsskolkursen skall fördelas på

minst två år, och även därav att riksdagen därefter avslagit vissa motioner,

vari ifrågasatts kursens sammanförande till ett år, framgår, att den tvååriga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

fortsättningsskolkursen skall fördelas på två läsår efter det, under vilket

lärjungarna avgå från folkskolan. I enlighet härmed kommer fortsättningsskolaus

läsår, liksom fallet är med folkskolans, att börja under kalenderårets

senare hälft, och lärjungarnas inträde i fortsättuingsskolans första årskurs

skall sålunda ske tidigast under senare hälften av det kalenderår under

vilket de vid slutet av vårterminen avgått från folkskolan, medan fortsättnmgsskolans

andra årskurs skall förläggas ett år senare. Därför har också

överstyrelsen ansett sig förhindrad att godkänna förslag till fortsättningsskolreglementen,

då bägge årskurserna förlagts till samma läsår med första årskursen

under höstterminen och den andra årskursen under den därpå följande

vårterminen. Icke heller har överstyrelsen kunnat godtaga reglementen,

enligt vilka första årskursen förlagts till den vårtermin, under vilken

lärjungarna avgått från folkskolan, och den andra årskursen till det därpå

följande läsåret med kursen eventuellt samlad å sex veckor i början av höstterminen.

Med denna a,nordning skulle nämligen lärjungarna komma att

genomgå de två fortsättningsskolåren redan före utgången av det kalenderår

under vilket de lämna folkskolan.

Enär uttrycken »år», »läsår» och »årskurs» giva anledning till olika tolkningar,

har överstyrelsen funnit det önskvärt, att hithörande bestämmelser i

fortsättnmgsskolestadgan förtydligas i enlighet med den ovan angivna innebörden

av riksdagens beslut. Lokala förhållanden kunna emellertid påkalla

att någon mindre jämkning i den angivna allmänna regeln kunde i undantagsiall

vidtagas. Det synes därför önskvärt, att av riksdagen kunde utverkas

tillstånd för skolöverstyrelsen eller, därest så befinnes lämpligare, för

Kungl. Maj:t att inom vissa gränser medgiva undantag från de allmänna

bestämmelserna. Hänsyn till ortens arbetsliv och till svårigheterna att erhaila

lärare och lokal, särskilt beträffande undervisning i hushållsgöromål

och arbetskunskap, synas nämligen böra kunna medföra, att första årskursen

undantagsvis finge efter särskilt medgivande helt eller delvis förläggas till

den vårtermin, under vilken lärjungarna avgått från folkskolan.

Till förekommande av lärjungarnas avgång från fortsättningsskolan, innan

de ännu nått sådan ålder, att de kunna tillfredsställande tillgodogöra sig

undervisningen i fortsättningsskolan, synes sådant medgivande alltid oöra

förknippas med det villkoret, att den andra årskursen skulle taga sin början

tidigast ett år efter den första. Även beträffande fortsättningsskola

med ettårig kurs kunna undantagsvis sådana förhållanden inträda, att medgivande

att förlägga någon del av kursen till den vårtermin, under vilken

lärjungarna avgått från folkskolan, torde böra kunna ifrågakomma, särskilt

om kursen omfattade minst 360 timmar, i vilket fall svårigheter att erhålla

lokal och lärare kunna nödvändiggöra eu sådan anordning. Vid bedömandet

av frågor av detta slag torde av den prövande myndigheten ävenledes

böra beaktas, att icke undervisningstiden i folkskolan och den därefter följande

fortsättningsskolan komma att under terminen omfatta alltför lång

tid för samma lärjungar.

Förslaget om medgivande av rätt för lärjungar, som avgått från sjunde

årsklassen i heltidsläsande folkskola med betyg enligt § 48 folkskolestadgan

ävensom för lärjungar, som genomgått en årskurs av folkskolans högre avdelning

att fullgöra fortsättningsskolplikten i ettårig fortsättningsskola med

mindre antal uudervisningstimmar än 360, utvecklar överstyrelsen på följande

sätt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds proposition Nr 70.

Såsom förut omnämnts kan skoldistrikt, som vid heltidsläsande folkskola

anordnat sjunde årsklass, begränsa fortsättningsskolkursen för de lärjungar,

som med godkänt avgångsbetyg enligt § 47 folkskolestadgan lämnat dylik

folkskolas sjunde årsklass, till att omfatta allenast en årskurs med minst

180 timmar. De lärjungar däremot, som vid avgången från samma sjunde

årsklass endast kunnat erhålla betyg enligt § 48 i folkskolestadgan, äro

skyldiga att genomgå repetitionsskola med tvåårig kurs. Dessa lärjungar,

som under åtminstone ett år tillhört sjunde klassen men likväl icke kunna

erhålla avgångsbetyg enligt § 47, äro på grund av kvarsittning och andra

omständigheter i regel äldre än klasskamraterna men sakna till stor del

nödiga förutsättningar att kunna på tillfredsställande sätt tillgodogöra sig

undervisningen i skolans teoretiska läroämnen. Däremot visa de sig ofta

besitta större duglighet, då det gäller praktiska sysselsättningar. Antalet

sådana minderåriga vid varje skola är så ringa, att särskild repetitionsskola

endast kan inrättas i större samhällen, varför de i regel undervisas tillsammans

med lärjungarna i fortsättningsskolan. Men då denna omfattar allenast

en årskurs, möter på grund härav stora svårigheter att ordna undervisningen

för repetitionsskolans jämförelsevis vuxna lärjungar så. att önskat

resultat vinnes av deras tvååriga kurs. Det har därför från såväl folkskolinspektörer

