Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Karlskrona stad
23 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1929:103, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Karlskrona stad
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
1
Nr 103.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av viss överenskommelse mellan kronan
och Karlskrona stad; given Stockholms slott den 15
februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Harald Malmberg.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 15 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Malmberg anhåller att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning frågan om godkännande av viss överenskommelse mellan
kronan och Karlskrona stad samt anför därvid följande.
Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 31 januari 1902 uppdragit åt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att med Karlskrona stad sluta avtal
rörande upplåtelse till kronan av vissa för anläggande av kasernetablissemang
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 83 häft. (Nr 183.) 311 29
Stadsfullmäktiges
i
Karlskrona
skrivelse den
18 oktober
1923.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
för ett infanteriregemente (Karlskrona grenadjärregemente) och ett fästningsingenjörkompani
(Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani) erforderliga
tomtplatser m. m., träffades mellan fortifikationsdepartementet och staden
ett den 4 och den 12 september 1902 dagtecknat kontrakt i ämnet, vilket
torde få fogas såsom bilaga (Bil. B) vid statsrådsprotokollet rörande detta
ärende. I ett därefter utfärdat, den 24 september och den 2 december 1903
dagtecknat upplåtelsebrev rörande de för anläggandet av ifrågavarande
etablissemang av staden utan ersättning med äganderätt till kronan överlämnade
områdena angavs den för infanteriregementets kasernetablissemang
avsedda marken i areal innehålla 7 hektar 59 ar 60 kvadratmeter och den
för fästningsingenjörkompaniets etablissemang avsedda marken 3 hektar 25
ar 84 kvadratmeter. Enligt av Kungl. Maj:t genom brev den 22 juni 1904
lämnat medgivande upprättades sedermera mellan kronan och staden ett
den 11 och den 29 mars 1905 dagtecknat tilläggskontrakt till förenämnda
1902 års kontrakt, vari överenskoms, att det markområde, som jämlikt punkten
3:o i 1902 års kontrakt avsetts för anordnande av eu skjutbana för de
angivna truppförbanden, skulle utbytas mot visst annat staden tillhörigt område;
och gällde för denna upplåtelse de villkor och bestämmelser, som upptagits
uti punkten 3:o i 1902 års kontrakt, med det tillägget, att staden förband
sig att icke å stadens mark i skjutbanans förlängning låta uppföra
några byggnader.
Genom brev den 5 mars 1915 förordnade Kungl. Maj:t, att Karlskrona
grenadjärregementes tredje bataljon — vars uppsättning kom till stånd på
grund av 1914 års härordningsbeslut — skulle förläggas till Karlskrona, varjämte
Kungl. Maj:t bemyndigade fortifikationsdepartementet att enligt ett av
nämnda stad avgivet anbud sluta avtal med staden angående upplåtelse av
viss för förläggningen erforderlig mark. Mellan fortifikationsdepartementet
och staden slöts i anledning härav ett den 27 mars och den 22 september
1915 dagtecknat kontrakt i ämnet, vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. C)
vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Den enligt detta kontrakt av
Karlskrona stad till kronan med äganderätt utan ersättning överlämnade
marken har angivits i areal innehålla 7 hektar 83 ar 51.3 8 kvadratmeter.
Med anledning av försvarsrevisionens i betänkande den 15 mars 1923
framlagda förslag rörande revision av försvarsväsendet hemställde stadsfullmäktige
i Karlskrona uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 18 oktober 1923
dagtecknad skrivelse, att det vid försvarsreformens genomförande måtte tillses,
att Karlskrona stad i minsta möjliga mån drabbades av inskränkningar
såväl beträffande militär och civilmilitär personal som i fråga om flottans
varv därstädes, samt att, därest Karlskrona grenadjärregemente av militära
skäl ansåges böra helt eller delvis indragas, staden måtte erhålla full gottgörelse
för de uppoffringar, staden iklätt sig i och för regementets förläggning
till Karlskrona. Till närmare utveckling av stadens synpunkter i frågan
anfördes, bland annat, följande.
Kungl. MajUx proposition nr 3
Försvarare''visionen hade föreslagit ej blott indragning helt och hållet av
Karlskrona grenadjärregemente utan även minskning i avsevärd omfattning
såviil av officers- och underofficorskarerna vid flottans station i Karlskrona
samt Karlskrona kustartilleriregemente som jämväl av civilmilitär och annan
personal vid flottan samt av viss personal vid flottans varv. Därest det av
revisionen framlagda förslaget skulle komma att genomföras, komme Karlskrona
stad att hårt drabbas av indragningarna. Sålunda skulle den avlöning,
som utbetalades till den personal, vars indragning vore ifrågasatt,
ävensom till de värnpliktiga, vilka övades vid grenadjiirregementet, och som
förbrukades nästan helt och hållet inom staden, ej längre komma stadens
näringsidkare, arbetare in. fl. till godo. Vidare skulle de upphandlingar,
som nu för grenadjärregementets räkning skedde i Karlskrona till betydande
belopp, belöpande sig till 100,000-tals kronor årligen, helt upphöra. I fråga
om leveranserna till flottan från stadens affärsmän komme ett genomförande
av försvarsrevisionens förslag förmodligen också att medföra inskränkningar.
Aven för de till staden anslutande järnvägar skulle de ifrågasatta indragningarna
medföra inkomstminskningar såväl genom bortfallande av direkta
trafikinkomster som genom affärsmännens minskade omsättning. Jämväl
stadens spårväg, vilken anlagts i syfte, bland annat, att tjäna grenadjärregementets
intressen, skulle röna eu ogynnsam inverkan av indragningarna.
Fastighetsvärdet skulle genom de stora utflyttningar från samhället, vilka
komme att ske, gå ned, och även i övrigt skulle på mångahanda sätt samhället
och dess innevånare bliva lidande. Det kunde också antagas, att förslagets
realiserande skulle höja uttaxeringen i samhället med inalles eu krona
eller med åtminstone i det närmaste detta belopp per bevillningskrona.
För grenadjärregementets räkning hade staden vid olika tillfällen till
kronan kostnadsfritt upplåtit vissa markområden. De avtal, som med anledning
härav träffats mellan kronan och staden, vore enligt stadens åsikt
lika förbindande för kronan som för staden. Vid de tillfällen, då staden
åtagit sig att fullgöra de i kontrakten stadgade förpliktelser, vilka varit
direkt beroende av de förmåner, som kronan genom regementets förläggande
till platsen beretts staden, hade staden icke kunnat föreställa sig, att det,
utan att samtidigt förslag till uppgörelse med staden framlades, skulle kunna
ifrågasättas ett kronans frånträdande av de ifrågavarande avtalen. Stadsfullmäktige
toge emellertid för givet, att, därest det befunnes nödigt att
indraga grenadjärregementet, Kungl. Maj:t skulle tillse, att staden för indragningen
erhölle vederlag, som motsvarade de uppoffringar, staden gjort
för att få grenadjärregementet förlagt till Karlskrona. Något bestämt förslag
till uppgörelse mellan kronan och staden angående det förenämnda
mellanhavandet hade stadsfullmäktige för det dåvarande icke att framlägga.
När det gällde att genomföra försvarsreformen, finge lokala hänsyn ej spela
någon avgörande roll, men stadsfullmäktige ville å andra sidan uttala förhoppning
om, att då försvarsrevisionens förslag komme att för Karlskrona
stad medföra rätt så vittgående ekonomiska konsekvenser, det skulle vara
Kungl. Maj.t angeläget att så ordna, att verkningarna av reformen bleve för
staden i ekonomiskt avseende så litet kännbara som möjligt.
Arméförvaltningens
des att verkställa
fortifikations- och civila departement, vilka anbefall- Arméförvaltoch
inkomma med utredning rörande de skyldigheter, g''^stens fortl~
som i det uti stadsfullmäktiges framställning omförmälda avseende kunde cjv;ia departeåligga
kronan gentemot Karlskrona stad, anförde i ett den 24 november 1923 ments yttrande
avgivet utlåtande, bland annat, följande.
den 24 november
1923.
4
Kasernkommitténs
framställnin.
Kungl. Majtts proposition nr 103.
Vidkommande frågan om bibehållandet i största möjliga mån av den i
staden förlagda militära och civilmilitära personalen samt personalen vid
flottans varv eller annan statspersonal till motsvarande antal, kunde departementen
icke härom yttra sig i vidare mån, än att någon utfästelse av kronan
i sådant avseende icke, så vitt för departementen vore känt, förefnnnes,
och att den omständigheten, att ifrågavarande personal kunde komma att
till antalet inskränkas, enligt departementens mening icke i och för sig
kunde utgöra laglig grund för anspråk å skadestånd från stadens eller enskilda
näringsidkares sida.
