Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan m. m

1928-02-17 · 44 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:96, Angående inrättande av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

1

Nr 96.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av en

professur i flygteknik vid tekniska högskolan m. m.;

given Stockholms slott den 17 februari 1928.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. J. F. Almkvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 17 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,

Ltberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoch

handelsdepartementen anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet,

statsrådet Almkvist:

Under punkt 120 i åttonde huvudtiteln av 1928 års statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående

inrättande av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan in. m.,

i riksstaten för budgetåret 1928—1929 beräkna:

dels en ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska

högskolan, nu 692,800 kronor, med 8,500 kronor till 701,300 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 78 höft. (Nr 96) 1

Inrättande av

en professur

i flygteknik

vid tekniska

högskolan

in. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 96.

dels ock till påbörjande av uppförandet och inredandet av ett flygtekniskt

laboratorium ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Vid min anmälan inför Kungl. Maj:t av ifrågavarande ärende anförde

jag, att de av mig, jämlikt bemyndigande av den 12 juli 1927, tillkallade

sakkunniga för utredning av frågan om inrättande av en professur i flygteknik

vid tekniska högskolan m. in. den 19 november 1927 till Kungl.

Maj:t inkommit med utredning och förslag i ämnet. De sakkunnigas betänkande

hade den 25 november 1927 remitterats till åtskilliga myndigheter,

vilka då ännu icke till Kungl. Maj:t inkommit med utlåtande i ärendet.

Det vore mig sålunda icke möjligt att redan då inför Kungl. Maj:t

framlägga ett slutligt förslag i frågan, men det vore min avsikt att, så snart

ovanberörda utlåtanden till Kungl. Maj:t inkommit, ånyo upptaga frågan, så

att proposition i ämnet måtte kunna föreläggas 1928 års riksdag.

Då de av mig omförmälda utlåtandena numera samtliga inkommit till

Kungl. Maj:t, anhåller jag, i anslutning till vad jag sålunda tidigare anfört,

att få upptaga frågan till omprövning i hela dess vidd; och vill jag därvid

till en början lämna en redogörelse för frågans förhistoria.

Frågans tidigare

behandng.

Tekniska

högskolans

framställning

1924.

I en till Kungl. Maj:t år 1924 av tekniska högskolans lärarkollegium ingiven

framställning hemställde lärarkollegiet, att Kungl. Maj:t i proposition

till 1925 års riksdag täcktes äska anslag till inrättandet av en professur i

flygteknik vid tekniska högskolan.

Till stöd härför anförde lärarkollegiet bland annat följande:

Inrättandet av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan har sedan

flera år tillbaka för högskolans lärarkollegium tett sig som ett önskemål av

synnerlig betydelse. Redan i samband med riksdagspetita för år 1920

framhöll kollegiet behovet av en sådan professur. Vid detta tillfälle framstod

emellertid inrättandet av en professur i hållfasthetslära såsom ännu

nödvändigare för högskolan, varjämte detta kunde sägas i viss mån vara

en förutsättning för att undervisning i flygteknik skulle kunna effektivt

bedrivas. Då det av statsfmansiella skäl icke ansågs sannolikt, att båda

dessa professurer kunde samtidigt inrättas, nödgades därför kollegiet vid

nämnda tillfälle sätta professuren i hållfasthetslära i främsta rummet, och

denna professorsbefattning har även sedermera blivit av statsmakterna beviljad.

För att likväl i någon mån tillgodose det alltmer framträdande behovet

av undervisning i flygteknik vid högskolan föreslog kollegiet såsom ett provisorium

inrättandet av en speciallärarbefattning i detta ämne, vilken också

genom beslut av 1921 års riksdag kom till stånd. Innehavaren av denna

befattning har sedan 1922 meddelat undervisning i ämnet inom fackavdelningarna

för maskinbyggnad och mekanisk teknologi samt för skeppsbyggnad,

vilken undervisning emellertid inskränker sig till två föreläsningstimmar

och två övningstimmar per vecka under ett halvt läsår.

Emellertid har flygteknikens betydelse såväl för kommunikationsväsendet

som för försvaret så snabbt vuxit under de gångna åren, att saknaden av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

möjligheter till vetenskaplig forskning och vetenskaplig ingenjörsutbildninginom

detta område redan medfört stor fara för att vårt land skall bliva

allvarligt efter i avseende på flygteknik och flygindustri.

I de flesta europeiska kulturländer ha sedan åtskilliga år tillbaka inrättats

lärostolar i flygteknik vid de tekniska högskolorna och aerodynamiska forskningsinstitut

eller laboratorier hava upprättats, vilka genom sina undersökningar

skapat betingelser för flygteknikens utveckling. Lärarkollegiet anser

sig därför icke kunna taga på sitt ansvar ett ytterligare uppskov med begäran

om inrättandet av eu professur vid högskolan i flygteknik.

I försvarspropositionen till 1924 års riksdag har Kungl. Maj:t i samband

med flygvapnets omorganisation framhållit vikten av att ett aerodynamiskt

laboratorium snarast inrättas men förutsätter att ett sådant med hänsyn till

dess betydelse jämväl för den civila flygindustrien och den civila luftfarten

lämpligast anknytes till tekniska högskolan.

I sitt betänkande till samma års riksdag angående flygvapnets organisation

har försvarsutskottet bland annat framhållit vikten av att möjligheter

till grundlig flygteknisk specialutbildning av ingenjörer snarast beredes.

Lärarkollegiet får för sin del understryka nödvändigheten av att ett väl

utrustat aerodynamiskt laboratorium med det snaraste kommer till stånd,

då ett dylikt utgör en av förutsättningarna för vetenskaplig forskning inom

flygtekniken.

Genom att komplettera högskolans nuvarande läroämnen med en professur

i flygteknik, anordnad i enlighet med angivet program, kan en flygteknisk

specialutbildning för flygingenjörer åstadkommas vid högskolan.

För att denna utbildning skall kunna ordnas rationellt är det emellertid

nödvändigt att ett blivande aerodynamiskt laboratorium nära anknytes till

tekniska högskolan.

I detta sammanhang får lärarkollegiet framhålla vikten av att professuren

i flygteknik kommer till stånd fortast möjligt för att de vetenskapliga synpunkterna

skola bli tillgodosedda redan vid laboratoriets ordnande och utrustning

och för att nödigt samband med undervisningen vid högskolan

skall från början åvägabringas.

Ämnet flygteknik taget i dess vidsträcktaste betydelse innesluter i sig ett

stort antal hjälp vetenskaper. Förutom de grundläggande vetenskaperna

matematik, mekanik, fysik, hållfasthetslära m. fl. tillkomma tillämpningsämnen

exempelvis såsom läran om förbränningsmotorer, radioteknik. I

dessa ämnen har högskolan redan lärarkrafter och de befintliga lärokurserna

torde utan större svårighet kunna planläggas så, att den blivande flygingenjörens

utbildning inom hjälp vetenskaperna blir lagd på en god tekniskt-vetenskaplig

grund. Om man vidare med hänsyn till den omständigheten,

att luftskepp enligt systemet »lättare än luften» ej äga samma aktualitet

för vårt land som flygplan, utesluter en mera djupgående behandling

av luftskeppstekniken, torde för flygtekniken i egentlig mening åtminstone

för den närmaste framtiden en professur vara tillräcklig.

Lärarkollegiet framlägger slutligen ett detaljerat program för undervisningen

i flygteknik.

Vid sin anmälan inför Kungl. Maj:t av lärarkollegiets ifrågavarande framställning

fann dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet det med hänsyn

till den dåvarande ekonomiska situationen ej möjligt att i denna del

1925 års

statsverksproposition.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Frågans behandling

vid

1925 års riksdag.

Ingeniörsvetenskapsakademiens

skrivelse den

5 januari

1925.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

tillmötesgå högskolans krav (punkt 108 i åttonde huvudtiteln av 1925 års

statsverksproposition).

Genom enskilda motioner blev frågan emellertid underställd 1925 års riksdag.

I två likalydande motioner (I: 98 och II: 138) hemställdes, bland

annat, att riksdagen måtte besluta, att vid tekniska högskolan inrättades en

professur i flygteknik och att för detta ändamål för budgetåret 1925—1926

beviljades ett anslag om 6,400 kronor utöver vad som i högskolans extra

stat då vore upptaget till arvode åt en speciallärare i flygteknik att utgå

av de medel, riksdagen komme att för ovan nämnda budgetår bevilja till

befrämjande av svensk lufttrafik samt att i vanlig ordning dyrtidstillägg

måtte utgå å professorns avlöning. I en inom andra kammaren väckt motion

(II: 137) hemställdes vidare, att riksdagen måtte besluta inrättandet av

en professur i flygteknik vid tekniska högskolan och för detta ändamål

under åttonde huvudtiteln anvisa erforderligt anslag.

Vid sin behandling av ifrågavarande motioner anförde statsutskottet huvudsakligen

följande:

Motionärerna hava betonat vikten av att det svenska flygväsendet från

början uppbygges efter rationella principer samt framhållit den grundläggande

betydelse, som ifrågavarande professur skulle hava för hela vårt flygväsendes

utveckling.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om den betydelse den nu ifrågasatta

professuren skulle komma att få för vårt flygväsende. Det synes

emellertid utskottet vanskligt att på grundvalen av enskilda motioner förorda

åtgärders vidtagande för angivna syftemål. På grund härav får utskottet

avstyrka motionerna.

Denna statsutskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 januari 1925 anmälde ingenjörsvetenskapsakademien,

att den funnit sig böra upprätta en flygteknisk kommitté.

Samtidigt överlämnade akademien en av den flygtekniska kommittén till

Kungl. Maj:t riktad framställning rörande inrättande av eu professur i flygteknik

m. m. av i huvudsak följande lydelse:

På luftfartens område pågår inom de flesta kulturländer ett intensivt utvecklande

arbete av såväl civil som militär beskaffenhet. Vårt eget land

har dock i fråga om denna utveckling hittills intagit en i stort sett passiv

ställning, ehuru enskilda, uppoffrande försök att förändra detta förhållande

icke saknats. Denna vår efterblivenhet i tekniskt och industriellt hänseende

måste hävas, och medlen härtill måste i väsentlig grad sökas i mera systematiskt

stöd än hittills från statsmakternas sida. Om det icke slutligen

skall krävas enorma ansträngningar för att råda bot på vad som försummats,

måste i första rummet och snarast möjligt bättre betingelser för inhemsk

flygteknisk verksamhet skapas. Varje dröjsmål härmed kommer att

öka vårt beroende av utländsk industri och uppskjuta den tidpunkt, vid

vilken vi med för svenska förhållanden anpassad materiel kunna tillgodogöra

oss en kommande civil luftfarts mycket betydande fördelar. Ingen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96. 5

jörsvetenskapsakademiens flygtekniska kommitté vill i anslutning härtill framhålla,

att den flygtekniska verksamheten i vårt land måste från grunden

systematiskt uppbyggas.

Att döma av föreliggande yttranden beträffande statens ifrågasatta subventionering

av svensk civil luftfart synes den meningen enstämmigt gjort

sig gällande, att dylik luftfart snarast möjligt bör baseras på användandet

av inom landet tillverkad flygmateriel. För att dylik tillverkning med framgång

skall kunna upptagas erfordras tekniskt-vetenskapligt skolade specialister

och ett med ifrågavarande tillverkare samarbetande aerodynamiskt laboratorium.

Detta är ett villkor för att flygmaterielen på det mest ändamålsenliga

sättet skall kunna utvecklas med hänsyn till vårt lands i många

avseenden säregna förhållanden. Aven genom den betydelse, som det moderna

flygvapnet tillmätes, och den plats, som det beretts i vårt lands försvarsplan,

har uppmärksamheten inriktats på nödvändigheten av att flygindustriell

verksamhet upptages inom landet. Denna inhemska flygindustri,

som i längden är en nödvändig förutsättning för ett effektivt flygvapen,

kräver, liksom den direkta tjänsten inom flygvapnet, tillgång på väl utbildade

specialingenj örer.

En återblick på den flygtekniska utvecklingen ger omedelbart vid handen,

huru intimt samarbetet varit mellan det aerodynamiska forskningsarbetet

och den flygindustriella verksamheten. Från de aerodynamiska laboratorierna

erhålla konstruktörerna ett omfattande utgångsmaterial för luftfartygens

beräkning, och varje rationell nykonstruktion kräver omsorgsfulla

aerodynamiska undersökningar, varigenom onödiga och kostsamma experiment

i full skala med åtföljande mer eller mindre framträdande risker undvikas.

Den aerodynamiska forskningen har hittills angivit riktlinjerna för

den flygtekniska utvecklingen, och det nuvarande läget talar för att detta

förhållande kommer att bestå med oförminskad styrka. Kommittén vill i

detta sammanhang icke underlåta att framhålla det aerodynamiska laboratoriets

betydelse för andra tekniska områden än det här berörda.

För att med minsta kostnad kunna fylla de här berörda behoven bör

den flygtekniska verksamheten från början läggas på rationell teknisk-vetenskaplig

grund. I detta syfte finner kommittén i första hand nödvändigt

att ordna flygingenjörers utbildning genom inrättandet av en professur i

flygteknik vid tekniska högskolan. I anslutning härtill erfordras inrättande

av ett flygtekniskt laboratorium med ändamål att dels möjliggöra vetenskapligt

forskningsarbete inom flygtekniken och dels bistå statens flygväsende

och landets flygindustri med utförande av undersökningar. Från

tekniska högskolans sida har framhållits vikten av att nämnda professur

måtte snarast möjligt inrättas, detta jämväl i syfte att de vetenskapliga

synpunkterna må bli tillgodosedda vid ordnandet av det aerodynamiska laboratorium,

som högskolan med rätta anser vara nödvändigt såsom förutsättning

för såväl vetenskaplig forskning och praktiska försök inom flygtekniken

som för eu rationellt ordnad undervisning i detta ämne. Kommittén

vill för sin del understryka vikten av att denna professur må komma

till stånd, såvitt möjligt genom beslut vid 1925 års riksdag. Detta är angeläget

icke blott för att få undervisningen i ämnet ordnad utan även för

att man vid förestående utveckling av landets flygväsen må från början

hava tillgång till eu vetenskaplig kraft och en institution, som helt inriktas

på den vetenskapliga flygtekniken och dess tillämpning på svenska förhållanden.

Då tekniska högskolan med styrka framhållit, att den begärda

s. 6 Kontrollera mot PDF

Tekniskahögskolans

lärarkollegium

augusti

1925.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

professuren i flygteknik måste kompletteras med ett aerodynamiskt laboratorium,

har man närmast haft i sikte dess betydelse för en god utbildning

av landets flygingenjörer. Enligt kommitténs åsikt utgör ett dylikt väl utrustat

laboratorium emellertid också den nödvändiga förutsättningen för en

inhemsk flygindustri. För att laboratoriet skall kunna väl fylla sin uppgift

fordras utrustning icke blott med hänsyn till aerodynamiska undersökningar

utan även för andra inom flygtekniken förekommande provningar, såsom

undersökning av flygmotorer, hållfasthetsprovningar av skilda slag och

dylikt. Ett dylikt fullständigt flygtekniskt laboratorium skulle kräva avsevärda

summor för inrättande och drift. Emellertid finnes vid tekniska högskolan

redan nu förbränningsmotorlaboratorium, laboratorium för hållfasthetsundersökningar

och andra tekniska laboratorier. Genom den utvidgning

av förbränningsmotorlaboratoriet, som under alla förhållanden lär

bliva nödvändig inom en snar framtid, skulle dessa laboratorier, delvis i

samverkan med statens provningsanstalt, kunna verkställa de provningar

för statens flygväsen och för industrien, som falla utom ramen för de egentliga

aerodynamiska undersökningarna.

Kommittén finner därför att redan av rent ekonomiskt intresse det flygtekniska

forsknings- och undersökningsarbetet bör förläggas till tekniska

högskolan. Härigenom skulle icke blott kostnaderna i hög grad nedbringas,

utan man erhölle även ett organiskt samband mellan de olika vetenskapliga

arbeten, som utgöra underlag för flygtekniken, samtidigt som de för

statens flygväsende och flygindustrien gemensamma intressena kunna tillgodoses.

I samband härmed må särskilt betonas vikten av att högskolans

laboratorier, utan intrång på den vetenskapliga forskningen och undervisningen,

kunna tjäna landets industri genom att mot ersättning verkställa

sådana undersökningar, som icke kunna av andra institutioner omhändertagas.

Under ovan angivna förutsättningar skulle det flygtekniska laboratoriet

vid tekniska högskolan endast behöva omfatta en laboratoriebyggnad för

aerodynamiska undersökningar, för vilken plats, enligt vad kommittén erfarit,

kan beredas i samband med högskolans nybyggnader vid Valhallavägen.

Rörande kostnaden för ett dylikt laboratorium må här endast upplysningsvis

nämnas att det i Göttingen år 1915 inrättade, vilket gjort flygtekniken

mycket betydande tjänster, på sin tid medförde en kostnad av c:a

200,000 mark.

Med stöd av vad sålunda anförts vill flygtekniska kommittén dels framhålla

vikten av att en professur i flygteknik utan dröjsmål upprättas, dels

hemställa det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att ett aerodynamiskt

laboratorium snarast må upprättas vid tekniska högskolan.

Denna flygtekniska kommitténs framställning remitterades till styrelsen

för tekniska högskolan. Innan denna blev i tillfälle att besvara remissen,

utgick tiden för framställningar, avsedda att föreläggas 1926 års riksdag.

Lärarkollegiet ansåg sig — i samband med framläggandet av petita till 1926

års riksdag — böra oberoende härav ånyo upptaga frågan om inrättandet

av en professur i flygteknik.