som skoldistriktens målsmän ifrågasatts, om icke fortsättningsskolplikten

för dessa från folkskolans sjunde årsklass enligt § 48 i folkskolestadgan

avgångna lärjungar borde begränsas till en årskurs om minst 180

timmar, där fortsättningsskolan inom skoldistriktet omfattar blott en sådan

årskurs. Överstyrelsen anser, att goda skäl tala för eu sådan anordning

men vill framhålla, att det vid bifall härtill med hänsyn till konsekvenserna

måste fastslås, att fortsättningsskolpliktens begränsning till eu årskurs endast

bör få avse lärjungar, som först vid läsårets slut avgå från folkskolans

sjunde årsklass, medan för dem som avgå tidigare kursen i repetitionsskolan

bör omfatta två år. Erinras bör, att inrättandet av här avsedd kurs i repetitionsskola

alltid komme att ske efter prövning av överstyrelsen.

En del skoldistrikt hava såsom överbyggnad å folkskolan inrättat en folkskolans

högre avdelning med en eller flera årsklasser, och hava dessa skolor

flerstädes vunnit stor anslutning. Där högre avdelningen grundats på sexårig

folkskola motsvarar densamma, om den är ettårig, och i annat fall dess

första årskurs i stort sett folkskolans sjunde årsklass, dock med bland annat

den skillnaden, att deltagandet i undervisningen alltid är frivilligt i den

högre avdelningen men obligatoriskt i folkskolans sjunde årsklass, där sådan

inrättats. Det synes vara självfallet, att lärjungarna böra beträffande det

antal skolår, den för folkskola och fortsättningsskola sammanlagda undervisningstiden

omfattar, vara fullt likställda, vare sig de fullgjort sitt sjunde

skolår i den frivilliga eller i den obligatoriska skolklassen. De lärjungar,

som genomgått blott en årskurs i högre avdelningen, hava också i allmänhet

därefter deltagit i fortsättningsskolans andra årskurs, om dylik skola varit

inrättad inom skoldistriktet, men i åtskilliga fall har man låtit den ettåriga

kursen i folkskolans högre avdelning ersätta bägge årskurserna i fortsättningsskolan.

Mot detta förfaringssätt har hittills föga kunnat invändas,

enär det enligt till fortsättningsskolestadgan fogade övergående stadganden

ankommit på skoldistriktet självt att besluta, huruvida och i vilken utsträckning

den fortsatta undervisningen inom distriktet skulle anordnas i överensstämmelse

med föreskrifterna i fortsättningsskolestadgan. Efter ingången

av år 1927 måste emellertid den allmänna fortsättningsskolplikten fullstän
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

digt införas även i de senast här ovan avsedda skoldistrikten. Detta innebär

enligt § 27 moment 1 fortsättningsskolestadgan, att lärjungar, som i

skoldistrikt med sexårig folkskola och tvåårig fortsättningsskola under ett år

åtnjuta undervisning i folkskolans högre avdelning, visserligen därmed fullgöra

sin fortsättningsskolplikt för det året men äro skyldiga att det följande

året genomgå andra årskursen i fortsättningsskolan. Det kan enligt överstyrelsens

mening icke hava varit riksdagens avsikt att bereda skoldistrikten

möjlighet att genom anordnande av ettårig högre avdelning såsom överbyggnad

på sexårig folkskola reducera den sammanlagda skolpliktstiden för

ifrågavarande lärjungar till sju år, medan den eljest omfattar minst åtta år.

Överstyrelsen vid i detta sammanhang erinra därom, att vederbörande departementschef,

då Kungl. Maj:t för 1925 års riksdag framlade förslag om

medgivande för skoldistrikt att anordna fortsättningsskola med ettårig kurs

för lärjungar, som avgått från obligatorisk sjunde årsklass i folkskola, särskilt

betonade, att den för folkskola och fortsättningsskola fastställda obligatoriska

undervisningstiden av sammanlagt minst åtta år icke må minskas,

och uttalade riksdagen sin anslutning i huvudsak till vad statsrådet anfört.

För lärjungar, som genomgått obligatorisk sjunde årsklass i folkskola,

kvarstår minst 360 timmars fortsättningsskolplikt, om icke skoldistriktet erhållit

överstyrelsens medgivande att på vissa villkor inrätta fortsättningsskola

med eu årskurs om minst 180 timmar. Det kan vid jämförelse härmed

näppeligen anföras sakliga skäl för en sådan anordning av skolväsendet,

att de lärjungar, som fullgjort sitt sjunde skolår i folkskolans högre

avdelning med dess frivilliga karaktär, skulle vara helt befriade från fortsättningsskolplikt.

Det är också att befara, att om en sådan skolorganisation

skulle befinnas tillåten, så skulle på vissa orter den nu införda obligatoriska

sjunde årsklassen i folkskola med därpå följande ettårig fortsättningsskola

komma att utbytas mot ett frivilligt sjunde skolår utan fortsättningsskola

som överbyggnad.

