Angående tilläggspensioner åt vissa förutvarande lärarinnor
1928-02-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1928:79, Angående tilläggspensioner åt vissa förutvarande lärarinnor
Dokumentets text
Kungl. Maf.ts proposition Nr 79.
1
Nr 79.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspensioner
åt vissa förutvarande lärarinnor; given Stockholms slott
den 17 februari 1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. J. F. Almkvist.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Ham
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regetiten i statsrådet å Stockholms
slott den 17 februari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löpgren, statsråden
Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Almkvist anför:
Pensioner till lärarinnor vid privatläroverk utgå i vanliga fall från den
för pensionering av sådana lärarinnor inrättade lärarinnornas pensionsanstalt
och därjämte ofta från någon, eventuellt båda, av de sedan många år
tillbaka förefintliga enskilda pensionsinrättningarna för ifrågavarande lärarinnor.
Då de från lärarinnornas pensionsanstalt reglementsenligt utgående
pensionerna i de flesta fall uppgå till mycket små belopp, har riksdagen
anslagit medel för beredande av tilläggspensioner, avsedda att utöka grundBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 65 häft. CNr 79—SO.)
Tilläggspensioneråt
vissa
förutvarande
lärarinnor.
1
2
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 79.
pensionerna. Föreskrifter beträffande dessa tilläggspensioner lämnades i enlighet
med beslut av 1917 års riksdag i kungörelse den 31 december 1917
(nr 965) angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna. I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag beslötos av 1921 och 1927 års riksdagar vissa ändringar beträffande
sistberörda pensioner. De i anledning härav utfärdade bestämmelserna
återfinnas i kungörelserna den 18 november 1921 (nr 702) och den
20 maj 1927 (nr 174) angående ändring i vissa delar av förutnämnda
kungörelse.
Lärarinnornas pensionsaustalt upprättades genom beslut av 1910 års riksdag,
och reglemente för anstalten fastställdes genom en kungörelse den 23
december 1910 (nr 145), vilken trädde i kraft den 1 januari 1911.
För rätt till tilläggspension fordras enligt kungörelsen den 31 december
1917 — i detta avseende innebära kungörelserna den 18 november 1921 och
den 20 maj 1927 icke någon ändring av betydelse — dels att vederbörande
lärarinna är eller varit delägare i lärarinnornas pensionsaustalt eller ägt rätt
att ingå som delägare i nämnda anstalt eller avgått med pension före den
1 januari 1911, dels att hon vid sin avgång under minst 10 tjänstår bestritt
sådan tjänstgöring vid enskild läroanstalt, att hon enligt gällande bestämmelser
ägt rätt att tillgodoräkna sig densamma för uppfiyttning i högre lönegrad.
De bestämmelser i fråga om pensioner åt lärarinnor vid privatläroverken,
som sålunda äro givna, äro emellertid ej tillämpliga på alla dylika lärarinnor.
Det har nämligen funnits och finnes ännu åtskilliga lärarinnor, som
icke tillhört någon pensionskassa och redan avgått från sin tjänst, då bestämmelserna
om tilläggspension trädde i kraft. Dessa lärarinnor hava tydligen
icke kunnat i vanlig ordning erhålla sådan pension. Åtskilliga lärarinnor
av denna kategori hava emellertid genom särskilda beslut av riksdagen
erhållit rätt att kunna komma i åtnjutande av tilläggspension, ehuru
de ej uppfyllde härför stadgade villkor (se prop. nr 64/1924, nr 76/1925
och nr 155/1927 samt riksdagens skrivelser nr 108/1924, punkt 1, nr 114/1925,
punkt 1 och nr 214/1927, punkt 3).
Från ytterligare fem förutvarande lärarinnor hava nu till Kungl. Maj:t
inkommit ansökningar, avseende rätt att erhålla tilläggspension, ehuru
sökandena icke uppfyllde alla de villkor, som föreskrivas i förut omförmälda
kungörelse den 31 december 1917. Ansökningarna äro gjorda av förra lärarinnorna
Jenny Maria Sofia Kindberg, född den 14 december 1860, Agda
Elisabet Rahmn, född den 21 november 1866, Ellen Lindskog, född den
25 maj 1864, Henrika Scheffer, född den 31 juli 1864 och Hilma Sofia
Spångberg, född den 4 juni 1860, samt åtföljas av åldersbevis, vitsord om
sökandenas behov av tilläggspension för sitt uppehälle samt specificerade
och vederbörligen bestyrkta uppgifter om sökandenas tjänstgöring, avseende
vederbörande läroanstalters namn, år för tjänstgöringen, tjänstgöringens
art och antal tjänstår.
3
Kungl. May.ts proposition Nr 79.
