Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspensioner åt vissa förutvarande lärarinnor

1928-02-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:79, Angående tilläggspensioner åt vissa förutvarande lärarinnor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf.ts proposition Nr 79.

1

Nr 79.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspensioner

åt vissa förutvarande lärarinnor; given Stockholms slott

den 17 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Ham

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regetiten i statsrådet å Stockholms

slott den 17 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löpgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Almkvist anför:

Pensioner till lärarinnor vid privatläroverk utgå i vanliga fall från den

för pensionering av sådana lärarinnor inrättade lärarinnornas pensionsanstalt

och därjämte ofta från någon, eventuellt båda, av de sedan många år

tillbaka förefintliga enskilda pensionsinrättningarna för ifrågavarande lärarinnor.

Då de från lärarinnornas pensionsanstalt reglementsenligt utgående

pensionerna i de flesta fall uppgå till mycket små belopp, har riksdagen

anslagit medel för beredande av tilläggspensioner, avsedda att utöka grundBihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 65 häft. CNr 79—SO.)

Tilläggspensioneråt

vissa

förutvarande

lärarinnor.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 79.

pensionerna. Föreskrifter beträffande dessa tilläggspensioner lämnades i enlighet

med beslut av 1917 års riksdag i kungörelse den 31 december 1917

(nr 965) angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna. I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag beslötos av 1921 och 1927 års riksdagar vissa ändringar beträffande

sistberörda pensioner. De i anledning härav utfärdade bestämmelserna

återfinnas i kungörelserna den 18 november 1921 (nr 702) och den

20 maj 1927 (nr 174) angående ändring i vissa delar av förutnämnda

kungörelse.

Lärarinnornas pensionsaustalt upprättades genom beslut av 1910 års riksdag,

och reglemente för anstalten fastställdes genom en kungörelse den 23

december 1910 (nr 145), vilken trädde i kraft den 1 januari 1911.

För rätt till tilläggspension fordras enligt kungörelsen den 31 december

1917 — i detta avseende innebära kungörelserna den 18 november 1921 och

den 20 maj 1927 icke någon ändring av betydelse — dels att vederbörande

lärarinna är eller varit delägare i lärarinnornas pensionsaustalt eller ägt rätt

att ingå som delägare i nämnda anstalt eller avgått med pension före den

1 januari 1911, dels att hon vid sin avgång under minst 10 tjänstår bestritt

sådan tjänstgöring vid enskild läroanstalt, att hon enligt gällande bestämmelser

ägt rätt att tillgodoräkna sig densamma för uppfiyttning i högre lönegrad.

De bestämmelser i fråga om pensioner åt lärarinnor vid privatläroverken,

som sålunda äro givna, äro emellertid ej tillämpliga på alla dylika lärarinnor.

Det har nämligen funnits och finnes ännu åtskilliga lärarinnor, som

icke tillhört någon pensionskassa och redan avgått från sin tjänst, då bestämmelserna

om tilläggspension trädde i kraft. Dessa lärarinnor hava tydligen

icke kunnat i vanlig ordning erhålla sådan pension. Åtskilliga lärarinnor

av denna kategori hava emellertid genom särskilda beslut av riksdagen

erhållit rätt att kunna komma i åtnjutande av tilläggspension, ehuru

de ej uppfyllde härför stadgade villkor (se prop. nr 64/1924, nr 76/1925

och nr 155/1927 samt riksdagens skrivelser nr 108/1924, punkt 1, nr 114/1925,

punkt 1 och nr 214/1927, punkt 3).

Från ytterligare fem förutvarande lärarinnor hava nu till Kungl. Maj:t

inkommit ansökningar, avseende rätt att erhålla tilläggspension, ehuru

sökandena icke uppfyllde alla de villkor, som föreskrivas i förut omförmälda

kungörelse den 31 december 1917. Ansökningarna äro gjorda av förra lärarinnorna

Jenny Maria Sofia Kindberg, född den 14 december 1860, Agda

Elisabet Rahmn, född den 21 november 1866, Ellen Lindskog, född den

25 maj 1864, Henrika Scheffer, född den 31 juli 1864 och Hilma Sofia

Spångberg, född den 4 juni 1860, samt åtföljas av åldersbevis, vitsord om

sökandenas behov av tilläggspension för sitt uppehälle samt specificerade

och vederbörligen bestyrkta uppgifter om sökandenas tjänstgöring, avseende

vederbörande läroanstalters namn, år för tjänstgöringen, tjänstgöringens

art och antal tjänstår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 79.

