Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m

1928-02-10 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:74, Angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

1

Sr 74.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning

av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden

m. m.; given Stockholms slott den 10

februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet öven'' kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 10 februari 1928.

I

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löpgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Ly

berg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

I skrivelse den 28 januari 1928 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om

försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga fastigheter och fastighetsdelar,

som ej äro eller beräknas komma att bliva för statens järnvägar erforderliga.

De områden, som sålunda ifrågasatts till avyttring, hava angivits i en förteckning,

som torde få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 60 häft. (Nr 74.)

351 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

I anslutning till denna förteckniiig anför styrelsen:

På grund av under senare åren vidtagna ändringar i banbevakningsindelningen

vid statens järnvägar hade ett avsevärt antal bostäder för banbevakningspersonal

utefter de olika statsbanelinjerna blivit överflödiga. En del

av de sålunda ledigblivna banvaktsstugorna hade flyttats till annan plats,

men beträffande den övervägande delen vore en flyttning på grund av husens

beskaffenhet eller av andra orsaker icke ekonomiskt fördelaktig. Verkställd

utredning hade visat, att för närvarande cirka 130 banvaktsstugor vore för

statens järnvägar obehövliga. Dessa stugor, av vilka så gott som alla vore

av äldre typ och innehölle 1 rum och kök, stode nu i stor utsträckning

tomma. Av de övriga vore många uthyrda till enskilda eller till någon vid

statens järnvägar anställd person. Då anledning att bibehålla dylika stugor

i statens järnvägars ägo icke förelåge, hade järnvägsstyrelsen ansett sig böra

hemställa om utverkande av riksdagens medgivande till försäljning av stugorna

jämte tillhörande markområden.

De lediga banbevakningsbostäderna vore endast till sitt antal angivna i

förenämnda förteckning. Det syntes nämligen styrelsen önskligt att icke

vara bunden vid viss stuga, då det vid tillfälle till försäljning kunde vara

av vikt att av tvenne för statens järnvägars behov lika välbelägna stugor

kunna sälja den, som för köparen vore mest begärlig.

Genom ändrade dispositioner av personalen, bostadsbristens hävande å

de flesta av statens järnvägar berörda orter och andra orsaker hade vidare

ej mindre en del bostadshus än även åtskilliga för uppförande av dylika hus

avsedda tomter blivit för sitt ändamål obehövliga. Järnvägsstyrelsen föresloge

nu försäljning av några dylika hus — jämte ett s. k. överliggningshus

— ävensom några tomter, som vid skilda tillfällen av olika anledningar

kommit i statens järnvägars ägo.

Vidare hade styrelsen i detta sammanhang ansett lämpligt anhålla om

försäljningsmedgivande rörande ett antal andra markområden, huvudsakligen

av mindre värde, såsom förutvarande eller icke i bruk tagna banvaktsstugutomter,

uttömda grustag, sidotag m. m.

Beträffande de i förteckningen upptagna områden av större värde har

styrelsen därjämte lämnat följande redogörelse:

I distriktet.

Området vid Sparreholm. Bostadshus nr 9 A uppfördes på sin tid — 1860- talet — för bedrivande av gästgiverirörelse. Denna rörelse vore numera

nedlagd, och förhyrdes större delen av huset av den forne gästgivaren, vilken

nu därifrån bedreve åkerirörelse. I huset hade jämväl en stationskarl tjänstebostad,

som vid eventuell försäljning kunde utbytas mot annan sådan. Det

innehölle en lägenhet om 3 rum och kök och en om 2 rum och kök.

Området vid Katrineholm. Hus nr 8 vore ett år 1907 inköpt hus, vari

s. k. överliggningsrum anordnats. Då möjlighet förefunnes att i annan

statens järnvägars fastighet anordna erforderligt antal sådana rum, funne

styrelsen det för statens järnvägar fördelaktigast om huset kunde till skäligt

pris försäljas. Byggnaden inrymde fem bostadslägenheter, varav två om 2

rum och kök och tre om 1 rum och kök, samt 35 överliggnings- och förrådsrum.

Området vid Hallsberg. Huset nr 9 Q inköptes för beredande av expeditionslokaler

och bostad åt arbetschefen för byggandet av Hallsbergs rangerbangård

och dubbelspåret Hallsberg—Laxå. Sedan nämnda arbeten numera

vore utförda och personalbeståndet även av andra orsaker minskat på platsen

samt än ytterligare torde komma att inskränkas, funne styrelsen det ifråga
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

varande huset vara för statens järnvägar obehövligt. I huset funnes två

lägenheter om 4 rum och kök och 2 enkelrum.