Jenny Maria Sofia Kindberg avgick från befattning såsom ämneslärarinna
med full tjänstgöring vid utgången av läsåret 1902—1903 utan att erhålla
pension och har därefter icke tjänstgjort annat än som timlärarinna. Hon
har alltså icke kunnat bliva delägare i den med ingången av år 1911 begynnande
lärarinnornas pensionsanstalt. Detsamma gäller Agda Elisabet
Rahmn, som avgick utan pension vid slutet av läsåret 1907—1908 samt
Ellen Lindskog och Henrika Schefer, vilka båda avgingo utan pension vid
slutet av läsåret 1909—1910. Dessa fyra lärarinnor hava i avseende å
tjänstgöringstidens längd till fullo uppfyllt gällande bestämmelser för rätt
att erhålla tilläggspension. Hilma Sofia Spångberg, som avgick med slutet
av läsåret 1926—1927, har ej efter läsåret 1907—1908 haft eu tjänstgöring
av tio veckotimmar i klasser över de förberedande och har förty icke kunnat
bliva delägare i pensionsanstalten.
Skolöverstyrelsen har i särskilda utlåtanden anfört, att sökandena befunne
sig i huvudsak i liknande ställning som en del av de lärarinnor, vilka innefattades
i de av 1919—1925 års samt 1927 års riksdagar fattade beslut i
anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående tilläggspensioner åt vissa
f. d. lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, samt att
det därför syntes överstyrelsen skäligt, att sökandena finge komma i åtnjutande
av liknande förmåner som nämnda lärarinnor.
Beträffande Jenny Maria Sofia Kindberg yttrar överstyrelsen vidare bland
annat: Visserligen skiljer sig sökanden från nyssnämnda lärarinnor i två avseenden.
Dels har hon ända till 62 års ålder fortsatt att tidvis meddela några
veckotimmars undervisning i klasserna över de förberedande vid statsunderstödd
enskild läroanstalt. Men torde detta hennes fortsatta arbete i skolans
tjänst snarast utgöra ett plus för henne, när fråga gäller bifall till hennes nu
förevarande ansökan. Dels har hon från och med läsåret 1903—1904 haft sin
huvudsakliga verksamhet förlagd till de förberedande klasserna och åtnjuter
för detta arbete redan pension, delvis baserad på bidrag av statsmedel. Då
emellertid sistnämnda verksamhet ligger väsentligt på sidan om nu förevarande
fråga och sökandens tjänstgöring före läsåret 1903—1904 omfattar
mer än 10 tjänstår, beräknade på sätt i mom. 2 c) av kungörelsen nr
965/1917 säges, torde ifrågavarande verksamhet icke böra utgöra hinder för
henne att på grund av sin före nyssnämnda läsår infallande tjänstgöring
erhålla rätt till tilläggspension. För att emellertid undvika all möjlighet till
dubbelräkning vid bestämmandet av tilläggspensionens storlek torde vara
lämpligast, att statsbidrag till sådan pension finge tillgodoräknas sökanden
endast för tiden före läsåret 1903—1904.
Vad angår Agda Elisabet Rahmns ansökan anför överstyrelsen bland
annat: Den 1 januari 1911, då kungörelsen den 23 december 1910 nr
145 angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda
läroanstalter trädde i kraft, var Agda Elisabet Rahmn endast 44 år gammal,
under det att den yngsta av dem, som tidigare beviljats tilläggspension av
här ifrågavarande slag, vid samma tidpunkt uppnått en ålder av icke fullt
50 år (se prop. 155/1927). Under hänvisning till vad sökanden i sin underdåniga
ansökan anfört, vill överstyrelsen emellertid särskilt betona dels den
omständigheten, att sökandens avgång från sin lärarinnebefattning föranletts
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 79.
av Åmåls elementarskolas för flickor upphörande i och med inrättandet av
den nuvarande statens samskola i Åmål, men att sökanden likväl icke torde
kunna komma i åtnjutande av understöd jämlikt kungl. kungörelsen den 11
juni 1907 (Bih. nr 47) angående understöd åt äldre behövande flickskollärarinnor,
dels det förhållandet, att sökanden även under tiden efter sin
avgång från sagda befattning ägnat sig åt lärarinneverksamhet, ehuru denna
icke varit av sådan beskaffenhet, att pension därför kunnat erhållas. Med
anledning härav synes det överstyrelsen skäligt, att sökanden må komma i
åtnjutande av liknande förmåner som nämnda lärarinnor.
I fråga om Ellen Lindskog och Henrika Scheffer har skolöverstyrelsen
likaledes framhållit, att de genom sin ålder av endast 46 år vid ikraftträdandet
den 1 januari 1911 av kungörelsen den 23 december 1910 nr 145
skilja sig från dem, beträffande vilka riksdagen tidigare meddelat beslut.
