Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1929/1930 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

1929-02-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:101, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1929/1930 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds ''proposition Nr 101.

1

Nr 101.

Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1929/1930 åt

dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster,

dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner; given

Stockholms slott den 15 februari 1929.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om beredande av Dyrtidstilldyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1929/1930 åt de präster, som fått sina ^rdar och*

löneförmåner reglerade genom 1910 års prästerliga avlöningslagar. komminist
Det

torde därvid vara lämpligt att till en början erinra om gällande be- rade* pastorat

stämmelser i ämnet. m. fl. präst
De

grundläggande stadgandena rörande prästernas dyrtidstillägg finnas man''

intagna i den med riksdagen och kyrkomötet utfärdade lagen den 30 augusti

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 82 häft. (Nr 101—102.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kimgl. Maj:ts proposition Nr'' 101.

1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat

samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner

med ett genom lag den 22 april 1921, nr 192, gjort tillägg.

Vad kontraktsprostarna beträffar, bereddes möjlighet till dyrtidstillägg först

genom lagen den 19 november 1920, nr 844, angående dyrtidstillägg åt

kontraktsprostar.

De närmare bestämmelserna om prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1928/1929 återfinnas dels i kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 294)

angående dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels i kungörelsen

samma dag (nr 295) angående dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga

emeritilöner, dels ock i kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 289) om tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg åt extra ordinarie prästmän, vilka

åtnjuta sjukledighetsarvode.

För kännedom om innehållet i de nu berörda författningarna ber jag få

hänvisa till den redogörelse, som finnes intagen i propositionen nr 95 till

1928 års riksdag- sid. 10 och 11.

I likhet med vad tidigare varit fallet synes beträffande det till prästerna

under ecklesiastikåret 1929/1930 utgående dyrtidstillägget såsom allmän regel

böra gälla, att de grunder, som kunna komma att fastställas för utmätande

av statstjänstemännens dyrtidstillägg för motsvarande tidrymd, böra i tilllämpliga

delar vara normerande jämväl för prästernas dyrtidstillägg.

Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga om de grunder, efter vilka

statstjänstemännens dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den

15 juni 1923 (nr 265) med däri genom kungörelser den 18 juni 1926 (nr

270) och den 14 juni 1928 (nr 210) gjorda ändringar.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari

1929 beträffande för flera huvudtitlar gemensamma frågor har statsrådet

och chefen för finansdepartementet under 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. ansett övervägande skäl föreligga att vid beräknandet

av dyrtidstilläggen för budgetåret 1929/1930 utgå från eu medelkostnadsindex

av 171. Då jämlikt § 3 av ovanberörda kungörelse den 15

juni 1023 (nr 265) dyrtidstillägget — utom i vissa i kungörelsen angivna

fall — utgår å den för månad uppburna avlöningen efter ett procenttal,

motsvarande hälften av det utav Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen

och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela

tal, skulle procenttalet för budgetåret 1929/1930 för befattningshavare i statens

tjänst med oreglerade löner kunna beräknas till 35-,

Prästernas dyrtidstillägg är så avvägt, att procenttalet för dyrtidstillägget

beräknats ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som samtidigt

utgår till statstjänstemän med oreglerade löner. Med hänsyn härtill skulle

prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1929/1930 böra beräknas till 32

procent eller till samma procenttal som för innevarande ecklesiastikår. Lik
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kmigl. Maj:ts proposition Nr 101.

som tidigare torde böra föreskrivas, att denna bestämmelse skall gälla

under ecklesiastikåret 1929/1930 tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t

annorlunda förordnar.

I fråga om de olika kategorier av i tjänst varande prästmän, som enligt

kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 294) skola uppbära dyrtidstillägg, synas

inga ändringar vara av behovet påkallade för ecklesiastikåret 1929/1930.

Nyssberörda kungörelse innehåller jämväl bestämmelser rörande de löneförmåner,

å vilka dyrtidstillägg skall beräknas. En redogörelse för dessa

bestämmelser återfinnes jämväl i ovanberörda proposition nr 95 till 1928

års riksdag, sid. 12 och 13, och får jag hänvisa till sagda redogörelse.

De för löpande ecklesiastikår gällande föreskrifterna i här ifrågavarande

hänseenden synas böra oförändrade gälla jämväl för ecklesiastikåret 1929/1930.

Sedan emeritilönerna genom lagen den 18 mars 1927 (nr 55) om ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i emeritilönelagen den 9 december 1910 undergått

vissa förhöjningar, äro dessa löner numera att jämställa med s. k. nyreglerade

pensioner. På grund härav vidtogos för ecklesiastikåret 1927/1928

motsvarande nedsättningar i de till emeriti utgående dyrtidstilläggen. De

närmare bestämmelserna rörande dyrtidstilläggen för nämnda ecklesiastikår

finnas intagna i förutberörda kungörelse den 18 juni 1927 (nr 295).

Enligt denna kungörelse utgår dyrtidstillägget under form av procentuellt

tillägg och barntillägg.

Procentuellt tillägg beräknas med ledning av det tal, som anses motsvara

den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda levnadskostnadsökningen.

Såsom sådant tal skall för varje kvartal av vederbörande ecklesiastikår gälla

det tal, som under samma kvartals första månad äger tillämpning i fråga

om beräkning av dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer.

Procentuellt tillägg utgår i förhållande till ett för kvartal beräknat tillläggsunderlag

samt efter ett procenttal, som med 16 enheter understiger

hälften av talet för levnadskostnadsökningen och som i förekommande fall

avjämnas till närmast lägre hela tal.

Tilläggsunderlaget utgöres av den på kvartalet belöpande delen av emeritilönen,

dock högst 1,200 kronor.

Innehavare av emeritilön, vilken vid ecklesiastikårets ingång på grund av

försörjningsplikt underhöll barn under 16 års ålder, erhåller såsom barntillägg

12 kronor för kvartal och varje sålunda underhållet barn, dock med

iakttagande av att barntillägget icke må till beloppet överstiga det procentuella

tillägget.

Dessa bestämmelser gälla även under ecklesiastikåret 1928/1929.

Någon ändring i dessa bestämmelser för ecklesiastikåret 1929/1930 synes

mig icke böra ifrågasättas.

Vad beträffar det procenttal, efter vilket dyrtidstillägget för innehavare

av emeritilön skall utgå, har, såsom jag förut erinrat, statsrådet och chefen

för finansdepartementet beräknat levnadskostnadsindex för budgetåret 1929/

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 101.

1930 till 171. I anslutning härtill torde man för budgetåret 1929/1930 hava

att räkna med ett procenttal av 19.

Jag övergår härefter till att behandla dels frågan om kostnaden för dyrtidstillägget

under ecklesiastikåret 1929/1930, därest detta tillägg kommer att

utgå enligt de av mig förordade grunderna, dels och spörsmålet om kyrkofondens

förmåga att bära den på fonden belöpande andelen av sagda kostnad.

Enär endast 2 pastorat med tillhopa 5 prästerliga befattningshavare den

1 maj 1929 ingå i ny lönereglering och antalet präster, berättigade att uppbära

dyrtidstillägg, icke heller av annan anledning kan beräknas undergå

någon större ökning, torde sammanlagda dyrtidstilläggsbeloppet under ecklesiastikåret

1929/1930 komma att endast jämförelsevis obetydligt överstiga

den faktiska totalkostnaden för innevarande ecklesiastikår.

På grund av stadgandet i 4 § lagen den 30 augusti 1918 kommer en del

av dyrtidstillägget till det ordinarie prästerskapet och de ständiga adjunkterna

i nyreglerade pastorat att påvila pastoraten i form av ökade församlingsavgifter

inom den stadgade ramen av 6 öre per 10-krona av hela inkomstbeloppet.

Återstoden av tillägget till nämnda befattningshavare får

kyrkofonden vidkännas dels i form av minskad inkomst av arrendemedel,

lägenhetsavgälder och räntor, vilka eljest skulle från pastoraten hava inlevererats

till fonden enligt 3 § 5 mom. kyrkofondslagen, dels genom ökad

utbetalning av skogsförsäljningsmedel, som tillkomma pastoraten enligt 19 §

4 mom. prästlöneregleringslagen, dels och genom förhöjda bidrag till pastoraten

enligt 21 § sistnämnda lag. Vad åter angår dyrtidstillägget till adjunkter

i egentlig bemärkelse, kontraktsadjunkter, stiftsadjunkter, kontraktsprostar,

emeriti och sjuklediga extra ordinarie präster drabbar kostnaden

härför allenast kyrkofonden.

Beträffande kostnaden för dyrtidstilläggen under ecklesiastikåret 1929/1930

och dess fördelning mellan pastoraten och kyrkofonden bar inom ecklesiastikdepartementet

verkställts en approximativ beräkning, vars resultat sammanförts

i efterföljande tablå.

Summa

dyrtidstillägg

Av totalbeloppet be- strides av:

pastoraten

kyrkofonden

Kronor

Kronor

Kronor

Ordinarie präster och ständiga adjunkter

Adjunkter i egentlig bemärkelse......

Kontraktsadjunkter m. fl............

Kontraktsprostar .................

Emeriti........................

Sjuklediga extra ordinarie präster.....

4,330,000

110,000

14.000

28.000

115,000

3,000

1,724,000

2,606,000

110,000

14.000

28.000

115,000

3,000

Summa kronor

4,600,000

1,724,000

2,876,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 101.

Såsom synes av tablån, beräknas utgifterna för prästernas dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1929/1930 enligt föreslagna grunder uppgå till ett

sammanlagt belopp av omkring 4,600,000 kronor, varav cirka 1,724,000

kronor skulle bestridas av de särskilda pastoraten, under det att omkring

2.876.000 kronor skulle komma att belasta kyrkofonden.

Jag kommer härefter till frågan om kyrkofondens förmåga att bära den

på fonden belöpande andelen av utgifterna för dyrtidstillägget.

Enligt å statskontorets fondbyrå verkställda approximativa beräkningar

uppgick kyrkofondens behållning den 31 december 1927 till omkring

37.630.000 kronor. Fondens fordran hos domänstyrelsen kundo samma dag

uppskattas till cirka 4,546,000 kronor. Den 31 december 1928 hade enligt

å fondbyrån verkställda beräkningar fondens behållning ökats till omkring

40.800.000 kronor. Fordringarna hos domänstyrelsen kunde då approximativt

beräknas till 4,276,000 kronor. I förevarande sammanhang torde det

vara riktigast att icke räkna med de hos domänstyrelsen innestående medlen,

enär enligt 1910 års ecklesiastika lönelagstiftning med begreppet kvrkofonden

avses endast de medel, som befinna sig under statskontorets förvaltning.

Kyrkofondens inkomster under år 1928 kunna alltså anses hava

överstigit dess utgifter — dyrtidstillägget inberäknat — för samma tid med

3.170.000 kronor.

I § 5 första stycket lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) om krigstidsunderstöd

stadgas, att kyrkofonden icke må för något år i vidsträcktare

mån tagas i anspråk för gäldande av krigstidsunderstöd än som motsvarar

fondens återstående överskott för närmast föregående kalenderår, sedan

samtliga fonden eljest åliggande utgifter blivit bestridda. Till bestridande

av kostnaden för dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1929/1930 lärer således

enligt detta författningsrum få disponeras ett belopp motsvarande skillnaden

mellan fondens inkomster år 1927 och dess så att säga ordinarie utgifter

(d. v. s. de utgifter, som icke hänföra sig till dyrtidstillägget) under samma år.

Såsom framgår av det förut sagda, har fonden under år 1928 ökats med

cirka 3,170,000 kronor. Fondens utgifter för dyrtidstillägg under samma

år beräknades i det vid proposition nr 95 till 1928 års riksdag i utdrag

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 17 februari 1928

till omkring 2,869,000 kronor. Ett belopp av cirka 6,039,000 kronor skulle

således få användas för bestridande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1929/1930. Då fondens utgifter för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1929/

1930 beräknats komma att uppgå till omkring 2,876,000 kronor, möter med

hänsyn till föreuämnda lagbestämmelse intet hinder för beviljande av dyrtidstillägg

enligt de grunder, för vilka i det föregående redogjorts.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kwngl. Maj:ts ''proposition Nr 101.

att godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1929/1930 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt

vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr

844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar, samt

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest det tal för levnadskostnadsökningen,

i förhållande vartill statstjänstemannens

dyrtidstillägg utgår, blir föremål för ändring, förordna,

att det till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget

skall undergå skälig jämkning.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:112 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1929/1930 åt dels kyrkoherd s. 3 i texten
  2. SU 1929:52 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1929/ 1930 åt dels kyrkoherdar och kommini s. 4 i texten