Området vid Frövi. Bostadshus nr 9 B, med två lägenheter om 2 rum

och kök samt eu om 1 rum och kök, vore visserligen för närvarande bebott

av tjänstemän, men då erforderligt antal lägenheter funnes lediga i andra

statens järnvägars hus, vilka i följd av sitt läge icke borde försäljas, funne

styrelsen sig böra föreslå huset till försäljning.

Området vid Snyten. Bostadshus nr 9 B, innehållande en lägenhet om 2

rum och kök och en om 1 rum och kök, borde försäljas, då det ej erfordrades

för att bereda tjänstebostäder åt statens järnvägars personal.

Området vid Aby. Bostadshuset nr 9 F, som innehölle en lägenhet om

5 rum och kök och en om 2 rum och kök, hade inköpts i samband med

förvärv av mark för sammanförande av de båda norrifrån kommande banlinjerna

till Åby nya järnvägsstation år 1912. Efter alla personalindragningar

och försäljningar av hus å Åby gamla station till järnvägsmän hade

det uppstått svårighet att hyra ut lägenheterna. Huset borde därför såsom

obehövligt försäljas.

II distriktet.

Områden vid Falköping-Ranten. Tomterna vore bildade av mark, som vid

markbyte år 1904 överlåtits till statens järnvägar. Den mark. statens järnvägar

avstode, behövde samhället för ordnandet av sin stadsplan. Efter

driftens omläggning å västra stambanan kunde tomterna icke beräknas bliva

för något statens järnvägars ändamål erforderliga.

Områden vid Kristinehamn. Tomterna nr 7 och 8 i kvarteret Uroxen vore

bildade av mark, som i samband med statens förvärv av den Mora—Vänerns

järnvägsaktiebolag tillhöriga Östra Värmlands järnväg kommit i statens järnvägars

ägo.

Områden vid Arvika. Tomterna nr 295 A och 295 B hade år 1920 förvärvats

i ändamål att därå uppföra bostadshus. Då bostadsbristen snart

nog lättat, hade inga hus uppförts å tomterna. De kunde icke beräknas

bliva för något statens järnvägars ändamål behövliga.

Området vid Vansbro. Marken, som inginge i den av staten inköpta

Mora—Vänerns järnväg, hade ursprungligen förvärvats, bland annat, för att

tjäna industriella ändamål på platsen.

Områden vid Varberg. En del av områdena inginge i fastställd tomtindelning.

Statens järnvägar hade vid expropriation för omläggning av ingångslinjen

till Varbergs station år 1919 ålagts att lösa samtliga markområdena

jämte de båda bostadshusen Platsarna nr 21 och Danielsdal nr 6.

Bostadshuset Platsarna nr 21 innehölle tre lägenheter om 2 rum och kök

och två lägenheter om 1 rum och kök, alla av betydligt lägre standard än

lägenheter i allmänhet i statens järnvägars hus. Bostadshuset Danielsdal

nr 6 vore beläget till en del på mark, som statens järnvägar ej borde avliända

sig, och till en del på mark, som ingått i tomtindelning. Huset

måste således förr eller senare rivas. Båda husen vore delvis uthyrda till

enskilda.

III distriktet.

Områden vid Nässjö. Bostadshuset nr 9H hade inköpts år 1916. Huset,

som innehölle fyra lägenheter om 2 rum och kök och två lägenheter om 1

rum och kök, vore i mindre gott stånd och fordrade avsevärda reparationer.

Till lägenheterna vore svårt att finna hyresgäster.

Områden vid Killeberg. Bostadshuset nr 9 B, som inköpts år 1918, innehölle

fyra lägenheter om 2 rum och kök, av vilka en vore uthyrd till privatperson

och en outhyrd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

IY distriktet.

Områden vid Bollnäs. Statens järnvägar ägde här mellan verkstadsområdet

och Ljusne älv ett område, som till stor del lämpade sig till byggnadstomter.

Området kunde icke beräknas bliva för något statens järnvägars

ändamål erforderligt, då det genom allmänna vägen skiljdes från verkstadsområdet.

Vidare hade statens järnvägar vid statens förvärv av Dala - Hälsinglands

järnväg bekommit det område, varå denna järnvägs verkstäder,

lokomotivbangård, tvenne bostadshus och kontorsbyggnad vore belägna.

Sedan statens järnvägars äldre anläggningar i någon mån kompletterats,

hade numera driften av den förutvarande enskilda banan helt överflyttats

dit. I följd härav hade statens järnvägar nu eller framdeles ej något behov

av sagda fastigheter och anläggningar, vilka möjligen skulle kunna lämpa

sig för någon enskild företagare. Bostadshusen, som innehölle sammanlagt

12 eldstäder, vore på grund av sitt läge ej vidare begärliga som tjänstebostäder.

