Sök i Ratio Lex

Angående anslag till folksanatorierna m. m

1928-02-17 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:85, Angående anslag till folksanatorierna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

1

Kr 85.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till folksanatorierna m. m.; given Stockholms slott

den 17 februari 1928.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Jakob Pettersson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 17 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Bibbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Bosén, Hahrin, Almkvist, Lyberg,

von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Pettersson, anför:

Till upprätthållande av verksamheten vid de huvudsakligen genom medel

ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna vid Österåsen,

Hessleby, Hålahult och Spenshult hava alltsedan år 1905 anslag beviljats av

riksdagen. För vardera av budgetperioderna 1924—1925 och 1925—1926

upptogs anslaget till 200,000 kronor, men för budgetåret 1926—1927 sänktes

detsamma till 150,000 kronor. I riksstaten för budgetåret 1927—1928 är anet

även upptaget till sistnämnda belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 70 liäft. (Nr 85.)

347 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

För användningen av anslaget gälla föreskrifterna i Kungl. Maj.ts brev

den 8 juli 1904 med däri genom brev den 9 juli 1920 gjord ändring. Enligt

dessa föreskrifter skall statsanslaget redovisas på samma sätt som avkastningen

av jubileumsfondens räntebärande tillgångar och fondens övriga inkomster,

dock så att när överskott å fondens årsinkomster uppkommer efter

det nödiga avskrivningar blivit verkställda, dessa överskott skola redovisas

på särskilt konto såsom reserverade medel. Sålunda reserverade medel —

»reserverade medels fond» — få icke av överstyrelsen för fonden användas,

med mindre Kungl. Maj:t efter anmälan av överstyrelsen prövat och godkänt

de ändamål, för vilka medlen i fråga äro avsedda att tagas i anspråk.

I skrivelse den 20 september 1927 har överstyrelsen för jubileumsfonden

gjort framställning om anvisande av medel till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1928—1929.

I utlåtande den 6 oktober 1927 har medicinalstyrelsen förklarat sig för sin

del icke hava någon erinran att göra med avseende å de i förevarande framställning

gjorda beräkningarna eller vad i övrigt till stöd för densamma

anförts. Styrelsen ville därför tillstyrka bifall till framställningen.

Därjämte har överstyrelsen uti annan skrivelse av samma dag hemställt,

att för utförande av vissa ändrings- och förbättringsarbeten inom folksanatorierna

vid Österåsen, Hålahult och Spenshult måtte beviljas ett anslag av

850,000 kronor, att utgå med 450,000 kronor under budgetåret 1928—1929

samt med 200,000 kronor under vardera av budgetperioderna 1929—1930

och 1930—1931.

Vid anmälan den 4 januari 1928 av överstyrelsens nyssnämnda två skrivelser

i samband med behandling av anslagsäskandena under femte huvudtiteln

till 1928 års riksdag — 1928 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,

punkt 60 — anförde jag i fråga om det för upprätthållande under nästa

budgetår av verksamheten vid samtliga folksanatorier begärda statsbidraget

å 150,000 kronor, att detta bidrag, som medicinalstyrelsen i avgivet utlåtande

tillstyrkt, även av mig förordades.

Beträffande förslaget om bidrag till utförande av förbättrings- och ändringsarbeten

inom folksanatorierna vid Österåsen, Hålahult och Spenshult yttrade

jag i berörda sammanhang, att de ifrågasatta arbetena i stor omfattning syntes

vara av den beskaffenhet, att de inom en nära framtid borde komma till

utförande för att sätta sanatorierna i tidsenligt skick. Med hänsyn till de

krav, som ett bifall till av mig på andra punkter framställda förslag komme

att ställa å statskassan, ansåg jag mig emellertid i avseende å budgetåret

1928—1929 blott kunna i inskränkt omfattning tillstyrka bidrag till förevarande

ändamål. Endast i vad förslaget avsåge modernisering av köksavdelningen

vid Österåsens sanatorium, vilket arbete syntes vara av den

brådskande beskaffenhet, att det borde i första rummet komma till utförande,

fann jag sålunda medel för nästa budgetår kunna avses. Kostnaderna för

detta arbetes utförande hade i överstyrelsens framställning beräknats komma

att uppgå till 150,610 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Med hänsyn till att förslaget rörande arbeten för modernisering m. m. av

köksavdelningen vid Österåsens sanatorium då vore föremål för granskning

av 1927 års besparingsnämnd förordade jag emellertid, att vederbörligt belopp

för verkställande av arbetena i fråga för det dåvarande endast förberedelsevis

beräknades i riksstatsförslaget. Ur budgetteknisk synpunkt ansåg jag

det vidare vara lämpligt, att medel såväl för sist angivna ändamål som till

uppehållande av verksamheten vid folksanatorierna beviljades under ett

gemensamt anslag, förslagsvis med den rubrik, under vilken dittills statsbidrag

till folksanatorierna beviljats. Anslaget i fråga borde med hänsyn

till att det delvis skulle innefatta byggnadsbidrag givas reservationsanslags

karaktär. I anslutning till det anförda syntes beloppet för det gemensamma

anslaget — med någon avrundning nedåt — provisoriskt böra beräknas till

(150,000 + 150,000) 300,000 kronor. Jag hemställde i enlighet liarmed, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till folksanatorierna för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra

reservationsanslag av 300,000 kronor.

Sedan 1927 års besparingsnämnd numera avgivit utlåtande rörande de

ifrågasatta reparations- och förbättringsarbetena vid köksavdelningen inom

Österåsens sanatorium, anhåller jag att få anmäla ärendet i dess helhet till

slutlig prövning.