De skoldistrikt, som på nu angivet sätt sökt undgå att införa den åttaåriga

skolplikten, hava i allmänhet trott sig kunna finna stöd för den föreslagna

skolorganisationen i den i moment 3 av § 27 fortsättningsskolestadgan

intagna bestämmelsen, att på prövning i varje särskilt fall av vederbörande

skolstyrelse skall bero, huruvida skolplikt^, som tillhört annan läroanstalt

än egentlig folkskola, men icke längre åtnjuter skolundervisning, må

anses hava inhämtat kunskaper, som kunna berättiga honom till befrielse

från skyldigheten att deltaga i undervisning i fortsättningsskola. Överstyrelsen

finner det uppenbart, att den i momentet omnämnda prövningen

måste gälla enskilda lärjungar och icke kan avse eu hel skolorganisation.

Att grunda inrättandet av en folkskolans högre avdelning på den förutsättningen,

att den i författningen anbefallda prövningen alltid skall leda till

att alla lärjungar i skolan bliva befriade från fortsättningsskolplikten, måste

betecknas såsom försök att kringgå gällande bestämmelser och göra riksdagens

beslut angående fortsättningsskolplikten i viss mån illusoriskt. Överstyrelsen

anser det vara av vikt, att momentet i fråga erhåller en sådan lydelse,

att misstolkning förhindras. Folkskolans högre avdelning är rätteligen

en del av folkskolan, ehuru den ej ingår i begreppet egentlig folkskola, och

bör därför helt uteslutas från den i ovan angivna moment 3 omförmälda

prövningen. Genom bestämmelsen i moment 1 av samma paragraf regleras

i alla händelser skolplikten för dessa lärjungar, så att den ej kommer att

omfatta flera år än för folkskolans övriga lärjungar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

I skoldistrikt där man velat lojalt införa ettårig fortsättningsskolkurs för

de lärjungar, som ett år undervisats i folkskolans högre avdelning, har man

funnit detta vara förenat med vissa svårigheter av formell art. Skoldistriktet

kan visserligen icke av dessa lärjungar kräva deltagande i undervisningen

i fortsättningsskola under längre tid än en årskurs, som i allmänhet

omfattar 180 timmar, men vid sträng tillämpning av författningen synes

det ej kunna medgivas fastställelse i detta fall av bestämmelser om ettårig

kurs, utan får man nöja sig med att hänvisa lärjungarna till att genomgå

andra årskursen i tvåårig fortsättningsskola. Dessa olägenheter böra avhjälpas,

så att fortsättningsskola med en årskurs kan inrättas och kursplan, som

direkt ansluter sig till ettårig högre avdelning, fastställas för lärjungar, som

avgått från sådan avdelning. Ett sådant medgivande skulle göra det lättare

än vad nu är fallet att anpassa fortsättningsskolkursen efter den av lärjungarna

i högre avdelningen genomgångna kursen.

Vad angår förslaget att lärjungar, som avgått från folkskola, ej tillhörande

någon av huvudformerna, måtte kunna i särskilda fall hänvisas till

ettårig fortsättningsskola, även om denna har kortare kurs än 360 timmar,

yttrar överstyrelsen följande.

Vid handläggning av ärenden rörande fortsättningsskolor med ettårig kurs

jämlikt § 6 moment 2 fortsättningsskolestadgan har överstyrelsen funnit, att

en konsekvent tillämpning av bestämmelserna i författningen i vissa fall kan

medföra stora svårigheter, då det gäller att på ett ändamålsenligt sätt ordna

fortsättuingsskolorna inom ett skoldistrikt. Särskilt kan detta bliva fallet

beträffande skoldistrikt, inom vilka finnas dels sjuåriga folkskolor, anordnade

enligt någon av folkskolans huvudformer, och dels sjuåriga folkskolor enligt

undautagsform eller varianter av dessa skolformer. Såväl för nedbringande

av kostnaderna för fortsättningsskolväsendet som för vinnande av möjlighet

att anordna yrkesbestämda fortsättningsskolor åtminstone för flickorna är

det ofta ändamålsenligt att inom ett skoldistrikt inrätta fortsättningsskolor

blott vid de barnrikare och mera centralt belägna folkskolorna. T eu sådan

fortsättningsskola kunna då komma att undervisas icke blott lärjungar, som

avgått från sjunde klassen i folkskola, anordnad enligt huvudform, utan

även ett fåtal lärjungar, som genomgått sjunde årsklassen i helt eller delvis

halvtidsläsande folkskola. Har nu skoldistriktet jämlikt § 6 moment 2 av

fortsättningsskolestadgan erhållit tillstånd att anordna fortsättningsskolan

med allenast eu årskurs om t. ex. 200 timmar, så är det i vissa fall förenat

med stora svårigheter att i enlighet med nu gällande bestämmelser bereda

de från sjunde årsklassen i halvtidsläsande folkskola avgångna lärjungarna

fortsatt undervisning minst 360 timmar, fördelade på två årskurser. Ett

vidhållande av kravet på denna fullständigare fortsättningsskolkurs skulle i

många fall medföra, att särskild fortsättningsskola vid varje folkskola komme

att inrättas, även om barnantalet vore ytterst ringa, och möjligheten att anordna

yrkesbestämd fortsättningsskola ginge förlorad. Gäller det i sådant

fall blott ett fåtal lärjungar, för vilka särskild fortsättningsskola ej lämpligen

bör upprättas, och isynnerhet om dessa minderåriga avgått från sjunde

årsklassen i folkskola, anordnad enligt skolform, som närmar sig någon av

folkskolans huvudformer, borde enligt överstyrelsens mening dessa minderåriga

av praktiska skäl kunna tillåtas att fullgöra sin fortsättningsskolplikt

i fortsättningsskola med blott en årskurs om minst 180 timmar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

