Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Karlskrona stad

23 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:103, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Karlskrona stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

1

Nr 103.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan

och Karlskrona stad; given Stockholms slott den 15

februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anhåller att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning frågan om godkännande av viss överenskommelse mellan

kronan och Karlskrona stad samt anför därvid följande.

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 31 januari 1902 uppdragit åt arméförvaltningens

fortifikationsdepartement att med Karlskrona stad sluta avtal

rörande upplåtelse till kronan av vissa för anläggande av kasernetablissemang

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 83 häft. (Nr 183.) 311 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

Stadsfullmäktiges

i

Karlskrona

skrivelse den

18 oktober

1923.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

för ett infanteriregemente (Karlskrona grenadjärregemente) och ett fästningsingenjörkompani

(Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani) erforderliga

tomtplatser m. m., träffades mellan fortifikationsdepartementet och staden

ett den 4 och den 12 september 1902 dagtecknat kontrakt i ämnet, vilket

torde få fogas såsom bilaga (Bil. B) vid statsrådsprotokollet rörande detta

ärende. I ett därefter utfärdat, den 24 september och den 2 december 1903

dagtecknat upplåtelsebrev rörande de för anläggandet av ifrågavarande

etablissemang av staden utan ersättning med äganderätt till kronan överlämnade

områdena angavs den för infanteriregementets kasernetablissemang

avsedda marken i areal innehålla 7 hektar 59 ar 60 kvadratmeter och den

för fästningsingenjörkompaniets etablissemang avsedda marken 3 hektar 25

ar 84 kvadratmeter. Enligt av Kungl. Maj:t genom brev den 22 juni 1904

lämnat medgivande upprättades sedermera mellan kronan och staden ett

den 11 och den 29 mars 1905 dagtecknat tilläggskontrakt till förenämnda

1902 års kontrakt, vari överenskoms, att det markområde, som jämlikt punkten

3:o i 1902 års kontrakt avsetts för anordnande av eu skjutbana för de

angivna truppförbanden, skulle utbytas mot visst annat staden tillhörigt område;

och gällde för denna upplåtelse de villkor och bestämmelser, som upptagits

uti punkten 3:o i 1902 års kontrakt, med det tillägget, att staden förband

sig att icke å stadens mark i skjutbanans förlängning låta uppföra

några byggnader.

Genom brev den 5 mars 1915 förordnade Kungl. Maj:t, att Karlskrona

grenadjärregementes tredje bataljon — vars uppsättning kom till stånd på

grund av 1914 års härordningsbeslut — skulle förläggas till Karlskrona, varjämte

Kungl. Maj:t bemyndigade fortifikationsdepartementet att enligt ett av

nämnda stad avgivet anbud sluta avtal med staden angående upplåtelse av

viss för förläggningen erforderlig mark. Mellan fortifikationsdepartementet

och staden slöts i anledning härav ett den 27 mars och den 22 september

1915 dagtecknat kontrakt i ämnet, vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. C)

vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Den enligt detta kontrakt av

Karlskrona stad till kronan med äganderätt utan ersättning överlämnade

marken har angivits i areal innehålla 7 hektar 83 ar 51.3 8 kvadratmeter.

Med anledning av försvarsrevisionens i betänkande den 15 mars 1923

framlagda förslag rörande revision av försvarsväsendet hemställde stadsfullmäktige

i Karlskrona uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 18 oktober 1923

dagtecknad skrivelse, att det vid försvarsreformens genomförande måtte tillses,

att Karlskrona stad i minsta möjliga mån drabbades av inskränkningar

såväl beträffande militär och civilmilitär personal som i fråga om flottans

varv därstädes, samt att, därest Karlskrona grenadjärregemente av militära

skäl ansåges böra helt eller delvis indragas, staden måtte erhålla full gottgörelse

för de uppoffringar, staden iklätt sig i och för regementets förläggning

till Karlskrona. Till närmare utveckling av stadens synpunkter i frågan

anfördes, bland annat, följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUx proposition nr 3

Försvarare''visionen hade föreslagit ej blott indragning helt och hållet av

Karlskrona grenadjärregemente utan även minskning i avsevärd omfattning

såviil av officers- och underofficorskarerna vid flottans station i Karlskrona

samt Karlskrona kustartilleriregemente som jämväl av civilmilitär och annan

personal vid flottan samt av viss personal vid flottans varv. Därest det av

revisionen framlagda förslaget skulle komma att genomföras, komme Karlskrona

stad att hårt drabbas av indragningarna. Sålunda skulle den avlöning,

som utbetalades till den personal, vars indragning vore ifrågasatt,

ävensom till de värnpliktiga, vilka övades vid grenadjiirregementet, och som

förbrukades nästan helt och hållet inom staden, ej längre komma stadens

näringsidkare, arbetare in. fl. till godo. Vidare skulle de upphandlingar,

som nu för grenadjärregementets räkning skedde i Karlskrona till betydande

belopp, belöpande sig till 100,000-tals kronor årligen, helt upphöra. I fråga

om leveranserna till flottan från stadens affärsmän komme ett genomförande

av försvarsrevisionens förslag förmodligen också att medföra inskränkningar.

Aven för de till staden anslutande järnvägar skulle de ifrågasatta indragningarna

medföra inkomstminskningar såväl genom bortfallande av direkta

trafikinkomster som genom affärsmännens minskade omsättning. Jämväl

stadens spårväg, vilken anlagts i syfte, bland annat, att tjäna grenadjärregementets

intressen, skulle röna eu ogynnsam inverkan av indragningarna.

Fastighetsvärdet skulle genom de stora utflyttningar från samhället, vilka

komme att ske, gå ned, och även i övrigt skulle på mångahanda sätt samhället

och dess innevånare bliva lidande. Det kunde också antagas, att förslagets

realiserande skulle höja uttaxeringen i samhället med inalles eu krona

eller med åtminstone i det närmaste detta belopp per bevillningskrona.

För grenadjärregementets räkning hade staden vid olika tillfällen till

kronan kostnadsfritt upplåtit vissa markområden. De avtal, som med anledning

härav träffats mellan kronan och staden, vore enligt stadens åsikt

lika förbindande för kronan som för staden. Vid de tillfällen, då staden

åtagit sig att fullgöra de i kontrakten stadgade förpliktelser, vilka varit

direkt beroende av de förmåner, som kronan genom regementets förläggande

till platsen beretts staden, hade staden icke kunnat föreställa sig, att det,

utan att samtidigt förslag till uppgörelse med staden framlades, skulle kunna

ifrågasättas ett kronans frånträdande av de ifrågavarande avtalen. Stadsfullmäktige

toge emellertid för givet, att, därest det befunnes nödigt att

indraga grenadjärregementet, Kungl. Maj:t skulle tillse, att staden för indragningen

erhölle vederlag, som motsvarade de uppoffringar, staden gjort

för att få grenadjärregementet förlagt till Karlskrona. Något bestämt förslag

till uppgörelse mellan kronan och staden angående det förenämnda

mellanhavandet hade stadsfullmäktige för det dåvarande icke att framlägga.

När det gällde att genomföra försvarsreformen, finge lokala hänsyn ej spela

någon avgörande roll, men stadsfullmäktige ville å andra sidan uttala förhoppning

om, att då försvarsrevisionens förslag komme att för Karlskrona

stad medföra rätt så vittgående ekonomiska konsekvenser, det skulle vara

Kungl. Maj.t angeläget att så ordna, att verkningarna av reformen bleve för

staden i ekonomiskt avseende så litet kännbara som möjligt.

Arméförvaltningens

des att verkställa

fortifikations- och civila departement, vilka anbefall- Arméförvaltoch

inkomma med utredning rörande de skyldigheter, g''^stens fortl~

som i det uti stadsfullmäktiges framställning omförmälda avseende kunde cjv;ia departeåligga

kronan gentemot Karlskrona stad, anförde i ett den 24 november 1923 ments yttrande

avgivet utlåtande, bland annat, följande.

den 24 november

1923.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kasernkommitténs

framställnin.

Kungl. Majtts proposition nr 103.

Vidkommande frågan om bibehållandet i största möjliga mån av den i

staden förlagda militära och civilmilitära personalen samt personalen vid

flottans varv eller annan statspersonal till motsvarande antal, kunde departementen

icke härom yttra sig i vidare mån, än att någon utfästelse av kronan

i sådant avseende icke, så vitt för departementen vore känt, förefnnnes,

och att den omständigheten, att ifrågavarande personal kunde komma att

till antalet inskränkas, enligt departementens mening icke i och för sig

kunde utgöra laglig grund för anspråk å skadestånd från stadens eller enskilda

näringsidkares sida.