Beträffande stadens yrkande om gottgörelse för det fall, att Karlskrona
grenadjärregemente komme att helt eller delvis indragas, hade staden till
grund för berörda yrkande åberopat emellan Kungl. Maj:t och kronan, å
ena, samt staden, å andra sidan, ingångna avtal i sammanhang med beslut
om förläggning till staden av dels nämnda regemente till den omfattning,
som vid tiden för det första avtalets ingående avsetts, dels ock
samma regementes tredje bataljon. Enligt nämnda avtal hade staden dels
till kronan med äganderätt upplåtit viss i avtalen närmare angiven mark,
dels ock gjort andra utfästelser, som för staden medfört utgifter. Ehuru
omförmälda upplåtelser och utfästelser, skett »utan ersättning» eller »kostnadsfritt»
för kronan, torde dock ej avtalen kunna anses vara av benefik natur.
Med kännedom om de förhandlingar, som föregått avtalens avslutande, vore
departementen för sin del förvissade därom, att såväl kronan som staden
var för sig avsett att därigenom erhålla fördelar, och att i allt fall staden
i god tro ansett sig erhålla fullt vederlag för sina utfästelser genom de av
regementets förläggning till staden för denna följande förmåner och att staden
endast under sådan förutsättning ingått nämnda avtal. Denna mening
bestyrktes jämväl av de skriftligen avfattade avtalen, vilka i inledningen
angåve sitt ändamål och vidare i fråga om markupplåtelse uttryckligen innehölle,
att mark upplätes »till plats för ifrågavarande kasernetablissemang»,
»till kaserntomt för ett fästningsingenjörkompani», »för anordnande av skjutbana»
samt, i det sist upprättade avtalet, »för bataljonens förläggning till
Karlskrona stad . Vid anförda förhållanden hölle departementen före, att,
om Karlskrona grenadjärregemente eller någon del därav indroges, kronan
därigenom bleve urståndsatt att till staden fullgöra de förpliktelser, varå
merberörda avtal vore grundade, och att följaktligen staden skäligen borde
vara berättigad till gottgörelse för den förlust, staden sålunda åsamkades.
Huru denna förlust borde beräknas eller bestämmas, torde bliva föremål för
särskild prövning. Då staden nu icke kunde återfå de fastigheter, densamma
till kronan överlämnat, syntes ersättningen därför, liksom gottgörelsen för
vad staden i övrigt enligt avtalen utfört, lämpligen böra bestämmas i penningar
till det värde, som fastigheterna nu skulle betinga i det skick, de
vid kronans tillträde av desamma befunnits, med tillägg av värdet utav vad
staden i övrigt levererat och de utgifter, såsom arbetslöner in. in., som
staden härför fått vidkännas. Därest staden, efter överenskommelse, erhölle
något vederlag genom förläggning till staden av skeppsgossekåren eller annat
truppförband, borde givetvis hänsyn därtill tagas vid bestämmandet av det
ersättningsbelopp, vartill staden kunde finnas berättigad.
Sedan vid 1925 års riksdag beslut fattats rörande försvarsväsendets omorganisation,
har kasernkommittén till utredning upptagit frågan angående
den kompensation, som i anledning av de beslutade förändringarna inom
försvarsorganisationen borde utgå till Karlskrona stad I skrivelse den 19
Kungl. Maj:ts proposition nr 103. 5
november 1928 har kasernkommittén framlagt resultatet av denna utredning.
Beträffande betydelsen för Karlskrona stad av nyssnämnda riksdags beslut
i försvarsfrågan samt stadens uppoffringar i anledning av militärförläggningarna
till staden m. in. anför kasernkommittén till eu början följande.
Under de senaste århundradena hade Karlskrona utgjort en huvudstation
för svenska flottan. Därjämte hade under skilda tider olika truppförband
varit förlagda till staden. Efter genomförandet av 1901 års försvarsordning
hade staden sålunda varit förläggningsort icke blott för en väsentlig del av
flottan utan även för Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona grenadjärregemente
och Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani.
Enligt 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan hade eu avsevärd inskränkning
av den fast anställda personalstyrkan vid flottan och Karlskrona
kustartilleriregemente kommit till stånd. Karlskrona kustartilleriregemente,
som enligt tidigare gällande organisation (= 1914 års försvarsordning) varit
indelat på regementsstab och tre bataljoner om sammanlagt nio kompanier,
nämligen sex artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani,’
hade jämlikt 1925 års försvarsordning organiserats på tre bataljoner om
sammanlagt fem artillerikompanier, två minkompanier och ett vrkeskompani.
Karlskrona grenadjärregemente, som under mer än tjugu års tid varit
förlagt till staden, hade enligt 1901 års härordning bestått av allenast två
bataljoner, men hade genom 1914 års härorganisation utökats med ytterligare
en bataljon. Detta regemente hade sålunda under de senaste 12—13 åren
varit av samma storlek som ett vanligt infanteriregemente. Efter den nya
härorganisationens genomförande hade regementet helt indragits, och i stället
hade såsom infanteribesättning i Karlskrona fästning till staden förlagts ett
detachement från Kronobergs regemente, omfattande en bataljon om tre
kompanier.
Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani, vilket i mer än tjugu års
tid haft sin förläggningsort i Karlskrona, skulle fortfarande vara förlagt till
staden. Kompaniets organisation hade i huvudsak förblivit oförändrad, ehuru
antalet fast anställda befattningshavare i någon mån minskats.
Några direkta uppoffringar för ordnandet av flottans och Karlskrona kustartilleriregementes
förläggningsförhållanden i Karlskrona hade staden icke
verkställt. Såsom redan berörts, hade den nya försvarsorganisationens genomförande
medfört, att vid en jämförelse mellan 1914 och 1925 års försvarsordningar
antalet av de vid marinen fast anställda befattningshavarna med
placering vid Karlskrona station avsevärt reducerats. Till närmare belysning
av denna minskning av personalstyrkan finge kommittén hänvisa till
efterföljande tablåer1):
’) De i tablåerna angivna siffrorna, vilka sammanställts med ledning av uppgifter från
sjöförsvarets kommandoexpedition, vore allenast approximativa. Antalet befattningshavare
enligt 1914 års försvarsordning hade beräknats efter den faktiskt i tjänst varande personalstyrkan
under förra delen av år 1926.
6
Kunyl. Maj:ts proposition nr 103.
Tablå 1.
Flottans personal i Karlskrona.
Anta
1
Försvars- ordning
av år
Office-
rare
Flagg- underoffi- cerare
och under- officerare
av andra
graden
Underoffi- cerare av
tredje gra- den resp.
flaggkorp- raler
Man-
skap
Inten-
denter
Ingen-
jörer
Läkare
Suro ma
Summa
beräknade
avlönings-
förmåner
1914 ..............
>) 108
134
458
419
2,311
34
23
3,358
7,641,000
1925 ..................
326
220
1,736
25
21
5
2,467
5,559,000
!) Därvid ej inräknade ett stort antal vakanta subalternbefattningar.
Tablå 2.
Karlskrona kustartilleriregemente jämte kommendants- och fästningsstaberna.
Antal
Summa
beräknade
avlönings-
förmåner
Försvarsordning
av år
Office-
rare
Under-
office-
rare
Flagg-
korp-
raler
Man-
skap
Civil- mi li- tar
perso-
nal
Summa
1914....................................
38
112
308
3
461
1,119,000
1925....................................
40
45
29
304
3
421
965,000
Minskningen i utgående avlöningsbelopp till fast anställda befattningshavare
vid flottan och kustartilleriet i Karlskrona kunde enligt de av kommittén
antagna grunder, på sätt framginge av ovanintagna tablåer, beräknas
komma att uppgå till icke mindre än omkring 2,236,000 kronor. Härvid
hade någon hänsyn icke tagits till den vid flottans varv i Karlskrona anställda
civila personalen (kontorspersonal, verkmästare, förmän och arbetare).
Med anledning av de senaste årens beslut rörande flottans ersättningsbygge
torde emellertid någon egentlig minskning av denna personal icke komma
att äga rum.
Körande personalreduceringen vid Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani
finge kommittén hänvisa till följande tablå:
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Tablå 3.
Göta ingenjörkär* fiistiiiiigsingeiijörkoiiipnni i Karlskrona.
A n t a 1
Utbild- :
ningstid
för värn- pliktiga
(antal
dagar)
Härordning
av år
Office-
rare
Under-
office-
rare
Man-
skap
Civil-
mili-
tär
perso-
nal
Summa
beräknade
avlönings-
förmåner
1914................................. 3 5 I 26 2 36 79,000
1925................................. 3 ! 5 19 j 2 29 71,000
*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
/ 365
\ '') 225
200
Vad slutligen anginge indragningen av Karlskrona grenadjärregemente,
komme visserligen den omständigheten, att till Karlskrona förlagts ett detachement
av Kronobergs regemente, att i viss mån motväga grenadjärregementets
försvinnande. Som staden enligt upprättade kontrakt med kronan
verkställt betydande uppoffringar för grenadjärregementets räkning såväl år
1903 som år 1915 samt den nya infanteriförläggningen, omfattande en bataljon,
icke motsvarade fullt en tredjedel av grenadjärregementet enligt 1914
års härordning, innebure dock detta regementes indragning en betydande
förlust för staden. Av nedanintagna tablå framginge antalet befattningshavare
vid de till Karlskrona förlagda infanteriförbanden enligt 1901, 1914
och 1925 års härordningar.
Tablå 4.
Karlskrona grenadjärregemente.
|
Antal
Summa
beräknade
avlönings-
förmåner
Års-
kontin-
gent
värn-
plik-
tiga
!
Utbild- ningstid
för värn-!
pliktiga
(antal
dagar)
Härordning
av år
Office-
rare
Under-
office-
rare
Man-
skap
Musik-
perso-
nal
Civil-
mili-
tär
perso-
nal
Pensio-
nerad
perso-
nal
Summa
1901 ...............
34
26
182
21
3
266
437,000
630
240
1914 ...............
53
38
204
21
4
—
O
CO
803,000
630
( 340
V) 165
1925 .............
Ett defacliement av Kronobergs regemente.
12 | 9 | 66 | — | 1 | 4 | 92 | 214,000j 500
140
*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
I skrivelse den 8 juni 1927 hade riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t
måtte verkställa utredning och för 1928 års riksdag framlägga förslag om
lämpligaste förläggningsplatsen för 1. och 2. flygkårerna. Med anledning
härav hade chefen för försvarsdepartementet jämlikt bemyndigande den 18
juni 1927 tillkallat fem utredningsmän för att inom departementet biträda
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
med verkställande av den utav riksdagen begärda utredningen. Med skrivelse
den 14 december 1927 hade dessa utredningsmän överlämnat förslag
i ämnet.
Beträffande 2. flygkåren, vilken enligt 1925 års försvarsordning vore avsedd
för marinens behov, hade detta förslag innehållit, att kåren skulle förläggas
till Karlskrona—Hägernäs. Härvid vore emellertid att märka, att
förläggningen till Hägernäs av vissa delar av kåren syntes hava avsetts att
endast bliva av mera tillfällig natur. Till Karlskrona skulle hava placerats
kårens huvudstyrka. För staden skulle detta förslags genomförande hava
varit av en viss betydelse ur ekonomisk synpunkt.
Med hänsyn till vad de militära myndigheterna i sina avgivna yttranden
anfört mot utredningsmännens förslag rörande 2. flygkårens förläggning hade
Kungl. Maj:t i proposition (nr 175) till 1928 års riksdag framlagt förslag om
att denna flygkår skulle förläggas till Hägernäs—Karlskrona. Förläggningen
skulle ordnas i enlighet med vissa av flygstyrelsen angivna riktlinjer. Sålunda
hade förutsatts, att såväl Hägernäs som Karlskrona skulle utbyggas
för permanent förläggning. I Karlskrona skulle dock enligt flygstyrelsens
mening allenast ordnas förläggning för den flygtrupp, som skulle betjäna
därvarande formationer av flottan och kustartilleriet.
1928 års riksdag hade beslutat, att 2. flygkåren i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag skulle förläggas till Hägernäs—Karlskrona.
Till närmare utredning rörande personalstyrkan vid 2. flygkåren finge
kommittén hänvisa till nedanintagna tablå.
Tablå 5.
2. flygkåren.
Försvarsorganisation
av år
Antal
Summa
Summa
beräknade
avlönings-
förmåner
Ars-
kontin-
gent
värn-
pliktiga
Utbild- ningstid
för värn- pliktiga
(antal
dagar)
Office-
rare
Under-
office-
rare
Man-
skap
Pen-
sio-
nerad
per-
sonal
1925...........................
13
11
60
2
86
211,000
200
200
Därest 2. flygkåren erhållit sin huvudstation i Karlskrona, hade till staden
kommit att förläggas ytterligare en militär institution, vilken i det närmaste
kommit att motsvara en bataljon av det indragna grenadjärregementet.
Genom 1928 års riksdags beslut i denna förläggningsfråga skulle till Karlskrona
placeras endast en mindre del av 2. flygkåren.
För att erhålla kännedom om storleken av den personal, tillhörande 2.
flygkåren, som kunde förväntas bliva placerad till tjänstgöring vid Hägernäs
och i Karlskrona, hade kommittén hos flygstyrelsen anhållit om uppgifter i
nämnda hänseende. Med skrivelse den 5 juni 1928 hade styrelsen överlämnat
en förteckning över kårens fast anställda personal med angivande
av personalens fördelning å de två tilltänkta förläggningsplatserna vid fullt
genomförd organisation.
Av denna förteckning framginge, att till Karlskrona beräknades bliva förlagda:
3
officerare (1 kapten och 2 löjtnanter);
5 underofficerare eller likställda (1 förrådsförvaltare, 1 fanjunkare, 1 sergeant,
1 pensionerad fanjunkare och 1 tyghantverkare); samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj ds proposition nr 103. <)
8 man, tillhörande manskapet (1 furir av andra klassen, 1 korpral, 2 vicekorpraler,
1 vapenhantverkarkorpral, 1 hantverksfurir av andra klassen, 1
hantverkskorpral och 1 liantverksvicekorpral).
Karlskrona stad hade verkställt direkta uppoffringar för ordnandet av
förläggningsförhållandena såväl för Karlskrona grenadjärregemente som för
(dötii ingenjörkårs fästningsingenjörkompani.
På grund av 1902 års kontrakt ävensom det av Karlskrona stad år 1903
utfärdade upplåtelsebrevet hade kronan den 19 december 1904 vid rådstuvurätten
i Karlskrona erhållit lagfart å två å Wämö belägna områden, innehållande
det ena, avsett för Karlskrona grenadjärregemente, 7 hektar 59 ar
00 kvadratmeter och det andra, avsett för fästningsingenjörkompaniet, 3
hektar 25 ar 84 kvadratmeter. Det förra området utgjorde tomten nr 1 i
33:dje kvarteret »Grenadjären» och det senare tomten nr 1 i 34:de kvarteret
»Ingenjören».
På grund av 1915 års kontrakt hade kronan den 28 augusti 1922 vid rådstuvurätten
i Karlskrona erhållit lagfart å ett område om 7 hektar 83 ar
51.38 kvadratmeter, beläget inom 33:dje kvarteret »Grenadjären», varav 39 ar
90.44 kvadratmeter utgjorde förutvarande tomtmark inom 30:de kvarteret
»v. Otter», 27 ar 10.35 kvadratmeter förutvarande gatumark inom nämnda
kvarter och återstoden 7 hektar 16 ar 50.5 9 kvadratmeter förutvarande
stadsjord.
Enligt uppgift av Svenska stadsförbundet hade Karlskrona stad beräknat
värdet av den mark, som staden på grund av de mellan kronan och staden
upprättade avtal med äganderätt överlämnat till kronan, efter ett tomtpris
av 2 kronor 50 öre per kvadratmeter, till omkring 465,000 kronor. För
framdragande av vatten- och avloppsledningar till grenadjärregementets
kasernområde hade staden enligt lämnad uppgift fått vidkännas en utgift av
något över 11,000 kronor.
Staden hade vidare till Svenska stadsförbundet meddelat, att stadens
spårväg huvudsakligen tillkommit för att tillgodose trafiken till och från
grenadj är kasernen samt att en indragning av grenadjärregementet skulle för
staden hava synnerligen menliga ekonomiska verkningar, men i ännu högre
grad skulle stadens ekonomi komma att lida av en ifrågasatt minskning av
flottans till Karlskrona förlagda personal.
Folkmängden i Karlskrona hade vid utgången av år 1925 uppgått till
omkring 28,000 personer, vid utgången av år 1926 till 27,700 personer samt
vid utgången av år 1927 till omkring 27,100 personer. Den inkomst, varå
utskylder för år 1926 utdebiterats i staden, hade uppgått till 23,810,000 kronor
och det samma år utdebiterade beloppet till 1,802,447 kronor. Motsvarande
siffror för år 1927 hade uppgått till 23,960,000 kronor respektive
1,904,812 kronor. Under tiden 1910—1927 hade kommunalskatten i Karlskrona
per bevillningskrona varit lägst 6 kronor 35 öre, år 1911, samt högst
10 kronor 86 öre, år 1919. Kommunalskatten hade de senaste åren, 1926
och 1927, varit 7 kronor 57 öre, respektive 7 kronor 95 öre per bevillningskrona.
I fråga om det framtida användandet av infanterietablissemanget i Karlskrona
yttrar härefter kasernkommittén:
Det kasernetablissemang i Karlskrona, som disponerats av Karlskrona
grenadjärregemente, bestode — förutom av ekonomi-, förråds- och verkstadsbyggnader
samt eu del barackbyggnader — av ett kanslihus och tvenne
bataljonskaserner. Någon kasernbyggnad för den bataljon av regementet,
som tillkommit i följd av 1914 års härordning, hade icke blivit uppförd.
En del av regementets manskap hade därför under vissa delar av året varit
förlagd till de inom kasernområdet belägna barackbyggnaderna.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Som det detackement av Kronobergs regemente, vilket enligt 1925 års
härordning skulle vara placerat i Karlskrona, för sitt behov icke torde behöva
taga i anspråk samtliga de byggnader inom Karlskrona grenadjärregementes
kasernområde, som detta regemente haft till sitt förfogande, hade
vissa undersökningar anställts till utrönande av, för vilket ändamål de ledigblivande
byggnaderna inom området lämpligen borde användas. Till en
början hade härvid varit ifrågasatt, huruvida icke flottans underofficersskola,
vilken för närvarande vore förlagd i gamla landshövdingeresidenset
vid Konnebygatan i Karlskrona, skulle kunna förflyttas till vissa lokaler
inom grenadjärregementets förutvarande kasernetablissemang. Härigenom
skulle den av skolan nu disponerade byggnaden, vilken vore belägen omedelbart
intill länsstyrelsens ämbetsbyggnad, kunna frigöras. De lokaler,
som länsstyrelsen i Blekinge län disponerade, vore mycket trånga och eu
utvidgning av dem torde inom en snar framtid bliva nödvändig.
Förslaget om att förflytta flottans underofficersskola till grenadjärkasernen
hade emellertid bestämt avvisats av de militära myndigheterna. Särskilt
hade härvid framhållits, att detta kasernetablissemang vore beläget på ett
så väsentligt avstånd från flottans övriga förläggningar i Karlskrona, att det
skulle komma att medföra avsevärda svårigheter att hava skolan förlagd till
denna plats.
Med hänsyn till de fördelar, som ur ekonomisk synpunkt skulle följa av
eu mera koncentrerad förläggning av truppförbanden i Karlskrona, hade
kommittén därefter ansett sig böra undersöka, huruvida icke Göta ingenjörkårs
fästningsingenjörkompani, vilket disponerade ett mindre kasernetablissemang
i närheten av grenadjärkasernen, skulle kunna förflyttas till den ena
av grenadjärregementets bataljonsbyggnader. Genom anordnande av gemensam
utspisning för personalen vid detta kompani och detachementet från
Kronobergs regemente skulle säkerligen avsevärda besparingar kunna ernås.
Jämväl detta uppslag hade avvisats av de militära myndigheterna. I övrigt
kunde i detta sammanhang nämnas, att det torde vara förenat méd svårigheter
att finna någon lämplig användning för fästningsingenjörkompaniets
kasern etablissemang, därest detta skulle bliva frigjort. Stadens delegerade
hade förklarat, att staden för något sitt ändamål (skola, sjukhus eller dylikt)
icke hade bruk för detsamma.
Frågan om att förlägga en del av skeppsgossekåren till en av bataljonskasernerna
hade jämväl varit föremål för övervägande. Som en del av denna
kår jämlikt av riksdagen fattat beslut alltjämt skulle hava sin förläggningsort
i Marstrand, vore denna möjlighet numera utesluten.
Genom 1928 års riksdags beslut rörande förläggningsplatsen för 2. flygkåren
skulle endast eu mindre del av detta förband stationeras i Karlskrona.
För flygkårens räkning torde i följd härav några kasernutrymmen
inom förutvarande Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissemang icke
behöva tagas i anspråk.
Vid besiktning av detta etablissemang hade kommittén funnit, att det
icke syntes vara möjligt att frånskilja och utnyttja någon del av detsamma
för annat ändamål än militärförläggning. Under sådana omständigheter
torde det vara lämpligt att låta hela etablissemanget alltjämt stå till förfogande
för det detachement av Kronobergs regemente, som förlagts till
Karlskrona.
Kasernkommittén övergår härefter till att redogöra för de mellan kommittén
och Karlskrona stad förda förhandlingarna i ersättningsfrågan. Dessa
förhandlingar hade — meddelar kommittén — ägt rum dels i juni 1927,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj ds proposition nr 103.
I I
dels ock i januari 1928. Med hänsyn därtill, att vid sistnämnda tidpunkt
ännu icke något definitivt beslut förelegat om, till vilken plats 2. flygkåren
skulle förläggas, hade kommittén funnit det vara lämpligt att upprätta
tvenne förslag till uppgörelse med staden. Det ena av dessa förslag, betecknat
med alternativ I, hade utgått från den förutsättningen, att 2. flygkåren
skulle bliva fast förlagd till Karlskrona, medan det andra förslaget,
betecknat med alternativ II, vore byggt på den förutsättningen, att nämnda
flygkår icke skulle erhålla Karlskrona till sin egentliga förläggningsort. De
sålunda upprättade förslagsöverenskommelserna hade den 23 februari 1928
varit föremål för prövning av stadsfullmäktige i Karlskrona, därvid stadsfullmäktige
beslutat att dels för stadens del godkänna såväl det ena som
det andra av förslagen till avtal, dels ock bemyndigat stadsfullmäktiges ordförande
att å stadens vägnar underteckna det av förslagsavtalen, som, beroende
på statsmakternas beslut i fråga om 2. flygkårens förläggning, skulle
vinna tillämpning. Kommittén anför härefter, att, enär den med alternativ
I betecknade överenskommelsen på grund av 1928 års riksdags beslut (skrivelsen
nr 355) rörande förläggningen av 2. flygkåren numera icke vore av
egentlig betydelse, kommittén funnit det icke vara erforderligt att lämna
någon närmare motivering till de i detta förslag intagna bestämmelserna.
Den med alternativ II betecknade överenskommelsen, vilken är dagtecknad
den 27 september och den 4 oktober 1928, torde få fogas såsom bilaga
(Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Såsom framgår av
överenskommelsen, har densamma träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts
och riksdagens godkännande.
Kasernkommittén anför vidare i ämnet:
Vid kommitténs förhandlingar med den delegation, som av stadsfullmäktige
i Karlskrona utsetts att iakttaga stadens intressen rörande ersättningsfrågor,
som kunde uppkomma i anledning av de beslutade indragningarna
inom försvarsväsendet, hade stadens delegerade, bland annat, framhållit
följande: Förändringarna inom försvarsorganisationen komme att tungt
drabba Karlskrona stad. För sin existens vore staden så gott som helt och
hållet beroende av den till platsen förlagda militärpersonalen. På grund av
den betydande minskning av antalet fast anställda befattningshavare vid
flottan, varvet, kustartilleriet och grenadjärregementet, som genomförandet
av den nya försvarsorganisationen medfört, komme staden enligt verkställda
beräkningar att förlora ett kommunalt skattebelopp av omkring 165,000 kronor
per år. Det kunde särskilt förväntas, att fattigvården komme att bliva hårt
betungad i följd av personalindragningarna vid flottan och varvet. Enär
staden för Karlskrona grenadjärregemente, vilket truppförband helt indragits,
verkställt betydande uppoffringar genom att kostnadsfritt ställa stora markområden
till kronans förfogande såsom kaserntomt för regementet m. m.,
borde staden — utöver den gottgörelse, som av billighetsskäl kunde befinnas
böra utgå till staden i följd av personalindragningarna vid flottan,
varvet och kustartilleriet — tillerkännas full ersättning för de prestationer,
staden fullgjort i och för grenadjärregementets förläggning till platsen.
Stadens delegerade hade vidare framhållit, att det ur alla synpunkter
syntes vara av vikt för staden, att om möjligt andra statsinstitutioner och
militära formationer förlädes till orten i stället för de indragna truppför
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
banden. Härigenom skulle staden kunna tillföras nja skatteobjekt i stället
för dem, som i följd av truppförbandsindragningama gått förlorade.
Under hänvisning till de med kronan upprättade kontrakten rörande förläggandet
till staden av Karlskrona grenadjärregemente och Göta ingenjörkårs
fästningsingenjörkompani hade de delegerade erinrat om, att stadens
förpliktelser i huvudsak kunde anses hava bestått i följande, av staden fullgjorda
prestationer:
1) Upplåtande till kronan med full äganderätt utan ersättning av de markområden,
som varit erforderliga för grenadjärregementets och ingenjörkompaniets
kasernetablissemang, innehållande i areal, de för grenadjärregementet
avsedda områdena tillhopa 154,311.38 kvadratmeter eller omkring 31 tunnland
samt det för ingenjörkompaniet avsedda området 32,584 kvadratmeter
eller cirka 6.5 tunnland;
2) Upplåtande till kronan — i och för anordnande av en skjutbana åt
nämnda två truppförband — av ett staden tillhörigt markområde med en
areal av cirka 100,000 kvadratmeter eller omkring 20 tunnland, vilken upplåtelse
enligt avtalet skulle gälla allt framgent, så länge platsen för nämnda
ändamål skulle behöva tagas i anspråk;
3) Förbindelse att å stadens mark i den förenämnda skjutbanans förlängning
icke låta uppföra några byggnader;
4) Medgivande av rätt för ifrågavarande truppförband att allt framgent
för övningar kostnadsfritt begagna icke blott Blekinge läns bevärings gamla
exercisplatser vid Näktergals dalen :> utan även vissa andra delar av inre
Wämö, vilket medgivande dock icke iinge utgöra hinder för staden att för
vissa ändamål förfoga över dessa områden, varvid emellertid exercisplatserna
vid Näktergals dalen icke finge av staden inskränkas;
5) Medgivande för kronan att å därför lämpliga platser vid stränderna
utanför de respektive kasernetablissemangen anlägga för truppförbanden erforderliga
badhus och landningsbryggor;
6) Framdragande till gränserna av kasernområdena kostnadsfritt för kronan
av dels vattenledning dels ock elektriska kablar;
7) Bortfiyttande inom viss tid av det invid grenadjärregementets kasernområde
befintliga latrinupplaget.
Under åberopande av de starka skäl, som kunde anses föreligga för att
gottgörelse tillerkändes staden i full utsträckning, hade de delegerade vid
förhandlingarna till en början preciserat stadens ersättningsanspråk i anledning
av de genom 1925 års försvarsorganisation beslutade militära indragningarna
i Karlskrona på följande sätt:
a) Ersättning med 3 kronor per kvadratmeter för de till Karlskrona grenadjärregemente
upplåtna markområdena med en areal av tillhopa 154,311.3 8
kvadratmeter eller ett belopp av 462,934 kronor 14 öre, att kontant betalas
den 1 juli 1928, i den mån upplåtelsen icke kunde anses kompenserad därigenom,
att till staden komme att förläggas och bliva skattskyldig eu förtunnad
infanteribataljon;
b) Ersättning för ökade transportkostnader för renhållningsväsendet i anledning
av förflyttning av vissa förorenande upplag med 38,400 kronor, att
kontant betalas å förenämnda tid;
c) Medgivande från kronans sida att avstå från dispositionsrätten till
sydöstra delen av skjutbanan, d. v. s. det markområde, som låge 25 meter
på andra sidan 400-metershållet, samt skyldighet för kronan att erlägga till
staden för den fortsatta dispositionsrätten till återstoden utav skjutbanan,
inklusive olägenheter för staden att i skjutbanans förlängning ej få uppföra
några byggnader, en årlig ersättning av 4,500 kronor;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kanyl. Maj:ts proposition nr /()■'')''. 1,''5
(1) Vid bedömande av de under a) —c) omförniiilda ersättningsanspråk
borde beaktas dels den olägenhet, som staden tillskyndades därigenom, att
den ställt exercisplatsen vid Näktergalsdalen till kronans förfogande, dels
den kronan medgivna förmånen att utanför respektive kasernområden få anlägga
för grenadjärregementet och ingenjörkompaniet erforderliga badhus
och landningsbryggor, dels den minskning i inkomster, som stadens vattenocli
elektricitetsverk ävensom stadens spårvägar komme att förorsakas genom
indragningarna, dels ock den minskning i utgående avlöningar, som kunde
väntas inträda vid ingenjörkompaniet;
e) Av billighetsskäl ersättning med belopp, varom överenskommelse kunde
träffas, på grund av indragningarna vid flottan och kustartilleriet.
Vid förhandlingarna med kasernkommittén i januari 1928 hade stadens
representanter gjort gällande, att, därest någon flygkår icke komme att bliva
förlagd till Karlskrona, borde kronan till staden utgiva ersättning för två
tredjedelar av den mark, som upplåtits för grenadjärregementets räkning.
Detta regemente hade omfattat tre bataljoner, men det till staden numera
placerade detacliementet av Kronobergs regemente motsvarade icke fullt en
bataljon av grenadjärregementet. Staden hade därför yrkat att erhålla gottgörelse
åtminstone för 102,874.2 kvadratmeter av den upplåtna marken efter
ett pris av 3 kronor per kvadratmeter. Vidare hade staden fordrat, att
kronan för rätten att allt fortfarande få disponera skjutbaneområdet skulle
erlägga en årlig arrendeavgift till staden å 4,000 kronor. Det tidigare framställda
yrkandet att erhålla ersättning med 38,400 kronor för ökade transportkostnader
för renhållningsväsendet hade stadens delegerade förklarat sig icke
vidhålla. Däremot hade de delegerade påfordrat, att sydöstra delen av den
mark,, som upplåtits såsom skjutbaneområde för grenadjärregementet och
ingenjörkompaniet, skulle återställas till staden, enär denna mark vore erforderlig
för framdragande av eu ny infartsväg från Sunna till Bergåsa.
§ 1 i den med alternativ II betecknade förslagsöverenskommelsen innehölle
bestämmelser om, att de prestationer, som Karlskrona stad fullgjort
enligt åtaganden i de fyra, i det föregående omförmälda avhandlingar med
kronan rörande förläggning till staden av Karlskrona grenadjärregemente
och Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani, skulle anses verkställda
icke blott för sistnämnda kompanis räkning utan — sedan grenadjärregementet
numera blivit indraget — jämväl för det detachement av Kronobergs
regemente, som i stället för grenadjärregementet skulle utgöra infanteribesättning
i Karlskrona fästning.
Enär någon del av den mark, som staden upplåtit för grenadjärregementets
behov, icke lämpligen kunde återställas till staden, borde staden vara
berättigad att erhålla viss gottgörelse. Efter ingående överläggningar mellan
kasernkommittén och stadens representanter hade enighet vunnits därom,
att ersättning skulle utgå för 2/3 av den mark, som under åren 1902 och
1915 av staden upplåtits såsom kasernområde till grenadjärregementet.
Genom Kronobergsdetachementets förläggning till platsen bereddes staden
nämligen sådana förmåner, att dessa finge anses motsvara vad staden skulle
erhållit, om en tredjedel av grenadjärregementet bibehållits. Ersättning
skulle enligt förslaget således utgå för 102,874.2 kvadratmeter mark.
Vidkommande värdet å denna mark vore att märka, att staden i ett till
Svenska stadsförbundet år 1924 lämnat meddelande uttalat, att enär marken
vore belägen inom stadsplan och således torde böra värderas såsom tomtmark,
borde marken äga ett värde av cirka 2 kronor 50 öre per kvadratmeter.
”V id förhandlingarna med kasernkommittén hade stadens delegerade framhållit,
att, därest markområdet, som vore synnerligen välbeläget, ej på sin
14
Kumjl. Maj:t$ proposition nr 103.
tid av staden upplåtits åt kronan för grenadjärregementets räkning, liade
staden med fördel kunnat exploatera marken för bostadsändamål.
Efter besiktning av marken ävensom en del andra tomtområden i Karlskrona
hade kommittén funnit, att det vid förhandlingarna fordrade priset
av 3 kronor per kvadratmeter måste anses vara för högt. Vid bedömande av
tomtvärdet syntes hänsyn böra tagas till de kostnader, som staden skulle
hava åsamkats, för den händelse området exploaterats för bebyggelse. Dessa
kostnader hade staden nu undgått. Vid en jämförelse med andra markområden
inom staden, vilka upplåtits för bostadsändamål, syntes ett råmarksvärde
av 2 kronor 50 öre per kvadratmeter kunna anses vara skäligt. Om
exploateringskostnaderna, beräknade till cirka 35 % av råmarks värdet, fråndroges,
skulle värdet å den upplåtna marken uppgå till omkring 1 krona
70 öre per kvadratmeter.
Två tredjedelar av det för grenadjärregementets räkning upplåtna markområdet
(= 102,874 kvadratmeter) skulle enligt denna beräkningsgrund hava
ett värde av cirka 174,885 kronor. Med hänsyn till att staden genom de
betydande indragningar, som kommit till stånd vid flottan och kustartilleriet,
måste komma att tillskyndas vissa förluster, hade kommitténs ledamöter och
stadens delegerade slutligen enats om, att staden såsom ersättning skulle erhålla
ett kontant belopp av tillhopa 210,000 kronor. Detta belopp skulle sålunda
utgöra full gottgörelse för två tredjedelar av det för grenadjärregementet
upplåtna markområdet samt dessutom innefatta ersättning, som på grund
av billighetsskäl borde utgå till staden för övriga förluster i följd av indragningarna
inom försvarsväsendet.
Det belopp, staden skulle erhålla av kronan, skulle utbetalas under år
1929 å tid kronan funne lämpligt bestämma. Som grenadjärregementet indragits
i och med utgången av år 1927, skulle staden vara berättigad uppbära
ränta å ersättningsbeloppet, 210,000 kronor, från och med den 1 januari
1928, till dess betalning skedde.
Det markområde, Karlskrona stad enligt 1905 års kontrakt med nyttjanderätt
upplåtit till kronan såsom skjutbana för grenadjärregementet och ingenjörkompaniet,
genomskures av de till staden inlöpande järnvägslinjerna. Områdets
läge framginge närmare av en utav stadsingenjören i Karlskrona
Alarik Lagergréen den 26 januari 1928 upprättad karta över skjutbanan.
Stadens delegerade liade vid förhandlingarna påyrkat, att den sydöstra
delen av skjutbanan måtte återställas till staden, enär denna del vore erforderlig,
för att en ny infartsväg från Sunna till Bergåsa skulle kunna anläggas.
Staden hade '' begärt, att de å kartan med A och B betecknade områdena,
i areal innehållande cirka 6,100 respektive 14,900 kvadratmeter, måtte
återställas till staden.