Kontorsbyggnaden hade hittills stått outhyrd.

Området vid Ange. Då styrelsen år 1918 förvärvat mark i Ånge för uppförande

av bostadshus, skedde detta genom förvärv av en hemmansdel i flera

skiften. Ett skifte hade genast tagits i anspråk för uppgivet ändamål, men

vore en stor del tomtplatser därå ännu outnyttjade. Övrig i detta sammanhang

förvärvad mark, därav ett sammanhängande skifte å över 40,000 kvadratmeter,

kunde icke beräknas bliva för något statens järnvägars ändamål erforderlig.

Skiftet lämpade sig väl för anläggning av egna hem.

V distriktet.

Området vid Trehör ning sjö. Lägenheten, som vore bebyggd, hade inköpts

genom kontrakt år 1917 för att tillträdas den 1 februari 1919. Då emellertid

säljaren nekat att utfärda köpebrev, hade statens järnvägar kommit i

besittning av fastigheten först efter det Svea hovrätts dom i målet år 1922

vunnit laga kraft. Vid denna tid hade trafiken och i följd därav personalbehovet

vid stationen minskat i sådan grad, att ifrågavarande fastighet icke

kommit att tagas i anspråk för sitt ändamål utan hade sedan tillträdet uthyrts

till utomstående.

Områden vid Vännäs. Statens järnvägar fyllde numera sitt vattenbehov

från samhällets vattenledning, och låge den av statens järnvägar för vattentagning

byggda ledningen med pumphus och pumparebostad vid Ume älv

endast i reserv. Pumparebostaden, bostadshus nr 9 B, vore således överflödig

och låge såsom tjänstebostad olämpligt till. Vid genomförande av

föreslagen stadsplan kunde möjligen nämnda bostadshus jämte en del områden

och en obebyggd tomt komma i fråga att försäljas.

Området vid Yttersjön. Bostadshuset nr 9, innehåliande en lägenhet om

2 rum och kök, hade uppförts år 1903 som bostad åt pumparen vid en här

anordnad vattentagning, men vore numera för sitt ändamål obehövligt.

Området vid Malmberget. Malmutlastningen vid Välkomman hade numera

upphört. Här belägna bostadshuset nr 9 med tre lägenheter om 1 rum och

kök vore i följd härav ej längre behövligt för statens järnvägar. Lägenheterna

vore nu uthyrda till privatpersoner.

I förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen slutligen anhållit om med
givande

att till Lomma municipalsamhälle utan ersättning överlåta statens

järnvägar tillhörig andel i den för I * 3/w mantal Vinstorp nr 2 samfällda väg
mark,

vilken inginge såsom gata i för samhället fastställd stadsplan. Styrelsen

har därvid upplyst, att berörda andel icke vore av större värde och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

att jämväl övriga delägare i den samfällda vägmärken hade för avsikt att

till samhället utan ersättning avstå sina andelar.

Då de till försäljning nu föreslagna fastigheter och fastighetsdelar icke

äro eller kunna antagas framdeles bliva erforderliga för statens järnvägar

och då desamma ej heller, så vitt är känt, behövas för annat statligt ändamål,

torde anledning till erinran mot deras avyttring icke föreligga. Jag vill

alltså tillstyrka, att riksdagens medgivande till deras försäljning inhämtas.

På sätt tidigare i liknande fall tillämpats, torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att pröva föreliggande köpeanbud och fastställa de villkor, under vilka

varje särskilt område må försäljas, varvid bör särskilt beaktas möjligheten

av därför lämpliga områdens utnyttjande för egnahemsanläggningar. De inflytande

försäljningssummorna torde såsom tidigare i regel plägat ske och

järnvägsstyrelsen jämväl nu föreslagit böra tillföras statens järnvägars fond

för markförvärv.

Beträffande frågan om överlåtelse till Lomma municipalsamhälle utan ersättning

av statens järnvägar tillhörig andel i viss för 3/20 mantal Vinstorp

nr 2 samfälld vägmark torde, med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen upplyst,

betänkligheter mot det begärda medgivandet icke böra möta.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

dels medgiva, att de i förenämnda förteckning avsedda, statens

järnvägar tillhöriga markområden må försäljas under villkor,

som av Kungl. Maj:t fastställas, ävensom att statens järnvägar

tillhörig andel i den för 3/20 mantal Vinstorp nr 2 samfällda

vägmark må till Lomma municipalsamhälle utan ersättning överlåtas

;

dels och besluta, att de medel som i anledning av berörda

försäljningar inflyta, skola tillföras statens järnvägars fond för

markförvärv.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenBegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Bilaga.

Förteckning över statens järnvägar tillhöriga fastigheter och fastighetsdelar,

som ej äro eller beräknas bliva för järnvägsändamäl behövliga.

Läge

Sektion

km. från

Ungefärlig

areal,

kvm.

Anmärkningar

I distriktet.

44 st. banvaktsstugor och

—

Arealen växlar

1 st. banmästarstuga

med tillhörande mark- områden.

Uttran—Rönninge .........

Stockholm

27.700

mellan 400 och

4,550 kvm.

19,500

Gnesta ........................

—

2.300

Sparreholm ..................

—

2,900

Bebyggt (bostadshus nr 9 A).

Men..........................

—

137

Katrineholm..................

—

597

Bebyggt (hus nr 8, överliggningshus).

Hallsberg .....................

—

990

» (hus nr 9 Q,).

Örebro ........................

3,451

/Gatu- och kvartersmark vid och inom

\ kvarteret Orgeln.

Frö vi ...........................

—

4,775

Bebyggt (bostadshus nr 9 B).

Snyten ..................

—

1,500

» ■ ( » »9 B).

Järna—Hölö....... ..........

Järna

7.670

1,650

Oanvänd banvaktsstugutomt.

Norrvrå—Vagnhärad......

13.350

1,600

>* »

Västerljung Lästringe...

27.580

2,530

» »

Svärtagård—Sjösa ...

47.420

1,800

» »

Sjösa—Nyköping Ö.......

53 noo

1,550

» ))

Enstaberga—Jönåker......

69.625

1,900

» »

Åby..............................

—

2,650

Bebyggt (bostadshus nr 9 F).

» .......;.......

—

4,600

Graversfors—Åby .......

Stockholm

173.900

4,300

Malm slätt .....................

—

62,063

Uttömt grustag jämte tillfartsspår.

II distriktet.

18 st. banvaktsstugor med

—

Arealen växlar

tillhörande markområ-

mellan 320 och

den.

Stockholm

1,805 kvm.

Ulvåker—Skövde..........

311.400

3,850

Valtorp—Torbjörntorp ...

337.300

2,500

» - )»

338.350

800

Falkö ping-Ranten .........

—

6,540

3 st. obebyggda tomter i kvarteret Storken.

Partilie .......................

—

2,700

Uttömt grustag.

Kristinehamn ..............

2,331.i

290

(Obebyggda tomterna nr 7 och 8 i kvar-

Karlstad ....................

—

\ teret Uroxen.

Arvika .........................

—

1,237.5

Obebyggda tomterna nr 295 A och 295B.

Otto bni ........................

—

3,170

Oforsen ........................

—

3,312

Tvänne uthyrda egnahemstomter.

V ansbro........................

—

65,500

Varberg........................

—

840

Bebyggt (bostadshus Platsarna nr 21).

» ........................

—

355

» ( » Danielsdal nr 6).

» • .....................

—

3,270

6 st. obebyggda områden.

Getinge ........................

—

600

Lag. Pumphuset nr 2 (Hörsås 2S).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

7

Läge

" ...... .........

Ungefärlig

Anmärkningar

km. från

areal,

kvm.

III distriktet.

12 st. banvaktsstugor med

—

Arealen växlar

tillhörande markområ-

mellan 750 och

den.

4,000 kvm.

Sömmen........................

Stockholm

800

Sömmen—Tranås .........

292.oso

2,250

Förutvarande banvaktsstugutomt.

Frinnaryd....................

—

8,600

Uttömt grustag.

Nässjö ........................

—

1,770

Bebyggt (bostadshus nr 9 H).

1,227

(Obebyggda tomten nr 6 i kvarteret

\ Västanft.

Lamhult........................

—

1,070

Vislanda—Eneryda.........

453.170

1,210

Förutvarande ban vaktsstugutomt.

» - »

458.8 7 0

1,410

» »

Eneryda—Liatorp .........

464.800

2,060

» »

Älmhult—Killeberg .......

488.240

1,570

» »

Killeberg .....................

—

11,510

Bebyggt (bostadshus nr 9 B).

»

—

16,225

4 områden.

Killeberg—Osby............

494.610

1,840

Förutvarande banvaktsstugutomt.

)) -- »

495.010

6,170

2 områden.

» - »

496.150

2,850

»» - »

499.000

18,800

Förutvarande banvaktsstugutomt m. m.

» - ))

504.ioo

6,000

Sidotag m. m.

Hästveda .....................

—

2,160

2 områden (sidotag).

Hästveda—Ballingslöv ...

523.840

8,500

Ballingslöv—Hässleholm

527.46 0

2,600

» - ))

530.060

2,500

Förutvarande banvaktsstugutomt.

)) - »

Hässleholm .................

Eslöv—Örtofta...............

»

586.696

1,600

5,000

630

(Del av V64 mtl Läreda nr 2 litt B; bygg- \ nadskvarter enligt fastställd stadsplan.

» - »

586.900

2,700

Uthyrt till Eslövs stad.

Fosieby—Lookarp .........

625.450

360

Arrie—Jordholmen.........

632.900

1,200

Östra Grevie—Slågarp ...

638.700

3,450

» - »

638.800

540

Slågarp-Sky tts V emine rlöv

642.ooo

1,660

Sk. Vemmerl.—Trälleb. F.

645.680

1,325

Laholm .......................

—

1,500

Göteborg

1,940

Stävieby—Flädie............

282.200

Kävlinge

2,200

Rinnebäck—Krutmöllan..

4.150

IV distriktet.

34 st. banvaktsstugor med

—

Arealen växlar

tillhörande markområ-

mellan 950 och

den.

Stockholm

6,400 kvm.

Jularbo ........................

—

1,890

Område För ny allmän väg.

Järbo —Medskogsheden...

237.378

1,150

Förutvarande banvaktsstugutomt.

Bollnäs .......................

—

29,200

Mark utmed Ljusne älv.

31,000

(Dala—Hälsinglands järnvägs verkstäder

\ m. m.

Hennan—Hälsingenybo...

411.002

3,500

Förutvarande banvaktsstugutomt.

Hälsingenybo—Ramsjö...

414.900

600

» - »

418.988

5,600

Förutvarande banvaktsstugutomt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Ungefärlig

Läge

km. från

areal,

Anmärkningar

kvm.

Juån—Östavall .............

Stockholm

460.050

2,450

Förutvarande banvaktsstugutomt.

Östavall......................

—

4,300

Ange ...........................

—

50,000

f Av hemmansdelen 7/s mål Ånge nr 3 litt.

\ Kca och lägenheten Ange 3140.

Dockmyr—Gastsjön ......

553.7 96

3,000

Förutvarande banvaktsstugutomt.

Graninge—Helgum.........

628.650

3,600

» »

Sollefteå.......................

—

1,400

3 områden.

Kilafors—Landafors ......

305.530

850

Förutvarande banvaktsstugutomt.

Stavre—Gällö ...............

532.300

6,900

2 områden.

Täng—Krokom .............

598.80 0

1,600

Oanvänd banvaktsstugutomt.

» - » ...........

600.3 oo

1,700

» »

Trångsviken—Mattmar ...

638.450

5,500

Uttömt dytag.

Järpen—Undersåker .....

674.900

3,200

Förutvarande banvaktsstugutomt.

Unders åker—Åre............

686.000

1,300

Oanvänd »

Duved—Gevsjön............

707.700

1,300

Förutvarande banvaktsstugutomt.

)) - » ............

711.000

5,200

Uttömt grustag.

Gevsjön— Ånn................

716.850

3,100

Oanvänd banvaktsstugutomt.

V distriktet.

22 st. banvaktsstugor med

—

Arealen växlar

tillhörande markområ-

mellan 1,000 och

den.

9,000 kvin.

Trehörningsjö...............

—

2,880

Bebyggda läg. Trehörningsjö l61.

(Områden för och invid statens järn-

Vännäs ........................

—

9,400

i vägars vattenledning och bostadshus

| nr 9 B.

» ........................

—

986

Obebyggda tomten nr 15.

Vindeln .......................

—

3,050

Yttersjön .....................

—

1,960

Bebyggt (bostadshus nr 9).

Jörn ..........................

—

8,800

Boden södra—Boden C...

1,142.486

1,160

Tomtområde vid Lundagård.

Boden...........................

—

3,521.82

(Obebyggda tomterna nr 1, 2 och 3 i

| kvarteret Frej.

») ...........................

—

872

Område öster om malmtågsspåret.

Malmberget (Välkomman)

—

2,100

Bebyggt (bostadshus nr 9).

Moliden—Västerhus ......

753.480

195

Oversjäla—Örnsköldsvik

761.483

650

Bergsholmen...............

—

12,500

Kallholmen .................

- 1

7,500

2 områden.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m. a1 i texten
  2. JoU 1928:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m. a1 i texten