Sök i Ratio Lex

Angående anslag till underhåll av vetenskapsakademiens, av makarna MittagLejfler donerade matematiska bibliotek

1928-02-10 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:75, Angående anslag till underhåll av vetenskapsakademiens, av makarna MittagLejfler donerade matematiska bibliotek

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

1

Nr 75.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till underhåll

av vetenskapsakademiens, av makarna MittagLejfler

donerade matematiska bibliotek; given Stockholms

slott den 10 februari 1928.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj;ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgben, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Ltberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:

I statsverkspropositionen till 1928 års riksdag, åttonde huvudtiteln, punkt

Öl, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan å proposition om

fortsatt bidrag till underhåll av vetenskapsakademiens, av styrelsen för

makarna Mittag Lefflers matematiska stiftelse förvaltade bibliotek, för ändamålet

beräkna för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 15,000 kronor.

Genom testamente den 16 mars 1916 överlämnade numera framlidne professor

Gösta Mittag-Leffler och hans maka, född af Lindfors, all sin egendom

till en stiftelse med benämning »Makarna Mittag-Lefflers matematiska

institut». Detta institut skulle enligt testamentet hava till uppgift »att

inom de fyra nordiska länderna Sverige, Danmark, Finland och Norge och

alldeles särskilt Sverige för framtiden uppehålla och ytterligare utveckla

den ställning, vilken den rena matematiken i dessa länder numera intager,

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 61 häft. (Nr 75.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

samt att härmed även bereda aktning och rättvist uppskattande utom Nordens

gränser för dessa länders insats inom tankelivets högsta område». Beträffande

det sätt, varpå institutet skulle fylla sin uppgift gåvos i testamentet

närmare anvisningar.

I syfte att den matematiska stiftelsen redan under Mittag-Lefflers livstid

skulle kunna börja sin verksamhet överlämnade Mittag-Leffler genom ett den 9

februari 1919 dagtecknat gåvobrev till vetenskapsakademien ett belopp av

en million kronor, vars ränteavkastning, utgörande minst fem procent, skulle

användas och förvaltas på det sätt, som i förberörda testamente föreskreves.

Sagda donation hade formen av en skuldförbindelse å en million kronor,

löpande med fem procents ränta. Härjämte hade Mittag-Leffler föreskrivit, att

efter hans frånfälle och så snart medel å ytterligare eu million kronor av

utredningsmannen i hans hustrus och hans sterbhus blivit till vetenskapsakademien

överlämnade, ränteavkastningen av de redan överlämnade medlen

skulle, sedan vetenskapsakademiens förvaltningsbidrag först avdragits, kapitaliseras

med ränta på ränta, till dess ett belopp av en million kronor uppstått.

Varje gång den så kapitaliserade räntan stigit till ett belopp av en million

kronor, skulle avkastningen av den på detta sätt bildade millionen ställas till

styrelsens för stiftelsen förfogande att användas enligt testamentets föreskrifter.

Alla donationens medel, såväl de först överlämnade som de senare

utfallande, borde med nödig omsikt så förvaltas, att en ränteavkastning,

som icke understege fem procent, alltid eftersträvades. Utav räuteavkastningen

av de medel, som efter Mittag-Lefflers död komme att inflyta, skulle

alltid minst tio procent avsättas till en fond för nybyggnad och underhåll

av stiftelsens fastighet i Djursholm.

Genom gåvobrev den 9 oktober 1919 överlämnade Mittag-Leffler och hans

maka till vetenskapsakademien sin fasta egendom n:ris 4, 5, 15, 16, 17 och

21 i kvarteret Midgård i Djursholm med därå uppförda byggnader att användas

och förvaltas för makarna Mittag-Lefflers matematiska donation i

enlighet med de närmare föreskrifter, som funnes i donationens stadgar.