Beträffande stadens yrkande om gottgörelse för det fall, att Karlskrona

grenadjärregemente komme att helt eller delvis indragas, hade staden till

grund för berörda yrkande åberopat emellan Kungl. Maj:t och kronan, å

ena, samt staden, å andra sidan, ingångna avtal i sammanhang med beslut

om förläggning till staden av dels nämnda regemente till den omfattning,

som vid tiden för det första avtalets ingående avsetts, dels ock

samma regementes tredje bataljon. Enligt nämnda avtal hade staden dels

till kronan med äganderätt upplåtit viss i avtalen närmare angiven mark,

dels ock gjort andra utfästelser, som för staden medfört utgifter. Ehuru

omförmälda upplåtelser och utfästelser, skett »utan ersättning» eller »kostnadsfritt»

för kronan, torde dock ej avtalen kunna anses vara av benefik natur.

Med kännedom om de förhandlingar, som föregått avtalens avslutande, vore

departementen för sin del förvissade därom, att såväl kronan som staden

var för sig avsett att därigenom erhålla fördelar, och att i allt fall staden

i god tro ansett sig erhålla fullt vederlag för sina utfästelser genom de av

regementets förläggning till staden för denna följande förmåner och att staden

endast under sådan förutsättning ingått nämnda avtal. Denna mening

bestyrktes jämväl av de skriftligen avfattade avtalen, vilka i inledningen

angåve sitt ändamål och vidare i fråga om markupplåtelse uttryckligen innehölle,

att mark upplätes »till plats för ifrågavarande kasernetablissemang»,

»till kaserntomt för ett fästningsingenjörkompani», »för anordnande av skjutbana»

samt, i det sist upprättade avtalet, »för bataljonens förläggning till

Karlskrona stad . Vid anförda förhållanden hölle departementen före, att,

om Karlskrona grenadjärregemente eller någon del därav indroges, kronan

därigenom bleve urståndsatt att till staden fullgöra de förpliktelser, varå

merberörda avtal vore grundade, och att följaktligen staden skäligen borde

vara berättigad till gottgörelse för den förlust, staden sålunda åsamkades.

Huru denna förlust borde beräknas eller bestämmas, torde bliva föremål för

särskild prövning. Då staden nu icke kunde återfå de fastigheter, densamma

till kronan överlämnat, syntes ersättningen därför, liksom gottgörelsen för

vad staden i övrigt enligt avtalen utfört, lämpligen böra bestämmas i penningar

till det värde, som fastigheterna nu skulle betinga i det skick, de

vid kronans tillträde av desamma befunnits, med tillägg av värdet utav vad

staden i övrigt levererat och de utgifter, såsom arbetslöner in. in., som

staden härför fått vidkännas. Därest staden, efter överenskommelse, erhölle

något vederlag genom förläggning till staden av skeppsgossekåren eller annat

truppförband, borde givetvis hänsyn därtill tagas vid bestämmandet av det

ersättningsbelopp, vartill staden kunde finnas berättigad.

Sedan vid 1925 års riksdag beslut fattats rörande försvarsväsendets omorganisation,

har kasernkommittén till utredning upptagit frågan angående

den kompensation, som i anledning av de beslutade förändringarna inom

försvarsorganisationen borde utgå till Karlskrona stad I skrivelse den 19

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103. 5

november 1928 har kasernkommittén framlagt resultatet av denna utredning.

Beträffande betydelsen för Karlskrona stad av nyssnämnda riksdags beslut

i försvarsfrågan samt stadens uppoffringar i anledning av militärförläggningarna

till staden m. in. anför kasernkommittén till eu början följande.

Under de senaste århundradena hade Karlskrona utgjort en huvudstation

för svenska flottan. Därjämte hade under skilda tider olika truppförband

varit förlagda till staden. Efter genomförandet av 1901 års försvarsordning

hade staden sålunda varit förläggningsort icke blott för en väsentlig del av

flottan utan även för Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona grenadjärregemente

och Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani.

Enligt 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan hade eu avsevärd inskränkning

av den fast anställda personalstyrkan vid flottan och Karlskrona

kustartilleriregemente kommit till stånd. Karlskrona kustartilleriregemente,

som enligt tidigare gällande organisation (= 1914 års försvarsordning) varit

indelat på regementsstab och tre bataljoner om sammanlagt nio kompanier,

nämligen sex artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani,’

hade jämlikt 1925 års försvarsordning organiserats på tre bataljoner om

sammanlagt fem artillerikompanier, två minkompanier och ett vrkeskompani.

Karlskrona grenadjärregemente, som under mer än tjugu års tid varit

förlagt till staden, hade enligt 1901 års härordning bestått av allenast två

bataljoner, men hade genom 1914 års härorganisation utökats med ytterligare

en bataljon. Detta regemente hade sålunda under de senaste 12—13 åren

varit av samma storlek som ett vanligt infanteriregemente. Efter den nya

härorganisationens genomförande hade regementet helt indragits, och i stället

hade såsom infanteribesättning i Karlskrona fästning till staden förlagts ett

detachement från Kronobergs regemente, omfattande en bataljon om tre

kompanier.

Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani, vilket i mer än tjugu års

tid haft sin förläggningsort i Karlskrona, skulle fortfarande vara förlagt till

staden. Kompaniets organisation hade i huvudsak förblivit oförändrad, ehuru

antalet fast anställda befattningshavare i någon mån minskats.

Några direkta uppoffringar för ordnandet av flottans och Karlskrona kustartilleriregementes

förläggningsförhållanden i Karlskrona hade staden icke

verkställt. Såsom redan berörts, hade den nya försvarsorganisationens genomförande

medfört, att vid en jämförelse mellan 1914 och 1925 års försvarsordningar

antalet av de vid marinen fast anställda befattningshavarna med

placering vid Karlskrona station avsevärt reducerats. Till närmare belysning

av denna minskning av personalstyrkan finge kommittén hänvisa till

efterföljande tablåer1):

’) De i tablåerna angivna siffrorna, vilka sammanställts med ledning av uppgifter från

sjöförsvarets kommandoexpedition, vore allenast approximativa. Antalet befattningshavare

enligt 1914 års försvarsordning hade beräknats efter den faktiskt i tjänst varande personalstyrkan

under förra delen av år 1926.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kunyl. Maj:ts proposition nr 103.

Tablå 1.

Flottans personal i Karlskrona.

Anta

1

Försvars- ordning

av år

Office-

rare

Flagg- underoffi- cerare

och under- officerare

av andra

graden

Underoffi- cerare av

tredje gra- den resp.

flaggkorp- raler

Man-

skap

Inten-

denter

Ingen-

jörer

Läkare

Suro ma

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

1914 ..............

>) 108

134

458

419

2,311

34

23

3,358

7,641,000

1925 ..................

326

220

1,736

25

21

5

2,467

5,559,000

!) Därvid ej inräknade ett stort antal vakanta subalternbefattningar.

Tablå 2.

Karlskrona kustartilleriregemente jämte kommendants- och fästningsstaberna.

Antal

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

Försvarsordning

av år

Office-

rare

Under-

office-

rare

Flagg-

korp-

raler

Man-

skap

Civil- mi li- tar

perso-

nal

Summa

1914....................................

38

112

308

3

461

1,119,000

1925....................................

40

45

29

304

3

421

965,000

Minskningen i utgående avlöningsbelopp till fast anställda befattningshavare

vid flottan och kustartilleriet i Karlskrona kunde enligt de av kommittén

antagna grunder, på sätt framginge av ovanintagna tablåer, beräknas

komma att uppgå till icke mindre än omkring 2,236,000 kronor. Härvid

hade någon hänsyn icke tagits till den vid flottans varv i Karlskrona anställda

civila personalen (kontorspersonal, verkmästare, förmän och arbetare).

Med anledning av de senaste årens beslut rörande flottans ersättningsbygge

torde emellertid någon egentlig minskning av denna personal icke komma

att äga rum.

Körande personalreduceringen vid Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani

finge kommittén hänvisa till följande tablå:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Tablå 3.

Göta ingenjörkär* fiistiiiiigsingeiijörkoiiipnni i Karlskrona.

A n t a 1

Utbild- :

ningstid

för värn- pliktiga

(antal

dagar)

Härordning

av år

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Civil-

mili-

tär

perso-

nal

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

1914................................. 3 5 I 26 2 36 79,000

1925................................. 3 ! 5 19 j 2 29 71,000

*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

/ 365

\ '') 225

200

Vad slutligen anginge indragningen av Karlskrona grenadjärregemente,

komme visserligen den omständigheten, att till Karlskrona förlagts ett detachement

av Kronobergs regemente, att i viss mån motväga grenadjärregementets

försvinnande. Som staden enligt upprättade kontrakt med kronan

verkställt betydande uppoffringar för grenadjärregementets räkning såväl år

1903 som år 1915 samt den nya infanteriförläggningen, omfattande en bataljon,

icke motsvarade fullt en tredjedel av grenadjärregementet enligt 1914

års härordning, innebure dock detta regementes indragning en betydande

förlust för staden. Av nedanintagna tablå framginge antalet befattningshavare

vid de till Karlskrona förlagda infanteriförbanden enligt 1901, 1914

och 1925 års härordningar.