Då emellertid var och en av dessa två sökande vid avgången från anställning
vid statsunderstödd enskild läroanstalt innehade icke mindre iin 20
tjänstår, beräknade på sätt i mom. 2 c) av kungörelsen den 31 december
1917, nr 965, säges, torde kunna anses, att den huvudsakliga delen av deras
verksamhet varit förlagd till nyssnämnda slag av läroanstalter. Överstyrelsen
tillstyrker för den skull bifall till deras ansökningar.
Vad slutligen beträffar Hilma Sofia Spångberg har skolöverstyrelsen avgivit
ett utlåtande, som delvis är lika lydande med utlåtandet över Jenny
Maria Sofia Kindbergs ansökning. Helena Sofia Spångberg har efter uppnådd
pensionsålder ända till 67 års ålder fortsatt att meddela några veckotimmars
undervisning i klasserna över de förberedande vid statsunderstödd
enskild läroanstalt. Men detta hennes fortsatta arbete i skolans tjänst torde
snarast utgöra ett plus för henne, när fråga gäller bifall till hennes nu förevarande
ansökan. Hon har under hela sin tjänstetid — förutom nu ifrågavarande
tjänstgöring i klasserna över de förberedande — haft 17—21 veckotimmars
undervisning i de förberedande klasserna av samma läroanstalt.
Vidare åtnjuter hon från svenska lärarinnornas pensionsförening en garanterad
årlig pension av 317 kronor, delvis baserad på bidrag av statsmedel.
Då emellertid sökandens tjänstgöring i klasserna över de förberedande före
år 1904 — som var det första år statsbidrag utgick för pensionering av
sådana lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, som voro delägare
i nämnda pensionsförening — omfattar mer än 10 tjänstår, beräknade
på sätt i mom. 2 a) och c) av ovannämnda kungörelse nr 965/1917
säges, synes såväl hennes tjänstgöring i de förberedande klasserna som det
förhållandet, att hon åtnjuter nämnda pension, ligga på sidan om nu förevarande
fråga och icke böra utgöra hinder för henne att på grund av sin
före sagda år infallande tjänstgöring erhålla rätt till tilläggspension. För
att emellertid undvika all möjlighet till dubbelräkning vid bestämmandet
av tilläggspensionens storlek torde vara lämpligast, att statsbidrag till sådan
pension finge tillgodoräknas sökanden endast för tiden före år 1904.
Direktionen över lärarinnornas pensionsanstalt, som yttrat sig över Jenny
Maria Sofia Kindbergs ansökning, har meddelat, att en tilläggspension, tilldelad
sökanden enligt de av skolöverstyrelsen föreslagna grunderna, syntes
komma att uppgå till 397 kronor.
Statskontoret har avgivit särskilda utlåtanden över samtliga ifrågavarande
ansökningar och därvid icke funnit något att erinra mot bifall till desamma
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 79.
De nu föreliggande ansökningarna äro av huvudsakligen samma art
som vissa bland dem, vilka tidigare varit föremål för riksdagens prövning
och vunnit dess bifall. Jag tillstyrker därför, att till riksdagen avlåtes förslag
i ämnet av enahanda innebörd som de framställningar, vilka de senare
■ åren förelagts riksdagen. Vid beräkningen av tilläggspensionen för envar
av Jenny Maria Sotia Kindberg och Hilma Sofia Spångberg bör på sätt
skolöverstyrelsen framhållit hänsyn tagas endast till den tjänstgöring, hon
fullgjort före läsåret 1903—1904, respektive före år 1904.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att envar av förra lärarinnorna Jenny Maria Sofia Kindberg,
Agda Elisabet Rahmn, Ellen Lindskog, Henrika Scheffer
och Hilma Sofia Spångberg må, utan hinder därav att
hon icke uppfyller alla för erhållande av tilläggspension
enligt kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående
tilläggspension åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna stadgade villkor, kunna för tid efter
utgången av år 1927 komma i åtnjutande av tilläggspension,
beräknad enligt grunder, som angivas i berörda kungörelse
samt i kungörelserna den 18 november 1921 (nr 702) och
den 20 maj 1927 (nr 174) angående ändring i vissa delar
av förstnämnda kungörelse, dock att vid sådan beräkning
beträffande envar av Jenny Maria Sofia Kindberg och
Hilma Sofia Spångberg hänsyn må tagas endast till sådan
av henne bestridd tjänstgöring, som infallit före läsåret 1903
—1904, respektive före år 1904.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall ävensom förordna, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Em. G:son Bergman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:352 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 2 i texten