Yad då först angår det av -överstyrelsen begärda statsbidraget å 150,000

kronor till upprätthållande av verksamheten vid folksanatorierna har jag —

såsom jag vid ärendets preliminära behandling meddelade — ansett mig i

likhet med medicinalstyrelsen böra tillstyrka nämnda framställning. Vid

bifall härtill skulle statsbidraget utgå med samma belopp, som i sådant

hänseende beviljats för de två senaste budgetåren. För användningen av

nu ifrågavarande statsbidrag torde bestämmelserna i förenämnda brev den

8 juli 1904 och den 9 juli 1920 böra gälla.

Vad härefter beträffar överstyrelsens förslag till förbättrings- och ändringsarbeten

inom folksanatorierna vid Österåsen, Hålahult och Spensliult, torde

jag här behöva närmare redogöra för detta förslag endast i vad detsamma

är av betydelse för en granskning av den i förslaget ingående detaljen

angående reparations- och ändringsarbeten inom köksavdelningen vid Österåsens

sanatorium.

Jag vill dock först nämna, att framställningen avsåg bidrag med 406,000

kronor till Österåsens sanatorium, 304,000 kronor till Hålahults sanatorium och

140,000 kronor till Spenshults sanatorium samt att, såsom framställningen

utvisar, överstyrelsen själv ansett, att arbetena vid Österåsens sanatorium vore

de, som främst och snarast möjligt borde komma till utförande. Överstyrelsen

hade därför avsett, att det begärda statsbidraget skulle så användas, att

under sommaren 1928 utfördes de ifrågasatta arbetena vid Österåsens

sanatorium samt en mindre del av arbetena vid Hålahults sanatorium,

varemot med övriga arbeten skulle anstå till åren 1929 och 1930.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Tillika ber jag att inledningsvis få lämna vissa uppgifter angående Österåsens

sanatorium och dess köksavdelning. Sanatoriet, som är beläget i

närheten av Sollefteå, togs i bruk år 1901 och är avsett för 137 patienter.

Det består dels av ett stort komplex, betecknat som huvudbyggnaden, och

dels ett antal smärre byggnader. Köksavdelningen är placerad i en del av

huvudbyggnadens bottenvåning och därunder befintlig källarvåning samt

omfattar tillika en särskild isbod. I bottenvåningen är själva köket inrymt

samt därjämte i huvudsak serveringsrum, diskrum, kallskänk, förråd och

kontor, personalmatsal samt bostad för köksföreståndarinnan. I källaren

finnas diverse förrådsrum, sex till antalet.

I den skrivelse av den 20 september 1927, vari framställningen innefattas,

har nu överstyrelsen inledningsvis erinrat, att överstyrelsen i skrivelse

den 17 maj 1927 omförmält att, sedan de omändringsarbeten, som varit

nödvändiga för att sätta Hessleby folksanatorium i tidsenligt skick, numera

blivit utförda med för ändamålet av Kungl Maj:t genom brev den 31 juli

1925 anvisat belopp av 214,000 kronor från reserverade medels fond, överstyrelsen

gripit sig an med uppgiften att vidtaga åtgärder för att bringa

även de övriga folksanatorierna, eller de vid Österåsen, Hålahult och Spenshult,

i dylikt skick. I anslutning härtill hade överstyrelsen — i sin berörda

skrivelse av den 17 maj 1927 — hemställt om tillstånd att få använda det

belopp, som utgjorde återstoden av reserverade medels fond, vilket belopp

vid slutet av räkenskapsåret 1925—1926 utgjort 80,891 kronor 19 öre,

för utförande av vissa närmare angivna, till en kostnad av 81,000 kronor

uppskattade förbättringsarbeten vid Österåsens och Hålahults folksanatorier.

Genom beslut den 12 augusti 1927 hade Kungl. Maj :t lämnat bifall till denna

hemställan. Av nyssnämnda belopp å 81,000 kronor hade 67,200 kronor

avsett arbeten vid förstnämnda anstalt och 13,800 kronor arbeten vid den

sistnämnda anstalten. De förbättringsarbeten vid Österåsens folksanatorium,

som skulle utföras för nämnda kostnad av 67,200 kronor, hade varit sådana,

som överstyrelsen — med den begränsning, som vore nödvändig med hänsyn

till för tillfället till ändamålet disponibla medel — ansett böra i allra första

rummet utföras, emedan de dels vore mest trängande av behovet påkallade

och dels av byggnadstekniska skäl måste företagas före vissa andra arbeten.

I sin sistberörda skrivelse av den 17 maj 1927 hade emellertid överstyrelsen

även angivit åtskilliga andra ändrings- och förbättringsarbeten vid Österåsens

sanatorium, som jämväl med nödvändighet måste komma till utförande för

anstaltens behöriga iståndsättande. Dessa arbeten — för vilka den sammanlagda

kostnaden beräknades belöpa sig till 272,630- kronor — vore följande,

nämligen reparationer och förbättringsarbeten inom köksavdelningen, inklusive

ny kylanläggning, utökande av maskinhusets verkstad m. m., reparation av tre

vårdpaviljonger, reparation och modernisering av gamla boställshuset, uppförande

av nytt boställslius samt ändringar och tillbyggnader av vårdpaviljongernas

sanitäravdelningar.

I sin nu förevarande skrivelse den 20 september 1927 har överstyrelsen i

fråga om Österåsens sanatorium hemställt om anvisande av statsbidrag för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

utförande av — jämte vissa andra ytterligare, såsom nödvändiga angivna

arbeten för en sammanlagd kostnad av 102,000 kronor — samtliga nyss angivna

arbeten ävensom för bestridande av arvoden och kontroll, resor och

kopior samt diverse oförutsedda utgifter 31,370 kronor; och har överstyrelsen

därvid till stöd för kravet å medel till de nyss uppräknade ändamålen hänvisat

till vad i skrivelsen av den 17 maj samma år därutinnan anförts. Jag

tillåter mig nu att ur sistnämnda framställning meddela, vad där yttrats i fråga

om behovet av reparations- och förbättringsarbeten inom köksavdelningen vid

Österåsens folksanatorium.