Tablå 4.

Karlskrona grenadjärregemente.

|

Antal

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

Års-

kontin-

gent

värn-

plik-

tiga

!

Utbild- ningstid

för värn-!

pliktiga

(antal

dagar)

Härordning

av år

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

mili-

tär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

1901 ...............

34

26

182

21

3

266

437,000

630

240

1914 ...............

53

38

204

21

4

—

O

CO

803,000

630

( 340

V) 165

1925 .............

Ett defacliement av Kronobergs regemente.

12 | 9 | 66 | — | 1 | 4 | 92 | 214,000j 500

140

*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

I skrivelse den 8 juni 1927 hade riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t

måtte verkställa utredning och för 1928 års riksdag framlägga förslag om

lämpligaste förläggningsplatsen för 1. och 2. flygkårerna. Med anledning

härav hade chefen för försvarsdepartementet jämlikt bemyndigande den 18

juni 1927 tillkallat fem utredningsmän för att inom departementet biträda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

med verkställande av den utav riksdagen begärda utredningen. Med skrivelse

den 14 december 1927 hade dessa utredningsmän överlämnat förslag

i ämnet.

Beträffande 2. flygkåren, vilken enligt 1925 års försvarsordning vore avsedd

för marinens behov, hade detta förslag innehållit, att kåren skulle förläggas

till Karlskrona—Hägernäs. Härvid vore emellertid att märka, att

förläggningen till Hägernäs av vissa delar av kåren syntes hava avsetts att

endast bliva av mera tillfällig natur. Till Karlskrona skulle hava placerats

kårens huvudstyrka. För staden skulle detta förslags genomförande hava

varit av en viss betydelse ur ekonomisk synpunkt.

Med hänsyn till vad de militära myndigheterna i sina avgivna yttranden

anfört mot utredningsmännens förslag rörande 2. flygkårens förläggning hade

Kungl. Maj:t i proposition (nr 175) till 1928 års riksdag framlagt förslag om

att denna flygkår skulle förläggas till Hägernäs—Karlskrona. Förläggningen

skulle ordnas i enlighet med vissa av flygstyrelsen angivna riktlinjer. Sålunda

hade förutsatts, att såväl Hägernäs som Karlskrona skulle utbyggas

för permanent förläggning. I Karlskrona skulle dock enligt flygstyrelsens

mening allenast ordnas förläggning för den flygtrupp, som skulle betjäna

därvarande formationer av flottan och kustartilleriet.

1928 års riksdag hade beslutat, att 2. flygkåren i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag skulle förläggas till Hägernäs—Karlskrona.

Till närmare utredning rörande personalstyrkan vid 2. flygkåren finge

kommittén hänvisa till nedanintagna tablå.

Tablå 5.

2. flygkåren.

Försvarsorganisation

av år

Antal

Summa

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

Ars-

kontin-

gent

värn-

pliktiga

Utbild- ningstid

för värn- pliktiga

(antal

dagar)

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Pen-

sio-

nerad

per-

sonal

1925...........................

13

11

60

2

86

211,000

200

200

Därest 2. flygkåren erhållit sin huvudstation i Karlskrona, hade till staden

kommit att förläggas ytterligare en militär institution, vilken i det närmaste

kommit att motsvara en bataljon av det indragna grenadjärregementet.

Genom 1928 års riksdags beslut i denna förläggningsfråga skulle till Karlskrona

placeras endast en mindre del av 2. flygkåren.

För att erhålla kännedom om storleken av den personal, tillhörande 2.

flygkåren, som kunde förväntas bliva placerad till tjänstgöring vid Hägernäs

och i Karlskrona, hade kommittén hos flygstyrelsen anhållit om uppgifter i

nämnda hänseende. Med skrivelse den 5 juni 1928 hade styrelsen överlämnat

en förteckning över kårens fast anställda personal med angivande

av personalens fördelning å de två tilltänkta förläggningsplatserna vid fullt

genomförd organisation.

Av denna förteckning framginge, att till Karlskrona beräknades bliva förlagda:
3

officerare (1 kapten och 2 löjtnanter);

5 underofficerare eller likställda (1 förrådsförvaltare, 1 fanjunkare, 1 sergeant,

1 pensionerad fanjunkare och 1 tyghantverkare); samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 103. <)

8 man, tillhörande manskapet (1 furir av andra klassen, 1 korpral, 2 vicekorpraler,

1 vapenhantverkarkorpral, 1 hantverksfurir av andra klassen, 1

hantverkskorpral och 1 liantverksvicekorpral).

Karlskrona stad hade verkställt direkta uppoffringar för ordnandet av

förläggningsförhållandena såväl för Karlskrona grenadjärregemente som för

(dötii ingenjörkårs fästningsingenjörkompani.

På grund av 1902 års kontrakt ävensom det av Karlskrona stad år 1903

utfärdade upplåtelsebrevet hade kronan den 19 december 1904 vid rådstuvurätten

i Karlskrona erhållit lagfart å två å Wämö belägna områden, innehållande

det ena, avsett för Karlskrona grenadjärregemente, 7 hektar 59 ar

00 kvadratmeter och det andra, avsett för fästningsingenjörkompaniet, 3

hektar 25 ar 84 kvadratmeter. Det förra området utgjorde tomten nr 1 i

33:dje kvarteret »Grenadjären» och det senare tomten nr 1 i 34:de kvarteret

»Ingenjören».

På grund av 1915 års kontrakt hade kronan den 28 augusti 1922 vid rådstuvurätten

i Karlskrona erhållit lagfart å ett område om 7 hektar 83 ar

51.38 kvadratmeter, beläget inom 33:dje kvarteret »Grenadjären», varav 39 ar

90.44 kvadratmeter utgjorde förutvarande tomtmark inom 30:de kvarteret

»v. Otter», 27 ar 10.35 kvadratmeter förutvarande gatumark inom nämnda

kvarter och återstoden 7 hektar 16 ar 50.5 9 kvadratmeter förutvarande

stadsjord.

Enligt uppgift av Svenska stadsförbundet hade Karlskrona stad beräknat

värdet av den mark, som staden på grund av de mellan kronan och staden

upprättade avtal med äganderätt överlämnat till kronan, efter ett tomtpris

av 2 kronor 50 öre per kvadratmeter, till omkring 465,000 kronor. För

framdragande av vatten- och avloppsledningar till grenadjärregementets

kasernområde hade staden enligt lämnad uppgift fått vidkännas en utgift av

något över 11,000 kronor.

Staden hade vidare till Svenska stadsförbundet meddelat, att stadens

spårväg huvudsakligen tillkommit för att tillgodose trafiken till och från

grenadj är kasernen samt att en indragning av grenadjärregementet skulle för

staden hava synnerligen menliga ekonomiska verkningar, men i ännu högre

grad skulle stadens ekonomi komma att lida av en ifrågasatt minskning av

flottans till Karlskrona förlagda personal.

Folkmängden i Karlskrona hade vid utgången av år 1925 uppgått till

omkring 28,000 personer, vid utgången av år 1926 till 27,700 personer samt

vid utgången av år 1927 till omkring 27,100 personer. Den inkomst, varå

utskylder för år 1926 utdebiterats i staden, hade uppgått till 23,810,000 kronor

och det samma år utdebiterade beloppet till 1,802,447 kronor. Motsvarande

siffror för år 1927 hade uppgått till 23,960,000 kronor respektive

1,904,812 kronor. Under tiden 1910—1927 hade kommunalskatten i Karlskrona

per bevillningskrona varit lägst 6 kronor 35 öre, år 1911, samt högst

10 kronor 86 öre, år 1919. Kommunalskatten hade de senaste åren, 1926

och 1927, varit 7 kronor 57 öre, respektive 7 kronor 95 öre per bevillningskrona.

I fråga om det framtida användandet av infanterietablissemanget i Karlskrona

yttrar härefter kasernkommittén:

Det kasernetablissemang i Karlskrona, som disponerats av Karlskrona

grenadjärregemente, bestode — förutom av ekonomi-, förråds- och verkstadsbyggnader

samt eu del barackbyggnader — av ett kanslihus och tvenne

bataljonskaserner. Någon kasernbyggnad för den bataljon av regementet,

som tillkommit i följd av 1914 års härordning, hade icke blivit uppförd.