Det torde icke. vara lämpligt eller ens möjligt att i författning införa detaljerade

föreskrifter om under vilka förhållanden nyss omnämnda undantagsfall

böra kunna medgivas. Men överstyrelsen skulle finna det lämpligt,

att det åt överstyrelsen, som har att pröva, i vilka fall fortsättningsskola

med en årskurs om minst 180 timmar må införas för lärjungar, som avgått

från sjunde årsklassen i folkskola, anordnad enligt huvudform, anförtroddes

att ävenledes pröva, huruvida till sådan fortsättningsskola må hänvisas även

lärjungar, som genomgått sju årsklasser i folkskola, anordnad enligt skolform,

som mer eller mindre avviker från folkskolans huvudformer. Givetvis

kommer överstyrelsen att vid prövningen tillse, att anordningen bleve

medgiven endast i undantagsfall, då det vore förenat med särskilda svårigheter

att bereda ifrågavarande lärjungar undervisning i fortsättningsskola

med 360 timmars kurs.

Slutligen gör överstyrelsen följande sammanfattning och hemställan i avseende

å de olika förslagen.

De förslag rörande den fortsatta undervisningens organisation, överstyrelsen

här framfört, avse att möjliggöra ett ändamålsenligt anpassande av fortsättningsskolan

efter folkskolans mångskiftande organisationsformer, så att

skolväsendets utveckling i dess helhet främjas. Därvid har överstyrelsen

även sökt beakta önskemålet, att skolväsendet anordnas så, att skolplikten

komme att i fråga om antal skolår i samma utsträckning påvila de minderåriga.

. Ett genomförande av förslagen skulle i huvudsak innebära, att fortsättningsskolkursen

komme att såsom hittills omfatta minst 360 undervisningstimmar,

vilka skulle fördelas på minst två år, om folkskolan är sexårig,

inen kunde utan särskilt medgivande av central myndighet sammanföras

till ett år för lärjungar, som vid läsårets slut avgått från folkskolans sjunde

årsklass, oavsett folkskolans organisation i övrigt.

För lärjungar, som i folkskola, anordnad enligt någon av folkskolans huvudformer,

eller i mindre folkskola av Di form genomgått sjunde årsklassen,

skulle efter medgivande av överstyrelsen fortsättningsskolkursen kunna omfatta

kortare tid än 360 timmar, dock minst 180 timmar. Undantagsvis

skulle detta, kunna ske även beträffande lärjungar, vilka avgått från sjunde

årsklassen i folkskola, som icke tillhör folkskolans huvudformer, nämligen

om lärjungarna för fullgörandet av sin fortsättningsskolplikt hänvisas till

fortsättningsskola med kortare kurs än 360 timmar.

Fortsättningsskolplikten för lärjungarna i ersättningsskola (repetitionsskola

eller mindre fortsättningsskola) skulle i fråga om antal årskurser och timmar

kunna erhålla samma begränsning som för lärjungarna i fortsättningsskola.

Lärjungar, som avgått från sjätte årsklassen i folkskola och därefter fullständigt

genomgått en årskurs i folkskolans högre avdelning, skulle beträffande

fortsättningsskolplikten fullt likställas med de lärjungar, som med

betyg enligt § 47 folkskolestadgan avgått från sjunde årsklassen i folkskola,

anordnad enligt någon av folkskolans huvudformer.

Efter särskilt medgivande av överstyrelsen skulle undantagsvis någon del

av fortsättningsskolkursen kunna förläggas till slutet av det läsår, under

vilket lärjungarna avgått från folkskolan.

Vad beträffar de ändringar i gällande författningar, som kunna befinnas

erforderliga för genomförandet av här framförda förslag, torde frågan om

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition Nr 70.

deras slutliga avfattning böra anstå till dess riksdagen fattat beslut i de

delar av ärendet, som äro av den beskaffenhet, att de böra föreläggas riksdagen,

och förutsätter överstyrelsen, att överstyrelsen framdeles beredes tillfälle

att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag därutinnan.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer överstyrelsen att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att i fråga om de för fortsättningsskolan

gällande huvudsakliga grunder och bestämmelser besluta följande

ändringar med rätt för Kungl. Maj:t att föreskriva de villkor och utfärda

de bestämmelser, som för beslutets tillämpning befinnas erforderliga,

nämligen:

dels att fortsättningsskolkursen må kunna sammanföras till en årskurs

med minst 360 undervisningstimmar för sådana lärjungar, som vid läsårets

slut avgått från folkskolans sjunde årsklass,

dels att efter medgivande i varje fall av skolöverstyrelsen fortsättningsskolkursen

må kunna omfatta en årskurs med lägre antal undervisningstimmar

än 360, dock minst 180, för såväl lärjungar, som genomgått en årskurs

i folkskolans högre avdelning, som ock sådana lärjungar, vilka vid

läsårets slut med betyg enligt § 48 folkskoles>adgan avgått från sjunde årsklassen

i folkskola, anordnad enligt någon av folkskolans huvudformer,

eller i mindre folkskola av Diform,

dels att där till ettårig fortsättningsskola med kortare kurs än 360 timmar

hänvisas ett mindre antal lärjungar, vilka vid slutet av läsåret avgått

från sjunde årsklassen i folkskola, anordnad enligt från folkskolans huvudform

mer eller mindre avvikande skolform, fortsättningsskolkursen må kunna

även för dessa lärjungar begränsas till den för ifrågavarande fortsättningsskola

bestämda lärotiden, därest överstyrelsen vid prövning finner, att undervisning

i fortsättningsskola med minst 360 undervisningstimmar ej lämpligen

kan beredas dem,

dels ock att någon del av fortsättningsskolkursen må efter medgivande i

varje särskilt fall av överstyrelsen kunna förläggas till senare delen av det

läsår, under vilket lärjungarna avgått från folkskolan, varvid dock andra

årskursen, där sådan förekommer, må taga sin början tidigast ett år efter

första årskursens början.

Innan jag övergår till att angiva min egen uppfattning i de föreliggande

frågorna, torde jag böra anmäla, att hos Kungl. Maj:t föreligger en ny framställning

från Hyssna församling, i vilken församlingen anhåller om medgivande

att anordna ettårig fortsättningsskola eller, därest Kungl. Maj:t

anser sig under nuvarande förhållandena förhindrad att lämna sådant tillstånd,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att församlingen må

beredas möjlighet att anordna ettårig fortsättningsskola.

Av de olika förslag till ändringar i bestämmelserna om fortsättningsskolan,

som här av överstyrelsen framlagts, är det egentligen blott ett, som kan

sägas innebära ett mera väsentligt avsteg från de hittills gällande reglerna

för denna skolas anordnande, nämligen förslaget om rätt för skoldistrikten

att, oavsett om folkskolan är hel- eller halvtidsläsande, inrätta fortsättningsskolan

såsom ettårig. De övriga förslagen åsyfta blott smärre jämkningar,

Framställning

från

Hyssna

församling.

Departe
mentschefen
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 70.

om vilkas behövlighet och lämplighet överstyrelsen efter hand vunnit klarhet

genom de praktiska erfarenheter, överstyrelsen gjort under de år, de nya

bestämmelserna varit i tillämpning.

Det förstnämnda förslaget har givetvis tillkommit med tanke på de skoldistrikt,

där folkskolan är anordnad såsom halvtidsläsande. Där folkskolan

är heltidsläsande och sjuårig kan redan för närvarande, på grund av 1925

års riksdagsbeslut, ettårig fortsättningsskola anordnas. Kursen kan i dessa fall

inskränkas till 180 timmar. Enligt överstyrelsens föreliggande förslag skulle

nu ett generellt medgivande lämnas för skoldistrikt med sjuåriga folkskolor

att inrätta fortsättningsskola med endast en årskurs, varvid dock det villkoret

skulle stadgas, att kursen omfattar minst 360 timmar, alltså samma timantal,

som gäller såsom minimum för den sammanlagda tvååriga lärokursen.

Enligt min mening är det lämpligt att denna ändring vidtages. De skäl,

som tala härför, äro följande. I åtskilliga skoldistrikt i vårt land öro förhållandena

med avseende å bebyggelse, vägarnas beskaffenhet och barnantal

sådana, att en övergång från halvtidsläsande till heltidsläsande folkskolor

därstädes är förbunden med stora svårigheter. I dessa distrikt måste man

därför nöja sig med att alltjämt bibehålla den halvtidsläsande skoltypen.

Om nu ett dylikt distrikt för att stärka skolformen vidtager den välbetänkta

åtgärden, att utöka lärotiden med ett sjunde skolår, varigenom kunskapsresultatet

förbättras, skolan får tillfälle att ytterligare ett år öva sitt fostrande

inflytande på barnen samt lärjungarnas förståndsmognad vid inträdet

i fortsättningsskolan kommer att betinna sig på ett högre utvecklingsstadium,

blir med nuvarande bestämmelser rörande fortsättningsskolan skolplikten

utsträckt över nio år. Lärjungarnas utträde i det praktiska livet eller deras

övergång till de på fortsättningsskolan byggande praktiska ungdomsskolorna

blir härigenom framskjuten till eu alltför sen tidpunkt. Detta förhållande

avskräcker många skoldistrikt från att genomföra den ur undervisnings- och

uppfostringssynpunkt förmånliga anordningen med sjuklassig folkskola.

Kunde däremot i berörda fall lärotiden i fortsättningsskolan inskränkas till

ett år, bleve den sammanlagda skolpliktstiden densamma som vid sexårig

folkskola och tvåårig fortsättningsskola eller åtta år. En dylik ändring

skulle naturligtvis verka stimulerande på strävandena att vidga lärotiden i

de halvtidsläsande folkskolorna med ett sjunde år. Jag finner i likhet med

skolöverstyrelsen dessa strävanden värda att uppmuntras och instämmer

med överstyrelsen i dess uppfattning, att sju folkskoleår med halvtidsläsning

och en årskurs i fortsättningsskolan om 360 timmar representerar

en värdefullare skolorganisation än sex år med halvtidsläsning och eu fortsättningsskolkurs

om 360 timmar, uppdelade på två år. Givetvis bör det

även tillkomma ett skoldistrikt med heltidsläsande sjuåriga folkskolor rätt

att anordna ettårig fortsättningsskola med minst 360 timmar, om distriktet

så önskar.