Vid Österåsens sanatorium befunne sig köksavdelningen i ett synnerligen

bedrövligt skick. Några ändringar och förbättringar därav hade icke företagits

under den långa tid, sanatoriet ägt bestånd. De olika lokalerna vore

olämpligt placerade och olämpligt inredda samt delvis för små. Spislar,

grytor, diskmaskiner etc. vore alldeles utslitna. Personalens matsal vore

gemensam för manlig och kvinnlig personal samt tillfälliga arbetare och

allt för liten. Skafferi saknades. Köksavdelningens golv med underliggande

byggnadsmaterial vore synnerligen bristfälligt. Vatten runne genom golvet

ned i underliggande källarlokaler och förstörde där förvarade förråd av mjöl,

gryn, bröd o. s. v. Köksavdelningen vore således i behov av en grundlig

reparation, förnyande av spislar, ånggrytor och maskiner samt av en genomgripande

förändring av lokalerna, för att dessa ändamålsenligt skulle fylla

de krav, som måste ställas på en sjukvårdsanstalts kök.

Källaravdelningen bestode av sex rum utan några som helst extra inredningar.

Vatten runne, såsom nyss framhållits, ned genom taket, varigenom

förråden av mjöl, gryn m. m. fördärvades. Ändamålsenligt förvaringsrum för

mjölk, salta varor, fisk m. m. saknades. Möjlighet för avkylning av källarlokalerna,

vilka samtliga låge ovan jord, saknades. Sanatoriets isbod, belägen

i skogen norr om köksavdelningen, måste anses ur många synpunkter

— på grund av fukt och mögel — olämplig.

Körande de ifrågasatta reparations- och förbättringsarbetena inom köksavdelningen,

inklusive utförande av ny kylanläggning, hava förslag utarbetats

av arkitekten hos byggnadsstyrelsen A. V. Fagerström. De avse — förutom

direkta reparationsarbeten i olika hänseenden — huvudsakligen följande

förbättringsarbeten. I bottenvåningen skulle rumsdispositionen ändras i

syfte att erhålla större köks-, disk- och serveringsutrymmen, bättre plandisposition

och mera hygieniska anordningar. Köks- och diskmaskinerna

skulle utbytas samt värme- och ljusledningar förnyas. Inredningen skulle förbättras

och kompletteras; genom entresolering av vissa rum skulle erhållas värdefulla

förrådsutrymmen. Bvakueringsanordningarna för ånga etc. skulle moderniseras.

Mellan bottenvåningen och källaren skulle inrättas en elektrisk hiss,

huvudsakligen avsedd för varutransporter. I källaren skulle vidare inrättas

en modern kylanläggning, avsedd att ersätta isboden, samt ett rum med

bassäng för avkylning och förvaring av mjölk. Övriga utrymmen i källaren

skulle inredas till styckningsrum, saltningsrum, renseri m. m.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava — såsom jag vid den förberedande

anmälan av ifrågavarande ärende omförmälde — beräknats till

sammanlagt 150,610 kronor. Denna summa fördelar sig på följande i skrivelsen

den 20 september 1927 omförmälda särskilda poster:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Kronor.

Köksmaskiner .........................

...................................... 19,430

—

Byggnadsarbeten ...................

..................................... 70,830

—

Vatten, avlopp.........................

...................................... 17,500

—

Elektriska ledningar................

...................................... 1,100

—

Kylanläggning .......................

.................................... 10,000

—

Kökshiss................................

...................................... 9,000

—

Apparater i mjölkrum............

.................................... 2,750

—

Oförutsedda utgifter................

...................................... 20,000

—

Summa kronor 150,610

—

Beträffande behovet av statsbidrag för utförande av ifrågavarande arbeten

har överstyrelsen anfört, att överstyrelsen icke såge sig i stånd att med befintliga

tillgångar bidraga till kostnaderna liärför. Överstyrelsen har också

framhållit, att Hessleby och Spenshults sanatorier samt viss del av Österåsens

sanatorium uppförts för av riksdagen beviljade medel.

Byggnadsstyrelsen har den 14 oktober 1927 avgivit utlåtande beträffande

överstyrelsens i skrivelsen den 20 september 1927 framlagda förslag till utförande

av förbättrings- och ändringsarbeten inom folksanatorierna vid Österåsen,

Hålahult och Spenshult och därvid förklarat sig icke hava något att

i ärendet erinra.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 14 oktober 1927 förklarat, att styrelsen

funnit de ifrågasatta byggnadsarbetena välbehövliga, varför styrelsen tillstyrkte

bifall till framställningen.

Uti det utlåtande, vilket — dagtecknat den 31 januari 1928 — 1927 års

besparing snämnd efter remiss avgivit i fråga om reparations- och förbättringsarbeten

inom köksavdelningen vid Österåsens folksanatorium, har nämnden anfört,

att nämnden vid besök å sanatoriet funnit köksavdelningen vara behäftad med

avsevärda olägenheter. Den grundläggande orsaken därtill vore att finna i

avdelningens ursprungliga planläggning och utförande. Till ej ringa del vore

dock bristerna beroende på att det löpande underhållet eftersatts i avvaktan

på den förväntade ombyggnaden av köksavdelningen.

Beträffande det av överstyrelsen förordade förslaget till reparations- och

moderniseringsarbeten i fråga om berörda köksavdelning förklarar nämnden

sig hava funnit, att detsamma med hänsyn till planmässighet och reda i

anläggningen icke syntes lämna något övrigt att önska. Förslaget måste

emellertid enligt nämndens mening anses vara mycket kostsamt. Nämnden

hade därför ansett sig böra söka en lösning, som väsentligen begränsade sig

till de egentliga reparationsarbetena samt de förbättringar, som synts mest

angelägna och samtidigt lättast möjliga att ansluta till själva reparationerna,

och nämnden har även framlagt förslag i sådant hänseende. Detta förslag

har av nämnden betecknats såsom alternativ I.

Såsom alternativ II har nämnden betecknat ett förslag, innefattande resultatet

av en undersökning, som nämnden jämväl ansett sig böra göra

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

rörande möjligheten att med bibehållande i huvudsak av det utav överstyrelsen

förordade förslagets huvuddrag vidtaga vissa mindre ändringar i

besparingssyfte.

Enligt utredning, verkställd av arkitekten Fagerström, skulle, meddelar

besparingsnämnden, därest reparationerna och ombyggnaderna utfördes var

för sig, kostnaderna belöpa sig, för de förra arbetena till omkring 45,000

kronor och för de senare till omkring 108,800 kronor, eller sammanlagt till

cirka 153,800 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda belopp och förut omförmälda

siffra å 150,160 kronor för totalkostnaden, eller 3,190 kronor, utgjorde

kostnaden för utförandet av reparationer i sådana hänseenden, där

ombyggnad eljest ifrågasatts.

Efter meddelande att nämnden vid en närmare undersökning funnit, att

i avseende å de ifrågasatta reparationerna en del inskränkningar kunde

göras, har nämnden i sitt utlåtande lämnat en redogörelse för sitt såsom

alternativ I betecknade reparations- och moderniseringsförslag, vilken redogörelse

är av i huvudsak följande innehåll.

Enligt alternativ I skulle med avseende å rumsdispositionen inom den

nuvarande köksavdelningen endast göras smärre, närmare angivna förändringar.

I fråga om källaren skulle däremot rummen omflyttas i huvudsaklig

anslutning till förslaget rörande den fullständiga ombyggnaden. Kylanläggning

skulle däremot ej införas utan i stället erforderlig utvidgning göras å

den nuvarande iskällaren, vilken syntes vara i sådant skick, att den väl

kunde bibehållas.

I kostnadsbesparande syfte kunde en del inskränkningar göras jämväl

i de av överstyrelsens arkitekt förordade reparationsarbetena. Dessa ändringar

framginge närmare av en vid nämndens utlåtande fogad bilaga. Det syntes

— med anledning av vad från överstyrelsens sida anförts — böra framhållas,

att för den kvinnliga personalen särskild matsal redan inrättats. I samband

med reparationerna borde emellertid modernisering av köks- och diskmaskinerna

aga rum i huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag.

Därmed följde — på sätt av nyssnämnda bilaga närmare framginge — beliovav

ytterligare ledningar av olika slag.

Speciell uppmärksamhet krävde frågan om ventilationsanordningarna i

kök och diskrum, mot vilka starka anmärkningar framförts. Särskilt besvärligt

hade det visat sig vara att avlägsna ångan från kokapparaterna. Under

sitt besök vid sanatoriet hade besparingsnämnden haft tillfälle att konstatera

riktigheten av dessa anmärkningar. Den nuvarande otillfredsställande evakueringen

vore icke blott till olägenhet för personalen, utan kokångorna inverkade

även förstörande på väggar, fönster och tak.

Enligt det till nämnden remitterade förslaget avsåges att förbättra evakueringsförliållandena

i kök och diskrum genom anordningar, varför beräknats

en kostnad av 1,390 kronor.

Besparingsnämnden hade i denna angelägenhet muntligen överlagt med

yrkesinspektören i första distriktet A. H. Bosengren. Därvid hade inhämtats,

att man för ernående av tillfredsställande och ur driftekonomisk synpunkt

lämplig evakuering syntes böra vidtaga mera omfattande anordningar än som

förutsatts i det remitterade förslaget. Besparingsnämnden ville därför förorda,

att yrkesinspektören Bosengren bleve satt i tillfälle att deltaga vid

behandlingen av nu berörda angelägenhet vid det slutliga utformandet av

ombyggnadsförslaget. Nämnden hade uppskattat den erforderliga kostnaden

för evakueringsanordningarna till 2,500 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Den sammanlagda kostnaden för reparationsarbeten jämte moderniseringsarbeten,

utförda enligt alternativ I, har inom besparingsnämnden beräknats

till 77,765 kronor.

I fråga om det såsom alternativ II betecknade förslaget har besparingsnämnden

framhållit, att detta förslag särskilt avsåge att, på sätt närmare

framginge av en vid utlåtandet fogad skiss, undvika en del omändringar samt

vidtaga vissa förenklingar i överstyrelsens förslag. Även i detta alternativ inginge

tilläggskostnad för mera tillfredsställande evakuering i kök- och diskrum.

Den sammanlagda kostnaden för alternativ II skulle enligt nämndens beräkningar

uppgå till 136,700 kronor, och besparingen i förhållande till det

av överstyrelsen beräknade beloppet å 150,610 kronor skulle följaktligen bliva

13,910 kronor.

Vid valet mellan de ifrågavarande alternativen har besparingsnämnden

ansett sig böra förorda alternativ I. Detta har skett med i huvudsak följande

motivering.

Enligt besparingsnämndens mening borde det avgörande vara, i vad mån

den större ombyggnaden kunde medföra sådana förenklingar i arbetet med

därav följande minskning i driftkostnader, som kunde anses motsvara den

ökade anläggningssumman. Nämnden hade därutinnan sökt bilda sig en

uppfattning efter inhämtande av uppgifter från sanatoriets överläkare. Enligt

vad denne meddelat, skulle någon minskning av den fast anställda personalen

icke kunna ske. I köksavdelningen tjänstgjorde emellertid även ett kvinnligt

extra biträde (lön 40 kronor i månaden jämte allt fritt), varjämte en

manlig extra arbetskraft (timpenning 0.6 2 kronor) anlitades för transporter

av ved och kött mellan köket samt källaren och isboden m. m., varför lågt

räknat antagits åtgå 1 timme dagligen. Överläkaren hade meddelat, att han

hoppades att genom den ifrågasatta moderniseringen av köket kunna draga

in berörda kvinnliga och manliga extra arbetskrafter.