En del av regementets manskap hade därför under vissa delar av året varit

förlagd till de inom kasernområdet belägna barackbyggnaderna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Som det detackement av Kronobergs regemente, vilket enligt 1925 års

härordning skulle vara placerat i Karlskrona, för sitt behov icke torde behöva

taga i anspråk samtliga de byggnader inom Karlskrona grenadjärregementes

kasernområde, som detta regemente haft till sitt förfogande, hade

vissa undersökningar anställts till utrönande av, för vilket ändamål de ledigblivande

byggnaderna inom området lämpligen borde användas. Till en

början hade härvid varit ifrågasatt, huruvida icke flottans underofficersskola,

vilken för närvarande vore förlagd i gamla landshövdingeresidenset

vid Konnebygatan i Karlskrona, skulle kunna förflyttas till vissa lokaler

inom grenadjärregementets förutvarande kasernetablissemang. Härigenom

skulle den av skolan nu disponerade byggnaden, vilken vore belägen omedelbart

intill länsstyrelsens ämbetsbyggnad, kunna frigöras. De lokaler,

som länsstyrelsen i Blekinge län disponerade, vore mycket trånga och eu

utvidgning av dem torde inom en snar framtid bliva nödvändig.

Förslaget om att förflytta flottans underofficersskola till grenadjärkasernen

hade emellertid bestämt avvisats av de militära myndigheterna. Särskilt

hade härvid framhållits, att detta kasernetablissemang vore beläget på ett

så väsentligt avstånd från flottans övriga förläggningar i Karlskrona, att det

skulle komma att medföra avsevärda svårigheter att hava skolan förlagd till

denna plats.

Med hänsyn till de fördelar, som ur ekonomisk synpunkt skulle följa av

eu mera koncentrerad förläggning av truppförbanden i Karlskrona, hade

kommittén därefter ansett sig böra undersöka, huruvida icke Göta ingenjörkårs

fästningsingenjörkompani, vilket disponerade ett mindre kasernetablissemang

i närheten av grenadjärkasernen, skulle kunna förflyttas till den ena

av grenadjärregementets bataljonsbyggnader. Genom anordnande av gemensam

utspisning för personalen vid detta kompani och detachementet från

Kronobergs regemente skulle säkerligen avsevärda besparingar kunna ernås.

Jämväl detta uppslag hade avvisats av de militära myndigheterna. I övrigt

kunde i detta sammanhang nämnas, att det torde vara förenat méd svårigheter

att finna någon lämplig användning för fästningsingenjörkompaniets

kasern etablissemang, därest detta skulle bliva frigjort. Stadens delegerade

hade förklarat, att staden för något sitt ändamål (skola, sjukhus eller dylikt)

icke hade bruk för detsamma.

Frågan om att förlägga en del av skeppsgossekåren till en av bataljonskasernerna

hade jämväl varit föremål för övervägande. Som en del av denna

kår jämlikt av riksdagen fattat beslut alltjämt skulle hava sin förläggningsort

i Marstrand, vore denna möjlighet numera utesluten.

Genom 1928 års riksdags beslut rörande förläggningsplatsen för 2. flygkåren

skulle endast eu mindre del av detta förband stationeras i Karlskrona.

För flygkårens räkning torde i följd härav några kasernutrymmen

inom förutvarande Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissemang icke

behöva tagas i anspråk.

Vid besiktning av detta etablissemang hade kommittén funnit, att det

icke syntes vara möjligt att frånskilja och utnyttja någon del av detsamma

för annat ändamål än militärförläggning. Under sådana omständigheter

torde det vara lämpligt att låta hela etablissemanget alltjämt stå till förfogande

för det detachement av Kronobergs regemente, som förlagts till

Karlskrona.

Kasernkommittén övergår härefter till att redogöra för de mellan kommittén

och Karlskrona stad förda förhandlingarna i ersättningsfrågan. Dessa

förhandlingar hade — meddelar kommittén — ägt rum dels i juni 1927,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 103.

I I

dels ock i januari 1928. Med hänsyn därtill, att vid sistnämnda tidpunkt

ännu icke något definitivt beslut förelegat om, till vilken plats 2. flygkåren

skulle förläggas, hade kommittén funnit det vara lämpligt att upprätta

tvenne förslag till uppgörelse med staden. Det ena av dessa förslag, betecknat

med alternativ I, hade utgått från den förutsättningen, att 2. flygkåren

skulle bliva fast förlagd till Karlskrona, medan det andra förslaget,

betecknat med alternativ II, vore byggt på den förutsättningen, att nämnda

flygkår icke skulle erhålla Karlskrona till sin egentliga förläggningsort. De

sålunda upprättade förslagsöverenskommelserna hade den 23 februari 1928

varit föremål för prövning av stadsfullmäktige i Karlskrona, därvid stadsfullmäktige

beslutat att dels för stadens del godkänna såväl det ena som

det andra av förslagen till avtal, dels ock bemyndigat stadsfullmäktiges ordförande

att å stadens vägnar underteckna det av förslagsavtalen, som, beroende

på statsmakternas beslut i fråga om 2. flygkårens förläggning, skulle

vinna tillämpning. Kommittén anför härefter, att, enär den med alternativ

I betecknade överenskommelsen på grund av 1928 års riksdags beslut (skrivelsen

nr 355) rörande förläggningen av 2. flygkåren numera icke vore av

egentlig betydelse, kommittén funnit det icke vara erforderligt att lämna

någon närmare motivering till de i detta förslag intagna bestämmelserna.

Den med alternativ II betecknade överenskommelsen, vilken är dagtecknad

den 27 september och den 4 oktober 1928, torde få fogas såsom bilaga

(Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Såsom framgår av

överenskommelsen, har densamma träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts

och riksdagens godkännande.

Kasernkommittén anför vidare i ämnet:

Vid kommitténs förhandlingar med den delegation, som av stadsfullmäktige

i Karlskrona utsetts att iakttaga stadens intressen rörande ersättningsfrågor,

som kunde uppkomma i anledning av de beslutade indragningarna

inom försvarsväsendet, hade stadens delegerade, bland annat, framhållit

följande: Förändringarna inom försvarsorganisationen komme att tungt

drabba Karlskrona stad. För sin existens vore staden så gott som helt och

hållet beroende av den till platsen förlagda militärpersonalen. På grund av

den betydande minskning av antalet fast anställda befattningshavare vid

flottan, varvet, kustartilleriet och grenadjärregementet, som genomförandet

av den nya försvarsorganisationen medfört, komme staden enligt verkställda

beräkningar att förlora ett kommunalt skattebelopp av omkring 165,000 kronor

per år. Det kunde särskilt förväntas, att fattigvården komme att bliva hårt

betungad i följd av personalindragningarna vid flottan och varvet. Enär

staden för Karlskrona grenadjärregemente, vilket truppförband helt indragits,

verkställt betydande uppoffringar genom att kostnadsfritt ställa stora markområden

till kronans förfogande såsom kaserntomt för regementet m. m.,

borde staden — utöver den gottgörelse, som av billighetsskäl kunde befinnas

böra utgå till staden i följd av personalindragningarna vid flottan,

varvet och kustartilleriet — tillerkännas full ersättning för de prestationer,

staden fullgjort i och för grenadjärregementets förläggning till platsen.

Stadens delegerade hade vidare framhållit, att det ur alla synpunkter

syntes vara av vikt för staden, att om möjligt andra statsinstitutioner och

militära formationer förlädes till orten i stället för de indragna truppför
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

banden. Härigenom skulle staden kunna tillföras nja skatteobjekt i stället

för dem, som i följd av truppförbandsindragningama gått förlorade.

Under hänvisning till de med kronan upprättade kontrakten rörande förläggandet

till staden av Karlskrona grenadjärregemente och Göta ingenjörkårs

fästningsingenjörkompani hade de delegerade erinrat om, att stadens

förpliktelser i huvudsak kunde anses hava bestått i följande, av staden fullgjorda

prestationer:

1) Upplåtande till kronan med full äganderätt utan ersättning av de markområden,

som varit erforderliga för grenadjärregementets och ingenjörkompaniets

kasernetablissemang, innehållande i areal, de för grenadjärregementet

avsedda områdena tillhopa 154,311.38 kvadratmeter eller omkring 31 tunnland

samt det för ingenjörkompaniet avsedda området 32,584 kvadratmeter

eller cirka 6.5 tunnland;

2) Upplåtande till kronan — i och för anordnande av en skjutbana åt

nämnda två truppförband — av ett staden tillhörigt markområde med en

areal av cirka 100,000 kvadratmeter eller omkring 20 tunnland, vilken upplåtelse

enligt avtalet skulle gälla allt framgent, så länge platsen för nämnda

ändamål skulle behöva tagas i anspråk;

3) Förbindelse att å stadens mark i den förenämnda skjutbanans förlängning

icke låta uppföra några byggnader;

4) Medgivande av rätt för ifrågavarande truppförband att allt framgent

för övningar kostnadsfritt begagna icke blott Blekinge läns bevärings gamla

exercisplatser vid Näktergals dalen :> utan även vissa andra delar av inre

Wämö, vilket medgivande dock icke iinge utgöra hinder för staden att för

vissa ändamål förfoga över dessa områden, varvid emellertid exercisplatserna

vid Näktergals dalen icke finge av staden inskränkas;

5) Medgivande för kronan att å därför lämpliga platser vid stränderna

utanför de respektive kasernetablissemangen anlägga för truppförbanden erforderliga

badhus och landningsbryggor;

6) Framdragande till gränserna av kasernområdena kostnadsfritt för kronan

av dels vattenledning dels ock elektriska kablar;

7) Bortfiyttande inom viss tid av det invid grenadjärregementets kasernområde

befintliga latrinupplaget.