Jag vill särskilt fästa uppmärksamheten på att den föreslagna ändringen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

icke innebär någon som helst avprutning på omfattningen av lärokursen i

fortsättningsskolan, som bibehålies vid stadgat minimum av B60 timmar,

och ej heller bryter med den grundläggande, av statsmakterna godtagna

regeln, att den sammanlagda undervisningstiden i folk- och fortsättningsskola

skall omfatta minst åtta år. Några betänkligheter av principiell art

torde förslaget därför icke behöva ingiva. Jag anser det helt uteslutet, att

ett medgivande av nu föreslagen innebörd skulle kunna få en sådan verkan,

att därigenom främjades fortvaron eller uppkomsten av halvtidsläsande

skolformer i fall, där dessa ej äro fullt försvarade på grund av föreliggande

förhållanden. Härför borgar den ständiga tillsyn, som i sådant hänseende

utövas i främsta rummet av folkskolinspektörerna och ytterligare av domkapitlen

och skolöverstyrelsen.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle särskilt medgivande av myndighet

ej erfordras för anordnande av ettårig fortsättningsskola med minst 360

undervisningstimmar. Härutinnan skiljer sig förslaget från vad som gäller

i motsvarande avseende beträffande ettårig fortsättningsskola med 180 undervisningstimmar,

för vars anordnande förutsättningen är, att tillstånd i det

särskilda fallet lämnas av skolöverstyrelsen. Jag har varit något tveksam

om, huruvida ej samma fordran borde uppställas i nu omhandlade fall,

men med hänsyn till att här lärokursens omfattning skall fullt motsvara de

tvååriga fortsättningsskolornas torde det icke vara behövligt med den kontroll,

som ligger i en sådan föreskrift. Jag har därför ansett mig kunna

biträda överstyrelsens förslag även på denna punkt.

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att veta, att sjuåriga halvtidsläsande

folkskolor redan nu förekomma på rätt många håll. Sammanlagt

finnas 789 sådana skolor, de flesta i Göteborgs och Bohus län, Alvsborgs

län, Värmlands län, Gävleborgs län, Kronobergs län och Jönköpings län.

I flera fall har det förekommit, att skoldistrikten med hänsyn till fortsättningsskolans

utsträckning över två år varit betänkta på att återgå till sexklassig

halvtidsläsande folkskola. Jag hoppas, att den nu av mig förordade

ändringen skall förhindra eu sådan försämring av skolväsendet och bidraga

till en ytterligare utbreduing av den sjuåriga folkskolan.

Skolöverstyrelsen har formulerat sitt ändringsförslag så, att fortsättningsskolkursen

må kunna sammanföras till eu årskurs med minst 360 undervisningstimmar

för sådana lärjungar, som vid läsårets slut avgått från folkskolans

sjunde årsklass. Bokstavligen innefattar denna formulering icke

fallet Hyssna, där, såsom förut nämnts, folkskolkursen är åttaårig. Detta

fall är emellertid enastående i sitt slag, och det synes mig med hänsyn

därtill, som om överstyrelsens förslag kunde godtagas, om man därmed

underförstår vad jag finner självklart, nämligen att om sjuårig folkskola

berättigar till anordnande av ettårig fortsättningsskola, detta desto hellre bör

gälla det fall, att folkskolan är åttaårig. Erfordras beträffande Ilyssna

något förtydligande besked, torde sådant kunna lämnas av Kungl. Maj:t.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

Jag övergår härefter till överstyrelsens förslag om fortsättningsskolkursens

förläggning delvis till det läsår, under vilket vederbörande lärjungar avgått

från folkskolan.

Skolöverstyrelsen utgår från att gällande bestämmelser om tvåårig fortsättningsskola

skola så tolkas, att den första årskursen skall förläggas helt

till det läsår, som inträffar närmast efter det, under vilket lärjungarna avgått

från folkskolan, och vidare att de två årskurserna icke få förläggas till

samma läsår. Att jag delar överstyrelsens uppfattning om riktigheten av

denna tolkning av nuvarande föreskrifter har jag redan tidigare varit i tillfälle

att tillkännagiva, nämligen då jag vid 1927 års riksdag besvarade den

förut omtalade interpellationen rörande fortsättningsskolkursens förläggning.

Likaledes antydde jag då, att föreskrifterna om ettårig fortsättningsskola

måste givas den innebörden, att kursen i denna skola icke får förläggas

vare sig helt eller delvis till det läsår, varunder eleverna avgått från folkskolan.

Hos överstyrelsen hava emellertid åtskilliga framställningar förekommit

om rätt att anordna fortsättningsskolans första årskurs i omedelbar eller

nära anslutning till vårterminens avslutning d. v. s. i regel i maj, och den

andra årskursen under påföljande hösttermin. Likaså hava förslag framställts

om båda årskursernas förläggande till läsåret närmast efter det, då

lärjungarna lämnat folkskolan med första årskursen under höstterminen och

den andra under vårterminen. Dylika framställningar har överstyrelsen

med den tolkning, den givit gällande stadganden, funnit sig icke kunna

kunna bifalla. Enligt överstyrelsens mening kunna dock i vissa fall sådana

förhållanden föreligga, som giva fog för ett undaqtag från regeln att fortsättningsskolan

icke får anordnas under samma läsår, som det, då avgången

från folkskolan ägt rum. Avsevärda svårigheter att iakttaga denna regel

hava stundom yppat sig, härrörande av arbetsförhållandena på orten eller

bristande tillgång på lämpliga undervisningslokaler eller på lärarkrafter.

Överstyrelsen anser sig på grund härav böra föreslå, att första årskursen

måtte få efter särskild prövning av skolöverstyrelsen eller Kungl. Maj:t helt

eller delvis förläggas till den vårtermin, under vilken lärjungarna lämnat

folkskolan. Såsom villkor härför skulle dock gälla, att den andra årskursen

icke finge börja tidigare än ett år efter den första. Överstyrelsens förslag

innebär vidare, att vid ettårig fortsättningsskola någon del av kursen skulle

få likaledes efter medgivande i varje särskilt fall förläggas till folkskolans

avgångstermin.