Så vitt framginge av det sålunda erhållna meddelandet, medförde moderniseringen

av köksanläggningarna vid sanatoriet icke några förbättringar i

avseende på driften, som stode i förhållande till de ökade kostnaderna.

Under sådana omständigheter syntes tillräckliga skäl icke föreligga att genomföra

det större ombyggnadsprogrammet, utan ville nämnden tillstyrka, att det

av nämnden upprättade alternativet I lades till grund för eventuell proposition

till riksdagen i ämnet.

Överstyrelsen, som beretts tillfälle att taga del av vad besparingsnämnden i

sitt utlåtande anfört, har i skrivelse den 10 februari 1928 riktat en ingående

kritik mot det av nämnden förordade alternativet I. Överstyrelsens framställning

är i detta hänseende av i huvudsak följande lydelse.

Yad som stode att vinna med detta alternativ vore i huvudsak endast de

allra nödvändigaste reparationerna, som vore oundgängliga för att icke själva

byggnaden, dess inredning och attiralj skulle falla sönder och samman. Vad

som av överstyrelsen avsetts vore emellertid något annat och mera, ett syfte

som också enligt överstyrelsen vunnit gillande, när uti statsverkspropositionen

yttrats, att de arbeten, vartill överstyrelsen begärt bidrag, i stor

omfattning syntes vara av den beskaffenhet, att de inom en snar framtid

borde komma till utförande för att sätta sanatorierna i tidsenligt skick.

I stort sett skulle emellertid sanatoriets kök efter genomförande av reparationsarbetena

enligt alternativ I bliva detsamma som det varit, då det för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

snart 28 år sedan för första gången tagits i bruk. Nämnden hade själv

vidgått, att köksavdelningen vore behäftad med avsevärda olägenheter, och

funnit den grundläggande orsaken därtill ligga i avdelningens ursprungliga

planläggning och utförande. Denna ursprungliga planläggning hade emellertid

enligt alternativ I till största delen av nämnden lämnats orörd. Om något

försättande av köksavdelningen i tidsenligt skick förmedelst detta nämndens

förslag kunde det sålunda icke alls vara tal. De mest omfattande punkterna

i överstyrelsens förslag eller omdisponeringen av utrymmet i själva köket,

isbodens slopande och ersättande med kylanläggning samt installerandet av

hiss mellan köket och källaren, skulle vid alternativ I icke komma till utförande.

Även den omdisponering av lokalerna i källaren, som av nämnden

föresloges, avveke i väsentliga punkter från överstyrelsens förslag och vore i

flera hänseenden mindre lyckad.

Den nuvarande isboden vore en synnerligen primitiv inrättning. Den bestode

av en långsträckt byggnad med två rum, ett större, den s. k. boden,

som vore förvaringsrum, och ett mindre, isrummet, där isen lades omkring

tvenne rör, som upp mot taket mynnade ut i det större rummet och mot

golvet i det mindre. Byggnaden vore av trä; väggarna bestode av dubbla

brädlag med mellanrummet fyllt med sågspån. Luften i boden skulle gå in

genom rören upptill och avkyld sjunka ned genom isen och in i boden

genom rören nedtill. Det vore givet, att det icke utan mekanisk hjälp kunde

bliva någon större effekt. Varorna lades också helst direkt på isen i isrummet.

Den kyla, som alstrades i isboden, vore mindre god; den vore fuktig, s. k.

slaskkyla (i motsats mot torr kyla), vilket gjorde att kött hängande i densamma

bleve slemmigt på ytan. Fuktigheten ginge genom brädlagret in i sågspånen.

Denna förlorade genom sin fuktighet med åtföljande sammanpackning sin

isolerande förmåga. Fuktigheten i sågspånen förmedlade röta och svamp.

Isboden vore visserligen nyligen rödmålad och såge därför utvändigt snygg

ut, men konstruktion och material vore sådant, att byggnaden icke kunde

underhållas utan måste gå sin undergång till mötes. Ätt under sådana förhållanden,

såsom besparingsnämnden föreslagit, tillbygga isboden vore säkerligen

oekonomiskt och även annars olämpligt, då effekten vid ett större hus

givetvis relativt minskades. Om isboden skulle tillbyggas, måste för övrigt

både isrummet och boden utvidgas.

Genom kylanläggningen vunnes förutom dess egen ändamålsenliga verkan,

att transporten från isboden och tjänstefolkets ideliga springande med allehanda

varor, större och smärre, fram och tillbaka mellan köket och isI»oden

undvekes. Över huvud måste allt, som skulle förvaras kallt, föras från köket

till isboden. Alldeles särskilt under den varma årstiden vore den ständiga

trafiken mellan kök och isbod synnerligen besvärlig och tidsödande samt

förbrukade en betydlig mängd arbetskraft, som kunde användas för nyttigare

arbete. Sommartid måste t. o. m. efter varje måltid alla matrester föras till

isboden. Med kylanläggningens införande skulle alla varor med riktig behandling

och på rätt plats samlas i källarvåningen, som dittills stått till

största delen oanvänd.

Kylrummen i källaren vore avsedda till förvaring av kött. Där upphängdes

djurkropparna (sanatoriet måste inköpa hela djur i större mängd än övriga

sanatorier på grund av sitt avskilda läge), vilka toges ut och styckades i det

direkt intill liggande styckningsrummet. Utan kylrum måste köttet transporteras

från den långt avlägsna isboden till köket, sedan nedför trappan

till styckningsrummet i källaren för att sedan åter föras upp genom trappan

till köket. För att undvika denna omgång i arbetet företoges nu styckningen

av köttet ■— vilket vore allt utom lämpligt — i isboden eller också i köket,

där detta arbete inkräktade på utrymmet. Att eu sådan lång transport av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

ömtåliga matvaror särskilt sommartiden vore i hög grad ohygienisk, låge i

öppen dag. Några som helst kallrum för matvarornas förvaring inom sanatoriet

funnes nu icke. Det nuvarande skafferiet kunde icke användas till

förvaring av annat än bröd och utlämning därav. Också nedsaltning av

diverse varor och deras förvaring borde ske i kylt rum och icke, som nu

provisoriskt måste göras, i träbaljor, som stode i renseriet.

Installerandet av en hiss för transport av alla matvaror mellan källaren

och köket vore ett i allra högsta grad trängande behov för ett hygieniskt

och rationellt arbete å köksavdelningen, på samma gång som det måste

verka kraftigt arbetsbesparande. För denna transport hade i förslaget

upptagits en hiss, som ginge från källaren till köksavdelningen och icke

skulle få användas annat än för detta speciella ändamål. Den vore icke

enbart varuhiss — mathiss — utan vore tilltagen så pass stor, att även en

person skulle kunna medfölja, då annars betjäning måste finnas i källaren

för inställning i hissen eller också den, som skulle forsla varan i hissen,

måste springa trappan upp och ner. Det vore betydande varumängder, som

måste forslas upp från källaren till köket, t. ex. 120 kg. potatis (60 kg. två

gånger dagligen), 65—70 kg. fisk, när fisk serverades, sockerlådor, margarinlådor,

mjöl och gryn till gröten, det dagliga behovet av sill till frukosten,

allt bröd, hårt som mjukt, sylt och saft (ibland ända till 20 flaskor till ett

mål) ävensom samtliga specerier. All mjölk måste nu i trappan bäras upp

till köket i stora mjölkcisterner. Från köket ned till källaren måste å andra

sidan bäras allt avfall (soptunnor, grisavfall), tomlådor, tomkärl m. m. Skulle

över huvud taget transporten mellan kök och källare ordnas ändamålsenligt,

måste detta ske genom en rymlig elektrisk hiss med tillräcklig kapacitet fölen

person jämte 100 kg. last.

Alldeles särskilt vore förvaringen och transporten av mjölken, det ömtåligaste

av alla födoämnen, under nuvarande förhållanden förenade med stora

svårigheter och hygieniska olägenheter. Mjölken förvarades nu i en stor

cementbassäng i innersta källarrummet. Stora mjölkcisterner om cirka 50

kg. stode där nedsänkta tätt bredvid varandra. Dagsbeliovet av mjölk utgjorde

325 liter. Denna mjölk skulle bäras in i innersta källaren genom

annan källarlokal och sänkas ned i bassängen. De i överstyrelsens förslag

upptagna mjöllcbassängerna vore avsedda för kantiner rymmande cirka 11

liter, och avkylning skulle ske genom kylanläggning. Kantinerna skulle i

hissen gå upp till den nyanlagda kallskänken — vilken synnerligen nödvändiga

inrättning likaledes saknades i nämndens förslag — och där inställas

i kylskåp, varifrån mjölken skulle utportioneras vid måltiderna. Då nu ej

kylanläggning eller hiss förekomme enligt alternativ I, skulle icke kantiner

kunna användas, utan måste man använda större kärl, rymmande cirka 50

liter, för att undgå att ideligen springa med de små kärlen. Mjölkfördelningen

komme sålunda, om nämndens förslag utfördes, att i framtiden tillgå

på samma opraktiska och ohygieniska sätt som för närvarande. Is finge

huggas i småstycken och transporteras från isboden till källaren, där läggas

i en bassäng, betydligt mer skrymmande än de föreslagna, från vilken mjölken

sedan finge bäras upp för trapporna av två tjänare för varje kärl och in i

köket, där den hälldes upp i en stor cistern, som stode fritt invid spisen.

Ur denna distribuerades mjölken genom ösning med skopa i stället för att

hällas upp direkt ur kantinerna. Ocli denna behandling av det ömtåliga

födoämnet måste ske i det stora gemensamma köket med dess os och dess

damm, alstrat av den ständiga trafiken av all slags personal, vedinläggning m. m.

_ Besparingsnämnden hade föreslagit diskrummets bibehållande samt en grytdisk

i det nuvarande s. k. skafferiet och inredande av skafferi och förråd i det

nuvarande föreståndarinnerummet. Den föreslagna platsen för skafferi syntes

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

lika olämplig för ett verkligt sådant, som den nuvarande vore det, då man

ju ej kunde passera över grytdisken med matvaror till köket ock ej keller

över serveringsrummet. Att dessa lokaliteter användes som passager måste

i kög grad störa ock inverka menligt på det där försiggående arbetet.

Som det nu vore — ocli som det enligt nämndens alternativ I skulle

förbliva — vore köket en ständig plats för uppehåll ock passage av arbetare

ock tjänstepersonal av alla kategorier. Ett hygieniskt inrättat kök borde

icke användas för annat ändamål än det därmed avsedda, matlagning. För

närvarande vore köket belamrat med eu mångfald uppgifter av för dess

ändamål helt främmande art. I köket företoges nu allt möjligt arbete, såsom

— förutom förut omförmälda arbeten med köttstyckning ock distribuering av

mjölken — utlämning av all mat till avdelningarna, uppskärning av allt

kallskuret, skalning av potatis; vidare skedde där all grytdisk vid en diskbänk,

servering till tjänarnas matsal, inbärandet ock upplagrandet av ved.

För köket saknades vidare eu mängd nödvändiga småutredningar; där funnes

icke tvättställ för tjänstefolket, ej keller vare sig plats för kökspersonalen

att hänga upp köksförkläden ock ombytesläder eller städskrubb ock handdukstork.

För upplagrandet av ved borde i köket finnas ett förråd, som

kunde påfyllas utifrån för att undvika detta skräpiga ock dammiga arbete i

köket.

I överstyrelsens förslag ingående uppschaktning t trapprummet betingades

ej av den ifrågasatta trappändringen utan av att den befintliga jordmassan

inom trapprummets grundmurar vid temperaturväxlingar ändrade sig och

sprängde ut murarna.

Ifrågasatt korkisolering kade nämnden slopat i renseri ock förråd. Denna

isolering kade emellertid en viktig uppgift att fylla, nämligen att isolera

ifrågavarande lokaler, i vilka så låg temperatur som möjligt borde råda, från

angränsande, ständigt starkt uppvärmda lokaliteter, nämligen från badavdelningen

samt, uppåt, från köket.

Besparingsnämnden hade bibehållit nu befintlig passage i källaren ävensom

därren till trapprummet och trappan samt föreslagit ingång till källaren

genom en dörr på motsatta sidan, vid vilken alltså varorna skulle avlastas

ock sedan införas i källaren. Denna anordning vore olämplig, då bron, som

ledde till kökets plan, hade pelare, som stode hindrande i vägen för framkörseln,

vilken komme från väster. I överstyrelsens förslag kade därför

trapparmen mellan källarvåningen och bottenvåningen ändrats ock den nya

passagen anlagts med ny placering av ingången. Detta kade skett av flera

skäl. För det första bleve framkörseln mera obehindrad än om den skedde

inne i vinkeln mellan väggarna, för det andra bleve intaget rakare, så att

väggarna ej sloges sönder, ock för det tredje undvekes korsning med_ passagen

till trappan. Det vore tänkt, att uppscliaktningen av jorden inom

trapprummet skulle ske samtidigt med trappändringen. Utfördes ej^ denna,

kunde denna uppschaktning svårligen göras. Genom placering av ingångarna

enligt överstyrelsens förslag vunnes också en lämplig plats för kylmaskinrummet.

Detta kunde emellertid icke förläggas så, som nämnden föreslagit

i alternativ II, enligt vilket maskinisten måste passera styckningsrummet

för att komma in i maskinrummet. I samband därmed kunde påpekas det

olämpliga av att kylrummets dörrar vändes ifrån ljuset. Genom att icke

ändra passagen hade vågplatsen gått förlorad och likaså ett synnerligen välbehövligt

förrådsutrymme, avsett för sylt ock saft m. m., vilka förråd nu

förvarades i rotfruktskällaren, som låge ett stycke utanför sanatoriet.

Denna källare vore som regel knappast tillräcklig för sitt egentliga ändamål,

lagringen av rotfrukter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

I fråga om det av besparingsnämnden såsom alternativ II framlagda förslaget

framhåller överstyrelsen, att detta naturligtvis avgjort vore att

föredraga framför alternativ I, men att även förstnämnda alternativ lämnade

rum för allvarliga invändningar. Dess största brist vore, att den föreslagna

elektriska hissen ersatts med en handliiss. Nämnden hade vidare slopat den av

överstyrelsen föreslagna entresoleringen över diskrummet. Denna skulle emellertid

medföra en betydande fördel, då den medgåve anordnande av ett förråd

för mera dagligt bruk i fråga om linne och porslin, varigenom hit hänförliga

persedlar och husgeråd bleve lättare tillgängliga än från det nuvarande »stora

förrådet», som befunne sig två trappor upp.

Hänvisande till det anförda förklarar överstyrelsen sig till sist icke under

några förhållanden kunna godtaga besparingsnämndens såsom alternativ I

betecknade förslag. Om detta förslag skulle bliva av statsmakterna antaget,

måste överstyrelsen frånsäga sig ansvaret för de högst betydande praktiska

och hygieniska vådor för en rationell, arbetsbesparande och hygienisk köksdrift,

som alltjämt skulle komma att kvarstå. Ett ytterligare tungt vägande

skäl för överstyrelsen att avstyrka godtagandet av besparingsnämndens ifrågavarande

förslag vore, att genom de nödvändiga och tämligen kostsamma

reparationernas utförande — medan köksavdelningen i fråga om ändamålsenlig

planläggning lämnades i huvudsak orörd — möjligheten att inom ej

alltför avlägsen framtid, när det statsekonomiska läget skulle kunna tänkas

medgiva det, erhålla medel även för det sistnämnda ändamålet syntes stängd.

I anledning av nämndens motivering för sitt förord åt alternativ I vid

valet mellan detta och alternativ II eller att moderniseringen av köksanläggningarna

enligt det senare förslaget icke skulle medföra sådana förbättringar,

som stode i förhållande till de ökade kostnaderna, framhåller överstyrelsen,

att nämnden såsom förbättring räknade endast den minskning —

i form av umbärlig arbetskraft — av driftkostnader, som kunde direkt

evalveras i penningar. För överstyrelsen vore denna nämndens ståndpunkt

ofattbar. Yad särskilt anginge köksavdelningen vid Österåsens sanatorium,

skulle en modernisering av densamma i enlighet med överstyrelsens förslag

medföra icke endast de av besparingsnämnden beräknade fördelarna utan

därutöver långt större och väsentligare. För en relativt ringa kostnad

och utan utökning av det disponibla utrymmet skulle köksavdelningen från

en i högsta grad opraktisk och ohygienisk inrättning förvandlas till en fullt

tidsenlig sådan både hygieniskt och rent praktiskt. Med en verklig modernisering

av denna avdelning skulle följa icke endast den ringa ekonomiska

vinning, som besparingsnämnden ställt i utsikt, utan även den oskattbara

fördelen, att arbetet komme att bedrivas på ett hygieniskt tillfredsställande

sätt, och att för de å avdelningen arbetande stora lättnader och ökad arbetsglädje

skulle vinnas. Säkerligen komme det också i framtiden att visa- sig,

att de föreslagna anordningarna komme att bliva vinstgivande på flerfaldigt

sätt. Personalen arbetade nu under synnerligen ogynnsamma förhållanden.

Med bättre arbetsförhållanden komme säkerligen att följa större

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-As proposition nr 85. 13

intresse och ansvarskänsla för arbetet, omständigheter som säkerligen skulle

visa sig i längden leda till besparingar.

Under åberopande av det anförda bar överstyrelsen hemställt, att intetdera

av besparingsnämndens tvenne förslag utan överstyrelsens eget förslag

i ämnet — sådant sistnämnda förslag framförts i skrivelsen av den 20 september

1927, eventuellt med en ökning av kostnaderna för nya ventilationsanordningar

i överensstämmelse med vad nämnden ifrågasatt — måtte läggas

till grund för proposition till riksdagen.

Den av mig redan vid ärendets preliminära anmälan uttalade uppfattningen

att köksavdelningen vid Österåsens folksanatorium snarast borde

bliva föremål för omändring har — såsom av det anförda framgår — bekräftats

av 1927 års besparingsnämnd efter företaget besök å platsen. Medan

nämnden sålunda funnit det vara uppenbart, att eu förbättring av köksavdelningen

bör äga rum, bar nämnden emellertid av besparingsskäl ansett

det av överstyrelsens arkitekt uppgjorda reparations- och ombyggnadsförslaget,

ehuru utfört med planmässighet och reda i anläggningen, av kostnadshänsyn

icke böra utan inskränkningar komma till utförande. I besparingssyfte

hava nu från nämndens sida uppgjorts två reviderade förslag. Det ena,

alternativ J, är till sin omfattning i huvudsak begränsat till de i det av överstyrelsen

förordade förslaget ingående egentliga reparationsarbetena — dock

med vissa jämkningar i avseende å dessa — jämte de i sistnämnda förslag

innefattade, mest nödvändiga och i anslutning till reparationsarbetena lättast

utförbara moderniseringsarbetena. Det andra av nämndens förslag — alternativ

Il — innebär i huvudsak ett godtagande av överstyrelsens ombyggnadsoch

reparationsförslag med vissa mindre beskärningar. Kostnaderna för genomförande

av de två alternativen hava av nämnden uppskattats, beträffande

alternativ I till 77,765 kronor och i fråga om alternativ II till 136,700 kronor.

Det av besparingsnämnden såsom alternativ I betecknade förslaget skulle

visserligen tillgodose behovet av de mest nödvändiga reparationerna inom

köksavdelningen vid ifrågavarande sanatorium. Förslaget i fråga kan

emellertid icke anses innefatta förbättringsarbeten av den art och omfattning,

att köksavdelningen efter deras vidtagande skulle uppfylla de krav i

fråga om hygien och ändamålsenlig inredning, som man har rätt att uppställa

i avseende å en dylik avdelning inom en tidsenlig sjukvårdsanstalt.

Ur nyss antydda synpunkter synes mig åter det av besparingsnämnden

framlagda alternativ II väl hålla måttet. Detta alternativ innebär, såsom av

det förut anförda framgår, ett realiserande i huvudsak av samma ombyggnadsprogram

beträffande köksavdelningen, som innefattas i överstyrelsens eget

förslag. De erinringar, som av överstyrelsen framställts mot vissa i nämnda

alternativ ur besparingshänsyn förordade jämkningar i förhållande till överstyrelsens

förslag, synas mig icke vara av så vägande natur, att sistnämnda

dyrare förslag bör ställas framför alternativet i fråga.

Med hänsyn härtill finner jag mig böra förorda det förslag, som av besparingsnämnden

betecknats som alternativ II.

I de beräknade kostnaderna för besparingsnämndens olika alternativ ingå

icke kostnader för arkitektarvöden, kontroll m. m. För tillgodoseende av

Departementt
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

behovet av medel till dylika kostnader torde nyssnämnda belopp av 136,700

kronor böra något avrundas uppåt, förslagsvis till 140,000 kronor.

Jag förordar alltså, att överstyrelsen må för utförande av vissa reparations-

och förbättringsarbeten inom köksavdelningen vid Österåsens folksanatorium

i huvudsaklig överensstämmelse med det av besparingsnämnden såsom

alternativ II betecknade förslaget erhålla ett belopp av statsmedel å 140,000

kronor. I anslutning till vad besparingsnämnden förordat torde överstyrelsen

böra i fråga om utförandet av förberörda evakueringsanordningar rådföra sig

med yrkesinspektören i första distriktet.

I det föregående har jag tillstyrkt överstyrelsens förslag om erhållande

jämväl för budgetåret 1928—1929 av ett belopp å 150,000 kronor till upprätthållande

av verksamheten vid folksanatorierna. Nyss har jag i anslutning

till besparingsnämndens alternativa förslag förordat statsbidrag å

140,000 kronor till vissa arbeten vid Österåsens folksanatorium. Vid den

förberedande anmälningen av ärendet ifrågasatte jag, att medel till nämnda

två ändamål skulle beredas å budgeten för perioden 1928—1929 under ett

gemensamt anslag av reservationsanslags natur med beteckningen »folksanatorierna».

Ett sådant anslag finnes också såsom beräknat belopp upptaget i

riksstatsförslaget. Emellertid har det av budgettekniska skäl ansetts lämpligare,

att beloppet uppdelas på två anslag, av vilka endast det för ifrågavarande

byggnadsarbeten avsedda skulle bliva av reservationsanslags natur.

Till folksanatorierna skulle följaktligen upptagas ett bestämt anslag å 150,000

kronor och till vissa arbeten inom köksavdelningen vid Österåsens folksanatorium

ett extra reservationsanslag å 140,000 kronor. Summan av dessa båda anslag,

(150,000 + 140,000) 290,000 kronor, innebär i förhållande till den för

ändamålet i riksstatsförslaget beräknade summan å 300,000 kronor en reducering

med 10,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten samt

hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,

för budgetåret 1928—1929 anvisa

dels till folksanatorierna ett extra anslag av kronor 150,000;

dels ock till vissa arbeten inom köksavdelningen vid Österåsens

folksanatorium ett extra reservationsanslag av kronor 140,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

(Jour. Falkenberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:115 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till folksanatorierna m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 10 i texten
  2. SU 1928:65 Utlåtande i anledning av Kungi. Maj ds proposition angående anslag till folksanatorierna m. m. jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten