Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Linköpings stad

22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:9, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Linköpings stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

1

ISt

9.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan

och Linköpings stad; given Stockholms slott den 11

januari 1928.

Kungl. Maj:t vill harmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över f''”svarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 11 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meuelikg, Gärde, Pettersson, ''Rosén, Hamkin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Departementschefer., statsrådet Rosén anför:

Genom särskilda brev den 10 mars 1905, den 25 maj 1907 och den 28

februari 1908 förordnade Kungl. Maj:t, att Östgöta trängkår samt Första och

Andra livgrenadjärregementena skulle förläggas till staden Linköping, så

snart kasernetablissemang för truppförbanden i fråga blivit därstädes uppförda,

varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade arméförvaltningens fortifikationsdepartement

att med staden ingå vissa avtal angående dessa förläggningar.

Mellan fortifikationsdepartementet och staden slötos i anledning härav särskilda

avtal, dagtecknade, vad angår Östgöta trängkår, den 25 april och den 17

maj 1905, vad beträffar Första livgrenadjärregementet den 29 oktober och den 6

Biliang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 8 häft. (Nr 9.) 1672 27 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

november 1907, samt i fråga om Andra livgrenadjärregementet den 13 och den

21 oktober 1908. Sistnämnda avtal innefattade jämväl vissa ändringar i de

beträffande Östgöta trängkår och Första livgrenadjärregementet mellan kronan

och staden slutna avtalen, såvitt angår de områden, som skulle avses till

kaserntomter. Härjämte hava mellan kronan och staden träffats tvenne

överenskommelser, dagtecknade den 16 januari, respektive den 21 maj 1917,

vilka avse tolkningen av bestämmelserna i 1907 och 1908 års avtal, i vad

däri stadgats skyldighet för staden att utdraga vatten- och gasledningar till

Första och Andra livgrenadjärregementenas kasernområden samt beträffande

av kronan garanterad viss årlig minimiförbrukning av lysgas. Samtliga här

omförmälda avtal och överenskommelser torde få fogas såsom bilagor (Bil.

B, C, D, E och F) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Innebörden av dessa avtal är i huvudsak, att staden med full äganderätt

till kronan överlåtit dels ett område om 23 hektar 77 ar 47 kvadratmeter

för kasernetablissemang och övningsfält för Östgöta trängkår, dels ock till

plats för kasernetablissemang m. m. åt Första livgrenadjärregementet den

s. k. Magistratshagen med tillhörande jord, innehållande 34 hektar 67 ar

30 kvadratmeter, varjämte staden förbundit sig att med 200,000 kronor bidraga

till inköp av den mark, som kunde ytterligare erfordras till övningsfält

för de båda livgrenadjärregementena. Yidare har staden förbundit sig

att kostnadsfritt för kronan framdraga ledningar för vatten, avlopp och belysning

till trängkårens etablissemang samt gas- och vattenledningar till

gränsen för de båda livgrenadjärregementenas kasernområden, ävensom att

framdraga och underhålla vissa vägar till kasernområdena in. m.

I en den 1 april 1924 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse anmälde

drätselkammaren i Linköping, med anledning av de ifrågasatta förändringarna

i försvarsorganisationen, att staden hade för avsikt att, därest

indragning av något av de till Linköping förlagda truppförbanden komme

att ske eller genom den tilltänkta försvarsreformen staden annorledes kunde

komma att tillskyndas förluster, mot statsverket framställa anspråk på ersättning

för de förluster, vilka direkt eller indirekt kunde komma att åsamkas

staden.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement anförde i häröver den 5 april

1924 avgivet utlåtande, bland annat, att då de mellan kronan och staden

upprättade avtalen innebure, att staden iklätt sig vissa förbindelser mot

förbindelser från kronans sida att hava Östgöta trängkår samt Första och

Andra livgrenadjärregementena förlagda till staden, kronan givetvis komme

att, om eller i den mån nämnda truppförband indroges, brista i fullgörandet

av sina förbindelser med påföljd, att staden bleve berättigad till skadestånd.

Fortifikationsdepartementet hölle före, att kronan därvid icke kunde undgå

att ersätta i penningar eller annorledes värdet av vad staden till kronan

överlåtit eller för truppförbandens ditförläggning omedelbart utgivit eller

bekostat.

Sedermera har kasernkommittén — efter förda förhandlingar med Linköpings

stad i fråga om den ersättning, som borde tillkomma staden

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majits proposition nr 9.

i anledning av den förändring beträffande truppförläggning till staden, vilken

bleve en följd av 1925 års härordningsbeslut — med skrivelse den 29 mars

1927 överlämnat en den 22 februari och den 10 mars 1927 dagtecknad preliminär

överenskommelse i förevarande hänseende. Denna överenskommelse,

vilken torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande

detta ärende, har träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande.

I nyssberörda skrivelse har kasernkommittén beträffande betydelsen för

Linköpings stad av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan samt stadens

uppoffringar i anledning av truppförbandsförläggningarna m. in. anfört följande.

De av 1925 års riksdag beslutade inskränkningarna i försvarsorganisationen

berörde, såvitt anginge Linköpings stad, tre truppförband, Östgöta trängkår

samt Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet.

Östgöta trängkår skulle enligt 1925 års försvarsbeslut sammanslås med

Svea trängkår till en trängkår, benämnd Svea trängkår med förläggning i

Linköping. Betydelsen för staden av nämnda beslut framginge av nedanstående

tablå:

Truppförband

Här-

ordning

av

år

A

n t

a 1

Summa

beräk- nade av- lönings- förmåner

O

Ars-

kontin-

gent

värn-

pliktiga

Utbild- nings- tid för

värn- pliktiga

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

per-

sonal

Civil- mil itär

per- sonal

Pensio-

nerad

per-

sonal

Summa

Ostgöta trängkår

1901

15

18

73

8

8

_

122

226,000

240

240

» »

1914

13

16

62

8

8

—

107

253,000

240

1 240

Svea »

1925

13

13

56

—

8

3

93

222,000

300

140

Jämförd med Östgöta trängkår enligt 1901 års härordning — varå det

mellan kronan och staden angående truppförbandets förläggning ingångna

avtalet vore grundat — företedde sålunda Svea trängkår enligt dess blivande

organisation en minskning av antalet officerare med 2 och av antalet underofficerare

med 5. Musikpersonalen vid Östgöta trängkår saknade motsvarighet

vid Svea trängkår. Avlöningsförmånerna till kårens fast anställda personal

kunde beräknas komma att minskas med cirka 4,000 kronor.

Enligt 1925 års härordning skulle Första och Andra livgrenadjärregementena

sammanslås till ett regemente under namnet Livgrenadjärregementet.

Detta regemente, som skulle vara förlagt i Linköping, skulle vara organiserat

såsom ett normalinfanteriregemente, omfattande sex utbildningsenheter.

Angående innebörden för staden av denna förändring hänvisade kommittén

till följande tablå:

Här- ordning

av år

A

n t

a 1

Summa

o

Ars-

kontin-

gent

värn-

pliktiga

Utbild-

Truppförband

Offi-

cerare

Under-

offi-

cerare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

militär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

mngs- i

tid för !

I

värn-

pliktiga

Första och

Andra liv-

1901

94

76

534

66

8

—

778

1,180.000

1,260

240

grenadjär- regementena

tillhopa ......

1914

106

78

408

66

8

—

668

1,612,000

1,260

/ 340

V 165 D

Livgrenadj är- regementet...

1925

40

26

135

21

4

4

230

585,000

760

140

*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Kaserc
koramittén.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 9.

Beträffande de i denna tablå meddelade uppgifterna ville kommittén särskilt

framhålla, att i förhållande till 1901 års härordning — vilken legat till

grund jämväl för de angående Första och Andra livgrenadjärregementenas

förläggning mellan kronan och staden upprättade kontrakten — 1925 års

organisation innebure en minskning av 54 officerare och 50 underofficerare.

Yad musikpersonalen anginge, hade denna enligt 1901 års härordning efter

en år 1905 beslutad omorganisation bestått av sammanlagt 22 musikunderofficerare

och 44 man, tillhörande manskapet, men skulle enligt 1925 års

härordning utgöras av 1 musikdirektör, 5 musikunderofficerare och 15 man,

tillhörande manskapet. Antalet musikunderofficerare nedginge sålunda med

17, men i stället tillkomme 1 musikdirektör. Jämförelsen mellan de enligt

1901 och 1925 års härordningar utgående avlöningsförmånerna, beräknade

enligt de av kommittén antagna grunderna, utvisade en minskning av 595,000

kronor.

Yad anginge Linköpings stads uppoffringar för de till staden förlagda

truppförbanden, hänvisade kommittén till innehållet i de inledningsvis omförmälda

avtalen och överenskommelserna (Bil. B—F).

I ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande hade staden uppskattat

sina prestationer enligt ifrågavarande avtal på följande sätt:

A. För Östgöta trängkår enligt 1905 års kontrakt.

1) Yärdet av den till kronan upplåtna marken om

237,747 kvm.................................................................... kronor 178,000: —

2) Kostnad för iordningställande av mark ........................ » 1,000: —

3) » » anläggning av avloppsledning ................. » 9,457:61

4) » » » » vattenledning ................... » 2,839:05

5) » » » » gasledning........................... » 2,218: —

6) » » » » elektrisk ledning ............... » 914:50

7) » » » » gångbana i Tränggatan...... » 1,360:83

8) » » » » utfartsväg i Kaserngatan ... » 12,288:11

Summa kronor 208,078: 10

B. För Första och Andra livgrenadjärregementena enligt

1907 års kontrakt.

1) Yärdet av den mark, som upplåtits till kronan om

346,730 kvm................................................................... kronor 87,481: —

o ) ''

2) A nämnda mark växande skog ..................................... » 20,000: —

3) Kostnad för iordningställande av mark ........................ » 1,000: —

4) » » anläggning av avloppsledningar .............. » 1,059:92

5) » » » » vattenledningar .................. » 47,884:31

6) » » » » gasledningar....................... » 23,655:09

7) » » » » elektrisk belysning ............ » 1,474:20

81 » » » » gångbanor .......................... » 5,671: 11

9) Utredningskostnader ........................................ »_393: 94

Summa kronor 188,619: 57

I gengäld för de kostnader, som truppförbandens förläggning, på sätt nu

nämnts, medfört för Linköping, hade staden haft åtskilliga fördelar av förläggningarna,

i främsta rummet skatteintäkter. Trängkåren hade sålunda

under bortåt tjugu års tid varit förlagd till staden. Sedan under slutet av

år 1917 arbeten igångsatts för uppförande av kaserner för Första och Andra

livgrenadjärregementena i Linköping samt under arbetets fortgång i enlighet

med beslut av 1919 års riksdag vissa begränsningar av de pågående bygg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

o

nadsarbetena kommit till stånd, liade etablissemangen blivit färdiga och till

regementena överlämnade under åren 1923 och 1924. Regementenas inflyttning

till staden hade sålunda skett först vid denna tidpunkt. Redan dessförinnan

torde emellertid eu stor del av de båda infanteriregementenas personal

hava varit bosatt i staden, enär regementena tidigare haft sin förläggningsort

å övningsplatsen Malmen invid Linköping.

Av den här ovan först intagna tablån framginge, att den fast anställda

personalen vid Ostgöta trängkår kunde beräknas hava uppgått till 122 man

enligt 1901 års härordning och 107 enligt 1914 års organisation, samt att

sammanlagda antalet officerare och underofficerare enligt dessa härordningar

utgjort respektive 33 och 29. Enligt den nya försvarsorganisationen skulle

den fast anställda personalen vid Svea trängkår uppgå till 93 man, därav

26 officerare och underofficerare, vartill komme ytterligare 3 pensionerade

underofficerare. Den egentliga minskningen i personalstyrkan bestode däruti,

att musiken skulle helt försvinna. Antalet fast anställda volontärer skulle

vidare reduceras med några man. Avlöningsförmånerna i en stat enligt 1901

års härordning — utan det tillägg av 75 procent, varmed höjning skett i

tablån — uppginge till i runt tal 129,000 kronor och avlöningsförmånerna

i de senare årens stater enligt 1914 års härordning, inberäknat dyrtidstillägg,

till 253,000 kronor.

Beträffande de båda infanteriregementena komme givetvis eu väsentlig

minskning av antalet befattningshavare att inträda efter genomförandet av

1925 års försvarsorganisation, enär dessa regementen, såsom förut nämnts,

skulle sammanslås till ett infanteriregemente. Såsom i det följande närmare

angåves, komme emellertid till de ledigblivande kasernbyggnaderna i Linköping

att förläggas, förutom Livgrenadjärregementet, vissa andra militära

formationer. Någon tillförlitlig beräkning av vad staden härigenom skulle

kunna tillföras såsom ersättning för minskningen av infanteriregementenas

personalstyrka syntes icke kunna verkställas.

Under tiden 1910—1926 hade kommunalskatten i Linköping per bevillningskrona

varit lägst 5 kronor 72 öre, år 1912, samt högst 9 kronor 49 öre,

år 1919.

Under år 1926 hade staden Linköpings folkmängd uppgått till omkring

29,100 personer. Den inkomst, varå utskylder år 1926 utdebiterats, hade

uppgått till 26,632,000 kronor och det samma år utdebiterade beloppet till

2,031,794 kronor. Kommunalskatten hade de senaste åren varit omkring

7 kronor 60 öre per bevillningskrona.

Kasernkommittén redogör härefter för förslaget till överenskommelse med

Linköpings stad jämte motiveringen härför samt anför i sådant avseende:

Enligt ett av arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 9 oktober

1926 avgivet förslag angående ordnandet av förläggning för truppförband,

skolor m. m. efter genomförandet av 1925 års försvarsorganisation skulle

Livgrenadjärregementet förläggas till de av Första och Andra livgrenadjärregementena

disponerade kasernetablissemangen i Linköping. För förstnämnda

regemente kunde emellertid icke erfordras mer än högst tre bataljonskasernbyggnader,

d. v. s. hela ena nuvarande etablissemanget samt en kasernbyggnad

av det andra. Återstående kasernbyggnad vid sistnämnda etablissemang

skulle enligt arméförvaltningens förslag avses för förläggning av infanteriets

officers- och reservofficersaspirantskolor samt eventuellt trängens

studentkompani.

Kommittén, som för sin del ville tillstyrka, att det ledigblivande kasernetablissemanget

i Linköping för framtiden utnyttjades på det av arméför
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

valtningen angivna sätt, liade från lantförsvarets kommandoexpedition erhållit

uppgift om att infanteriets officers- och reservofficersaspirantskolor kunde

beräknas komma att bestå av 20 ä 25 lärare samt 98 ä 99 elever. Härtill

komme jämväl en del övrig personal såsom förvaltare och ekonomipersonal

m. in. Trängens studentkompani kunde enligt lämnad uppgift beräknas

komma att bestå av 10 lärare (befäl och underbefäl) samt 100 man.

Även om personalen vid nu angivna skolor icke kunde tillföra Linköpings

stad skatteintäkter till samma belopp som personalen vid det ena av de hittillsvarande

två infanteriregementena, måste dock ifrågavarande militärförläggningar

särskilt ur konsumtionssynpunkt vara till väsentlig fördel för staden.

Vid de förhandlingar, som kommittén under hösten 1921 i inlett med staden

i anledning av inskränkningarna i försvarsorganisationen, hade förutsatts,

att Svea trängkår i enlighet med den av 1925 års riksdag uttalade mening

skulle förläggas till Linköping. Genom brev den 28 januari 1927 hade Kungl.

Maj:t ävenledes förordnat, bland annat, att Livgrenadjärregementet jämte

infanteriets officers- och reservofficersaspirantskolor från den tidpunkt under

budgetåret 1927—1928, som framdeles komme att bestämmas, skulle förläggas

i Första och Andra livgrenadjärregementenas etablissemang i Linköping,

samt att Svea trängkår skulle förläggas i Ostgöta trängkårs etablissemang

i Linköping.

Såsom av det föregående framginge, skulle i och med den nya härordningens

genomförande någon mera avsevärd förändring i organisationen av

den trängkår, som alltjämt skulle finnas förlagd till Linköping, icke komma

till stånd. Kommittén hade fördenskull ansett, att staden skäligen icke i

någon mån kunde tillerkännas kompensation i anledning av den ringa minskning,

som skulle inträda i fråga om trängkårens personalstyrka.

I de två avtal, som upprättats mellan kronan och staden i anledning av

Första och Andra livgrenadjärregementenas förläggning till Linköping (Bil.

C och D), hade staden bland annat förbundit sig att med 100,000 kronor

för vartdera regementet bidraga till inköp av mark för regementenas behov,

att av staden utbetalas sedan de för regementena avsedda kasernetablissemangen

blivit uppförda och tagna i bruk. De av staden sålunda utfästa

belopp hade emellertid icke inbetalats till kronan. Beträffande denna fordran

hade från arméförvaltningens fortifikationsdepartement inhämtats följande:

Enligt av Kungl. Maj:t genom brev den 25 maj 1907 och den 28 februari

1908 givet bemyndigande hade för markinköp åt Första och Andra livgrenadjärregementena

förskjutits ett belopp å tillhopa 403,900 kronor, att

till den del, som icke kunde gäldas med staden Linköpings bidrag å

200,000 kronor, hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande. Sedermera hade

dessa för markinköp förskjutna belopp blivit ersatta med undantag för den

del därav eller 200,000 kronor, som varit avsedd att täckas av staden Linköpings

omförmälda bidrag. Sedan regementenas kasernetablissemang färdigställts

under iakttagande av vissa utav riksdagen beslutade inskränkningar,

hade vid verkställd undersökning rörande de hos fortifikationsdepartementet

utestående förskott, för vilka täckning borde beredas, vederbörande

bokhållare i en till departementet den 4 december 1922 avlåten

P. M. gjort anmälan rörande kronans ifrågavarande fordran hos staden Linköping.

I anledning härav hade departementet i skrivelse den 6 december

1922 anmodat drätselkammaren i Linköping att till departementet inbetala

beloppet i fråga. Till svar härå hade drätselkammaren i skrivelse den 5

april 1923 anfört, bland annat, att såsom eu förutsättning för utbetalande

av ifrågakomna 200,000 kronor hade i kontrakt av den 21 oktober 1908 angivits,

att de »för regementena avsedda» kasernerna uppförts och tagits i

bruk, varmed måste hava åsyftats byggnader av den storlek och med det ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr V. <

rymme, som vid avtalens ingående avsetts. De sedermera uppförda och i

bruk tagna kasernerna vore emellertid betydligt mindre än de vid berörda

kontrakts ingående avsedda, i följd varav en inskränkning ägt rum i de

fördelar, av vilka staden Linköping kommit i åtnjutande på grund av regementenas

förläggande till staden. Givetvis hade det varit med dessa fördelar

för ögonen, som staden utlovat att med så stort belopp som 200,000

kronor bidraga till inköp av mark för regementenas behov. Staden ville

härmed emellertid ingalunda hava avsagt sig den rätt, som kunde tillkomma

staden enligt förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription, enligt

vilken förordnings första paragraf det ålegat arméförvaltningen att inom

loppet av tio år från kontraktens godkännande erinra staden om kronans

ifrågavarande fordran. Då så emellertid ej skett, maste arméförvaltningen

jämlikt sagda förordnings andra paragraf anses hava förlorat sin talan mot

staden. Drätselkammaren trodde sig därjämte veta, att försvarsrevisionen

inom kort skulle komma att framlägga förslag om, bland annat, indragning

av ett av de båda till staden förlagda regementena. För den händelse ett

förslag av sådant innehåll vunne riksdagens gillande, skulle staden givetvis

komma att gå förlustig de fördelar, staden dittills åtnjutit genom förläggning

av det utav regementena, som kunde komma att indragas. Med hänvisning

till vad sålunda framhållits, ville drätselkammaren anhålla, att med

frågan om erläggande av de för markinköp utfästa beloppen å 200.000 kronor

måtte få anstå, till dess försvarsrevisionen framlagt sitt. slutgiltiga förslag

rörande arméns omorganisation och, för den händelse i sålunda framlagt

förslag indragning av ettdera av de båda ifrågavarande regementena skulle

vara avsedd, intill dess Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut härom.

I anledning av vad drätselkammaren sålunda anfört, hade fortifikation sdepartementet

genom beslut den 18 april 1923 funnit föreliggande fråga böra

anstå i avvaktan på statsmakternas beslut beträffande Första och Andra

livgrenadj ärregementena.

Vid förhandlingarna med staden hade kommittén — med framhållande

av att stadens påstående, att kronans ifrågavarande fordran^ blivit preskriberad,

icke kunde godkännas, enär staden genom de år 1917 ingångna_överenskommelserna

angående tolkningen av vissa bestämmelser i 1907 och

1908 års kontrakt rörande de båda livgrenadjärregementenas förläggning till

Linköping icke kunnat undgå att bliva erinrad om fordringens existens —

till eu början framställt yrkande om att staden skulle till kronan inbetala åtminstone

det belopp, som blivit utfäst i 1907 års kontrakt med kronan.

Då staden bestämt avvisat detta krav, hade slutligen överenskommelse

träffats därom, att ifrågavarande skuldförhållande borde i nu föreyarande

sammanhang regleras, samt att staden såsom kompensation för den minskade

militärförläggningen skulle befrias från skyldighet att till kronan utgii a det

i 1907 års kontrakt angivna beloppet å 100,000 kronor, vilket staden förbundit

sig erlägga för inköp av mark för Första livgrenadjärregementets

räkning. Som de båda livgrenadjärregementena skulle sammanslås till ett

regemente, hade kommittén därjämte funnit sig böra godtaga en av staden

gjord framställning om att den staden i 1908 års avtal ålagda skyldighet

att till kronan utgiva ytterligare 100,000 kronor såsom bidrag till inköp av

mark, som erfordrats till övningsfält och skjutbana utöver det av kronan

för Första livgrenadjärregementet förvärvade området, skulle anses hava

förfallit.

Staden hade emellertid yrkat att erhålla ytterligare kompensation i anledning

av de beslutade inskränkningarna i försvarsorganisationen. Från

stadens sida hade sålunda väckts förslag om att kronan skulle till staden

överlåta utan vederlag en del av den till de militära myndigheternas för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kitngl. Maj.ts proposition nr ,9.

fogande upplåtna, kronan tillhöriga fastigheten »Linköpings hospitals indragna

första jordskifte». Sedan i närvaro av cheferna för Första och Andra

livgrenadjärregementena berörda fastighet besiktigats samt därvid blivit upplyst,

att norra delen av densamma med en areal av högst 70,000 kvadratmeter

icke vore för de militära övningarna erforderlig, hade det markområde,

som staden önskade förvärva, närmare angivits å en av stadsingenjörskontoret i

Linköping den 29 december 1926 upprättad karta. Området i fråga, vilket

å kartan utmärkts i söder med en grön linje och i övriga vädersträck med

röda begränsningslinjer, syntes på grund av sitt läge omedelbart intill stadens

planlagda område vara för staden ganska värdefullt, ehuru terrängen

vore starkt kuperad och vissa delar av området icke utan dryga kostnader

syntes kunna bliva föremål för bebyggelse.

Den här ovan angivna fastigheten »Linköpings hospitals indragna första

jordskifte» utgjordes emellertid enligt av domänstyrelsen tidigare lämnad

uppgift av den kronan i vederlag mot nämnda skifte tillbytta jord, bestående

av de inom staden Linköpings område belägna lägenheterna Itävlyckan,

Magistratshagen, Rökartorpet och Stolplyckan om tillhopa 27 hektar 62,19 ar.

På framställning av Kungl. Maj:t i proposition den 14 maj 1914 (nr 76) hade

1914 års senare riksdag medgivit, att berörda jordområden, mot den ersättning

Kungl. Maj:t kunde bestämma eller efter motsvarande nedskrivning i

statens domänfond, den 14 mars 1915 skulle från domänstyrelsen överlåtas

till lantförsvaret för att tilläggas övningsfältet för i Linköping förlagda

truppförband. Enligt i denna proposition lämnad uppgift hade ifrågavarande

jordområden vid nämnda tidpunkt varit åsatta ett taxeringsvärde av 21,500

kronor och saluvärderade till 79,120 kronor. Befintliga byggnader tillhörde

icke kronan.

Som det markområde, staden förklarat sig önska förvärva av kronan, omfattade

högst 70,000 kvadratmeter eller allenast omkring eu fjärdedel av hela

nu omförmälda jordområden, skulle saluvärdet å den mark, som kronan

skulle avstå, beräknad efter 1914 års prisnivå, uppgå till cirka 20,000 kronor.

Med hänsyn till den ökning i fastighetsvärdena, som intriitt efter kriget,

och då den del av ifrågavarande fastighet, som staden skulle förvärva, vore

synnerligen väl belägen, syntes dock den till överlåtelse ifrågasatta marken

numera äga ett något högre värde.

Yid prövning av stadens yrkande att med äganderätt få till sig överlåten

det här ovan berörda markområdet, hade kommittén, som funnit någon särskild

värdering av området efter nu gällande tomtpriser icke vara erforderlig,

ansett, att stadens framställning borde vinna kronans bifall. Härvid hade

kommittén dock såsom villkor uppställt, att staden å sin sida skulle medgiva,

att kronans skyldighet att under viss tid, på sätt i överenskommelsen

den 21 maj 1917 (jfr Bil. F) stadgats, erlägga betalning för en årlig minimiförbrukning

av kokgas bortfölle.

Av nämnda överenskommelse framginge, att staden förbundit sig att utan

kostnad för kronan ett år efter därom skedd tillsägelse hava till gränsen för

Första och Andra livgrenadjärregementenas kasernområde i Magistratshagen,

till nämnda regementens underofficersbostäder, invid den s. k. Stolplyckan,

samt till regementenas gemensamma sjukhus framdragit gasledningar "av för

ändamålet erforderliga dimensioner. Kronan hade å sin sida förbundit sig

att under en tid av tio år, räknat från den tidpunkt då samtliga nyssnämnda

etablissemang (kaserner, underofficersbostäder och sjukhus m. m.) fullbordats

och tagits i bruk, erlägga betalning för en årlig minimiförbrukning av sammanlagt

60,000 kubikmeter kokgas till samma pris, som betalades av större

avnämare inom staden. Denna överenskommelse hade jämlikt beslut den 7

december 1917 blivit av Kungl. Maj:t godkänd med förklaring, att den om
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

förmälda minimiförbrukningen av kokgas inom etablissemangen skulle beräknas

jämväl på grund av gasförbrukning för ändamål, vars tillgodoseende

ej bekostades av kronan.

Sedan Första och Andra livgrenadjärregementenas kasernetablissemang

under år 1923 tagits i bruk, hade det visat sig, att förbrukningen av kokgas

under nämnda år inom samtliga etablissemang och byggnader icke uppgått

till större kvantitet än 51,552 kubikmeter. Enligt av arméförvaltningens

intendentsdepartement lämnad uppgift hade kronan på framställning av staden

utöver betalning för levererad gas till nämnda myckenhet till staden utgivit

för år 1923 ett belopp av 2,365 kronor 44 öre, motsvarande ersättning för

8,448 kubikmeter gas efter det under året gällande lägsta priset, 28 öre per

kubikmeter. Som gaskonsumtionen icke uppgått till den i överenskommelsen

bestämda myckenhet, hade kronan sålunda nödgats utgiva ett icke ringa

belopp utan någon egentlig nytta.

Från arméförvaltningens intendentsdepartement hade kommittén infordrat

uppgifter för åren 1924 och 1925 å förbrukningen av kokgas vid Första och

Andra livgrenadjärregementena. Denna hade utgjort vid Första livgrenadjärregementet

år 1924 cirka 19,514 och år 1925 cirka 18,876 kubikmeter samt

vid Andra livgrenadjärregementet år 1924 cirka 16,893 och år 1925 cirka

17,774 kubikmeter. Vid de båda regementena hade sålunda förbrukats kokgas,

för vilken kronan erlagt betalning, under år 1924 till en kvantitet av

36,407 och under år 1925 till en myekenhet av 36,650 kubikmeter. Uppgift

angående förbrukningen av kokgas vid garnisonssjukhuset i Linköping samt

av enskilda befattningshavare, bosatta antingen inom kasernetablissemangen

eller i regementenas underofficersbostäder, hade däremot icke kunnat erhållas.

Ej heller hade meddelande kunnat lämnas, huruvida kronan för

nämnda år vore skyldig att till staden utgiva någon ersättning i anledning

av att den garanterade minimikvantiteten kokgas, 60,000 kubikmeter, icke

blivit i sin helhet uttagen och likviderad.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden och då det på grund av förändringarna

i försvarsorganisationen kunde förväntas, att konsumtionen av

kokgas vid nu ifrågavarande etablissemang efter den nya härordningens

genomförande komme att nedgå, hade kommittén ansett det vara av vikt,

att den i 1917 års överenskommelse intagna bestämmelsen om skyldighet

för kronan att erlägga betalning för en årlig minimiförbrukning av sammanlagt

60,000 kubikmeter kokgas upphävdes. Detta hade staden jämväl medgivit.

På grundval av de här ovan angivna förutsättningarna hade en skriftlig

överenskommelse upprättats med Linköpings stad (se Bil. A). Denna överenskommelse

hade den 22 februari 1927 blivit godkänd av stadsfullmäktige

i Linköping.

I § 1 av överenskommelsen hade intagits bestämmelser om att de kontanta

belopp å tillhopa 200,000 kronor, som förut berörts, icke skulle erläggas

av staden.

§ 2 innehölle föreskrifter om leverans av vatten och kokgas till livgrenadjärregementenas

kasernetablissemang. Efter den 1 januari 1928 skulle staden

vara skyldig att tillhandahålla de truppförband och skolor, vilka bleve förlagda

till kasernerna, samt regementenas underofficersbostäder och sjukhus

kokgas och vatten mot ersättning enligt de vid varje tid gällande taxorna

för leverans från stadens vattenledningsverk och gasverk.

För leverans av gas gällde för närvarande enligt av staden lämnad uppgift

följande taxa:

för 1— 2,000 kbm. erlades 20 öre per kbm.

» 2,000—10,000 » » 20 » » » med 5 % rabatt

» 10,000—20,000 » » 20 » » » » 10 % »

»20,000 kbm. och däröver» 20 » » » \b%

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Den för leverans av vatten gällande taxan stipulerade ett pris av 30 öre

per kubikmeter. Därest förbrukningen under året överstege 1,000 kubikmeter,

erliölles 8 % rabatt. Denna rabatt ökades för varje förbrukat 1,000- tal kubikmeter med 1 %, så att för förbrukning av intill 12,000 kubikmeter erhölles

22 % rabatt och för förbrukning intill 35,000 kubikmeter 45 % rabatt.

Om v.attenkonsumtionen överstege 35,000 kubikmeter men icke 45,000 kubikmeter,

erhölles 46 % rabatt,

för 55,000— 65,000 kbm........................................ 47 % rabatt

» 65,000— 80,000 » 48 % »

» 80,000—100,000 » 49 % »

» 100,000 kbm. och däröver ................................. 50 % »

I moment 3) av den överenskommelse, som den 16 januari 1917 upprättats

mellan kronan och staden angående tolkningen av § 4 i kontraktet

mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement och Linköpings stad

beträffande Första livgrenadjärregementets förläggning till Linköping samt

§ 3 i kontraktet mellan samma departement och staden beträffande Andra

livgrenadjärregementets förläggning till Linköping, i vad nämnda paragrafer

stadgade skyldighet för staden att utdraga vattenledning till respektive regementens

kasernområden, hade bland annat stadgats, att några servisledningar

icke finge tillkopplas den till kasernområdet av staden framdragna

huvudvattenledningen och icke några som helst tillkopplingar ske söder om

korsningen av Ekkällevägen och Lasarettsgatan. Innehållet i § 3 av den

nu upprättade överenskommelsen innebure, att staden skulle bliva berättigad

att till den till kasernområdena framdragna huvudvattenledningen få tillkoppla

servisledningar. Med hänsyn till att staden enligt § 4 i överenskommelsen

skulle av kronan förvärva eu del av den såsom Linköpings

hospitals indragna första jordskifte betecknade fastighet och för framdragande

av ledningar till detta jordområde borde kunna få verkställa tillkoppling

till den för kronans behov avsedda liuvudvattenledningen, hade kommittén

ansett sig kunna biträda stadens begäran om att moment 3) i 1917

års förberörda överenskommelse från och med den 1 juli 1928 icke vidare

skulle vara gällande. Enligt uppgift av stadsingenjören i Linköping hade

den för kronans räkning framdragna huvudvattenledningen sådana dimensioner,

att några hinder för ett dylikt medgivande icke kunde föreligga. I

§ 5 av den nu upprättade överenskommelsen hade vidare intagits föreskrift

om att staden, i den mån sådant kunde ske utan men för kronan i fråga

om tillgång till vatten och avlopp, skulle vara berättigad att, efter anmälan

till vederbörande statliga myndigheter, förena stadens vattenlednings- och

avloppsledningsrör med motsvarande rör avsedda för kronans behov.

Rörande överlåtelsen till staden av förut omförmälda jordområde om cirka

70,000 kvadratmeter hade bestämmelser upptagits i överenskommelsens § 4.

Särskild avhandling skulle upprättas mellan kronan och staden angående

markens överlåtande, sedan erforderliga avstyckningsåtgärder blivit vidtagna.

Området skulle i befintligt skick tillträdas av staden den 1 juli 1928 eller

vid den senare tidpunkt, som efter särskild överenskommelse bleve bestämd.

De kostnader, som bleve förenade med områdets avstyckning, ävensom lagfartskostnaderna

skulle bestridas av staden.

Enligt upplåtelsehandling den 24 augusti 1922 hade kronan till sällskapet

Soldaternas vänner i Linköpings stift upplåtit ett å övningsfältet invid Linköpings

stad beläget markområde, i areal innehållande omkring 8,000 kvadratmeter,

att användas till plats för uppförande av ett soldathem för garnisonen

i Linköping. Detta tomtområde, vilket kostnadsfritt upplåtits tillsvidare,

med skyldighet för vederbörande att, i händelse området behövdes för kronans

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

räkning eller den å området uppförda byggnaden icke vederbörligen underhölles

och vårdades, sex månader efter därom gjord tillsägelse återlämna

platsen i avröjt skick, vore beläget öster om det jordområde, staden skulle

förvärva av kronan, samt mitt emot länslasarettet. I 1922 års upplåtelsehandling

hade särskilt angivits, att sällskapet Soldaternas vänner i Linköpings

stift på sin bekostnad skulle uppsätta och för framtiden underhålla

prydligt stängsel kring den till sällskapet upplåtna marken. Vid uppförandet

av dylikt stängsel hade sällskapet emellertid låtit inhägna ett väsentligt

större område än som omfattades av upplåtelsen. Som en del av det sålunda

inhägnade området inginge i den mark, som skulle överlämnas till

staden, syntes en flyttning av det uppförda stängslet böra ske. De härmed

förbundna kostnaderna hade staden åtagit sig bestrida.

Som den med staden Linköping träffade överenskommelsen upprättats,

innan Kungl. Maj:t meddelat beslut i fråga om förläggningsorten för Svea

trängkår, hade i överenskommelsens § 6 intagits en uttrycklig förklaring av

staden, att staden, under förutsättning att en trängkår, med organisation

enligt 1925 års riksdags beslut, alltjämt bleve förlagd till Linköping, icke

hade några ersättningsanspråk i övrigt att framställa mot kronan i anledning

av de beslutade förändringarna i försvarsorganisationen.

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hava, efter

chefens för andra arméfördelningen hörande, den 1 juni 1927 avgivit infordrat

yttrande över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse.

Departementen hava därvid, i anslutning till ett av arméfördelningscliefen

avgivet förslag, hemställt, att i § 2 andra stycket i förslaget till överenskommelse

måtte vidtagas viss ändring av huvudsaklig innebörd, att vid beräkning

av i gällande taxor för leverans av kokgas och vatten medgivna

rabatter den sammanlagda förbrukningen vid infanteri- och trängetablissemangen

skulle betraktas såsom härledande sig från eu avnämare.

Vidare hava departementen framhållit, att staden borde förbinda sig att

respektera vissa gällande nyttjanderättsavtal rörande delar av det markområde,

som enligt det föreliggande förslaget till överenskommelse skulle överlåtas

till staden.

I övrigt hava från fortifikations- och intendentsdepartementens sida icke

några erinringar gjorts mot kasernkommitténs förslag.

I sin skrivelse den 31 augusti 1927 angående lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1928—1929 har arméförvaltningen erinrat om att, enligt bemyndigande

av Kungl. Maj:t genom brev den 25 maj 1907 och den 28 februari

1908, för markinköp åt Första och Andra livgrenadjärregementena förskjutits

sammanlagt 403,900 kronor att, till den del, som icke kunde gäldas

med staden Linköpings bidrag å 200,000 kronor, hos Kungl. Maj:t anmälas

till ersättande. Sedermera hade dessa för markinköp förskjutna medel blivit

ersatta med undantag för den del därav, som varit avsedd att täckas av

stadens bidrag. Ifrågavarande summa, 200,000 kronor, balanserades fortfarande

i arméförvaltningens räkenskaper. Därest nu det framlagda förslaget

till överenskommelse vunne Kungl. Maj:ts och riksdagens gillande, komme

en brist å nämnda belopp av 200,000 kronor att uppstå, till vars täckande

ett särskilt anslag å riksstaten syntes böra äskas.

Myndig
heterna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Den år 1925 beslutade omorganisationen av torsvarsväsendet bär liaft till

följd en väsentlig minskning av garnisonen i Linköping därigenom, att de

båda till staden tidigare förlagda infanteritruppförbanden, Första och Andra

livgrenadjärregementena, sammanslagits till ett truppförband, Livgrenadjärregementet,

vilket dessutom erhållit en i jämförelse med vart och ett av de förutvarande

regementena reducerad organisation. Även vid den i staden förlagda

trängkåren har en viss, om ock mindre betydande personalreducering

ägt rum. Till infanterietablissemanget i staden skola, jämte Livgrenadjärregementet,

vissa skolor vara förlagda, men härigenom beredes staden allenast

delvis kompensation för förlusten av ett helt infanteriregemente. Med

hänsyn härtill och då, enligt vad den i ärendet verkställda utredningen visar,

Linköpings stad fullgjort vissa prestationer i samband med de båda

infanteriregementenas förläggning till staden, synes det mig vara med billighet

överensstämmande, att något ekonomiskt vederlag beredes staden.

Enligt det föreliggande förslaget till överenskommelse mellan kronan och

Linköpings stad skall staden befrias från skyldighet att till kronan utgiva

ett belopp av 100,000 kronor, som staden förbundit sig att erlägga för inköp

av mark för Första livgrenadjärregementets räkning, varjämte den av

staden i anledning av beslutet om Andra livgrenadjärregementets förläggning

gjorda utfästelsen att bidraga till kostnaderna för erforderliga markinköp

med ytterligare 100,000 kronor skall anses hava förfallit. Yad sålunda

föreslagits anser jag mig, med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna,

kunna tillstyrka. Såsom förut nämnts, hava kostnader till

motsvarande belopp, sammanlagt 200,000 kronor, av arméförvaltningen förskjutits,

och nämnda summa balanseras fortfarande i ämbetsverkets räkenskaper.

Ifrågavarande summa — vilken beräknats under fjärde huvudtiteln,

punkten 80, i årets statsverksproposition — torde nu böra av riksdagen

äskas såsom ett extra anslag å riksstaten för budgetåret 1928—1929.

Förslaget till överenskommelse innebär vidare, att kronan skall utan

ersättning till staden med äganderätt överlåta ett till övningsfältet vid Linköping

hörande markområde, innehållande omkring 70,000 kvadratmeter. Då

området i fråga icke är erforderligt för de militära övningarna, finner jag

mig kunna biträda förslaget jämväl i denna del, så mycket hellre som staden,

på sätt av den lämnade redogörelsen framgår, å sin sida godtagit det under

förhandlingarna uppställda villkoret för berörda marköverlåtelse, nämligen

att staden skall avstå från sin kontraktsenliga rätt att under en följd av år

erhålla betalning av kronan för en minimikvantitet kokgas, som högst betydligt

överstiger den verkliga förbrukningen.

Yissa delar av det markområde, som avses att övergå i stadens ägo, äro

för närvarande med nyttjanderätt upplåtna till enskilda. I ett fall gäller

nyttjanderätten under innehavarens och hans hustrus livstid; övriga upplåtelser,

till antalet tre, äro gällande för ett år i sänder, med en ömsesidig

uppsägningstid av sex månader. Då samtliga upplåtelser skett medelst

skriftliga kontrakt, torde de vara mot den nye ägaren giltiga även utan sådant

uttryckligt förbehåll om nyttjanderättsavtalens respekterande, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9. 13

arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement ansett erforderligt.

De i ärendet hörda myndigheterna hava påyrkat, att § 2 andra stycket i

överenskommelsen med staden skulle avfattas så, att, vid beräknandet av

rabatter å prisen på kokgas och vatten, förbrukningen därav vid infanterioch

trängetablissemangen i staden betraktades såsom härledande sig från

en avnämare. Detta skulle i förhållande till det hittills kontraktsenligt

tillämpade beräkningssättet innebära en ändring, som givetvis vore för kronan

förmånlig, enär därigenom större rabatt erhölles än då, såsom nu sker, kokgas-

och vattenförbrukningen vid trängetablissemanget taxeras särskilt för

sig. Emellertid synas mig tillräckliga skäl icke föreligga att såsom villkor

för överenskommelsens godkännande från kronans sida uppställa fordran på

en sådan ändring av beräkningsgrunderna, vilken för övrigt, enligt vad jag

under hand inhämtat, staden icke lärer vara villig att medgiva.

På grund av vad nu anförts och då kasernkommitténs förslag jämväl i

övriga delar synes mig vara av beskaffenhet att kunna av kronan godtagas,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förenämnda, den 22 februari och den 10 mars 1927 mellan

Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Linköpings

stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A),

dels ock för täckande av kostnad för markinköp åt Första och Andra

livgrenadjärregementena för budgetåret 1928—1929 under riksstatens fjärde

huvudtitel anvisa ett extra anslag av 200,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B agnar Kihlgren.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Bil. A.

Överenskommelse.

Med anledning av de inskränkningar i försvarsorganisationen, som i följd av

1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan skola komma till stånd, träffas härmed

mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll

av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Linköpings

stad, å andra sidan, följande överenskommelse:

§ L

Staden befrias från skyldighet att till kronan utgiva det kontanta belopp

å 100,000 kronor, som staden enligt kontrakt den 29 oktober och den 6

november 1907 mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement, å ena

sidan, samt stadsfullmäktige i Linköping, å andra sidan, förbundit sig att

till kronan erlägga för inköp av mark för Första livgrenadjärregementets

räkning.

Vidkommande det belopp å 100,000 kronor, som staden enligt ett den

13 och den 21 oktober 1908 upprättat skriftligt avtal förbundit sig att vid

anfordran, sedan den för Andra livgrenadjärregementet avsedda kasern blivit

uppförd och tagits i bruk, kontant erlägga till kronan såsom bidrag till inköp

av mark, som erfordrats till övningsfält och skjutbana utöver det av

kronan för Första livgrenadjärregementet förvärvade området, skall —- med

anledning av Första och Andra livgrenadjärregementenas sammanslagning till

ett regemente — stadens skyldighet att till kronan utgiva nämnda belopp

anses hava förfallit.

§ 2.

§ 4 i kontraktet mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement samt

staden beträffande Första livgrenadjärregementets förläggning till Linköping

samt § 3 i avtalet mellan samma departement och staden beträffande Andra

livgrenadjärregementets förläggning till Linköping ävensom överenskommelsen

av den 21 maj 1917 rörande tolkningen av sagda paragrafer skola

icke vara gällande längre än till den 1 januari 1928.

Efter sistnämnda tidpunkt skall staden tillhandahålla de truppförband

och skolor, vilka bliva förlagda dels till de nuvarande livgrenadjärregementenas

kasernområde i Magistratshagen, dels till nämnda regementens underofficersbostäder,

invid den s. k. Stolplyckan, dels ock till regementenas gemensamma

sjukhus kokgas och vatten mot ersättning enligt de vid varje tid

gällande taxorna för leverans från stadens vattenledningverk och gasverk.

De gasledningar, som av staden framdragits till regementenas kasernområde,

till underofficersbostäderna och till sjukhuset, skola förbliva stadens

egendom och underhållas av staden.

. .. § 3''

Moment 3) i den överenskommelse, som den 16 januari 1917 upprättats

angående tolkningen av § 4 i kontraktet mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement

samt Linköpings stad beträffande Första livgrenadjärregementets

förläggning till Linköping samt § 3 i kontraktet mellan samma

departement samt Linköpings stad beträffande Andra livgrenadjärregementets

förläggning till Linköping, i vad nämnda paragrafer stadga skyldighet för

staden att utdraga vattenledning till respektive regementens kasernområden,

skall från och med den 1 juli 1928 icke vidare vara gällande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

_§4-

Kronan skall utan ersättning till staden med äganderätt överlåta norra

delen av den kronan tillhöriga fastigheten Linköpings hospitals indragna

första jordskifte, innehållande i areal cirka 70,000 kvadratmeter och å en av

stadsingenjörskontoret i Linköping den 29 december 1926 upprättad karta

närmare utmärkt i söder med en grön linje och i övriga vädersträck med

röda begränsningslinjer.

Sedan avstyckning av nämnda markområde ägt rum, skall särskild avhandling

upprättas mellan kronan och staden angående områdets överlåtande

till staden. Markområdet må i befintligt skick av staden tillträdas den 1

juli 1928 eller vid den senare tidpunkt, som efter särskild överenskommelse

må bliva bestämd. Å området befintliga byggnader, vilka tillhöra enskilda

personer, omfattas icke av överlåtelsen. Kostnaderna för avstyckning av

området ävensom lagfart å detsamma bestridas av staden. Därest flyttning

av det staket, som finnes uppfört omkring det angränsande för soldathemmets

i Linköping räkning upplåtna markområdet, skall verkställas, åtager

sig staden att bestrida utgifterna härför.

§ 5-

Staden berättigas att i den mån sådant kan ske utan men för kronan i

fråga om tillgång till vatten och avlopp, efter anmälan till vederbörande

statliga myndigheter, förena stadens vattenlednings- och avloppsledningsrör

med motsvarande rör avsedda för kronans behov.

§ 6-

Under förutsättning att en trängkår, med organisation enligt 1925 års

riksdags beslut, alltjämt bliver förlagd till Linköping, förklarar staden sig

icke hava några ersättningsanspråk i övrigt att framställa mot kronan i anledning

av nämnda riksdags beslut i försvarsfrågan.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade av vilka Kungl.

Maj:t och kronan erhållit det ena samt Linköpings stad det andra exemplaret.

Stockholm den 10 mars 1927.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Linköping den 22 februari 1927.

A Stadsfullmäktiges vägnar:

CARL SEDERBLAD.

Nils Berlin.

O. Stenström.

Kontrakt.

Bil. B.

Sedan Kungl. Maj:t genom härvid i avskrift fogade nådiga brev den 10

innevarande mars månad förordnat, att Östgöta trängkår skall förläggas till

staden Linköping, så snart kasernetablissemang för kåren blivit därstädes

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

uppfört, samt bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

att med staden ingå avtal angående upplåtelse av mark till plats

för kasernetablissemang och övningsfält m. in. enligt av staden gjorda erbjudanden

och villkor, har mellan Kungl. arméförvaltningen och staden Linköping

träffats följande överenskommelse:

l:o.

Staden Linköping upplåter härigenom till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning

och med full äganderätt, fritt från alla gravationer, men dock under

det här nedan i punkt 6 omnämnda villkor, det för kasernetablissemang och

övningsfält erforderliga jordområde, som närmare angives medelst en röd

begränsningslinje å härvid fogade karta, med rätt för kronan att tillträda

den å samma karta inom grön linje omslutna delen av området genast efter

upplåtelseavtalets avslutande och den återstående delen den 1 oktober 1907.

2:o.

Staden förbinder sig att kostnadsfritt för kronan ombesörja, att all odlad

mark å sistnämnda del av området varder under hösten 1906 igensådd till

gräsvall.

3:o.

Staden förbinder sig att den 1 oktober 1907 tillhandahålla kronan samtliga

å lägenheterna Lövliagen och Hagalund befintliga byggnader i deras

nuvarande skick mot ersättning i ett för allt av 12,700 kronor, som samma

dag skall av kronan till staden utbetalas.

4:o.

Staden förbinder sig att, inom sex månader efter därom skedd tillsägelse,

till kasernetablissemanget kostnadsfritt för kronan hava låtit framdraga

ledningar för vatten, avlopp och belysning ävensom att tillhandahålla kåren

vatten samt gas till samma pris, som andra större avnämare därav inom

staden erlägga.

5:o.

Staden förbinder sig att, kostnadsfritt för kronan, från stora landsvägen

Linköping—Bankeberg, längs griftegårdens vänstra sida, till kasernetablissemangets

nordvästra hörn hava senast den 1 oktober 1907 framdragit eu

tjugo meter bred väg.

6:o.

Kungl. Maj:t och kronan förbinder sig att, därest och när det i punkt

1:0 här ovan upplåtna området icke längre komme att för militära ändamål

användas, till staden utan kostnad för densamma återavträda den upplåtna

marken.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. arméförvaltningen

erhållit det ena och Linköpings stad det andra.

Stockholm den 17 maj 1905.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:

G. C:SON BERGMAN.

C. Söderbaum.

Axel Göransson.

Linköping den 25 april 1905.

För stadsfullmäktige i Linköping:

EDY. BRi:. 7DSTRÖM.

Otto Holmström.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

17

Bil. C.

Kontrakt.

Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 25 maj 1907, varav bestyrkt

avskrift här bifogas, förordnat, att Kungl. Första livgrenadjärregementet skall

förläggas till Linköping, så snart kasernetablissemang för regementet blivit

där uppfört, ävensom bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

att i enlighet med ett av stadsfullmäktige i nämnda stad avgivet

anbud sluta avtal med staden angående upplåtelse av mark till övningsplats

för regementet m. m. har mellan Kungl. arméförvaltningen å ena, samt

staden Linköping, å andra sidan, träffats följande avtal:

§ L.

Staden Linköping upplåter härmed till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning

med full äganderätt samt gravationsfritt den så kallade Magistratshagen

med tillhörande jord innehållande 34 hektar 67 ar 30 kvm. och upptaget

å bifogade karta, till plats för kasernetablissemang m. m. för Kungl.

Första livgrenadjärregementet, stenbrottet dock endast under förutsättning

att kronan tillhandahåller staden ett lika gott och närbeläget, med rätt för

kronan att tillträda området omedelbart efter avtalets undertecknande, varjämte

staden dessutom kontant erlägger 100,000 kronor för inköp av ytterligare

erforderlig mark.

§ 2.

Den skog å Magistratshagen, som behöver avverkas för etablissemangets

uppförande och fältets anordnande, tillfaller staden.

§ 3.

Staden förbinder sig att tillhandahålla kronan alla erforderliga handlingar

för vinnande av lagfart å ifrågavarande område. Kostnaden för lagfarten betalas

av kronan allena.

§4''

Staden åtager sig att utan kostnad för kronan, ett år efter därom gjord

tillsägelse, hava till kaserntomtens gräns framdragit gas- och vattenledningar.

Tillika förbinder sig staden tillhandahålla regementet vatten och gas till

samma pris, som betalas av större avnämare inom staden, därvid kronan

förbinder sig att under en tid av tio år erlägga betalning för en årlig minimiförbrukning

av 25,000 kubikmeter lysgas.

§5.

Staden förbinder sig att underhålla och förse med gångbana den mot

Djurgården ledande vägen från stadens reglerade område till Hagalund.

§ 6.

Staden förbinder sig att utan kostnad för kronan ombesörja, att den till

övningsfält överlämnade marken, i den mån den nu är till åker odlad, bliver

senast hösten 1907 igensådd och besådd till gräsvall.

§ 7.

Staden medgiver, att militärövningar för all framtid få utan ersättning

äga rum å all stadens betesmark ävensom å annan stadens utmark, som ej

är upplåten till enskilt bruk. Likaledes medgiver staden, såvitt det på densamma

beror, att broslagningsövn i ng.Jc få utan ersättning utföras i de delar

av Stångån, där staden äger vattenrätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 8 häft. (Nr 9.) 1072 27 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

§ 8.

Sedan regementet blivit till staden Linköping förlagt äger staden att vid

inträffande eldsvåda till dennas släckande alltid påräkna hjälp från regementet

av det antal man, som för tillfället behöves och från regementet

kan lämnas.

§ 9.

Kungl. Maj:t och kronan förbinder sig att, därest och när det i § 1 härovan

upplåtna området icke längre komme att för militära ändamål användas,

till staden utan kostnad för densamma åter avträda den upplåtna marken.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. arméförvaltningen

erhållit det ena -samt staden Linköping det andra exemplaret.

Stockholm den 6 november 1907.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:

G. C:SON BERGMAN.

M. Morton.

Axel Göransson.

Linköping den 29 oktober 1907.

För stadsfullmäktige i Linköping:

HUGO YGBERG.

Carl Johansson.

Avtal.

Bil. T).

Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 28 sistlidne februari, varav en

bestyrkt avskrift här bifogas, funnit gott ej mindre förordna, att Kungl.

Andra livgrenadjärregementet skall förläggas till Linköping, så snart kasernetablissemang

för regementet blivit där uppfört, än även, med antagande av

stadsfullmäktiges i Linköping gjorda anbud, bemyndiga Kungl. arméförvaltningens

fortifikationsdeparteinent att i enlighet därmed sluta avtal med staden,

har mellan fortifikationsdepartementet, å ena, samt staden Linköping, å

andra sidan, träffats följande avtal:

§ !• _

Staden Linköping förbinder sig att vid anfordran, sedan den för Kungl.

Andra livgrenadjärregementet avsedda kasern blivit uppförd och tagits i

bruk, kontant till kronan erlägga etthundratusen (100,000) kronor såsom bidrag

till inköp av den mark, som erfordras till övningsfält och skjutbana

utöver det redan av Kungl. Maj:t för Kungl. Första livgrenadjärregementet

förvärvade området.

§ 2.

Kasernetablissemanget för Kungl. Andra livgrenadjärregementet skall förläggas

inom stadens område i närheten av den för Kungl. Första livgrenadjärregementet

bestämda kasernplatsen i överensstämmelse med bilagda kartskiss;

och äger staden att tillgodogöra sig den skog å Magistratshagen, som

kan komma att efter utsyning avverkas för etablissemangets uppförande.

§ 3.

Staden åtager sig att utan kostnad för kronan ett år efter därom skedd

tillsägelse hava till kaserntomtens gräns framdragit gas- och vattenledningar,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

under villkor att kronan förbinder sig under en tid av tio år erlägga betalning

för en årlig minimiförbrukning av 25,000 kubikmeter lysgas och för

allt erforderligt vatten. Tillika förbinder sig staden att tillhandahålla regementet

vatten och gas till samma pris, som betalas av större avnämare

inom staden.

§ 4.

Staden förbinder sig att förse den till Smedstad ledande vägen med gångbana

från stadens reglerade område till nordöstra hörnet av Magistratshagen.

§5-

De i § 6 av kontraktet den 25 april och den 17 maj 1905 angående upplåtelse

av mark m. m. till Kungl. Östgöta trängkår samt i § 9 av kontraktet

den 29 oktober och den 7 november 1907 angående upplåtelse av mark m. m.

till Kungl. Första livgrenadjärregementet givna bestämmelserna varda härmed

upphävda, såvitt angår de områden, som skola tagas till kaserntomter

för nämnda två truppförband och Kungl. Andra livgrenadjärregementet.

De ifrågavarande kaserntomterna skola uttagas i reguliära fyrkanter, vilkas

gränser skola utgöras av fyra räta linjer, dragna å varje sida av kasernetablissemanget,

högst tio meter utanför den yttersta byggnadens yttre byggnadslinje.

Såsom ersättning för detta medgivande förbinder sig kronan dels

att icke påfordra utbetalning av det i kontraktet rörande upplåtelsen av mark

till Kungl. Första livgrenadjärregementet omförmälda belopp av 100,000 kronor

förr, än den för nämnda regemente avsedda kasern blivit uppförd och tagen

i bruk, dels att under tio år erlägga betalning efter samma pris, i § 3 är

stadgat, för en årlig minimiförbrukning av 5,000 kubikmeter lysgas för Kungl.

Östgöta trängkårs behov samt för allt erforderligt vatten till nämnda trängkår

och Kungl. Första livgrenadjärregementet.

§ 6-

Staden förbinder sig att, så långt utrymmet efter hälsovårdsnämndens

beprövande det medgiver, mot stadgad avgift till vård å stadens epidemisjukhus

mottaga epidemiskt sjuka värnpliktiga från samtliga truppförband,

som till Linköping förläggas, dock skola stadens egna innevånare härutinnan

äga företräde framför värnpliktiga, tillhörande annat samhälle.

§ 7.

Sedan regementet blivit till Linköping förlagt, äger staden att vid inträffande

eldsvåda till dennas släckande alltid påräkna hjälp från regementet av

det antal man, som för tillfället behöves och från regementet kan lämnas.

Av förestående avtal äro två lika lydande exemplar upprättade, av vilka

Kungl. arméförvaltningen erhållit det ena och Linköpings stad det andra.

Stockholm den 21 oktober 1908.

För Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement:

G. C: son BERGMAN.

M. Morton.

Axel Göransson.

Linköping den 13 oktober 1908.

För stadsfullmäktige i Linköping:

HUGO YGBEKG.

C. Johansson.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Ma.jtts proposition nr 9.

Bil. B.

Överenskommelse

angående tolkningen av § 4 i kontraktet mellan Arméförvaltningens

fortiflkationsdepartement samt Linköpings stad beträffande Kungl. Första

livgrenadjärregementets förläggning till Linköping samt 3 § i kontraktet

mellan samma departement samt Linköpings stad beträffande Andra

livgrenadjärregementets förläggning till Linköping, i vad nämnda paragrafer

stadga skyldighet för staden att utdraga vattenledning till respektive

regementens kasernområden.

Beträffande denna skyldighet skola följande bestämmelser gälla:

l:o. Staden åtager sig att, utan kostnad för kronan, ett år efter därom

skedd tillsägelse hava framdragit gemensam vattenledning till de båda kasernetablissemangen

på sätt av bifogade karta närmare framgår.

2:o. Ledningen framdrages med 250 mm. rör till punkten A å kartan i

den riktning, som minst beröres av berg, eller, om det till följd av terrängförhållandena

skulle finnas lämpligare, med 250 mm. rör till punkten B,

(öster) å kartan och därifrån med 203 mm. rör till punkten A.

3:o. För att erhålla nödig cirkulation medgives staden rätt att, om så

befinnes lämpligt, förena stadens rörnät med ledningen i dess korsningar

med Lasarettsgatan och med Stolplyckegatan. Däremot få inga servisledningar

tillkopplas ledningen och icke några som helst till kopplingar ske

söder om korsningen av Ekkällevägen och Lasarettsgatan.

4:o. När arbetet med ledningens utförande påbörjas, skall staden därom

underrätta vederbörande, som då skall utse ombud för utövande av kontroll

över arbetets utförande under dess fortgång. De anmärkningar, som kontrollanten

kan finna skäl framställa, skola under arbetets gång skriftligen

delgivas vederbörande arbetschef.

5:o. När ledningen fullbordats överlämnas den del av densamma, som

omfattar sträckningen från korsningen av Ekkällevägen och Lasarettsgatan

till kasernetablissemangen, till kronan. Vid detta överlämnande skall kontrollanten

jämväl vara närvarande och avgiva skriftlig redogörelse angående

arbetets utförande, vilken redogörelse skall intagas uti vid överlämnandet

fört protokoll, som av vederbörande myndighet för kronans räkning skall

förses med erkännande att ledningen överlämnats i fullgott skick.

Ovanstående avtalsbestämmelser bliva icke å någondera sidan bindande,

förrän de vunnit godkännande och gillande av såväl Kungl. Maj:t och kronan,

som av Linköpings stadsfullmäktige.

Linköping den 16 januari 1917.

Vid sammanträde den 27 februari 1917 hava Linköpings stadsfullmäktige

för sin del gillat och godkänt förestående avtalsbestämmelser: betygar

Ä Drätselkammarens vägnar:

ALB. J:son V2ERNÉUS.

A chefens för II. arméfördel
-

ningen vägnar:

0. C. THIMGREN.

På stadsfullmäktiges vägnar:

HUGO YGBEPtG.

Bertel Hallberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Förestående avtalsbestämmelser gillas och godkännas:

Linköping den 1 mars 1917.

För Kungl. Maj:t och kronan enligt uppdrag av Kungl. arméförvaltningens

fortifikations departement:

PEHR HASSELROT.

Chef för II. arméfördelningen.

C. C. Thimgren.

Bil F.

Överenskommelse

angående tolkningen av § 4 i kontraktet mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement

samt Linköpings stad beträffande Kungl. Första livgrenadjärregementets

förläggning till Linköping samt § 3 i kontraktet mellan

samma departement samt Linköpings stad beträffande Andra livgrenadjärregementets

förläggning till Linköping, i vad nämnda §§ stadga skyldighet

för staden att utdraga gasledning till regementenas kasernomrade invid Linköping,

samt beträffande av kronan garanterad viss årlig minimiförbrukning

lysgas. . . .

'' 1. Bestämmelsen rörande av kronan garanterad viss årlig mininnforbrukning

av lysgas för förenämnda etablissemang, med tillhörande anläggningar,

upphör att vara gällande.

2. Staden förbinder sig att utan kostnad för kronan ett år efter därom

skedd tillsägelse hava till gränsen för livgrenadjärregementenas kasernområde

i Magistratshagen, till nämnda regementens un der officer sbostäder, invid

den s. k. Stolplyckan, samt till regementenas gemensamma sjukhus hava

framdragit gasledningar av för ändamålet erforderliga dimensioner.

3. Kronan förbinder sig att under en tid av tio år, räknat från den

tidpunkt då samtliga förenämnda etablissemang (kaserner, underofficersbostäder

och sjukhus m. m.) fullbordats och tagits i bruk, erlägga betalning

för en årlig minimiförbrukning av sammanlagt 60,000 kubikmeter leolcgas till

samma pris, som betalas av större avnämare inom staden.

4. Ifrågavarande gasledningar förbliva stadens egendom och skola av

stadens underhållas.

5. Ovanstående avtalsbestämmelser bliva icke å någondera sidan bindande,

förrän de vunnit godkännande och gillande av såväl Kungl. Maj:t

och kronan, som av Linköpings stadsfullmäktige.

Linköping den 21 maj 1917.

För Linköpings stads drätselkammare:
ALB.

J:sou ViERNÉUS.

Bertel Hallberg.

För chefen för II. arméfördelningen

:

C. C. THIMGREN.

Fortifikationsofficer vid II. arméfördelningens

stab.

Förestående avtal godkännes jämlikt Linköpings stadsfullmäktiges beslut

den 8 juni 1917.

För Linköpings stadsfullmäktige:

HUGO YGBERG.

Bertel Hallberg.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr .9.

Jämlikt nådigt beslut den 7 december 1917 godkännes förestående avtal

med den förklaring att den i mom. 3 omnämnda minimiförbrukningen av

kokgas inom etablissemangen skall beräknas jämväl på grund av gasförbrukning

för ändamål, vars tillgodoseende ej bekostas av kronan.

Stockholm den 18 december 1917.

Hj. Leth.

A. ODELSTIERNA.

Axel Göransson.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:76 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Linköpings stad. a1 i texten
  2. SU 1928:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Linköpings stad. s. 9 i texten