Enligt vad kommittén inhämtat, plägade skjutövningar numera icke förekomma
från 600-metersliållet å skjutbanan. Enär den sydöstra delen av
skjutbanan sålunda icke vidare vore oundgängligen nödvändig att behålla i
kronans hand, hade kommittén, med hänsyn till att det ur allmän synpunkt
syntes vara av stor vikt för staden att få frågan om den nya infartsvägen ordnad,
ansett sig böra tillstyrka stadens framställning i denna del.
I § 3 av förslagsöverenskommelsen hade bestämmelser intagits om återställande
av de två markområdena vid skjutbanan.
I sammanhang härmed hade stadens delegerade påfordrat, att kronan
framdeles skulle åtaga sig att årligen utgiva viss ersättning för nyttjanderätten
till skjutbaneområdet. Såsom skäl för detta yrkande hade anförts,
att kronan i fråga om skjutbanan icke skulle hava beretts så stora förmåner
som skett, därest kronans motprestation i fråga om truppers förläggning
till platsen varit mindre än som ursprungligen (år 1902) avtalats. Enär
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 103, IT)
enligt 192;> års försvarsorganisation endast en förtunnad infanteribataljon
av Kronobergs regemente placerats till staden i stiillet för två bataljoner
av Karlskrona grenadjärregemente enligt 1901 års härordning, borde eu
rimlig ersättning utgå för nyttjandet av skjutbanan. Särskilt med hänsyn
till att staden atagit sig att å stadens mark i skjutbanans förlängning icke
uppföra några byggnader, borde gottgörelsen fastställas till ett så högt belopp
som 4,000 kronor per år.
Uppenbarligen tillskyndades staden olägenhet av att området nordväst
om skjutbanan icke finge bebyggas. En viss gottgörelse för nyttjandet av
marken i fråga syntes jämväl böra utgå till staden i följd av den minskade
militärförläggningen. Kommittén hade emellertid funnit, att stadens krav i
denna del icke kunde i sin helhet bifallas, utan hade föreslagit, att kronan
skulle erlägga eu årlig ersättning av 500 kronor för riitten att få nyttja
skjutbaneområdet. Stadens delegerade hade slutligen förklarat sig kunna
godtaga detta förslag. Arrendeavgiften, vilken enligt bestämmelse i § 4 av
överenskommelsen skulle utgå från och med den 1 juli 1929, skulle av kronan
erläggas den 1 oktober varje år.
I § 5 av förslagsöverenskommelsen hade intagits en förklaring av staden,
att denna, utöver vad i överenskommelsen stadgats, icke hade några ersättningsanspråk
att framställa gentemot kronan på grund av den förändring,
som inträtt i följd av genomförandet av 1925 års försvarsorganisation. Förutsättningen
härför vore dock den, att förberörda detachement av Kronobergs
regemente framdeles alltjämt bleve förlagt till Karlskrona och där bibehölles
åtminstone i den omfattning, som nämnda försvarsorganisation angåve.
Kommittén ville i detta sammanhang särskilt betona, att därest till Karlskrona
i framtiden skulle komma att förläggas andra militära formationer än
de nu ifrågasatta — sålunda kunde exempelvis en utökning av flygvapnet
bliva tänkbar — borde kronan kunna påfordra, att staden verkställde vissa
prestationer. Härvid borde det vara möjligt att till förnyat övervägande
upptaga frågan, huruvida kronan överhuvudtaget skulle vara skyldig utgiva
någon ersättning för nyttjanderätten till skjutbaneområdet. Eniigt kommitténs
mening borde kronan befrias från denna avgift, därest framdeles en
utökning av militärförläggningen till staden komme till stånd.
Sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement anbefallts att avgiva
utlåtande över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse
mellan kronan och Karlskrona stad, har fortifikationsdepartementet med
skrivelse den 19 december 1928 överlämnat av departementet infordrade utlåtanden
i ämnet av chefen för Kronobergs regementes detachement i Karlskrona
samt av chefen för södra arméfördelningen.
Chefen för Kronobergs regementes detachement i Karlskrona har i avseende
å frågan om återställelse till staden av den härför föreslagna delen av skjutbanan
anfört, att då kulspruteskjutningar på grund av bristande säkerhetsanordningar
ej finge utföras å denna bana och i övrigt vissa olägenheter
förefunnes vid all skjutning från 600-metersvallen, lian icke hade något att
erinra mot att kronan till staden avstode nämnda del av skjutbanan. Beträffande
bestämmelsen, att kronan skulle erlägga en årlig avgift av 500
kronor för nyttjanderätten till skjutbanan, hölle emellertid detachementschefen
före, att, då staden skulle erhålla ersättning för två tredjedelar av
Myndigheternas
yttranden
över
kasernkommitténs
framställning.
Departements
chefen.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
det markområde, som detachementet disponerade, det vore rimligt, att detachementet
såväl som förut Karlskrona grenadjärregemente finge disponera skjutbanan
utan särskilda kostnader. I övrigt hade detachementschefen icke något
att erinra mot bestämmelserna i förslagsöverenskommelsen.
Chefen för södra arméfördelningen har ansett, att någon ersättning för
nyttjanderätten till skjutbanan icke borde utgivas av kronan.
Arméförvaltningens fortifi/cationsdepartement har för egen del anfört, att
departementet icke hade något att erinra mot den framlagda preliminära
överenskommelsen mellan kronan och Karlskrona stad med anledning av de
inskränkningar beträffande till Karlskrona förlagda truppförband, som blivit
en följd av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan. I fråga om gäldandet
av de belopp, som kronan vid ett godkännande av förslagsöverenskommelsen
skulle hava att utgiva — nämligen dels det kontanta beloppet av 210,000
kronor jämte fem procent årlig ränta därå från och med den 1 januari 1928,
tills betalning skedde, dels ock den årliga avgiften av 500 kronor för dispositionen
av skjutbanan — ansåge departementet, att framställning borde
göras hos riksdagen om beviljandet av härför erforderliga anslag, därvid
beträffande avgiften å 500 kronor, som vore avsedd att årligen återkomma,
medel för ändamålet lämpligen borde beredas genom höjning av ordinarie
byggnadsanslaget med motsvarande belopp.
Såsom av kasernkommitténs utredning framgår, har genomförandet av
1925 års riksdags beslut angående försvarsväsendets omorganisation medfört
betydelsefulla förändringar i fråga om de militära förläggningarna till
Karlskrona. Sålunda har, vad beträffar marinens organisation, en avsevärd
reducering av personalstyrkan ägt rum såväl vid flottans station och varv i
Karlskrona som vid kustartilleriregementet därstädes. Yidkommande arméorganisationen,
har å ena sidan Karlskrona grenadjärregemente helt indragits
och antalet fast anställda befattningshavare vid Göta ingenjörkårs kustingenjörkompani
(förut benämnt fästningsingenjörkompani) i någon mån
minskats, men å andra sidan har till staden förlagts ett detachement ur
Kronobergs regemente. Jämlikt det av 1928 års riksdag fattade beslutet
angående förläggningen av 2. flygkåren skall visserligen en mindre del av
denna kår hava Karlskrona till förläggningsort, men, enligt vad kasernkommitténs
utredning giver vid handen, torde detta förhållande sakna någon
egentlig betydelse för staden såsom ekonomiskt vederlag för de vidtagna
reduceringarna beträffande den till staden tidigare förlagda militära personalen.
Yad angår Karlskrona stads uppoffringar i anledning av de militära förläggningarna
till staden, begränsa sig dessa, såsom av kasernkommitténs utredning
inhämtas, till de av staden verkställda prestationerna för ordnandet
av förläggningsförliållandena dels, jämlikt 1902 års kontrakt, för Karlskrona
grenadjärregemente (med organisation enligt 1901 års härordning) samt för
Göta ingenjörkårs kustingenjörkompani, dels ock, jämlikt 1915 års kontrakt
17
Kuntjl. Maj ds proposition nr 103.
lör grenad järregemen tets tredje bataljon. Dä de förutsättningar, under vilka
Karlskrona stad åtagit sig att fullgöra de i vederbörliga kontrakt angivna
utfästelserna med avseende å infanteriförläggningen till staden, blivit genom
åtgärder från kronans sida högst viisentligt rubbade, torde stadens anspråk
att i anledning härav erhålla någon kompensation få anses befogade.
Enär någon de] av den mark, som staden med äganderätt överlåtit till
kronan för Karlskrona grenadjärregementes räkning, icke ansetts kunna
återställas, har kasernkommittén i förslaget till överenskommelse mellan
kronan och staden upptagit kontant ersättning såsom huvudform för det
vederlag, som borde utgå till staden. Vid det förhållandet, att Kronobergsdetachementets
förläggning till Karlskrona bereder staden ungefär enahanda
förmåner, som skulle hava kommit densamma till godo, därest eu
tredjedel av grenadjärregementet bibehållits, har det synts kasernkommittén
att staden borde erhålla ersättning för två tredjedelar av den mark, som
staden upplåtit till kronan såsom kasernområde för grenadjärregementet.
Efter ett pris av 1 krona 70 öre per kvadratmeter hava två tredjedelar av
denna mark (= 102,874 kvadratmeter) uppskattats till ett värde av 174,885
kronor. På grund av att Karlskrona stad även genom de personalindragningar,
som ägt rum vid flottan och kustartilleriet, tillskyndats betydande
förluster, har emellertid kasernkommittén ansett, att staden borde av billiglietsskiil
tillerkännas ytterligare vederlag av kronan, och med hänsyn härtill
har den kontanta ersättningssumman höjts till 210,000 kronor. Å detta belopp,
vilket kronan enligt förslagsöverenskommelsen skall utbetala till staden
under år 1929 å tid, som kronan finner lämpligt bestämma, skall staden vara
berättigad att uppbära ränta efter fem procent från och med den 1 januari
1928, tills betalning sker. Yad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka.
I förslagsöverenskommelsen hava vidare intagits bestämmelser av innebörd,
dels att kronan skall till staden återställa den sydöstra delen, i areal
innehållande omkring 21,000 kvadratmeter, av det markområde, som enligt
1905 års tilläggskontrakt med nyttjanderätt upplåtits till kronan för anordnande
av en skjutbana, dels ock att kronan skall såsom ersättning för nyttjanderätten
till det återstående skjutbaneområdet erlägga en årlig avgift av
500 kronor. Jämväl dessa bestämmelser synas mig böra godtagas från
kronans sida.
Yad härefter angår gäldandet av omförmälda ersättning till staden å
210,000 kronor jämte fem procent ränta därå för tiden från och med den 1
januari 1928, ingå härför erforderliga medel i det belopp av 245,750 kronor,
som under fjärde huvudtiteln, punkten 73, i årets statsverksproposition beräknats
för bestridande av kostnader i samband med uppgörelser med vissa
städer. För här ifrågavarande ändamål torde nu av riksdagen böra för budgetåret
1929/1930 äskas ett särskilt extra anslag å 225,750 kronor, motsvarande
dels kapitalbeloppet, 210,000 kronor, dels ock ränta därå för tiden intill
utgången av nu löpande budgetår.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 83 häft. (Nr 103.) su 29 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Den i överenskommelsen stadgade årliga arrendeavgiften för skjutbanan,
500 kronor, synes böra bestridas av den under lantförsvarets ordinarie byggnadsanslag
upptagna anslagsposten för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel
m. m., och torde i anledning härav någon förhöjning av nämnda anslag
icke behöva ifrågakomma.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels godkänna förut omförmälda, den 27 september och den 4 oktober
1928 mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan,
samt Karlskrona stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse
(Bil. A),
dels ock för bestridande av i § 2 i överenskommelsen angiven ersättning
åt Karlskrona stad för budgetåret 1929/1930 under riksstatens fjärde huvudtitel
anvisa ett extra anslag av 225,750 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. Broberg.
Kunrjl. Maj:ts proposition nr 103.
19
Bil. A.
Med anledning av de inskränkningar i försvarsorganisationen, som i följd
av 1925 års beslut i försvarsfrågan skola komma till stånd, träffas härmed
mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll av
Kuagl. Maj :ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Karlskrona
stad, å andra sidan, följande överenskommelse:
§ 1.
Ue prestationer, som Karlskrona stad enligt kontrakt den 4 och den 12
september 1902, upplatelsebrev den 24 september och den 2 december 1903
tilläggskontrakt den 11 och den 29 mars 1905 samt kontrakt den 27 mars och
den 22 september 1915 fullgjort i förhållande till kronan för ordnande av
Karlskrona grenadjärregementes och Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompanis
förläggande till staden, skola, under enahanda villkor som angivits
i berörda avhandlingar, anses verkställda icke blott för nämnda fästningsingenjöikompani
utan jämväl för det detachement av Kronobergs regemente,
som enligt 1925 ars försvarsorganisation skall hava sin förläggningsort i
Karlskrona.
§ 2.
Kronan förbinder sig att under loppet av år 1929, å tid kronan finner lämpligt
bestämma, till staden utgiva ett kontant belopp av tvåhundratiotusen
(210,000:—) kronor.
Berörda belopp, varå staden skall vara berättigad uppbära ränta, beräknad
efter fem procent, från och med den 1 januari 1928 till dess betalning sker,
skall anses utgöra full ersättning för två tredjedelar av det markområde om
tillhopa 154,311.38 kvadratmeter, som staden enligt 1902 och 1915 års kontrakt
med äganderätt upplåtit till kronan såsom kasernområde för Karlskrona grenadjärregementes
räkning.
§ 3.
Av det markområde, som staden genom tilläggskontrakt den 11 och den
29 mars 1905 utan ersättning upplåtit till kronan för anordnande av en skjutbana
för Karlskrona grenadjärregemente och Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani,
skall kronan den 1 juli 1929 eller vid den senare tidpunkt, som
efter särskild överenskommelse kan bliva bestämd, till staden återställa den
sydöstra delen. Det område, som staden sålunda skall återbekomma, har närmare
utmärkts å en av stadsingenjören i Karlskrona Alarik Lagergréen den
26 januari 1928 upprättad karta och utgöres av den mark, som är belägen
sydost om en linje, dragen rakt över skjutbanans bredd omkring 25 meter
sydost om 400-metershållet, och som i areal innehåller sammanlagt omkring
21,000 kvadratmeter.
§ 4.
Såsom ersättning för nyttjauderätten till det område, som genom tilläggskontraktet
den 11 och den 29 mars 1905 av staden upplåtits till kronan för
anordnande av en skjutbana för de i § 3 här ovan omförmälda truppförband,
dock med undantag av det i sistnämnda § angivna område, förbinder sig
kronan att från och med den 1 juli 1929 till staden erlägga en årlig avgift av
femhundra (500: - ) kronor. Denna avgift skall av kronan utan anfordran
betalas den 1 oktober varje år och avse ersättning för det löpande budgetåret,
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
§ 5.
Under förutsättning, att ovannämnda detachement av Kronobergs regemente
framdeles alltjämt bliver förlagt till Karlskrona och där bibehålies åtminstone
i enlighet med 1925 års försvarsorganisation, förklarar Karlskrona
stad, att staden, utöver vad i denna överenskommelse stadgats, icke har några
ersättningsanspråk att framställa gent emot kronan på grund av den förändring,
som inträtt till följd av genomförandet av nämnda organisation.
Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.
Maj:t och kronan erhållit det ena samt Karlskrona stad det andra exemplaret.
Stockholm den 27 september 1928.
För kasernkommittén:
JOHAN JÖNSSON.
Karlskrona den 4 oktober 1928.
jNils Berlin.
För Karlskrona stad
i enlighet med stadsfullmäktiges i Karlskrona bemyndigande av den
23 februari 1928:
ALGOT COLLÉN.
Bil. B.
KONTRAKT
mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Karlskrona stad.
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 31 januari 1902 uppdragit åt
Kungl. arméförvaltningen å fortifikatiousdepartementet att med Karlskrona
stad sluta avtal rörande upplåtelse till kronan av nedan angivna, för anläggande
av kasernetablissemang för ett infanteriregemente och ett fästningsingenjörkompani
erforderliga tomtplatser in. m., har emellan Kungl. arméförvaltningen
å nämnda departement samt staden träffats följande överenskommelse:
l:o.
Till plats för ifrågavarande infanteriregementes kasernetablissemang
upplåter staden till kronan med full äganderätt utan ersättning ett till den
s. k. »Vestra mark» av hemmanet Wämö hörande, å härvid fogade karta nr 1
med gröna linjer utmärkt område om 7 hektar 59 ar 60 kvadratmeter.
2:o. Till kaserntomt för ett fästningsingenjörkompani upplåter staden till
kronan likaledes med full äganderätt utan ersättning det å ovannämnda hemman
belägna, å den härvid fogade karta nr 2, inom gröna linjer angivna område
vid »Blåport», innehållande 3 hektar 27 ar, med undantag av 7 ar, som
begränsas av en å samma karta uppdragen streckad röd linje och den ursprungliga
västra gränslinjen, dock under villkor dels att kronan på sin bekostnad
nedspränger och anordnar en tre meter bred väg med lutning 1 : 15 längs järnvägen
från »Blåport» norrut, vilken väg skall vara fullt färdig senast den
31 januari 1905, dels att den nu därstädes befintliga gångvägen icke får för
allmänheten avstängas, förrän den nya vägen blivit fullt trafikabel, dels ock
att ägaren av »Blåport» för all framtid berättigas att bibehålla de nu befint
-
21
Kanyl. Mnj:ts proposition nr /Do,
liga, åt ifrågavarande område vettande fönster, vadan byggnad eller annat ieke
lar uppföras närmare intill berörda fönster än att tillräckligt ljus genom dem
insläppes.
■ko. För anordnande av eu skjutbana för ifrågavarande båda truppförband
upplåter staden utan ersättning den å bifogade karta nr 15 inom gröna linjer
angivna del av Wämö norra strand i närheten av »Hvita krog», vilken upplåtelse
skall gälla allt framgent, så länge platsen för nämnda ändamål behöver
tagas i anspråk, doek med villkor att kronan låter dels vidtaga nödiga åtgärder
för skyddande av de vid sidorna om skjutbanan och i skottlinjernas förlängning
bebodda och trafikerade platser, dels ock förse banan med nödig inhägnad.
Do. De i mom. 1 :o, 2:o och 3:o omförmäkla områden få av kronan genast
tagas i besittning. Så snart de i mom. l:o och 2:o angivna, med full äganderätt
överlåtna jordområdena blivit å marken utstakade och å behöriga tomtkartor
utmätta, utfärdar staden till kronan upplåtelsebrev å desamma för vinnande av
lagfart samt styrker genom gravationsbevis, att de icke av inteckningar besväras.
För styrkande av stadens åtkomst till dessa områden, skall staden
förete allenast avskrifter av Kungl. Maj:ts resolution den 20 januari 1681 och
det därpå grundade, av generalguvernören m. m. Hans Wachtmeister den 18
september 1682 utfärdade immissionsbrev å hemmanet Wämö.
Alla kostnader för upprättande av tomtkartor, lagfart m. m. bestridas av
kronan.
5:o. Staden förbinder sig att när så påfordras låta till gränserna av iorenämnda,
till kaserntomter avsedda områden kostnadsfritt för kronan framdraga
vattenledning.
6:o. Likaledes förbinder sig staden att söka förmå ägaren till det i staden
anlagda gasverk att till kaserntomterna framdraga gasledning, eller ock, om
sådan gasledning icke anlägges men ett tilltänkt elektricitetsverk uti staden
för allmänhetens begagnande kommer till stånd, låta, därest kronan så påfordrar,
till gränserna av ifrågavarande båda kaserntomter kostnadsfritt för
kronan framdraga elektriska kablar.
7:o. Snarast möjligt och senast den 31 januari 1905 skall staden låta bortflytta
det i grannskapet av det i mom. l:o omförmälda område befintliga, luften
förorenande upplag.
S:o. För truppförbanden erforderliga badhus och landningsbryggor få av
kronan anläggas å därför lämpliga platser vid stränderna utanför de särskilda
etablissemangen, dock med villkor dels att badhuset och bryggorna vid stranden
utanför »Blåport» skola anläggas å plats, som staden anvisar, dels att innan
sistnämnda badhus uppföres, ritning till detsamma skall underställas stadens
byggnadsnämnds prövning och godkännande, dels ock att kronan skall vara
skyldig att, om och när staden behöver för annat ändamål använda det område,
Varå badhuset och bryggorna å stranden utanför »Blåport» uppförts, på egen
bekostnad flytta samma badhus och bryggor till annan plats, som skall av
staden anvisas och kostnadsfritt tillhandahållas.
0:o. Av ifrågavarande truppförband må allt framgent för deras övningar
kostnadsfritt begagnas icke blott Blekinge läns bevärings gamla exercisplatser
vid »Näktergalsdaleu» utan även övriga icke uppodlade eller planterade delar
av inre Wämö, med undantag av skogsparken, för särskilda ändamål inhägnade
platser samt utlagda stadsdelar, dock att detta medgivande icke må utgöra
hinder för staden att om och när staden så finner för gott, för vissa ändamål
förfoga över större eller mindre delar av nämnda, till truppernas begagnande
upplåtna områden, därvid emellertid exercisplatserna vid Näktergalsdalen
icke få av staden inskränkas.
10:o. Kronan är för de med full äganderätt upplåtna områdena skyldig att,
i likhet med Övriga fastighetsägare i Karlskrona, ställa sig till efterrättelse de
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
i gällande byggnadsordning för staden och andra allmänna föreskrifter meddelade
bestämmelser om anläggning, planering och underhåll av gator m. m. i
vad denna skyldighet belöper sig på kronans nu ifrågavarande ägoområde.
11:o. Kronan är icke berättigad att erhålla inteckning till säkerhet för beståndet
av de under 3:o, 8:o och 9:o här ovan omförmälta upplåtelser.
Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar med bilagor upprättade, av
vilka Kungl. Maj:t och kronan erhållit ett samt Karlskrona stad det andra.
Stockholm den 12 september 1902.
H. ELLIOT.
C. SÖDERBAUM.
lAxel Göransson.
Karlskrona den 4 september 1902.
På stadsfullmäktiges vägnar:
HENRIK BERGGREN.
Ordförande hos stadsfullmäktige.
liv. Falck.
Ordförandens egenhändiga namnteckning bestyrka:
K. K:son Bjelke. E. Abrahamsson.
KONTRAKT.
Bil. C.
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 5 mars 1915, varav avskrift här
bifogas, förordnat, att Kungl. Karlskrona grenadjärregementes tredje bataljon
skall förläggas till Karlskrona ävensom bemyndigat Kungl. arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att i enlighet med ett av nämnda stad avgivet anbud
sluta avtal med staden angående upplåtelse av viss för förläggningen erforderlig
mark, har mellan fortifikationsdepartementet å Kungl. Maj:ts och kronans
vägnar, å ena, och staden Karlskrona, å andra sidan, för ifrågavarande markupplåtelse
träffats följande avtal:
§ 1.
För bataljonens förläggning inom Karlskrona stad upplåter staden härigenom
med äganderätt till Kungl. Maj:t och kronan ett område om 78,351.38 kvadratmeters
areal, beläget norr om Kungl. Karlskrona grenadjärregementes nu va-*
rande kaserntomt och i omedelbar anslutning till densamma, på sätt utmärkts
å härvid fogade kopia av en utav stadsiugenjören Alarik Lagergréen den 25
november 1914 upprättad karta.
§ 2.
Området överlåtes till kronan med rätt att genast tillträda detsamma och
utan annan ersättning än som innefattas i nedan nämnda villkor.
§ 3.
Kronan bekostar och underhåller för all framtid erforderligt stängsel kring
området i fråga.
§ 4.
Kronan bekostar och underhåller den avloppsledning, som kan erfordras för
det å området uppförda byggnadskomplex, varvid ledningen i fråga, därest den
Kungl. Maj:ts proposition nr 103. 23
till någon del kommer att förläggas i staden tillhörig mark, skall förläggas å
den plats och med de dimensioner, som av stadens byggnadskontor bestämmas.
Därest sagda ledning i en framtid kan användas jämväl såsom huvudavloppsledning
för stadsplaneområdet, skall kronan vara skyldig till staden överlåta
ledningen utan ersättning, mot det att staden övertager och bekostar det framtida
underhållet.
§ 5.
Kronan äger rätt att, intill dess längs västra områdesgränsen väg eller gata
anlägges, fortfarande och utan ersättning disponera och använda badplatserna
för officerare, underofficerare och manskap. Så snart strandvägen anlagts, är
kronan skyldig, om badplats fortfarande å samma ställe skall användas, låta
uppföra badhus.
§ 6.
Kronan är skyldig att å det nu överlåtna området respektera arrendekontrakten
dels med underofficeren Möller, dels med officerskåren eller, därest
kronan önskar disponera jämväl dessa områden, på egen bekostnad träffa den
överenskommelse med sagda arrendatorer, som kan finnas nödig.
§ 7.
Om kronan önskar vägförbindelse över stadsdelen Bergåsa till norra delen
av det nya området, må sådan väg av kronan anläggas efter den anvisning,
som av stadens byggnadskontor meddelas. Underhållet av denna väg tillkommer
kronan. Så snart vid denna väg liggande område lagts under stadsplan
och bebyggts till så stor del i vägens längdriktning, att väg enligt lag skall
anläggas, övertager staden den framtida underhållsskyldigheten.
§ 8.
Med vad som ovan sagts om strandväg följer för staden ingen skyldighet att
utföra densamma, förr än staden finner så lämpligt.
§ 9.
Alla kostnader för tomtkartor, lagfarter m. m. bestridas av kronan och överlämnar
staden till styrkande av sin åtkomst till ifrågavarande område avskrift
av Kungl. Majrts resolution den 20 januari 1081 och det därpå grundade, av
generalguvernören Hans Wachtmeister den 18 september 1682 utfärdade immissionsbrev
å hemmanet Wämö.
§ 10.
All sprängsten och jordfyllning, som ej av kronan själv tillgodogöres för
planering och dylikt, må av staden kostnadsfritt disponeras.
Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade samt emellan Kungl. armé
förvaltningens fortifikationsdepartement och staden växlade.
Stockholm den 27 mars 1915.
För Kungl. arméförvaltningens
fortifikationsdepartement:
A. ODELSTIERNA.
M. Morton.
jAxcl Göransson.
Karlskrona den 22 september 1915.
För Karlskrona stad
dess drätselkammare:
N. P. NORDSTRÖM.
IHugo Eneroth.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1929:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Karlskrona stad. a1 i texten
- SU 1929:36 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Karlskrona stad. a1 i texten