Då jag besvarade nyssnämnda interpellation, framhöll jag, att mot det

ifrågasatta anordnandet av fortsättningsskola i omedelbar anslutning till

genomgången folkskola, så att fortsättningsskolan skulle påbörjas i maj

samma år som avgång skedde från folkskolan, kunde framställas den anmärkningen,

att eftersom vårterminen i folkskolan omfattade 19 veckor, de

från sjätte klassen avgående lärjungarna skulle få en sammanhängande

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. May.ts proposition Nr 70.

undervisningstid under terminen av cirka 25 veckor. En sådan anhopning

av lärotiden — yttrade jag — medför ofta för såväl lärare som lärjungar

en så väsentligt minskad duglighet för skolarbetet och fara för överansträngning,

att anordningen redan av detta skäl får anses mindre önskvärd. Härutöver

kan den allvarliga erinran göras mot yrkandena på ett sammanpressande

av fortsättningsskolundervisningen på ovan angivet sätt, att därigenom

fortsättningsskolans fostrande uppgift löper fara att förfelas, och att

lärjungarna vid avgången från fortsättningsskolan äro för unga att övergå

till de på fortsättningsskolan byggande skolformerna eller, om sådan övergång

ej kommer i fråga, i allt fall vid för tidig ålder undandragas skolans

inflytande.

A andra sidan vill jag icke förneka, att, såsom överstyrelsen gör gällande,

i undantagsfall det kan vara berättigat att medgiva jämkningar i den riktning,

överstyrelsen ifrågasatt. Men man får därvid gå fram med stor försiktighet,

så att resultatet ej blir ett förryckande av fortsättningsskolans

mening och mål.

Sålunda kan jag näppeligen finna det vara i god överensstämmelse med

de grundläggande principerna för fortsättningsskolan att någon större del

av eu ettårig fortsättningsskolkurs, kanske blott med undantag av ett fåtal

timmar, förlägges i omedelbar eller nära anslutning till folkskolans vårtermin.

Därigenom kan fortsättningsskolan komma att te sig såsom blott

och bart en förlängd sista termin i folkskolan. En sådan anordning kan

ock leda till att undervisningstiden under vårterminen blir längre, än som

med hänsyn till lärjungarnas och lärarnas krafter kan anses lämpbgt. Detsamma

gäller, såsom ovan framhållits, om hela den första årskursen anknytes

till slutterminen i folkskolan. Jag hyser av nu anförda skäl en viss

tvekan, om det kan vara lämpligt att godkänna överstyrelsens förslag i förejvarande

del. Men med tanke på att i enstaka fall stora svårigheter kunna

möta att få till stånd en fortsatt undervisning, om ej medgivanden av berörda

art göras, vill jag ej motsätta mig förslaget, under förutsättning, att

det i vederbörande författning kommer till klart uttryck, att det här gäller

undantagsfall och att avgörandet av frågor om anordnande av fortsättningsskolkurs

delvis i anslutning till sista terminen i folkskolan lägges i Kungl.

Maj:ts händer.

I fråga om överstyrelsens förslag att ettårig fortsättningsskola med minst 180

timmars undervisning skulle kunna anordnas även för sådana lärjungar, vilka

vid läsårets slut icke erhållit fullt avgångsbetyg enligt § 47 folkskolestadgan

från folkskolans sjunde årsklass utan utexaminerats med betyg enligt stadgans

§ 48, torde böra framhållas, att ett medgivande av detta innehåll icke

lärer behöva underställas riksdagen, enär 1925 års riksdags beslut om sådan

ettårig fortsättningsskola, som nyss nämnts,^cke innefattade någon uttrycklig

fordran på att vederbörande lärjungar skulle hava avgått från folkskolans

sjunde årsklass med betyg enligt § 47 utan allenast innehöll, att ettårig

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 57 käft. (Nr 70.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

fortsättningsskola med minst 180 timmar finge i vissa skoldistrikt anordnas

»under de villkor Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva». Det torde alltså

stå Kungl. Maj:t öppet att i denna del utan riksdagens hörande fatta beslut.

Jag har intet att erinra mot förslaget men anhåller att framdeles få förelägga

Kungl. Maj:t en definitiv hemställan i ämnet.

Överstyrelsen föreslår vidare, att till ettårig fortsättningsskola med minst 180

timmars undervisning skulle få, efter prövning av överstyrelsen i varje särskilt

fall, hänvisas jämväl sådana lärjungar, som genomgått en årskurs i folkskolans

högre avdelning. Dylika högre avdelningar förekomma i rätt stor utsträckning

antingen såsom ettåriga eller såsom tvååriga. Enligt statistiska uppgifter

funnos för läsåret 1925—1926 inrättade högre avdelningar vid sammanlagt ett

90-tal skolor, därav flertalet i städer. Såsom överstyrelsen framhållit torde dessa

avdelningar i stort sett kunna sägas motsvara folkskolans sjunde årsklass, där

de äro ettåriga, och där de äro tvååriga, gäller detsamma om avdelningens

första årsklass. Skillnaden ligger väsentligen däri, att någon skolplikt icke föreligger

med avseende å den högre avdelningen. I likhet med överstyrelsen

anser jag det vara uppenbart, att ettårig högre avdelning, grundad på sexårig

folkskola, under inga omständigheter får ersätta fortsättningsskola, så att

skoldistrikten skulle hava möjlighet att genom inrättande av sådan högre avdelning

inskränka den sammanlagda skolpliktstiden för lärjungarna till sju år.

Men jag anser det vara rimligt, att där överstyrelsen efter särskild prövning

finner, att undervisningen i eu årskurs av folkskolans högre avdelning är

av beskaffenhet att kunna anses motsvara genomgången sjunde årsklass i

folkskola, överstyrelsen må kunna medgiva, att lärjungar, som genomgått

sådan årskurs, få deltaga i ettårig fortsättningsskola, vare sig denna omfattar

minst 360 eller minst 180 timmars undervisning.

Slutligen har överstyrelsen hemställt, att, om till ettårig fortsättningsskola

med kortare kurs än 360 timmar hänvisas ett mindre antal lärjungar, vilka

vid slutet av läsåret avgått från sjunde årsklassen i folkskolan, anordnad

enligt någon av undantagsformerna, även för dessa lärjungar fortsättningsskolkursen

må kunna begränsas till den för den ettåriga fortsättningsskolan

bestämda lärotiden, under förutsättning att överstyrelsen efter särskild prövning

finner, att undervisning i fortsättningsskola med minst 360 undervisningstimmar

ej lämpligen kan beredas dem. Detta förslag har föranletts

av de svårigheter, som visat sig uppkomma vid ordnandet av den fortsatta

undervisningen särskilt i sådana skoldistrikt, inom vilka finnas dels heltidsläsande

sjuåriga folkskolor och dels halvtidsläsande sådana folkskolor. Då

man i många fall funnit det lämpligt att centralisera fortsättningsskolväsendet

till en eller ett par folkskolor, komma i sådana fall med blandade typer

av sjuåriga folkskolor att till fortsättningsskolan sammanföras lärjungar, av

vilka blott en del äro berättigade^ att genomgå ettårig fortsättningsskola med

mindre timantal än 360. Lärjungarna från de halvtidsläsande folkskolorna

skola enligt hittills gällande bestämmelser undervisas i fortsättningsskola

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

med minst 360 timmar, fördelade på två årskurser, eller ock, enligt ovan

föreslagen ändring, i ettårig fortsättningsskola med minst 360 timmar. Det

synes mig klart, att det i åtskilliga fall kan möta hinder att på lämpligt

sätt genomföra en dylik uppdelning av fortsättningsskolundervisningen på

olika linjer, i synnerhet när det gäller endast ett mindre antal barn. Jag

vill därför förorda bifall till överstyrelsens förslag, som ju endast innebär

en mindre modifikation av 1925 års beslut om ettåriga fortsättningskolor.

De närmare föreskrifter eller ändringar i gällande författningar, som erfordras

i händelse riksdagen godkänner nu ifrågavarande olika förslag, torde

det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela, efter det skolöverstyrelsen i

sådant hänseende avgivit yttrande.

Slutligen vill jag framhålla att nu berörda ändringar synas mig kunna

utan olägenhet genomföras, oavsett vad som kan bliva resultatet av de två

skrivelser, som 1927 års riksdag avlåtit till Kungl. Maj:t angående repetitionsskolans

anordning och det sjundo skolårets kursplan. Jag kan nämligen

icke finna att ett ställningstagande till här ifrågavarande ändringsförslag på

något sätt behöver innebära ett förgripande av prövningen av omförmälda

av 1927 års riksdag upptagna spörsmål.

På grund av vad jag ovan anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen,

att besluta följande ändringar av de för fortsättningsskolan

gällande huvudsakliga grunder och bestämmelser,

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som för deras tillämpning må befinnas erforderliga:

1) I skoldistrikt, som vid folkskola anordnat obligatorisk

sjunde årsklass, må för lärjungar, som vid läsårets slut avgått

från sistnämnda klass, fortsättningsskolan kunna anordnas

med allenast en årskurs, dock under villkor att årskursen

omfattar minst 360 undervisningstimmar.

2) För lärjungar, som genomgått en årskurs i folkskolans

högre avdelning, må, efter prövning av skolöverstyrelsen i

varje särskilt fall, fortsättningsskolan kunna anordnas med

allenast eu årskurs, dock under villkor att denna årskurs

omfattar minst 180 undervisningstimmar.

3) För lärjungar, som vid slutet av läsåret avgått från

sjunde årsklassen i folkskola, anordnad enligt någon av folkskolans

undantagsformer och som undervisas i ettårig fortsättningsskola,

inrättad på grundval av heltidsläsande folkskola,

må, efter prövning av skolöverstyrelsen samt under

förutsättning att fråga är om ett mindre antal elever och att

undervisning i fortsättningsskola med minst 360 undervisningstimmar

ej lämpligen kan beredas nämnda lärjungar,

fortsättningsskolkursen kunna omfatta ett mindre antal undervisningstimmar

än 360, dock minst 180 timmar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 70.

4) Där Kungl. Maj:t i särskilda undantagsfall finner skäligt

sådant medgiva, må undervisningen i fortsättningsskola

till någon mindre del kunna förläggas till det läsår, under

vilket lärjungarna avgått från folkskolan, dock, där fortsättningsskolau

är tvåårig, under villkor att andra årskursen

icke må begynna tidigare än ett år efter första årskursens

början.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet

I. A. Hedenlund.

Stockholm 1928, Ivar Hroggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:168 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar med avseende å fortsättning sskolans anordnande jämte i ämnet väckta s. 1 i texten
  2. SU 1928:95 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar med avseende å fortsättning sskolans anordnande jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten