Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse till lantförsvaret av den till kronoegendomen Gudhem nr 1—9 med Holmäng nr 1 Hulegård i Gudhems socken av Skaraborgs län hörande utgården Knype

1928-02-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:88, Angående överlåtelse till lantförsvaret av den till kronoegendomen Gudhem nr 1—9 med Holmäng nr 1 Hulegård i Gudhems socken av Skaraborgs län hörande utgården Knype

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

1

Nr 88.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse

till lantförsvaret av den till kronoegendomen

Gudhem nr 1—9 med Holmäng nr 1 Hulegård i

Gudhems socken av Skaraborgs län hörande utgården

Knype; given Stockholms slott den 11 februari 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 17 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Garde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Rosén:

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom avlåtna proposition (nr 255) medgav

1913 års riksdag, att av förra majorsbostället Gudhem nr 1—9 om 6

mantal jämte V2 mantal Holmäng nr 1 Hulegård i Skaraborgs län huvudgården

finge vid utgången av då löpande arrendetid den 14 mars 1914 överlåtas

från domänstyrelsen till lantförsvaret för att användas till remontdepå.

Från överlåtelsen undantogs emellertid, utom annat, den till bostället

hörande utgården Knype, vilken sålunda fortfarande skulle kvarbliva

under domänstyrelsens förvaltning.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 73 häft. (Nr 88.)

353 2S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ls proposition nr 88.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 april 1927 kar arméförvaltningens fortifikationsdepartement

gjort framställning angående vidtagande av åtgärder för

utvidgande av betesmarken vid Gudhems remontdepå samt därvid anfört i

huvudsak följande.

I skrivelse den 20 november 1926 hade chefen för Gudhems remontdepå

anmält, att betesarealen vid depån vore otillräcklig till sommarbete för 400

remonter, samt framhållit, att ehuru det visserligen vore möjligt att genom

konstgödning driva upp avkastningen av den nuvarande arealen, så att därå

kunde födas det avsedda antalet djur, ett sådant förfarande likväl i längden

skulle giva ett i ekonomiskt hänseende dåligt resultat. För utnyttjandet av

permanenta betesvallar fordrades — förutom gödning — en jämn avbetning

av häst och nötkreatur, ju större antal av de senare dess bättre. Under

nuvarande omständigheter kunde emellertid på grund av arealens knapphet

endast ett fåtal nötkreatur emottagas, vilket förhållande både direkt och indirekt

verkade ekonomiskt ofördelaktigt. På grund härav ansåge depåcliefen,

att genom arrende eller på annat sätt ytterligare betesmarker borde ställas

till depåns förfogande, varvid det synts honom ligga närmast till hands, att

gården Knype, eu utgård till Gudhem om cirka 60 hektar, finge införlivas

med depån. Då emellertid Knype gård vore utarrenderad jämlikt kontrakt,

som utlöpte först 1934, och nuvarande arrendatorn fordrat 10,000 kronor i

avträde, hade depåchefen i stället föreslagit, att ett område om 40 hektar

av gården Åkatorp skulle arrenderas, enär nämnda område väl passade till

betesmark, och då mot den begärda arrendesumman, omkring 2,000 kronor

per år, samt övriga villkor icke synts vara något att erinra.

Chefen för tredje arméfördelningen hade i häröver avgivet yttrande anfört,

att vid senare förda underhandlingar med arrendatorn av Knype gård denne

förklarat sig villig att avstå från sitt nu gällande arrendekontrakt mot en

engångsersättning av 1,000 kronor för varje återstående arrendeår. Då Knype

gård väl lämpade sig för avsett ändamål, borde inköp eller arrende av Åkatorp,

enligt arméfördelningschefens åsikt, icke äga rum, utan överenskommelse

med arrendatorn av Knype gård på sagda villkor träffas. Kostnaderna

för Knypemarkernas omdaning till uteslutande betesmark hade av arméfördelningschefen

beräknats sålunda: I

inhägnad........................

.......................... kronor

1,000: —

utsäde ...........................

.......................... »

5,160: —

gödningsämnen............

........................ »

4,800: —

Summa kronor

10,960: —

I avgivet yttrande i ärendet hade arméförvaltningens domän tjänsteman

framhållit, att enligt under sommaren 1926 vunnen erfarenhet remontdepåerna

behövde utvidgas, och att, vad Gudhems remontdepå anginge, detta lättast

syntes kunna ske genom överlåtande av gården Knype, som nu förvaltades

av domänstyrelsen, till förvaltning av fortifxkationsdepartementet. Domäntjänstemannen

hade tillstyrkt, att nämnda gård måtte överlämnas till fortifikationsdepartementet

att tilläggas Gudhems remontdepå på sådana villkor,

att departementet erhölle full dispositionsrätt över gården från och med den

14 mars 1928.

Slutligen hade chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse till fortifikationsdepartementet

den 15 februari 1927, under erinran att styrelsen för

departementet redan förut framhållit nödvändigheten av utvidgande av betesmöjligheterna

vid Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer, föreslagit,

att Knype gård, som tidigare tillhört Gudhems remontdepå, måtte så snart

ske kunde eller senast den 14 mars 1928 tilläggas nämnda remontdepå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 3

Med anledning av vad sålunda förekommit hemställde fortitikationsdepartementet,

att Kungl. Maj:t måtte förordna, att gården Knype så snart ske

kunde och senast den 14 mars 1928 överflyttades till förvaltning av fortifikationsdepartementet

för att tilläggas Gudhems remontdepå, utan skyldighet

för departementet att erlägga arrende till domänstyrelsen, samt med rätt att

eventuellt redan år 1927 vidtaga åtgärder för uppsättande av stängsel, igensåning

av jorden till betesvallar m. in.

I händelse av bifall till denna framställning, vore det departementets avsikt

att upptaga de för gottgörelse till den avträdande arren datorn erforderliga

medel, 1,000 kronor för vart och ett av åren 1928—1933, i förslag

till stat för lantförsvarets jordbruks- och skogsfastigheter. Intill dess medel

på detta sätt kunde bliva för ändamålet disponibla, kunde den årliga ersättningen

till arrendatorn bekostas av medel under byggnadsanslaget, som för

dylika ändamål stode till fortifikationsdepartementets disposition.

I ärendet har domänstyrelsen den 17 juni 1927 avgivit infordrat utlåtande

och därvid anfört följande.

Ifrågavarande egendom, utgården Knype till den enligt särskilda kungl.

brev den 3 oktober 1913, den 25 september 1914 och den 9 oktober 1914

med riksdagens medgivande från styrelsens till lantförsvarets förvaltning

överflyttade kronoegendomen Gudhem nr 1—9 om 6 mantal jämte 1 ''2 mantal

Holmäng nr 1 Hulegård i Gudhems socken av Skaraborgs län vore genom

domänstyrelsens arrendekontrakt den 21 november 1913 och transportresolution

den 28 juni 1918 upplåten på arrende till H. Fredriksson för tiden till

den 14 mars 1934 mot ett årligt arrende av 1,770 kronor. Egendomen innehölle

enligt instrumentet över senast hållen uppskattningsförrättning 57.9 3 5

hektar åker samt l.ioi hektar ängar och vallar. Bemälde Fredriksson, som

tidigare gjort ansökning hos styrelsen om överlåtelse av arrenderätten till

ifrågavarande arrendelott på sin son, John Henriksson, hade, på sätt en styrelsens

förevarande utlåtande bifogad skrift utvisade, i anledning av förevarande

framställning från arméförvaltningens fortifikationsdepartement återkallat

berörda ansökning, under förmälan att preliminärt avtal träffats om

arrenderättens avstående.

I likhet med länsstyrelsen, vars yttrande i ärendet bifogades, hade styrelsen

ej något att erinra mot bifall till ifrågavarande framställning. Vid

det förhållande, att ersättning för det att egendomen frånginge domänfonden

ej skulle tillföras densamma, komme fonden att nedskrivas med belopp,

motsvarande egendomens taxeringsvärde, som för närvarande utgjorde 53,000

kronor.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i sitt i domänstyrelsens utlåtande omförmälda

yttrande i ärendet anfört, att länsstyrelsen icke hade något att

erinra mot bifall till den gjorda framställningen under vissa av vederbörande

domänintendent föreslagna villkor rörande ersättning till gårdens arrendator.

Sedan de båda remontdepåerna vid Utnäslöt och å Frösön i enlighet med

1925 års härordningsbeslut indragits, finnas numera endast två dylika depåer,

nämligen vid Herrevadskloster och Gudhem. Till följd härav har det vid

dessa depåer förefintliga remontantalet under de senaste åren rätt väsentligt

ökats trots den minskning av remontantalet i dess helhet, som den nya härordningen

medfört. Sålunda uppgick, enligt vad remonteringsstyrelsen med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

delat, antalet remonter vid Gudliem,s remontdepå i juli 1925 till 239, under

det att motsvarande antal i mars 1927 utgjorde 396. För år 1928 och därefter

torde man hava att räkna med att omkring 400 remonter komma att

finnas vid nämnda depå. För beredande av sommarbete åt detta antal remonter

är emellertid den till depån hörande betesarealen ej tillräcklig, och torde

det ej heller visa sig ekonomiskt genomförbart att kunna genom vissa åtgärders

vidtagande i erforderlig grad uppdriva dess avkastning. Med hänsyn härtill

finner jag mig böra tillstyrka, att ytterligare betesmarker ställas till depåns förfogande.

För detta ändamål synes det vara ändamålsenligast, att, såsom arméförvaltningens

fortifikation sdepartement föreslagit, den under domänstyrelsens

förvaltning stående, till kronoegendomen Gudhem hörande utgården Knype,

vilken väl lämpar sig för utläggning till betesområde, från och med den 14

mars 1928 överföres till lantförsvarets förvaltning för att tilläggas depån.

Visserligen är ifrågavarande gård, enligt vad domänstyrelsen meddelat, utarrenderad

till den 14 mars 1934, men såsom av handlingarna i ärendet

framgår, har arrendatorn förklarat sig villig att mot en ersättning • av 1,000

kronor för varje återstående arrendeår avstå från arrenderätten. Emot

den sålunda ifrågasatta gottgörelsen synes icke vara något att erinra. Såsom

fortifikationsdepartementet framhållit, torde för denna gottgörelse erforderliga

medel kunna utgå av arméns byggnadsanslag, varför någon framställning

om särskild medelsanvisning för ändamålet icke behöver göras hos

riksdagen.

Beträffande det värde, vartill gården vid överflyttandet till lantförsvaret

bör uppskattas, ansluter jag mig till domänstyrelsens förslag, att värdet

måtte bestämmas till samma belopp som egendomens nuvarande taxeringsvärde

eller 53,000 kronor, med vilket belopp statens domäners fond i samband

med överlåtelsen sålunda bör nedskrivas.

På grund av vad nu anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att den till kronoegendomen 6 mantal Gudhem nr 1—9 med V2 mantal

Holmäng nr 1 Hulegård i Gudhems socken av Skaraborgs län hörande utgården

Knype må från och med den 14 mars 1928 överflyttas från domänstyrelsens

till lantförsvarets förvaltning och statens domäners fond därvid

nedskrivas med 53,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1 928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.