Under åberopande av de starka skäl, som kunde anses föreligga för att

gottgörelse tillerkändes staden i full utsträckning, hade de delegerade vid

förhandlingarna till en början preciserat stadens ersättningsanspråk i anledning

av de genom 1925 års försvarsorganisation beslutade militära indragningarna

i Karlskrona på följande sätt:

a) Ersättning med 3 kronor per kvadratmeter för de till Karlskrona grenadjärregemente

upplåtna markområdena med en areal av tillhopa 154,311.3 8

kvadratmeter eller ett belopp av 462,934 kronor 14 öre, att kontant betalas

den 1 juli 1928, i den mån upplåtelsen icke kunde anses kompenserad därigenom,

att till staden komme att förläggas och bliva skattskyldig eu förtunnad

infanteribataljon;

b) Ersättning för ökade transportkostnader för renhållningsväsendet i anledning

av förflyttning av vissa förorenande upplag med 38,400 kronor, att

kontant betalas å förenämnda tid;

c) Medgivande från kronans sida att avstå från dispositionsrätten till

sydöstra delen av skjutbanan, d. v. s. det markområde, som låge 25 meter

på andra sidan 400-metershållet, samt skyldighet för kronan att erlägga till

staden för den fortsatta dispositionsrätten till återstoden utav skjutbanan,

inklusive olägenheter för staden att i skjutbanans förlängning ej få uppföra

några byggnader, en årlig ersättning av 4,500 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr /()■'')''. 1,''5

(1) Vid bedömande av de under a) —c) omförniiilda ersättningsanspråk

borde beaktas dels den olägenhet, som staden tillskyndades därigenom, att

den ställt exercisplatsen vid Näktergalsdalen till kronans förfogande, dels

den kronan medgivna förmånen att utanför respektive kasernområden få anlägga

för grenadjärregementet och ingenjörkompaniet erforderliga badhus

och landningsbryggor, dels den minskning i inkomster, som stadens vattenocli

elektricitetsverk ävensom stadens spårvägar komme att förorsakas genom

indragningarna, dels ock den minskning i utgående avlöningar, som kunde

väntas inträda vid ingenjörkompaniet;

e) Av billighetsskäl ersättning med belopp, varom överenskommelse kunde

träffas, på grund av indragningarna vid flottan och kustartilleriet.

Vid förhandlingarna med kasernkommittén i januari 1928 hade stadens

representanter gjort gällande, att, därest någon flygkår icke komme att bliva

förlagd till Karlskrona, borde kronan till staden utgiva ersättning för två

tredjedelar av den mark, som upplåtits för grenadjärregementets räkning.

Detta regemente hade omfattat tre bataljoner, men det till staden numera

placerade detacliementet av Kronobergs regemente motsvarade icke fullt en

bataljon av grenadjärregementet. Staden hade därför yrkat att erhålla gottgörelse

åtminstone för 102,874.2 kvadratmeter av den upplåtna marken efter

ett pris av 3 kronor per kvadratmeter. Vidare hade staden fordrat, att

kronan för rätten att allt fortfarande få disponera skjutbaneområdet skulle

erlägga en årlig arrendeavgift till staden å 4,000 kronor. Det tidigare framställda

yrkandet att erhålla ersättning med 38,400 kronor för ökade transportkostnader

för renhållningsväsendet hade stadens delegerade förklarat sig icke

vidhålla. Däremot hade de delegerade påfordrat, att sydöstra delen av den

mark,, som upplåtits såsom skjutbaneområde för grenadjärregementet och

ingenjörkompaniet, skulle återställas till staden, enär denna mark vore erforderlig

för framdragande av eu ny infartsväg från Sunna till Bergåsa.

§ 1 i den med alternativ II betecknade förslagsöverenskommelsen innehölle

bestämmelser om, att de prestationer, som Karlskrona stad fullgjort

enligt åtaganden i de fyra, i det föregående omförmälda avhandlingar med

kronan rörande förläggning till staden av Karlskrona grenadjärregemente

och Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani, skulle anses verkställda

icke blott för sistnämnda kompanis räkning utan — sedan grenadjärregementet

numera blivit indraget — jämväl för det detachement av Kronobergs

regemente, som i stället för grenadjärregementet skulle utgöra infanteribesättning

i Karlskrona fästning.

Enär någon del av den mark, som staden upplåtit för grenadjärregementets

behov, icke lämpligen kunde återställas till staden, borde staden vara

berättigad att erhålla viss gottgörelse. Efter ingående överläggningar mellan

kasernkommittén och stadens representanter hade enighet vunnits därom,

att ersättning skulle utgå för 2/3 av den mark, som under åren 1902 och

1915 av staden upplåtits såsom kasernområde till grenadjärregementet.

Genom Kronobergsdetachementets förläggning till platsen bereddes staden

nämligen sådana förmåner, att dessa finge anses motsvara vad staden skulle

erhållit, om en tredjedel av grenadjärregementet bibehållits. Ersättning

skulle enligt förslaget således utgå för 102,874.2 kvadratmeter mark.

Vidkommande värdet å denna mark vore att märka, att staden i ett till

Svenska stadsförbundet år 1924 lämnat meddelande uttalat, att enär marken

vore belägen inom stadsplan och således torde böra värderas såsom tomtmark,

borde marken äga ett värde av cirka 2 kronor 50 öre per kvadratmeter.

”V id förhandlingarna med kasernkommittén hade stadens delegerade framhållit,

att, därest markområdet, som vore synnerligen välbeläget, ej på sin

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kumjl. Maj:t$ proposition nr 103.

tid av staden upplåtits åt kronan för grenadjärregementets räkning, liade

staden med fördel kunnat exploatera marken för bostadsändamål.

Efter besiktning av marken ävensom en del andra tomtområden i Karlskrona

hade kommittén funnit, att det vid förhandlingarna fordrade priset

av 3 kronor per kvadratmeter måste anses vara för högt. Vid bedömande av

tomtvärdet syntes hänsyn böra tagas till de kostnader, som staden skulle

hava åsamkats, för den händelse området exploaterats för bebyggelse. Dessa

kostnader hade staden nu undgått. Vid en jämförelse med andra markområden

inom staden, vilka upplåtits för bostadsändamål, syntes ett råmarksvärde

av 2 kronor 50 öre per kvadratmeter kunna anses vara skäligt. Om

exploateringskostnaderna, beräknade till cirka 35 % av råmarks värdet, fråndroges,

skulle värdet å den upplåtna marken uppgå till omkring 1 krona

70 öre per kvadratmeter.

Två tredjedelar av det för grenadjärregementets räkning upplåtna markområdet

(= 102,874 kvadratmeter) skulle enligt denna beräkningsgrund hava

ett värde av cirka 174,885 kronor. Med hänsyn till att staden genom de

betydande indragningar, som kommit till stånd vid flottan och kustartilleriet,

måste komma att tillskyndas vissa förluster, hade kommitténs ledamöter och

stadens delegerade slutligen enats om, att staden såsom ersättning skulle erhålla

ett kontant belopp av tillhopa 210,000 kronor. Detta belopp skulle sålunda

utgöra full gottgörelse för två tredjedelar av det för grenadjärregementet

upplåtna markområdet samt dessutom innefatta ersättning, som på grund

av billighetsskäl borde utgå till staden för övriga förluster i följd av indragningarna

inom försvarsväsendet.

Det belopp, staden skulle erhålla av kronan, skulle utbetalas under år

1929 å tid kronan funne lämpligt bestämma. Som grenadjärregementet indragits

i och med utgången av år 1927, skulle staden vara berättigad uppbära

ränta å ersättningsbeloppet, 210,000 kronor, från och med den 1 januari

1928, till dess betalning skedde.

Det markområde, Karlskrona stad enligt 1905 års kontrakt med nyttjanderätt

upplåtit till kronan såsom skjutbana för grenadjärregementet och ingenjörkompaniet,

genomskures av de till staden inlöpande järnvägslinjerna. Områdets

läge framginge närmare av en utav stadsingenjören i Karlskrona

Alarik Lagergréen den 26 januari 1928 upprättad karta över skjutbanan.

Stadens delegerade liade vid förhandlingarna påyrkat, att den sydöstra

delen av skjutbanan måtte återställas till staden, enär denna del vore erforderlig,

för att en ny infartsväg från Sunna till Bergåsa skulle kunna anläggas.

Staden hade '' begärt, att de å kartan med A och B betecknade områdena,

i areal innehållande cirka 6,100 respektive 14,900 kvadratmeter, måtte

återställas till staden.

Enligt vad kommittén inhämtat, plägade skjutövningar numera icke förekomma

från 600-metersliållet å skjutbanan. Enär den sydöstra delen av

skjutbanan sålunda icke vidare vore oundgängligen nödvändig att behålla i

kronans hand, hade kommittén, med hänsyn till att det ur allmän synpunkt

syntes vara av stor vikt för staden att få frågan om den nya infartsvägen ordnad,

ansett sig böra tillstyrka stadens framställning i denna del.

I § 3 av förslagsöverenskommelsen hade bestämmelser intagits om återställande

av de två markområdena vid skjutbanan.

I sammanhang härmed hade stadens delegerade påfordrat, att kronan

framdeles skulle åtaga sig att årligen utgiva viss ersättning för nyttjanderätten

till skjutbaneområdet. Såsom skäl för detta yrkande hade anförts,

att kronan i fråga om skjutbanan icke skulle hava beretts så stora förmåner

som skett, därest kronans motprestation i fråga om truppers förläggning

till platsen varit mindre än som ursprungligen (år 1902) avtalats. Enär

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103, IT)

enligt 192;> års försvarsorganisation endast en förtunnad infanteribataljon

av Kronobergs regemente placerats till staden i stiillet för två bataljoner

av Karlskrona grenadjärregemente enligt 1901 års härordning, borde eu

rimlig ersättning utgå för nyttjandet av skjutbanan. Särskilt med hänsyn

till att staden atagit sig att å stadens mark i skjutbanans förlängning icke

uppföra några byggnader, borde gottgörelsen fastställas till ett så högt belopp

som 4,000 kronor per år.

Uppenbarligen tillskyndades staden olägenhet av att området nordväst

om skjutbanan icke finge bebyggas. En viss gottgörelse för nyttjandet av

marken i fråga syntes jämväl böra utgå till staden i följd av den minskade

militärförläggningen. Kommittén hade emellertid funnit, att stadens krav i

denna del icke kunde i sin helhet bifallas, utan hade föreslagit, att kronan

skulle erlägga eu årlig ersättning av 500 kronor för riitten att få nyttja

skjutbaneområdet. Stadens delegerade hade slutligen förklarat sig kunna

godtaga detta förslag. Arrendeavgiften, vilken enligt bestämmelse i § 4 av

överenskommelsen skulle utgå från och med den 1 juli 1929, skulle av kronan

erläggas den 1 oktober varje år.

I § 5 av förslagsöverenskommelsen hade intagits en förklaring av staden,

att denna, utöver vad i överenskommelsen stadgats, icke hade några ersättningsanspråk

att framställa gentemot kronan på grund av den förändring,

som inträtt i följd av genomförandet av 1925 års försvarsorganisation. Förutsättningen

härför vore dock den, att förberörda detachement av Kronobergs

regemente framdeles alltjämt bleve förlagt till Karlskrona och där bibehölles

åtminstone i den omfattning, som nämnda försvarsorganisation angåve.

Kommittén ville i detta sammanhang särskilt betona, att därest till Karlskrona

i framtiden skulle komma att förläggas andra militära formationer än

de nu ifrågasatta — sålunda kunde exempelvis en utökning av flygvapnet

bliva tänkbar — borde kronan kunna påfordra, att staden verkställde vissa

prestationer. Härvid borde det vara möjligt att till förnyat övervägande

upptaga frågan, huruvida kronan överhuvudtaget skulle vara skyldig utgiva

någon ersättning för nyttjanderätten till skjutbaneområdet. Eniigt kommitténs

mening borde kronan befrias från denna avgift, därest framdeles en

utökning av militärförläggningen till staden komme till stånd.

Sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement anbefallts att avgiva

utlåtande över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse

mellan kronan och Karlskrona stad, har fortifikationsdepartementet med

skrivelse den 19 december 1928 överlämnat av departementet infordrade utlåtanden

i ämnet av chefen för Kronobergs regementes detachement i Karlskrona

samt av chefen för södra arméfördelningen.

Chefen för Kronobergs regementes detachement i Karlskrona har i avseende

å frågan om återställelse till staden av den härför föreslagna delen av skjutbanan

anfört, att då kulspruteskjutningar på grund av bristande säkerhetsanordningar

ej finge utföras å denna bana och i övrigt vissa olägenheter

förefunnes vid all skjutning från 600-metersvallen, lian icke hade något att

erinra mot att kronan till staden avstode nämnda del av skjutbanan. Beträffande

bestämmelsen, att kronan skulle erlägga en årlig avgift av 500

kronor för nyttjanderätten till skjutbanan, hölle emellertid detachementschefen

före, att, då staden skulle erhålla ersättning för två tredjedelar av

Myndigheternas

yttranden

över

kasernkommitténs

framställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

det markområde, som detachementet disponerade, det vore rimligt, att detachementet

såväl som förut Karlskrona grenadjärregemente finge disponera skjutbanan

utan särskilda kostnader. I övrigt hade detachementschefen icke något

att erinra mot bestämmelserna i förslagsöverenskommelsen.

Chefen för södra arméfördelningen har ansett, att någon ersättning för

nyttjanderätten till skjutbanan icke borde utgivas av kronan.

Arméförvaltningens fortifi/cationsdepartement har för egen del anfört, att

departementet icke hade något att erinra mot den framlagda preliminära

överenskommelsen mellan kronan och Karlskrona stad med anledning av de

inskränkningar beträffande till Karlskrona förlagda truppförband, som blivit

en följd av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan. I fråga om gäldandet

av de belopp, som kronan vid ett godkännande av förslagsöverenskommelsen

skulle hava att utgiva — nämligen dels det kontanta beloppet av 210,000

kronor jämte fem procent årlig ränta därå från och med den 1 januari 1928,

tills betalning skedde, dels ock den årliga avgiften av 500 kronor för dispositionen

av skjutbanan — ansåge departementet, att framställning borde

göras hos riksdagen om beviljandet av härför erforderliga anslag, därvid

beträffande avgiften å 500 kronor, som vore avsedd att årligen återkomma,

medel för ändamålet lämpligen borde beredas genom höjning av ordinarie

byggnadsanslaget med motsvarande belopp.

Såsom av kasernkommitténs utredning framgår, har genomförandet av

1925 års riksdags beslut angående försvarsväsendets omorganisation medfört

betydelsefulla förändringar i fråga om de militära förläggningarna till

Karlskrona. Sålunda har, vad beträffar marinens organisation, en avsevärd

reducering av personalstyrkan ägt rum såväl vid flottans station och varv i

Karlskrona som vid kustartilleriregementet därstädes. Yidkommande arméorganisationen,

har å ena sidan Karlskrona grenadjärregemente helt indragits

och antalet fast anställda befattningshavare vid Göta ingenjörkårs kustingenjörkompani

(förut benämnt fästningsingenjörkompani) i någon mån

minskats, men å andra sidan har till staden förlagts ett detachement ur

Kronobergs regemente. Jämlikt det av 1928 års riksdag fattade beslutet

angående förläggningen av 2. flygkåren skall visserligen en mindre del av

denna kår hava Karlskrona till förläggningsort, men, enligt vad kasernkommitténs

utredning giver vid handen, torde detta förhållande sakna någon

egentlig betydelse för staden såsom ekonomiskt vederlag för de vidtagna

reduceringarna beträffande den till staden tidigare förlagda militära personalen.

Yad angår Karlskrona stads uppoffringar i anledning av de militära förläggningarna

till staden, begränsa sig dessa, såsom av kasernkommitténs utredning

inhämtas, till de av staden verkställda prestationerna för ordnandet

av förläggningsförliållandena dels, jämlikt 1902 års kontrakt, för Karlskrona

grenadjärregemente (med organisation enligt 1901 års härordning) samt för

Göta ingenjörkårs kustingenjörkompani, dels ock, jämlikt 1915 års kontrakt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kuntjl. Maj ds proposition nr 103.

lör grenad järregemen tets tredje bataljon. Dä de förutsättningar, under vilka

Karlskrona stad åtagit sig att fullgöra de i vederbörliga kontrakt angivna

utfästelserna med avseende å infanteriförläggningen till staden, blivit genom

åtgärder från kronans sida högst viisentligt rubbade, torde stadens anspråk

att i anledning härav erhålla någon kompensation få anses befogade.

Enär någon de] av den mark, som staden med äganderätt överlåtit till

kronan för Karlskrona grenadjärregementes räkning, icke ansetts kunna

återställas, har kasernkommittén i förslaget till överenskommelse mellan

kronan och staden upptagit kontant ersättning såsom huvudform för det

vederlag, som borde utgå till staden. Vid det förhållandet, att Kronobergsdetachementets

förläggning till Karlskrona bereder staden ungefär enahanda

förmåner, som skulle hava kommit densamma till godo, därest eu

tredjedel av grenadjärregementet bibehållits, har det synts kasernkommittén

att staden borde erhålla ersättning för två tredjedelar av den mark, som

staden upplåtit till kronan såsom kasernområde för grenadjärregementet.

Efter ett pris av 1 krona 70 öre per kvadratmeter hava två tredjedelar av

denna mark (= 102,874 kvadratmeter) uppskattats till ett värde av 174,885

kronor. På grund av att Karlskrona stad även genom de personalindragningar,

som ägt rum vid flottan och kustartilleriet, tillskyndats betydande

förluster, har emellertid kasernkommittén ansett, att staden borde av billiglietsskiil

tillerkännas ytterligare vederlag av kronan, och med hänsyn härtill

har den kontanta ersättningssumman höjts till 210,000 kronor. Å detta belopp,

vilket kronan enligt förslagsöverenskommelsen skall utbetala till staden

under år 1929 å tid, som kronan finner lämpligt bestämma, skall staden vara

berättigad att uppbära ränta efter fem procent från och med den 1 januari

1928, tills betalning sker. Yad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka.

I förslagsöverenskommelsen hava vidare intagits bestämmelser av innebörd,

dels att kronan skall till staden återställa den sydöstra delen, i areal

innehållande omkring 21,000 kvadratmeter, av det markområde, som enligt

1905 års tilläggskontrakt med nyttjanderätt upplåtits till kronan för anordnande

av en skjutbana, dels ock att kronan skall såsom ersättning för nyttjanderätten

till det återstående skjutbaneområdet erlägga en årlig avgift av

500 kronor. Jämväl dessa bestämmelser synas mig böra godtagas från

kronans sida.

Yad härefter angår gäldandet av omförmälda ersättning till staden å

210,000 kronor jämte fem procent ränta därå för tiden från och med den 1

januari 1928, ingå härför erforderliga medel i det belopp av 245,750 kronor,

som under fjärde huvudtiteln, punkten 73, i årets statsverksproposition beräknats

för bestridande av kostnader i samband med uppgörelser med vissa

städer. För här ifrågavarande ändamål torde nu av riksdagen böra för budgetåret

1929/1930 äskas ett särskilt extra anslag å 225,750 kronor, motsvarande

dels kapitalbeloppet, 210,000 kronor, dels ock ränta därå för tiden intill

utgången av nu löpande budgetår.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 83 häft. (Nr 103.) su 29 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Den i överenskommelsen stadgade årliga arrendeavgiften för skjutbanan,

500 kronor, synes böra bestridas av den under lantförsvarets ordinarie byggnadsanslag

upptagna anslagsposten för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel

m. m., och torde i anledning härav någon förhöjning av nämnda anslag

icke behöva ifrågakomma.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels godkänna förut omförmälda, den 27 september och den 4 oktober

1928 mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan,

samt Karlskrona stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse

(Bil. A),

dels ock för bestridande av i § 2 i överenskommelsen angiven ersättning

åt Karlskrona stad för budgetåret 1929/1930 under riksstatens fjärde huvudtitel

anvisa ett extra anslag av 225,750 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Broberg.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 103.

19

Bil. A.

Med anledning av de inskränkningar i försvarsorganisationen, som i följd

av 1925 års beslut i försvarsfrågan skola komma till stånd, träffas härmed

mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll av

Kuagl. Maj :ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Karlskrona

stad, å andra sidan, följande överenskommelse:

§ 1.

Ue prestationer, som Karlskrona stad enligt kontrakt den 4 och den 12

september 1902, upplatelsebrev den 24 september och den 2 december 1903

tilläggskontrakt den 11 och den 29 mars 1905 samt kontrakt den 27 mars och

den 22 september 1915 fullgjort i förhållande till kronan för ordnande av

Karlskrona grenadjärregementes och Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompanis

förläggande till staden, skola, under enahanda villkor som angivits

i berörda avhandlingar, anses verkställda icke blott för nämnda fästningsingenjöikompani

utan jämväl för det detachement av Kronobergs regemente,

som enligt 1925 ars försvarsorganisation skall hava sin förläggningsort i

Karlskrona.

§ 2.

Kronan förbinder sig att under loppet av år 1929, å tid kronan finner lämpligt

bestämma, till staden utgiva ett kontant belopp av tvåhundratiotusen

(210,000:—) kronor.

Berörda belopp, varå staden skall vara berättigad uppbära ränta, beräknad

efter fem procent, från och med den 1 januari 1928 till dess betalning sker,

skall anses utgöra full ersättning för två tredjedelar av det markområde om

tillhopa 154,311.38 kvadratmeter, som staden enligt 1902 och 1915 års kontrakt

med äganderätt upplåtit till kronan såsom kasernområde för Karlskrona grenadjärregementes

räkning.

§ 3.

Av det markområde, som staden genom tilläggskontrakt den 11 och den

29 mars 1905 utan ersättning upplåtit till kronan för anordnande av en skjutbana

för Karlskrona grenadjärregemente och Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani,

skall kronan den 1 juli 1929 eller vid den senare tidpunkt, som

efter särskild överenskommelse kan bliva bestämd, till staden återställa den

sydöstra delen. Det område, som staden sålunda skall återbekomma, har närmare

utmärkts å en av stadsingenjören i Karlskrona Alarik Lagergréen den

26 januari 1928 upprättad karta och utgöres av den mark, som är belägen

sydost om en linje, dragen rakt över skjutbanans bredd omkring 25 meter

sydost om 400-metershållet, och som i areal innehåller sammanlagt omkring

21,000 kvadratmeter.

§ 4.

Såsom ersättning för nyttjauderätten till det område, som genom tilläggskontraktet

den 11 och den 29 mars 1905 av staden upplåtits till kronan för

anordnande av en skjutbana för de i § 3 här ovan omförmälda truppförband,

dock med undantag av det i sistnämnda § angivna område, förbinder sig

kronan att från och med den 1 juli 1929 till staden erlägga en årlig avgift av

femhundra (500: - ) kronor. Denna avgift skall av kronan utan anfordran

betalas den 1 oktober varje år och avse ersättning för det löpande budgetåret,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

§ 5.

Under förutsättning, att ovannämnda detachement av Kronobergs regemente

framdeles alltjämt bliver förlagt till Karlskrona och där bibehålies åtminstone

i enlighet med 1925 års försvarsorganisation, förklarar Karlskrona

stad, att staden, utöver vad i denna överenskommelse stadgats, icke har några

ersättningsanspråk att framställa gent emot kronan på grund av den förändring,

som inträtt till följd av genomförandet av nämnda organisation.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.

Maj:t och kronan erhållit det ena samt Karlskrona stad det andra exemplaret.

Stockholm den 27 september 1928.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Karlskrona den 4 oktober 1928.

jNils Berlin.

För Karlskrona stad

i enlighet med stadsfullmäktiges i Karlskrona bemyndigande av den

23 februari 1928:

ALGOT COLLÉN.

Bil. B.

KONTRAKT

mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Karlskrona stad.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 31 januari 1902 uppdragit åt

Kungl. arméförvaltningen å fortifikatiousdepartementet att med Karlskrona

stad sluta avtal rörande upplåtelse till kronan av nedan angivna, för anläggande

av kasernetablissemang för ett infanteriregemente och ett fästningsingenjörkompani

erforderliga tomtplatser in. m., har emellan Kungl. arméförvaltningen

å nämnda departement samt staden träffats följande överenskommelse:
l:o.

Till plats för ifrågavarande infanteriregementes kasernetablissemang

upplåter staden till kronan med full äganderätt utan ersättning ett till den

s. k. »Vestra mark» av hemmanet Wämö hörande, å härvid fogade karta nr 1

med gröna linjer utmärkt område om 7 hektar 59 ar 60 kvadratmeter.

2:o. Till kaserntomt för ett fästningsingenjörkompani upplåter staden till

kronan likaledes med full äganderätt utan ersättning det å ovannämnda hemman

belägna, å den härvid fogade karta nr 2, inom gröna linjer angivna område

vid »Blåport», innehållande 3 hektar 27 ar, med undantag av 7 ar, som

begränsas av en å samma karta uppdragen streckad röd linje och den ursprungliga

västra gränslinjen, dock under villkor dels att kronan på sin bekostnad

nedspränger och anordnar en tre meter bred väg med lutning 1 : 15 längs järnvägen

från »Blåport» norrut, vilken väg skall vara fullt färdig senast den

31 januari 1905, dels att den nu därstädes befintliga gångvägen icke får för

allmänheten avstängas, förrän den nya vägen blivit fullt trafikabel, dels ock

att ägaren av »Blåport» för all framtid berättigas att bibehålla de nu befint
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kanyl. Mnj:ts proposition nr /Do,

liga, åt ifrågavarande område vettande fönster, vadan byggnad eller annat ieke

lar uppföras närmare intill berörda fönster än att tillräckligt ljus genom dem

insläppes.

■ko. För anordnande av eu skjutbana för ifrågavarande båda truppförband

upplåter staden utan ersättning den å bifogade karta nr 15 inom gröna linjer

angivna del av Wämö norra strand i närheten av »Hvita krog», vilken upplåtelse

skall gälla allt framgent, så länge platsen för nämnda ändamål behöver

tagas i anspråk, doek med villkor att kronan låter dels vidtaga nödiga åtgärder

för skyddande av de vid sidorna om skjutbanan och i skottlinjernas förlängning

bebodda och trafikerade platser, dels ock förse banan med nödig inhägnad.

Do. De i mom. 1 :o, 2:o och 3:o omförmäkla områden få av kronan genast

tagas i besittning. Så snart de i mom. l:o och 2:o angivna, med full äganderätt

överlåtna jordområdena blivit å marken utstakade och å behöriga tomtkartor

utmätta, utfärdar staden till kronan upplåtelsebrev å desamma för vinnande av

lagfart samt styrker genom gravationsbevis, att de icke av inteckningar besväras.

För styrkande av stadens åtkomst till dessa områden, skall staden

förete allenast avskrifter av Kungl. Maj:ts resolution den 20 januari 1681 och

det därpå grundade, av generalguvernören m. m. Hans Wachtmeister den 18

september 1682 utfärdade immissionsbrev å hemmanet Wämö.

Alla kostnader för upprättande av tomtkartor, lagfart m. m. bestridas av

kronan.

5:o. Staden förbinder sig att när så påfordras låta till gränserna av iorenämnda,

till kaserntomter avsedda områden kostnadsfritt för kronan framdraga

vattenledning.

6:o. Likaledes förbinder sig staden att söka förmå ägaren till det i staden

anlagda gasverk att till kaserntomterna framdraga gasledning, eller ock, om

sådan gasledning icke anlägges men ett tilltänkt elektricitetsverk uti staden

för allmänhetens begagnande kommer till stånd, låta, därest kronan så påfordrar,

till gränserna av ifrågavarande båda kaserntomter kostnadsfritt för

kronan framdraga elektriska kablar.

7:o. Snarast möjligt och senast den 31 januari 1905 skall staden låta bortflytta

det i grannskapet av det i mom. l:o omförmälda område befintliga, luften

förorenande upplag.

S:o. För truppförbanden erforderliga badhus och landningsbryggor få av

kronan anläggas å därför lämpliga platser vid stränderna utanför de särskilda

etablissemangen, dock med villkor dels att badhuset och bryggorna vid stranden

utanför »Blåport» skola anläggas å plats, som staden anvisar, dels att innan

sistnämnda badhus uppföres, ritning till detsamma skall underställas stadens

byggnadsnämnds prövning och godkännande, dels ock att kronan skall vara

skyldig att, om och när staden behöver för annat ändamål använda det område,

Varå badhuset och bryggorna å stranden utanför »Blåport» uppförts, på egen

bekostnad flytta samma badhus och bryggor till annan plats, som skall av

staden anvisas och kostnadsfritt tillhandahållas.

0:o. Av ifrågavarande truppförband må allt framgent för deras övningar

kostnadsfritt begagnas icke blott Blekinge läns bevärings gamla exercisplatser

vid »Näktergalsdaleu» utan även övriga icke uppodlade eller planterade delar

av inre Wämö, med undantag av skogsparken, för särskilda ändamål inhägnade

platser samt utlagda stadsdelar, dock att detta medgivande icke må utgöra

hinder för staden att om och när staden så finner för gott, för vissa ändamål

förfoga över större eller mindre delar av nämnda, till truppernas begagnande

upplåtna områden, därvid emellertid exercisplatserna vid Näktergalsdalen

icke få av staden inskränkas.

10:o. Kronan är för de med full äganderätt upplåtna områdena skyldig att,

i likhet med Övriga fastighetsägare i Karlskrona, ställa sig till efterrättelse de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

i gällande byggnadsordning för staden och andra allmänna föreskrifter meddelade

bestämmelser om anläggning, planering och underhåll av gator m. m. i

vad denna skyldighet belöper sig på kronans nu ifrågavarande ägoområde.

11:o. Kronan är icke berättigad att erhålla inteckning till säkerhet för beståndet

av de under 3:o, 8:o och 9:o här ovan omförmälta upplåtelser.

Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar med bilagor upprättade, av

vilka Kungl. Maj:t och kronan erhållit ett samt Karlskrona stad det andra.

Stockholm den 12 september 1902.

H. ELLIOT.

C. SÖDERBAUM.

lAxel Göransson.

Karlskrona den 4 september 1902.

På stadsfullmäktiges vägnar:

HENRIK BERGGREN.

Ordförande hos stadsfullmäktige.

liv. Falck.

Ordförandens egenhändiga namnteckning bestyrka:

K. K:son Bjelke. E. Abrahamsson.

KONTRAKT.

Bil. C.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 5 mars 1915, varav avskrift här

bifogas, förordnat, att Kungl. Karlskrona grenadjärregementes tredje bataljon

skall förläggas till Karlskrona ävensom bemyndigat Kungl. arméförvaltningens

fortifikationsdepartement att i enlighet med ett av nämnda stad avgivet anbud

sluta avtal med staden angående upplåtelse av viss för förläggningen erforderlig

mark, har mellan fortifikationsdepartementet å Kungl. Maj:ts och kronans

vägnar, å ena, och staden Karlskrona, å andra sidan, för ifrågavarande markupplåtelse

träffats följande avtal:

§ 1.

För bataljonens förläggning inom Karlskrona stad upplåter staden härigenom

med äganderätt till Kungl. Maj:t och kronan ett område om 78,351.38 kvadratmeters

areal, beläget norr om Kungl. Karlskrona grenadjärregementes nu va-*

rande kaserntomt och i omedelbar anslutning till densamma, på sätt utmärkts

å härvid fogade kopia av en utav stadsiugenjören Alarik Lagergréen den 25

november 1914 upprättad karta.

§ 2.

Området överlåtes till kronan med rätt att genast tillträda detsamma och

utan annan ersättning än som innefattas i nedan nämnda villkor.

§ 3.

Kronan bekostar och underhåller för all framtid erforderligt stängsel kring

området i fråga.

§ 4.

Kronan bekostar och underhåller den avloppsledning, som kan erfordras för

det å området uppförda byggnadskomplex, varvid ledningen i fråga, därest den

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103. 23

till någon del kommer att förläggas i staden tillhörig mark, skall förläggas å

den plats och med de dimensioner, som av stadens byggnadskontor bestämmas.

Därest sagda ledning i en framtid kan användas jämväl såsom huvudavloppsledning

för stadsplaneområdet, skall kronan vara skyldig till staden överlåta

ledningen utan ersättning, mot det att staden övertager och bekostar det framtida

underhållet.

§ 5.

Kronan äger rätt att, intill dess längs västra områdesgränsen väg eller gata

anlägges, fortfarande och utan ersättning disponera och använda badplatserna

för officerare, underofficerare och manskap. Så snart strandvägen anlagts, är

kronan skyldig, om badplats fortfarande å samma ställe skall användas, låta

uppföra badhus.

§ 6.

Kronan är skyldig att å det nu överlåtna området respektera arrendekontrakten

dels med underofficeren Möller, dels med officerskåren eller, därest

kronan önskar disponera jämväl dessa områden, på egen bekostnad träffa den

överenskommelse med sagda arrendatorer, som kan finnas nödig.

§ 7.

Om kronan önskar vägförbindelse över stadsdelen Bergåsa till norra delen

av det nya området, må sådan väg av kronan anläggas efter den anvisning,

som av stadens byggnadskontor meddelas. Underhållet av denna väg tillkommer

kronan. Så snart vid denna väg liggande område lagts under stadsplan

och bebyggts till så stor del i vägens längdriktning, att väg enligt lag skall

anläggas, övertager staden den framtida underhållsskyldigheten.

§ 8.

Med vad som ovan sagts om strandväg följer för staden ingen skyldighet att

utföra densamma, förr än staden finner så lämpligt.

§ 9.

Alla kostnader för tomtkartor, lagfarter m. m. bestridas av kronan och överlämnar

staden till styrkande av sin åtkomst till ifrågavarande område avskrift

av Kungl. Majrts resolution den 20 januari 1081 och det därpå grundade, av

generalguvernören Hans Wachtmeister den 18 september 1682 utfärdade immissionsbrev

å hemmanet Wämö.

§ 10.

All sprängsten och jordfyllning, som ej av kronan själv tillgodogöres för

planering och dylikt, må av staden kostnadsfritt disponeras.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade samt emellan Kungl. armé

förvaltningens fortifikationsdepartement och staden växlade.

Stockholm den 27 mars 1915.

För Kungl. arméförvaltningens

fortifikationsdepartement:

A. ODELSTIERNA.

M. Morton.

jAxcl Göransson.

Karlskrona den 22 september 1915.

För Karlskrona stad

dess drätselkammare:

N. P. NORDSTRÖM.

IHugo Eneroth.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Karlskrona stad. a1 i texten
  2. SU 1929:36 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Karlskrona stad. a1 i texten