I denna sin framställning erinrade lärarkollegiet till eu början om sin

ovan omförmälda framställning till 1925 års riksdag.

Härefter anförde lärarkollegiet huvudsakligen följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 96. T

Då den av kollegiet i förenämnda skrivelse understrukna faran alltjämt

består och ökas för varje år, får kollegiet i känslan av förpliktelse mot de

uppgifter, högskolan är satt att fylla, ånyo framföra sin hemställan till

Kungl. Maj:t.

Den av 1925 års riksdag beslutade omorganisationen och utvidgningen

av vårt flygvapen kommer att kräva en omfattande flygteknisk och flvgindustriell

verksamhet inom landet. Kungl. Maj:t bär också vid upprepade

tillfällen framhållit vikten av att åtgärder vidtagas för att möta de krav

denna verksamhet kommer att ställa. Redan i försvarspropositionen till

1924 års riksdag framhölls vikten av att ett aerodynamiskt laboratorium

snarast inrättades och förutsattes, att ett sådant med hänsyn till dess betydelse

jämväl för den civila flygindustrien och den civila luftfarten lämpligast

anknötes till tekniska högskolan.

Försvarsutskottet vid 1924 års riksdag anslöt sig i sitt betänkande angående

flygvapnets organisation till denna uppfattning och framhöll dessutom

vikten av att möjligheter till grundlig flygteknisk specialutbildning

av ingenjörer snarast beredas.

I försvarspropositionen till 1925 års riksdag framhåller statsrådet och

chefen för försvarsdepartementet: »I likhet med 1924 års försvarsutskott

förutsätter jag, att flygmaterielen så långt möjligt tillverkas inom landet.

För att flygtekniken och flygindustrien inom landet skola kunna hålla jämna

steg med utvecklingen utomlands, är det givetvis av vikt, att bland annat

möjligheter till flygteknisk forskning beredas inom riket. I 1924 års försvarsproposition

förordades för detta ändamål inrättandet av ett aerodynamiskt

laboratorium, vilket dock med hänsyn till att det komme att tagas i

tjänst även för den civila flygindustrien och den civila luftfarten ansetts

böra organiseras fristående från flygvapnet och förläggas till tekniska^ högskolan

samt bekostas av medel å annan huvudtitel än försvarets. Sedermera

har denna fråga upptagits dels i en framställning till Konungen från

en av ingenjörs vetenskapsakademien upprättad flygteknisk kommitté och

dels i motion vid årets riksdag. Då sålunda ärendet bringats under

statsmakternas prövning, torde jag här icke behöva närmare ingå på detsamma.

»

Försvarsutskottet vid 1925 års riksdag upptog likaledes i sitt betänkande

de i försvarspropositionen uttryckta önskemålen.

De vid 1925 års riksdag framlagda motionerna om inrättandet av en

professur i flygteknik avstyrktes emellertid av statsutskottet och riksdagen

följde i sitt beslut detta avstyrkande. Det vill emellertid synas som statsutskottets

avstyrkande motiverats av formella skäl, medan utskottet däremot

i sak sympatiserat med motionernas syfte.

Åtgärders vidtagande för beredande av möjligheter till grundlig vetenskaplig

utbildning av flygingeujörer och till flygteknisk forskning motiveras

ej endast av flygvapnets behov. De äro nödvändiga för att den civila flygningen

skall kunna utvecklas till verklig nationell betydelse. Det förtjänar

dessutom framhållas, att Sverige bland annat i sitt förstklassiga stål äger

en förutsättning för att en civil svensk flygindustri skall kunna göra sig

gällande på den utländska marknaden. Det är bekant att flera utländska

flygmotorfabriker i stor utsträckning använda svenskt kvalitetsstål. På senare

tid ha även själva flygplanen med stor framgång börjat byggas av

stål, och även härvid har man utnyttjat det svenska stålets och svensk

stålbearbetnings förtjänster.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 9G.

Betydelsen av en professur i flygteknik skulle ej blott göra sig gällande

i ingenjörsutbildningen och den inhemska direkta forskningen. En professur

i flygteknik erbjuder även en utsiktspunkt, från vilken de vetenskapliga

och tekniska framstegen utomlands lättast kunna följas och förmedlas

till det svenska flygväsendet.

Inrättandet av ett aerodynamiskt laboratorium som komplement till en

professur i flygteknik är för tekniska högskolan ett synnerligen viktigt

önskemål. Ett dylikt laboratorium gör det möjligt att bedriva flygingenjörsutbildningen

på ett rationellt sätt och är en förutsättning för, att studiet

av den för flygtekniken grundläggande aerodynamiken skall få den

rätta vetenskapliga fördjupningen. Praktiska och ekonomiska skäl tala

emellertid enligt lärarkollegiets uppfattning för att jämväl de för flygväsendet

och flygindustrien behövliga undersökningarna utföras i ett till högskolan

förlagt laboratorium, vilket sålunda skulle kunna tjäna såväl högskolans

som flygväsendets och flygindustriens intressen.

De utvägar, som i utlandet tillämpats vid lösandet av förevarande frågor,

kunna ej direkt tillämpas i vårt land med dess mer begränsade resurser.

De äro emellertid i detta sammanhang av stort intresse.

Härefter följer i lärarkollegiets framställning en redogörelse för hur

den flygtekniska undervisningen och forskningen är ordnad i några utländska

stater. Jag anhåller att beträffande denna redogörelse få hänvisa till handlingarna

i ärendet.

Lärarkollegiet fortsätter därpå:

Såsom av redogörelsen framgår, äro anordningarna mycket skiftande i

olika länder. Den för Sverige lämpligaste och billigaste anordningen synes

lärarkollegiet vara att komplettera tekniska högskolans nuvarande läroämnen

med en professur i flygteknik, anordnad i enlighet med det i tekniska högskolans

framställning av år 1924 angivna programmet, varigenom en grundlig

specialutbildning av flygingenjörer skulle kunna åstadkommas vid högskolan.

För att denna utbildning skall kunna ordnas fullt rationellt bör

emellertid ett blivande aerodynamiskt laboratorium nära anknytas till tekniska

högskolan.

En detaljerad plan för det aerodynamiska laboratoriet synes kollegiet ej

böra utarbetas, förrän professuren i flygteknik beviljats och tillsatts. En

uppskattning av kostnaderna torde dock kunna erhållas på grundval av

utomlands vunna erfarenheter. Det aerodynamiska laboratoriet i Göttingen,

vilket torde kunna tjäna som modell för ett laboratorium här, drog, enligt

uppgift i laboratoriets publikationer, vid uppförandet 1915 eu anläggningskostnad

av 200,000 mark. Med omräkning till nuvarande byggnadskostnad

skulle detta motsvara c:a 500,000 kronor. En här utförd överslagsberäkning,

grundad på ritningar av detta laboratorium, har även lett till denna

summa. Den för högskolans behov erforderliga driften kan förutses kräva

en årlig kostnad av ungefär samma belopp som det nuvarande förbränningslaboratoriet.

Alla beställda undersökningar skulle givetvis bekostas av

beställaren.

På grund av det anförda hemställde lärarkollegiet, att Kungl. Maj:t i

proposition till 1926 års riksdag täcktes äska anslag till inrättandet av en

professur i flygteknik vid tekniska högskolan.

Denna lärarkollegiets skrivelse, vilken livligt förordades av högskolans

styrelse, vann dock ej understöd av Kungl. Maj:t. Vid sin anmälan inför

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

Kungl. Maj:t den 7 januari 1926 av lärarkollegiets förslag fann nämligen

min företrädare i statsrådsämbetet sig för det dåvarande icke kunna förorda

detsamma (1926 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, sid. 359).

Redan dessförinnan, den 18 november 1925, hade lärarkollegiet avgivit

utlåtande över ingenjörsvetenskapsakademiens flygtekniska kommittés ovanberörda

utlåtande och därvid anfört huvudsakligen följande:

Beträffande inrättandet av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan

får kollegiet hänvisa till sin i samband med riksdagspetita till 1926 års

riksdag gjorda hemställan om inrättandet av en sådan professur vid högskolan.

Aven i fråga om inrättandet av ett aerodynamiskt laboratorium

har kollegiet i nämnda skrivelse framhållit sin mening. Aerodynamiska

laboratorier ha inrättats i ett flertal av Europas länder. För närvarande

finnas sådana i England, Frankrike, Italien, Österrike, Ryssland, Tyskland,

Holland och Belgien. I de större länderna finnas till och med ett flertal

statliga laboratorier, varjämte även de större flygplanfirmorna ha egna sådana.

Vid inrättandet av ett aerodynamiskt laboratorium är det givetvis för

undvikande av dyrbara experimentkostnader välbetänkt att följa konstruktionen

av något utexperimenterat utländskt laboratorium. Flera olika system

ha kommit till användning i skilda länder. Av dessa är ett system som

kommit till användning vid det nya laboratoriet i Göttingen, tack vare

sin praktiska anordning av vindtunneln, överlägset de övriga genom eu

betydligt större arbetskapacitet vid ungefär samma anläggningskostnader.

Göttingenlaboratoriet synes därför kollegiet böra kunna tjäna som förebild

för ett laboratorium här. Nämnda laboratoriums huvudbyggnad har en volym

av cirka 7,500 kubikmeter. Med ett beräknat enhetspris av 44 kronor

per kubikmeter skulle denna byggnad kunna uppföras för en kostnad av

330.000 kronor. För maskin- och instrumentutrustningen kan i runt tal

beräknas 170,000 kronor. Man kommer då till eu sammanlagd kostnad av

500.000 kronor, vilken summa med hänsyn till ändringarna i prisläget väl

stämmer med den angivna kostnaden för Göttingenlaboratoriet, vilket uppfördes

under åren 1915—17 för omkring 200,000 mark.

Såsom vetenskapligt utbildad personal skulle vid laboratoriet tjänstgöra

dels ■— såsom chef — professorn i flygteknik, dels en assistent, för vilken

senares avlöning medlen kunna utgå ur högskolans härför avsedda anslag.

För maskineriets skötsel och förfärdigande av modeller in. in. behöves vidare

en laboratorievaktmästare, som bör komma i åtnjutande av samma

löneförmåner som högskolans övriga ordinarie laboratorievaktmästare. Med

det ovan angivna utrymmet kan plats för vaktmästarbostad beredas inom

laboratoriebyggnaden, varför intet tillägg till anläggningskostnaden torde

behöva beräknas härför.

Den årliga driften kan förutses kräva en kostnad av ungefär samma belopp

som det nuvarande förbränningsmotorlaboratoriet (cirka 13,000 kronor).

Härvid ha allenast avsetts de årliga kostnader, som äro betingade av

högskolans eget behov i och för flygingenjörsutbildningen samt vederbörande

lärares forskningsverksamhet. I den mån laboratoriet tages i anspråk för

undersökningar, beställda av flygvapnet, flygindustrien eller andra, kräves

givetvis både ökad personal och ökade driftkostnader. Härför erforderliga

medel böra emellertid icke belasta högskolans budget utan uttagas i form

av ersättning för utförda undersökningar av vederbörande beställare.

Lärarkollegiets

yttrande

över ingenjörsvetenskapsakademiens

flygtekniska

kommittés

skrivelse.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lärarkollegiets

framställning

augusti 1926.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

Det synes kollegiet, att planläggningen i detalj av ett aerodynamiskt laboratorium

bör anstå, tills en professur i flygteknik beviljats och tillsatts,

på det professorn må få tillfälle göra sina synpunkter gällande vid planläggningen.

Ovan angivna kostnadssumma får därför endast betraktas som

en överslagsberäkning, vilken dock enligt kollegiets mening torde kunna

tjäna till tillräcklig ledning för frågans bedömande på nu föreliggande

preliminära stadium.

Med hänsyn till de skilda intressen, som ett dylikt laboratorium skulle

komma att tjäna, synes det kollegiet kunna ifrågasättas, om ej anläggningskostnaden

på lämpligt sätt bör fördelas mellau de huvudtitlar, under vilka

ifrågavarande intressen höra hemma, d. v. s. utom åttonde även fjärde och

sjätte huvudtitlarna. Det årliga anslaget för laboratoriets drift synes böra

utgå å åttonde huvudtiteln, medan de av flygvapnet, den civila industrien

och den civila luftfarten beställda undersökningarna, som ovan nämnts,

böra bekostas av respektive beställare. Det kan antagas, att laboratoriet

även kommer att anlitas för andra frågor än rent flygtekniska t. ex. för

fastställande av vindtryckets storlek vid byggnadskonstruktioner av skilda

slag, beträffande vilket för närvarande ovisshet råder, samt för kontroll och

gradering av vid väderlekstjänsten använda vindmätare. Eu fördelning av

anläggningskostnaden även på andra huvudtitlar än nyssnämnda synes dock

ej motiveras härav.

Anläggningskostnaden torde böra fördelas på minst tre år och under första

året utgå exempelvis med 100,000 kronor för arbetets påbörjande, sedan

Kungl. Maj:t fastställt detaljerad plan för laboratoriet.

Kollegiet har i högskolans tidigare ingivna riksdagspetita icke gjort någon

hemställan, att Kungl. Maj:t täcktes av 1926 års riksdag äska anslag

till ett aerodynamiskt laboratorium. Bestämmande har härvid varit den

ovan omnämnda synpunkten, att en blivande professor i flygteknik borde

uppgöra det detaljerade förslaget till laboratoriet. Högskolans behov av laboratorium

för övningar i flygteknik torde därvid för en kortare tid kunna

provisoriskt tillgodoses med anlitande av andra redan befintliga laboratorier

vid högskolan.

Jämväl under år 1926 gjorde lärarkollegiet framställning om proposition

till 1927 års riksdag om inrättande snarast möjligt av en professur i flygteknik

vid tekniska högskolan.

Lärarkollegiet erinrade därvid om sina tidigare framställningar i ämnet

och fortsatte därefter:

Med hänsyn till den i allt hastigare tempo fortgående utvecklingen av

flygtekniken och framförallt flygtrafiken såväl inom som utom landet, är

det ett mer och mer trängande behov att till stöd för en kommande inhemsk

flygindustri få till stånd teknisk-vetenskaplig forskning inom landet

på flygteknikens område. För att tillgodose behovet av väl utbildade flygingenjörer

är det nödvändigt att en rationell utbildning och undervisning

inom flygtekniken ordnas. I känslan av sina förpliktelser mot de uppgifter,

tekniska högskolan har att fylla, måste lärarkollegiet nu enträget hemställa,

att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag ville å högskolans

ordinarie stat upptaga en professur i flygteknik i enlighet med framlagt

program. Den nu å högskolans stat upptagna speciallärarbefattningen

i samma ämne skulle samtidigt utgå.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Ktmgl. Maj:ts proposition Nr 96.

Vid min anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1927 av anslagsbehoven

under riksstatens åttonde huvudtitel för budgetåret 1927—1928 nen till 1927

anförde jag (under punkt 115) beträffande här ifrågavarande framställningar års riksdag,

följande:

De skäl, som av lärarkollegiet anförts för inrättandet av en professur i

flygteknik vid tekniska högskolan, äro nog så tungt vägande, och de förhållanden,

som föranlett lärarkollegiets under senare år upprepade framställningar

i ämnet, lära vara så välbekanta, att jag här icke torde behöva närmare

utveckla desamma.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden skulle jag i och för sig icke

haft några betänkligheter mot att tillstyrka bifall till högskolans förslag.

Lärarkollegiets framställning ger emellertid vid handen, att inrättandet av

den begärda professuren kan komma att inom eu nära framtid medföra

konsekvenser av en betydande ekonomisk räckvidd för statsverket.

Av vad i ärendet blivit anfört framgår nämligen, att inom kort även ett

aerodynamiskt laboratorium måste upprättas vid tekniska högskolan för den

nu föreslagna professurens undervisning och den vetenskapliga verksamheten

på ifrågavarande område. Detta laboratorium har beräknats komma att

draga eu kostnad av i runt tal 500,000 kronor. Visserligen har lärarkollegiet

icke ansett sig böra för närvarande göra någon framställning i detta

hänseende, då dels en blivande professor i flygteknik borde uppgöra det

detaljerade förslaget till laboratoriet, dels ock högskolans behov av laboratorium

för övningar i flygteknik för eu kortare tid torde kunna provisoriskt

tillgodoses med anlitande av redan befintliga laboratorier vid högskolan.

Uppenbart är emellertid, att krav på laboratoriets inrättande icke skulle

länge låta vänta på sig, därest en professur i flygteknik nu tillskapades.

Även om kostnaderna för laboratoriet kunna nedbringas, synas de dock

komma att uppgå till ett alltför högt belopp för att man på frågans nuvarande

stadium och innan kostnadsfrågan kan närmare överblickas skulle

kunna gå in för den föreslagna professuren. En förberedande utredning

rörande laboratoriet innehålles visserligen i lärarkollegiets skrivelse, men

kollegiet gör självt gällande att planläggningen av laboratoriet endast är

preliminär och kostnadskalkylerna endast hava karaktären av eu överslagsberäkning.

Det synes mig vara nödvändigt att, innan frågan om upprättandet

av den begärda professuren upptages till slutligt avgörande, eu mera

ingående utredning verkställes rörande omfattningen och planläggningen av

erforderligt laboratorieutrymme för undervisningen och det vetenskapliga arbetet

vid högskolan samt rörande de kostnader som för ändamålet oundgängligen

tarvas. Vid denna utredning bör även komma under prövning,

huruvida icke den lämpligaste lösningen av laboratoriefrågan ligger i en

samverkan mellan tekniska högskolan, det militära flygväsendet och de

övriga intressen, som här kunna komma i betraktande. I avvaktan på att

eu dylik utredning blir verkställd -— och jag har för avsikt att inom den

närmaste framtiden återkomma med hemställan att härför erforderlig åtgärd

må av Kungl. Maj:t vidtagas — kan jag icke nu understödja högskolans

förslag om inrättande av en professur i flygteknik.

I anslutning till vad jag sålunda anfört utverkade jag den 12 juli 1927 ^akkmuugas

Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga för utredning

av frågan om inrättande av en professur i flygteknik vid tekniska

s. 12 Kontrollera mot PDF

Inrättande

av professur

i flygteknik

vid tekniska

högskolan.

De sakkunniga.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

högskolan samt rörande omfattningen och planläggningen av erforderligt

laboratorium för undervisningen och det vetenskapliga arbetet i detta ämne

vid högskolan ävensom beträffande de kostnader, som för ändamålet oundgängligen

tarvades, vid vilken utredning borde tagas under omprövning,

huruvida icke den lämpligaste lösningen av laboratoriefrågan låge i en samverkan

mellan tekniska högskolan, det militära flygväsendet och de övriga

intressen, som i detta sammanhang kunde komma i betraktande.

Med anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda bemyndigande tillkallade

jag därefter den 20 juli 1927 såsom sakkunniga för nämnda ändamål landshövdingen

i Gävleborgs län S. E. J. Liibeck, generalmajoren och chefen

för flygvapnet K. A. B. Amundson samt rektorn vid tekniska högskolan,

professorn T. G. E. Lindmark ävensom uppdrog åt Liibeck att såsom ordförande

leda de sakkunnigas förhandlingar.

På därom av de sakkunniga i särskilda skrivelser gjorda framställningar

tillkallade jag vidare dels docenten vid tekniska högskolan filosofie doktorn

I. V. Malmer såsom tekniskt biträde åt de sakkunniga, dels ock professorn

i arkitektur vid tekniska högskolan E. J. Lallerstedt såsom särskilt biträde

åt de sakkunniga för uppgörandet av ritningar för ett föreslaget aerodynamiskt

laboratorium, kostnadsberäkningar o. s. v.

Sedan de sakkunniga slutfört det åt dem anförtrodda uppdraget hava de,

såsom jag tidigare erinrat, med skrivelse den 19 november 1927 till Kungl.

Maj:t överlämnat: »Betänkande med utredning och förslag angående inrättandet

av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan m. m.» med

till betänkandet hörande bilagor och ritningar.

De sakkunnigas utlåtande remitterades till åtskilliga myndigheter, av vilka

numera utlåtanden avgivits, nämligen den 1 december 1927 av byggnadsstyrelsen,

den 10 december 1927 av riksmarskalksämbetet efter hörande av

intendenten för Djurgården, den 22 december 1927 av tekniska högskolans

styrelse efter hörande av högskolans lärarkollegium, den 30 december 1927

av chefen för generalstaben, den 5 januari 1928 av statskontoret, den 10

januari 1928 av ingenjörsvetenskapsakademien, samt den 12 januari 1928

av flygstyrelsen.

När jag nu går att inför Kungl. Maj:t anmäla hithörande frågor, har jag

ansett mig för överskådlighetens skull böra behandla varje fråga för sig,

och vill jag då till en början upptaga frågan om inrättandet av professur i

flygteknik vid tekniska högskolan.

I detta hänseende hava de sakkunniga anfört huvudsakligen följande:

Frågans tidigare behandling giver med stor tydlighet vid handen, att inrättandet

av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan, som sedan

länge stått på dagordningen, för varje år på grund av teknikens snabba

utveckling blivit alltmera av behovet påkallat. Såväl riksdagen som veder
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

börande departementschef hava ställt sig synnerligen välvilliga i frågan,

ehuru av olika anledningar de i ämnet gjorda framställningarna icke kunnat

av dem bifallas eller tillstyrkas. Då nu, såsom de sakkunniga i fortsättningen

av sin utredning ämna söka uppvisa, frågan om inrättandet av ett

aerodynamiskt laboratorium — vilken frågas ofullständiga utredning väl

var den närmaste anledningen till att frågan om professuren icke underställdes

prövning av 1927 års riksdag — blivit i görligaste mån utredd,

synes även detta hinder vara borteliminerat.

Genom vad som från olika håll tidigare anförts till förmån för inrättandet

av en professur i flygteknik torde denna fråga i och för sig befinnas i

allt väsentligt klarlagd. De sakkunniga vilja för egen del härtill foga

följande:

Vid öppnandet av ingenjörsvetenskapsakademiens första flygtekniska konferens

i februari 1926 framhölls den frikostighet och förståelse, med vilken

statsmakterna subventionerat och i övrigt främjat lufttrafiken mellan Sverige

och utlandet, men anmärktes samtidigt på missproportionen mellan dessa

subventioner och statens åtgärder för att erhålla valuta för de gjorda uppoffringarna.

Dessa uppoffringar göras bland annat för att vinna ökad snabbhet i befordran

av passagerare och post m. in. och därvid försvara vår andel av de

internationella flygförbindelserna, för att skapa förtroende till flygmaskinen

som trafikmedel och för att träna trafikflygare. Dessa resultat räcka dock

i längden icke till att ur allmän synpunkt motivera statens insatser. Förutsättning

för dessa är, att i den mån lufttrafiken går fram mot allt större

betydelse, svensk teknik och industri därvid få sina viktiga uppgifter att

fylla. Praktiska och experimentella erfarenhetsrön måste samlas som underlag

för systematiska undersökningar rörande trafikflygningens teknik och

ekonomi, säkerhet och regelbundenhet. Trafikflygningens egenskap av studieföretag

måste komma till uttryck i planläggning och drift samt i trafikresultatens

bearbetande och utnyttjande. Endast därigenom kunna subventionerna

bliva till verkligt stöd för varaktiga svenska insatser på detta viktiga

internationella arbetsfält.

Aridare måste arbetet inriktas på att klargöra tillgången på inhemska

materialier för flygmaskin- och motortillverkning samt att söka målmedvetet

inrikta svensk forskning, teknik och industri på denna tillverkning. För

att i sin mån söka tillvarataga möjligheterna och tiden bildade ingenjörsvetenskapsakademien

i slutet av 1924 sin förut omförmälda flygtekniska

kommitté med uppgift att främja teknisk-vetenskaplig forskning och flygteknisk

utveckling i allmänhet samt att därvid särskilt uppmärksamma de

nordiska problemen på området. Efter en del förberedande, av akademien

bekostade undersökningar har ett treårsprogram framlagts och tillvunnit sig

statsmakternas intresse; ett anslag av 20,000 kronor har sålunda i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 upptagits under tionde huvudtiteln för flygtekniska

undersökningar. För budgetåret 1928—1929 begäres för samma ändamål

25,000 kronor. Programmet upptager bland annat hållfasthets- och

utmattningsprov, försök med bränslen och oljor för start av flygmotorer vid

låga temperaturer samt undersökningar rörande konstruktioner av plan- och

landningsställ, lämpade för svenska förhållanden.

De specialuppgifter, på vilka forskningen sålunda inriktas, äro sådana

som i samverkan med statens provningsanstalt och tekniska högskolan, flygvapnet

och enskilda industriföretag kunna bearbetas på områden, där redan

s. 14 Kontrollera mot PDF

Myndig
heternas
yttranden.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

förefintliga laboratorier kunna för ändamålet utnyttjas. Men en flygteknisk

forskning som underlag för självständig svensk flygteknik och flygindustri

blir ofullkomlig, så länge man icke har tillgång till ett aerodynamiskt laboratorium,

där luftkrafterna i avseende å bärighet och motstånd kunna göras

tillgängliga för experiment med modeller avseende såväl flygplans- som

propellerkonstruktioner, undersökningar av stabilitetsproblem, verkningsgrad

och ekonomi in. m.

För att kunna inhämta den förlorade tiden och skapa betingelser för målmedveten

svensk utveckling i fortsättningen måste enligt de sakkunnigas

förmenande en professur i flygteknik vid tekniska högskolan utan dröjsmål

inrättas. Först med denna professur och ett aerodynamiskt laboratorium får

svensk flygteknik, flygindustri och luftfart den fasta grundval, som hittills

saknats.

Utan flygprofessuren och aerodynamiskt laboratorium blir den svenska

insatsen i flygteknikens, flygindustriens och luftfartens utveckling beroende

av andra länder på ett sätt, som icke är förenligt med våra tekniska och

industriella förutsättningar, än mindre med vår försvarsberedskap i den

viktiga del, som representeras av flygvapnet.

I anslutning till detta principuttalande vilja de sakkunniga understryka

vikten av att professuren i flygteknik med det snaraste kommer till stånd.

De gångna åren hava till fullo visat vådan av ett ytterligare uppskov, och

de sakkunniga hemställa därför om förslag till 1928 års riksdag om inrättandet

av nämnda professur från och med ingången av budgetåret 1928—■

1929.

Med hänsyn till vikten av att undervisningen i ämnet vid tekniska högskolan

må kunna taga sin början redan från och med höstterminen 1928

föreslå de sakkunniga vidare, att vikarie å professuren måtte i vederbörlig

ordning förordnas från och med den 1 juli 1928 tills vidare, intill dess

professuren varder med ordinarie innehavare besatt.

De sakkunniga hava (å sid. 58 i betänkandet), föreslagit, att professorsbefattningen

i flygteknik, i likhet med tekniska högskolans övriga professurer,

måtte uppföras i lönegraden B 30. Vid bifall härtill skulle det i högskolans

stat upptagna förslagsanslaget till avlöningar för professorer, nu 397,500

kronor, behöva ökas med ett belopp av 11,460 kronor — motsvarande avlöningen

i näst högsta löneklassen av lönegraden B 30 å G-ort — till

408,960 kronor eller i avrundat tal 409,000 kronor. A andra sidan —

erinra vidare de sakkunniga — utgår för närvarande från det i högskolans

stat upptagna anslaget å 107,500 kronor till speciallärare, jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 18 juni 1926, ett årligt arvode å 3,000 kronor till en

speciallärare i flygteknik, vilket arvode skulle bliva obehövligt från och med

den tidpunkt, då professur i ämnet inrättades. Sistnämnda anslag skulle

alltså kunna minskas till 104,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen och rilcsmarskallcsämbetet hava icke utlåtit sig beträffande

denna del av de sakkunnigas förslag.

Tekniska högskolans lärarkollegium har — under erinran att de sakkunniga

i fråga om professuren på det kraftigaste framhållit behovet av en sådan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96. 15

och understrukit vikten av att den med det snaraste komme till stånd —

anfört följande:

Att lärarkollegiet till fullo delar denna uppfattning framgår av allt vad

kollegiet anfört i sina föregående framställningar rörande detta ärende och

torde icke här behöva vidare utvecklas. I likhet med de sakkunniga får

kollegiet därför hemställa om proposition till 1928 års riksdag, angående

inrättande av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan från och

med ingången av budgetåret 1928—1929. Därest eu sådan professur av

statsmakterna beviljas, bör vikarie i vederbörlig ordning förordnas från den

1 juli 1928 till dess befattningen hunnit tillsättas, så att undervisningen

må kunna taga sin början redan från och med början av höstterminen

i928.

I och med inrättandet av en professur i flygteknik bortfaller givetvis den

nuvarande speciallärarbefattningen i detta ämne.

Tekniska högskolans styrelse tillstyrker på det livligaste bifall till kollegiets

framställning i ärendet.

Chefen för generalstaben har, jämte annat, anfört, att han för sin del tillstyrkte

att, på sätt de sakkunniga föreslagit, en professur i flygteknik måtte

inrättas vid tekniska högskolan.

_ Statskontoret har förklarat sig icke hava något att erinra mot de sakkunnigas

förslag i vad detsamma avsåge upprättandet av en professur i flygteknik

vid tekniska högskolan.

Ingenjör svetenskapsakademien har — under erinran att dess flygtekniska

kommitté redan i skrivelse den 5 januari 1925 bland annat framhållit vikten

av att en professur i flygteknik utan dröjsmål upprättades — tillstyrkt de

sakkunnigas förslag i denna del.

Jämväl flygstyrelsen har på det livligaste tillstyrkt de sakkunnigas förslag

till inrättande av professur i flygteknik vid tekniska högskolan med därmed

sammanhängande utbildning av specialingenjörer i detta ämne.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår fann jag mig redan vid

min anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1927 av ecklesiastikdepartementets

anslagsäskanden för budgetåret 1927—1928 böra uttala, att jag med

hänsyn till de redan då föreliggande skälen icke skulle haft några betänkligheter

mot att tillstyrka bifall till tekniska högskolans förslag om inrättande av

en professur i flygteknik, därest icke inrättandet av nämnda professur —

genom det samtidigt framförda kravet på inrättandet av ett aerodynamiskt laboratorium

— kunde komma att inom en nära framtid medföra konsekvenser

av en betydande ekonomisk räckvidd för statsverket. Med hänsyn härtill

ansåg jag de härmed förbundna frågorna böra undergå en ytterligare utredning.

Sedan denna utredning numera slutförts och de ekonomiska konsekvenserna

för statsverket vid ett bifall till förslaget kunna överblickas,

finner jag mig böra tillstyrka förslaget om inrättandet av en professur i

flygteknik vid tekniska högskolan från och med budgetåret 1928—1929.

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Plan för undervisningen

i flygteknik

vid tekniska

högskolan.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

I likhet med de sakkunniga och tekniska högskolans lärarkollegium håller

jag före att, vid ett bifall till förslaget, i avvaktan på tjänstens besättande

med ordinarie innehavare — i vilket avseende med det snaraste åtgärder

böra vidtagas — tjänsten bör uppehållas på förordnande från den 1

juli 1928, så att undervisningen i sin nya omfattning under alla omständigheter

må kunna taga sin början redan från och med början av höstterminen

1928. Härtill kommer att, då jag i det följande ämnar föreslå

Kungl. Maj:t att möjliggöra påbörjandet av uppförande och inredning av

ett flygtekniskt laboratorium, det måste anses vara av stor betydelse att

dessa arbeten redan från första början kunna utföras i samråd med en representant

för den vetenskap, som det blivande laboratoriet skall hava att

tjäna.

I -sitt betänkande hava de sakkunniga i sammanhang med frågan om inrättandet

av en professur i flygteknik utrett dels frågan angående den

lämpliga omfattningen av läroämnet flygteknik — varvid hänsyn tagits jämväl

till de önskemål, som från flygvapnets sida framförts — dels frågan

angående ämnets anpassande till tekniska högskolans läroplaner för såväl

fackavdelningen för skeppsbyggnad som fackavdelningen för maskinbyggnad

och mekanisk teknologi — de avdelningar vid högskolan, som härvidlag

kunna ifrågakomma — dels ock frågan om undervisningens karaktär

av obligatorisk eller frivillig.

Då vad de sakkunniga i dessa hänseenden anfört och hemställt icke är

av natur att behöva underställas riksdagens prövning, har jag i detta sammanhang

icke ansett mig böra närmare ingå härpå utan inskränker mig

härvidlag till att hänvisa till handlingarna i ärendet. Jag torde här endast

behöva meddela, att de sakkunniga, som nyss nämnts, tagit hänsyn till

önskemål, som framförts från flygvapnets sida, och härom anfört följande:

Med den utveckling, som genom statsmakternas beslut flygvapnet kommer

att undergå, gör sig behovet av militära flygingenjörer i ökad grad gällande.

Dessas utbildning vid tekniska högskolan torde lämpligen kunna organiseras

i analogi med den nuvarande mariningenjörsutbildningen för att såväl de

militära som de vetenskapliga kraven må bliva vederbörligen tillgodosedda.

De föreskrifter, som efter hand erfordras för ordnandet av ifrågavarande

undervisning, hava emellertid synts vara av beskaffenhet att icke nu behöva

närmare utredas.

Denna del av de sakkunnigas betänkande har i de avgivna utlåtandena

behandlats endast av tekniska högskolans lärarkollegium och flygstyrelsen.

Lärarkollegiet har anfört följande:

Till de av de sakkunniga upprättade förslagen till läroplaner för de fackavdelningar

och årskurser, inom vilka undervisning i flygteknik skulle meddelas,

saknar kollegiet anledning att för närvarande taga definitiv ställning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

Dessa förslag visa emellertid möjligheten av att inordna ifrågavarande läroämne

i högskolans undervisningsprogram utan för stor belastning av vederbörande

studerande och torde bliva till värdefull ledning för de myndigheter,

som hava att föreslå och fastställa dylika läroplaner.

Dndervisningsskyldigheten för professorn i flygteknik skulle enligt de

sakkunnigas läroplansförslag omfatta 4 timmar föreläsningar och 6 timmar

övningar per vecka, vilket överensstämmer med lärarkollegiets tidigare avgivna

förslag. Även i fråga om programmet för undervisningen i ämnet

ansluta sig de sakkunniga i huvudsak till den av kollegiet framlagda studieplanen.

Flygstyrelsen har -— med anledning av att en stor del av de från högskolan

utexaminerade flygingenjörerna troligen komma att i framtiden behövas

för flygvapnets räkning — hemställt, att ämbetsverket måtte vid utarbetandet

av studie- och läroplanerna få framställa sina önskemål beträffande

utbildningen av dessa.

Jag förutsätter, att de sålunda av de sakkunniga och myndigheterna

framförda synpunkterna i sinom tid komma att vinna vederbörligt beaktande.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter hörande av tekniska

högskolans styrelse och lärarkollegium utfärda de närmare bestämmelser,

som må kunna erfordras dels beträffande det nya ämnets ställning vid högskolan,

dels ock i avseende å de åligganden, vilka böra tillkomma professorn

i flygteknik såväl i förhållande till undervisningen och examinationen vid

högskolan som i förhållande till verksamheten vid det i det följande omnämnda

flygtekniska institutet.

Härefter hava de sakkunniga till behandling upptagit frågan om uppförandet

och inredandet av ett flygtekniskt laboratorium och därvid inledningsvis

anfört följande i fråga om inrättandet av ett laboratorium.

En flygteknisk forskning som underlag för självständig svensk flygteknik

och flygindustri måste bliva ofullkomlig, så länge vi icke äga tillgång till

ett aerodynamiskt laboratorium, där luftkrafterna i avseende å bärighet och

motstånd kunna göras tillgängliga för experiment med modeller, avseende

såväl flygplans- som propellerkonstruktioner, undersökningar av stabilitetsproblem,

verkningsgrad och ekonomi m. m.

De sakkunniga erinra vidare till en början att, jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut, de sakkunnigas ordförande ävensom docenten I. Malmer under någon

tid företagit en resa till England, Holland, Tyskland och Frankrike i syfte

att studera den omfattning och utrustning ett aerodynamiskt laboratorium

oundgängligen måste hava för att kunna fylla de krav, som med hänsyn

jämväl till inom andra länder vunna erfarenheter måste ställas å detsamma,

samt för bedömande av frågan angående laboratoriets lämpliga organisation

ur administrativ synpunkt samt ledning. Resultaten av denna studieresa hava

på de sakkunnigas uppdrag av docenten Malmer framlagts i en vid be
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 78 häft. (Nr 96.) 2

Departe
mentschefen
-

Uppförandet

och inredandet

av ett flygtekniskt

laboratorium.

Inrättande

av ett laboratorium.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Laboratoriets

storlek.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

tänkandet som bilaga fogad skrift: »Flygtekniska laboratorier i några utländska

stater», till vilken jag här tillåter mig att hänvisa.

Vidare har docenten Malmer, med ledning av sina under studieresan

gjorda erfarenheter, framlagt en »P. M. beträffande aerodynamiskt laboratorium

i Sverige», vilken likaledes som bilaga fogats vid betänkandet; och

anhåller jag att jämväl beträffande denna P. M. få hänvisa till handlingarna

i ärendet.

Beträffande det blivande laboratoriets storlek anföra de sakkunniga bland

annat följande:

Ett blivande aerodynamiskt laboratorium skall tjäna såväl undervisningen

och vad därmed sammanhänger som den fria vetenskapliga forskningen till

gagn för industrien och försvarsväsendet. En kombination av detta slag

torde i längden icke helt kunna fylla ifrågakommande uppgifter, men av

ekonomiska skäl måste en enhetlig lösning, så varaktig som möjligt, nu

åstadkommas. Det har då för de sakkunniga närmast gällt att utreda laboratoriets

omfattning, anordning och organisation med hänsyn till erfarenheter

från andra länder och till vad som för våra förhållanden framstår

som mest angeläget. Nödvändigheten att begränsa sig leder då också naturligt

till ett nära samarbete med befintliga maskin- och materiallaboratorier

av betydelse för flygtekniska undersökningar i övrigt.

Ett aerodynamiskt laboratorium (vindkanal eller vindtunnel), som endast

skall användas för undervisningsändamål och rent vetenskaplig aerodynamisk

forskning utan krav på mätningsresultatens tillämplighet på flygplan

i full storlek, kan vara av relativt små dimensioner. Detta är också i utlandet

förhållandet vid de med högskolor förenade aerodynamiska laboratorier,

som ej behöva tillhandagå den praktiska flygtekniken med undersökningar,

såsom t. ex. i Aachen och vid de engelska universitet, som äro

utrustade med vindtunnlar. För själva undervisningen spela undersökningsmetoden

och mätningstekniken vid laboratorieförsöken huvudrollen. Vetenskapliga,

aerodynamiska undersökningar kunna i ett dylikt mindre laboratorium

bedrivas i viss utsträckning, men de i praktiken uppträdande problem,

som där kunna undersökas, ligga inom ett starkt begränsat område. Ett för

en sålunda starkt begränsad uppgift tillräckligt aerodynamiskt laboratorium

torde enligt föreliggande erfarenhet kunna byggas och utrustas för omkring

50,000 kronor.

Om emellertid i ett aerodynamiskt laboratorium skola utföras mätningar,

som med någon tillförlitlighet skola kunna läggas till grund för flygteknisk

tillämpning, ställas däremot vissa minimikrav på dess storlek. Luftströmningen

är kring små modeller vid liten vindhastighet av annan struktur än

vid större modeller och stor vindhastighet. De uppmätta luftkraftskoefficienterna

få därför olika värden i de olika fallen. Har mätningen skett på

för små modeller och med för liten vindhastighet, kan skillnaden mellan

de uppmätta värdena och de för ett flygplan i full storlek gällande uppgå

till 100 procent eller ännu mer. En stor del av det försöksmaterial, som

tidigare samlats i de äldre, mindre vindkanalerna, måste med hänsyn till

den moderna flygteknikens behov betecknas som värdelöst, emedan mätningarna

skett å för små modeller och vid för liten hastighet. Dessa mindre

laboratorier användas numera endast för en del flygtekniska undersökningar,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts ''proposition Nr 96.

där det nämnda förhållandet icke spelar någon större roll, ävensom för vissa

rent vetenskapliga aerodynamiska undersökningar av mera begränsad räckvidd.

I de länder, där laboratorier av olika storlek finnas, har därför en

specialisering i vindkanalernas användning kommit till stånd, i det endast

de största användas för flygtekniska modellförsök och de mindre endast för

vissa begränsade uppgifter.

Gällde det endast undervisningen och viss begränsad vetenskaplig forskning,

skulle ett laboratorium av den mindre typen, medförande en relativt

låg kostnad, vara tillfyllest. Men ej mindre angeläget är att utan dröjsmål

tillgodose industriens och försvarets intressen, och för dessa kan ett laboratorium

av den mindre storleken icke bliva tillfredsställande. Därest en inhemsk

tillverkning till gagn för såväl den svenska trafikflygningen som

försvaret skall kunna upparbetas, är det en oundgänglig förutsättning, att

möjlighet beredes till verkställande av prov även på modeller i tillräckligt

stor skala. Ett effektivt tillgodogörande av de erfarenhetsrön, som gjorts

och göras av den civila tratikflygningen och flygindustrien, kan lika litet

ske utan ett laboratorium av den större typen. Vad särskilt angår flygvapnet,

skall detta under den närmaste tiden i sin organisation upptaga ett par

större och några mindre verkstäder samt ett tiotal ingenjörer. För att dessa

verkstäder och ingenjörer skola kunna rätt fylla sin uppgift, kräves ovillkorligen

tillgång till ett aerodynamiskt laboratorium. I detta sammanhang

må också understrykas betydelsen ej minst för flygvapnet av att materialanskaffningen

till flygplan och -motorer så långt som möjligt kan ske inom

riket, varförutan en svensk flygindustri i längden icke torde kunna bestå

och växa sig stark.

Jämväl för de studerande vid tekniska högskolan måste ett laboratorium

av den större typen bliva värdefullare, då deras examensarbeten kunna direkt

nyttiggöras för industriella och allmänna behov.

Skulle, vilket icke är uteslutet, den snabba utvecklingen på området leda

därhän, att ett laboratorium av nu ifrågakommande storleksordning visar

sig otillräckligt för alla förekommande behov, så blir detta laboratorium

likväl alltjämt av stor betydelse. Förutom att undervisningens behov tillgodoses

komma en hel del utredningar för industrien och flygvapnet att

kunna utföras på ett dylikt laboratorium, vadan det däri nedlagda kapitalet

kan beräknas komma till nytta.

I anslutning till det nu anförda vilja alltså de sakkunniga bestämt förorda

inrättandet från början av ett aerodynamiskt laboratorium av sådan

storlek, att jämväl industriens och flygvapnets förhandenvarande behov

kunna anses bliva därmed tillgodosedda.

Då den aerodynamiska forskningen i detta laboratorium skall huvudsakligen

inriktas på flygtekniska problem, och då därjämte, såsom tidigare

antytts, en blivande forskningsanstalt på det aerodynamiska området även

bör i samarbete med redan befintliga maskin- och materiallaboratorier bliva

en central för flygtekniska undersökningar i övrigt, synes anstalten böra

benämnas flygtekniska laboratoriet.

Som riktlinjer för ett laboratorium med ovannämnda uppgift hava de

sakkunniga angivit bland annat följande:

Med hänvisning till en av de sakkunniga verkställd jämförelse mellan

olika vindtunnelsystem förorda de sakkunniga en vindtunnel enligt det tyska

Tekniska

riktlinjer för

ett laboratorium.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 96.

systemet såsom erbjudande största möjliga rörelsefrihet vid utförande av

flera prov i följd. Genom att lägga tunneln horisontellt i stället för såsom

i Göttingendaboratoriet vertikalt samt förlägga återgångsdelen av tunneln

utanför laboratoriehallen kan man avsevärt reducera hallens dimensioner,

jämfört med Göttingendaboratoriet. Särskilt om laboratoriet skall förläggas

direkt på berggrund, erfordras vid vertikal anordning betydande sprängningar

för beredande av plats för återgångstunneln eller också en mycket

hög byggnad, medförande avsevärt ökade kostnader. Om man vidare avstår

från en travers för relativt sällan förekommande transport av tyngre

föremål, kan i en andra våning med stor kostnadsbesparing vinnas utrymme

för övriga erforderliga lokaler, vilka eljest såsom i Göttingens stora

laboratorium måste förläggas i en särskild, till hallen ansluten byggnad.

Med ett dylikt byggnadssätt blir anläggningskostnaden för ett laboratorium

avsevärt billigare med tunnel enligt tyska systemet än med tunnel enligt

engelska och franska systemen, vilka fordra en stor hall för luftens återströmning.

Med tillämpande av nu angivna riktlinjer har det varit de sakkunniga

möjligt att i förslaget till laboratoriebyggnad högst betydligt inskränka de

under ärendets tidigare behandling preliminärt beräknade utrymmena, utan

att tunnelns dimensioner nämnvärt minskats. I dessa beräkningar utgick

man ifrån att det blivande svenska laboratoriet skulle erhålla samma kubikutrymme

som det stora laboratoriet i Göttingen eller omkring 7,500 kubikmeter.

I det förslag, som de sakkunniga framlägga, har kubikutrymmet

reducerats till 4,440 kubikmeter. Genom det mera koncentrerade byggnadssättet

har visserligen en ökning av byggnadskostnaderna per kubikmeter

från tidigare beräknade 44 kronor till 48,45 kronor uppstått, men totala

byggnadskostnaden har dock nedbringats från beräknade 530,000 kronor till

215,000 kronor.

För att uppnå en erforderlig lufthastighet utan allt för stora driftkostnader

synes den erforderliga luftströmmens diameter behöva beräknas till omkring

2 meter. Med denna dimension på luftströmmen torde de flesta försök

kunna utföras med eu vindhastighet av cirka 30 meter per sekund.

Med hänsyn till önskvärdheten av att vid vissa försök kunna ytterligare

öka luftens hastighet föreslås 200 hästkrafter såsom en lämplig maximieffekt

(vid långvarig drift) hos fläktmotorn.

För att ljudstyrkan vid stora hastigheter skall bliva mindre än i Göttingen-laboratoriet

bör fläktens varvantal nedbringas. Detta låter sig lämpligast

utföra genom en ökning av propellerfläktens bladantal. Varvantalet

är vid Göttingendaboratoriet 1,000 per minut men synes vid det föreslagna

laboratoriet varvantalet på dylikt sätt böra nedbringas till högst omkring

700 per minut. Ehuru priset på den elektriska motorn något ökas, när

varvantalet för den maximala effekten göres lägre, synes dock med hänsyn

till det föreslagna laboratoriets läge denna åtgärd att nedsätta det från fläkten

utgående ljudets styrka ej böra sparas.

Innan den elektriska anläggningen beställes, bör genom försök med modell

en propelleranordning utprovas och varvantalet bestämmas i enlighet

med vad nyss sagts. Propellermotorn bör vara en likströmsmotor för att

medgiva smidig reglering av varvantalet. Den elektriska anläggningen kommer

alltså att bestå av ett omformaraggregat samt fläktmotor. I utrustningen

bör också ingå en automatisk regleringsanordning för att hålla luftströmmen

konstant under ett försök.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

I fråga om tidpunkten för laboratoriets uppförande anföra de sakkunniga

bland annat följande:

Tekniska högskolans behov av laboratorium i flygteknik kan visserligen

en kortare tid provisoriskt tillgodoses med anlitande av redan befintliga

laboratorier vid högskolan, ehuru givetvis detta förfaringssätt måste medföra

stora olägenheter. Men å andra sidan kunna de krav, som från flygvapnets

sida ställas på möjligheten att utföra aerodynamiska undersökningar,

icke längre låta sig avvisas. Härtill kommer, att genom den ytterligare

utredning, som genom de sakkunnigas arbete kommit frågau om

uppförandet av ett flygtekniskt laboratorium till del, det icke längre är erforderligt

att invänta beviljandet och tillsättandet av en professur i flygteknik

för att i detalj planlägga det blivande laboratoriet.

I anslutning härtill anse de sakkunniga, att medel för ändamålet böra

göras tillgängliga redan under budgetåret 1928—1929, så att laboratoriet

kan stå färdigt redan mot slutet av år 1929.

I detta sammanhang torde jag vidare få redogöra för de sakkunnigas

förslag beträffande det flygtekniska laboratoriets förläggning, uppförande

och utrustning samt de därmed förenade engångskostnaderna.

Från sina förut angivna allmänna synpunkter hava de sakkunniga till

en början undersökt frågan om förläggningen av det aerodynamiska laboratoriet.

Med hänsyn dels till undervisningens och forskningens krav, dels till

önskvärdheten att för flygteknikens räkning kunna utnyttja andra laboratorier,

ligger det givetvis närmast till hands att tänka sig laboratoriet förlagt

å eller invid tekniska högskolans nya område.

Visserligen talar mycket — både från den civila industriens och flygvapnets

sida — för att det blivande laboratoriet skulle förläggas i närmaste

närhet av ett flygfält, där de praktiska erfarenheterna kunde mera omedelbart utnyttjas.

Detta fordrar emellertid ett flygfält med verkstäder, och åtminstone

enligt nu beslutad organisation komma dylika att förläggas till Västerås och

Malmslätt men däremot icke till Stockholm. Då vid sådant förhållande —

särskilt med hänsyn till undervisningens krav — ett förläggande av laboratoriet

till ett flygfält med verkstäder är otänkbart, hava de sakkunniga icke

närmare avhandlat denna möjlighet.

Vidare kunde laboratoriet tänkas förlagt till annan plats inom Stockholm

än vid tekniska högskolan. De sakkunniga hava i detta hänseende främst

haft sin uppmärksamhet riktad på möjligheten att för ändamålet använda

någon av de byggnader, som bliva lediga vid genomförandet av 1925 års

försvarsreform. De kasernetablissemang, som för ändamålet kunna tänkas

komma i fråga, äro livregementets dragoners och Svea ingenjörkårs, varjämte

område även blir disponibelt vid flottans varv genom förflyttandet av

flygvapnets verkstäder m. m. till Västerås. Vad till en början livregementets

dragoners kasernområde beträffar, har kasernkommittén i sitt till Kungl.

Maj:t avgivna utlåtande föreslagit, att nämnda område och byggnader skulle

genom vederbörande förvaltningsmyndighets försorg tills vidare upplåtas

genom nyttjanderätt, i den mån så kan befinnas lämpligt. Emellertid hava

de sakkunniga sig bekant, att planer äro å bane att disponera ifrågavarande

område dels mera tillfälligt för allmänna lantbruksmötet 1930, dels ock för

ingenjörsvetenskapsakademiens tekniska museum, och vid sådant förhållande

Tidpunkten

för laboratoriets

uppförande.

Förläggning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Laboratoriets

placering

inom tekniska

högskolans

område.

Laboratoriets

uppförande.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

hava de sakkunniga lämnat denna möjlighet åsido. Vad vidare beträffar

Svea ingenjörkårs kasern pågå, enligt vad de sakkunniga erfarit, för närvarande

förhandlingar, som bland annat beröra frågan om överlåtande till

Stockholms stad av detta kasernområde jämte byggnader. Vad slutligen

beträffar de genom flygvapnets partiella förflyttande till Västerås ledigblivna

områdena inom flottans varv hava de sakkunniga inhämtat, att dessa utrymmen

anses bliva tagna i anspråk för flottans egna behov, varjämte en

del av byggnaderna skola flyttas till Västerås.

Vinsten av att för ändamålet använda en äldre byggnad skulle för övrigt

icke bliva så stor, att den kan anses uppväga de nackdelar, som måste följa

därav. Inredandet — mer eller mindre provisoriskt — av eu äldre byggnad

till flygtekniskt laboratorium kommer att bliva relativt dyrbar; kostnaderna

för vindtunnelns anläggning och för den övriga inre utrustningen

bliva desamma.

Med hänsyn till de nu anförda omständigheterna anse sig de sakkunniga

böra förorda, att det blivande flygtekniska laboratoriet förlägges till tekniska

högskolans område vid Valhallavägen.

Efter ingående undersökningar och samråd med arkitekten, professor E.

J. Lallerstedt hava de sakkunniga beslutit föreslå, att det blivande flygtekniska

laboratoriet förlägges till eu å den vid betänkandet såsom bilaga fogade

situationsplanen angiven plats, beträffande vilken jag anhåller att få

hänvisa till handlingarna i ärendet.

Nämnda plats har enligt de sakkunnigas förmenande bestämda fördelar.

Byggnaden får sin förläggning i ytterkanten av högskolans område, varigenom

tillträdet för allmänheten underlättas. Möjligheter till någon utvidgning

av institutionen finnas, därest sådan framdeles skulle visa sig önsklig.

Vidare är den föreslagna platsen fördelaktig ur ljudisoleringssynpunkt. Genom

den av de sakkunniga förordade propelleranordningen kommer ljudstyrkan

att bliva betydligt svagare än vid exempelvis det stora Göttingenlaboratoriet,

och genom byggnadens förseende med tredubbla glas och andra

därmed jämförliga anordningar kommer det utanför byggnaden förnimbara

ljudet att ytterligare minskas. Erfarenheter från studiet av de utländska

laboratorierna visa, att utan dessa anordningar vid de tillfällen, då arbete

med full vindstyrka pågår i ett laboratorium av den föreslagna storleken,

ett brus uppkommer, som omedelbart utanför byggnaden torde vara närmast

jämförligt med ljudet av ett medelstort aeroplan, passerande på 400

ä 500 meters höjd. Med de av de sakkunniga förordade åtgärderna blir

det föreslagna läget ur ljudsynpunkt så tillfredsställande som möjligt med

hänsyn till de närbelägna sjukhusen och högskolans egna lokaler.

Vad beträffar uppförandet av laboratoriebyggnaden hava de sakkunniga

hänvisat till de ritningar, som utförts av professorn Lallerstedt i samråd

med de sakkunniga; och anhåller jämväl jag att få hänvisa till nämnda

ritningar.

Enligt dessa skulle i laboratoriebyggnadens bottenplan inrymmas en laboratoriehall,

ett maskinrum, ett modellrum och en vindtunnel, allt utfört i

överensstämmelse med de principer, som av de sakkunniga tidigare angivits.

I övre våningen skulle — förutom vaktmästarbostad om två rum och

kök — inrymmas ett laboratorium, ett professorsrum, ett rum för samlingar

och bibliotek, två assistentrum, ett mörkrum samt kapprum med toalett och

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

garderob. Härigenom kommer det blivande flygtekniska institutet att få hela

sitt lokalbehov samlat inom samma byggnad, något som med hänsyn till

såväl byggnadskostnaderna som det blivande arbetet är betydelsefullt.

Slutligen skulle i källarvåuingen inrymmas verkstad och förråd, en redskapsbod

samt en matkällare.

Kostnaderna för byggnaderna skulle enligt gjorda beräkningar uppgå till

sammanlagt 215,000 kronor, varav 18,000 kronor för värme-, vatten- och

avloppsledningar enligt särskild kostnadsberäkning och 4,000 kronor för

elektriska ledningar.

I efterföljande tablå lämnas en översikt över de kostnader, som enligt de Utrustning,

sakkunnigas undersökningar bliva erforderliga för komplettering av det föreslagna

laboratoriets inredning samt dess utrustning:

Ändamål

Kronor

Vindkanal (munstycken och sugrör av trä och plåt).......

Konsoler, ledskenor, lager och axel till propellerfläkten samt

8,000

20,000

3,000

52.000

15.000

3.000

10.000

10,000

5.000

3.000

5.000

6.000

—

Elektrisk anläggning inklusive servisledning.............

Övrig instrumentutrustning (portabla mätinstrument)......

Specialutredningar och förberedande försök.............

Oförutsedda kostnader.....''.......................

Summa kronor

140,000: —

Till motivering för de ovannämnda anslagsposterna hava de sakkunniga

anfört bland annat följande.

De närmast intill den fria luftstrålen belägna delarna av vindkanalen

utföras lämpligen av trä och plåt. Kostnaderna härför ingå icke i byggnadssumman

och beräknas uppgå till 8,000 kronor.

För propellerfläktens lagring erforderliga konsoler och lager, axel för fläktens

drivande samt ledskenor och plåtgitter i vindkanalen, vilka erfordras

för borttagande av den i fläkten uppkomna vridningen hos luftströmmen

ävensom för dämpning av virvlar, beräknas på grundval av erfarenheter

från Göttingen kräva en kostnad av 20,000 kronor. Kostnaden 3,000 kronor

för själva propellerfläkten, vilken lämpligen tillverkas av trä, grundar sig

ävenledes på jämförelser med Göttingen-laboratoriet.

Kostnaden för den elektriska anläggningen, 52,000 kronor, grundar sig

på en preliminär offert från elektriska aktiebolaget A. E. G. samt (beträffande

servisledningen) å uppgifter från elektricitetsverket.

Kostnader för montage äro inberäknade i offerten.

För standardmätningar av luftkrafterna å flygplanvingar och modeller er
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

fordras en s. k. aerodynamisk våg, en trekomponentvåg, med vilken luftkraftens

såväl bärande som motståndskomposant och dess vridande moment

snabbt och pålitligt kunna uppmätas. En lämplig dylik kan erhållas för

omkring 15,000 kronor, enligt uppgift från laboratoriet i Göttingen.

Då luftkrafternas storlek varierar med hastigheten å luftströmmen, är det

nödvändigt, att denna senare, eller rättare dess s. k. dynamiska tryck, hålles

konstant under mätningens utförande. På grund av variationer i den elektriska

spänningen och luftmassans successiva uppvärmning under ett försök,

undergår det dynamiska trycket ändringar under ett försöks utförande, om

icke motorns varvantal ständigt regleras. Denna reglering bör ske automatiskt.

I den elektriska anläggningen äro inberäknade shuntregulatorer med

manövermotorer för detta ändamål. För regleringen erfordras ytterligare

en tryckregleringsvåg, vilken reagerar för variationer i det dynamiska trycket

och därvid sätter regulatorerna i funktion. En dylik tryckreglerings våg kan

erhållas för cirka 3,000 kronor.

Den övriga standardinstrumentutrustning, som erfordras från laboratoriets

start, beräknas draga en kostnad av 10,000 kronor. För en hel del av de

undersökningar, som komma att utföras i laboratoriet, kunna speciella apparater

och försöksanordningar förutses bliva erforderliga. Kostnaderna för

dessa böra emellertid uppföras i de årliga kostnaderna, och kostnaderna för

de vid beställda undersökningar erforderliga speciella försöksanordningarna

torde böra påföras beställaren. Dylik, så småningom erforderlig specialutrustning

beräknas i största möjliga utsträckning komma att tillverkas av

laboratoriets personal.

För tillverkning av modeller, försöksanordningar och instrument erfordras

en verkstadsutrustning, vilken under förutsättning att den vid tekniska högskolan

redan befintliga verkstaden utnyttjas för sådana arbeten, som där

kunna utföras, beräknas erhållas för omkring 10,000 kronor.

Möbler till professorns och den övriga personalens rum samt bokhyllor

till bibliotek beräknas erhållas för omkring 5,000 kronor.

Det är självfallet, att arbetet i laboratoriet kommer att erfordra ett ständigt

och intimt hänsynstagande till de arbeten, som utförts och alltjämt

utföras i andra liknande laboratorier, ävensom till flygtekniska rön i allmänhet.

Detta kräver tillgång till ett på ifrågavarande område väl utrustat

referensbibliotek. De sakkunniga hålla därför före, att det viktigaste av

den redan utkomna flygtekniska litteraturen liksom erforderliga uppslagsverk

böra anskaffas för laboratoriets räkning. Denna anskaffning beräknas

kräva en kostnad av omkring 3,000 kronor.

För specialutredningar, innefattande beräkning och konstruktion av laboratoriets

utrustning samt förberedande försök, exempelvis modellförsök för

utrönande av lämpligaste propellerkonstruktion, beräknas en kostnad av

5,000 kronor.

Övlig marginal för oförutsedda kostnader å själva byggnaden är inräknad

i byggnadskostnaderna. För oförutsedda kostnader å utrustningen torde

böra beräknas 5 procent å kostnadssumman eller avrundat 6,000 kronor.

Såsom nyss nämnts, hava de sakkunniga framhållit vikten av att anslag

beviljas för det flygtekniska laboratoriets uppförande i så god tid, att detsamma

kan tagas i bruk i slutet av år 1929. Det är för detta ändamål,

framhålla de sakkunniga, dock icke nödvändigt att hela det erforderliga

anslaget upptages redan i statsbudgeten för budgetåret 1928—1929; det är

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

tillfyllest att byggnadsanslaget å 215,000 kronor i sin helhet ställes till förfogande

för budgetåret 1928—1929 och därjämte av utrustningsanslaget å

140,000 kronor så mycket som motsvarar de delar av utrustningen, för vilka

en längre beställningstid kan vara erforderlig, eller vilkas utförande lämpligast

bör ske i samband med eller omedelbart efter byggnadens uppförande.

Dessa anslagsposter äro följande:

konsoler, ledskenor, lager och axel till propellerfläkten samt

plåtgitter i vindkanalen........................kronor 20,000: —

elektrisk anläggning inklusive servisledning (ungefär eu

tredjedel av beräknade 52,000 kronor)............. » 18,000: —

specialutredningar och förberedande försök........... » 5,000: —

Summa kronor 43,000: —

Nämnda belopp, 43,000 kronor, skulle sålunda äskas såsom ett särskilt

reservationsanslag under budgetåret 1928—1929, under det att med de återstående

97,000 kronor av utrustningsanslaget synes kunna anstå till budgetåret

1929—1930.

Med hänsyn till att de olika uppgifter, som det blivande flygtekniska institutet

skall tjäna, samhöra med olika departement, tala enligt de sakkunnigas

förmenande starka skäl för att en uppdelning av de nödvändiga

engångskostnaderna sker på de olika huvudtitlarna, i detta fall närmast

försvars-, kommunikations- och ecklesiastikdepartementens huvudtitlar. Emellertid

sammanhänger en dylik fördelning med budgetfrågor, på vilka de

sakkunniga icke ansett sig böra ingå.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att styrelsen för sin del icke hade något

att erinra beträffande vare sig förslaget till uppförande av nybyggnad för

det föreslagna flygtekniska laboratoriet eller de för genomförandet av nämnda

förslag beräknade kostnaderna. Härefter anför byggnadsstyrelsen:

Vad beträffar den föreslagna förläggningen av laboratoriebyggnaden invid

tekniska högskolans byggnader anser sig byggnadsstyrelsen böra framhålla,

att denna förläggning visserligen innebär stora praktiska fördelar för arbetet

i laboratoriet, men att det icke kan undvikas, att bullret från laboratoriets

maskiner och motorer kommer att verka störande för Röda korsets i högskolans

omedelbara närhet belägna sjukhem.

Riksmarskalksämbetet har till en början inhämtat yttrande från intendenten

för Djurgården, som anfört följande:

Under förutsättning att de av de sakkunniga förordade åtgärderna ur

ljudsynpunkt bliva sådana, att laboratoriets verksamhet icke kommer att

verka störande vare sig för det närbelägna Röda korsets sjukhem eller för

den allmänhet, som besöker omedelbart angränsande delar av norra Djurgården,

möter från djurgårdsförvaltningens sida icke något hinder för laboratoriets

uppförande i enlighet med de uppgjorda ritningarna.

Riksmarskalksämbetet har anfört, att ämbetet —- under nyssnämnda, av

intendenten för Djurgården angivna förutsättning — icke hade något att

erinra mot uppförande på föreslagen plats inom tekniska högskolans om
-

Myndig
heteroa.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

råde å norra Djurgården och i enlighet med uppgjorda ritningar av det

ifrågasatta flygtekniska laboratoriet.

Tekniska högskolans lärarkollegium har anfört huvudsakligen följande:

Den vida övervägande delen av de sakkunnigas betänkande är som sig

bör ägnat åt utredningar och förslag rörande ett flygtekniskt laboratorium.

Lärarkollegiet har i sina föregående framställningar i frågan så kraftigt

framhållit vikten av att ett sådant laboratorium inrättas vid högskolan, att

ett förnyat uttalande härom icke torde vara påkallat. Däremot har kollegiet

ansett sig varken kunna eller böra framlägga ett detaljerat förslag rörande

ett dylikt laboratoriums anordning och utrustning, då kollegiet icke bland

sina ordinarie medlemmar räknar någon speciellt sakkunnig inom flygtekniken.

Planläggningen i detalj borde därför enligt kollegiets tidigare förmenande

anstå, tills en professur i flygteknik beviljats och tillsatts, så att

den blivande professorn finge tillfälle göra sina synpunkter gällande vid

planens utarbetande.

Då nu emellertid på initiativ av vederbörande departementschef en fullständig

utredning blivit utförd, så att detaljerade planer och kostnadsberäkningar

för laboratoriet föreligga, har frågan givetvis därigenom bragts i ett

annat läge. Vid denna utredning har landets förnämsta experter såväl inom

flygtekniken som inom andra ifrågakommande tekniska områden blivit anlitade

och kollegiet kan därför för sin del med största förtroende acceptera

det framlagda förslaget i vad det avser laboratoriets uppförande, anordning

och utrustning. Den av kollegiet förut uttalade meningen, att laboratoriefrågan

icke borde definitivt ordnas, förrän professuren i flygteknik beviljats

och tillsatts, saknar således numera berättigande och utgör icke något skäl

för ett dröjsmål med laboratoriets inrättande. Detta så mycket mindre som

den av lärarkollegiet oförutsedda och oväntade tidsutdräkten i fråga om

professurens inrättande i hög grad aktualiserat behovet av en möjligast

skyndsam lösning jämväl av laboratoriefrågan.

Beträffande platsen för ett blivande flygtekniskt laboratorium ha de sakkunniga

diskuterat olika möjligheter, både utom och inom Stockholm, men

därvid lyckligtvis stannat vid tekniska högskolans område vid Valhallavägen

såsom den i alla avseenden lämpligaste förläggningsplatsen. Skulle

laboratoriet komma att förläggas till annat ställe, så bleve det av väsentligt

mindre värde för den vetenskapliga forskningen och för ingenjörsutbildningen

vid högskolan och en sådan lösning av frågan skulle därför från

kollegiets synpunkt ha betraktats som högst olycklig. Inrättandet av en

professur i flygteknik vid tekniska högskolan skulle vara och förbliva en

halvmesyr, så länge som professorn och hans elever icke hade tillgång till ett

för forskningens och undervisningens behov inrättat laboratorium i omedelbar

närhet till högskolans övriga laboratorier och undervisningslokaler.

De sakkunniga hava på en bifogad situationsplan närmare preciserat den

plats inom högskolans område, som de anse vara den för ändamålet lämpligaste,

och finner kollegiet intet att invända gentemot detta förslag.

Tekniska högskolans styrelse har även i detta hänseende på det livligaste

tillstyrkt bifall till lärarkollegiets framställning i ämnet och därjämte för

egen del anfört följande:

I anslutning till vad de sakkunniga och kollegiet anfört rörande omfattningen

och planläggningen av erforderligt laboratorium för undervisningen

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

och det vetenskapliga arbetet i det ämne ifrågavarande professur avser, vill

styrelsen framhålla, att ett laboratorium av den mindre typ, för vilket redogörelse

lämnas i betänkandet, visserligen skulle för närvarande kunna anses

nödtorftigt fylla undervisningens behov. För någon längre tid framåt skulle

emellertid undervisningens krav icke kunna tänkas tillgodosedda genom ett

dylikt mindre laboratorium. Även ur högskolans synpunkt är det därför

av vikt, att ett laboratorium av den större typ, som av de sakkunniga och

kollegiet förordas, kommer till stånd.

Styrelsen vill slutligen framhålla, att i ärendets nuvarande läge måste

anses angeläget, att medel för ifrågavarande laboratorium beviljas i sammanhang

med inrättande av professuren.

Chefen för generalstaben erinrar, att han i samband med yttranden över

förslag till organisation av flygvapnet redan förut framhållit önskvärdheten

av att en institution för flygtekniska försök och flygteknisk forskning måtte

komma till stånd. Då det föreliggande förslaget till ordnande av denna

fråga torde vara lämpligt utformat och syntes tillfredsställa de militära kraven,

tillstyrker generalstabschefen bland annat, att, på de sätt de sakkunniga

föreslagit, i samband med inrättandet av eu professur i flygteknik

vid tekniska högskolan ett flygtekniskt laboratorium måtte förläggas därstädes.

Statskontoret har icke haft något att anföra beträffande de sakkunnigas

förslag i denna del.

Ingenjörsvetenskapsakademien har tillstyrkt att inrättandet av, bland annat,

ett flygtekniskt institut utan uppskov måtte komma till stånd i överensstämmelse

med det av de sakkunniga avgivna förslaget, och därvid anfört,

bland annat, följande:

De arbetsuppgifter, som de sakkunniga ansett böra tillkomma det flygtekniska

institutet, överensstämma i allt väsentligt med vad ingenjörsvetenskapsakademien

tidigare föreslagit. Ingenjörsvetenskapsakademien anser, att

det föreslagna aerodynamiska laboratoriets planläggning och utrustning väl

motsvara berättigade fordringar.

Akademien vill för sin del särskilt betona, att tillkomsten av ett flygtekniskt

laboratorium är en nödvändig förutsättning för en allvarlig insats på

det flygtekniska området. Ett dylikt laboratorium får också anses som ett

ofrånkomligt hjälpmedel för åstadkommande av ett effektivt luftförsvar, utgörande

i själva verket grundvalen för all utveckling på flygområdet.

Slutligen har flygstyrelsen anfört, att förslaget, vad det aerodynamiska

laboratoriet och dess organisation beträffade syntes vara väl genomtänkt,

och borde det föreslagna institutet, ehuru detsamma till sin storleksordning

för ändamålet vore det minsta tänkbara, på ett tillfredsställande sätt

kunna betjäna såväl flygvapnet som tekniska högskolan och privata uppdragsgivare.

Av vad i ärendet blivit anfört har jag funnit mig övertygad om att frå- Departegan

om uppförandet av ett flygtekniskt laboratorium icke längre låter mentschefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

skjuta sig åt sidan, därest icke den svenska flygindustrien skall bliva helt

överfly glad av den utländska. Även det kraftiga handtag åt den tekniska

undervisningen och den vetenskapliga forskningen, som den föreslagna professuren

i flygteknik är avsett att giva, kommer — enligt samstämmande

yttranden av samtliga i ärendet hörda myndigheter — att i icke ringa utsträckning

mista sin betydelse, därest icke jämväl ett flygtekniskt laboratorium

kommer till utförande.

Jag finner mig alltså böra ansluta mig till det härom framställda förslaget.

På de i ärendet anförda skäl finner jag därvid tillika, att det icke

kan vara tillrådligt att stanna vid det av de sakkunniga i andra hand berörda

alternativet att tills vidare uppföra ett mindre laboratorium endast

för undervisningsändamål och för vetenskaplig aerodynamisk forskning utan

krav på mätningsresultatens tillämplighet på flygplan i full storlek. Såsom

de sakkunniga framhållit, är det minst lika angeläget att utan dröjsmål

tillgodose industriens och försvarets intressen, och för dessa kan ett laboratorium

av den mindre storleken, enligt vad de sakkunniga anfört, icke

bliva tillfredsställande.

Med utgångspunkt från de nu angivna synpunkterna, till vilka jag vill

uttala min anslutning, hava de föreliggande förslagen till uppförande och

utrustning av det flygtekniska laboratoriet blivit uppgjorda.

Vad till en början beträffar laboratoriets förläggning hava de sakkunniga förordat

en närmare angiven plats inom tekniska högskolans område vid Valhallavägen

i Stockholm. Detta förslag har tillstyrkts av samtliga de myndigheter,

som yttrat sig i frågan, och i all synnerhet av tekniska högskolans

lärarkollegium. Dock hava vissa betänkligheter uttalats beträffande de

olägenheter, som genom den föreslagna förläggningen skulle kunna vållas

för Röda korsets närbelägna sjukhem. Jämväl de sakkunniga hava beaktat

denna fråga och därvid anfört, att genom den av de sakkunniga förordade

propelleranordningen ljudstyrkan komme att bliva betydligt svagare

än vid exempelvis det stora Göttingenlaboratoriet, och att genom byggnadens

förseende med tredubbla fönster och andra därmed jämförliga anordningar det

utanför byggnaden förnimbara ljudet komme att ytterligare förminskas.

Med hänsyn härtill hava de berörda olägenheterna varken av de sakkunniga

eller av de i ärendet hörda myndigheterna ansetts kunna tillmätas någon

avgörande betydelse. Jämväl jag finner mig böra ansluta mig till de sakkunnigas

förslag i fråga om platsen för det nya laboratoriet.

Beträffande de av de sakkunniga framlagda ritningarna och kostnadsberäkningarna

har jag icke funnit någon anledning till erinran.

De sakkunniga hava utgått från att det föreslagna laboratoriet skulle färdigställas

i så god tid, att detsamma kunde tagas i bruk vid början av

höstterminen 1929. Med anledning härav hava de sakkunniga hemställt

om utverkande av anslag för budgetåret 1928—1929 av dels hela byggnadsanslaget

å 215,000 kronor och dels av utrustningsanslaget å 140,000

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

kronor så mycket som motsvarade de delar av utrustningen, för vilka eu

längre beställningstid kunde vara erforderlig, eller vilkas utförande lämpligast

borde ske i samband med eller omedelbart efter byggnadens uppförande.

Kostnaderna för dessa delar av utrustningen hava av de sakkunniga

beräknats till 43,000 kronor. Återstoden av utrustningsanslaget, 97,000

kronor, hava de sakkunniga icke ansett bliva erforderlig förrän under budgetåret

1929—1930.

Med hänsyn till det förhållandet, att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

under åttonde huvudtiteln (punkt 126) gjort framställning om anslag

för påbörjande av uppförandet av eu biblioteksbyggnad för tekniska högskolan

för en beräknad kostnad av högst 513,000 kronor samt om anvisande

för ändamålet för budgetåret 1928 — 1929 av ett extra reservationsanslag

av 250,000 kronor, anser jag mig icke kunna förorda ett färdigställande

av det flygtekniska laboratoriet inom den av de sakkunniga beräknade

korta tiden. Det synes mig lämpligt att byggnadstiden utsträckes

över ännu ett år. Laboratoriet skulle ändock kunna tagas i bruk vid början

av höstterminen 1930. Med det av mig i årets statsverksproposition förslagsvis

beräknade beloppet av 50,000 kronor kunna vissa förberedande

arbeten vidtagas, och vill jag alltså förorda förslag till riksdagen i överensstämmelse

härmed.

De sakkunniga hava jämväl något berört frågan, huruvida icke, med

hänsyn därtill att de olika uppgifter, som det blivande flygtekniska institutet

skulle tjäna, fölle under olika departement, starka skäl talade för

att eu uppdelning av de nödvändiga engångskostnaderna skedde på de olika

huvudtitlarna, i detta fall närmast fjärde, sjätte och åttonde huvudtitlarna.

Jag har emellertid icke funnit skäl föreligga att förorda en uppdelning av

kostnaderna för det flygtekniska laboratoriet på de olika därav berörda departementens

huvudtitlar.

Härefter hava så de sakkunniga övergått till frågan om det flygtekniska

laboratoriets organisation och förvaltning.

Härom anföra de sakkunniga bland annat följande:

Det flygtekniska laboratoriets uppgift att tillgodose icke blott den tekniska

undervisningen och den vetenskapliga forskningen utan även den civila

flygindustrien och flygvapnet kräver en däremot svarande organisation och

förvaltning av den nya institutionen. Hade denna endast haft att tjäna den

tekniska undervisningen och den vetenskapliga forskningen, skulle laboratoriet

kunnat inordnas i tekniska högskolans förutvarande organisation på samma

sätt som övriga under årens lopp där tillkomna institutioner. Men med den

vidare omfattning, som enligt de sakkunnigas förslag skall givas åt laboratoriets

arbete, blir detta förfaringssätt icke lämpligt. Skulle åter laboratoriet

förläggas antingen under en civil luftfartsmyndighet såsom representant för

trafikflygningen eller under flygvapnet, kunde den tekniska undervisningens

och vetenskapens krav komma att sättas åt sidan för aktuella praktiska

uppgifter.

Det flygtekniska

laboratoriets

organisation

och förvaltning.

De sakkunniga.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition Nr 96.

De sakkunniga hava därför sökt finna en organisationsform, där samtliga

dessa intressen bliva vederbörligen tillgodosedda och varigenom å andra

sidan det nära sambandet med tekniska högskolan tillräckligt framhäves.

De erfarenheter, som i detta hänseende blivit gjorda i utlandet, hava varit

de sakkunniga till ledning, och hava de sakkunniga till en början lämnat

en översikt av nuvarande förhållanden i några europeiska länder; jag anhåller

att i detta hänseende få hänvisa dels till betänkandet, dels ock till

den vid betänkandet fogade bilagan »Flygtekniska laboratorier i några utländska

stater».

Efter ingående prövning av de utländska organisationsformerna, beträffande

vilken jag tillåter mig hänvisa till de sakkunnigas utlåtande, hava de sakkunniga

funnit den för svenska förhållanden lämpligaste formen vara att

inrätta ett självständigt »Statens flygtekniska institut», organiserat närmast

efter förebild av statens provningsanstalt, med vars verksamhet även i övrigt

det föreslagna flygtekniska laboratoriet skulle erhålla vissa beröringspunkter.

Härigenom synas samtliga berättigade intressen kunna tillgodoses och det

låter sig med denna anordning väl förena, att institutet mottager uppdrag

mot betalning från utanför tekniska högskolan stående intressenter.

Ledningen av det flygtekniska institutet bör omhänderhavas av en styrelse,

där de olika intresserade parterna bliva på lämpligt sätt representerade. Det

närmaste inseendet över institutet, planläggningen av dess verksamhet o. s. v.

skulle anförtros åt en särskild föreståndare.

Denna föreståndarbefattning och professuren behöva icke nödvändigtvis

innehavas av samma person, ehuru praktiska skäl tala för att så oftast bör

vara fallet. Man kan emellertid tänka sig tillfällen, då innehavaren av

professuren är så starkt inriktad på den rent vetenskapliga sidan av sin

uppgift, att föreståndarbefattningen för institutet och därmed förbundna

praktiska uppgifter lämpligast omhänderhavas av annan person.

Innan de sakkunniga gå närmare in på frågan om sammansättningen av

styrelsen för statens flygtekniska institut, lämna de en kort sammanfattning

av de uppgifter, som enligt de sakkunnigas förslag skulle åvila detsamma.

Därvid må först nämnas de krav, som samhöra med den tekniska undervisningen

och den vetenskapliga forskningen. I institutet skall plats beredas

för de studerandes övningar och experiment samt i all synnerhet deras

examensarbeten. Vidare måste utrymme beredas för fortsatt vetenskapligt

arbete, vare sig detta bedrives av professorn i ämnet eller andra. Så komma

flygvapnets behov av provningar och försök med olika modeller, materialundersökningar

m. m., varvid institutet ofta får anledning samverka med

statens provningsanstalt och andra laboratorier. Beträffande flygvapnets behov

hänvisa de sakkunniga vidare till en som bilaga vid betänkandet fogad

skrivelse till flygstyrelsen, av vilken skrivelse den stora omfattningen av

dessa behov tydligt framgår. Krav komma slutligen att framställas på utförandet

av uppdrag från den civila industrien och lufttrafiken samt från

luftfartsmyndigheten, i synnerhet sedan denna sistnämnda blivit utrustad

för ett mera effektivt tillvaratagande av erfarenheterna vid den subventionerade

trafikflygningen.

För att dessa olika intressen skola bliva på ett tillfredsställande sätt

representerade, torde en styrelse av fem personer vara erforderlig.

1. Såsom självskriven representant för tekniska högskolans intressen bör

i styrelsen inträda högskolans rektor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. 3faj:ts proposition Nr 96.

2. Professorn i flygteknik vid tekniska högskolan synes också böra vara

självskriven ledamot av institutets styrelse såsom representant för den tekniska

undervisningen och den vetenskapliga forskningen på området.

I de fall, då professorn i flygteknik icke tillika är föreståndare för institutet,

torde kunna ifrågasättas, att denne sistnämnde i stället ingår som

självskriven ledamot av institutets styrelse.

3. Flygvapnets och över huvud taget försvarets intressen böra i institutets

styrelse representeras av en person, som efter förslag av flygstyrelsen

utses av Kungl. Maj:t på försvarsdepartementets föredragning.

4. Kommunikationsintressena böra i styrelsen representeras av en person,

som på kommunikationsdepartementets föredragning utses av Kungl. Maj:t

inom nämnda departement eller inom den civila luftfartsmyndighet, som

kan komma att inrättas i anslutning till eller utom departementet.

5. Den civila flygindustriens intressen böra företrädas av eu representant,

som lämpligen torde böra utses av Kungl. Maj:t på handelsdepartementets

föredragning efter förslag av ingenjörsvetenskapsakademien.

Styrelsens ordförande torde böra utses av Kungl. Maj:t inom de nu nämnda

fem styrelseledamöterna. I fråga om det departement, på vars föredragning

utseendet av styrelsens ordförande bör äga rum, framlägga de sakkunniga

icke något bestämt förslag. Detta synes nämligen sammanhänga med frågan

om under vilken huvudtitel de blivande anslagen till institutet framdeles

skola få sin plats, en fråga, på vilken de sakkunniga icke ansett sig böra

närmare ingå.

De särskilda föreskrifter och instruktioner, som bliva erforderliga i samband

med inrättandet av det flygtekniska institutet, torde framdeles få ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda efter vederbörandes hörande.

Tekniska högskolans lärarkollegium har beträffande denna del av de sakkunnigas

betänkande och förslag anfört följande:

I full överensstämmelse med av lärarkollegiet förut framlagda riktlinjer

för ett dylikt laboratoriums funktioner föreslå de sakkunniga, att det blivande

flygtekniska laboratoriet skulle tillgodose icke blott den vetenskapliga forskningen

och ingenjörsutbildningen inom ifrågavarande fackområde utan jämväl

flygindustriens och flygvapnets behov av utredningar i flygtekniska frågor.

Härigenom får ifrågavarande institution en helt annan ställning än

högskolans övriga laboratorier och kräver därför även eu annan organisation

än dessa.

Efter ingående prövning av olika organisationsformer ha de sakkunniga

funnit den lämpligaste anordningen vara att inrätta ett självständigt »Statens

flygtekniska institut» organiserat närmast efter förebild av statens provningsanstalt.

Ledningen av institutet skulle omhänderhavas av en styrelse,

där de olika intresserade parterna bleve på lämpligt sätt representerade.

Det närmaste inseendet över institutet, planläggningen av dess verksamhet

o. s. v. skulle anförtros åt en särskild föreståndare. En dylik organisation

synes även kollegiet ändamålsenlig och väl ägnad att tillgodose de olika

intressena, detta dock under förutsättning att professorn i flygteknik tillika

åtminstone åtskilliga år framåt är föreståndare för institutet. I denna punkt

synes kollegiets mening i någon mån skilja sig från de sakkunnigas, i det

dessa uttalat, att föreståndarbefattningen och professuren »icke nödvändigtvis»

behöva innehavas av samma person, »ehuru praktiska skäl tala för att

Myndig
heterna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 06.

så oftast bör vara fallet». »Man kan emellertid tänka sig tillfällen», fortsätta

de sakkunniga, »då innehavaren av professuren är så starkt inriktad

på den rent vetenskapliga sidan av sin uppgift, att föreståndarbefattningen

för institutet och därmed förbundna praktiska uppgifter lämpligast omhänderhavas

av annan person.»

I denna formulering kan möjligen inläggas en mening, som de sakkunniga

med all säkerhet icke hysa, nämligen att en starkt prononcerad vetenskaplig

läggning hos professurens innehavare skulle göra honom olämplig

för föreståndarbefattningen. Vad de sakkunniga velat framhålla —■ ehuru

det icke kommit till klart uttryck i det citerade uttalandet — är väl i stället

det, att institutets praktiska uppgifter i industriens och. flygvapnets tjänst

eventuellt i en framtid skulle kunna växa till sådana dimensioner, att de

inverkade hindrande eller störande på det vetenskapliga forskningsarbetet. En

dylik möjlighet förefinnes utan tvivel men synes kollegiet tillhöra sådana frarntidsbekymmer,

som böra förvisas dit de rätteligen höra, alltså till framtiden.

Däremot anser kollegiet det vara av fundamental vikt, att institutets ledning

och planläggningen av dess verksamhet anförtros åt en vetenskaplig kapacitet

och icke åt en enbart rutinerad praktiker, vilket senare möjligen kunde

bliva fallet, därest föreståndarbefattningen icke nödvändigt vore förenad

med professuren.

Såsom de sakkunniga omnämnt tala även rent praktiska skäl för en förening

av de båda ifrågavarande befattningarna. Säkert är att den motsatta

anordningen skulle medföra mycket stora praktiska olägenheter. De sakkunniga

synas icke heller ha tänkt sig, att man i verkligheten skulle behöva

räkna med en sådan eventualitet, då någon utredning om för detta

fall erforderlig ökning, vare sig ifråga om lokaler eller anslag, icke blivit

utförd.

Kollegiet vill därför starkt betona önskvärdheten av att professorn i

flygteknik åtminstone till en början samtidigt är föreståndare för institutet.

Först i det fall att omfånget av arbetet vid institutet skulle svälla ut i

sådan grad att det icke vore möjligt att förena de båda befattningarna kunde

en åtskillnad tänkas. Skulle av nyssnämnda skäl en särskild föreståndare

för det flygtekniska institutet tillsättas, vill kollegiet framhålla, att det för

såväl undervisning som forskning inom flygteknik vid tekniska högskolan

med nödvändighet fordras, att professorn i ämnet förfogar över en institution,

som är fullt oberoende av det flygtekniska institutet.

Mot det av de sakkunniga framställda förslaget rörande sammansättningen

av styrelsen finner kollegiet intet att erinra, dock med undantag av den

förutsatta möjligheten av professurens i flygteknik avskiljande från styrelsen

om särskild föreståndare skall tillsättas.

Då särskild föreståndare enligt kollegiets uppfattning endast skulle kunna

ifrågasättas för den händelse nyss nämnda starka utveckling av institutionen

skulle äga rum torde det icke vara omotiverat att utöka styrelseledamöternas

antal från 5 till 6. För sådant fall skall såväl professorn i flygteknik som

föreståndaren för institutionen vara självskrivna ledamöter.

Lärarkollegiet ansluter sig således till de sakkunnigas förslag jämväl i

fråga om det flygtekniska laboratoriets organisation, endast med de ovan

framhållna smärre modifieringarna rörande professorns i flygteknik ställning.

IngenjörsvetensJcapsakademien erinrar till eu början, att akademiens flygtekniska

kommitté tidigare hemställt om vidtagande av åtgärder, bland

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

annat, för inrättande snarast möjligt av ett aerodynamiskt laboratorium vid

tekniska högskolan. Härefter fortsätter akademien:

De sakkunniga hava nu ytterligare utvecklat och understrukit betydelsen av

dessa åtgärder såsom grundläggande för flygteknikens utveckling i vårt

land. De sakkunnigas betänkande utmynnar i förslag om inrättande av,

utom en flygteknisk professur, jämväl ett statens flygtekniska institut. Ur

organisatorisk synpunkt företer förslaget, i vad gäller det flygtekniska institutet,

avvikelser från akademiens tidigare förslag, som gick ut på inrättande

av ett flygtekniskt laboratorium. Vid den tidpunkt, då akademiens

ifrågavarande förslag framlades, kunde man ännu hysa förhoppning om att

flygvapnets krav på möjligheter till ett självständigt bedrivande av aerodynamiska

undersökningar genom den då förestående omorganisationen av

detta vapen skulle bliva tillgodosett. Så blev emellertid icke fallet, utan

Kungl. Maj:t uppsköt frågans avgörande och uttalade sig i princip för en

fristående organisation av ett aerodynamiskt laboratorium. Med anledning

härav och på grund av de skäl, som de sakkunniga anfört, bär akademien

för sin del icke något att erinra mot en sådan fristående organisation av

det aerodynamiska laboratoriet, som av de sakkunniga nu förordats. En

sådan organisationsform synes otvivelaktigt vara den mest lämpliga då det

gäller att samtidigt tillgodose civila och militära intressen inom området

för flygteknisk forskning.

Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår, hava de sakkunniga Departesökt

att för det föreslagna laboratoriets framtida verksamhet finna en organisationsform,

som kunde tillgodose alla de olika ändamål, laboratoriet skulle

hava till uppgift att tjäna. De myndigheter, som yttrat sig över de sakkunnigas

förslag i denna del, hava i det stora hela uttalat sin anslutning

därtill, endast tekniska högskolans lärarkollegium har haft vissa smärre

ändringar och modifikationer att föreslå.

Även jag finner mig böra uttala min anslutning i huvudsak till detta de

sakkunnigas förslag. Det torde, såsom även av de sakkunniga framhållits,

framdeles få ankomma på Kungl. Maj:t att efter vederbörandes hörande

utfärda den instruktion och de övriga föreskrifter, som bliva erforderliga i

samband med det flygtekniska institutet.

De sakkunniga hava i förbigående något berört frågan om det departement,

på vars föredragning utseendet av styrelsens ordförande borde äga

rum. Denna fråga syntes de sakkunniga sammanhänga med frågan om

under vilken huvudtitel de blivande anslagen till institutet framdeles skulle

få sin plats, en fråga på vilken de sakkunniga icke ansett sig böra närmare

ingå. Icke heller jag finner anledning att nu göra något uttalande i denna

fråga, vars avgörande synes mig lämpligen böra anstå tills dess institutet

framdeles träder i verksamhet och det följaktligen blir behövligt att å riksstaten

bereda anslag för institutets uppehållande.

De sakkunniga hava slutligen framlagt utförliga beräkningar beträffande Framtida

de framtida kostnaderna för institutets verksamhet, avseende såväl personal
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 78 häft. (Nr 96.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

niska institutets

verksamhet.

De

sakkunniga.

Personal
kostnader.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

som materialkostnader, och hava de i detta hänseende anfört huvudsakligen

följande:

Det är under alla förhållanden angeläget att i fråga om de årliga omkostnaderna

en bestämd uppdelning göres mellan det som bör bekostas från

de i riksstaten under huvudrubriken tekniska högskolan uppförda anslagen

och det som bör bekostas från ett särskilt i riksstaten uppfört anslag under

rubrik Statens flygtekniska institut. Vid den uppdelning av befattningshavarna,

som i det följande ägt rum, hava de sakkunniga utgått från den

grundsatsen, att till institutets stat skola föras samtliga de avlöningskostnader,

som varit obehövliga därest det flygtekniska laboratoriet endast haft

att tjäna den tekniska undervisningen och den i samband härmed stående

vetenskapliga forskningen. I efterföljande tabell hava de sakkunniga förtecknat

de befattningshavare, som synas erforderliga, deras placering i lönegrad

(eventuellt arvode) samt från vilket anslag de sakkunniga anse att lönen

respektive arvodet bör utgå.

Befattning

Löne-

grad

Avlöning *)

respektive

arvode

Anslag, från

vilket avlö- ningen, respek- tive arvodet

synes böra utgå.

Budgetår, från

och med vilket

anslag för ända- målet bör

beräknas

Professor i flygteknik . . .

B 30

11,460: —

Högskolan

1928—1929

Föreståndare för flygtek-

niska institute t (tilläggs-

arvode för professorn) .

—

5,000

—

Institutet

1929—1930

Förste assistent........

—

4,800

—

Högskolan

1928—1929

Ingenjör.............

B 24

8,580

—

Institutet

1929—1930

Laboratorievaktmästare . .

B 10

3,888

-3)

Högskolan

Mekaniker...........

B 7

3,300

—

Institutet

»

Modellsnickare........

B 7

3,300

■—

»

»

Kontorsbiträde........

B 4

2,676

—

»

»

Summa

43,004

—

Härtill må fogas följande kortfattade motivering.

Professorsbefattningen uppföres i likhet med tekniska högskolans övriga

professurer i lönegraden B 30. Kostnaderna härför böra uppföras å högskolans

stat, då denna professur är nödvändig för undervisningen därstädes

vare sig det flygtekniska institutet kommer till stånd eller icke.

Innan man erhållit nödig erfarenhet om den utsträckning, i vilken det

flygtekniska institutet kan komma att bliva utnyttjat av den civila flygindustrien

eller flygvapnet, möter det vissa svårigheter att bestämma den

personal, som kan bliva erforderlig speciellt för institutet, liksom även de

löneförmåner, som böra beräknas för densamma. De av de sakkunniga i

ovanstående tabell intagna beräkningarna hava — liksom framdeles beträffande

*) I de fall, då avlöningen beräknats efter gällande avlöningsreglemente, har i kostnadsberäkningen

upptagits den näst högsta i varje lönegrad för manlig, respektive kvinnlig

befattningshavare befintliga löneklassen.

2) Enligt de föreslagna ritningarna kommer denne befattningshavare att erhålla bostad

enlighet med härför i gällande avlöningsreglemente meddelade föreskrifter.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl Maj:ts proposition Nr 96.

materialiinslaget — skett under den sannolika förutsättningen, grundad på

kännedom om redan föreliggande uppgifter, att institutet från starten kommer

att erhålla tillräckligt arbete. På grund härav bör anslag göras tillgängligt

från och med budgetåret 1929—1930, d. v. s. det budgetår, under

vilket institutet och det därmed förenade laboratoriet beräknas träda i

funktion.

De av de sakkunniga föreslagna lönebeloppen hava beräknats med tanke

på den sannolika blivande arbetsbördan och med hänsyn tagen till de erfarenheter,

som i detta fall kunnat hämtas från utlandet. Därest det framdeles

skulle visa sig, att en justering av de beräknade beloppen — uppåt

eller nedåt -— bör ske, torde detta låta sig göra utan svårighet.

Under antagande att professuren och föreståndarbefattningen förenas,

vilja de sakkunniga föreslå, att tilläggsarvodet såsom föreståndare för institutet

för närvarande bestämmes till ett årligt belopp av 5,000 kronor. Arvodet

bör i sin helhet upptagas på institutets stat; och torde detsamma icke

behöva vara tillgängligt förrän från och med budgetåret 1929—1930. I de

fall då, av skäl som tidigare antytts, till föreståndare för institutet utses

annan person än professorn i flygteknik vid tekniska högskolan, kan detta

arvode behöva beräknas till ett högre belopp. De sakkunniga hava emellertid

under fförhandenvarande förhållanden icke ansett sig behöva närmare ingå

på denna fråga.

I tekniska högskolans tjänst finnas förste assistenter och assistenter, avlönade

dels medelst avgifter från de studerande, dels från det i högskolans

stat upptagna anslaget till arvoden åt tillfälliga lärare och assistenter å

51,200 kronor. I ett ämne med den omfattning, som flygtekniken kommer

att erhålla vid tekniska högskolan, och med de tidsödande konstruktionsarbeten

av olika slag, som bliva därmed förbundna, är det nödvändigt att

anslag beräknas för anställandet av en assistent. Denne assistent skulle

biträda professorn i ämnet vid hans undervisning och forskningar — främst

i ledandet av de studerandes examensarbeten — och synes alltså böra upptagas

i högskolans stat. Med hänsyn till nödvändigheten att kunna förfoga

över assistentens arbetstid, vilja de sakkunniga förorda att arvodet för denne

assistent beräknas till 4,800 kronor för år, med vilken summa ovanberörda

anslag å 51,200 kronor sålunda bör ökas. Av samma skäl som de sakkunniga

åberopat beträffande professuren torde anslag för avlönandet av

förste assistenten böra göras tillgängligt från och med ingången av budgetåret

1928—1929. Därvid märkes, att under detta budgetår förste assistentens

arbetskraft i stor utsträckning blir erforderlig vid de förberedande arbetena

för utrustningen av det aerodynamiska laboratoriet.

För att det flygtekniska institutet skall kunna tagas i anspråk för beställningar

från industrien och flygvapnet, är behovet av en ingenjör för utförandet

av i samband härmed stående arbeten ofrånkomligt. De sakkunniga

anse sig icke kunna räkna med lägre lön för denna tjänst än som

motsvarar lägsta utgående arvode för flygingenjör vid flygvapnet — lönegrad

C 10 — eller förste avdelningsingenjör vid statens provningsanstalt —

lönegrad B 24. Avlöningen i näst högsta löneklassen av dessa lönegrader

utgör å G-ort 8,580 kronor, vilket belopp skulle uppföras på institutets stat.

Anslag för ändamålet torde icke vara behövligt förrän under budgetåret

1929—1930.

Med hänsyn till de omfattande åligganden, som komma att påvila den

blivande laboratorievaktmästaren, hava de sakkunniga ansett sig böra före
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

slå, att denna befattning uppföres i lönegrad B 10, detta i överensstämmelse

med det förslag, som från tekniska högskolan nu föreligger beträffande

övriga laboratorievaktmästare vid högskolan. Denne befattningshavare skulle

hava sig anförtrodd tillsynen, vården och skötseln av institutionens maskineri

och måste alltså vara fullt utbildad elektriker. Vidare skulle han vara de

vetenskapligt utbildade arbetskrafterna behjälplig med utförandet av enklare,

mera tidsödande arbeten. Avlöningen till denne laboratorievaktmästare —

i näst högsta löneklassen inom den föreslagna lönegraden å G-ort uppgående

till 3,888 kronor årligen — skulle enligt de sakkunnigas förslag utgå från

det i tekniska högskolans stat upptagna förslagsanslaget till avlöningar för

ordinarie vaktmästare m. fl. å 70,000 kronor, vilket alltså skulle behöva ökas

med motsvarande belopp. Anslag torde emellertid icke vara erforderligt

förrän med ingången av budgetåret 1929—1930.

Förslaget till det flygtekniska laboratoriet upptager utrymme för en vaktmästarbostad

och skall laboratorievaktmästaren, så länge han innehaver denna

bostad, vara underkastad de bestämmelser, som i fråga om tjänstebostad

finnas intagna i gällande avlöningsreglemente.

För det flygtekniska institutets behov av arbetskraft torde det vara nödvändigt

att anslag beräknas dels för eu mekaniker, dels för en modellsnickare.

Med hänsyn till avlöningsförmånerna för liknande befattningshavare föreslå

de sakkunniga för dem en placering i lönegraden B 7, motsvarande i näst

högsta löneklassen en årlig avlöning av 3,300 kronor. Behov av dessa

befattningshavare torde icke yppa sig förrän institutets verksamhet tagit sin

början, d. v. s. under budgetåret 1929—1930.

Slutligen erfordras för institutets räkning ett skrivbiträde. På grund av

institutets ställning jämväl i den civila industriens och flygvapnets tjänst

kommer en ganska utförlig bokföring att behövas. Vidare torde man kunna

påräkna en ganska omfattande skriftväxling med beställare av olika slag.

Slutligen torde detta skrivbiträde böra påräknas för ordnandet och skötseln

av institutets bibliotek. De sakkunniga föreslå, att detta skrivbiträde måtte

placeras i den sedvanliga kontorsbiträdesklassen, d. v. s. lönegraden B 4,

där avlöningen i den näst högsta för kvinna utgående löneklassen uppgår

till 2,676 kronor för år. Anslag för ändamålet torde icke vara av behovet

påkallat förrän från och med budgetåret 1929—1930.

De sakkunniga förutsätta, att å samtliga de nu beräknade avlöningar och

. arvoden dyrtidstillägg kommer att utgå i enlighet med de grunder, som äro

eller må varda stadgade för befattningshavare i statens s. k. nyreglerade

verk.

Slutligen lämnas en översikt av de utgiftsökningar, som vid bifall till de

sakkunnigas nu framlagda förslag i fråga om personalbehov och avlöningsförmåner

för dessa skulle bliva nödvändiga på tekniska högskolans

stat.

För budgetåret 1928—1929 skulle, förutom den tidigare omförmälda ökningen

med 11,500 kronor av förslagsanslaget till avlöningar till professorer

till i avrundat tal 409,000 kronor, det i högskolans stat upptagna anslaget

till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter, nu 51,200 kronor,

ökas med ett belopp av 4,800 kronor till 56,000 kronor.

Då å andra sidan — genom bortfallande av det till eu speciallärare i

flygteknik utgående arvodet å 3,000 kronor — anslaget till speciallärare

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96,

skulle kunna minskas med detta belopp, skulle den sammanlagda kostnadsökningen

för nämnda budgetår uppgå till (11,500 + 4,800—3,000) 13,300

kronor, dyrtidstillägg oberäknade.

För budgetåret 1929—1930 skulle härtill för högskolans vidkommande

ytterligare komma avlöningen till laboratorievaktmästaren med 3,888 kronor.

Det i högskolans stat upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie

vaktmästare m. fl. å 70,000 kronor skulle alltså behöva ökas med detta

belopp till 73,888 kronor eller i avrundat tal 73,800 kronor.

Den sammanlagda ökningen av det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid högskolan skulle alltså uppgå till (13,300

+ 3,800) 17,100 kronor, och nämnda anslag, som för närvarande i riksstaten

är uppfört med ett belopp av 692,800 kronor, skulle alltså från och

med budgetåret 1929—1930, då organisationen beräknas bliva fullständigt

genomförd, behöva uppföras med 709,900 kronor.

De avlöningar och arvoden, som enligt vad de sakkunniga tidigare anfört

skulle bekostas från det flygtekniska institutet, uppgå i enlighet med de

sakkunnigas förslag till sammanlagt 22,856 kronor.

När det därefter för de sakkunniga gällt att taga ståndpunkt till frågan

om bestridandet av materialkostnaderna för det blivande flygtekniska laboratoriet

eller institutet, hava de sakkunniga ansett de starkaste skälen tala

för att dessa kostnader — liksom beträffande avlöningarna — uppdelas på

tekniska högskolan och det flygtekniska institutet. Till frågan om denna

fördelning återkomma de sakkunniga framdeles.

I efterföljande tablå lämnas en översikt över de anslag, som synas vara

av behovet påkallade:

Ändamål

Belopp

kronor

Underhåll av maskiner o. s. v.......................

500

!

Underhåll av vindkanal och övrig utrustning...........

1,000

—

Värme, renhållning och städning....................

1,500

—

Belysning och elektrisk energi......................

3,000

—

Anskaffning av instrument och försöksanordningar.......

7,000

—

Materialier (trä, metall o. s. v.)......................

5,000

—

Flygteknisk litteratur.............................

1,000

—

Expenser för kontors- och ritmaterial.................

1,000

—

Egna publikationer..............................

1,000

—

Tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m..................

5,000

—

Summa kronor

26,000

—

Till en början må framhållas, att ovan upptagna anslag måste anses vara

approximativt beräknade; man har här haft att utgå endast från jämförelser

med likartade institutioner. Vidare måste framhållas, att samtliga anslag

beräknats under förutsättning av full sysselsättning för det flygtekniska institutet

med den angivna personalen under hela arbetsåret. Därest arbetena

för den civila industrien eller flygvapnet mot förmodan bliva mindre än

beräknat, komma utgifterna för exempelvis elektrisk energi, anskaffning av

Material

kostnader.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

instrument och försöksanordningar samt materialier att i motsvarande grad

minskas. Om åter laboratoriet skulle komma att i större utsträckning än

vad som beräknats tagas i anspråk för beställda undersökningar, komma

utgifterna att bliva högre, men denna ökning kommer att uppvägas av en

motsvarande ökning av inkomsterna.

Beträffande motiveringen för de olika materialanslagen tillåter jag mig

hänvisa till de sakkunnigas utlåtande.

I anslutning till det nu anförda skulle till en början vissa höjningar bliva

erforderliga i det till tekniska högskolan utgående ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. å 321,000 kronor.

Den i nämnda anslag ingående, såsom reservationsanslag betecknade posten

å 150,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter skulle

höjas dels med 500 kronor för bestridande av högskolans del i utgifterna

för värme, städning och renhållning, dels med 1,000 kronor för bestridande

av högskolans del i utgifterna för belysning och elektrisk energi. Anslagsposten

skulle alltså från och med budgetåret 1929—1930 utgå med ett till

151,500 kronor förhöjt belopp.

Vidare skulle det i samma anslag till materiel m. m. ingående anslaget

å 150,000 kronor till samlingar och laborationer från och med samma budgetår

höjas till 156,000 kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget till materiel in. m. vid tekniska högskolan

skulle alltså från och med budgetåret 1929—1930 i riksstaten upptagas

med ett med 7,500 kronor till 328,500 kronor förhöjt belopp.

Vidare skulle i riksstaten uppföras ett anslag — tillsvidare å extra stat

— för statens flygtekniska institut. Till avlöningar m. m. hava de sakkunniga

beräknat 22,856 kronor. Som tidigare anförts, beräknades hela institutionens

omkostnadsstat till 26,000 kronor. Dragas härifrån de 7,500

kronor, som, enligt vad av de sakkunniga framhållits, böra föras till tekniska

högskolans anslag till materiel m. m., blir återstoden 18,500 kronor,

vilket belopp skulle uppföras på institutets stat. Anslaget till statens flygtekniska

institut skulle alltså behöva upptagas med ett belopp av (22,856 -+- 18,500) 41,356 kronor eller i avrundat tal 41,500 kronor. I likhet med

övriga i riksstaten upptagna anslag av samma art torde detta böra erhålla

förslagsanslags natur. Då flygteuniska institutet enligt de sakkunnigas förslag

skulle börja sin verksamhet under senare delen av år 1929, torde

anslag för ändamålet böra göras tillgängligt i riksstaten för budgetåret

1929—1930.

Staten för institutet skulle då erhålla följande utseende:

Stat för statens flygteknislca institut:

Avlöningar och arvoden till befattningshavare, förslagsanslag. . .

Omkostnadsstat, förslagsanslag.........................

Summa förslagsanslag kronor

Kronor

23,000: —

18,500: —

41,500: —

Dessa utgifter, inalles 41,500 kronor, synas i första hand böra utgå av

inkomster av institutets verksamhet. De sakkunniga anse sig icke böra

närmare ingå på frågan, huru det flygtekniska institutet skall erhålla er
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

sättning för undersökningar o. s. v., som utföras åt den civila flygindustrien

eller flygvapnet utan förutsätta, att blivande styrelse må uppsätta taxor,

vilka såvitt möjligt motsvara självkostnaderna för respektive undersökningar.

I en till flygstyrelsen ingiven skrivelse, vilken såsom bilaga i avskrift

fogats vid betänkandet, har flygöveringenjören i flygstyrelsen framhållit, att

ett trängande behov förefinnes av följande aerodynamiska undersökningar,

nämligen av propellrar, av flygplans stabilitet och kontroll i spin, av möjligheten

att erhålla effektivare kontroll vid »överstegring», av luftmotståndet.

av till den militära utrustningen hörande detaljer, aerodynamisk undersökning

av flottörerna, undersökning beträffande kylproblemet, undersökning

av instrument, aerodynamisk undersökning av flygplanmodeller av vid flygvapnet

befintliga flygplan, undersökning av modeller av nya flygplan ty per

samt undersökning vid ändringar och modifikationer av flygplan.

Beträffande de kostnader, som beräknats för ovannämnda undersökningar,

hava de sakkunniga hänvisat till skrivelsen. För ändamålet har emellertid

där upptagits ett årligt medelsbehov av cirka 30,000 kronor. Visserligen är

det möjligt, att en del av de i skrivelsen angivna undersökningarna komma

att kräva en något större kostnad för instrument, försöksanordningar och

materialier än vad som inrymmes i den tidigare angivna normala utgiftsstaten,

varvid icke hela den angivna summan av 30,000 kronor skulle kunna

beräknas som inkomst för flygtekniska laboratoriet. Då dessa utgifter emellertid

icke torde behöva beräknas till ett högre belopp än 5,000 kronor årligen,

skulle endast från flygvapnet en årlig inkomst av cirka 25,000 kronor

komma att tillföras statens flygtekniska institut.

Härtill komma så de inkomster, som kunna beräknas härflyta från den

civila industrien och lufttrafikväsendet. Då dessa emellertid på frågans nuvarande

ståndpunkt undandraga sig varje beräkning, hava de sakkunniga

icke närmare ingått härpå.

I detta sammanhang vilja vidare de sakkunniga framhålla följande.

I riksstaten för budgetåret 1927—1928 är, såsom tidigare erinrats, under

tionde huvudtiteln uppfört ett anslag å 20,000 kronor till flygtekniska undersökningar,

vilket anslag utgår till ingenjörsvetenskapsakademiens flygtekniska

kommitté. Detta anslag avses närmast för materialundersökningar

för flygplan och oljeundersökningar för flygmotorer, ändamål, vilka sålunda

icke direkt samhöra med det flygtekniska laboratoriets föreslagna arbetsuppgifter.

En minskning av det till den flygtekniska kommittén utgående anslaget

kan sålunda icke av de sakkunniga förordas. A andra sidan stå flygtekniska

institutets och nämnda kommittés arbeten i så nära sammanhang

med varandra, att ett ordnat samarbete dem emellan bliver nödvändigt.

Med tanke härpå hava också de sakkunniga förutsatt, att en av ledamöterna

i styrelsen för statens flygtekniska institut skulle förordnas av Kungl.

Maj:t efter förslag av ingenjörsvetenskapsakademien.

Trots de ovan angivna förhållandena torde man böra räkna med att utgifterna

för statens flygtekniska institut — löner och omkostnader — under

en följd av år komma att överstiga inkomsterna. Det enklaste vore då att

i riksstaten — i likhet med vad som är fallet beträffande exempelvis statens

provningsanstalt — under en huvudtitel upptoges till verksamheten vid

statens flygtekniska institut ett förslagsanslag å 41,500 kronor, att i första

hand utgå av inkomster av institutets verksamhet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sammanfatt
ning.

Myndig
heterna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

Häremot kunna visserligen invändningar resas ur den synpunkten, att de

olika ändamål, som det flygtekniska institutet skall tjäna, beröra dels den

tekniska undervisningen och den vetenskapliga forskningen, dels också den

civila lufttrafiken och flygindustrien samt flygvapnet. Med lika rätt skulle

alltså anslaget för ändamålet kunna uppföras i riksstaten under ettdera av

försvars-, kommunikations-, ecklesiastik- eller handelsdepartementen. Man

skulle därför kunna tänka sig, att anslaget till institutet på visst sätt fördelades

på ifrågavarande huvudtitlar. Med kännedom om de budgettekniska

svårigheter, som ett sådant förfaringssätt skulle medföra, hava emellertid

de sakkunniga icke ansett sig böra framlägga något bestämt förslag

i detta hänseende, utan hava de endast med det nu anförda velat fästa

uppmärksamheten på olika tänkbara lösningar av denna fråga.

Den årliga kostnaden för statsverket vid ett bifall till de sakkunnigas förslag

framgår av nedanstående tablå:

Anslagspost

Ökning

kronor

Minskning

kronor

Avlöningar till professorer vid tekniska högskolan.

11,500: —

—

Arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter vid

tekniska högskolan......................

4,800: —

—

Arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan. .

—

3,000: —

Avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl. vid

tekniska högskolan......................

3,800: —

—

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter för

tekniska högskolan......................

1,500: —

—

Samlingar och laborationer vid tekniska högskolan

6,000: —

—

Avlöningar och arvoden till befattningshavare vid

statens flygtekniska institut................

23,000: —

—

Omkostnadsstat för statens flygtekniska institut. . .

18,500: —

—

Summa kronor

69,100: —

3,000: —

Tablån utvisar alltså en årlig nettoutgiftsökuing av sammanlagt 66,100

kronor, varav 24,600 kronor belöpa på tekniska högskolan och 41,500 kronor

på statens flygtekniska institut. Från sistnämnda belopp skall emellertid

dragas i första hand det belopp av 25,000 kronor, vartill — såsom ovan

anförts — de sakkunniga ansett sig kunna beräkna de årliga inkomsterna

från flygvapnet, ävensom de inkomster, som komma att härflyta från den

civila flygindustrien och lufttrafikväsendet. A andra sidan tillkommer det

belopp, som, enligt vad de sakkunniga tidigare förutsatt, må bliva erforderligt

för bestridande av dyrtidstillägg å samtliga beräknade avlöningar och

arvoden i enlighet med de grunder, som äro eller må varda stadgade för

befattningshavare i statens s. k. nyreglerade verk.

Tekniska högskolans lärarkollegium har beträffande denna del av de sakkunnigas

betänkande anfört följande:

Den av de sakkunniga föreslagna avlöningen, 5,000 kronor, till institutets

föreståndare, synes kollegiet vara lämplig, under förutsättning att befattningen

är förenad med professuren i flygteknik.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!. Maj:ts proposition Nr 9G.

Skulle däremot föreståndarbefattningen i framtiden innehavas av annan

person än professorn i flygteknik, torde det såsom de sakkunniga också

framhålla bliva nödvändigt ställa frågan rörande föreståndarnas avlöninounder

förnyad utredning.

Statskontoret har anfört huvudsakligen följande:

De sakkunnigas förslag beträffande anställandet vid högskolan av eu

förste assistent åt professorn från och med budgetåret 1928—1929 med ett

årsarvode av 4,800 kronor finner sig statskontoret böra tillstyrka. Därutöver

innefattar förslaget, att från och med budgetåret 1929—i930 eu laboratorievaktmästare

i lönegraden B 10 skall anställas vid högskolan. Häremot

har statskontoret intet annat att erinra än att ifrågavarande befattningshavare

bör anställas med avlöning i den lönegrad, där övriga laboratorievaktmästare

vid högskolan kunna komma att placeras. Erinras må

nämligen i detta sammanhang om att förslag föreligger att uppflytta laboratorievaktmästarna

vid tekniska högskolan från sjunde till tionde lönegraden.

Statskontoret har emellertid för sin del avstyrkt bifall till detta

förslag.

De sakkunniga hava jämväl föreslagit, att från och med budgetåret 1929—

1930 skall upprättas ett statens flygtekniska institut efter mönster från statens

provningsanstalt. Engångskostnaderna för institutets upprättande, däri

ingående nybyggnader och instrumentutrustning, hava beräknats till 355,000

kronor, varav 97,000 kronor ansetts erforderliga först från och med budgetåret

1929—1930, medan återstoden skulle anvisas för budgetåret 1928—

1929. Vid institutet avses att anställas en ingenjör i lönegraden B 24 samt

en mekaniker och eu modellsnickare i lönegraden B 7 ävensom ett kontorsbiträde

i lönegraden B 4. Föreståndaren för institutet skulle enligt förslaget

erhålla ett arvode av 5,000 kronor, avsett såsom tilläggsarvode åt

professorn i flygteknik. Statskontoret anser sig kunna tillstyrka de sakkunnigas

ovannämnda förslag utom vad beträffar storleken av arvodet till

institutets föreståndare. Det synes nämligen statskontoret icke lämpligt att,

för den händelse föreståndarskapet förenas med professuren i flygteknik,’

sammanlagda ersättningen till professorn och föreståndaren enligt stat utgår

med högre belopp än som motsvarar avlöningen i lönegraden A 2, i vilken

lönegrad för närvarande överdirektörerna äro placerade och till vilken jämväl

hör chefen för statens provningsanstalt. Då avlöningen i sistnämnda

lönegrad å G-ort utgör 15,000 kronor synes arvodet till föreståndaren för

institutet icke böra upptagas med högre belopp än 3,500 kronor, varigenom

avlöningen till professorn, därest han tillika är föreståndare, allenast

i högsta lön eklassen kommer att något överskrida ett belopp av 15 000

kronor.

Förutom för avlöningar hava de sakkunniga i staten för flygtekniska institutet

beräknat utgifter för diverse omkostnader med 18,500 kronor för

år. Genom institutets verksamhet hava emellertid beräknats inflyta åtminstone

25,000 kronor för år, vilket belopp synes i anslutning till de vid statens

provningsanstalt tillämpade förvaltningsgrunderna böra uppföras å riksstatens

inkomstsida under titeln: »Uppbörd i statens verksamhet». Kostnader

för avlöningar och arvoden åt befattningshavare vid statens flygtekniska

institut ävensom för omkostnader vid detsamma torde böra i första hand

bestridas av inkomster från institutets verksamhet.

I övrigt föranleder de sakkunnigas förslag intet yttrande från statskontorets

sida.

Bihang till riksdageiis protokoll 1928. 1 samt. 78 häft. (Nr 96.)

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

Av de förslag, som i detta sammanhang framlagts av de sakkunniga,

avser endast inrättandet av en assistentbefattning budgetåret 1928—1929.

Med hänsyn till den längre byggnadstid, som av mig förutsatts för det flygtekniska

laboratoriet, torde emellertid med beviljandet av medel för en dylik

befattning kunna ytterligare något anstå.

Beträffande de av de sakkunniga framlagda beräkningarna i fråga om

såväl personal- som materialkostnader hava i det stora hela inga invändningar

blivit gjorda. Från statskontorets sida hava erinringar framställts

endast beträffande laboratorievaktmästarens placering i löneklass och det

arvode, som skulle utgå till föreståndaren för institutet för det fall, att denne

tillika vore professor i flygteknik. Frågan om laboratorievaktmästarens avlöning

sammanhänger, såsom också statskontoret påpekat, med den placering,

som kan komma tekniska högskolans övriga laboratorievaktmästare till

del, en fråga som för närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts provning.

Vad statskontoret anfört rörande föreståndararvodet synes mig värt beaktande.

I övrigt är vad de sakkunniga i denna del av betänkandet anfört och

hemställt icke av natur att för närvarande föranleda någon framställning

till riksdagen. Jag har emellertid ansett mig böra redan nu redogöra därför,

emedan endast på detta sätt en verklig överblick kan vinnas över de kostnader,

som för framtiden bliva förbundna med ett flygtekniskt laboratorium

och institut av den omfattning, varom förslag nu framlägges för riksdagen.

Jag vill tillägga att, så vitt på frågans nuvarande stadium kan bedömas,

det förefaller mig som om den av de sakkunniga förordade fördelningen av

årskostnaderna mellan tekniska högskolan och institutet, vore väl motiverad.

Med hänsyn till den av mig föreslagna längre byggnadstiden torde anslag

för statens flygtekniska institut icke bliva erforderligt förrän från och med

budgetåret 1930—1931. Det torde då få ankomma på vederbörande vid

tekniska högskolan att för Kungl. Maj:t framlägga de anslagsäskanden, som

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu av mig anförts kunna

visa sig erforderliga för att institutets verksamhet skall kunna taga sin början

från nämnda tidpunkt.

Slutligen hava de sakkunniga något berört frågan om det i riksstaten

upptagna anslaget till flygtekniska undersökningar, vilket anslag utgår till

ingenjörs vetenskapsakademiens flygtekniska kommitté. Detta anslag avses,

framhålla de sakkunniga, närmast för materialundersökningar för flygplan

och oljeundersökningar för flygmotorer, ändamål, vilka sålunda icke direkt

samliörde med det flygtekniska laboratoriets föreslagna arbetsuppgifter. En

minskning av nämnda anslag kunde salunda icke av de sakkunniga föiordas.

Å andra sidan hava de sakkunniga framhållit, att flygtekniska institutets

och nämnda kommittés arbeten stode i så nära sammanhang med

varandra, att ett ordnat samarbete dem emellan bleve nödvändigt; och hava

de sakkunniga sökt tillfredsställa detta behov av samarbete i sitt förslag till

styrelse för flygtekniska institutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

I detta sammanhang vill jag vidare erinra, att Kungl. Maj:t under punkt

40 av 1928 års tionde huvudtitel, till vilken jag här för övrigt tillåter

mig att hänvisa, föreslagit riksdagen att för utförande genom ingenjörsvetenskapsakademiens

försorg av flygtekniska undersökningar å riksstateu

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor. Vid

sin anmälan inför Kungl. Maj:t av ifrågavarande ärende anförde statsrådet

och chefen för handelsdepartementet bland annat följande:

Visserligen har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare

denna dag hemställt om vidtagande av vissa åtgärder, efter vilkas förverkligande

ifrågavarande forskningar torde kunna bedrivas på annan väg än

genom anslag under tionde huvudtiteln. I avvaktan härå lärer emellertid,

i allt fall för nästkommande budgetår, ett fortsatt anslag vara påkallat.

Med hänsyn till vad av de sakkunniga härom anförts, torde det ännu

vara för tidigt att bedöma, i vilken utsträckning besparingar på här ifrågavarande,

under tionde huvudtiteln upptagna anslag framdeles kunna göras,

sedan statens flygtekniska institut framdeles trätt i funktion. Emellertid

synes det mig icke vara otänkbart, att åtminstone någon besparing här

kan ske.

I anslutning till vad jag sålunda anfört och föreslagit får jag hemställa. Hemställan,

att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att

A. beträffande tekniska högskolan:

1. besluta, att vid tekniska högskolan skall från och med

den 1 juli 1928 inrättas en professorsbefattning i flygteknik

med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som äro

förenade med övriga professorsbefattningar vid högskolan,

och med skyldighet för befattningens innehavare att vara

underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda

villkoren och bestämmelserna;

2. dels öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska

högskolan upptagna förslagsanslaget till avlöningar till

professorer,

nu .

med

till .

kronor 397,500: —- » 11,500: —

» 409,000: —

dels ock vidtaga de ändringar i den i staten för tekniska

högskolan under rubrik: Befattningshavare å ordinarie stat

upptagna anmärkningen, att professorsbefattningarna vid

högskolan angivas till 36 samt att under 36) ytterligare eu

professur införes med ämnesområde: flygteknik;

3. minska det i den nuvarande ordinarie staten för tek
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

niska högskolan upptagna anslaget till arvoden till special
-

lärare,

nu ...........................kronor 107,500: —

med.......................... » 3,000: —

till........................... » 104,500: —

samt

4. öka det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid

tekniska högskolan,

nu............................kronor 692,800: —

med........................... » 8,500: —

till........................... » 701,300: —

B. beträffande uppförandet och inredandet av ett flygtekniskt

laboratorium:

till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med i

ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag å tekniska

högskolans område vid Valhallavägen i Stockholm av ett

flygtekniskt laboratorium samt till inredande och utrustning

av nämnda laboratorium i huvudsaklig överensstämmelse

med av de sakkunniga framlagda beräkningar och förslag

bevilja ett belopp av...............kronor 355,000: —

samt därav såsom extra reservationsanslag

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

belopp av..................... » 50,000: —

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1928, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

280536

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:198 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan m. m. s. 11 i texten
  2. SU 1928:100 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan m. m. s. 1 i texten