Egendomen finge till följd härav icke skingras eller styckas på annat sätt

än genom gränsreglering mot kringliggande tomter under nödig garanti att

inga byggnader eller uthus eller annat, som för området kunde bliva störande,

finge uppföras. Egendomen överlämnades fri från varje penninginteckning

men med rätt för Mittag-Lefflers numera avlidne broder, professor Fritz Läffler

att under sin livstid hyresfritt bebo den mindre villabyggnaden å tomten nr

15 a. Akademien, som mottagit gåvan, har å egendomen erhållit lagfart.

Genom gåvobrev den 8 mars 1921 överlämnade vidare Mittag-Leffler till

vetenskapsakademien den hittills katalogiserade delen av sitt matematiska

bibliotek jämte en större samling brev och dagböcker.

I skrivelse till Mittag-Leffler den 13 april 1921 förklarade sig vetenskapsakademien

icke hava något att erinra mot de uppställda villkoren och framförde

sin tacksägelse för »denna storartade gåva, som .för visso kommer att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

bliva av den största betydelse för den matematiska forskningen i Sverige

och i hela Norden».

Sedermera inköpte vetenskapsakademien återstoden av det vetenskapliga

biblioteket, så att detsamma i sin helhet numera tillhör akademien.

Slutligen förklarade Mittag-Leffler i ett den 26 juli 1922 upprättat testamente,

med upphävande av samtliga av honom vid föregående tillfällen

gjorda testamentariska förordnanden, sin yttersta vilja vara, att all hans

egendom skulle efter hans död tillfalla vetenskapsakademien att tillhandahållas

makarna Mittag-Lefflers matematiska donation (institut).

Såsom torde framgå av denna redogörelse upprätthölls stiftelsens ekonomi

förmedelst de ränteinbetalningar, som professor Mittag-Leffler gjort å den

ovan omförmälda skuldförbindelsen till vetenskapsakademien.

Emellertid kom stiftelsens ekonomiska ställning sedermera i ett bekymmersamt

läge, då Mittag-Leffler icke kunde fullgöra ränteinbetalningarna.

Mittag-Leffler anhöll därför i en den 30 augusti 1923 till Kungl. Maj:t ingiven

skrivelse i sin egenskap av grundare och föreståndare för ifrågavarande

matematiska institut om utverkande av ett statsanslag å 25,000

kronor att för budgetåret 1924—1925 utgå till vidmakthållande och fortsatt

utveckling av det matematiska bibliotek, vilket funnes inom vetenskapsaka
-

demiens fastighet i Djursholm.

I skrivelsen åberopade Mittag-Leffler såsom stöd för sin framställning ifrågavarande

biblioteks internationella ställning och stora vetenskapliga betydelse

samt lämnade en tabellarisk översikt över de beräknade kostnaderna

för avlöningar till den vid biblioteket anställda personalen samt övriga för

bibliotekets ändamålsenliga vård erforderliga, ofrånkomliga kostnader. Denna

tablå var av följande utseende:

Avlöningar beräknades till:

Föreståndare

Sekreterare . .

Bibliotekarie.

Biträden. . . .

Vaktmästare.

Kol och koks .................

Lyse.......................

Brand-, inbrotts- & vattenförsäkringar

Reparationer och underhåll........

Vattenförbrukning & sotning......

Telefon......................

Städning av biblioteken..........

Bokbindning..................

kronor 9,100

—

>

1,800

—

»

2,000

—

»

2,600

—

»

1,800

kronor

O

o

CO

t''*''

1“H

;e av

nedanstående upp-

sista

årens erfarenhet:

kronor 3,000

—

»

1,000

—

»

350

—

»

1,000

—

250

—

»

350

—

>

300

—

450

—

•»

1,000

— kronor

7,700: —

Summa kronor 25,000: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

Det var, såsom redan angivits, tillstötande svårigheter av ekonomisk art, som

gjorde det för vetenskapsakademien omöjligt att vidmakthålla det matematiska

institutet i Djursholm. Dessa svårigheter hade sin grund i vissa oförutsedda

omständigheter, vilka medfört, att institutets skapare och grundläggare

icke längre mäktade lämna det ekonomiska bidrag, han ursprungligen

avsett för uppehållande av institutets verksamhet. Man stod alltså

inför utsikten att ett institut, där ett sällsynt dyrbart material för den matematiska

forskningen finnes samlat, icke längre skulle kunna uppehållas,

därest icke den svenska staten trädde emellan. Vid sin anmälan

av detta ärende den 2 januari 1924 framhöll dåvarande departementschefen

nödvändigheten för det allmänna att ingripa. Departementschefen

ansåg sig emellertid icke kunna tillstyrka hela det anslagsbelopp,

som för ändamålet ifrågasattes, eller 25,000 kronor, utan ansåg, att

en begränsning borde ske till vad som kunde räknas till de nödvändigaste

åtgärderna för institutets vidmakthållande. De ofrånkomligaste utgifterna

avsågo bränsle och underhållskostnader, bibliotekets vård, arvoden till bibliotekarie

m. m. Dessa utgifter beräknade departementschefen till 15,000

kronor och bortsåg därvid från det i kostnadskalkylen beräknade arvodet

till en föreståndare, då han räknade med möjligheten, att institutet kunde

såsom föreståndare behålla sin stiftare och grundläggare, Mittag-Leffler.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1924 års riksdag såsom bidrag

till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet i

Djursholm förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 15,000 kronor att utgå enligt de grunder, som Kungl.

Maj:t bestämde.

Genom beslut den 30 maj 1924 ställde Kungl. Maj:t omförmälda anslag

till vetenskapsakademiens förfogande att användas på följande sätt:

Arvoden:

Sekreteraren hos stiftelsens föreståndare

Bibliotekarie.....................

Biträden ......................

Vaktmästare ....................

kronor

1,800: —

2,000: —

»

2,000: —

»

1,800: kronor 7.600:

Övriga omJcostnader:

Bränsle, lyse, försäkringsavgifter, reparationer

och underhåll, telefon m. m. . . kronor 6,250: —

Bokbindning och bokinköp.......... » 1,000: —

Oförutsedda utgifter............... » 150:— kronor 7,400: —

Summa kronor 15,000: —

dock att akademien ägde att beträffande de under »övriga omkostnader»

upptagna utgiftstitlar å en post göra minskning och å en annan ökning,

endast slutsumman i dess helhet icke överskredes.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition Nr 75.

För vart och ett av budgetåren 1925—1920, 1926—1927 och 1927—1928

har sedermera riksdagen anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor till samma

ändamål att utgå enligt de grunder, som Kungl. Maj:t. bestämde.

Genom beslut den 22 maj 1925, den 28 maj 1926 och den 20 maj 1927

ställde Kungl. Maj:t dessa anslag till vetenskapsakademiens förfogande och

föreskrev därvid, att i fråga om dessa anslag skulle gälla enahanda bestämmelser,

som genom ovannämnda beslut den 30 maj 1924 meddelats beträffande

motsvarande anslag för budgetåret 1924—1925.

En ändring i stiftelsens förhållanden har nu inträffat därigenom att professor

Mittag-Leffler i juli 1927 avlidit.

I eu till ecklesiastikdepartementet den 27 augusti 1927 inkommen skrivelse

har styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse genom

dess tillförordnade föreståndare, professorn vid Köpenhamns universitet N.

E. Nörlund anhållit, att samma extra anslag av 15,000 kronor, som av

Kungl. Maj:t till underhåll av stiftelsens bibliotek anvisats för budgetåret

1927—1928, måtte beviljas även för budgetåret 1928—1929 att utgå enligt

samma grunder och föreskrifter, vilka blivit fastställda för budgetåret 1924

—1925.

Till komplettering av denna ansökning har styrelsen i en den 4 december

1927 dagtecknad skrivelse anfört följande:

Eftersom boutredningen och därmed sammanhängande avveckling efter

professor Mittag-Leffler alltjämt pågår, kan för närvarande ej med full

säkerhet överblickas vilken inkomst stiftelsen årligen kommer att tillföras

å det kapital, som i och med Mittag-Lefflers död tillfaller vetenskapsakademien.

Denna omständighet sammanhänger huvudsakligen därmed att

enligt Mittag-Lefflers föreskrifter egendomen efter honom skall förvandlas i

betryggande värdehandlingar innan överlämnandet till vetenskapsakademien

sker. Enligt boutredningsmännens uppgifter torde emellertid för ifrågavarande

budgetår stiftelsen kunna påräkna en sådan inkomst av cirka 25,000

kronor.

Så länge nämnda medel ej äro för stiftelsen disponibla, måste stiftelsens

verksamhet tillsvidare provisoriskt uppehållas.

Såsom av vidfogade, av förutvarande bibliotekarien vid stiftelsen S. Hallberg

utarbetade redogörelse framgår, hava liksom tidigare de för bibliotekets

vidmakthållande nödiga bokförvärven till väsentlig del erhållits dels genom

gåvor till professor Mittag-Leffler personligen, dels genom att de recensionsexemplar,

som av respektive förläggare tillställts redaktionen av acta mathematica,

kunnat införlivas med biblioteket, dels slutligen genom byte med

acta mathematica. I vilken utsträckning på grund av professor MittagLefflers

bortgång hittills rådande förhållanden komma att undergå förändring

är för närvarande icke möjligt för styrelsen att överblicka.

I anledning av ovanstående får styrelsen vördsamt anhålla, att statsanslaget

även under ifrågavarande budgetår får användas på det sätt, som

hittills gällt.

Ovannämnda ränteinkomst för budgetåret i fråga avser styrelsen skall

komma till användning på följande sätt:

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

För bokinköp och bindning.....................kronor 6,000: —

För omläggning av värme- och övriga sanitära anläggningar

inom biblioteksbyggnaden m. m............ » 12,000: —

Försäkringsavgifter och diverse utgifter............. » 1,000: —

Arvode åt t. f. föreståndare..................... » 6,000: —

Summa kronor 25,000

Sedan vetenskapsakademien genom remiss den 29 augusti 1927 anbefallts

avgiva utlåtande i ärendet, inhämtade akademien yttranden från sina ledamöter,

f. d. presidenten A. Lindstedt och professorn G. Cassel. Professor

Cassels yttrande, dagtecknat den 18 december 1927 är av följande lydelse:

För upprätthållande av stiftelsen är det nödvändigt att styrelsen även för

budgetåret 1928—1929 kan påräkna samma statsanslag som hittills utgått.

Visserligen torde enligt boutredningsmannens uppgifter stiftelsen för det

kommande budgetåret kunna påräkna en inkomst av cirka 25,000 kronor av

det kapital, som efter Mittag-Lefflers död tillfaller vetenskapsakademien.

Denna inkomst kommer emellertid helt och hållet att tagas i anspråk för

särskilda utgifter, som på grund av Mittag-Lefflers bortgång blivit nödvändiga.

Dessa utgifter äro dels ett anslag för bokinköp och bindning å 6,000

kronor, vilket anslag blir nödvändigt då gratisexemplar för biblioteket icke

längre kunna påräknas i samma utsträckning som under Mittag-Lefflers

livstid; dels också ett arvode av 6,000 kronor åt t. f. föreståndare, vilket

tydligen måste anses såsom ett minimum om biblioteket skall kunna påräkna

den sakkunniga ledning som en så omfattande institution oundgängligen

kräver. För försäkringsavgifter och diverse utgifter har upptagits ett

belopp av 1,000 kronor, varvid är att märka att den tidigare på 10 år tagna

försäkringen utgår och måste ersättas med en årlig försäkring. Till dessa

utgifter kommer en engångsutgift för omläggning av värme- och övriga

sanitära anläggningar inom biblioteksbyggnaden m. m. på 12,000 kronor.

Efter vad jag inhämtat lär det för byggnadens och bibliotekets goda vård

vara oundgängligt att en sådan iståndsättning snarast möjligt företages.

Härmed komma emellertid de 25,000 kronor, som stiftelsen anses kunna

påräkna av egna medel, att helt och hållet tagas i anspråk. Det torde

alltså vara ofrånkomligt nödvändigt att det tidigare statsanslaget av 15,000

kronor får utgå även för budgetåret 1928 —1929 enligt samma grunder och

föreskrifter, vilka för budgetåret 1924—1925 blivit fastställda.

Det är uppenbarligen av högsta betydelse att under den övergångsperiod

som måste genomgås, innan stiftelsen kan definitivt ordnas för framtiden,

ingenting eftersattes, som för institutionens vidmakthållande måste anses

oundgängligt. Med hänsyn till det Mittag-Lefflerska bibliotekets enastående

omfattning och utomordentliga betydelse för all matematisk forskning får

jag därför hemställa att akademien måtte på det kraftigaste tillstyrka bifall

till ifrågavarande ansökan.

Vetenskapsakademien har i utlåtande den 11 januari 1928 på det kraftigaste

tillstyrkt bifall till styrelsens framställning.

Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen har frågan om statsunderstöd

till makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse kommit i ett

nytt läge genom Mittag-Lefflers död sommaren 1927. Boutredningen är

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.

visserligen ännu icke fullt avslutad men dock så långt framskriden, att man

redan nu torde kunna bilda sig en ungefärlig föreställning om behållningen

i boet vilken enligt Mittag-Lefflers testamentariska förordnande kommer

stiftelsen till godo. Det har således visat sig, att stiftelsen torde kunna

räkna med en inkomst av cirka 25.000 kronor för det kommande budgetåret.

Med hänsyn härtill kan det ju ifrågasättas, huruvida ett fortsatt statsanslag

överhuvudtaget skall anses erforderligt. Vissa omständigheter, sammanhängande

med det fullständiga uppordnandet av stiftelsens alla angelägenheter

efter stiftarens död och omöjligheten att, innan detta fullbordats,

kunna överblicka den ekonomiska ställningen, tala emellertid för att ett

statsanslag ännu torde vara av nöden. Såväl i styrelsens kompletterande

framställning som i professor Cassels ovan återgivna utlåtande framföras dessutom

talande skäl för ett fortsatt understöd med häusyn till nödvändigheten att

på ett effektivt sätt uppehålla stiftelsens utomordentligt värdefulla bibliotek.

Det av stiftelsens styrelse ifrågasatta beloppet, 15,000 kronor, som blivit

för ändamålet beräknat i årets statsverksproposition, har jag emellertid efter

närmare undersökning med hänsyn till numera ändrade förhållanden funnit

alltför högt. Med utgångspunkt från styrelsens ovanberörda beräkning

av dispositionen av räutebeloppet 25,000 kronor, jämförd med den stat som

av Kungl. Maj:t fastställts beträffande hittills utgående anslag av 15,000

kronor, har jag funnit, att ett belopp av högst 7,500 kronor — huvudsakligen

till arvode åt bibliotekarie, omkostnader för bibliotekets underhall, för

bränsle och lyse m. m. — nu bör av statsmedel för ändamålet ifrågasättas.

Skulle denna summa visa sig otillräcklig, torde stiftelsen kunna tillskjuta

vad som fattas.

Det av mig sålunda ifrågasatta statsbidraget skulle självfallet avse allenast

det kommande budgetåret. Framdeles, sedan boutredningen slutförts och

stiftelsens ekonomi ordnats, torde det böra upptagas till prövning, huruvida

tillräckliga skäl föreligga för utgående av fortsatt statsunderstöd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien

tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm förvarade och

av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse

förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå

enligt de grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

I. A. Hedenlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:96 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till underhåll av vetenskapsakademiens, av makarna Mittag-Leffler donerade mate s. 4 i texten
  2. SU 1928:49 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till underhåll av vetenskapsakademiens, av makarna MittagLeffler donerade matematiska biblio s. 1 i texten