Jenny Maria Sofia Kindberg avgick från befattning såsom ämneslärarinna

med full tjänstgöring vid utgången av läsåret 1902—1903 utan att erhålla

pension och har därefter icke tjänstgjort annat än som timlärarinna. Hon

har alltså icke kunnat bliva delägare i den med ingången av år 1911 begynnande

lärarinnornas pensionsanstalt. Detsamma gäller Agda Elisabet

Rahmn, som avgick utan pension vid slutet av läsåret 1907—1908 samt

Ellen Lindskog och Henrika Schefer, vilka båda avgingo utan pension vid

slutet av läsåret 1909—1910. Dessa fyra lärarinnor hava i avseende å

tjänstgöringstidens längd till fullo uppfyllt gällande bestämmelser för rätt

att erhålla tilläggspension. Hilma Sofia Spångberg, som avgick med slutet

av läsåret 1926—1927, har ej efter läsåret 1907—1908 haft eu tjänstgöring

av tio veckotimmar i klasser över de förberedande och har förty icke kunnat

bliva delägare i pensionsanstalten.

Skolöverstyrelsen har i särskilda utlåtanden anfört, att sökandena befunne

sig i huvudsak i liknande ställning som en del av de lärarinnor, vilka innefattades

i de av 1919—1925 års samt 1927 års riksdagar fattade beslut i

anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående tilläggspensioner åt vissa

f. d. lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, samt att

det därför syntes överstyrelsen skäligt, att sökandena finge komma i åtnjutande

av liknande förmåner som nämnda lärarinnor.

Beträffande Jenny Maria Sofia Kindberg yttrar överstyrelsen vidare bland

annat: Visserligen skiljer sig sökanden från nyssnämnda lärarinnor i två avseenden.

Dels har hon ända till 62 års ålder fortsatt att tidvis meddela några

veckotimmars undervisning i klasserna över de förberedande vid statsunderstödd

enskild läroanstalt. Men torde detta hennes fortsatta arbete i skolans

tjänst snarast utgöra ett plus för henne, när fråga gäller bifall till hennes nu

förevarande ansökan. Dels har hon från och med läsåret 1903—1904 haft sin

huvudsakliga verksamhet förlagd till de förberedande klasserna och åtnjuter

för detta arbete redan pension, delvis baserad på bidrag av statsmedel. Då

emellertid sistnämnda verksamhet ligger väsentligt på sidan om nu förevarande

fråga och sökandens tjänstgöring före läsåret 1903—1904 omfattar

mer än 10 tjänstår, beräknade på sätt i mom. 2 c) av kungörelsen nr

965/1917 säges, torde ifrågavarande verksamhet icke böra utgöra hinder för

henne att på grund av sin före nyssnämnda läsår infallande tjänstgöring

erhålla rätt till tilläggspension. För att emellertid undvika all möjlighet till

dubbelräkning vid bestämmandet av tilläggspensionens storlek torde vara

lämpligast, att statsbidrag till sådan pension finge tillgodoräknas sökanden

endast för tiden före läsåret 1903—1904.

Vad angår Agda Elisabet Rahmns ansökan anför överstyrelsen bland

annat: Den 1 januari 1911, då kungörelsen den 23 december 1910 nr

145 angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda

läroanstalter trädde i kraft, var Agda Elisabet Rahmn endast 44 år gammal,

under det att den yngsta av dem, som tidigare beviljats tilläggspension av

här ifrågavarande slag, vid samma tidpunkt uppnått en ålder av icke fullt

50 år (se prop. 155/1927). Under hänvisning till vad sökanden i sin underdåniga

ansökan anfört, vill överstyrelsen emellertid särskilt betona dels den

omständigheten, att sökandens avgång från sin lärarinnebefattning föranletts

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 79.

av Åmåls elementarskolas för flickor upphörande i och med inrättandet av

den nuvarande statens samskola i Åmål, men att sökanden likväl icke torde

kunna komma i åtnjutande av understöd jämlikt kungl. kungörelsen den 11

juni 1907 (Bih. nr 47) angående understöd åt äldre behövande flickskollärarinnor,

dels det förhållandet, att sökanden även under tiden efter sin

avgång från sagda befattning ägnat sig åt lärarinneverksamhet, ehuru denna

icke varit av sådan beskaffenhet, att pension därför kunnat erhållas. Med

anledning härav synes det överstyrelsen skäligt, att sökanden må komma i

åtnjutande av liknande förmåner som nämnda lärarinnor.

I fråga om Ellen Lindskog och Henrika Scheffer har skolöverstyrelsen

likaledes framhållit, att de genom sin ålder av endast 46 år vid ikraftträdandet

den 1 januari 1911 av kungörelsen den 23 december 1910 nr 145

skilja sig från dem, beträffande vilka riksdagen tidigare meddelat beslut.

Då emellertid var och en av dessa två sökande vid avgången från anställning

vid statsunderstödd enskild läroanstalt innehade icke mindre iin 20

tjänstår, beräknade på sätt i mom. 2 c) av kungörelsen den 31 december

1917, nr 965, säges, torde kunna anses, att den huvudsakliga delen av deras

verksamhet varit förlagd till nyssnämnda slag av läroanstalter. Överstyrelsen

tillstyrker för den skull bifall till deras ansökningar.

Vad slutligen beträffar Hilma Sofia Spångberg har skolöverstyrelsen avgivit

ett utlåtande, som delvis är lika lydande med utlåtandet över Jenny

Maria Sofia Kindbergs ansökning. Helena Sofia Spångberg har efter uppnådd

pensionsålder ända till 67 års ålder fortsatt att meddela några veckotimmars

undervisning i klasserna över de förberedande vid statsunderstödd

enskild läroanstalt. Men detta hennes fortsatta arbete i skolans tjänst torde

snarast utgöra ett plus för henne, när fråga gäller bifall till hennes nu förevarande

ansökan. Hon har under hela sin tjänstetid — förutom nu ifrågavarande

tjänstgöring i klasserna över de förberedande — haft 17—21 veckotimmars

undervisning i de förberedande klasserna av samma läroanstalt.

Vidare åtnjuter hon från svenska lärarinnornas pensionsförening en garanterad

årlig pension av 317 kronor, delvis baserad på bidrag av statsmedel.

Då emellertid sökandens tjänstgöring i klasserna över de förberedande före

år 1904 — som var det första år statsbidrag utgick för pensionering av

sådana lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, som voro delägare

i nämnda pensionsförening — omfattar mer än 10 tjänstår, beräknade

på sätt i mom. 2 a) och c) av ovannämnda kungörelse nr 965/1917

säges, synes såväl hennes tjänstgöring i de förberedande klasserna som det

förhållandet, att hon åtnjuter nämnda pension, ligga på sidan om nu förevarande

fråga och icke böra utgöra hinder för henne att på grund av sin

före sagda år infallande tjänstgöring erhålla rätt till tilläggspension. För

att emellertid undvika all möjlighet till dubbelräkning vid bestämmandet

av tilläggspensionens storlek torde vara lämpligast, att statsbidrag till sådan

pension finge tillgodoräknas sökanden endast för tiden före år 1904.

Direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt, som yttrat sig över Jenny

Maria Sofia Kindbergs ansökning, har meddelat, att en tilläggspension, tilldelad

sökanden enligt de av skolöverstyrelsen föreslagna grunderna, syntes

komma att uppgå till 397 kronor.

Statskontoret har avgivit särskilda utlåtanden över samtliga ifrågavarande

ansökningar och därvid icke funnit något att erinra mot bifall till desamma

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 79.

De nu föreliggande ansökningarna äro av huvudsakligen samma art

som vissa bland dem, vilka tidigare varit föremål för riksdagens prövning

och vunnit dess bifall. Jag tillstyrker därför, att till riksdagen avlåtes förslag

i ämnet av enahanda innebörd som de framställningar, vilka de senare

■ åren förelagts riksdagen. Vid beräkningen av tilläggspensionen för envar

av Jenny Maria Sotia Kindberg och Hilma Sofia Spångberg bör på sätt

skolöverstyrelsen framhållit hänsyn tagas endast till den tjänstgöring, hon

fullgjort före läsåret 1903—1904, respektive före år 1904.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att envar av förra lärarinnorna Jenny Maria Sofia Kindberg,

Agda Elisabet Rahmn, Ellen Lindskog, Henrika Scheffer

och Hilma Sofia Spångberg må, utan hinder därav att

hon icke uppfyller alla för erhållande av tilläggspension

enligt kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående

tilläggspension åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna stadgade villkor, kunna för tid efter

utgången av år 1927 komma i åtnjutande av tilläggspension,

beräknad enligt grunder, som angivas i berörda kungörelse

samt i kungörelserna den 18 november 1921 (nr 702) och

den 20 maj 1927 (nr 174) angående ändring i vissa delar

av förstnämnda kungörelse, dock att vid sådan beräkning

beträffande envar av Jenny Maria Sofia Kindberg och

Hilma Sofia Spångberg hänsyn må tagas endast till sådan

av henne bestridd tjänstgöring, som infallit före läsåret 1903

—1904, respektive före år 1904.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall ävensom förordna, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:352 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 2 i texten